Elostirion nr 105

NUMMER 105

ÅR XXXIII

ELOSTIRION ARTHALIONS FÖRSTA REGERINGSÅR

EN ELLER ANNAN GODBIT FRÅN PANNAN I DETTA NUMMER * BANKETTER * * HÖSTGILLET * SKATTMÄSTAREN * * FÖRFATTARINTERVJU *

NUMMER 105

ELOSTIRION

ÅR XXXIII

Ledare Av Ruby Gamgee Efter en strålande sommar följer en… faktiskt ganska strålande höst, åtminstone så här långt.

Likaledes strålande är Mithlonds Grå Råds arbete med att hitta en ny Lots och inviga nya inbyggare. Det finns dessutom tydligen ännu fler intressenter som vill in, enligt den nya Lotsen. Även Skattmästaren får komma till tals, med en intressant redogörelse för vad ämbetet faktiskt innebär.

Nu när vi har klarat av den festrika säsongen kan vi läsa om alla som dubbades och upphöjdes på Höstgille XXIII,

Ansvarig utgivare Mithlonds Regent, som i skrivande stund är Arthalion (Zebastian Hermansson) Redaktion Ruby Gamgee (Helena Kiel), redaktör Melroch, Gil-galad, korrektur Upplaga Tryckt upplaga ca 15 exemplar.

Nätupplaga i pdf-format på Mithlonds väv www.mithlond.se/et Adress Elostirion, c/o Helena Kiel, Persgatan 8A, 416 58 Göteborg et@mithlond.se

som hölls hos dvärgarna i Blå bergen, och om all mat som serverades på Bokskogen. Vi får oss även till livs en handbok i hur man går på bankett i Midgård.

I detta nummer av Elostirion har vi återanvänt bilder av Merriwyn (sidan 1 och 10) och av Iorlas (sidan 9).

Även i tidigare nummer av Elostirion har man kunnat läsa om hur man går på bankett, och vad som har serverats på gamla banketter.

Vid pressläggningen av detta nummer nåddes vi av den tunga nyheten att Lasse Junell, Gandalf i TTS (The Tolkien Society of Sweden), helt oväntat avlidit.

Till sist har Elostirion fått en exklusiv intervju med det senaste stjärnskottet på den svenska litteraturhimlen, Patrik Centerwall. Vi känner honom som Fredegar Bolger och han har nyligen kommit ut med sin första bok, novellsamlingen ”Skymningssång”.

Detta nummer utgavs i november 2013 u.t.

Copyright © Elostirion, Grå Rådet och de enskilda upphovsmännen 1991–2013. Återgivande av text och bild i annan publikation tillåts ej utan aktuell upphovsmans medgivande.

Elostirion är Mithlonds, Göteborgs Tolkiensällskaps, tidning. Elostirion är gråalviska och betyder ”stjärnvakt”.

Endast av Regenten eller Grå Rådet signerade inlägg uttrycker Mithlonds officiella ståndpunkt i förekommande frågor.

1

Sorgebesked

Lasse var en genomhygglig person som var drivande inom både TTS och Club Cosmos.

Han var bl. a. med på TTS 40årsjubileum som Mithlond arrangerade 2008. Sveriges tolkienister och SF-fandom har förlorat en av sina bästa.

Allt material ska inlämnas i sådant skick att redaktören inte behöver ägna sig åt tidsödande inskrivningsarbete.

Redaktören förbehåller sig bland annat, men inte enbart, rätten till rubriksättning, förkortningar samt rätten att korrigera uppenbara språkliga och sakliga fel. Den som inte godtar hela eller delar av detta förbehåll förväntas meddela redaktören detta när materialet lämnas in.

Prenumerationsavgift 2013 ca 50 kr.

Betalning görs vid prenumerationsårets slut till Mithlonds plusgiro 445 91 18-8. Tryckta lösnummer kan köpas till självkostnadspris.

NUMMER 105

ELOSTIRION

ÅR XXXIII

Vingilot söker besättningsmän Under hösten anlöper Vingilot, fartyget för Mithlonds PRgrupp, olika kulturhus och bibliotek i närområdet för att föra Mithlonds talan.

Besättningen är dock ganska liten och endast ett kulturhus i veckan kan klaras av.

Tillsammans kan vi sprida ordet snabbare!

HOBITO Bygger det nya Bockrike

2

NUMMER 105

ELOSTIRION

ÅR XXXIII

Information från Grå Rådet Mithlonds Regent sprider ljus över verksamheten Rådets arbete

Under sommaren och hösten har Grå Rådet hittills installerat Fimbrethil som rikets Lots, köpt nya vita dukar till Mithlond och startat upp Mithlonds interna sidor i ansiktsboken.

Grå Rådet arrangerar november riksmöte, har justerat Mithlonds ordensstatuter för att skapa enhetlighet i dokumentet och påbörjat upprensningen i förrådet.

Nya inbyggare

På ett fantastiskt höstgille i Blå bergen släpade sig en ent inför Mithlonds Grå Råd och förärades inbyggarstatus inför alla de församlade efter att han som en sann mmmithlondit lämnat över sin förstfödde son som gåva.

Den nyinvigde inbyggarens Eglerio!

Av Folket, För Folket Arthalion Mithlonds Regent och numera medhjälpare till Mithlonds lotsämbete

Mithlonds lotsämbete ber att få välkomna Fladrif till vår krets.

