LiTHanian #1 2021

#1 FEBRUARI 2021

LITHANIAN TESTAR

DET BÄSTA FRÅN TINDER

STRIP THAT DOWN, ELLER?

KÄRLEK FÖR ALLA!

psst! sök chefred!

8/2 - 21/2 öppnar ansökningsperioden för nästa Chefred! Som Chefredaktör väljer man en ny redaktion, schemalägger deadlines, är med i LinTeks kårledning, löser konflikter och ser till att alla mår bra.

Ja, agerar som projektledare helt enkelt!

Kul är det!

Håll koll på LinTeks sociala medier för info!

chefredaktören har ordet SKÖNT ATT VARA TBX Den 22a december la jag stressen och ångesten på hyllan men nu är det januari så bara att TA FRAM DET IGEN SÅ TAGGAD Har jag redan börjat året med att skjuta på deadlines??? JARRÅ Innefattar det även chefred har ordet??

ABSOLUT Ändå värt dom där extra sovtimmarna Lovar att ha bättre framförhållning tills nästa tidning. Eller ja förhoppningsvis iallafall.

PoK

Lina Jonson, Chefredaktör 20/21

LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek - Linköpings teknologers studentkår.

ADRESS: Lintek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

ANSVARIG UTGIVARE: Lina Jonson

FRAMSIDA: Illustration, Jasmine Andersson

TRYCKERI: LTAB

1.

REDAKTIONSFRÅGAN:

VAD ÄR DIN STÖRSTA DEAL-BREAKER? 1. LINA JONSON (chefred@lintek.liu.se) När någon skickar ;) emojin till mig.

2. NICOLE ULMAN (redaktor@lintek.liu.se) Personer som inte har läskvittenser på iMessage, om du ändå ska ignorera mig låt mig veta det??

2.

3.

4.

6.

7.

10. EVELINA RESTRUP (fotoansvarig@lintek.liu.se) Folk som inte förstår att var sak har sin plats. Ordning och reda är viktigt.

3. ASIA BIHI (lithanian-pr@lintek.liu.se) När någon inte gillar husdjur.

Who hurt you?!

4. ANTON KÄLLROOS (lithanian-annons@lintek.liu.se) När någon dejtar en bara för att man är med i LiTHanianredaktionen.

5. MELINA MANGS (layoutansvarig@lintek.liu.se) Personer som ljuger om sin längd i sina dejtingprofiler.

6. FELICIA DOFSAND (layout1@lintek.liu.se) När någon saknar växter i hemmet.

Och nej, plastväxter räknas inte som en växt.

8.

10.

9.

11.

9. MATILDA JACOBSON (illustrator1@lintek.liu.se) Folk som inte öppnar sina mail! En inkorg med +300 oöppnade mail stressar sönder min själ.

11. MATILDA HELANDER (kronikor@lintek.liu.se) Mittbenan. 90-talets Nick Carter.

Bara nej tack.

12. PERNILLA BRINK (skribent3@lintek.liu.se) När ingen förstår mina Vinereferenser! Det blir en otroligt jobbig situation när jag skriker ut “I’m a bad bitch, you can’t kill me!” och får noll respons.

13. MOA NILSSON (skribent1@lintek.liu.se) Folk som klappar när planet har landat.

12.

13.

14. MÅRTEN WALTER (skribent2@lintek.liu.se) När ens hemsläp går över gränsen under det eggande dirty talk:et och till exempel viskar ”Jag är inte medlem i LinTek”.

14.

15.

15. VIKTORIA STRÖMGREN (skribent4@lintek.liu.se) När en person dricker mjölk till spaghetti och köttfärssås, eller ja vilken maträtt som helst egentligen.

7. FANNY OLSSON (layout2@lintek.liu.se) “Nej tack, jag dricker inte kaffe”.

8. JASMINE ANDERSSON (Illustrator2@lintek.liu.se) Särskrivning.

5.

6. STRIP THAT DOWN, ELLER? Är strippning på sittning OK? 8. ARTISTINTERVJU Hemliga Klubben 10. KÅRSTUGAN Spökhus eller Gatsbys herrgård? 13. VINNARE TILL MUSIKHJÄLPEN Färga illustrationen själv 14. VAD ÄR EGENTLIGEN AI? Artificiell intelligens 17. MATILDAS KRÖNIKA Barndomsfilmerna i ett nytt ljus 18. LITHANIAN TESTAR Kondomer 20. POSTER Något fint att hänga upp hemma 22. KÄRLEK FÖR ALLA! HBTQ+ 23. DET BÄSTA FRÅN TINDER En inblick i vad som enligt LiTHanian är de bästa profilerna 24. TEKFAK FORSKAR Sensor som elektronisk hud 26. 2020 - ÅRET SOM VAR En tillbakablick 28. 2021 - ÅRET SOM KAN BLI Vad kan detta år ge? 30. SEKTIONSSIDOR

DOW STRIP THAT

Så fort Pony av Ginuwine spelas så vet jag precis vad som komma skall. En konstig inlärd association som nu nästan känns instinktivt. Jag börjar direkt spana runt i rummet efter den som drar fram en stol och påbörjar en lapdance, eller den som drar sensuellt i tröjan och ändrar den vanliga hoppiga dansstilen till ett rytmiskt gung. Här på universitetet fortsätter dessa associationer att utvecklas, och att få se lite av dessa moment under en finsittning med sina vänner känns - ja, normalt. Men ska det verkligen vara normalt?

Senast 2017 drog två av LiUs festerier på sig rubriker gällande det provocerande, men också traditionsenliga strippandet på herr- respektive damsittningar.

Universitetsledningen, sektioner, alumner och studenter har uttryckt att de inte vill ställa sig bakom dessa moment.

Det är objektifierande och sexistiskt att ha sittningar där de som serverar får mindre och mindre kläder under kvällens gång, eller höra gyckel där det sjungs om hur de tycker om att bli smiskade.

Festeriernas svar har varit enformiga men tydliga. De menade att det finns en efterfrågan bland studenterna och att så länge det finns, finns det också en anledning att fortsätta med dessa event. De sa även att man måste analysera och utvärdera så att det inte blir omodernt.

Corren rapporterade om en utvärdering gjord av maskinteknologsektionen 2015 gällande dessa sittningar.

Resultatet? -Uppskattat men också en önskan om att avskaffa strippning.

6

När jag pratar med några andra studenter om strippmomentet på sittningar känner jag att det verkar finnas en efterfrågan på herr- respektive damsittningar, men att se någon kasta av sig kläder verkar inte alls speciellt uppskattat. En student säger att man såg hur obekväma de som strippade var, och att man själv blev ännu mer obekväm. Det var ingen Magic Mike-känsla. En annan säger att om inslaget hade varit mer humoristiskt och lättsamt så hade det inte varit så obekvämt. Att se någon kasta av sig tröjan till My heart will go on får en helt annan känsla än samma moment till en Chris Brown-låt. Man vill inte skratta åt någon i underkläder, men kanske är det precis det som behövs för att den kontroversiella stämpeln ska suddas ut.

Ett mynt har alltid två sidor och det har den här diskussionen också. Studenter är i regel kända för att vara väldigt öppna med sex och sexualitet, och det är ju verkligen något som vi inte vill ska vara tabu. Kan det istället ge fel signaler om vi inte ska kunna uppträda sexigt eller visa hud?

LiUs genusförening Gen!us ger sin syn på detta och säger att det kan minska stigmatiseringen kring sex, men att det ändå finns en viss problematik med sättet det hela utförs på.

Innehållet i form av musik, text, rörelser och dans är i vissa fall väldigt grova och kan påverka åskådarnas uppfattning och komfort.

WN Text: Pernilla Brink Layout: Melina Mangs

ELLER?

Föreningen menar också att eventansvariga ofta brister i informerandet gällande vad som kommer att ske på sittningarna. De som går för första gången måste få en chans att förbereda sig och avgöra om det är något som de känner sig bekväma med. Man måste se till att man gör det till en så positiv upplevelse som möjligt för deltagarna, och alltid tänka på de skillnader som finns i kultur, etnicitet, religion etcetera.

Om de som väljer att vara med på dessa föreställningar gör det av just fri vilja, så är det ju att äga sin egen sexighet.

Strippmomentet kanske inte behöver vara så mycket djupare än att det är en rolig grej. Känner man sig riktigt sexig och bekväm så varför ska man inte få bjuda på en föreställning under fest? Vissa personer skulle kanske bli otroligt obekväma av att visa hud och försöka vara sexiga, medan vissa kanske inte bryr sig alls.

Författaren Matthew Scully sa “Sometimes tradition and habit are just that, comfortable excuses to leave things be, even when they are unjust and unworthy” och jag tycker det är väldigt bra ord att ha i bakhuvudet. Man måste ifrågasätta och våga ändra traditioner trots att de har funnits så länge man kan minnas. Att ha sexuella gyckel eller lättklädda servitörer kanske inte är så illa, men ansvariga måste upplysa och lyssna på studenterna för att kunna göra dessa typer av event så positiva som möjligt.

Samhället är under konstant utveckling, så visst vore det konstigt om inte våra vanor också var det?

7

Text: Mårten Walter Layout: Fanny Olsson Foto: Pressbild Blixten & Co

HEMLIGA KLUBBEN INFÖR DEBUTALBUMET: ”Det är mycket mer episkt och storslaget än vad vi gjort tidigare” Popbandet Hemliga Klubben gjorde sin allra första spelning på Festivallen 2019. Därefter har de hunnit släppa ep och agerat förband åt bob hund, Thomas Stenström och Den svenska björnstammen. Nu är de aktuella med sitt debutalbum och redo att vara huvudakt.

Medlemmarna i Hemliga Klubben, Adéle Cechal, Gustav ”Påsen” Gällhagen och Mattias Jonsson, träffades på en låtskrivarutbildning i Örnsköldsvik. Där skrev de låtar till andra, på engelska och enligt rådande mainstreamnorm.

