LiTHanian #1 2020

1 08

Vad är en doktorand?

10

No

32

24

Känn dig som hemma!

Livet enligt rosa - år 2020

Är fem myror fler än fyra elefanter?

Februari 20

K

1 No

19

Dagens ros(a)

16

18

Dรถden pรฅ den ljuva romantiken

KLiTHanian testar: dejting

14

Borde Linkรถpings universitet infรถra censur?

Februari 20

Psst!

Framsidan på KLiTHanian är illustrerad av Katarina Martens.

Postern i mitten av tidningen är illustrerad av Lina Jonson.

C

hefredaktören har ordet

Om du hunnit så här långt in i tidningen lär du redan ha sett det dubbla omslaget. Om inte så råder jag dig att bläddra tillbaka en sida och ta en titt på det, det är väldigt fint. Bakgrunden till omslag nr 2, KLiTHanian, landar i våren 2018. Jag hade precis kommit med som skribent i redaktionen 18/19, och mina kompisar tyckte det var makalöst kul att slänga in ett ”K” i LiTHanians logga för att den skulle bli sådär härligt småförbjuden. Men nu är vi inne i ett nytt årtionde, och det vill man ju börja på ett bra sätt. Vad är då inte bättre än att bara omfamna och acceptera det faktum att namnet på tidningen man producerar råkar låta nästan exakt som ”Klitta” och sen låta det vara bra så? Det tyckte vi i redaktionen i alla fall, och så fick det bli.

Så här i februari har de flesta vittring på våren, men det är fortfarande ett par mörka eftermiddagar kvar och vi har alla några sista deciliter snöslask att spilla ner i skorna på vägen till skolan. För att hålla hoppet uppe tipsar LiTHanian om peppiga ställen i närområdet, hur man gör för att ta hand om varandra och lite om optimism. Vi reder även ut vad som gäller för att doktorera, hur placeboeffekter egentligen funkar, och så skriver vi om LARM (ja, den alltid lika aktuella frågan om censur) också. Det här är ett nummer späckat med trevlig läsning, och missa inte postern på mittuppslaget heller!

Gott nytt decennium, hörrni. Hoppas det blir trevligt.

Viktor Lind Chefredaktör 19/20

Vad vill du få ut av det nya decenniet?

A. Viktor Lind, Chefredaktör

J. Linnéa Gistrand, Skribent

chefred@lintek.liu.se

skribent2@lintek.liu.se

En examen vore trevligt.

B. Ebba Åslin, Redaktör

Det vore nice att bli mästare på karate. redaktor@lintek.liu.se

C. Hanna Leinonen, Layoutansvarig Känner man sig vuxen inom 10 år? layoutansvarig@lintek.liu.se

D. Rebecka Walfridson, Layout Att bli ägare av en kaffebryggare. layout2@lintek.liu.se

E. Fanny Bidenäs, Layout

Att Friends aldrig försvinner från Sveriges Netflix. layout1@lintek.liu.se

F. Katarina Martens, Illustratör

K. Erik Tilly, Krönikör

Flytta ut från Mamma och Pappas källare. kronikor@lintek.liu.se

B.

C.

D.

E.

F.

G.

H.

I.

J.

L.

M.

N.

O.

L. Sara Pauli, PR-ansvarig Inget.

lithanian-pr@lintek.liu.se

M. Karin Sundberg, Fotograf Bemästra kortkommandon. fotoansvarig@lintek.liu.se

N. Ellen Lundin, Skribent

Överleva. Satsar högt på alla tio år så kanske man får iaf 2-3 st. skribent3@lintek.liu.se.

Komma in på Flamman.

O. Mathilda Carlberg, Skribent

G. Lina Jonson, Illustratör

skribent1@lintek.liu.se

illustrator1@lintek.liu.se

Bättre luft i maccis.

A.

Vill verkligen bara se Fall Out Boy live.

Mitt konsekvenstänk som tullen beslagtog 2013.

Illustrator2@lintek.liu.se

H. Karin Göransson, Webbmästare

Att världen ska enas om att frukt inte hör hemma i mat. webbmastare@lintek.liu.se

K.

I. Pontus Maniette, Företagsansvarig Good Vibes Only.

lithanian-annons@lintek.liu.se

LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek Linköpings teknologers studentkår.

Adress: LinTek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Ansvarig utgivare: Viktor Lind

Framsida: Foto, Karin Sundberg

Tryckeri: LTAB

5 8-9 10 11 12-13 14-15 16-17 18 19

Redaktionssida

Innehåll.

Vad är en doktorand?

Är fem myror fler än fyra elefanter?

Get preppin'

Studenternas press ger lärarna stress Borde Linköpings universitet införa censur?

KLiTHanian testar: dejting

Krönika - Döden på den ljuva romantiken

Dagens ros(a)

20-21 22-23 24-25 26-27 28-29 30-31 32 33

Poster

TekFak forskar

Känn dig som hemma!

LiTHanians stora "åh nej det är februari och livet suger"- karta

Näthat

En trasslig tankegång kring placebo

Livet enligt Rosa - år 2020

Sektionssidor

?

? ?

Vad är en

?

doktorand doktorand

För att kunna bli en doktorand krävs det att man har en högskoleutbildning på minst 240 högskolepoäng varav minst 60 är på avancerad nivå, eller att den sökande på annat sätt har motsvarande kunskaper som krävs inom forskarutbildningens huvudämne. Magnus Malmström är doktorand inom reglerteknik på LiU, och berättade hur det fungerar rent praktiskt.

Text: Ellen Lundin, Layout: Rebecka Walfridson.

?

8

?

? ?

? ”Det har alltid funnits i bakhuvudet att doktorera och att det vore coolt att göra, sedan är det roligt att undervisa samtidigt som man får lära sig nya saker. Att bli inslängd i något nytt och få komma på något smart.” Det är anledningen till att Magnus valde att doktorera. I hans fall var det bland annat en av handledarna för ex-jobbet som fick honom att bli övertygad.

Antagningsprocessen kan skilja sig mellan olika avdelningar, men för Magnus del så sökte han först en tjänst som låg uppe och genom en ex-jobbshandledare fick han en intervju med avdelningschefen. Sedan rekommenderar han själv att det är bra att snacka med ett par som redan är doktorander där man vill doktorera. “Det är ändå hyfsat hög konkurrens”, menar han. “Men det skiljer sig också mellan olika projekt hur lätt det är att hitta bra personer för arbetet då det ibland är förkunskap som prioriteras och ibland ren personkemi.”

Kortfattat handlar Magnus forskningsområde om osäkerheten i hur korrekta utsignalerna för självkörande lastbilar är. “Säg till exempel att du åker och det verkar vara ett hinder i vägen.

Hur säkert är det att det verkligen är ett hinder eller inte? Om det skulle stå något i väggrenen så vill vi att bilen ska sakta ner och då få mer tid att bekräfta det, och det jag ska försöka komma fram till är att kolla hur man ska få fram just den osäkerheten”, förklarar han. I forskningsdelen är det mest arbete på egen hand eller ihop med handledare, och det man gör är ofta att läsa artiklar och försöka förstå vad andra redan har gjort och hur man skulle kunna förbättra det. Det körs även en del simuleringar i MatLab eller Python, men annars är arbetet mest teoretiskt.

En akademisk doktorandtjänst är uppdelad i olika delar. Förutom 40 % ren forskning består det också av 40 % egna kurser och 20 % med att t.ex. jobba för ett företag, tjänstgöring eller som i Magnus fall, undervisning. På frågan hur en vanlig dag ser ut svarar han därför att det nästan inte riktigt finns en. I undervisningsdelen kan det ingå att vara handledare i ett antal ex-jobb, undervisa i både reglerteknik och digital signalbehandling samt en projektkurs.

En av de största skillnaderna mellan att vara vanlig student och doktorand menar Magnus är att det är mycket mer uppstyrt än att plugga. Han poängterar att det trots allt är ett jobb, men att det samtidigt också innebär att det räcker med 40 timmar i veckan och sedan har man helgen ledig.

“Fördelen är att man som doktorand ofta hamnar med jämnåriga som då har lite mer liknande intressen som en själv, till skillnad från ett vanligt jobb där det alltid blir någon form av åldersfördelning”, berättar Magnus. “Eftersom folk oftast börjar som doktorander ganska så snart efter att de har pluggat färdigt, så är man oftast inte överlägset yngst längre nu till skillnad från när jag ex-jobbade”, fortsätter Magnus, som fick sin tjänst direkt efter sin examen. “En

?

annan fördel är att man plötsligt fick ett eget kontor, slapp driva omkring och försöka hitta en sittplats själv längre.”

Bland nackdelarna finns som alltid att det kan bli stressigt i perioder, särskilt på grund av det ökade egna ansvaret.

Det är alltmer viktigt att deadlines hålls, och att se till att inlämningsuppgifter faktiskt blir rättade i tid. Ofta kan det bli att många egentligen lätta saker sammanfaller, säger Magnus eftersom det inte alltid går att prioritera ned vad som helst.

På frågan om han någonsin tröttnar svarar Magnus att man absolut ibland kan tröttna på kurserna eller när saker inte funkar. ”Det du undervisar i har man expertkoll på, kurserna har man oftast koll på, annars kan man hitta svaren, men i forskningen kan man vara precis lost”, menar han på. “Efter en längre period med forskning utan att komma fram till något svar kan det vara en skön omväxling att komma tillbaka till undervisningen och det man är expert på. Åt andra hållet kan det också vara skönt att få tänka på ett annat sätt i forskandet utan samma rutiner som när man bara har undervisat länge.“

”Det du undervisar i har man expertkoll på ... men i forskningen kan man vara precis lost” Något annat kul som kan hända är när man får åka och presentera vad man har kommit fram till. Magnus berättar att han bland annat fick åka och prata på en konferens i Tyskland en gång inför människor som han påstod kunde betydligt mer än han själv.

Sådant kan hända ungefär varje eller vartannat år när man har publicerat något resultat.

När man har doktorerat klart är det vanligt att man antingen hamnar på en forsknings- eller utvecklingsavdelning eller påbörjar en akademisk karriär. Alternativt kan man göra en så kallad PostDoc, vilket innebär att man åker till ett annat universitet, oftast utomlands, för att byta kunskaper med andra. Avslutningsvis tror Magnus att han helst vill hamna på en forskningsavdelning för att då kunna bli expert på ett litet område, säger han.

9

Är fem myror fler än fyra elefanter?

Text: Mathilda Carlberg, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Katarina Martens.

För 64 år sedan, 1956, slog televisionssändningar officiellt igenom i Sverige. Sjutton år senare dök en slarver, en pedant och en ordentlig figur upp tillsammans i TV-rutan. Man skulle kunna tro att det var ett gäng studenter som skulle genomföra ett grupparbete tillsammans men icke. Det var programledarna Eva, Magnus och Brasse - som lärde ut alltifrån alfabetet till att tänka i fler spår än vad SJ stänger av under vinter-kvartalet. De påpekade ideligen att fem myror var fler än fyra elefanter, men det är ingen hemlighet vilket djurs lidande som orsakat ramaskri i kommentarsfältet på Facebook; inte heller vilka som hade segrat i ett slagsmål. (Inte är det myrorna i alla fall.) Men frågan är: vad menas egentligen med att fem myror är fler än fyra elefanter? Är det en påminnelse till alla studenter att fem dagar till tenta är fler än fyra? Eller är det frågan om optimism och pessimism? Att fem små är fler än fyra stora, trots att det lätt upplevs som om det är tvärtom.