Information från Lotsen Nya inbyggare välkomnas, intressenter söker faddrar Eftersom vi fått in nya intressenter söker även lotsämbetet fler faddrar.

På Höstgillet välkomnade vi en ny inbyggare till vår skara här i Hamnarna, nämligen den evigt grönskande Fladrif. Hans Eglerio!

Om du känner att detta är något för dig, tveka inte utan maila mig på lots@mithlond.se.

Mithlond blev förärat den främsta av gåvor, hans förstfödde son.

Fimbrethil Mithlonds Lots

Denna bedårande lilla enting är nu i dagligt samkväm med sin kusin Skirre.

Fimbrethil Mithlonds Lots Ent och enting beskådar huorner (Bild: Fimbrethil)

3

ELOSTIRION

NUMMER 105

ÅR XXXIII

Kungörelser från Mithlonds ordensmästare Under nyligen timade Höstgille XXIII upphöjdes många invånare inom Mithlonds ordnar.

Elostirion har fått ta del av hela listan.

Inom Laurelins orden förlänades under Höstgille XXIII

Inom Telperions orden förlänades under Höstgille XXIII

Inom Galathilions orden upphöjdes under Höstgille XXIII

GLÓRFINDEL HESSA GIMLI

LOCHIEL BRETHIL GIMLI

DAM FIMBRETHIL

Väpnares grad

Väpnares grad

LOTHILWEN

UINEN

Väktares grad

Väktares grad

Inom Celeborns orden upphöjdes under Höstgille XXIII

FIMBRETHIL

AR-PHARAZÔN

DAM THENGWYN

Dubbades till Dam

Dubbades till Riddare

till Dekoratör

DE NYBLIVNA VÄPNARNAS, VÄKTARNAS, DAMENS, RIDDARENS OCH DEKORATÖRENS

Eglerio!

4

NUMMER 105

ELOSTIRION

ÅR XXXIII

Skattmästaren berättar om sitt ämbete I artikelserien om Mithlonds ämbeten har turen kommit till det viktigaste när det kommer till att arrangera fester.

Av Narlome, Mithlonds Skattmästare För ett par år sedan fattade Mithlonds inbyggare det kloka och mycket logiska beslutet att sätta en drake att vakta rikets skatt. Vi drakar vet hur viktigt det är att hålla exempelvis giriga dvärgar och klåfingriga hobbitar borta från finanserna (vi har alla sett och läst om hur det kan gå annars!) och jag har alltsedan min upphöjelse ansträngt mig till mitt yttersta för att avvärja alla försök från opålitliga individer att närma sig skattkistan. Detta måsta förstås anses vara Skattmästarens viktigaste uppgift!

Men det är förstås inte det enda som behöver göras. Så vad gör egentligen Mithlonds Skattmästare?

Större delen av arbetet går ut på att se till så att inbyggarna får ersättning för de utlägg de gjort i Mithlonds tjänst och att se till så att skulder till stadskassan drivs in (ibland känns det som om all min tid spenderas på att påminna inbyggarna om att betala sina medlemsavgifter, festgärder, barnotor och andra skulder...).

Skattmästaren har i regel det övergripande ekonomiska ansvaret för alla Mithlonds tillställningar och det är alltså min uppgift att se till så att de festansvariga lägger upp rimliga planer för hur mycket pengar som ska spenderas och på vad.

Så när det händer mycket i föreningen har Skattmästaren också mycket att göra. Nu kring Höstgillet är det extra mycket som händer med alla inköp som ska ersättas, alla anmälningsavgifter som ska

registreras och, framför allt, alla anmälningsavgifter, barskulder och andra skulder som man måste jaga inbyggarna för att få fatt i.

En inte oväsentlig del av Skattmästarens tid går också åt till att administrera föreningens Mithlondkonton. Vad är Mithlondkontot? Detta är ett alldeles ypperligt påfund som instiftades av Skattmästare Arthalion under Tar-Palantir den andres första regeringsår, Mithlonds år 26. På Mithlondkontot kan inbyggarna sätta in pengar, precis som på en vanlig bank, och dessa pengar kan sedan användas för att betala fester och dylikt. Det som är så smidigt med Mithlondkontot, vilket många inbyggare har märkt och utnyttjat, är att man helt enkelt kan sätta in en summa pengar på sitt Mithlondkonto och så kommer Skattmästaren sedan att automatiskt dra alla de skulder man har till Mithlond därifrån.

Man kan t.ex. sätta in 500 kr på sitt konto och sedan gå på höstgillet, beställa ett dryckespaket och handla på kredit i baren. Alla dessa kostnader kommer sedan automatiskt dras från kontot utan att man behöver göra någonting alls själv! Man får sedan ett meddelande från Skattmästaren med en uppdatering om vad som skett på kontot så att man kan se vad man har betalat och varför. Mithlondkontot är som sagt ett ypperligt påfund som Skattmästarämbetet hoppas underlättar för inbyggarna.

5

Sedan innehar också Skattmästaren en plats i Mithlonds Grå Råd. I rådet förväntas Skattmästaren hålla övriga rådsmedlemmar ständigt uppdaterade om hur det ser ut med rikets finanser samt komma med kloka tankar och idéer. I övrigt är min huvudsakliga uppgift i rådet att sitta tyst och se söt ut medan Regenten och Inrikeskanslern pratar på ceremonierna.

