Bygd #03 2018

BYGD ETT SAMHÄLLSMAGASIN FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÄVLEBORG NR.3

•

2018

NYA SMAKER Hadeel vann pris med sina yoghurtbollar

Gårds tramp Amanda tog Kanada till Järvsö

ALFTA

- resereportage i tid och rum

Stor läsning - för små i Sandviken

är livsviktigt i Sandarne Mer än 700 nyanlända har passerat Sandarne SIF på några år i ett hyllat integrationsprojekt

H E J G Ä V L E B O R G A R E • L F S A M H Ä L L S F O N D • O LY C K A N • Z I N I TA TA C K A R F Ö R S I G • S TAT I S T I K

• KORSORD

LEDARE

BYGD

Ett samhälls­m agasin från Länsförsäkringar Gävleborg

#3 • 2018 Ansvarig utgivare Lena Bogren, Länsförsäkringar Gävleborg Grafisk form & produktion Erik & Martin Designbyrå www.erikochmartin.se Text Cecilia Klang Ola Liljedahl Lena Nyblad Liljedahl Frans-Åke Öberg Omslagsfoto Peter Cederling Foto Peter Cederling Ulf Berglund Stéfan Estassy Britt Mattsson Per Trané Maria Lind Elin Jonsson Jonas Linngård Andreas Skånfors Lisa Björner Yoorim Soh Illustration Emma Harrysson Tryck Gävle Offset Papper 100/170 g Amber Graphic Upplaga 27 600 Vi reserverar oss för eventuella felskrivningar och villkorsföränd­ ringar. För aktuell information om Länsförsäkringar Gävleborgs produkter och tjänster, besök www.

LFgavleborg.se

30410965

2

BYGD 3 · 2018

Denna tidskrift är tryckt på ett tryckeri med miljöprofil.

Oss människor emellan

H

ur når man det goda samhället?

Det handlar om trygghet och miljö och en massa annat. Det beror också på vem man frågar. Unga eller gamla? Kvinnor eller män? Från storstad eller glesbygd?

Men en sak är alla överens om.

I samspelet mellan människor händer något. Alltid. Det gäller idrott, musik, företag och, kanske viktigast av allt, samhällen.

De samhällen som fungerar bäst är de samhällen där olika människors olika och unika egenskaper tas till vara.

Möten kan vara rent fysiska men de kan också ske i, till exempel, ett magasin som det du håller i handen. När vi gör tidningen BYGD slås jag varje gång av att det finns så många intressanta människor runt omkring oss.

Vi möter flera av dem i BYGD. I det här numret handlar det om gävleborgare som engagerar sig i allt ifrån Litteraturhuset Trampolin i Sandviken till gävleborgare som genom fotboll ger hårt pressade människor ett andningshål.

Vi är glada över att vi på 36 sidor här får visa prov på det goda samspelet som bidrar till att nå det goda samhället.

Trevlig läsning!

Mats Åstrand Ordförande Länsförsäkringar Gävleborg

INNEHÅLL# 4-7 HEJ GÄVLEBORGARE

Vi gävleborgare skapar vår del av världen, den del som kallas Gävleborg och består av Hälsingland och Gästrikland. Vi möter Christel, Lama, Mikael och några andra.

8-11 SOCIALT ANSVAR I SANDARNE Ungefär 700 asylsökande har passerat Sandarne SIF de senaste sju åren. Det har gjort att fotbollsklubben överlevt – och samtidigt blivit ett uppmärksammat exempel på integration.

12

Samhällsfond som stöttar

Hudiksvalls Sportdykarklubb och en rad andra organisationer inom olika områden har fått stöd från Länsförsäkringars Samhällsfond för verksamheter som är bra för Gävleborg.

13-16 TRAMPOLIN LYFTER LITTERATUREN Inne på Kulturcentrum i Sandviken växer berättelser fram. Vi hälsade på i ”Fantasifabriken” på Litteraturhuset Trampolin där det bereds plats för barns och ungas berättelser.

28-29 Freja blev av med allt Efter flera år på college i USA packade Freja ner sitt liv i en bil för att flytta. Då slog tjuvar till. På några minuter länsades bilen på allt och Freja ringde Länsförsäkringar…

31 LIVET I LÄNET Med statistik kan man bevisa vad som helst. Och visa vad som helst.

Till exempel lite intressant fakta om oss som bor i Gävleborg.