Men någonting saknades, och i den känslan hittade de varandra.

– Vi började göra låtar utanför skolan, som inte var tänkta till någon annan. Låtar på svenska som var väldigt långt ifrån vad som var poppis då. Vi ville att det skulle vara stort och fett, och liksom liveigt.

Hemliga Klubben är inte ett band i dess klassiska bemärkelse, men föredrar ändå bandepitetet före ”popgrupp”. Adéle och Mattias skriver och brukar turas om att sjunga på låtarna, medan ”Påsen” främst fokuserar på att producera soundet – och att efterleva rock’n’roll-myten.

– Att slänga ut tv:n på hotellrum och sånt där, det gillar jag. Fast jag har inte slängt ut någon än. Det finns ju tvapparater på hotell, men det är ju inte lika häftigt att slänga ut en platt-tv liksom. Det ska ju vara en såndära gammal, men dom finns inte kvar.

8

”Man vill ju utveckla soundet, men utan att göra som Mumford & Sons och göra ett asdåligt nytt sound.”

En låtskrivargrupp som sjunger sina egna låtar är kanske den mest rättvisa beskrivningen. Allting har sitt ursprung i låtarna och låttexterna, snarare än från timmar spenderade i någon sliten replokal. Och där många i deras omgivning lockades av tanken på att försöka vara independent och släppa sin musik själva hade Hemliga Klubben istället hunnit skriva på för både skivbolag och management innan första singeln ens var släppt.

Trots att det innebar att ge upp en bit av pengakakan tillät det dem att lägga mer tid på att göra låtar, och slippa en del av jobbet runtomkring. Flyttlasset bar av till Stockholm och resulterade hösten 2019 i ep:n ”Vem bryr sig om Hemliga Klubben?”. På omslagsbilden syns även den tidigare fjärde medlemmen i Hemliga Klubben, Edvin Linderoth.

– Vi tre hade väl en annan bild av Hemliga Klubben, och allt gick så fort. Det började med att vi bara var fyra i en studio, sen plötsligt hade vi krav på oss för att vi hade skivbolag och management. Nu skulle det släppas låtar, vi skulle ta bilder och hade deadlines. Det blev en otroligt annorlunda arbetsmiljö, och för många är ju det ganska kreativitetsdödande liksom – men det var inte det för oss.

För oss var det peppande. Och då blev det så att det inte funkade, den typen av arbete, så Edvin hoppade av.

Under våren är Hemliga Klubben aktuella med sitt debutalbum. Dels bestående av de låtar de anser blivit bäst, men som tillsammans också berättar en historia – ett försök att skapa en känsla av någon slags helhet.

– När vi hade släppt ep:n och skulle börja jobba på skivan så var ju det ändå någon slags pepp. Man vill ju utveckla soundet, men utan att göra som Mumford & Sons och göra ett asdåligt nytt sound. Vi försöker utveckla det vi kom ifrån, men vill inte att det ska kännas som att vi har försökt göra fler låtar som är exakt som ep:n. Det finns lite mer allvar i låtarna nu, och det är mycket mer episkt och storslaget än vad vi gjort tidigare.

Hemliga Klubben: Gustav “Påsen” Gällhagen, Adéle Cechal och Mattias Jonsson.

”Det var en lame studentfest, där kanske Linköping är bättre.”

Albumet kan också ses som en spegling av Hemliga Klubbens utveckling. Vilka de var för ett-två år sedan, vilka de är nu och vilka de kommer att vara framöver.

Deras förhoppning är förstås att albumet ska tillhöra Sverige-toppen, och att någon eller några av låtarna ska kunna vara med och definiera musiksommaren 2021. Men ännu hellre att albumet uppnår viss tidlöshet och är lika bra om tio år.

– Man gör det väl ändå lite för sin egen skull. Oavsett vad så kommer vi ha gjort ett album som vi är väldigt stolta över och som man kommer kunna lyssna på själv i alla fall, och bara känna att “fan vad vi maxade”. Jag tror också att våra fans kommer att älska albumet. Dom som verkligen gillar det här, dom kommer gilla det – och det fucking räcker för mig.

Den 12 februari släpptes första singeln från albumet, “Mer som du”. Idén till refrängen skrevs redan under tiden på låtskrivarutbildningen i Örnsköldsvik. Den handlar om avundsjuka och känslan av otillräcklighet, att vilja vara mer som någon annan.

– Den är väldigt rakt på, både i sound och i text. Det är inte så mycket att gömma sig bakom. Den är lite av en ny ”Gå Rå”. Proddarmässigt är nog ”Mer som du” hur vi hade velat göra ”Gå Rå” om vi fick göra om den idag. Så om man gillar ”Gå Rå” kommer man nog definitivt gilla den här låten – den är skitbra.

Hemliga Klubben gjorde sin allra första spelning på Festivallen i Linköping 2019 och ser fram emot när de kan återvända och genomföra den John Doe-spelning som behövts skjutas upp flera gånger. I Norrköping har de spelat på Arbis som förband till Den svenska björnstammen och även haft en egen spelning på Saliga Munken i Klubb Republiks regi.

De spär gärna på en beef mellan sina fans i de båda städerna.

– Vi har haft våra bästa gig i Norrköping. Väldigt bra i Linköping också, men dom absolut bästa har varit i Norrköping. Vi spelade på Munken och det var fett kul. Då var vi också på en studentfest senare på kvällen, så jävla random. Dom bara bjöd in oss på något studenthäng, och vi bara dök upp och så satt vi där. Det var en lame studentfest, där kanske Linköping är bättre.

Det är alla hjärtans dag-tider. Då brukar Hemliga Klubben kunna se att deras låt ”Dina föräldrar” peakar i lyssningsstatistiken. Valentin till ära flaggar de även för vad de anser vara en dealbreaker i en flirt eller ett förhållande.

– Någon som inte har ambitioner är inte så jävla sexigt.

Och någon som inte gillar Hemliga Klubben.

9

PLATS: Örtomta AVSTÅND FRÅN LINKÖPING: 20 km AVSTÅND FRÅN NORRKÖPING: 30 km

KÅRSTUGAN: SPÖKHUS ELLER GATSBYS HERRGÅRD? 10

BYGGÅR: 1926 (tillbyggt 1932) BOYTA: 320 kvm RUM: 6 sovrum 3 WC/badrum kök + matsal salong bibliotek bastu m.m.

I slutet av förra läsåret presenterades nyheten att LinTek hade hittat och blivit ägare av en kårstuga. Sedan blev det tyst. Men i tystnaden har en ny projektledare tillsatts och en projektgrupp upprättats. LiTHanian har undersökt hur arbetet med Kårstugan har fortskridit och när invigningen kan tänkas ske.

Molly Hultman var projektledare för Kårstugan förra läsåret, och bidrog till att LinTek – efter flera års mer eller mindre aktivt sökande – till slut hittade och köpte ett hus avsett att bli just en kårstuga.

- Örtomta heter socken, gården heter Ring Lillgård.

Man svänger av vid Linghem och så är det här vid Örtomta. Det är ett par-tre mil.

Molly delar skärm och visar vägen från campus Valla till Kårstugan på Google Maps. För LinTek kan Kårstugan nog betraktas som en kraftmätning gentemot de övriga kårerna; för till skillnad från kårhus som Kårallen, KK och Trappan som ägs och drivs av samtliga kårer via Kårservice blir Kårstugan den första av sitt slag vid Linköpings universitet, med LinTek som ensam ägare.

Vägen till en alldeles egen kårstuga har varken varit spikrak eller snabb. 2008 började det pratas om att kåren skulle köpa en kårstuga och 2012 tog kårfullmäktige beslutet: Vi ska bli med kårstuga! Flera år senare spanade Molly in flera olika kandidater som skulle kunna passa. En efter en föll de likt dominobrickor då fastigheterna inte uppfyllde alla krav. Det skulle vara ett hus som gjorde det möjligt för minst 20 personer att sova, äta och bara umgås under en längre period. Stugan skulle ligga mellan Norrköping och Linköping för att vara tillgänglig för alla studenter vid TekFak. Några önskemål som har varit svårare att uppfylla var den gigantiska bastun och sjötomten.

- Det var ju inte ett hårt krav att det skulle ligga precis vid vattnet, men det var ett “wink wink det vore fett nice”, och det finns inget vatten mellan Linköping och Norrköping för vi är mitt i inlandet. Det var det svåraste, den geografiska platsen.

Efter nästan åtta år av LinTeks våta drömmar om en kårstuga hittade Molly den perfekta kandidaten.

Det hela började på ett FuM-möte när folk skickade förslag till Molly, ett av förslagen verkade lovande så Molly tog med sig styrelsen för att kika på det.

- Vi gick runt så här “Aaaaaah! Det här är så bra! Wow! Där kan vi ha en pool, där kan vi ha ett glashus för utomhussittningar.” Vi spårade iväg totalt. Sedan efter lite om och men så köpte vi skiten i maj. Nu är den vår.

Kårstugan är ett hus med historia och karaktär. LinTek köpte huset av döttrarna till den man som tidigare bott där, men som gått bort.

- Jag ljuger väl om jag säger att han dog i huset och spökar där, men man får den vibe:n lite när man kommer in. Att “mmh, vi är inte själva här”, det är ett riktigt spökhus. Det var ett dödsbo och så fick vi ha kvar ganska mycket av hans möbler.

Huset hade dessförinnan gått i familjens släkt i tre generationer och varit en plats för mycket roligheter, varför det kändes bra för familjen att ge över huset till studenter som de hoppas kommer att ha kul där också.

- Gubben som bodde där var tydligen lite excentrisk och en riktig festprisse. Han gillade att partaja och hade byggt en festlokal, alltså typ en sittningslokal inomhus som också ser väldigt creepy ut. Men den är asmäktig.

Trots husets historia är Johanna Hegenbart, som är den nuvarande projektledaren för Kårstugan, noggrann med att poängtera att Kårstugan inte är tänkt som ett nytt Skytte-C. Dock kommer det vara en plats präglad av mycket sociala inslag, och med möjligheter att anordna sittningar.