Det finns också en del andra, mindre spännande, uppgifter som Skattmästaren ansvarar för men jag ska inte tråka ut er med att göra denna beskrivning ännu längre. Så! Detta var en kort sammanfattning av Skattmästarens plikter och privilegier. Håll till godo.

Mithlonds Skattmästares indrivningsman?

ELOSTIRION

NUMMER 105

ÅR XXXIII

Heraldikern kungör Heraldikern vill härmed kungöra följande gillade och stadfästa vapen.

Riddar Ar-Pharazôn

Dam Fimbrethil

I rött fält en böjd uppåt simmande haj jagande i övre dexter hörn en naturlig sjöhäst, allt i guld.

Skölden krönt av en kungakrona i guld med åtta rombformade spetsar besatta med åtta blå stenar samt fyra bågar i vars mötespunkt en av två delfiner i silver hållen biljant.

Bakom skölden korsade, Numenors kungaspira och ett störtat svärd i silver med hjalt och knopp i guld, grepen virad i rött och guld. Hängande under skölden i tvinnade band i ordensfärger, Laurelins och Telperions ordnar.

Under skölden läses devisen: I AM ETERNAL Över skölden läses WIPE THEM OUT – ALL OF THEM

Skölden rund, i grönt en strålande sol.

Skölden krönt av en liljekrona av silver med svarta ädelstenar, därifrån utväxande en å vardera sidan nedhängande björkranka med blad och hängen, allt i sina naturliga färger.

Hängande under skölden i tvinnade band i ordensfärger, Laurelins och Telperions ordnar.

Under skölden läses devisen: Keep calm and carry on.

6

ELOSTIRION

NUMMER 105

ÅR XXXIII

Festfixarnas tack HGXXIII är över och det är många som ska avtackas.

Av Thengwyn, fd HGSessa Årets Höstgille blev bra, men det var inte bara min förtjänst, långt ifrån. Som HGSessa har man begränsat med tid att springa runt överallt och se vad alla gör, och jag vet att det finns folk som arbetade och som jag inte såg.

Därför vill jag först säga ett jättestort TACK till alla er som jag inte såg, ingen nämnd, ingen glömd.

Det finns dock några som jag skulle vilja nämna, som gjorde detta Höstgille möjligt: Spirea – min vice, som verkligen fick slita, först med att inte få ordentligt med information, för att sedan få ett överflöd, och som sprang runt och fixade och donade under HG. Dessutom gjorde hon helt fantastiska placeringskort.

Narlome – Skattmästare som höll i utgiftstyglarna, fixade frukost med sådan bravur att folk hade svårt att röra sig från frukostborden, såg till att det blev serverat under banketten och sedan diskade och städade som en furie. Förutom allt annat där hon ryckte in och hjälpte till.

Fimbrethil – En numera välförtjänt dubbad björk som ordnade sjukamp och marknad, lagade allergimat och som hjälpte mig att sortera i förrådet innan HG, så att vi inte släpade med oss så mycket.

Withywindle – som lånade ut både bil och släp så att vi kunde transportera saker till och från förrådet, som städade och sedan hjälpte till att lasta ut vid förrådet igen.

Fresia, Häxx och Ungoliant – som med sina medhjälpare (som jag inte riktigt vet vilka de var) ordnade vår mat. Mums!

Zigil, Gil-galad och Shauqra – som ordnade vår bar på kvällarna. Zigil som dessutom var vår dvärg-guide genom hela festen. Och jag vill tacka Guldgalad för skägget...

Baranor – som hjälpte till med väldigt mycket innan själva festen, han körde bil med släp från förrådet, han dekorerade, han flyttade bord, han tog ner gardiner och satte upp tyg, han hämtade folk vid hållplatsen...

Listan kan göras lång. Han var också en av dem som dekorerade baren.

Tindomiel och Cora – som också hjälpte till innan festen, med att bära lådor från förrå-

det, dekorera baren, leta sten, klippa dvärgmasker, fixa bord och en massa annat.

Erion - som bordsplacerade, ceremoniade och städade.

Gorbag – som var Toastmaster.

Glorfindel – som gjorde allt möjligt, som vanligt.

Uinen – som fixade fikat och allt möjligt annat.

Idis – som var den där extra hjälpande handen som fixade en massa småsaker.

Hessa och Sofia – som gjorde en jätteinsats i disken tillsammans med Narlome.

Valandil – som till slut fixade upp HG-sidan på väven, trots mängder av problem.

Arthalion – sist men absolut inte minst, som innan HG kom med uppmuntrande tillrop, löste problem och sedan under HG ceremoniade, fixade, städade och hjälpte till med att tömma baren.

Sedan vill jag också rikta ett stort tack till alla gäster, för att ni kom och förgyllde festen!

Dikttävlan på HGXXIII Under HGXXIII hölls en sjukamp där en av grenarna bestod av dikttävlan med dvärgatema.

Här är två bidrag, det första signerat Ren den Orene, det andra signerat Idis av Rohan.

Dvärgarna i Blåa Bergen fryser nu så in i märgen.

Lider så på detta vis (satt på varsitt block av is) för att kunna hålla färgen.