32-34

Medarbetaren

I 42 år har Zinita Ljungberg varit säljare på Länsförsäkringar Gävleborg. Nu tackar hon för sig – och tackar alla kunder.

35 KORSORDET Nytt Länskryss med fina priser.

18-23 En tidsresa i Alfta

Vi drog åt Hälsingland. Till Alfta. En liten, ibland lite bortglömd ort, som visar sig ha massor att erbjuda – både sommar och vinter.

24-26

Succé i Järvsö

Amanda Sandahl flyttade från Kanada till Ljusdal, tog med en idé som blev en succé – och gav henne en ingång i samhället.

27 Vinnande yoghurtbollar

Att kombinera arabisk matkultur med Gästriklands eget hälsobär, havtorn, blev ett vinnande koncept för Hadeel Naeem i tävlingen Matverk.

BYGD 3 · 2018

3

GÄVLEBORGARE

HEJ

GÄVLEBORGARE EN SKIDÅKARE, EN LJUDKONSTNÄR, UNGA FÖRETAGARE, EN KATT SOM INTE ÄR ETT MONSTER … VI RESTE RUNT I LÄNET OCH SA HEJ TILL ETT GÄNG GÄVLEBORGARE – OCH SLOGS AV HUR MÅNGA VANLIGA OVANLIGA GÄVLEBORGARE DET FINNS.

Skidlöparen

4

BYGD 3 · 2018

Foto: Ulf Berglund

Tänk att få vara Charlotte Kalla för en dag – eller i alla fall en stund.

Christel Palm, 41 från Bollnäs, vet hur det känns.

– Jag ställde upp i ett motionslopp på skidor, 4,4 mil, i Harsa i vintras. En stund efter att jag gått i mål började jag få meddelanden där folk gratulerade. Och min man fick höra att, oj, vad din fru är duktig.

Det senare visste han i och för sig – frågan var bara på vad?

– På Hela Hälsingland stod det att jag, Christel Palm från Granbergs AIS, hade vunnit damklassen, skrattar Christel, men någonting var fel. Sanningen, som ju jag visste om hela tiden, var att jag var allra, allra sist. Så sist att när jag gick i mål hade till och med speakern gått hem …

Men skidor älskar hon.

Någon månad efter loppet i Harsa stod hon på startlinjen i Sälen för att åka de nio vasaloppsmilen till Mora.

– För mig är skidor fantastisk träning.

Både fysiskt och psykiskt. Jag började åka 2013 och tränar numera tre dagar i veckan.

Sommarträningen har hon precis löst genom att köpa, just det, ett par rullskidor.

Drömfångarna Fråga en människa om en framtidsönskan och många svarar att driva någon form av kafé, hotell, bed & breakfast vore det ultimata.

Men där stannar det för de flesta.

Josefin Mörk och Emil Oldmark, båda 30, träffades när de pluggade i Umeå.

Hon media och kommunikation och han civilekonomi. De flyttade till Hudiksvall och fick bra jobb men kände båda att, nja, det fanns någon annan dröm där i bakhuvudet.

När de fick en förfrågan att starta verksamhet i hälsingegården Ystegårn från 1747, i Hillsta mellan Näsviken och Sörforsa, insåg de vad den där drömmen hade varit.

Så sedan sommaren 2015 driver de Ystegårn Café & Bistro som nu dessutom utökats med en butik.

– Kalla det kanske en livsstilsbutik, säger Emil.

Och livsstil, mer än arbete, är deras liv nu.

Att driva något eget hade länge funnits i tankarna – och så här långt överträffar det förväntningarna.

– Känslan av att styra sin tid är fantastisk. Att det i verkligheten kanske innebär att vi jobbar mer än tidigare är en annan sak. Även tråkiga sysslor, som att hamna i disken en dag, finns det en mening med. Inte minst är det en skön känsla att själva bestämma vad vi vill göra utan att en idé måste passera två instanser först.

Skådistvillingarna Var sjätte gävleborgare har mindre än 20 000 kronor i buffert. Med tanke på det kan det vara bra att börja spara tidigt. Tvillingarna Zelda och Zoe, sju år, var med i en reklamfilm om just detta – och kan genom sina reklamjobb faktiskt leva som de lär.