Syftet med Kårstugan, ur LinTeks perspektiv, ska vara att erbjuda en mer naturnära plats som skiljer sig från den traditionella universitetsmiljön och som kan utnyttjas av grupper för att bygga vänskapsband och gemenskap. Det är i första hand en plats för engagerade i LinTek, men även medlemmar, sektioner, studentföreningar och teknologer är tänkta att ges möjlighet att använda stugan.

- Kårstugan ska främja gemenskap mellan folk och vara en nice plats att hänga på för olika grupper. Men jag vill också att en godtycklig teknolog ska kunna dra dit med sitt kompisgäng och plugga under tenta-p. Huset ska tas väl hand om, men samtidigt ska inte tröskeln att hyra det vara så hög – det ska inte kännas som ett elitistiskt ställe; att bara vissa personer får vara där. Utan det ska kännas tillgängligt för alla medlemmar.

Vem som kommer att få utnyttja Kårstugan är något som den nuvarande projektgruppen utreder men Johanna nämner att det förmodligen kommer att finnas en prioriteringsordning. Det kan skilja mellan bokningssläpp och priser beroende på om du är LinTek-aktiv, LinTek-medlem eller teknolog.

- Tanken är att det ska finnas möjlighet för en student att se ”Okej, om tre veckor är det inte bokat, då kan jag boka in någonting.”. Vi vill inte att det ska bli fullbokat jämt, utan det ska fortfarande finnas möjlighet att inte vara ute i skitgod tid.

11

Johanna tar också upp de renoveringar som planeras innan Kårstugan officiellt kan invigas.

Projektgruppen har redan genomfört flera mindre renoveringar. De har bland annat bytt takpannor, fixat infravärme på balkongen och tagit bort getingbon från vinden. En av de största punkterna på deras agenda är den stundande köksrenoveringen. Köket ska rustas med moderna vitvaror och göras slittåligt. Framöver ska även källaren renoveras och bastun byggas ut.

LinTek har en god budget för att renovera Kårstugan men när uthyrningen sedan börjar förväntas drivandet av stugan vara självförsörjande. Det vill säga att intäkterna från uthyrningen ska täcka driftkostnaderna. Huruvida det enbart kommer att vara sektioner och LinTek-utskott som har råd att hyra Kårstugan är en het fråga för projektgruppen.

- Det är någonting som vi diskuterar mycket när vi pratar priser och sånt. Vi vill att mindre sällskap också ska ha möjlighet att ta sig dit. Det inte ska bli ett hinder för att det är så dyrt.

Ett exakt datum för invigningen finns dessvärre inte i dagsläget, men Johanna har både en optimistisk och en pessimistisk (realistisk?) syn på saken.

- Jag vet inte om vi kommer hinna få igång driften helt innan vi kliver av. Men det är möjligt att man kan börja att öppna upp uthyrningen småskaligt för att testa och se. Min ambition har alltid varit att vi ska bli klara i år, men det är ju också optimistiskt. Jag skulle dock vilja få klart dom stora grejerna i år, och sedan känner jag att huset redan är ganska brukbart, så det är inte jättemycket som behöver göras.

När det än blir så har teknologstudenterna i alla fall något att se fram emot, menar Molly.

- Kårstugan blir teknologernas, om filfak vill hyra så får de väl antingen be snällt eller byta program.

Text: Matilda Helander, Mårten Walter Layout: Fanny Olsson Foto: Johanna Hegenbart

12

Text & illustration: Frida Hedman

MUSIKHJÄLPEN-TÄVLINGEN-VINNAREN FRIDA HEDMAN PRESENTERAR:

Hej! Innan jul höll LiTHanian en tävling tillsammans med Campus Skramlar för Musikhjälpen där vinnaren (jag!!) fick komponera en egen sida i tidningen. Jag heter Frida och har ritat ihop en sida som du får fylla i helt själv! Som en målarbok, fast bara en sida.

Skrapa ihop de färgpennor du har hemma, även om de bara är överstrykningspennor och frixion, och låt kreativiteten flöda!

13

VAD ÄR EGENTLIGEN

Text: Matilda Helander Layout: Felicia Dofsand

I A

DEFINITION Att hitta en vedertagen definition för AI visar sig vara svårare än man kan tro. Jag tänker använda mig av en direktöversättning av Britannicas encyklopedi: “Artificiell intelligens är förmågan hos en dator eller en datorstyrd robot att genomföra uppgifter som vanligtvis förknippas med intelligenta varelser”. Problemet med den här definitionen ligger i ordet intelligens, för vad är intelligens?

Har du tröttnat på att svajpa och svajpa utan att hitta Mx. Right? Det finns många sätt att hitta sin framtida partner och nu när Kårallen är stängd får vi studenter större nytta av dejtingappar. Det finns till och med dejtingappar som använder sig av artificiell intelligens för att optimera dina matchningar. Men vad är egentligen artificiell intelligens (AI)? Som teknolog är det ett begrepp som tycks slängas runt i varannan mening, därför tycker LiTHanian att det är dags att reda ut varför alla snackar om AI. För att hitta svar har vi bland annat intervjuat Fredrik Heintz, biträdande professor på Institutionen för datavetenskap (IDA) med många års erfarenhet av AI.

14

Fredrik Heintz förklarar att “vi inte har en accepterad definition av vad intelligens är. Därför är det många som tycker att det är en cirkeldefinition.” Han tar upp EU:s definition som ett alternativ (skriven av en expertgrupp, Heintz inkluderad) där man fokuserar på hur ett system är uppbyggt. Ett system kan visa intelligent beteende genom att samla information från sin omgivning och agera på det med viss autonomi för att uppnå ett givet mål. Han förtydligar att ur ett tekniskt perspektiv är det sällan man tittar på en helhet, utan snarare på enskilda kognitiva förmågor (beslutsfattande, planering, inlärning, samarbete) som man försöker förstå och efterlikna.

?

Nu är det säkert några som tänker “när kommer verkligheten bli som i I, Robot”. Då är mitt svar, förmodligen aldrig. När vi pratar om artificiell intelligens syftar vi på smal artificiell intelligens som avser att lösa ett problem åt gången. Det som beskrivs i science fiction-filmer kallas artificiell generell intelligens (AGI) och kan lösa vilket problem som helst. Det har inte gjorts några större forskningsframsteg inom AGI på 50 år. Det finns även en distinktion mellan svag och stark AI. Stark AI avser system som är intelligenta och har medvetande (Sonny från I, Robot) till skillnad från svag AI som avser system som utför intelligenta handlingar.

Utöver begreppet AI finns det flera andra ord som brukar hänga ihop med ämnet, därför kommer här en kort förklaring av dessa begrepp och hur de hänger ihop med AI. Maskininlärning är en underkategori inom AI som kan definieras som “ett system som blir bättre på en given uppgift när mängden erfarenhet och data ökar” (Elements of AI). I sin tur är djupinlärning en underkategori inom maskininlärning, som i grova drag är mer komplext än maskininlärning. Data science är ett samlingsbegrepp som syftar på när maskininlärning och statistik används inom andra discipliner, som ekonomi eller naturvetenskap.

Det tvärvetenskapliga är något som Heintz trycker på under vår intervju: “Det vi behöver är personer som kan både och, både det med AI och digitalisering och något annat (jurist, ekonom, HR etc). Kombinationen är viktig.” Det blir extra tydligt hur AI kan användas inom olika områden när vi

“

För mig handlar det mycket om värderingar och hur man ska hitta en rimlig avvägning mellan vad som är bra för individen och samhället eller grupper i stort.

Fredrik Heintz

pratar om var AI finns idag. Söktjänster, navigeringstjänster, taligenkänning, automatöversättning är exempel på AIteknik vi stöter på i vardagen. Optimering av batteritiden i mobiltelefoner, optimering av telenäten och schemaläggning av personal (exempelvis inom sjukvården) är ytterligare exempel som diskuteras. Visste du till exempel att Spotifys musikrekommendationer baseras på AI? MISSFÖRSTÅDD TEKNIK Vi har redan tagit upp hur science fiction ger oss en missvisande bild av vad AI är, men det är inte den enda problematiken kring hur AI uppfattas idag. Heintz redogör några missuppfattningar kring tekniken.

- En vanlig missuppfattning är just det att bara för att datorn är bra på en sak så betyder inte det att den är bra på andra saker. Vi har ju ofta en tendens att om någon människa är bra på något så förväntar vi oss att den är bra på andra saker också. I dagsläget bygger man väldigt specialiserade lösningar på ganska specifika problem även om det är självklart att de blir mer generella. Just den här generaliseringen är en vanlig missuppfattning. Det är en risk, att man har en övertro på vad de här systemen kan göra.

- Det är just det här att det används överallt hela tiden men ofta är det inget man ens tänker på. Det kanske också är en fallgrop, att man förväntar sig en intelligent robot, när det i själva verket är något mycket mer vardagligt och användbart.

DET STORA JOBBHOTET? Precis som vid den industriella revolutionen så skapar digitaliseringen och automatiseringen en oro hos många.

En farhåga är att AI kommer att “ta jobben”. Heintz möter det genom att förklara att det inte är konstigt att jobb kommer och går, det är naturligt. Han förklarar vidare att det finns olika studier som har visat att om man kollar på alla typer av jobb så kan ungefär hälften av alla arbetsuppgifter automatiseras.

15

“

All kraftfull teknologi kan antingen användas för bra saker eller missbrukas för dåliga saker.

Fredrik Heintz

- Jag tror, rent allmänt när det gäller automatisering, att det inte är hela yrken eller hela arbeten som automatiseras utan att det är olika delar. För enskilda yrkeskategorier eller individer så kommer det att variera. För de allra flesta kommer arbetet att förändras, men det är relativt få som blir helt ersatta. Mellan 30-60% av det du gör kommer troligtvis att automatiseras över tid.