--Ren den Orene

7

Azaghâl med präktigt skägg Ville smaka Glaurunglägg Men i slaget fick han tji Azaghâl fick dvärgstek bli Nu vi sjunga klagosång Om den kung som var en gång --Idis av Rohan

ELOSTIRION

NUMMER 105

ÅR XXXIII

En liten handledning för bankettvett i Midgård Den här artikeln är tänkt som en guide för dig som ska gå på bankett i Midgård. Och det kan vara nyttig läsning vare sig du är helt ny och ska gå på din första bankett i Mithlond, eller om du är en gammal veteran som ska vara toastmaster. Håll till godo!

Av Thengwyn Etikett

När man kommer in i bankettsalen letar man upp sin plats och väntar sedan stående på att högbordet ska komma till sina platser. Det här är ett bra tillfälle att hälsa på sina bordsgrannar.

något gille kanske ut pluttar eller utmärkelser, ibland kan vissa ordensutmärkelser delas ut under banketten. Det tillhör god ton att vara tyst och lyssna på detta, även om det inte rör dig direkt. Ofta är dessa små avbrott både roliga och stämningsskapande.

Först sätter sig Regenten, sedan högbordet, sedan övriga i salen.

När det gäller serveringen får högbordet mat först och ingen börjar äta före Regenten. När Regenten tuggar och smackar är det dags att hugga in. (Och om Regenten börjar hosta och bli blå i ansiktet så kan det vara ett tecken på att man ska undvika maten. Tänk vad de är osjälviska, de där regenterna!)

Man reser sig från bordet först när taffeln bryts. Om man behöver något innan dess från köket eller liknande (extra tallrikar, servetter och annat), prata med serveringspersonalen. De kan oftast hjälpa dig, och det behövs inte mer spring i köket än vad som redan är där.

Ofta bär det emot att be någon annan att göra dig en väldigt enkel tjänst, men betänk att vi ofta har små kök att röra oss i, och de som lagar maten behöver den platsen. Det är bättre att serveringspersonalen gör ditt ärende, det går fortare och smidigare.

Det är också bra att göra toastmasterns jobb lite lättare.

Tystna när toastmaster (TM) börjar harkla sig, ringa i en klocka eller klingar i sitt glas.

Underhållning

Ofta sker viss underhållning och andra avbrott under banketterna. Någon kanske sjunger något, eller så delar

Sådana här bör tystas under banketter (Bild: ET 76).

Skålar

I Mithlond, och övriga midgårda riken, finns en samling officiella skålar. Dessa utbringas vid varje större bankett, och skiljer sig lite mellan rikena. Gemensamt är att man står upp under dessa skålar, vanligtvis vänd mot den person det berör, högbordet eller den person som sitter bredvid dig eller mitt emot dig. Det är också kutym att man inte skålar några andra skålar, vare sig personliga eller större skålar, förrän dessa är avklarade.

Det vanligaste utropet vid en skål är Eglerio (det finns ju avarter…) men det förekommer också saker som Hisenna (In i dimman), Bravo (typisk DGskål) och annat.

Att skåla med varandra uppmuntras i Mithlond. Här råder

8

också en ”platt” skålordning, det vill säga att du får skåla med vem du vill och du behöver inte svarsskåla om du inte vill.

Annars är det kutym att man svarsskålar, det tillhör god sed. I andra riken kan det finnas bestämda skålordningar, att du till exempel inte får skåla med någon med högre rang än dig själv förrän de har skålat med dig, eller att svarsskålen måste presteras inom ett visst tidsintervall. Om du ska åka utrikes och du är osäker kan du alltid skicka ett mail till UK och fråga, eller fråga någon hemmahörande i det rike du ska till på plats om hur du ska göra.

Vem som helst får egentligen utbringa en skål, men tänk på att om det är en mer omfattande skål så kan det vara bra om TM vet om det och kan påannonsera skålen. Särskilt vissa gillesskålar tenderar att dra ut på tiden…

De officiella skålarna

De officiella skålarna förekommer alltid.

Tolkiens skål Det här är den skål som är gemensam för alla midgårda riken, och den utbringas alltid med bara Eglerio, inga andra utrop. Alla ställer sig upp och vi skålar med varandra.

Regentens skål Utbringas av antingen TM eller den senaste (avgångna) regenten för den nya/sittande Regenten. Alla (utom Regenten då) reser sig och skålar för Regenten.

Mithlonds skål Utbringas av Regenten som svarsskål på Regentens skål.

Alla står upp och skålar med varandra för Mithlond.

NUMMER 105

De halvofficiella skålarna

De halvofficiella skålarna förekommer ibland.

Den nye Ringbärarens skål En skål för en nyss utnämnd Ringbärare av Mithlond.

Skålen utbringas av ordensmästaren för Galathilions orden, och alla reser sig och skålar med Ringbäraren som sitter ner.

De nydubbades skål Utbringas för den eller de som nyss dubbats och har plats på högbordet. Skålen utbringas av den ordensmästare som utfört dubbningen, och alla reser sig och skålar med den/de nydubbade som sitter ner.

ELOSTIRION

Andra skålar som man kan stöta på Gillesskålar Medlemmar i ett visst gille skålar för sitt gille och för sig själva. Brukligt är att bara de berörda reser sig och skålar med varandra (exempelvis Elbereth, hobbitgillet, MMM).