Ständigt diskuteras det om glaset är halvtomt eller halvfullt. Vad sägs som att lämna den diskussionen i 10-talet? Blicka framåt och istället bestämma att glaset är halvfullt (men att påfyllning alltid är välkommet.) Det enda som spelar roll med glaset är vilken procenthalt det ligger i, eller hur många gram koffein det är. I alla fall bland studenter. Ingen annanstans går det att hitta mer optimistiska personer än på ett universitet. Visst susar det förbi en och annan klagan på tentastress, irrelevant kurslitteratur eller för gammal matlåda. Men till skillnad från andra personers klagan - så löser studenten problemen. Exempelvis genom att köpa upp halva skolans fik, lite för många glas på krogen eller skrika ut sin frustration genom sovrumsfönstret klockan 3 på natten. Sömn byts ut mot kaffekoppar, matlådor mot chokladbollar och terapisamtal mot krukväxter och memes. För vad spelar det egentligen för roll om toalettpappret är slut, FBI avlyssnar telefonen eller cykeln blir stulen - så länge tentan lyser grönt på ladok? Inte någon roll i en succéfilm i alla fall.

10

Universitetet är platsen man inser hur viktigt det är att veta om att fem är fler än fyra. Det är även platsen som man lär sig att vara optimist är ett kriterium som måste uppfyllas för att kunna ta examen. Det finns varken tid till att klaga eller resignera.

För att referera till Brasse Brännström, programledaren i fem myror är fler än fyra elefanter, så sa han något som går att hålla fast vid: "Jag gjorde kanske inte så mycket bra, men jag gjorde i alla fall det, och det kan ni inte ta ifrån mig." Han menade säkert TV-programmet men som student dras det givetvis paralleller till varenda avklarad kurs. Eller något annat stolt moment från ens rafflande vardag; typ vann högsta poäng i polisens alkomätartest. Decennium kommer, decennium går; men att fem är fler än fyra består.

GET PREPPIN'

Trodde du att livet var slut när du kom tillbaka till Norrköping efter München Hoben och strömmen hade gått? Var du den som började skrika när det blev strömavbrott i skolan när du var liten? Ifall svaret på någon av dessa frågor är JA - då kan prepping vara något för dig. Även ifall svaret är ett rungande ”NEJ är du galen?” så är prepping antagligen något för dig ändå.

Text: Linnéa Gistrand, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Linnéa Gistrand.

Vad är Prepping egentligen?

Prepping är ett engelskt begrepp som i sin grundbetydelse innebär en grupp människor som förbereder sig för den ultimata undergången av jorden och samhället som vi känner det. Det kan i extrema fall handla om människor som har byggt underjordiska bunkrar på hemliga platser, redo för en invasion av zombies eller ryssen. Men vanligare är det att vanliga människor helt enkelt är förberedda på ifall det skulle inträffa en samhällskris.

Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) har kommunerna ansvar för att upprätthålla t.ex. vattenförsörjning, räddningstjänst och äldreomsorg ifall en kris skulle inträffa.

Detta innebär inte att du som privatperson kan leva rövare under denna tid, utan alla har också ett individuellt ansvar. En vanlig rekommendation är att man ska kunna klara sig själv utan hjälp från myndigheter i 72 timmar, det vill säga tre dygn, vid en krissituation. Exempel på en kris skulle t.ex. kunna vara översvämningar, militära angrepp, strömavbrott, och liknande.

Hur fan gör jag då?

Ifall det inte är din grej att flytta ut i vildmarken och börja jaga egen mat så kan du vara lugn. Att förbereda sig inför en kris handlar främst om att vara förberedd, och det är ganska enkelt att vara. Börja smått. Se till att ha tillgång till mat, värme, vatten och kommunikation.

Checklista:

Konserver Havredryck eller dylikt som ej behöver kylas Matolja Snabbpasta, ris, gryn Färdigkokta linser, bönor, hummus Krossade tomater Kaffe, te, choklad, energibars, honung, mandlar, nötter, nötsmör, frön Dunk med tappkran (utan fulvin) PET-flaskor (tomma och fyllda) Mineralvatten Sovsäck, varma kläder, filtar (dessa tre behövs även i studentlägenhet så du är i hamn redan) Tändstickor Värmeljus Batterier Ficklampa Radio som drivs av batteri eller solceller Och mycket mycket mycket mer. Även ifall det känns oövervinnerligt att börja förbereda något sådant, så är mycket saker som du redan har hemma och använder i ditt dagliga liv, exempelvis toalettpapper och medicin och säkerligen mycket annat på listan. Så sätt igång redan nu!

Bättre att börja smått än att inte börja alls.

Lyssna alltid på radio i en krissituation, det är så myndigheterna kommer gå ut med information.

Kolla upp vart ditt närmaste skyddsrum ligger. Detta gör man enklast på https://www.msb.se/skyddsrum Slå upp ett tält i din bostad och sov i det ifall all värme skulle försvinna mitt i vintern. Detta kanske låter helknäppt men det är ett av de bästa sätten att hålla sig varm i en sådan situation.

Och till sist, gör lite egen research. Det finns massvis av information på internet, och många böcker på ämnet, till exempel Krishandboken av Niklas Kämpargård, eller Prepping av AnnaMaria Stawreberg.

Lycka till! Så kanske vi ses i ett skyddsrum någon gång.

11

Studenternas press Text: Erik Tilly, Layout: Hanna Leinonen, Illustration: Lina Jonson.

Negativ stress är ett ökande problem bland många idag.

Det tar enkelt över och kan leda till utbrändhet och depressioner. Det är inget nytt under solen och många studenter kämpar redan med det. Men något som går obemärkt förbi är att stress smittar av sig och det är fler än studenterna som påverkas. Stressade studenter lägger press på lärare som i sin tur blir mer stressade.

Utbildningen blir försämrad och studenterna får svårare att klara studierna. Det bildar en okontrollerbar cykel som sprider sig som en löpeld. Vare sig studenterna eller lärarna är de som viftar den vita flaggan först så är det hög tid att upplysa om problemet. Och det är lärarna som behöver uppmärksammas först.

Arbetsförhållandena för den lärande arbetsgruppen har länge varit en omtalad och öm punkt. Högre krav och stramare förutsättningar har lett till pressade förhållanden med ohållbara stressnivåer.

Vanligtvis är det grundskolan och gymnasiet som är på tapeten för de mest utsatta, men även på högre utbildningssäten har pressen ökat på de som ska lägga grunden för tusentals studenter runt om i Sverige. Ökad efterfrågan på tillgänglighet, stramare tidsramar, osäkra anställningar och utpekande arbetsförhållanden är bara några av de faktorer som ligger till grund för lärares bristande arbetsmiljö på högskolorna.

Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation med över 21 000 medlemmar. SULF har publicerat ett flertal rapporter som påpekar problem med den alltmer påtagliga miljön som är vardag för många anställda inom skolväsendet. I rapporten ”Det akademiska skruvstädet - Om IT-stress och all annan press” från 2019, presenterar SULF en kvalitativ studie som gjorts där en fjärdedel av deras medlemmar deltagit.

Resultatet av studien speglar en stressad miljö med höga krav och ständigt ökande förväntningar, och två tred-

jedelar av de svarande känner sig stressade av sitt arbete. Ett av de största problemen rapporten påvisar är den växande efter-frågan på konstant tillgänglighet. När läraren eller examinatorn svarar på dina mail sent på fredagskvällen eller på söndagsförmiddagen skänker du säkerligen inte en extra tanke till de konstiga arbetstiderna. Varför skulle du det? Studenterna styr ju inte hur lärarna planerar sin arbetstid. Snarare blir du troligen nöjd över att du fått ett svar och tänker inte mer på det. Däremot om du inte får ett snabbt svar börjar missnöjet gro.

”

Älskar mitt jobb, men arbetsbördan är hemsk - SULF-medlem

Ett flertal svarande från SULF-rapporten uppger att det finns en förväntan om att man alltid ska vara tillgänglig, både från kollegor och studenter. Studenter har dock ofta högre krav än kollegor på att det ska gå fort och är inte rädda för ge kritik till lärare de upplever som långsamma. De drar sig heller inte för att direkt mejla studierektorn och klaga på ett uteblivet svar, något som säkerligen leder till mer påtryckningar på läraren. De förväntningar studenterna har anses i flera fall vara orealistiska då de innebär att läraren ska ge svar direkt, oavsett tid på dygnet eller veckodag.

Samtidigt gnäller studenterna över att de behöver skriva en tenta på en lördag eller ha en kvällslabb på en fredag. Kanske är det hög tid för studenterna att rannsaka sig själva?

Det som lagt grunden till den ökande kravet på att alltid vara kontaktbar är tillgängligheten och tidspressen. I dagens samhälle är vi vana vid att kunna söka upp svaret på vår fråga på bara någon minut. Allt vi kan tänkas undra över finns tillgängligt på internet bara några knapptryck bort. Den digitala utvecklingen har dessutom skapat en arbetsplats som nästan alltid är portabel.

Det går att svara på mail hemifrån och rapportera in betygen när man är hos svärmor på söndagslunch. Så länge du har en internetuppkoppling går det att arbeta. Det gör det även svårt att bara stämpla ut i slutet av dagen och släppa allt. Även fast många arbetsgivare självklart uppmanar sina anställda att sköta alla arbetsuppgifter på arbetstid så visar rapporten från SULF att många känner att det sällan finns tid till att slutföra alla uppgifter under den avsedda arbetstiden.

ger lärarna stress stress Visserligen så är inte alla snurriga och trötta lärare drabbade av stress och utbrändhet. En del saknar helt enkelt intresset att föreläsa. Det går inte att komma ifrån. De som har en forskningsanställning vid universitet behöver ibland föreläsa eller vara delaktiga i specifika kurser som är inom deras ämneskategori. Men de är alltså i grunden forskare och har sällan stor vilja att lära ut. Även fast det är mer förståeligt att dessa har ett bristande engagemang mot studenterna, så påverkar det lätt den generella uppfattningen om alla lärare som både forskar och undervisar, även fast det finns de som bara vill studenternas allra bästa. Många av de lärare som också forskar tvingas göra detta utanför ordinarie arbetstid just för att undervisningen och framförallt byråkratin tar så mycket tid. Detta trots att de ska ha tid avsatt till sin forskning.

De här problemen finns inte på alla högskolor och utsträckningen varierar säkerligen. På LiU finns det dock en trend som visar att många lärare lever under negativ stress.

Enligt en medarbetarundersökning som publicerades 2017 finns det flera problem relaterade till stress bland institutionerna vid Linköpings universitet. Bland annat så är det endast en tredjedel av de svarande som upplever att de sällan blir påverkade negativt av arbetsrelaterad stress. Inte nog med det så har även balansen mellan arbete och privatliv försämrats sedan den tidigare undersökningen från 2015. Lärarna får allt svårare att lämna jobbet på jobbet.

Undersökningen visar också att 6%, eller 141 personer, av de anställda på LiU dagligen haft fysiska eller psykiska hälsoproblem som haft samband med arbetet. Sammantaget är det närmare 40% av de anställda på LiU som någon gång per månad eller oftare upplever hälsoproblem till följd av sitt arbete. Av de som bett om hjälp från universitet med sina problem uppger 54% att de är nöjda med hjälpen de fått.

Vad studenterna kan göra för att minska lärarnas stress är begränsat, det är ofta nog med att de har en egen stress att hantera. Däremot så behövs det en förändring för den lärarkår vars vardag speglas av stress och illamående. Visserligen ligger den förändringen delvis på en högre nivå än inom universitets ramar, då det här är ett problem som rotar sig i ekonomiska nedskärningar och budgetförändringar på statlig nivå. Men bara för det går inte universitet med ryggen fri. Att nästan hälften av de som bett om hjälp med sina hälsoproblem är missnöjda med hjälpen de fått av universitet är inget att stoltsera med. Det finns alltså fortfarande en hel del möjliga förbättringar för universitet när det kommer till att ta hand om de lärare som lägger grunden för så många studenter.

Men det finns ändå några saker vi studenter kan tänka på. Till att börja med är det viktigt att visa respekt för någon annans tid. Förvänta dig inte att du får svar direkt och undvik att maila på helgerna. Även om du inte menar något illa så är det lätt att det fortfarande blir en stressande faktor. Likaså är det viktigt att ha förståelse. Om en inlämning inte blir rättad direkt eller att en föreläsning ställs in, så finns det högst sannolikt en anledning till det.