Han menar även att det ligger en större utmaning i att vidareutbilda personal för att kunna använda AI-verktygen än det skulle vara att ersätta arbetskraften. Han förklarar att vidareutbildning är en bättre lösning för individen men att det kommer sätta höga krav på utbildningssystemet.

VERKLIGA RISKER En anledning till att dystopier och science fiction ofta har ett inslag av AI är just oron och rädslan som finns kring dess risker. Men vilka verkliga risker finns det med AI? Heintz förklarar att precis som med all teknik så kan den användas för bra saker eller missbrukas för dåliga saker. Han menar att det till stor del handlar om att vi inte har gemensamma normer och värderingar för vad vi tycker är okej och inte.

Han jämför det med att illa beteende online förekommer i mycket större utsträckning än liknande beteende gentemot exempelvis en främling på en buss. Det handlar om att skapa ett gemensamt samförstånd.

Han tar även upp olika risker som rör etiska dilemman.

Tekniken kan användas för att förutspå hälsorisker och möjliggöra förebyggande vård (exempelvis analys av mammografibilder) men samma information skulle även kunna användas av försäkringsbolag för att höja försäkringspremien. Dilemmat skulle kunna appliceras på körning och bilförsäkringen. Ska ditt körningsbeteende i efterhand påverka försäkringskostnaden? Hur påverkar det trafiksäkerheten? Är det rättvist?

På samma sätt som att det finns viss risk i hur vi använder tekniken så finns det också en stor risk i att inte använda AI. Heintz ställer de retoriska frågorna: “Är det okej att låta bli att använda en teknik som skulle kunna rädda en massa liv? Är det moraliskt försvarbart att låta bli?”

Källor: Artificial Intelligence. B.J. Copeland. Encyclopaedia Britannica. 11 aug 2020. Hämtad från https://www. britannica.com/technology/artificial-intelligence 6 jan 2021. // A definition of Artificial Intelligence: main capabilities and scientific disciplines. AI HLEG. European Commission. 8 april 2019. Hämtad från https:// ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/definition-artificial-intelligence-main-capabilities-andscientific-disciplines 6 jan 2021. // Elements of AI. Kursmaterial. https://course.elementsofai.com/se/ // How Coffee Meets Bagel leverages data and AI for love. Alex Hickey. CIO Dive. 14 feb 2019. Hämtad från https://www.ciodive.com/news/coffee-meets-bagel-dating-technology-ai-data/548395/ 6 jan 2021.

16

FRAMTIDEN AI nämns ofta när det pratas om framtiden, till exempel framtiden inom dejting, men var kommer tekniken att finnas i framtiden? Heintz förklarar att det kommer göra vardagen enklare. Din dator och telefon kommer att ha en bättre förståelse för vad du vill göra, så att den enkelt kan hjälpa dig. Han anser att det är mycket som vi inte ens kommer tänka på, det kommer att vara en gradvis förändring. Han ger oss exemplet med sökmotorn, tidigare behövde man gå till biblioteket för att hitta information i böcker, men nu räcker det med några knapptryck. Den förändringen ska ha sparat samhället miljontals timmar.

Heintz anser även att i stort sett alla yrkesgrupper kommer att jobba med AI i framtiden. “Alla som håller på med någon form av beslutsfattande eller analys kommer att dra nytta av det.”

Eftersom AI är något som pratas så brett om ställer jag även frågan om AI är överhypat. Är tekniken här för att stanna?

- Jag tror att det är överhypat, förväntningarna är närmast orimliga. Värdet som den här klassen av teknologi tillför är reell och kommer att ha jättestor praktisk påverkan.

Den ingenjörsmässiga nyttan och det ingenjörsmässiga genomslaget är här för att stanna. Vi kommer att förbättra och utveckla precis som vanligt. De enskilda spektakulära händelserna som ger mycket uppmärksamhet har egentligen ganska lite med teknikutveckling att göra. De behövs ändå eftersom de fångar allmänhetens uppmärksamhet. Där finns det en uppenbar risk att det snarare blir de negativa exemplen som blir uppmärksammade snarare än de vardagliga, små framstegen som görs.

Jag hoppas nu att ni har fått en större förståelse för vad artificiell intelligens är och varför alla pratar om det. Kanske kommer AI i framtiden att hjälpa dig att hitta rätt person i kärleksdjungeln? Om du vill lära dig mer om AI finns det flera möjligheter, spana in tipsrutan eller LiU:s kursutbud.

NYFIKEN PÅ MER? Tips på onlinekurser för alla: Elements of AI, grundkurs (kan få 2 hp via antagning.se) https://course.elementsofai.com Building AI, fortsättningskurs https://buildingai.elementsofai.com Tips på kurser för studenter vid LiU: AI och naturligt språk - kursstart VT21 Grunderna i maskininlärning - kursstart HT21

I ETT NYTT LJUS Nu när KLiTHanian tipsar om attraktiva tinderprofiler och har väckt intresset att öva på lite Magic Mike-moves tänkte jag ta upp något helt annat. Vi ska återvända till barndomens trygga soffa och ifrågasätta några av de mest uppskattade barnfilmerna från förr. Har du sett Aristocats? Det är en riktig Disneyklassiker som har 51 år på nacken. Därför kan man väl inte förvänta sig annat än att den innehåller förlegade normer. Det finns gott om könsnormer, fördomar och även lite rasism (en scen där siameskatten Shun Gon spelar piano med ätpinnar). Trots det finns det inslag som jag beundrar, till exempel: syskoninteraktionen mellan kattungarna Berlioz, Marie och Toulouse är spot on. Det finns många barnfilmer som jag alltid tänkt på som allmänbildning, du ska ha sett Nalle Puh, Peter Pan och Lejonkungen lika mycket som du bör veta att Sveriges flagga är gul och blå. Därför har jag alltid tänkt att det är filmer som även kommande generationer bör ta del av, men det är något jag nyligen har börjat ifrågasätta. Aristocats är visserligen ett väldigt gammalt exempel, men det finns yngre filmer som förtjänar kritik. Prinsessfilmerna. I den här kategorin finns det otaliga exempel. Det gjordes bland annat en ny tappning av Askungen 2015 som fick stor kritik för deras retuschering av skådespelerskans midja. Själva idéen om att prinsessor ska se ut på ett visst sätt är ett skadligt tankesätt. Klassikern En prinsessas dagbok med Anne Hathaway innehåller samma problematik: för att bli en prinsessa måste hon gå igenom en makeover, hon ska se ut på ett visst sätt, ha på sig vissa kläder och framförallt bete sig annorlunda. Jag tycker att det är fel lika mycket som jag älskar ett riktigt klyschigt lyckligt slut. Jag vill ändå ge en eloge till Modig och Mulan som i min mening är precis som prinsessfilmer borde vara. När vi ändå pratar om hur kvinnor och tjejer porträtteras i film är det värt att nämna Bechdeltestet. Det är ett test som ska bedöma hur viss media framställer kvinnor. För att klara testet måste en film passera tre kriterier: ha minst två namngivna kvinnliga rollfigurer som pratar med varandra om något annat än män. Det låter som enkla krav men låt mig nämna några filmer som inte klarar testet. Nalle Puh. Peter Pan. Toy Story 1&2. Monsters, Inc. Hitta Nemo. Bilar 1&2. Listan fortsätter. Bechdeltestet är inte perfekt, men det säger något om hur film har reflekterat vårt samhälle. Missförstå mig nu inte, jag tycker att alla de här filmerna är grymma. Det krävs bara lite ytterligare reflektion för att fundera på om det är något en 5-åring bör se. All media vi konsumerar lämnar avtryck i själen, ung som gammal. Utvecklingen av film och media är ett sisyfosarbete som kräver självinsikt. För att inte helt ta bort nöjet från min (och din?) nostalgiglädje kan jag tillägga att Disney+ visar upp en varning när man försöker spela upp filmer som innehåller utdaterade stereotyper. Du kan alltså fortsätta med Disney+ and thrust utan dåligt samvete för alla barn som fördärvas.

Text: Matilda Helander Layout: Melina Mangs Illustation: Matilda Jacobson

BARNDOMSFILMERNA

17

Ja här trodde ni allt att ni skulle få en smaskig analys på om RFSUs Powerkondomer verkligen maximerar njutningen som det utlovas. Men nej, det är dags att utforska lite andra användningsområden för de där 19 st resterande kondomerna från 20-packet.

LITHANIAN TESTAR KONDOMER

Text: Pernilla Brink Layout: Melina Mangs Foto: Pernilla Brink

18

HÅRSNODD

Lätt att få till? Ja, klipp bara av allt ovanför den nedersta kanten.

Prestation? Funkar helt klart. Glidmedlet adderar en fin glans. Några hårstrån trasslar in sig när man ska släppa ut håret, men äsch.

Upgrade/Downgrade? Den vanliga hårsnodden är en trygghet, man vet att den kommer fungera. Kondomen är spännande och nytt, men också lite mindre tillgänglig kanske. Åh det är nog lika!

Andra dejt? Ja det kan hända! Känns mest troligt att vakna upp med den i håret efter en utekväll när man inte hittade en vanlig snoddjävel. 7/10

STRESSBOLL

Lätt att få till? Knepigt att lyckas hälla ner mjöl i kondomen. Kletigt och klibbigt.

Prestation? Ja en riktigt bra stressboll.

Mysig att ha i handen.

Upgrade/Downgrade? Mycket kläm för lite pengar. Upgrade helt klart.

Andra dejt? Gud ja. Bra stress relief under tenta-p. 9/10

HANDLEDSSTÖD

Lätt att få till? Ja, fyll på med vatten bara.

Prestation? Jag har inte haft så mycket problem med obekväma positioner för handlederna men jordgubbsdoften från RFSUs Nam Nam är ju lite trevlig.

Upgrade/Downgrade? En i mängden.

Andra dejt? Tveksamt. Kändes som den oväntat skulle spricka och spruta ner min dator. 4/10

BURKÖPPNARE

Lätt att få till? Relativt. Svår att få över det svåröppnade locket.