ÅR XXXIII

Pauser

Om det inte finns några annonserade pauser i banketten så betyder det att man är på sin plats tills taffeln bryts. Givetvis får man besöka toaletten, men rökpauser är inte okej. Undantag är om man specifikt skickas iväg för att göra något, som att hitta skattkistor och annat…

Folkslagsskålar De av ett visst folkslag reser sig och skålar med varandra (alver, gondorianer, dvärgar osv.).

Hushållsskålar Utbringas av 1) en riddare eller dam med och för sitt hushåll eller 2) ett hushåll för sin riddare eller dam. Bara de berörda reser sig och skålar.

Ordensmästarinnan för Galathilions orden har ordet Vid Höstgille XXIII upphöjdes Dam Fimbrethil till Mithlonds Ringbärare med följande presentation.

Av Narlome, ordensmästarinna för Galathilions orden Galathilions ordensmästarinna, Narlome, har å sistlinda Höstgille XXIII sett för gott att upphöja till Ringbärare och ny förkämpe i Mithlond: DAM FIMBRETHIL ”Vi har skådat det vita trädets tecken på en inbyggare som ständigt förgyller vår tillvaro med kreativa upptåg. Denna inbyggare arbetar mycket och gärna, alltid med glädje och entusiasm. Liksom Galathilion blommar så låter även denna inbyggare sin kreativitet blomstra i allt hon gör, och hon gör som sagt mycket:

Det är hon som har till uppgift att fånga essensen av Mithlondrims karaktärer och att visualisera dessa i skrift och i bild.

Något som hon utför förtjänstfullt vilket inte minst kan beskådas vid dubbningar, regentsslagningar och i vapenboken.

Hon låter skaparglädjen och kreativiteten smitta av sig till Mithlonds folk i sitt engagemang i hantverksgillet.

Hon hittar ständigt nya sätt att aktivera och inspirera Mithlondrim:

9

Marknadsutflykter Firandet av Ljusefesten Bokbinderi Sjukamp Och som om allt hon gör sedan innan inte vore nog så har hon nu också tagit på sig att vägleda alla våra nyfunna vänner i Mithlonds kanske viktigaste ämbete, lotsämbetet.

Mithlond vill tacka för att du engagerar, inspirerar och motiverar. Med stor glädje tilldelar vi, ännu en gång, Galathilionorden till Dam Fimbrethil.”

NUMMER 105

ELOSTIRION

ÅR XXXIII

Banketter vi minns

Rohans sköldmö

Ur Mithlonds arkivhålor

En dikt av Idis av Rohan

I ET nr 5 kan man läsa om det allra första höstgillet, det sägenomsusade HGI. Halva numret upptas av rapportering från höstgillet och vilka lärdomar som kan dras därifrån inför nästa bankettsatsning. Till exempel krävs bättre och tydligare ansvarsfördelning, ceremonier måste repeteras och reservplaner vid REGN måste upprättas. Känns detta igen?

There was a girl from Riddermark She rode to face the coming dark Windfola grey let out a neigh She let it pass without remark From Morgul dark, there came a threat A force whose might was yet unmet A hooded king upon black wing He didn’t fear, at least not yet In prophecy he trusted blind Our maiden’s arm his mace did grind You thought you would what no man could?

He said and failed to watch behind A halfling lurked in shadows there He sought to save the maiden fair The king so drab he gave a stab Then weak fell down in need of care Our girl sprung forth now to embed Her sword into the king’s vile head And though great harm it did her arm The ghostly king from this world fled

Mithlonds Drikgille (sic – ska det utläsas Drinkgille eller Drickgille?) annonserar i ET16 om drinkblandarkväll och ger recept på drinkarna Maiden’s dream och Höstglöd. Mums!

Värdshusgillet Dragon’s Inn invigdes i ET36 med en rapport som får snålvattnet att porla kring oxeltänderna.

Recept från Nyår 1999 presenteras i ET47. De omfattar löksoppa, yoghurtmarinerad kyckling, savojkåldolmar, äpplechutney och ananassorbet. Smaskens!

Bankettvett har avhandlats tidigare, t.ex. i ET76. Där signerades artikeln Tar-Palantir och Häxmästaren, vilka tar upp sådant som hur man skålar, vad toastmastern bör tänka på och hur man fångar densammes uppmärksamhet. Även andra artiklar i detta nummer handlar om hur man uppför sig på banketter. Vi lär oss tydligen aldrig…

I ET85 ges recept från Matgillets grillträff i Beldins regi: ingefärsglace, ananasglace, barbecueglace, vaniljpanacotta, fruktspett med limesocker, champinjonhattar med fetafyllning, rotsaker, avocadomangosalsa, grillsås med curry, barbecuesås-grillsås, morotstzatziki och spett med allt möjligt på.

Läs och drägla!

10

NUMMER 105

ELOSTIRION

ÅR XXXIII

Parmandili intervjuar Patrik Centerwall Fredegar Bolger har under sitt utgårda alias givit ut sin första bok, en novellsamling med fantastiskt tema.

Elostirion har beviljats en intervju med den grå eminensen.

ELOSTIRION: Är det en sedan länge närd författardröm som nu blivit verklighet?

bemästrade alfabetet. Och på den vägen är det som man brukar säga...