Studenters handlingar har märkbar påverkan på lärares hälsa och vilja att lära ut. Det är hög tid att även studenterna förstår det, så att vi alla kan få en så bra arbetsmiljö som möjligt.

13

Borde Linköpings universitet införa

CENSUR? En fråga vi alla någon gång har ställt oss. Eller inte. Nu har vi i alla fall det!

Text: Mathilda Carlberg, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Katarina Martens.

Censurering förekommer på två sätt. Antingen att någonting blir blurrat eller att det undanhålls. Ett väldigt filosofiskt och flummigt påfund då vi egentligen inte vet vad som censureras för oss. Vi utgår från att läroböcker, tidningar och staten talar sanning men vem vet? Sverige är idag ett relativt censurfritt land, med undantag för vissa bilder och ord, vilket innebär att vi i stort sätt får säga och skriva vad vi vill; vi har så kallad yttrandefrihet. Men det har inte alltid varit det! Innan tryckfrihetsförordningen antogs år 1766 satt censorn Niclas von Oelreich i Stockholm med uppdraget att kontrollera samt godkänna samtliga texter som skulle publiceras.

Inte nog med att han skulle läsa igenom allt - han skulle dessutom korrigera texterna så att de fick bättre kvalité. Hur trevligt? Som student är det svårt att inte känna lite avundsjuka.

Hur skulle det då se ut med censur på universitetet? Hade det varit hållbart?

Låt oss bygga upp två scenarion. Första är när du sitter i

14

tentasalen och tänker så hårt att huvudet snart blåses upp som en ballong. Pennan pressas så hårt i pappret att tentavakten gör sig redo att behöva bända upp ditt grepp med en kofot. Efter en lång inre konflikt med dig själv bestämmer du dig till slut för att lämna in tentan. I vanliga fall hade du gett pappret till vakten, visat ditt LiU-kort och sedan uppdaterat Ladok varannan kvart för att se om du kan sova gott de kommande nätterna. Men nu är det annorlunda tider - för universitetet har anställt en censor! Vilket innebär att ditt prov skickas på kontrollering och godkännande innan varken tentavakten eller läraren får se dina svar. Alla fel korrigeras till de korrekta svaren. Du kommer aldrig mer behöva förklara för läraren hur du resonerade kring de svar du angav under tiden din hjärna valde att ta en intensiv cykeltur upp och ner för märkesbacken.

Det andra händelseförloppet är att någon på Tekfak har lyckats uppfinna ett revolutionerande censur-program i datorn. En elektronisk övervakare som, likt Word rödmarkerar felstavade ord, understryker allt sammelsurium dina fingrar skrivit. Inte nog med det! Dessutom ges förslag på vad som kan skrivas istället.

Exempelvis när du är mitt i skrivandet av en rapport och i ren och skär frustration dunkar huvudet i tangentbordet så frågar datorn “menar du…?” och skriver exakt det du egentligen ville få sagt. Hur bra? Dock räcker det med att dra handen över tangentbordet; att slå på elektronik har aldrig gjort

någon klokare - dito gäller att dunka huvudet i tangentbordet. Sök bara efter “streamer smashing” på Youtube så får ni se att det stämmer. (Perfekt under prokrastinering).

För att återgå till den stora frågan: vore det hållbart med censur i skolan? Att aldrig få fel svar på tentorna, inga underkända inlämningar, helt felfria redovisningar. Vad hade det lett till? Dels så skulle vi bli ännu mer bekväma än vad vi redan är idag. Möjligtvis att studentens hälsa hade varit bättre - mindre koffeinintag, fler sömntimmar, bättre kostvanor och liknande. Men vad är meningen med utbildning om någon annan gör jobbet åt en?

Gå 3-5 år på universitetet för att kunna lika mycket som när man gick i gymnasiet. Dessutom är det misstagen som lett människan till succé. Ifall människan aldrig hade gjort några oavsiktliga fel så hade vi varken haft penicillinet (Flemings bakterieodling som råkade mögla), coca colan (Pembertons försök till att skapa medicin mot allsköns sjukdomar) eller cornflakes (Kelloggs kvarglömda kastrull med matvete på spisen). Inte för att det har något med yttrandefrihet att göra kanske, utan mer belägg på att världen inte raserar om vi gör misstag. Antingen lär vi oss från dem eller så lyckas vi tillverka något epokgörande.

vuxna. Bokförlaget Bonnier nekade bokmanuset två gånger med anledningen att “barn ska inte inspireras till att bli vanartiga”. 1945, samma år som andra världskrigets slut, publicerades till slut boken “Pippi Långstrump” av bokförlaget Rabén & Sjögren och läses idag av barn på världens alla kontinenter. Tänk vilka enastående berättelser vi riskerar att gå miste om via censurering!

Så visst vore det bättre om vi behöll Linköpings universitet censurfritt? Även om det troligtvis skulle vara väldigt rogivande med en granskare som rättade ens arbeten så hade det tagit bort charmen med att vara både elev och lärare. Hela poängen med utbildning är att tänka nydanande och vrida och vända på allt som kommer i studerandenas väg. Alltså vore det inte hållbart att införa censur. Hade några få, troligen statligt utvalda, personer fått bestämma vad som var rätt och fel så hade vi förmodligen än idag trott att jorden var platt, att rökning var hälsosamt, att det gick att segla ner över jordens ände samt att allt som dumpades i havet försvann spårlöst. Även om vissa människors munnar och skrifter borde censureras så är yttrandefrihet något som gemene man tjänar mest på. Alltså blir svaret på rubriken ett stort NEJ. Dessutom - vem vet hur LiTHanian hade sett ut då?

Andra gången som censur förekom i Sverige var under andra världskriget. Två år efter kriget startade antogs en ny paragraf i tryckfrihetsförordningen som innebar att den som skrev granskande om andra länder kunde straffas. Sverige, som då var ytterst måna om relationen till Tyskland, inspirerades av landets tuffa disciplin mot folket - inte minst mot barnen. Detta orsakade en hetsig dispyt om ungdomens förvildning i det svenska samhället. Barn skulle lyda och visa vördnad för de äldre.

Mängder av böcker, filmer och tidningar censurerades därav i utpekandet att de gjorde barnen omoraliska, ouppfostrade - ja rent av brottsliga. En av författarna som anklagades för detta var Astrid Lindgren och hennes berättelse om Pippi Långstrump. Pippi var ett föräldralöst barn som skolkade, ljög och uppträdde respektlöst mot

15

KLiTHanian testar: dejting Text: Ellen Lundin, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Katarina Martens.

När det kommer till dejting är det mycket som ska till för att allt ska flyta på så smärtfritt som möjligt.

Hur lägger man fram det snyggt att man är vegan? Vad småpratar man om med en filfakare? Bekymren är många, och som ingenjörsstudent är man kanske inte alltid den mest karismatiske. Därför kommer här en dejtingguide som hjälp på traven, ifall du och dejten inte står på samma sida i följande situationer, eller för att stalka upp vart antingen potentiella likasinnade dejter eller de man helst vill undvika befinner sig.

Resultaten kan variera.

Ej kaffedrickare Blir imponerad av: De få gångerna som samhället accepterar deras existens..

Blir kränkt av: Extra energi i flytande form.

Finns antagligen här: På plats först av alla i föreläsningssalen på morgonen, utvilade helt naturligt. Sjuka jävlar.

Hanteringsförslag: Som kaffedrickare får du en personlig dörröppnare till när du försöker frakta både kaffe och klägg samtidigt efter ett besök i Baljan eller Fiket, och som icke kaffedrickare får du då kanske för första gången uppleva känslan av att du faktiskt tillför någon nytta här i världen. Win-win.

Veganer Blir imponerad av: Tofu, soja och andra sådana skoj grejer.

Valmöjligheter.

Blir kränkt av: Gelatin.

Finns antagligen här: Ropa ”jag är vegan” vart som helst på campus och se vem som tar efter.

Hanteringsförslag: Vänta någon månad till så har folks nyårslöften om att bli veganer börjat släppa. Är personen fortfarande vegan, eller kanske rentutav var det innan också, är både Oreos och Pringles säkra kort. Ge det annars fram tills åtminstone april.

Grafisk design & kommunikation Blir imponerad av: När alla delar i en outfit har exakt samma nyans av svart.

Blir kränkt av: Comic Sans MS och andra ifrågasättbara typsnitt.

Finns antagligen här: Tumblr, Pinterest och överrepresenterade i varje års redaktion av LiTHanian.

Hanteringsförslag: Varför ändra på ett vinnande koncept?

Som GDK:are – dejta någon från Mediateknik. På jakt efter en GDK:are – var en MT:are.

16

Vegetarianer Blir imponerad av: Hur stört många typer av kål det finns.

Blir kränkt av: De flesta. Både av veganer, för att vegetarianerna inte är lika hårt dedikerade, och av de som käkar allt för att de istället anser att vegetarianer är pippliga.

Finns antagligen här: Garanterat högst koncentrerade i vilken klass som helst av energi-miljö-management eller GDK. Hanteringsförslag: Ha en romantisk våffel-, pannkaks-, eller ogräsbrunch.

Filfakare Blir imponerade av: Allting från fjällräven, suckulenter, ljusslingor, strumpor med surfande avokados på och övriga hipster-prylar.

Blir kränkt av: Föreläsningar schemalagda kl. 8 på morgonen, Tekfakare.

Finns antagligen här: Hemhemma. Inte säkert att alla kommit tillbaka från juluppehållet, 18/19 än.

Hanteringsförslag: Spring på weekend-långa dejter ihop. Eller dejt. Singular. Verkligen ingen annan har tid att göra det mer än en gång per läsår.

Maskinteknik Blir imponerade av: En riktigt fin skiftnyckel, phadderiet MPiRE, korrekta uttalningar av Ponny Släppner eller Dmitri Meskgts fullständiga namn.

Blir kränkt av: Phadderister med obefintlig skäggväxt.

Finns antagligen här: I Embassaden och försöker claima tillbaka salen från allmänheten till enbart deras igen.

Hanteringsförslag: Se till att försöka komma överens med maskinarens klass. Allihop verkar dela på en etta tillsammans i Ryd.

Datateknik Blir imponerade av: När någon kan konversera om programmering, och en påse jordnötsringar.

Blir kränkt av: När någon påstår att kursen ingenjörsprofessionalism (dvs social kompetens 101) nog inte är så onödig som D-arna själva påstår.

Finns antagligen här: Antingen i den datorsal i B-huset som för tillfället har minst belysning och frisk luft, annars ensam, vilsen och rädd i A-huset.

Hanteringsförslag: Som D-are: försök att ibland prata om något annat än memes så ska det nog gå hur bra som helst.

Industriell ekonomi Blir imponerade av: Sektionens egna, stört satsiga och professionella hemsida, och det faktum att de sålde magväskor specifikt för deras 50-årsjubelium. Kort och gott, sig själva egentligen.

Blir kränkt av: När morgonkaffet på det privata jet-flyget till campus är lite sådär äckligt halvljummet.

Finns antagligen här: Vallastaden.

Hanteringsförslag: Fortsätt bara allting precis som vanligt. Enda skillnaden är att allt från och med nu bör ske i en privatägd helikopter.

Tips OBS: LiTHanian består av Tekfakare, dvs att detta enbart är teoretiskt testat och stämmer oftast säkert inte överens med verkligheten. Det är därför heller ej garanterat att önskvärt resultat uppnås. Antagligen inte. Om så är fallet kan detta också tas som ett exempel på hur man absolut inte bör göra i dejtingdjungeln. Skaffa Tinder istället.

17

ERIKS KRÖNIKA

Döden på den ljuva

romantiken

Alla hjärtans dag står för dörren. Kärlekens höjdpunkt på året sägs det. Varje restaurang blir fullbokad och matbutikerna fyller hyllorna till bredden med choklad och nallebjörnar. Romantiken blomstrar. Eller gör den det?