Prestation? Hade jag haft någon kondom utan glidmedel kanske det hade gått. Nu blev det bara ännu svårare.

Upgrade/Downgrade? Vill helst glömma att det har hänt.

Andra dejt? Hell nah. -100/10

PLASTPÅSE

Lätt att få till? Något större än en banan är lite svårt att trä över, trots “Grande XL”.

Prestation? Ärligt talat bättre än ingenting.

Upgrade/Downgrade? Down, om det inte är en banan.

Andra dejt? Vid ökning av skatten på plastpåsar så finns chansen (eller ska man säga risken?). 3/10

19

ingen växt blommar året om, det behöver inte du heller

Kärlek för I skrivande stund står alla hjärtans dag runt hörnet och det är dags att fira kärleken! Kärleken som är så lik en vacker bergochdalbana, en viktig del av livet som alla borde få uppleva. Men i dagens samhälle är det så stort fokus på heterosexuell kärlek att det kan vara svårt att känna sig inkluderad. Detta måste vi ändra på - kärlek är för alla!

Normen i dagens samhälle börjar sakta men säkert ändra på sig, men under alltför lång tid har kärlek varit något som kretsat kring heterosexuella par och cis-personer och hur de kan fira kärleken. Man har sett 100-tals romantiska komedier där en man och en kvinna blir kära på mindre än en vecka för att sedan ha en fjantig fight där de slutar prata, men de hittar alltid tillbaka till varandra. Redan innan man börjar kolla på sådana filmer vet man hur de slutar. Det är dags för något nytt, människor av alla kön och sexualiteter måste få visas på den stora skärmen.

Det är allt fler människor som på något sätt identifierar sig med HBTQ+ vilket gör att det blir allt viktigare att visa att kärlek är för alla. Självklart är alla hjärtans dag även menat för de som inte känner någon romantisk attraktion alls, det som är viktigt är att alla ska få känna sig inkluderade. Man kan ta ut någon på en kompisdejt istället för en romantisk dejt. Det är dags att skapa nya traditioner för alla hjärtans dag. Det är dags att bryta normerna!

ALLA! Att alltid bli exkluderad och bortglömd vid dessa högtider och även i vardagen är någonting som tär på även den starkaste människan. Att känna sig onormal eller annorlunda bara för att heterosexualitet är det som medierna väljer att visa för samhället är så fel som det kan bli. Kärlek är för alla! Man ska våga vara sig själv utan att vara rädd för fördomar eller kommentarer. Det är så otroligt viktigt att som företag men även privatperson att vara inkluderande i det man skapar, säger och gör.

Kärlek är för alla och det måste visas. Många tror att HBTQ+ endast består av människor som identifierar sig som homosexuell, bisexuell eller transsexuell. Men det är väldigt mycket bredare än så. HBTQ+ handlar inte bara om ens sexuella läggning utan det är ett väldigt brett spektrum som inkluderar allt ifrån könsidentiteter till ens romantiska preferenser. Nu när alla hjärtans dag står runt hörnet är det viktigare än någonsin att visa att kärlek är kärlek och inkludera alla. Det spelar ingen roll vem man känner kärleken för, och man ska kunna fira den hur man vill, utan att vara rädd för att bli dömd. Kärlek är för alla.

Tex t Illus : Moa N Lay tration ilsson out : Fe : Matild licia a Dof Jacob san son d

22

TINDER

DET BÄSTA FRÅN

Text: Mårten Walter Layout: Melina Mangs

En av mina favoritfilmer är The Dark Knight och citatet ”You either die a hero, or live long enough to see yourself become the villain.” Antingen skaffar du dig en partner och blir den tråkiga i kompisgänget som bara kan vara med var tredje gång (med diffusa hänvisningar till ”date night”), eller så är du singel tillräckligt länge för att se dig själv skaffa Tinder.

Ett glorifierat knullkontakt.com menar Filip & Fredrik å ena sidan i sin podcast, men å andra sidan använder nästan en fjärdedel av alla unga Tinder*. Anekdotiska bevis tyder också på att andelen Tinder-dejter väger tyngre än gamla hederliga boomer-dejter.

LiTHanian har satt svajpfingret i Tinder-luften och kan nu presentera de bästa Tinder-profilerna för er läsare att frossa er i. Hoppas ni super like:ar!

HANS RESA VAR MOT SOLEN

“Min största bedrift är att jag en gång somnade på Kårallens toalett under en kravall och vaknade till ljudet av Stad i Ljus”

KISS KISS BANG BANG

“Jag har alltid en laddad pistol vid mitt nattduksbord så om en person skulle göra inbrott så kan ja alltid skjuta mig själv för att slippa träffa nya människor…”

VI SLUTAR KLOCKAN SEX

“Jag knullar inte klockor men jag brukar fucka ur”

DADDY ISSUES

“Trekant?... neeh tack, skulle jag vilja göra två personer i samma rum besvikna skulle jag ha middag med mina föräldrar bara”

EMM-FLIRTEN

“För att minska påverkan på global uppvärmning odlar jag såklart mina egna helt ekologiska memes och har bara återvinningsbara påsar under ögonen.” *Källa: Svenskarna och internet 2017, Internetstiftelsen.

23

TEKFAK FORSKAR

SENSORN SOM ELEKTRONISK HUD Med inspiration från hudens eget sätt att fungera har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik tagit fram en sensor som kan fungera som elektronisk hud. Den kan mäta förändringar i kroppstemperatur samt känna av både solljus och en varm beröring.

Text: Monica Westman Svenselius Foto: Thor Balkhed Layout: Felicia Dofsand

24

Inom robotik, för proteser med känsel och för hälsoövervakning arbetar forskare runt om i värden för att ta fram elektronisk hud, flexibel, töjbar och med någon form av känsel.

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har slagit sina kloka huvuden ihop och kombinerat flera olika fysikaliska fenomen och material. Resultatet är en sensor som exempelvis applicerad på en arm kan känna av eller övervaka en förändring av kroppstemperatur, som reagerar på synligt ljus från solen och som även kan känna av en beröring av något varmt, exempelvis en hand.

– Vi har inspirerats av naturens egna metoder, säger Mina Shiran Chaharsoughi, tidigare doktorand inom organisk fotonik och nanooptik vid Laboratoriet för organisk elektronik.

KOMBINATION AV KOMPETENSER Tillsammans med forskarkollegor vid Laboratoriet för organisk elektronik har hon tagit fram en sensor som kombinerar pyroelektriska och termoelektriska effekter med ett nanooptiskt fenomen.

I de pyroelektriska materialen uppstår en spänning då materialet värms upp eller kyls ner. Det är förändringen i temperatur som ger en signal, en snabb och stark signal men som avklingar nästan lika snabbt.

I de termoelektriska materialen uppstår istället en spänning när materialet får en kall och en varm sida. Signalen är dock långsam och det tar lite tid innan den blir mätbar. Värmen kan komma från kroppen eller från solen, bara det finns en svalare sida.

Mina Shiran Chaharsoughi, tidigare doktorand & Magnus Jonsson, universitetslektor & forskningsledare för gruppen Organisk Fotonik & Nanooptik. Båda vid laboratoriet för Organsik Elektronik på ITN.

– Vi ville ta vara på det bästa av två världar och kombinerade därför en pyroelektrisk polymer med en termoelektrisk gel framtagen i ett tidigare projekt i gruppen för organisk nanoelektronik. Kombinationen ger en snabb och stark signal som också varar under lång tid, säger Magnus Jonsson, forskningsledare inom organisk fotonik och nanooptik.

Det visade sig också att de två materialen samverkar så att den gemensamma signalen dessutom förstärks.

PLASMONER De har även tagit hjälp av plasmoner, ett nanooptiskt fenomen.

– En plasmon uppkommer när ljus interagerar med metalliska nanopartiklar, som guld och silver. Det infallande ljuset gör att elektronerna i partiklarna böjar svänga i takt, oscillera. Den kollektiva oscillationen är själva plasmonen, berättar Magnus Jonsson.

Tidigare har han och hans medarbetare visat att en elektrod i guld som försetts med nanohål effektivt absorberar ljus med hjälp av plasmoner. Det absorberade ljuset omvandlas sedan till värme. Med en sådan elektrod, en tunn guldfilm med nanohål, på den sida som vetter mot solen omvandlar sensorn även det synliga ljuset till en snabb och stadig signal.

Som bonus är sensorn även tryckkänslig.

– En signal uppstår när vi trycker på sensorn med ett finger, men inte när vi utsätter den för samma tryck med ett stycke plast. Den reagerar på värmen från handen, säger Magnus Jonsson.

25

20 - ÅRET SOM VAR

2020. Var kan man ens börja att diskutera året som gått? Så mycket historia skapades som vi sent kommer glömma, trots att vi alla suttit hemma och rullat tummarna. Året var en hemsk bergochdalbana man helst hade klivit av. Det var en dålig överraskningsfest man helst hade undvikit. Till att börja med har vi de förödande australienska bränderna som förstörde över 100 000 kvadratkilometer skog och skadade över 3 miljarder djur.

Sedan har vi det där med covid-19 och världspandemin.

Covid-19 spreds genom land och rike snabbare än rykten gör på ett högstadium. Vi alla fick gå hem i början av mars och har nog stirrat oss blinda på väggarna i våra lägenheter, men pandemin håller fortfarande i sig. Som tur är har ett vaccin blivit framtaget och snart bör man kunna hälsa på sina far- och morföräldrar igen.

Men 2020 hade mer att visa oss än en liten pandemi.

Paolo Roberto, proffsboxare och programledare som greps, misstänkt för sexköp. Detta fick Sverige att koka.

Människor kastade eller eldade upp hans kokböcker och företag tog snabbt avstånd från honom. Hans pasta och andra varumärken reades snabbt bort från affärer och Paolo förlorade allt. Han gick sedan ut på sociala medier med offerkoftan högt i hand men förgäves, Sverige såg med klara ögon på det han gjort.