I alla fall ibland.

– En dag köpte jag för mycket så jag har inga mer pengar, säger Zoe i filmen.

Och Zelda pekar på syrran och säger: – Ibland brukar hon faktiskt köpa och glömma bort att spara pengar.

Det är rutinerade tjejer som varit med i många filmsammanhang, och då får betalt så att de både kan spendera och spara, berättar mamma Aurora.

Sjutton film- och fotodagar har det blivit. Reklam för Coop, Polarn O. Pyret, Länsförsäkringar bland annat. Och så syns de i serier som Bonusfamiljen, Advokaten och Roland Hassel.

De har sin bas i Stockholm men är deltidsgävleborgare eftersom de tillbringar några helger i månaden, och en del lov, i Gävle där mammas särbo bor.

BYGD 3 · 2018

5

GÄVLEBORGARE

Mästerkatten – Se upp, monstret kommer, skriker flocken av ungar. Jag tittar ut och ser sommarbarnen svischa förbi. Jag upptäcker dock inget monster, men jag vet att det är katten de stojar om.

Vår katt.

Henrik.

En orangefärgad niokilos pjäs med ytterst lång svans och enorma tassar – och med ett lynne som kräver tålamod att förstå sig på. Men visst, ryktet om Henrik är inte helt oförtjänt. Det har, hur ska jag uttrycka mig diplomatiskt, hänt incidenter.

Han har till exempel en tendens att rulla runt och se supermysig ut när någon kommer gående. Det är naturligtvis nu det smäller. Det är nu han blir vad ungarna kallar för monsterkatten.

Men Henrik är allt annat än en monsterkatt i vår familj. Här är han en medlem som kan trava in och ut och rulla ihop sig som en boll var helst han önskar.

Eller varför inte ligga raklång på ett av trappstegen så att passagen upp till övervåningen blir, så att säga, onödigt spännande …

Jadå, vi har allt känt av hans klor vi med.

Han är ett fyrbent bevis för att det även bland katter finns olikheter, precis som hos oss. Jag har haft många katter i min närhet hela mitt liv. Det är lätt att göra misstaget att tro att en katt är precis som alla andra katter just bara för att den är en katt.

Inget kan vara mer fel.

Titta på Henrik.

Text och foto: Henriks husse Andreas Skånfors.

Framtidsbyggaren Lama Darwish, 35, kom till Sverige som flykting från Syrien en kall augustidag 2015. Efter tre dagar fick hon veta att hon var gravid.

– Det var inte lätt. Flykting i ett land där allt är nytt, inget uppehållstillstånd och så väntade vi barn. Det var mycket, mycket känslor, minns hon.

Men allt ordnar sig.

Hon och maken Moutaz fick dottern Emelie i april 2016. Lama var mammaledig ett år, pluggade in svenska på SFI i snabb takt, fick en etableringsplan via arbetsförmedlingen och via den praktik sex månader på en redovisningsbyrå i Kungsgården – och efter det halvtidsjobb där.

Det är någon form av rekord.

– I staden Homs, som vi flydde från, hade jag arbetat som revisor men det var svårt med jobb där redan innan kriget. Vid sidan av mitt jobb nu pluggar jag, svenska och ekonomi. För även om det är samma yrke skiljer ändå en del regler. Moms på fakturor, som ett exempel, finns inte i Syrien och det är ju jag som måste anpassa mig.

Hon pratar om att man måste kämpa.

– Det gjorde jag i Syrien och jag har kämpat även här.

I Sverige började vi från noll igen. Språket är viktigt och blir lätt en mur mellan oss och samhället. Tro mig, jag tycker att det är en dröm att vi får vara här i Sandviken, hon BYGD 3 · medan 2018 Emelie sjunger Blinka lilla stjärna för oss.

6 säger På klingande svenska.

Nyföre­ tagarna

Ljudkonstnären

Målarböcker med Hälsingemotiv skulle kunna vara en affärsidé.

Tänkte Maja Backa och Olivia Östling.

Så blev det.

De båda tar våren 2018 studenten från ekonomiprogrammet på Voxnadalens gymnasium i Edsbyn. I trean startade de UF-företaget Hälsingland i färg och efter det har det rullat på.