PATRIK CENTERWALL: Jo, det ska jag väl inte sticka under stolen med att det är. Sedan är det ju en dröm som jag inte alltid har jagat så aktivt under mina år - jag har visserligen en hög med refuseringsbrev hemma, men det kunde varit fler om jag inte är så himla lat.

ET: Du nämner i företalet din far och farfar som inspirationskällor. Vill du berätta något om dem?

Men det är en dröm och ett livsmål som har uppfyllts. Och det är stort, men det som kanske är ännu större är att jag inte har behövt kompromissa. Bokmarknaden är tuff och det är inte lätt att bli utgiven, särskilt inte om man skriver noveller, och inte heller om man skriver inom en smal genre. Men nu är jag här, med en lite småspretig novellsamling. En novellsamling som jag gärna hade läst själv. Och jag slapp skriva en deckare för att bli utgiven!

ET: Hur tog det hela sin början?

Har du t.ex. någon formell utbildning i författarskap?

PC: Jag har gått en skrivarutbildning - under ett år läste jag på Nordiska folkhögskolan i Kungälv (jodå, jag kan rota fram ett intyg). Det var både givande och hämmande på samma gång. Vilket kanske låter märkligt, men om vi tänker på det gäller det nog för väldigt många utbildningar.

PC: Farfar var skådespelare, globetrotter, journalist - och författare. Han är ganska bortglömd nu, men det går att hitta hans böcker på antikvariat leta efter Bror Centerwall och se vad ni kan hitta. "Figurer i staden" till exempel är en fin skildring av livet i Paris på 20talet, och extra intressant för mig då den handlar om hur han träffade min farmor.

Tyvärr dog farfar innan jag föddes så jag fick aldrig chansen att träffa honom.

Pappa har också hållit på mycket med teater och journalistik. Under lång tid skrev han utrikesledare, vilket nog är en ganska bortglömd konstform - att på begränsat utrymme tycka till om någon världspolitisk händelse - och helst reta upp så många tidningsläsare som möjligt. Men hans stora bidrag är naturligtvis att han brukade läsa högt för mig och min bror. Jag är uppvuxen med äventyrshistorier som ”Skattkammarön” och ”De Tre Musketörerna”, och därifrån var inte steget långt till att följa med Bilbo Baggins på äventyr.

ET: Beskriv hur du arbetar!

Men naturligtvis började det långt tidigare. Som barn tvingade jag pappa att skriva ner mina historier innan jag själv

PC: Oftast börjar det med en idé i all sin enkelhet. Det kan vara ett infall, en finurlig fråga

11

eller en inre bild som jag ser framför mig. Något som väcker min nyfikenhet och som jag vill utforska och som växer i mitt medvetande till ett embryo.

Jag vet oftast väldigt lite om vad som ska hända när jag börjar skriva, vilket gör det mycket mer underhållande för mig. När jag väl börjar skriva så växer oftast historien i mitt huvud snabbare än vad jag hinner skriva, så jag gör ofta stödanteckningar - även om det ibland händer att berättelsen tar en annan väg när jag fortsätter att skriva.

För mig handlar det också mycket om att skriva så intensivt som möjligt när jag väl sitter och skriver, att mer eller mindre hamna i ett sorts flow.

Jag har därför med tiden lärt mig att stänga av den inre kritikern (en tunnhårig kille med mindervärdeskomplex som sitter i mitt huvud och berättar för mig att allt jag skriver är skit) samt att bara börja. Visst kollar jag facebook och mejlen innan jag börjar skriva, men jag begränsar mig och kör sedan. Fingrarna får dansa över tangentbordet och hjärnan gör sitt bästa för att hänga med.

Får jag väl upp tempot kan jag skriva en sida på en halvtimme och de gånger jag har haft möjlighet att jobba en hel arbetsdag kan det bli ungefär tolv sidor.

Och sedan, när man helt plötsligt har lett en historia rakt in i mål, då är det dags att redigera den. Det är svårt att läsa igenom sin egen text med någor-

NUMMER 105

lunda fräscha ögon, men det är vad det handlar om. Är historien logisk, underhållande och medryckande eller är den rörig, tråkig och förolämpande? Är det en bra idé att berätta i första person eller ska jag ändra till andra person? Bör några personer byta kön? Blir det mer spännande med drakar istället för kattungar? Ska några adverb få vara med? Ja, så kan man hålla på hur länge som helst. Tur att jag har så dåligt tålamod och gärna vill gå vidare till nästa projekt...

ELOSTIRION

niskor hela tiden måste förhålla oss till, men också något som på så många sätt väcker vår fantasi. Vad händer efter döden?

Kan vi undvika den? Bör vi undvika den? Det är inte för inte som skalden från Stratford-upon-Avon kallade döden för "the undiscovered country".

Utöver detta så vet ju alla att när den sista människan har lämnat Slottsskogen under varma julinätter så dansar älvorna till Sisters of Mercy på gräsplanen nedanför Björngårdsvillan. Och som jag konstaterar i novellsamlingen – alvprinsar hänger i Vasaparken.

Men annars tror jag inte att jag har något favorittema. Inte än och inte vad jag vet. Tiden och läsarna får nog utvisa det.

För segregationsproblem och fantastik får jag hänvisa till den mycket begåvade författaren Pål Eggert.