20 Något mer som kommer hamna i våra barns historieböcker skedde den 25 Maj 2020. Det brutala mordet på George Floyd som startade Black Lives Matter-protesterna, eller BLM förkortat. BLM tog, precis som covid-19, världen med storm och även Sverige startade protester för det hemska polisvåldet i USA. Mitt i denna pandemi samlades mellan 15-26 miljoner människor på gatorna i USA för att visa sitt missnöje med hur poliser använder övervåld och hur de utövar rasism i sin tjänst. Dessa protester är de största USA någonsin har sett.

Sedan har vi självklart presidentvalet i USA. Här var vi svenskar mer insatta än vissa amerikaner. Från den 3e November 2020 till den 7e November satt man spänd och kollade nyheterna oftare än sina sms. Det var en jämn kamp mellan Donald Trump och Joe Biden. Men den 7e november blev det fastställt att Joe Biden hade vunnit nog med rösträtter för att vinna som president.

Detta betyder då att för första gången i världshistorien får USA en kvinnlig vicepresident. Kamala Harris! Den 20 Januari 2021 blev de invigda.

Men nu är det 2021. Vi får hoppas och tro att detta år kommer att bli bättre än det som var. Vi får hoppas att vi snart ses i korridorerna igen. Vi får hoppas att vi snart sitter på den tidiga morgonbussen med en allt för dyr Pressbyråkaffe i handen, på väg till Campus. Vi får hoppas att världen snart blir relativt normal igen.

Text: Moa Nilsson Layout: Fanny Olsson Illustration: Jasmine Andersson

26

27

Text: Mårten Walter Layout: Melina Mangs Illustation: Matilda Jacobson

28

2021 – ÅRET SOM KAN BLI Det nya året är här, tyngt inte bara av sina egna förväntningar utan också av alla ouppfyllda löften från året innan. Allt elände och all pessimism ska kompenseras med det motsatta. LiTHanian ger sig vika för den naiva vaccinoptimismens lockelse och blickar drömskt framåt på ett revanschlystet 2021.

LIVEMUSIK

Film på bio kunde ersättas hyfsat av film hemma på tv.

Detsamma kan inte sägas om livemusik på klubbar, arenor och festivaler, jämfört med Instagram-livesändningar från vardagsrum. Men i samma veva som EU godkände vaccinet rullade också Lollapalooza ut sin tredagars-lineup. Post Malone, Veronica Maggio, Zara Larsson. Tre dagar, 50 000 besökare, svensk sommar.

Det kan inte vara lagligt? Just nu är det inte det, och kanske kommer det inte heller vara det. Men det ger oss något att drömma om. Att vi snart kan möta varandra på festivalgolven igen, i Greta Thunberg-regnkappor och med ett plastglas öl i handen. Vi ses i publikhaven, vart ni vill, så fort vi kan.

IDROTT

Vid den här tiden förra året satte Armand Duplantis nytt världsrekord i stavhopp och hans – och världens – blickar riktades mot sommar-OS i Tokyo. Sedan riktades världens blickar istället på smittspridningsgrafer under resten av året. Men nu, ett år och en påbörjad vaccinering senare, vänds våra hoppfulla blickar återigen mot de olympiska spelen och det svenska guld(stav)hoppet, ”Mondo”.

Och på tal om svenska guldhopp är det inte alls långt kvar till skid-VM i Oberstdorf. Sverige har bland annat ett VMguld i stafett att försvara, men kommer den här gången inte kunna förlita sig på skiddrottningen och sprintspecialisten Stina Nilsson. Enter: Linn Svahn, sprintspecialist och

blivande skiddrottning. Dessutom Ebba Andersson och Frida Karlsson. Akta rygg, Johaug!

KLIMATET

Ut ur coronaaskan och in i klimatelden. Det finns farhågor om ett tungt återfall i flygresor och överflödskonsumtion, och att folk nu fått nog av kris och inskränkningar på vardag och livsstil. Å andra sidan kanske ett utrymme för just kris och beredskap har formats. Ett potentiellt tomrum, en Anders Tegnell-abstinens, som skulle kunna fyllas av klimatkrisen – medan kämpaglöden är varm.

I ett större politiskt perspektiv finns det chans till en grön återhämtning. Världens näst största utsläppsland USA återansluter till Parisavtalet, samtidigt som Kina tidigare annonserat att landet ska bli klimatneutralt 2060. På FN:s kommande stora klimatmöte, COP26 i Glasgow, ska de deltagande tvåhundra länderna lägga fram vässade nationella klimatplaner.

Världen fick fram ett vaccin på rekordtid – nu är det också läge att rädda klimatet, och världen, på rekordtid.

STUDENTLIVET

Stora och spektakulära evenemang i all ära, men den mest märkbara skillnaden kommer nog vara den i vardagen. För studentlivet är ju i mångt och mycket en social verksamhet.

Snicksnack mellan två föreläsningshalvor, vallfärden till Baljan. Lunchmöte, lunchföreläsning eller lunchtävling i Collo. De veckovisa pubarna, kravallerna och festerna.

Nolle-p, arbetsmarknadsmässor och sittningar.

Förhoppningsvis kan 2021 ge oss liv, och vara året då allt det där föds på nytt. Och så när allt förändrats, när tiden inte längre finns. Så ser jag oss tillsammans. Och då är resans slut, det enda som vi minns.

29

SIDOR

SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS SEKTIONS

30

No. 2 text text Text text

I detta nummer har redaktionen fått äran att intervjua den erkände kocken och mästaren av fried rice. Han är maskinsektionens egna stolthet inom matlagningsvärlden, PubM’s mat och dryckesansvarige. Hans nam är... *trumvirvel* - Robert, aka Bob! Året var 1999, Stockholm, på Karolinska sjukhuset. En vacker solig vårdag.

Han föddes hållandes en skål med vad som kan argumenteras för att vara den bästa måltiden i världen - fried rice.

“Mina föräldrar märkte på en gång att jag var något utomordentligt. Redan första dagen när jag kom hem från sjukhuset ställde jag mig i köket och lagade mat. Till min första födelsedag fick jag en wokpanna.

Den har jag sedan dess använt flitigt.”

Under sina 21 år har han lyckats bemästra denna måltid i sitt kök i Södra Ängby, Bromma. Till det slutgiltiga orgasmiska måltiden som han nu gett Receptmaskinen och M-yheterna äran att publicera officiellt för allmänheten.

Tre snabba: Favoriträtt?

“Fried rice, såklart.”

Uppfattning av studenters matlagning generellt?

“Väldigt illa, sjukt besviken.”

Vad skulle ett råd från dig vara till studenter gällande matlagning?

“Ge upp.” “..Nej skoja, ge aldrig upp. Någonstans i ditt inre finns en förmåga. Du behöver bara göra lite soul searching.”

Det är svårt att bli en mästerkock som Robert, det krävs år av träning, samt medfödd talang - men ni kan ge det ett försök! Gör Roberts fried rice som ni finner här till höger, samt kolla in fler av hans recept som kommer upp på Receptmaskinen inom snar framtid!

Receptmaskinen är ett nylanserat koncept på Maskinteknologsektionen med recept av och för LiU-studenter. Ni finner det på maskinteknologsektionens hemsida under rubriken --> Student --> M-Guiden.

Den bästa fried rice (1 portion) Ingredienser: Rapsolja Ris Ägg 1 st Tofu runt 100 g Vitlök 1 st Smör runt 20g Soja 1 matsked Sesamolja 1 tesked Ostronsås 2 teskedar Limejuice Dina favorit wokgrönsaker.

Jag brukar ha t.ex Morot Rödkål Grönkål Lök Broccoli Garnering: Krossade jordnötter Salladslök Gör såhär: 1. Ta helst ris kokt från gårdagen, annars koka ris och låt svalna.

2. Hacka och förbered alla grönsaker.

3. Sätt en wokpanna på hög värme häll i rapsolja. Börja med att steka ägget snabbt lägg sedan i en skål på sidan.

4. Woka grönsakerna och tofu ett par minuter tills de är klara 5. Häll i ris och ägget. Rör runt och häll sedan i sojasåsen, sesamoljan, ostronsåsen, vitlök, smör och limejuice.

Låt steka under omrörning någon minut.

6. Häll upp på tallrik och njut!

// RedM

31

daxRedax

“Officiellt och helt fristående organ för D-sektionen”

En ledamots betraktelser

Vad är det som stör rydsborna om natten?

Det är en kall vinternatt, de duktiga studenterna sussar sött vid denna tidpunkt och de mindre duktiga är antagligen halvvägs in till den ökända “all nightern” till morgondagens tentamen. Mitt under denna dystra stund så hörs det otroligt högljudda ljudet av motorer och friktionen mellan stål och asfalt. Jag vaknar raskt upp och störs av det bländande ljuset av orange nyans som lyser upp min lilla etta genom gardinerna. Är det ryssen som anfaller eller är det något annat inkräktande fenomen som försiggår utanför mitt fönster tänker jag. I mitt nyvakna tillstånd rör jag mig irriterat mot fönstret för att se vad som stör min och resterande studentryds viktiga tentaP sömn. Utanför dalar snöflingorna ner från himmelen och fyller upp hela omgivningen utanför fönstret i ett vitt sken.

Vad jag ser nedanför fönstret kan beskrivas som en vacker skapelse, fyra hjul med karossen i orange och gul färg. Den kan schakta allt från lera, snö, sand och grus men även riva hus. Denna skapelse är av en liten variant och vid detta jobb ser det ut som det krävs fler än två. Detta må inte vara en ordinarie grävmaskin, men jag vet att den är för mig och många andra på D-sektionen; stor, stark och jättefin.

- Simon

Ordförande har Ordet

Så var vi äntligen framme vid det fantastiska året 2021 – D-sektionen fyller tippelmoppe! Förutsättningarna för ett bombastiskt firande är väl tämligen begränsade, men med lite tur kanske vi slår 5-årsjubileumet då det firades med skogsutflykt och korvgrillning på “D-dagen”!