Jag förstår att det finns olika nivåer av romantik. Allt från de fanatiska Shakespeare-romantikerna, till de som svänger förbi macken på vägen hem och passar på att tvätta bilen för att få ett chokladhjärta på köpet. Men det känns tyvärr som att de flesta i vår generation rör sig mer och mer mot det sistnämnda.

V

Text: Erik Tilly, Layout: Hanna Leinonen, Illustration: Katarina Martens.

i är påväg in i ett nytt decennium och mycket har skett under de senaste tio åren. Dejtingsajter och appar har revolutionerat hela dejting-världen. Speeddating och blind-dejter har bytts ut mot swipande och profilmatchningar. Vi har lämnat det romantiska dejtandet till förmån för chattforum och dickpics. Allting har blivit effektiviserat.

Tiden räcker inte längre till, och med hjälp av alla dejtingtjänster går det att halvera tiden för dejtandet. Vi kan snabbt få en uppfattning om huruvida vi vill träffa personen eller inte. Märker vi att det inte funkar tar vi bort matchningen eller ghostar personen tills de själva ger upp. Vad som helst som inte involverar mer direktkontakt.

Ett annat problem med dagens form av dejting är hur lätt det är att aldrig nöja sig. Man kan swipa på Tinder i en evighet utan att få slut på profiler. Även efter att man hittat den man trodde man letade efter så fortsätter man leta. Gräset kan alltid vara grönare på andra sidan, det kan alltid finnas någon snyggare bakom nästa högerswipe. Tinder-mentaliteten har lett kärleken till att bli ännu mer utseendefixerad. De som motsätter sig det ljuger för sig själva. Är det här döden för romantiken? Är det sista spiken i kistan som började byggas redan under milleniumskiftet? Jag ser ett skiftande beteende i dejtandet. Inte nödvändigtvis negativt eller positivt. Men döden på den ljuva romantiken är ett faktum. Ingen har tålamod att träffas genom vänner eller ute på nattklubben, det är för tidskrävande när man kan ligga kvar i soffan och swipa fram sina drömmars partner samtidigt som man kollar på På Spåret. De traditionella dejterna har bytts ut mot promenader eller en snabb fika. Allt för att snabbt kunna ta sig ur dejten när man inser att personen inte var så intressant som man trodde. Det spontana i att träffa någon, prata och klicka försvann med alla romcom filmer under 00-talet. Nu hänger allt på några väl valda selfies, fest- och resefoton i kombination med max två rader fyndig info om en själv. Texten är i och för sig mest en presentation om hur mycket personen gillar alkohol och äventyr, vad det nu betyder.

Men jag ser att det fortfarande finns hopp för den spontana kärleken. Jag kan se den romantiska glöden bland många av de hormonfyllda studenterna som fyller våra Campus. De har inte lämnat allt åt den själlösa digitaliseringen och utseendefixeringen.

Det går fortfarande hejvilt till på fester och föreläsningsraster.

Toaletterna och sektionsrummen är upptagna ända fram till slutet av kvällen då studenterna äntligen kan gå hem och

18

fortsätta sin intima syssla. Om de spontana mötena begränsas till engångsföreteelser vill jag inte spekulera i, och inte heller det faktum att personerna säkerligen sökt upp varandra på sociala medier redan innan de sätter in första stöten. Jag tror fortfarande på att det är ett sätt att inte ge efter helt till det digitaliserande dejtandet.

Romantiken håller på att dö ut, men kärleken blomstrar som aldrig förr. Det kanske var dags för en förändring i den gamla tidens dejtande. Att vi har gått tillbaka till de köttsliga begären och nöjer oss med att tillfredsställa dem för dagen är inget negativt. Snarare har det gjort kärlek mer tillgängligt för alla. Även de som inte har tid för traditionell dejting, eller som inte är ute efter mer än en natt får en chans. Den nya tidens kärlek är snabb och intensiv.

Där finns ingen plats för rosor eller presenter inslagna med rött sidenband.

Romantiken får helt enkelt sitta på avbytarbänken ett tag.

DAGENS DAGENS ROS(A) ROS(A) Text: Erik Tilly, Layout: Hanna Leinonen, Illustration: Lina Jonson.

De mörka vinterdagarna håller sig kvar, ännu ett tenta-p är över och nya kurser har börjat äta upp dig inifrån. Du behöver allt stöd du kan få och ringer ofta hem för lite snälla ord, men mot din förhoppning möts du bara av frågor om framtiden och när du kommer hem igen. Allt du egentligen ville höra var en enkel komplimang, att du är duktig som har klarat dig så långt. Det är många som är i behov av lite extra pepp i vintermörkret och vi behöver hjälpa varandra ur den inbitna vinterdvalan nu när mamma inte verkar komma till undsättning längre.

En komplimang är ett enkelt sätt att sprida glädje och kanske göra någons dag lite speciell. Men varför är vi så dåliga på att ge varandra komplimanger, när det är så enkelt?

Komplimanger har tyvärr fått lite av en negativ laddning, mycket på grund av den bristande seriositeten. Vi tar inte till oss de komplimanger vi får eftersom vi tänker att det alltid finns en baktanke. Eller så litar vi inte på att det personen säger är sant för att vi inte kan se de positiva sidorna hos oss själva. Men faktum är att komplimanger har en stor inverkan på vår vardag, de kan vända en mörk och dyster måndag till en dag full av möjligheter.

Komplimanger kan till och med ha en sådan kraftfull påverkan att de kan förändra ett liv till det bättre. Vare sig de kommer från kompisen, partnern eller insändaren i lokaltidningen.

Att ge någon en komplimang gör gott för både mottagaren och avsändaren. När man får en komplimang är det ett tecken på att man blivit sedd och uppskattad, och man kan få perspektiv till att se nya sidor av sig själv. En komplimang kan till och med ge samma känsla som när man får en present. Samma varma och bubblande sensation sprider sig i kroppen. Forskning visar även att vi inte bara blir glada av komplimanger, det ökar också vår inlärningsförmåga och driv i att fortsätta med beteendet som uppbringade komplimangen. Att ge komplimanger kan alltså få

Tre tips på hur man gör en komplimang bra: Var personlig Var specifik Mena det du säger

Tips på enkla komplimanger som gör skillnad:

Du inspirerar mig till att…

Du är en bra vän för att...

Jag tycker om att plugga med dig för att du alltid…

Vad nice att du har diskat, då kan jag…

Föreläsningen du höll idag var verkligen superbra! Jag lärde mig...

någon annan att fortsätta med ett beteende du tycker om. Det kan således vara ett bra sätt att få din rumskompis att diska oftare eller att få partnern att hålla de där extra sekunderna, så att alla blir nöjda.

När man har gett en komplimang känner man att man gjort något bra för någon annan och kan klappa sig själv på axeln. Dessutom följs komplimangen ofta av ett svar. Vi människor har nämligen en medfödd känsla av att vi måste ge tillbaka det vi får. Inom psykologi kallas det för ”the rule of reciprocation”. Den innebär att vi känner oss tvungna att återgälda tjänster. Vi svarar därför när någon hälsar på oss i korridoren, vi ler när vi ser någon le mot oss. Den gör att en enkel handling såsom en komplimang kan besvaras med en likadan handling och skapa en cirkel av positiv kommunikation.

Hur fungerar det då? Kan en komplimang verkligen vara vad som helst? I teorin ja, och kanske även i praktiken, men det är viktigt att inte överdriva med komplimanger. En komplimang måste kännas genuin, och gärna vara unik för personen i fråga. Att bara säga något för sakens skull kan snarare ge motsatt effekt. Mottagaren kan enkelt bedöma om det är en trött komplimang som endast ges för att man försöker uttrycka en allmän vänlighet eller för att man vill ha något tillbaka. En sådan genomskinlig komplimang gör ingen gott. Vad som avser en god komplimang är upp till varje person, men att komma ifrån utseende-baserade komplimanger kan ge en extra tyngd, och ”Söt, snäll och rolig” kanske ska stanna på Facebook-profilerna från 2010.

Att ge en komplimang kräver inte mycket ansträngning. Börja med att ge någon en komplimang om dagen så kommer du se att både deras och ditt eget humör förbättras. Det kanske känns lite pinsamt och jobbigt i början, och den som tar emot komplimangen kanske har svårt att ta den på allvar, men fortsätt ändå. Ju fler komplimanger du ger desto mer bekväm kommer du känna dig.

Till slut kommer du vara en komplimang-maskin som kastar ur sig dagens ros till alla du känner.

ld of Warcraf i Wor t, 0 7 l u e s p r ä v e u e r g rym, Wow, har du l k t! D stis a t a a m r t d et p ed dig! är ju helt fan n s få jag tt e kän a ner mig hedrad , t är verkligen relsen y t De s hä ftigt att du sitter i assor av förstår att g a ar m de j h e vald la. e dig som båd arenhet och ä f käns r m e rb a ra på att skapa te Hoppat fallskärm ? modig d d a v , t u är! tig häf m i n p e Vad onera erklig d! är v g a J 19

Tekfak forskar

6G är snart här! Är det dålig täckning för mobilen? Köp då några meter radioremsa och sätt upp någonstans där den inte syns.

Forskare vid LiU och Ericsson har tagit fram och patenterat en teknik som gör detta möjligt: trådlös kommunikation på metervara.

Text: Monica Westman Svenselius, Layout: Rebecka Walfridson, Foto: Anna Nilsen.

22

Tekfak forskar

D

agens mobilteknik fungerar fint under goda förhållanden.

Men det är inte alltid mobilen kopplar upp direkt när du vill swisha eller videon spelas upp i sin helhet utan att lagga.

– Det här är en begränsning vi har med dagens teknik, det är ofrånkomligt att signalstyrkan blir lägre inomhus eller mitt emellan master, säger Emil Björnson, biträdande professor i kommunikationssystem vid LiU. Den senaste antenntekniken med många små antenner som gemensamt riktar signalen, så kallad Massiv MIMO, har löst några av problemen, men inte alla. Att sätta upp fler antenner tätare kan vara en lösning, men den kräver massor av kabel och någon typ av styrenhet. Det finns även platser där det inte går att sätta upp master, och inte minst finns det platser inomhus där många människor samlas på en liten yta, som på ett universitet, i en arena eller ett köpcentrum.

5G teknik, 3,5 GHz, är antennerna visserligen små, men lite för stora för att få plats i en kabel.

– Men går vi upp i frekvens till 10 GHz eller 28 GHz, som också kommer att användas i 5G, eftersom där finns större utrymme för trafik, ryms alla delarna i en kabel. Fördelen är att vi får en bra och pålitlig uppkoppling överallt med höga datatakter och slipper områden med riktigt låg täckning. Tryckt elektronik är billig och enkel att installera, säger Emil Björnson.

Trådlös teknik i så höga frekvensband är dock känslig för störningar, signalen kan lätt stoppas av exempelvis en uppsträckt hand.

– Eftersom antennerna är så många och utspridda är det svårt eller nästan omöjligt att störa ut alla, försäkrar han.

Emil Björnson har nu tillsammans med industridoktoranden Giovanni Interdonato, professor Erik G Larsson och forskare på Ericsson tagit fram ett koncept för radioremsor baserade på tryckt elektronik. På remsan finns både antenner, kontrollenheter och den strömförsörjning som behövs.

– Vi stoppar in antenner och kontrollenheter direkt i kabeln, strömförsörjningen kan redan i dag levereras genom nätverkskablar så vi bygger vidare på den tekniken, säger Emil Björnson.

Radioremsan kan sättas upp varhelst den behövs, på K-märkta platser där mobilmaster inte är välkomna, i gallerior eller runt arenor och som komplement till de existerande mobilmasterna.

Eftersom remsan är tunn och liten kan den också gömmas så att den blir osynlig.

Signalen blir inte riktad som med dagens teknik utan kommer från alla håll samtidigt, det betyder att vi kan ha ännu lägre effekter.