ET: Du var nyligen på Swecon i Stockholm, tillsammans med flera nya svenska fantastikförfattare. När vi här i Göteborg arrangerade Swecon för sex-sju år sedan fanns nästan bara John Ajvide Lindqvist och Erik Granström. Vad tror du denna uppblomstring av svensk fantastik beror på?

ET: Är det lättare att skriva i första person än tredje eller tvärtom? Föredrar du något sätt?

PC: Det är - oftast - lättast att skriva i första person. Det betyder nämligen att man inte behöver ta lika stor hänsyn till alla andra saker som händer i en historia och därmed kan hålla berättelsen ganska enkel. Det är alltså ingen slump att många debutromaner är skrivna i första person. Att skriva i tredje person innebär att man får fler möjligheter, även om det naturligtvis går att begränsa sig till att endast ha en fokusperson.

Båda sätten att skriva har sina fördelar, och jag försöker välja utifrån vad som passar bäst för historien. En sak som gör det lite roligt att skriva i första person är i och för sig att man under själva skrivprocessen i någon mån går in i en annan individs psyke, och det kan vara lite intressant. Jag skrev nyligen klart första utkastet på en novell där berättaren inte bara är ett spöke, utan också ett rätt förvirrat spöke. Det är onekligen kul att skriva en sådan historia i första person.

ET: Det är ju en samling noveller med fantastiskt innehåll. Har du något favorittema? Döden och ett liv efter detta kanske?

PC: Döden är naturligtvis ett klassiskt tema för alla som skriver, oavsett om det är fantastik eller ej. Döden är så definitiv, vilket är något som vi män-

ÅR XXXIII

ET: Man känner igen Göteborg i många av novellerna. Vad betyder Göteborg för dig? Finns det ett fantastiskt Göteborg, som ju annars känns som en synnerligen jordnära stad med sin industrihistoria och nutida segregationsproblem och evenemangssatsningar?

PC: Jag tror faktiskt att en jordnära stad lämpar sig synnerligen väl för fantastik under betongen lurar många hemligheter och bakom ytan finns det mycket som döljer sig.

Industrierna kom till för att utkonkurrera vättarna som en gång bodde och verkade där Volvo nu har sina fabriker och evenemangsstaden byggs för att blidka den Store Onämnbare Döde Guden som måste hållas sövd med likriktad underhållning för att inte förstöra världen.

12

PC: Det som framförallt har hänt, tror jag, är att det har blivit så mycket lättare för små förlag att slå sig fram. Det är billigare att trycka böcker och genom Internet finns helt nya distributionsvägar - de flesta boklådor köper inte in böcker från små förlag, men med nätbokhandeln är det inte längre ett så stort problem.

Detta har ju skapat möjligheter för mindre förlag som vill ge ut fantastik, och det betyder också att fler och fler författare får chansen. De flesta av dessa små förlag utgörs av personer som började som egenutgivare och som sysslar med bokutgivning på sin fritid. Jag är full av beundran inför dem, och även väldigt glad att jag får vara med nu.

Intressant är också att det finns ett visst intresse för svensk fantastik utomlands. Vem vet, vi är kanske nästa stora exportsuccé? I så fall ska ni inte bli förvånade om en perifer grå eminens helt plötsligt dyker upp och bjuder alla på champagne.

Fortsättningen på intervjun följer i nästa nummer av Elostirion, nr 106.

ELOSTIRION

NUMMER 105

ÅR XXXIII

Dagens text I The Lord of the Rings, bok IV, kapitel 8 “The Stairs of Cirith Ungol”, läser vi om det vita tornet som togs over av mörkret.

A long-tilted valley, a deep gulf of shadow, ran back far into the mountains.

Upon the further side, some way within the valley’s arms, high on a rocky seat upon the black knees of the Ephel Dúath, stood the walls and tower of Minas Morgul. All was dark about it, earth and sky, but it was lit with light. Not the imprisoned moonlight welling through the marble walls of Minas Ithil long ago, Tower of the Moon, fair and radiant in the hollow of the hills. Paler indeed than the moon ailing in some slow eclipse was the light of it now, wavering and blowing like a noisome exhalation of decay, a corpse-light, a light that illuminated nothing. In the walls and tower windows showed, like countless black holes looking inward into emptiness; but the topmost course of the tower revolved slowly, first one way and then another, a huge ghostly head leering into the night.

Det var de överlevande númenóreanerna som byggde Minas Ithil, Den uppgående månens torn, som ett hot mot Mordor, för att hålla ondskan i schack och tillsammans med Minas Anor vakta Osgiliath och bron over Anduin. I Minas Ithil fanns Isildurs hus, och en av de sju palantírerna. Det Vita trädet planteras ursprungligen i Minas Ithil, framför Isildurs hus, eftersom det var han som räddade Nimloths frukt vid Númenors fall. Men när Sauron hade samlat sina styrkor och slog till mot Gondor i Andra ålderns år 3429 tog han Minas Ithil och förstörde Isildurs Vita träd. När Isildur och hans familj flydde tog han dock med sig ett skott, som senare blev Minas Tiriths Vita träd.