Denna termin ser väl inte annars ut att bli så där oerhört historiskt i positiv bemärkelse, men snart är det Vår™ och då kan ju faktiskt allt hända! Tveka inte att ta egna digitala initiativ för att förgylla tillvaron för dina studie- och sektionsvänner heller – att spåna idéer i sektionens Facebook-grupp eller Discord är en bra start! “En människas psyke kan inte bära en ensidigt präglad tillvaro utan att då och då lätta litet på trycket” som en klok före detta D-sektionsordförande tillika nuvarande professor på IDA sa i denna spalt för 40 år sedan.

Nu håller vi tummarna för att man snart får dra på sig sin fina bruna ovve och ge sig ut på ett rökfyllt & stroboskopbelyst Kårallen-dansgolv i närtid – gärna innan examen!

Simma lugnt vänner! / Mange

Födelsebevis. Ordet för tankarna till anklagelserna mot President Obama,

Dagar skola komma då

- ArkivU

- Error Flynn (D-sektionens skyddshelgon, LiTHanian #6 1975)

men någon som faktiskt borde uppvisa födelsebevis är Datateknologsektionen.

Sedan tidernas begynnelse har D-sektionen firat sin födelsedag den 27 januari med 1976 som basår – MEN – i LiTHanians julnummer #8 1975 kan man i “D’s bästa” läsa “vi är, sedan torsdagen den 4:e december, en sektion inom LinTek”.

Hur kan man vara en sektion inom LinTek, utan att ha fötts? Mysteriet tätnar..

32

M-are, I-are och Y-are ligga vända mot systemteknik bedjande Error Flynn om nåd Men inte en tenta skola vara dem givna.

Datateknologsektionen 45 år Den 27:e januari 2021 uppnår Datateknologsektionen 45 levnadsår, mycket buller och brak för detta syfte har i skrivande stund inte uppmätts.

Festkommittén har hittat bevis för att de enstaka raketer som kunde ses natten till 45;-26 (första januari 2021) inte var ett för tidigt firande av sektionens jubileum, utan skifte mellan år 2020 och 2021 på den gregorianska kalendern. Detta är något som gjorde festkommittén ytterst konfunderad, då alla i kommittén har tagit för vana att räkna datum i enlighet med sektionens grundande. Det vill säga: år innan eller efter sektionens grundande, kombinerat med ett antal dagar. Det har dock orsakat problem vid bokning av evenemang utanför (eller till och med inom) sektionen, då det inte är en allmänt vedertagen kalender.

På grund av detta bjuder festkommittén in till seminarium om tideräkning på sektionsvis, med inslag av mycket andra allmänt festliga och informativa arrangemang. Arrangemangen kommer att vara under flera dagar, då omfattningen av informationen från seminariet behöver mer än en dag för att sjunka in. Information om tid och plats kommer dyka upp i sektionens kanaler, om seminariet kommer gå av på en adress i Ryd eller på internet kan i dagsläget inte garanteras.

Gott jubileum, Festkommittén

33

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 1 2021 Av och med: Folke, Walter, Jean & Ebba inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare

Kära läsare,

I syfte att celebrera avslutet av år dubbeltjog valde Redaktionen att åka på en nödvändig resa till en destination med moraliska breddgrader i höjd med Doha, Qatar. I sällskap av inflytelserika profiler från Sveriges näringsliv samt enstaka civilekonomer skrålades det nya budgetåret in. Redaktionen ser nu tillbaka på ett år av ocensurerat opinionsbildande, högkvalitativ journalistik och dräpande tillrättavisningar av juniora teknologer.

Sett till Redaktionens långsiktiga målsättning har 2020 inneburit en stadigt ökande portfolio, en fortsatt verkan för nedläggning av Studentcafé Baljan samt fortlöpande underminering av ledande organ på sektionen för Industriell Ekonomi. Från ett kortare tidsperspektiv vill Redaktionen även lyfta sin innovativa lösning på vårens toapapperskris där sektionstidningen Ipikuré presenterades som ett fullgott alternativ till dem sällsynta, vita rullarna. Ur skit är den kommen, och förenad med skit ska den åter bli.

Sällan medför ett år uteslutande triumfer, och ingalunda heller år 2020 kan rättfärdigt summeras utan att benämna den oerhörda olycka året burit med sig. Det faktum att Redaktionen tillåtit universitetsledningen att inte bara behålla falangen för Affärsjuridik i sitt akademiska stall, utan även utöka sin satsning på den, kan inte rubriceras som något annat än ett mastodont snedsteg. I regel talas det på universitetet om skyddade titlar, men vem skyddar universitetet från denna titel?

I samband med att Redaktionen kastar ut granar, högskoleingenjörer, och kris-SMS genom fönstret välkomnas också en ny bekantskap in i den förnämt avskilda värmen. Med en skarpsynt recension av årets julklapp ser vi Redaktionens senaste tillskott, Ebba Bösch Krasch, briljera i sin litterära debut. Med Ebba vässas en redan sylvass litterär elit och Redaktionen går med trygga, vägvinnande kliv in i det nya året.

Välkommen Ebba, och välkommen 2021.

Högst aktningsfullt, 34 Folke af Schum

Klapp utan klass

Stormköket var årets julklapp 2020 enligt branschorganisationen Svensk Handel. Attiraljen passar förträffligt i det svenska folkhemmet. En plats redaktionen helst undflyr men vi har på avstånd iakttagit hur beskedet mottagits av TekFak studenterna.

TBI:arna med gröna fingrar och matchande dräkter jublade när beskedet nådde labbet. För att vara på den säkra sidan och decimera explosionsrisken har studenterna bunkrat en dekad med brännare.

Utvinningen av energi från T-röd är en het potatis och de är redan nu i gasen med att hitta en alternativ energikälla.

Y:arna trollbinds av processen och efter studier av materialvalet har man kommit med en ny prototyp som beräknas vara på marknaden till morsdag. Stormkraftverket klyver etanolet i den röda spriten som skapar en blandning med kokkaffet och den kemiska reaktionen blir kaffekask.

Ensamvargarna ter sig annars som väntat föredra stormköket allena, sittandes på varsin stubbe med Mats Neymarks bästsäljare.

Stormköket, ej att förväxla med D:arens våta dröm Stormtroopern, är idealiskt för den dataingenjör som fordra lyfta på röven och te sig ut i naturen. Måhända att det är nu som dagsljuset skådas för första gången. Äntligen slipper de värma sina matD-sektionens skeva skönhetsideal. lådor på en överhettad processor.

Den analoga konstruktionen ställer Lingstudenterna lyckades trändock till med huvudbry då algorit- ga sig först i kön till Naturkommen ännu ej hittats. paniet men hann inte färdigStormköket är som klippt och skuret ställa köket innan det var slut för maskinteknologen. De går igång på tid. på designen och den effektiva förI-studenten med sunt förnuft packningen som lätt glider ner i de har såklart tagit sitt ansvar och indigofärgade ryggsäckarna. Dessa hållit sig på ett bra avstånd, studenter är som vildmarken själen knölsvan från klappen. Att va i jakten på ett förnybart sätt att laga sin egen mat och dessutom tillreda sin skojkorv. Men i ett tap- utomhus lämnar Redaktionen pert försök att trimma köket brann till tjänstefolket. En osedlig “tyvärr” M-studenternas sektionshus julklapp. Håll ut, håll avstånd tillika scoutstuga ner. och håll käft.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Häxans återkomst

Magi är ofta synonymt med det ni inte förstår. Förr var det elektromagnetism, nu är det datateknologens dejtingliv. Är det inte lustigt att magi spelar en så pass central roll inom detta mystiska område? Trollkonster är ett av de erkänt få sätt för D:are att närma sig det motsatta könet: Hellre en näsduk i handen än i bröstfickan. Magins värld och D:arnas dejtande delar även ett stort problem: mansdominansen. Patriarkatet på D-sektionen diskuteras flitigt men inom trollkarlskretsar tryter diskursen.

Hur hamnade vi här? Avskräcktes flickor redan i ung ålder från en karriär inom trollkonst av ljusröstade, långfingrade pojkar som tog med sin Tobbe Trollkarlslåda till roliga timmen? Naturligtvis.

Smashen på låret-året Två tusen och tjugo år sedan kristus gav sitt liv för våra synder anlände den, 2020. Dess föregångare, 2019, avslutades med en introducering av LiUs nya byggnad med nytt territorium för baljaniter att sprida vidare sin kaffelukt. Detta visade sig blott vara ett smakprov för vad nästkommande jordsnurr hade att förete.

Från både vänster och vänster hivade 2020 skit. Arvingarna gjorde comeback med ett nytt TV-program och LiU riposterade med sin egen version av sträckbänk genom att återinföra lördagstentor. Men en alltmer tragisk förkovran som hemsökte Svea Rike det senaste året har givetvis varit farsoten, närmare bestämt padeltrenden.

Emellertid sträcker sig problemet längre bak i historien än så. Mellan 1400 och 1600-talet utrotades häxor i den kristna världen. Avskyn mot svartkonster var stor. Idag kan den liknas till synen på industriella ekonomer som antogs via det internationella kryphålet. Motsvarande avsky ses i företags syn på studenter som söker anställning utan minst två internships i bagaget. När häxorna försvann återstod bara trollkarlarna som gick under jorden, det som senare blev föräldrarnas källare.

Likt när Redaktionen shortade hela 2020 som koncept ser vi nu att även magin står inför förändring.

För, till skillnad mot högskoleingenjörer, tillhör framtiden kvinnliga magiker. Detta ses inte minst

Spelet padel som först introducerades i Sverige i början av millenniet har under 2020 dubblerat i popularitet sett till antalet bokade banor. Och i stil med Redaktionens livsfilosofi om att avsky allting som tycks folkkärt kommer det nu, i ett försök att minska spridningen, redogöras för varför padel är för tennis vad fonder är för blankning.