Signalen är då bara stark på ett litet område, precis där din mobil behöver den. Någon förändring av själva mobilen behövs inte.

– Nej mobilen behöver inte veta hur nätet ser ut, försäkrar Emil Björnson.

Teknikkonceptet visades upp på den stora mobilmässan Mobile World Congress i Barcelona i februari 2019, presenterades som trådlös 6G och väckte stort intresse i branschen.

–Ja, de flesta tyckte att lösningen var nytänkande men helt självklar när de fick se hur vi tänkt, berättar han.

– Det här är en förändring som vi tror kommer att införas i små steg. Även om jag ser detta som en 6G-teknik så kan radioremsorna fungerar med 5G standarden, precis som antenn-tekniken Massiv MIMO, som utvecklades för 5G, nu används i 4G.

I framtiden kan några meter radioremsa alltså vara allt som behövs som komplement till masterna.

Emil Björnsson har spelat in en föreläsning där han förklarar hur trådlös kommunikation blir metervara, kolla här

Det finns ett litet krux. Vid den frekvens som är normal för dagens

23

n n d ä i K om g s hem ma! néa Gistrand t: Lin , La Tex you t: F ann yB

24

ide näs ,I

llustr a

tion: Lina Jonson.

m

!K ma

nn dig som hemma!

Kän ! Kä n

dig som emma! Känn dig s om h

he

När det kommer till att försöka kombinera vardagsrum och sovrum så är rumsavdelare din bästa vän. De finns att köpa i flera olika modeller och stilar, och delar helt enkelt upp ditt rum. Man kan även få samma effekt av att dela upp rummet med till exempel bokhyllor (perfekt med extra förvaring!) eller sänghimlar och draperier ifall man är en mjukare typ.

Textilier överlag är ett bra sätt att få till en personlig känsla i ett rum. Mattor, filtar, kuddar, överdrag till soffor och så vidare är skapligt billiga, lätta att byta ut och perfekta för att visa upp sin egna stil. De får ett rum att verka mindre tomt och mer inbjudande.

Växter och tavlor är en till sak som verkligen kan få ett utrymme att kännas som ditt eget. Det är också det perfekta sättet att uttrycka sig själv i sin hyresrätt. Att hänga upp tavlor och hyllor är något som nästan alla hyresvärdar tillåter, och växter kan stå på piedestaler eller fönsterbrädor. Kolla gärna in LiTHanian #5 2019 för tips på bra studentvänliga växter!

ma m he

Ifall du har blivit fördömd med en lägenhet med orangea väggar eller medaljongtapeter så kanske det känns som ett hopplöst fall, men ibland kan hyresvärden tillåta lite färg eller nya tapeter, speciellt ifall de tror att det är bra för fastigheten i långa loppet. I vissa fall betalar de till och med materialkostnaden, så det är alltid något som är bra att kolla upp. Det finns även avtagbara tapeter som är enkla att sätta upp och inte lämnar några märken när man tar ner dem, något att hålla ögonen öppna efter!

om gs di

Många studenters bosituation är en enrummare och kök. Detta innebär att det så kallade vardagsrummet också behöver fungera som sovrum. I de bästa av världar är det en plats både för personlig avslappning och umgänge. Det finns massor av saker man kan göra för att få ett vardagsrum att kännas mindre som en ungkarlslya och mer som ett hem.

n än

Vardagsrum

K

N

ytt år, ny du, men samma sjaskiga hyresrätt. Oavsett ifall du tänker dra från studentlägenheten så fort du tagit examen, eller ifall du ser dig själv i ett långvarigt förhållande med din hyresrätt, så är det alltid kul att känna sig som hemma där man bor. Det finns en hel rad med små och stora förändringar som man kan göra även om man inte äger sin egna lägenhet.

Badrum

I badrummet handlar det oftast om att få mer förvaring, då det oftast är svårt att göra några större förändringar i badrummet i en hyresrätt. Det finns dock några hacks som gör att badrummet känns mindre som att du är den 100e gästen som använder det. Det är till exempel jätteenkelt och billigt att byta både duschmunstycke och duschslang, något som gör att badrummet känns som ditt eget väldigt snabbt. Se till att spara allt gammalt du byter ut, så att du kan sätta tillbaka det innan du flyttar ut i framtiden! Många små lägenheter saknar också badkar, en stor sorg för alla badfantaster där ute. Det finns ”badbaljor för vuxna” att köpa, men då måste man också stå ut med att man äger något som heter ”badbalja för vuxna”.

Ett bra sätt att skaffa sig lite extra utrymme i ett rum där kakel ofta gör det svårt att sätta upp vägghyllor är steghyllor. Det finns till och med vissa som kommer med en inbyggd tvättkorg, vilket gör livet så mycket enklare.

Något som det kan vara värt att lägga lite extra pengar på i ett i övrigt tråkigt badrum är duschdraperier. Ett enkelt enfärgat duschdraperi kan ge intrycket av mer utrymme i ett litet badrum, medan ett mönstrat draperi nästan kan fungera som konst i badrummet.

För att organisera i badrummet men fortfarande få en personlig touch kan det vara smart att investera i olika dekorativa lådor och korgar som kan dubbla som både förvaring och dekoration.

Kök

I köket finns en myriad av saker som man antagligen vill ändra.

Skaffa en ugn, diskmaskin, ett kylskåp som inte låter som en motorsåg, och så vidare. Som tur är så finns både ugn och diskmaskin i bänk-versioner. Något som kan vara värt att investera i ifall man vill laga pizza en lördag när resten av programmet har fest i allrummet.

Ifall man har blivit #blessed med brunt kakel med blommor över diskbänken så finns det till och med en enkel lösning för detta.

Den stavas: kakelklistermärken. De täcker över det oestetiska kaklet du hade förut, men är lätt att ta bort när du väl ska flytta ut.

The pièce de résistance [pjess dö resista:ngs] av alla dessa råd är detta: Det enklaste sättet att ge köket ett REJÄLT lyft är att byta ut alla knoppar. Det är så löjligt enkelt med hjälp av en skruvmejsel att man inte ens behöver gå bygg för att klara av det. Knoppar till skåpsluckor och lådor finns i ett överflöd av utförande, och vad du än väljer så lär det vara ett rejält lyft för köket. Här gäller samma sak som alla andra utbytta saker: Spara originalknopparna, och skruva tillbaka dem innan du flyttar ut.

25

LiTHanians stora

Prison Island Har du alltid drömt om att vara med i Fångarna på Fortet, men har insett att du aldrig kommer bli känd nog för att få tävla tillsammans med Pernilla Wahlgren och Plura? Frukta icke! Prison Island är allt du kan tänka dig vilja ha och mer. Lös celler, samla poäng, och tävla!

"Åh nej det är februari och livet suger"- karta När denna artikel var i sin vagga var tanken att detta skulle vara en kul karta över utomhusaktiviteter som man kunde göra för att fira att våren var på ingång, och för att bli av med lite av sin vinterdepp. Resten av redaktionen var dock snabba på att informera mig om att februari är en tråkig jävla månad fylld med antingen snö eller regn. Här kommer då alltså istället LiTHanians bästa grejer att göra INOMHUS ifall man har tråkigt en helg denna dötrista månad. Fina promenadstråk och utomhusaktiviteter får vänta.

Text: Linnéa Gistrand, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Katarina Martens.

Hangaren Hot Sport Center Linköpings egna aktivitetshall med allt från klätterväggar till skatehall. Det finns även ett café här. Utrustning finns att hyra på plats, så ta chansen att testa något nytt!

Escape Room Escape Room erbjuder så kallade ”room escape”-spel i både Norrköping och Linköping. Man blir inlåst i ett rum fyllt med ledtrådar och har en timme på sig att ta sig ut.

Det ska förtydligas att man faktiskt inte är inlåst på riktigt, och man kan avbryta spelet när som helst. Dessutom har de studentrabatt!

Kappa bar Gamers rise up, Linköping kommer till våren att få en egen gaming-bar. Att dricka sig full och spela Mortal Kombat kanske låter sorgligt när man gör det själv, men det är helt lugnt ifall man gör det bland folk (är det jag försöker intala mig)! När denna tipsiga karta skrivs så har Kappa Bar än inte avslöjat vart i Linköping de ska slå upp portarna, så det får bli en cliffhanger. Lättast tar ni reda på adressen själva på deras hemsida.

Flygvapenmuseet Hur mycket min pappa än försöker övertala mig om att det finns mer än bara flygplan på Flygvapenmuseet så kan jag inte sticka under stol med att det är mycket flygplan här.

Fördelar med detta är att det är gratis inträde (perfekt för studentbudgeten), samt att dina föräldrar som är och hälsar på sin lilla student kommer bli överlyckliga av att få ta del av lite Linköpingskultur.

Linköping 26

Norrköping

Klätterhallen Klätterhallen i Norrköping är ett klättergym där det finns tillgång till både rephall och boulderinghall. Det går att hyra utrustning på plats, och det finns både möjlighet till drop-in, prova-på, samt kom-igång-kurser. Något för ALLA!

Norrköpings brädsspelscafé Med sin extremt engagerade personal, gigantiska utbud, och hembakade fika så är Norrköpings egna brädspelscafé ett perfekt ställe att spendera en lördag. Det funkar som ett biljardställe, hyr ett bord, och betala för tiden ni är där. Priserna för både spelen och fikat är väldigt studentvänliga, och det är lätt att spendera hela helgen här!

Ifall man verkligen fattar tycke för något kan man dessutom handla spel direkt på plats i cafét, smidigare än så blir det inte!

Biljardbaren Här har vi ett faktiskt biljardställe! Biljardbaren kan vara lite svår att hitta till, det ligger på bottenvåningen i ett hus några minuter utanför centrum, men det är trevligt ändå!

Här kan man spela biljard (uppenbarligen), Shuffleboard (ifall någon vet vad det är?), samt dart. Ett perfekt ställe att ta en valfri alkoholhaltig (eller alkoholfri) dryck på en fredag.

Konstmuseet Norrköpings konstmuseum är ett av stadens museum som ligger längst ifrån campus, och kanske då är lite okändare för studenter än till exempel Arbetets museum. Konstmuseet har en av Sveriges största samlingar av modernistisk konst, och har dessutom fri entré och en jättetrevlig museibutik.

27

SharePoint

?

DELA

Näthat

Startsida Kursplan Kursdokument Samarbetsyta Nyhetsfeed Meddelanden Medlemmar och grupper Senaste Inlämningar Anmälan Schema

Näthat

Sök i den här webbplatsen

Text: Viktor Lind, Layout: Hanna Leinonen.

I den tidsålder vi alla kämpar oss igenom just nu är näthat ett ständigt återkommande bekymmer för många människor. Men hur ofta låter vi näthatet gå ut över själva nätet? Är det inte dags att vi istället för att sparka på varandra stannar upp en sekund och bara sparkar på internet i sig självt? Vi i LiTHanian tyckte i alla fall att det var hög tid att vässa kängorna och börja svinga fot mot två redan liggande hemsidor.

Vi kommer nu dels halstra Lisam likt en frikostigt mikrad fiskbulle, och för att uppnå den av FuM oss ålagda nivån av internkritik mot LinTek kommer vi också måtta ett antal slag mot LinTeks skämt till hemsida.

Vi börjar med att reda ut vad vi har att jobba med: Lisam är alltså en sorts plattform för samarbete och informationsspridning, som bygger på Microsofts system SharePoint. SharePoint funkar i sin tur som ett intranät, och marknadsförs som ”grunden till bättre samarbete för projektteam”.

Möjligheterna är i princip oändliga. Man kan samarbeta enkelt, informera organisationen på ett smidigt sätt, ta vara på kollektiv kunskap och omforma processer via SharePoint. Säger Microsoft i alla fall. Vad som är värt att komma ihåg är dock att man i Excel, som ju också är ett program som tillhandahålls av Microsoft, tydligen skall kunna göra datorspel från scratch. Andemeningen här är att det lär finnas en viss kompetenströskel att kravla sig över för den som vill använda SharePoint på ett effektivt sätt, och att anta att alla examinatorer vid LiU vet hur man utnyttjar SharePoint maximalt är inte rimligt. Men behöver det verkligen vara såhär dåligt?