Hälsingemålarboken är en målarbok med hälsinge­ motiv och målgrupper är äldre tonåringar och uppåt.

Motiven är handritade av Maja och efterbehandlade av Olivia och de har sålt flera hundra exemplar.

Grundsyftet med UF-företag är att ungdomar ska lära sig företagande.

– Och det gör vi! Vi lär oss sådant som bokföring men också att ta kontakt med kunder och samarbetspartners, berättar de.

Framtiden?

Olivia vill plugga till dietist och Maja kanske beteendevetenskap så småningom och, ja, något eget företag kanske det också blir.

Hur låter sommaren?

Det kan man fråga sig eller ännu hellre kan man ställa frågan till Mikael Strömberg, musiker, konstnär och kulturjournalist som bloggar om musik och ljud med Gävle som bas.

– Sommaren, säger Mikael Strömberg, innehåller de ljud som flest människor gillar oavsett från vilken del av världen de kommer. Vi skulle kunna tro att någon från Japan gillar elektriska ljud bättre än en person från en isolerad ö utan el och rinnande vatten. Men så är det inte. Högst upp på listan för de flesta kommer vågor. Och sedan sommarfåglar, vindens smekande ljud och lövsus.

Han är konstnär med stort fokus på ljud.

– Jag har bland annat skrivit elektronisk musik till konstflyg och rökskulpturer, ställt ut hela städer som klangmonument, designat ljud för lastbilar och startat en ljudatlas för utrotningshotade ljud, berättar han.

Som radioproducent har han arbetat för Sveriges Radio och som kulturjournalist har han skrivit om bland annat ljud och musik på Aftonbladets kultursidor.

Finns utrotningshotade sommarljud?

– Javisst. Det där rasslande ljudet från campingmöbeln när familjen har picknick precis vid vägkanten av E4:n. Hasande, nednötta träskor. Det lite sega ljudet från en nylutad grusväg. Ljudet från när någon öppnar fönstret och ropar ”Kom in å ät” så att det studsar mellan husen och det är sommarlov. Vi kan alltid glädjas åt att det föds fler ljud än det dör. Är det din sommaruniform vi ser på bilden?

– Haha, du menar som en vandrande Elloskatalog? Fotot är från Parga i Grekland. Jag gjorde allt för att smälta in. Men det man ser är en semester­ sabotör ...

BYGD 3 · 2018

7

SOCIALT ANSVAR

8

BYGD 3 · 2018

Den allvarsamma leken När en spelare i Sandarne SIF får ett negativt besked på sin asylansökan har klubben en tradition att alla lagkompisarna skriver sina namn på en matchtröja som den som ska utvisas får ta med som ett minne. Med tanke på att 700 asylsökande passerat klubben de senaste sju åren vandrar numera ett antal begagnade rödvita matchtröjor från Sandarne omkring i världen som minnet av bra kvällar… text: Ola Liljedahl foto: Peter Cederling

S

andarne SIF, egentligen en typisk liten förening i Sverige som en gång spöade självaste Djurgården i ett kval till division II på 30-talet, har blivit allt annat än en typisk liten svensk fotbollsklubb.

Spelarna kommer den här snöiga kvällen från Afghanistan, Syrien, Iran, Irak, Eritrea, Peru och Bosnien – och förstås från Sverige.

En av de med svenskt namn är Nicklas Johansson.

Med sina 50 år är han något av Mr Sandarne Fotboll numera. Tränare, styrelseledamot, allt-i-allo. Han leder en träning i Flygstaden den här kvällen medan Habibi Morteza, en 22-årig kille med rötterna i Afghanistan och Iran som snart är färdig undersköterska, leder den andra i Idrottshallen i Söderhamn.

Nicklas Johansson berättar om Habibi: » BYGD 3 · 2018

9

Eldsjäl ett: Nicklas Johansson.

– Han började spela med oss när han var femton. En dag kom han och bad att få bli tränare. Visst, sa jag och tänkte ungdomstränare. Men han ville träna ett gäng äldre afghanska män. Habibi sa att ”de inte har nåt att göra, de vänder på dygnet, de mår inte bra, de behöver fotbollen”.

Just den här kvällen är lite speciell i Habibis grupp.