Först och främst har sporten ingen som helst tradition eller högfärdig kultur. I Redaktionens undersökning påträffades inga tecken på klädkod eller överdådiga attiraljer ämnat att avskräcka jeansvänliga från att probera aktiviteten. Från etern kan en rentav höra rykten om att utarrendering av rack sker till

i antagningsstatistiken på Sveriges mest populära magi-utbildning. Av de 700 studenter som antogs under förra året till Harry Potter och hans världar 7.5 HP var samtliga kvinnor.

HP är förkortningen för högskolepoäng och syftar alltså inte till den åttonde filmen om Harry Potter.

Den klarsynte förstår vad som behöver göras. För att profitera på häxans återkomst bör universitetet agera och grunda en magikurs för datateknik. Inte nog med att det kommer lösa datateknikens aparta könsfördelning, det skulle också underlätta shortsbärarnas sökande efter sin Hermione.

Tobbe Trollkarl vore en passande examinator för Datateknikens nya magikurs.

deltagande. En inträdesbarriär så låg att den nedmalna bourguignonnen färdas norrut hos undertecknad.

Yttermera kan sportens krav på rörelsevetenskap endast likställas med LING-studentens examenskrav.

Redaktionen hoppas därav innerligt att 2021 blir början på slutet för denna trend. På detta sätt kan de överflödande padelfaciliteterna istället användas för filantropi, exempelvis tecknings-dagar för arbetslösa DPU-are med management-drömmar.

35

NATTREDAX tipsar!

Matematiska begrepp du kan använda i ditt CV Det börjar bli dags att söka sommarjobb, och som så ofta vänder vi oss till Matematiska institutionen; målet är att ta reda på hur man bär sig åt för att utstråla storkukslugnet bara en MAI-professor kan uppbringa. Man kan direkt konstatera att magin uppstår redan i semantiken, och därmed presenterar redaktionen följande utdrag; utdrag ur ett personligt brev, erhållet via kontakter i institutionsstyrelsen.

“Efter x antal års studier vid teknisk fakultet, så vill jag poängtera att jag är mer än bara en produkt av min omgivning - jag är snarare komplementet till den något fyrkantiga och slutna mängden teknologer.”

“Personer i min närhet skulle beskriva mig som analytisk och harmonisk, och jag finner mig ofta i rollen som motpol när diskussionen drar iväg i oväntade riktningar.”

“Jag kan med lätthet se allas potential och få olika viljor i en grupp att konvergera mot samma punkt, för att tillsammans bilda en union av stor signifikans för företagskulturen.”

“Jag bidrar verkligen med kontinuitet i verksamheten, men jag är inte för den sakens skull rädd för att vända kurvan och tänka nytt.”

“På det stora hela vill jag beskriva mig som utåtriktad normal. Med ett stort intresse för integrationsfrågor, intervallträning och Formel 1 blir livspusslet en ekvation jag löser med bravur.”

“På arbetsplatsen utgör min attityd en uppskattad, positiv konstant i tillvaron. Jag löser alltid eventuella bråk med en rationell approach, och vet med mig när det lämpar sig som bäst att vara diskret.”

NATTREDAX hoppas att du som läsare verkligen låter dig inspireras av detta, så att undertecknad kan få jobbet istället och önskar stort lycka till med ansökningsprocessen!

Kviss - saker med siffror och bokstäver Tillåtna hjälpmedel: TI-82 1.

2.

3.

4.

5.

MD5 E40 E621 Y8 SARS-CoV-2

6.

7.

8.

9.

10.

C2H5OH TFYY51 TREE(3) G12 R2-D4

11.

12.

13.

14.

15.

36DD B1 & B2 0xDEADBEEF Y6 X Æ A-12

Jag intygar att varken mobil eller något annat otillåtet hjälpmedel finns tillgängligt under tentamen.

Lycka till!

36

Uppdrag granskning Det finns mycket som är korrupt här i världen.

Allt från morallösa poliser i Mexiko, till Systembolagets butikschefer kring milleniumskiftet. Lyckligtvis finns organisationer som arbetar hårt mot denna orättvisa. Allt från Uppdrag granskning som undersöker pengatvätt på svenska banker, till Disciplinnämnden som dömer fuskande studenter. Men vissa parter granskas inte, eller åtminstone inte hårt nog. Vad kan du till exempel om Norska banker, avocadomarknaden och sektionssidorna i kårtidningen. Varför granskar ingen dessa?

Som tur är har NATTREDAX skridit till verket, och undersökt vad den vanliga studenten tar för givet. Något som gemene Y:are tyvärr genomgår med ett ovanligt ogranskade öga, som en process som alltid sker likt den gjort innan. Redaktionen har gett sig ut för att undersöka en sak, och endast en sak; tentor.

Till att börja med bokades det in en intervju med tentavakterna, för att reda ut hur det faktiskt går till ute på fältet. Redaktionen har via en anonym källa hört att tenta-tanterna säljer toapaus-listan till Huawei, något som tentavakten Susanne inte vill kommentera på. När redaktionen frågar om den stora Huawei-logotypen i städskrubben i TER2 stängs dörren snabbt av en anställd som med barsk röst säger att vi absolut inte såg någonting alls. Men redaktionen såg.

Vidare har redaktionen sett en ökad anpassning av reklam just vid toabesök, då mobilen används som flitigast. Förmodligen vet inte Xi Jinping om hur just din mage reagerar på en kopp kaffe, men det är dumt att inte vara på den säkra sidan. Därför har redaktionen i samarbete med webbgruppen tagit fram en hemsida som slumpmässigt väljer tider för dig att lätta på trycket.

Sidan går att nå för inloggade teknologer på https:// ysektionen.se/student/toa-paus.

Via kontakter i MAI:s styrelse kan NATTREDAX nu avslöja sanningen bakom uppgift 7 på analystentorna.

Känner inte du heller någon som har klarat en sån uppgift? Det är inte konstigt, dessa uppgifter är inte tidigare lösta problem, utan tämligen okända men ännu olösta problem som dagens matematiker tampas med.

De få gångerna en student faktiskt löser sista uppgiften så brukar denna delges noll poäng, och lösningen avfärdas som totalt nonsens. Har du lämnat in ett försök på en uppgift 7 någon gång, men fått noll poäng? Då kan du ha löst ett tidigare olöst problem. Grattis!

Detta summerar vad redaktionen funnit, men det finns fortfarande flertalet obesvarade gåtor som behöver granskas. Här behöver NATTREDAX Din hjälp. Nedan är en lista med ännu ogranskade eller ickebesvarade livsfrågor. Om du vet, eller lyckas komma till botten av någon av dessa frågor, vänligen kontakta redaktionen.

• • • •

Finns reglerteknik verkligen på riktigt?

Varför använder Sjödin pq-formeln? Är tids- eller frekvensdomänen bäst? Är de där dagarna när man tar kaffe med dubbelt klägg i baljan förbi?

37

Sedan 2016

7

201

201

8

2019

2020

TBi-lagan spoilar Det var en gång för länge länge sedan (egentligen bara 8 månader sedan men känns som evigheter sen)... då du stod på Kårallens dansgolv kl 02:57och vråla “Stad i ljus” . Vad vi inte visste då var att det skulle vara den sista festen på hela året... Snuttefilmen 2020 (Suntrip räknas inte (bye Felicia)). Ordspråket lyder “avsluta på topp”, vilket var exakt vad som hände. Sedan 29 februari 2020 har det gått käpprätt åt h*lvete. Inga kaffepauser i Baljan, ingen Gränges på torsdagskröken och Colonia-borna blir aldrig väckta av dånet från Märkesbacken och försover sig därför alltid. Campus har aldrig varit mer splittrat. Men frukta icke! I detta nu, när vi skriver denna upplaga, vankas det för Snutte 2021.

Då är ju den stora frågan, som vi alla* har undrat över sedan Bi6 20/21 blev utvalda, vad kommer temat för Snutte 2021 vara? TBi-lagan har djupdykt i alla Bi6-medlemmars sociala medier (till och med något som ungdomarna kallar TikTik? TackoBock? Tacos? Aja whatevur) för att lista ut vad temat kan vara (OBS sPoILer ALeRt). De må ha trott att de varit diskreta kring sin planering, men inget undgår dessa tränade och vässade journalist-hökar som oss; För hur ska de egentligen kunna rädda campus från denna misär? Hur ska de kunna genomföra Tiden på dansgolv, doften av nytappad gränges, synen av flygande folk och flyganden prestigefyllda, eftertraktade och glamorösa tävlingen kallaroch Snuttefilmen? de vibärs ljudet av Forte!s hardstyle-musik kl 02:34 kan kännas som ett minne Desperate times, desperate measures… blott.avGränserna har aldrig varit tydligare, du vet knappt vilka Årets upplaga Snuttefilmenöver verkarsektionerna inte vara ens gårimpossible i din egna klass. Därför kan det kännas konstigt när vi väl kan återgå något som mindre än ett mission…

Mission till impossible?

Kim Possible? ett normalt festlivsmönster, hur agerar man? Hur raggar man? Hur för man (Om du inte börjar nynna introlåten nu, ens en konversation? har du ens haft en barndom???)

DärförFrukta bettar vi icke, på att årets tema är inget redaktionen har tagit frågan i akt och har kontaktat de mest erfarna, mindre än... utbildade, klamydia-drabbade raggarna som finns kvar på campus - avdankade Mission Impossible.

festerister - för att kunna besvara denna svåra fråga; hur raggar man över sektionsgränserna?

OBS detta bettades 8e december om vi har rätt, annars har detta aldrig hänt

PSST... Kolla in QR-koderna för att bli taggad på livet

38

*= OBS! Detta är inte baserat på en vetenskaplig studie utan är en högst (o)kvalificerad gissning gjord av TBi:s främsta matematiker.

Vi tar inget ansvar för eventuella räknefel. Vid klagomål, hör gärna inte av dig till noreply@tbilagan.tbi.liu.se.

39