För att konkretisera vad som är dåligt ställer vi upp de tre värsta punkterna: Dokumenthanteringen: Att läsa någon sorts labb-pm eller kursmaterial direkt i Lisam är reserverat för de mest blodtörstiga vildar och de som ännu inte listat ut att dokument kan öppnas separat i webbläsaren. Om man mot förmodan glömmer bort att öppna upp det aktuella dokumentet i en ny flik får man sällskap av en mycket informativ sidebar till höger, som glatt förunnar vilka det är som har tillgång till dokumentet. Det är säkert en viktig funktion i ett företag, men det hjälper inte någon särskilt mycket att kunna konstatera att ”den här pdf:en delas med de som läser kursen”.

Och förresten: man kan inte zooma med hotkeys i Lisams dokumentvisare. Det är dåligt också.

Hastigheten: Att spendera fem år med att studera känns inte som någonting när det jämförs med tiden man spenderar på att vänta på att Lisam ska ladda. Det går segt, det går trögt, och ibland går det inte alls. Har man extra otur har man klickat fel, och får då använda den fruktade bakåtknappen.

Det tar om möjligt ännu längre tid. Att det krävs två inloggningar bara för att hitta in på sidan är inte heller det ett plus.

Inkonsekvensen: vi fortsätter från föregående punkt. På LiU finns det 6550 stycken kurser att anmäla sig till (källa: LiUs studieinformation). Vi snyggar till den siffran till 6000, och antar att de som tas bort är kurser som antingen har en tjurig bakåtsträvare till examinator och således inte ligger inlagda på Lisam, eller att de är av modellen ”kommunikativ tyska” och är inställda.

Sannolikheten för att alla kursrum skall vara helt unika är då i runda slängar en på sextusen (ej kontrollerat av någon som faktiskt är bra på matematisk statistik). Det är alltså löjligt liten chans att alla kursrum skulle vara olika utformade, men det är precis så det är! De som ansvarar för kursrummen lyckas med bedriften att aldrig någonsin lägga samma sak på samma ställe. De som är extra flitiga i sin förhoppningsvis omedvetna strävan efter att förvirra oss studenter brukar även kunna hitta imponerande dumma ställen att lägga dokument på. Att sitta och febrilt leta igenom det långsamma Lisam-träsket bara för att till slut hitta ett labb-pm under fliken för inlämning av sagda labb är så pass dumt att man bara kan skratta och/eller gråta.

Dessa punkter leder oss fram till slutsatsen att Lisam är lite som kommunism. Det är en fin tanke, men funkar verkligen inte i praktiken.

28

FÖLJ

OM LINTEK

UTBILDNING

GEMENSKAP

När man talar om kommunism brukar ofta ineffektiv hantering av likvida medel tas upp. En annan situation som rör väldigt mycket pengar till väldigt liten nytta är den om LinTeks hemsida. Den gjordes om för några år sedan, till en kostnad av sisådär 500 000 kronor. En inte alltför oansenlig summa, men vad som gör den riktigt, riktigt dum är det faktum att hemsidan inte är färdig. Den funkar inte.

Just nu när man går in på hemsidan möts man av en kort förklaring om vad LinTek är, och en massa vidarelänkar till olika delar av organisationen. Av dessa länkar fungerar ungefär hälften, om ens det.

Resten påstår att ”sidan du försöker nå finns inte”, trots att man kan komma åt till exempel information om medlemsförmåner bara man följer en annan länk.

Till följd av LinTeks hemsidas låga funktionalitet används den väldigt sporadiskt. Visst, det kommer upp lite information där då och då, men den fungerar absolut inte som den nätverksplats för studenter den var tänkt som. På grund av den dåliga besöksfrekvensen och de utspridda uppdateringarna känns hela hemsidan aningen platt och död.

Anledningen till att hemsidan blev så dåligt utformad förklaras som ”dålig kommunikation” mellan företaget som anlitades för att utforma hemsidan och den då sittande kårstyrelsen. Tydligen var kommunikationen

TÄPPT I NÄSAN NU I FÖRKYLNINGSTIDER? BEHÖVER DU GRÅTA UT, MEN HAR SLUT PÅ SORGLIGA FILMER?

FRAMTID

LITHANIAN

KONTAKT

så dålig att jobbet gjordes halvfärdigt innan det avbröts, och LinTeks konto saknade hux flux 500 000 kronor.

Det är alltså inte egentligen någon särskild persons fel att det blev såhär, det är mer en systematisk följd av olyckligheter som hände på varandra. Om läsaren råkar vara intresserad av kombinatorik (ännu ett område av matematisk statistik som skribenten inte brytt sig om att komma ihåg) kan du säkert räkna ut ungefär vad sannolikheten är för att verkligen allt med LinTeks hemsida skulle vara så dåligt som det är. LiTHanians gissning är att den ungefär matchar antalet besökare på www.lintek.liu.se, alltså en otroligt liten siffra.

Som tur är finns det dock ett ljus i den mörka skräcktunneln man trillar in i så fort man besöker någon av de nämnda hemsidorna. Lisam uppdateras kontinuerligt, och genom att klaga i kursutvärderingar kan var och en förbättra situationen för nästa generations aningslösa valpar till nollan som förgäves ska försöka lista ut hur man lämnar in en labbrapport.

LinTeks kårstyrelse har tillsatt en projektledare för IT som i detta nu jobbar på att ta fram en handlingsplan för att förbättra hemsidan. Inom några år kan både Lisam och LinTeks hemsida mycket väl vara funktionella hemsidor som det nästan är trevligt att besöka. Till dess får vi alla försöka klamra oss fast vid hoppet och ventilera genom att, precis som på det här uppslaget, klaga över att allt är skit precis hela tiden.

Gå in på www.lintek.liu.se, eller https://lisam.liu.se och rensa både bihålor och tårkanaler genom några trasiga länkar eller onödiga inloggningssteg.

29

En trasslig

tankegång Placeboeffekten är något som lämnat läkare och forskare konfunderade i decennier. Behandlingar som ska vara verkningslösa har fått patienter att mirakulöst tillfriskna och djur blir höga utan intag av droger. Följande artikel är ingen djupdykning i ämnet, men det plaskas lite på ytan och du kanske kan få med dig lite kuriosa till nästa gång samtalsämnena tar slut och den stela tystnaden uppstår.

Text: Ebba Åslin, Layout: Rebecka Walfridson.

N

amnet placebo kommer från latinska ”jag ska behaga” och grundar sig i att kroppen reagerar på ett sätt vi förväntar oss att den ska göra. En placeboeffekt innebär att vi känner verkan av till exempel ett läkemedel trots att det inte innehåller något av de aktiva substanserna. Denna typ av behandling ges ofta till kontrollgrupper i kliniska tester för att mäta effektiviteten på nya mediciner. För att ha chans att slå sig in på marknaden måste nya mediciner idag jämföras med, och överträffa, placebopreparat men endast var tionde läkemedel når den milstolpen. De flesta nya behandlingar presterar alltså sämre än något som i praktiken inte borde ge någon som helst effekt.

Hur är det ens rimligt?

Det vågar LiTHanian inte helt uttala sig om eftersom vi varken läser medfak eller filfak och kompetenser uppenbart saknas inom ämnet, men det finns flera olika teorier som till och med en maskinare kan läsa sig till. Den första, och kanske tråkigaste, är helt enkelt att man ofta får behandlingar när man är som sjukast, och sedan börjar må bättre efter ett tag. Då kan det ju tänkas att man egentligen bara mår bättre för att smärtan eller sjukdomen periodvis minskar av sig självt.

En annan möjlighet är att vi lurar oss själva. De flesta behandlingar ges i en miljö man känner igen från tidigare situationer då

30

mediciner gjort en friskare. Läkaren agerar med gester och signaler som associeras med tillfrisknande och hela behandlingen blir självuppfyllande. Tanken på att må bättre gör att endorfiner utsöndras av hjärnan med följden att man mår just mycket bättre.

De positiva effekterna kan annars bero på hur hjärnceller speglar beteenden hos andra personer. Det skulle kunna innebära att smärtan minskar då en patient pratar med läkaren eftersom deras hjärnor genomgår en lätt strukturell förändring när den enes hjärnceller försöker efterlikna den andres. Det kan låta som humbug, men neurofysiologen Giaccamo Rizzolati som upptäckte denna spegling menar att den här typen av hjärnaktivitet är självklar och ständigt pågår i vårt undermedvetna.

Effekten av placebopreparaten är olika stark beroende på behandlingssättet. Två tabletter ger bättre effekt än en, men injektioner ger ännu bättre effekt än behandlingar i tablettform.

Ju mer extrem behandlingen är desto mer troligt är det att den fungerar. I de fall man genomfört fejkoperationer, där läkare helt enkelt skurit upp en person och bara petat omkring lite innan de sytt ihop snittet igen utan att egentligen göra någonting, har resultaten blivit finfina. Även utformningen av preparatet spelar in.

Mer ”naturtrogna” piller med ordentlig förpackning och stansning på ytan verkar bättre än släta omärkta varianter. Dessutom

kring

placebo har färgerna på preparatet en betydande roll. Gula varianter hjälper bättre mot depression medan blå är mest effektiva mot sömnrubbningar. Vilket är ytterligare ett bevis på att det är utsidan som räknas.

På liknande sätt har förtroendet för personen som ger medicinen en stor inverkan på resultatet, enligt studier gjorda på Stanford University under ledning av Alia Crum. I de fall läkaren är varm och ger ett kompetent intryck fungerar den falska behandlingen, men om patienten inte känner tillit till studien eller personen som skriver ut preparatet kommer inte effekten uppnås. I förlängningen betyder det att våra förväntningar påverkar det undermedvetna i den grad att kroppen svarar fysiskt och i vissa fall kan läka sig själv.

Det finns liknande drag i mer sociala kontexter som också visar på hur vi reagerar som vi förväntar oss. Bland annat har det genomförts tester där personer blir ombedda att prova en ny sorts öl. Efter att ha druckit en ordentlig mängd börjar testgruppen bli berusade och agera därefter. Samtalsnivåerna höjs och det gestikuleras yvigt. Den tydliga berusningen avtar inte ens efter de får veta att ölen de druckit varit alkoholfri. Det leder ju tankarna i en linjär kurva till om man på så vis skulle kunna dryga ut CSN genom att blanda varandras drinkar? Premier Colan blir Cuba Libre, vattning tomatsås med citron blir Bloody Mary.

Möjligheterna är oändliga.

Värt att nämnas är ju också att det är möjligt att de negativa biverkningarna kommer som ett brev på posten och symptom förvärras eller ersätts av nya då patienter får dessa behandlingar.

Det förekommer fall där personer har överdoserat på sina placebotabletter och kroppen reagerade som om de tagit riktiga preparat. Gränsen mellan vad som är verkligt och inte är svagare än ovan nämnda Cuba Libre.

För att strula till det ytterligare och göra det ännu lite mer motsägelsefullt bör det poängteras att även i fall där testpersoner fått veta att behandlingen är verkningslös har en förbättring i måendet uppnåtts. En mindre studie på Harvard University of Medicine visade alltså att personer med IBS (irritable bowel syndrome) som var medvetna om att de fick placebopiller började må bättre än kontrollgruppen som inte fick någon behandling alls.

Det väckte hos testledarna funderingar kring om det egentligen är den medicinska ritualen som spelar roll, mer än positivt tänkande eller tron på att behandlingen ska fungera.

Personligen har detta inte gjort mig särskilt mycket klokare, men summan av kardemumman är väl ungefär att utsidan värderas högst, man kan bli full utan alkohol och att saker inte är mindre verkliga än man gör dem. Förresten är det väl också så att den faktiska verkligheten inte spelar så stor roll, utan det är hur vi upplever den som är intressant.