Efter den Sista alliansen och Saurons fall beboddes fortfarande Minas Ithil av Gondors män, men övergavs i samband med pesten som härjade i Tredje ålderns år 1636. I kung Eärnils tid reste sig ondskan på nytt och nazgûlerna intog år 2002 Den uppgående månens torn som nu blev Minas Morgul, Häxkonsttornet, där nazg-

ûlerna härskade. Morgulhärskaren utmanade Eärnils son Eärnur, Gondors siste kung, till tvekamp år 2050 och tog honom till fånga i Minas Morgul; han 1 sågs aldrig mer.

Under arbetet med The Lord of the Rings stavades det onda tornets namnet på olika sätt: Minas Morghul blev Minas Morgol som slutligen blev Minas 2 Morgul.

Framsidesbilden Omslagstornet är en pigg 78-åring som har haft en brokig historia.

Av Ruby Gamgee

Tornets slutliga öde fastslås av kung Elessar efter Ringens krig: Minas Ithil in Morgul Vale shall be utterly destroyed, and though it may in time to come be made clean, no man may dwell there for many long years.

Elostirion 105s framsida pryds av en bild på det s.k. Guldhedstornet, ej att förväxla med det andra Guldhedstornet i vilket det finns ett café. Just det här Guldhedstornet är ett ombyggt vattentorn vid Dr Belfrages gata, nära Wavrinskys plats.

Noter The Silmarillion, kap. ”Of the Rings of Power and the Third Age”; The Lord of the Rings, App. A del iv “Gondor and the Heirs of Anárion” och App. B “The Tale of Years”.

Tornet byggdes ursprungligen 1935, i samma våg av vattenutbyggnad som nämns i ET104.

På 1970-talet togs det dock ur drift och man började planera för annan verksamhet.

2

År 2008 byggdes det slutligen om till 74 stycken studentlägenheter, utplacerade som ostbitar runt hisschaktet i tornets mitt.

Arkitekten Knut Fredrikson designade ombyggnaden.

1

The History of Middle-earth Index 3

The Lord of the Rings, bok VI kap. 5 “The Steward and the King”

13

NUMMER 105

ELOSTIRION

ÅR XXXIII

Blandade händelser från sommaren och den tidiga hösten En kort sammanfattning av de större festligheterna inom och utom riket.

Av Ruby Gamgee Julis riksmöte

Augustis riksmöte

Höstgille XXIII

En solig dag i juli närvarade fem mithlonditer vid dopet av Vingilot i det s.k. Sjömanstornet vid Sjöfartsmuséet. Efter dopet och rundvandring i Sjöfartsmuséet dracks dopflaskan upp i en glänta i det Gatenhielmska reservatet och kakor åts.

Denna festrapport skrevs av Borås tidning:

Årets Höstgille hölls hos dvärgarna i Blå bergen. Det hände säkert en massa festligt där och maten var säkert jättegod. Det utdelades åtminstone ordnar och det smiddes dikter, för det kan man läsa om på andra ställen i detta nummer.

Bokskogen

Bokgillet bjöd på bokjakt i Haga, och Fimbrethil på en prequel i form av demonstration av enkelt bokbinderi. Efter alla dessa ansträngningar tog vi en öl på en pub.

Årets Bokskog bjöd på grillad korv & bröd, full English breakfast, chili con carne med tortillachips och en smaskig bankett med rödbetor och fetaost till förrätt, kyckling med mer ost och rostade potäter till huvudrätt och jordgubbar med delikat grädde och basilika till efterrätt. Delikat!

http://www.bt.se/nyheter/boras /sagolikt-pa-arligpicknick%283909637%29.gm

Septembers riksmöte

Vingilot sjösatt i juli.

(Bild: Ren den Orene) Stolta nydubbade på Höstgille XXIII. (Bild: Baranor) Tummen upp för HGXXIII! (Bild: Baranor)

14

Fantastika – Swecon 2013 Årets Swecon hölls i Sickla i oktober och arrangerades av Stockholmsfandom, med allas vår Brethil i spetsen. En mängd författare var tillresta, som Jo Walton, Karin Tidbeck och naturligtvis vår egen Patrik Centerwall (Fredegar Bolger).

NUMMER 105

ELOSTIRION

KALENDARIUM Hösten-vintern-våren – Vingilot genomför Operation Kulturhus 30/11 – Forodrims Ringarëbankett (se annons) 11/12 eller kanske 13/12 – biopremiär för The Hobbit II december – decembers riksmöte 3/1 – Tolkiens födelsedag 13-26/1 – Mithlond ställer ut i Frölunda kulturhus 31/1 – Manusstopp ET 106 februari-mars – Stämma mars – Nyår 4-6/4 – Confetti (Club Cosmos jubileumskongress) 1-4/5 – Åcon 7 (Mariehamn) 27/6 – Steampunkfestival (Gävle) 14-18/8 – Worldcon (London)

Bri jubilerar 2014 Boka datumen 8-10 augusti 2014 redan nu, för då går Bris jubileumsbankett av stapeln!

I dagarna tre ska det festas, ätas, mysas – kort och gott, en helg full av det som på danska heter "råhygge" alltså ärkemys!

Mer info kommer såklart när datumet börjar närma sig, men de hugade är absolut välkomna att anmäla sig redan nu!

I NÄSTA NUMMER * NOVEMBERBANKETTEN * KRIG * 15 * TOLKIENS FÖDELSEDAG * AMBASSADER *

NUMMER 106 UTKOMMER I FEBRUARI, MANUSSTOPP 31 JANUARI 2014.

ÅR XXXIII