Det har också visat sig att liknande resultat uppstår i de fall placebopiller ges till djur. Råttor som tidigare fått amfetamininjektioner blir hyperaktiva även om de får saltlösning, och hundar som får sockerpiller tillfrisknar, trots att de inte själva vet att de får behandling överhuvudtaget.

31

LIVET ENLIGT

ÅR 2020 “Hej alla fans!” Så inleder vår allas favorit-skådespelerska Anna “Rosa” Ryrberg sitt vloggande i TV-serien “Livet enligt Rosa”. I serien var hon 12 år och dagdrömde under skoldagarna om att bli popstjärna. Vad gör hon idag? Och vad är hennes bästa tips till en student som lever på CSN? Svaren hittar du nedan!

Text: Mathilda Carlberg, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Lina Jonson.

HUR FICK DU ROLLEN SOM ROSA?

Det var en audition som jag tror annonserades i tidningen och som min lärare sett och berättat om för klassen i skolan som jag gick på. Så jag och några andra från klassen gick på audition i SVT huset nere i Frihamnen i Stockholm. Sedan fick jag komma tillbaka några gånger, innan de tillslut ringde en dag och berättade att jag hade fått rollen. Minns att det var jag som svarade i telefonen när SVT ringde, men att de ville prata med min mamma först. Jag satt spänt och väntade medan de pratade, och till slut la mamma på och berättade att jag hade fått rollen som Rosa. Då blev jag glad!

VAD GÖR DU IDAG?

Efter gymnasiet bodde jag nästan 6 år i UK och studerade på University of St. Andrews och jobbade i London, men jag flyttade tillbaka till Stockholm för snart tre år sedan. Jag jobbar med investeringar och tycker det är väldigt kul. När jag inte jobbar så brukar jag träna eller umgås med vänner och familj. Spelar tyvärr inga instrument längre, men har gitarren från tv-serien hemma i lägenheten.

VAD ÄR DINA BÄSTA EKONOMITIPS TILL EN STUDENT SOM LEVER PÅ CSN?

Hitta ett jobb vid sidan av eller på sommaren och spara undan så du kan leva lite bättre under terminerna. Det bästa med studentåren tycker jag också var att bo med kompisar, det är både billigare och roligare än att bo själv.

32

TRÖTTNADE DU PÅ KÄNDISSKAPET ELLER ÄR DU HEMLIG POPSTJÄRNA/SINGER-SONGWRITER ÄN IDAG?

Haha, nja det blev varken en popstjärna eller singer songwriter av mig tyvärr. Saknar absolut skådespeleriet och tv/film, men inte kändisskapet.

HUR GICK DET MED WILLE? HAR NI KONTAKT ÄN IDAG?

Näe, vi har tyvärr inte så mycket kontakt nu för tiden. Vi var väldigt nära vänner när vi jobbade tillsammans, men nu var det länge sedan vi sågs.

VAD ÄR STÖRSTA LIKHETEN MELLAN LIVET ENLIGT ROSA OCH LIVET ENLIGT ANNA/DIG? Ingen av oss verkar ha blivit popstjärna...

OM ”TO WIN MY LOVE” VAR SIGNATURMELODIN FÖR ROSAS LIV - VILKEN LÅT SKULLE VARA FÖR DITT?

Oj, den var svår. Har inget bra svar. Men ”To win my love” är nog den låt som förföljt mig längst så det kanske får bli den för mig också. Eller någon låt om snö och vinter, jag älskar snö och vinter.

Sektionssidor

33

Januari transferfönster

Nu har höstsäsongen gått passé och det har hänt en massa roliga fester. Men alla utskott på sektionen vill ju bli bättre och slå sig in högre i tabell. Några har problem med marketing andra med matlagning, det öppnar ju upp för ett storslaget transferfönster.

Ryktet säger att den nya tränaren i YF ska göra ett helt nytt lagbygge.

Y6 försöker få in lite framtidsbygge i sin mer och mer föråldrade trupp, vilket jag tror skulle ge nytt driv och kreativitet i truppen.

Men det var allt för detta nummer. Följ oss på instagram på @nattredax för att få allt det senaste som händer i årets januaritransferfönster.

Undertecknat: Nattredax

Kommer han köpa in från de andra klubbarna eller går för ett billigare alternativ i någon free-agent.

Rykte säger att han sikte på någon i Aktu, men inget är konfirmerat än. Aktu och Yvette har även varit i kontakt om bytesköp säger källor inom Yvette.

Vi har även klubblös kommendör, vart ska han ta vägen? Byter han kanske liga och går med i CM eller D-aktu, vem vet. Har hört att Urf söker en ny Höfvding, kanske är dit han tar sig. I rookiemaskinen Tackfestgruppen har det också kommit ut att de varit i kontakt med Y6 för eventuella transfers.

Felaktigt kösystem på Villevalla Tycker du liksom oss att det ibland har tagit lite väl lång tid att få maten man beställt på VilleValla?

Undrar du också varför det tog två timmar att få sin mat trots att man var först på plats medan de som kom senare får sin mat långt tidigare? Vi har svaren.

Det visar sig nämligen att ett fel smög sig in i implementationen av kökets kösystem när den nya puben invigdes för drygt två år sedan. Närmare bestämt var det antingen en infiltratör eller bara en ovetande FilFakare som valde fel datastruktur. I två år har alltså VilleValla använt en stack istället för en klassisk kö vilket är källan till den stora förvirringen bland kunderna. Nu ska detta enligt uppgift Grafisk representation av stacksystemet på Villevalla för alla vara löst och vi kan återigen få maten i en logisk förvirrade Filfakare ordning.

Undertecknat: Nattredax

Ny forskning visar hur foliehatten ska bäras

NATTREDAX vet att det är viktigt att skydda sig från allt farligt där ute som försöker påverka dina tankar. Det är nämligen oerhört viktigt att den enda källan till kunskap och åsikter kommer just från denna tidskrift och ej någon annanstans ifrån. Därför kan vi glatt presentera den senaste forskningen som NATTREDAX tagit fram tillsammans med självaste P Sandström.

Forskningen rör foliehattarnas funktion och effektivitet och utan att gå in för mycket på detaljerna (ty de är hemligstämplade) så kan vi meddela resultatet från detta projekt. Det visar sig nämligen att foliehattar endast fungerar om de är kopplade till jord. Ja nu vet ni det. Som alltid: fortsättning följer.

Undertecknat: Nattredax

Klassisk foliehatsbärare som vill fortsätta vara anonym

Consensus - Namnet som varit ett mysterium På vårt kära universitet så har vi ett antal studentkårer. Dessa är uppkallade efter de tre fakulteterna som finns på LiU, LinTek - Linköpings teknologers studentkår. StuFF – Studentkåren för utbildningsvetenskap och Filosofisk fakultet. Consensus - Medicinska fakultetens studentkår.

Namnet Consensus är ganska oklart och låter om något ogrundat. Vid närmare efterforskning och flera månader sökande i gamla mötesprotokoll så har NATTREDAX hittat källan till namnet. Det visar det sig att den medicinska fakulteten inte riktigt kunde komma överens om vad de skulle namnge sin kår till. Efter mycket käbbel så var slutsatsen är att de i alla fall konsensus om att kåren skulle heta Consensus.

Undertecknat: Nattredax

MA S

Förutom när vi sitter uppkopplade på WiFi “KreBre_5G” med måttligt snabba gigabyte som studentplånkan har att avvara är vi i RedM ofta ute i fält och arbetar. Inför detta nummer av Myheterna har vi härjat hundra procent inkognito runt om på campus i olika skepnader och geometriska former för att inte väcka misstankar om journalistisk infiltrering.

RedM har bland annat barrikerat sig på plan 4 i Kårallen och hissat ner en state-of the-art burktelefon mot baljandansgolvet för att kunna lyssna till den vardagliga maskinteknologens misär. Vi tänkte presentera höjdpunkterna för er, kära läsare.

Vi har valt att censurera där vi känt att det behövts.

Ett stående inslag där en godtycklig maskinteknolog rantar om dennes totala misär i S26.

“Varför finns inga eluttag i dom här klassrummen?”

“För att huset byggdes på 70-talet, innan elen uppfanns.”

“Jag blir ju PROVOCERAD det är faktiskt 2019, vänner. Kan någon maila amo?”

“Min dator pallar inte 45 minuter föreläsning utan el, den är för gammal och jag har inte råd att köpa en ny på mina 10lök i månaden jag måste ju äta... och supa.”

En observation från Baljan av två maskinfyran som en gång varit Nollan “Hallå! Det är ingen som skämtar om oss längre, alla bara skämtar om hur jobbigt det är att vara Nollan och hur dom inte har någon koll. Ingen vet vilka vi är längre.”

“Ja, när jag blev utskottsaktiv blev man ju ifrågasatt från höger och vänster vad man ens gjorde där liksom...!”

N NE

MYHETERNA

OLOGSE KT EKN IO NT KI

Maskinteknologssektionens alldeles egna klagomur | No 1 2020 (!!!!!1)

New year new squad (samma gäng fast bättre alltså)

“Är du ens medlem i sektionen? Måste man inte vara medlem för att vara utskottsaktiv?

“Venne?”

“FM bjuder oss iallafall inte på sittningar, vi får inte ens kursutvärdera längre och företagen på M-YRAN vill fortfarande inte ha oss.”

“Ja, alla är ju och hittar sig själva i Asien den här terminen, vi är så ensamma vi som är kvar.”

“Kan inte MPiRE gyckla om misären att bli gammal. Var är sektionstillhörigheten?”

“Nu vill jag inte ens vara medlem i den här skitsörjan!”

Hört från andra sidan skärmen i Folkvang 1 “Okej så det sjukaste hände på generation i helgen. Det var precis efter varmrätten, du vet när jag Ellen och Filippa satt och släckte ljus med våra kroppar och brände armhår och grejer? Då iallafall, jag satt i baren och så helt plötsligt kommer chefen och kastar ut mig, asså med huvudet före. Vi iallafall, åkte hem till Jesper och där hade Draglaget dragbastu, asså i hans vardagsrum.

Dom hade tänt en brasa av gamla stolspinnar och hällde öl på den och skrek “DET LUKTAR BRÖD” och vi ba ojoj. Iallafall, hävde en vinflaska och stoppade upp en kir i röven. Så vi kastade oss in i det här, drog upp kiren ur kirfickan och tog oss an kirtricket. Helt plötsligt öppnar någon dörren och där innanför ligger dom och har sex på badrumsmattan.

“Fan vad sjukt... I vilket fall ... “

Okunniga Maskinnollan till den visa maskintrean på godkänd-till-motsatsen-bevisad-kröken kröken “Går det ens att klara tvåvarren?“ “Tänk såhär: allt du någonsin vetat om standardintegraler har helt plötsligt bytts ut mot kunskap om vem som står med vem i veckans parceremoni i paradise hotell. Uffe Janfalk har sålt sin själ till Lucifer i utbyte mot perfekta genegraler som enligt kvantfysikens lagar inte ens går att lösa. Det genererar 90% kugg och dom få stackare som klarar sig måste som straff cykla utan skor resten av terminen.” * “Åh fyfan” * RedM fattar inte heller vad vår fellow maskinare sa här.

Hade förmodligen druckit några gränges, och jag med iof / skrivMaskin

RedaktioneM En halvdan grupp bittra maskinare som tycker det är dags för inbjudan till M-aktivas. psssSSSSTTT Vill ni att vi ska hålla tal på M-aktivas? maila redaktionem@ maskinteknologsektionen.se

Chefis bestämmer över de andra bittra maskinarna i redM Skrivmaskin billig arbetskraft för snabbt producerad text Layoutem åsikter om comic sans och sånt Hanteraren löser redMs olika problem och säkerställer överlevnad

Myheterna och RedM kan härmed stolt proklamera att vi inför 2020 äntligen blivit Urkundscertifierade! Vi har nu vunnit tvisten mot dom jävlarna, från och med nu är allt vi skriver original content.

Ni hörde det alltid här först! På det papperstidningsmedium som verkligen representerar det nya decenniet.

Sedan 2016

7

201

201

8

2019

KreatU har listat ut årets Snuttetema Som alla vet närmar sig årets längsta festvecka, Snutteveckan.

Levern har förhoppningsvis legat i hårdträning sedan augusti och att göra uppehåll för tenta-p har varit otänkbart. Så nu när du spelat in en kortfilm kortare än filfaks skoldag är det äntligen dags för att skämmas på SF en tisdagkväll. Du undrar såklart vad temat kommer vara för denna evighetslånga vecka av skam dränkt i alkohol? Som tur är sitter TBi-lagan på svaret.

TBi-lagan har i vanlig ordning nosat upp alla spår och grävt i kanske två arkiv (läs: spånat ohämmat) för att nu avslöja vad årets tema kommer vara, nämligen: Trazan och Banarne! ( “Om du inte vet vad Trazan och Banarne är har TBi-lagan bara en sak att säga dig: OK zoomer.”)

Detta 70-tals episka barnprogram med syfte att tillrättavisa och undervisa, dåligt förklätt i fula lianer och dekor sämre än vilken monter i Collo som helst kommer Bi6 göra sitt bästa för att tolka. Olyckan utbildar dig i allt du vet att du borde ha på din cykel och kortfilmer undervisar dig i viktiga samhällsproblem såsom klass och hur du bäst hanterar dina kärleksrelationer. Äntligen får du höra Zwampen utan att I-bandet står på scenen och få användning av att du kan hela texten till Min piraya Maja. Att det gick dåligt i tenta-p skyller du nu på att Olyckan varit framme och det självklara mellanmålet är banan.

Missa inte chansen att få banankontakt med en samtyckande danspartner på Kårallen, säga tjenare till samtliga monsterdiggare och att svänga dina lurviga iklädda leopardmönstrat till tonerna av Electric Banana Band.

TTagGgGggAAa SnUtTE dåÅåÅåå!!!

TBi-lagans Överlevnadsguide till LARM - På med promenadskor - Se städad ut - Ät stadig lunch - Spara para, få gratis kaffe - Gå till de tre montrarna som har med TBi att göra - Ifrågasätt alla dina livsval - Gråt på en toalett, gärna högt - Boka en tid med Klippinger - Gå till andra montrar, ljug om att du pluggar D, Y eller M (i nödfall I) - Få erbjudanden om sommarjobb överallt - Gå hem och sök på antagningsstatistik

Kunde inte du heller läsa texten i senaste numret i TBi-lagan? Tips: se online upplagan

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 3 2019 Av och med: Joséphine, Levi, Folke & Walter inancial.times@isektionen.se

Ledare Kära läsare!

Efter ett långdraget och ordentligt firande av årsskiftet står samtiden med ett nytt decennium framför fötterna. Medan undertecknad är skeptisk och därmed har valt att blanka hela konceptet av 2020, är det svårt att undgå den optimism och framtidstro som lagt sig likt en arbetsmiljömässigt inverterad saringas över campus Valla. I detta här nummer tar sig redaktionen tillfället i akt att i säsongsenlig anda blicka tillbaka till tidigare tider i tiden. Medan sanningshalten i det uråldriga mantrat “det var bättre förr” ännu inte varit möjligt att bevisa vetenskapligt kan det med förvissning konstateras att det åtminstone är sämre nu.

Undertecknad kan i övrigt meddela att sökandet efter redaktionens trainee ännu pågår. Incitamenten till hans oskadda återvändo har ökat markant sedan föregående publicering då ett osedvanligt högt antal baltiska lånehajar, med ett till synes outtömligt förråd av gula Blend, började skymtats i skuggorna kring redaktionens högkvarter under tidig december. Den preliminära rekognoseringen indikerade en koppling mellan denna suspekta närvaro och den förrymda Malte, och sambandet har sedermera kommit att bekräftats. Det uppdagades att Inancials espressopojke genom ett extensivt, outtröttligt och utöver detta internationellt sms-lånande gjort sig osams med inte bara kronofogden utan, av de rakiasörplande muskelknippena patrullerandes utanför att döma, även den serbiska motsvarigheten till kronofogden.

Med anledning av detta vill undertecknad ännu en gång uppmana alla läsare med information om Maltes vistelseort att meddela redaktionen per fax très vite.

Högst aktningsfullt, Joséphine ì Cantén

Tryckfrihetsförordningens baksida Konceptet med att recensera artiklar, textutdrag och även hela tidskrifter och litteraturalster kan i mången fall vara essentiellt för att upplysa skribenterna om bristfälligheterna och klavertrampen i deras senaste verk. Något många missar är att en recensent först och främst torde vara mer kunnig än pennfäktaren denne recenserar. Det bör därför vara uppenbart varför detta koncept inte går att applicera på en helig skrift som Inancial Times.

På eget bevåg och utan någon som helst uppmaning från de ansvariga publicisterna har Redaktionen dock tagit på sig ett ansvar för att frälsa de andra sektionernas haverier till sektionssidor. I detta lilla steg för Redaktionen, men jättekliv för Lithanian, väljer nu undertecknade att recensera dessa hobbyprojekt och med sin oskattbara kunskap se över deras publiceringar i Lithanians Oktoberupplaga, #4 anno 2019.

“Nattredax”, Y-sektionen Här är det brydsamt för Redaktionen att sätta fingret på ett specifikt problem, då hela uppslaget misslyckats med intentionen att underhålla. Sett till språklig talang och den grafiska formgivning har Redaktionen propositionen att typsnittet “Comic Sans” hade varit mer passande val för att representera den helhetliga kvaliteten.

“Myheterna”, M-sektionen Det först läsaren slås av är bilden på fem representanter från M-linjen, mer specifikt fem medlemmar av sektionens fadderi MPiRE. Tyvärr måste bilden stämplas som direkt falsk marknadsföring, då fyra av fem personer på bilden tillhör det

kvinnliga könet. En mer verklighetstrogen siffra hade visat fyra kvinnor totalt på fem olika årskurser.

Redaktionen vill dock ge ett plus i kanten för MPiREs mundering, valet av utklädnad som grekiska soldater från år 400 f.kr. ger en rättvis uppfattning över hur modernt det känns att utbilda sig till Maskiningenjör år 2020.

“TBI-lagan”, TBI-sektionen Efter att ha läst TBI-lagan lämnas Redaktionen med framförallt två frågeställningar. Den första gäller vad som egentligen skulle göra mest nytta för samhällets biologiska utveckling, en färdigexaminerad teknisk biolog, med all den kompetens detta inte innebär, eller ett medelstort samhälles årsförbrukning av TBI-lagan i komposten.

Den andra funderingen gäller huruvida det korsord som bifogas längst ned i upplagan, tillsammans med tillhörande facit, fungerar som antagningsprov till utbildningen som teknisk biolog.

“180 HP”, Ling-sektionen För kort för att recenseras.

Myheternas chefredaktör dementerar påståendet om att det skulle vara ont om kvinnor på M-sektionen. “Vi har ju EMM” konstaterar hon med tvivel i rösten.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Det lukrativa 10-talet Uttrycket ”Nytt år, nya möjligheter*” är känt sedan gammalt. Vem möjligheten tillfaller och vilken form den tar, eller om den bleknar i fjärran likt beskattningsgraden vid en flytt till Schweiz, är en annan historia. En än viktigare tillika högaktuell angelägenhet är vad ett nytt decennium innebär, i vilket det bara går att spekulera utifrån solståndet och Nasdaqs utveckling efter gripandet av Noshir Gowadia.

Vad som dock går att säga utan brasklapp är att det gångna decenniet har präglats av storslagna företeelser - inledningsvis med Burj Khalifas invigning i januari 2010 och avslutningsvis knappt fem procent lika storartat med Studenthusets inauguration under hösten 2019. Vi minns även vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull som ögonskenligen orsakades av konspiratörer i Thunbergs tidiga följe, då hon nyttjade kontakter från förskolan, vilket ledde till avbrott i stor del av Europas flygtrafik. Lyckligtvis var Redaktionen vid tidpunkten på en exklusiv ubåtssemeter i rysk regi och kunde senare ta sitt privatjumbo tillbaka till mellanslottet i Monaco, medan Malte fick lifta hem från ett uppdrag i Sassnitz. Sverigedemokraterna har även

under decenniet bokstavligen slagit sig in i Riksdagen, vilket kan liknas vid att personer från bland annat** D-sektionen besudlat varumärket ”I” genom att ha fått läsa kursen TEAE01 – Industriell ekonomi. Vidare kan konstateras att världen inte gick under 2012, trots Mayakalenderns avslut och Sauli Niinistös vinst i Finlands presidentval. Britter och irländare visade sin entreprenörsanda i hästkötts”skandalen” och alltsedan 2013 utgörs en redaktionell festmåltid av minst ett skålpund rent hästkött per person, som sväljes medelst löjrom. Wagyukött blir, som ni säkert inte vet, enahanda när det inmundigats sedan födseln. Tack vare ebolautbrottet 2014 kunde även en stor monetär vinst tillskansas Redaktionen, efter monstruösa investeringar i andra människors olycka samma år och samtliga år dessförinnan. Huruvida det är ett sammanträffande eller ej att Sverige 2016 nådde befolkningsmängden tio miljoner, efter att Brexit initialt påtalats och Trump utsetts till president, lämnas vidare osagt. Senare delen av decenniet har slutligen bjudit på förbudet att bruka mobilen bakom ratten, vilket kan tyckas paradoxalt eftersom bilar i högsta grad bygger på just mobilitet. Detta

Vad det nya decenniet kommer att innebära återstår att se, men redan nu har avslöjats att massmördaren Tommy Zethraeus släpps fri efter 39 års fångenskap. Eftersom det betyder att hela bekantskapskretsar bör låsas in, kan en relativt ensidig tioårsperiod förväntas ligga framför våra fötter. Då frisläppningen är planlagd först i december 2020 vill Redaktionen uppmana allmänheten att innan dess rusta upp sina skyddspalats, exempelvis med en nätt esterhazyansk trappa. *Omöjligheter, i gemene läsares fall **En olycka kommer sällan ensam

Ögonblick från Redaktionens ubåtssemester som präglades av Putins oanständiga fantasier om att “göra det med risk för att någon ser”

Det glada 20-talet Ett nytt årtionde har tagit sin början.

Januari 2020 innebär 100-årsjubileum för den svenska motboken. För de historiskt illitterata innebar motboken starten på alkoholransoneringen i Sverige. Medborgare av god rang tvingades begränsa sin alkoholkonsumtion till fyra liter sprit i månaden. Det är en liter sprit i veckan, eller knappt två 8:or om dagen. De lägre kasten nekades lyckligtvis alkohol fullt ut.

har skakat amatörmässiga aktieplacerare över hela landet, då deras avkastning försämrats avsevärt till följd av denna förlorade öronmärkta tid för börsbevakning. Redaktionen lämnas förstås oberörd i ärendet, då framsätet som bekant är en mörk plats för proletariat och vänsterhänta.

Så för att återskapa succén som var det glada 20-talet har redaktionen beslutat att motboken ska återinföras, denna gång i Baljan. De overallsläpandes Torsdagskräken ska inte längre tillåtas uppehälle i det inre rummet. Likväl ska lagerarbetarnas “fredagspub” förskingras. Gränges kommer fortfarande serveras men kosta 99,10 kr och endast köpas på OMX Stockholm. Med en riktkurs på 115 kr är det en betydligt

bättre investering. Den vederstyggliga bubbelonsdagen kommer ersättas med en eftermiddag av belugakaviar och ett glas eller två av Boërl & Kroff.

Det säger sig självt att studenter som ännu inte löst ett internship hos den heliga traineeigheten till våren kommer nekas motbok. Bärare av jeans refuseras naturligtvis också.