Han pekar på en man som sitter på avbytarbänken. Han missade nyss ett friläge. Nu fingrar han med det som brukar beskrivas som tom blick på snöret på sin högra sko. Några lagkompisar går förbi och ger uppmuntrande dunkar i ryggen.

Man tänker i sitt stilla att det ju är snällt men, hallå, det var ju ändå bara ett 10

BYGD 3 · 2018

missat friläge på en vanlig träning.

– Han har det jobbigt nu. Igår fick han besked att han ska utvisas. Nu är han orolig för sin familj, han har fru och barn, förklarar Habibi.

För många är fotbollen ett andningshål några kvällar i veckan då de får tänka på annat än sin asylprocess.

Nicklas Johansson konstaterar: – Vi har ett fotbollslag som i år gått upp i division V, hälften av spelarna har svenska namn och hälften utländska, men vår verksamhet har blivit så mycket mer än fotboll de senaste sju åren.

Fem olika träningsgrupper är igång.

Ungefär 100 spelare från 15 år och uppåt.

Några håller division III-klass, några vet knappt hur man kastar inkast.

Kort bakgrund: klubben hade för sju

år sedan svårt att få ihop ett lag, ledarna ringde runt och jagade spelare, valet stod mellan att lägga ner A-lagsverksamheten eller hitta en lösning.

Den där gamla matchen mot Djurgården på 30-talet kändes på alla sätt långt borta.

På ett styrelsemöte kläckte någon idén att kanske försöka hitta några spelare bland de nyanlända.

Sagt och gjort.

– Vi satte upp en lapp på Migrationsverket, en lapp på SFI, lappar på asylboenden. Fem kom första veckan, tio andra veckan, snart var det trettio, berättar Nicklas Johansson medan han kör runt och hämtar upp spelare.

Jo, tränaren hämtar. Han förklarar: – Väldigt få av de här killarna har körkort och de som har det har ingen bil. En gång tog vi bussen till en match i Bergvik, 64:an, och blev utskrattade.

Men vad ska vi göra?

Utrustning är förstås också ett problem.

– Många har inte fotbollsskor. Då får killarna dela skor, allt löser sig.

Häromåret var det inbrott i en sportaffär i Gävle. Nya fotbollsskor kastades i terrängen. Eftersom de lämnat butiken fick de inte säljas igen. Någon ringde och frågade om Sandarne SIF möjligen ville ha dem …

– Om vi ville! Nu har vi som ett bowlinghallssystem. Man kan låna skor under träningen som man lämnar tillbaka. Vi klarar matcher och de flesta träningar, men pengar är förstås ett evigt problem.

– För 10-15 år sedan hade vi 50 sponsorer. Idag har vi fem. Det är den bittra sanningen. De spelare vi hade då hade ofta någon kusin eller granne som hade företag och kunde sponsra. De här nya killarna har inte det nätverket.

Pressat läge På träningarna är det enda gemensamma språket svenska. Men många pratar dåligt. David Tezare, en 23-åring som kom från Eritrea 2012 och spelar i Barcelonatröja och hoppas bli läkare, är ett undantag. Han pratar åtta språk och översätter mycket åt de andra.

Nicklas Johansson slår fast: – Vi har olika religioner, olika kulturer, olika språk i laget. Men det har

Eldsjäl två: Habibi Morteza.

Friläge som resulterade i mål. Eller inte?

Ibland spelar det mindre roll.

Full fart i Sandarne trots sena träningstider.

"Efter det tragiska självmordet ringde Habibi och föreslog att vi skulle ha träningar varje dag..." aldrig varit något som helst problem.

Vi har haft två öppet homosexuella i laget och det har jag aldrig varit med om tidigare och då är det här ändå min 33:e säsong inom fotbollen …

En del bidrag har föreningen fått.

Bland annat från Länsförsäkringar Gävleborgs Samhällsfond. Varje peng är viktig. Nicklas räknar ut att just den här kvällen, om man räknar plus och minus på det bidrag man får i så kallat LOKstöd från Riksidrottsförbundet för antal

aktiva och vad hallarna kostar att hyra blir det en liten vinst.

Betoning på liten. En krona.

Fotbollen är givetvis viktig. Sandarne SIF vill vinna matcher. Ett lag som spelar Futsal (en inomhusvariant) vann sin division och kvalspelar till division I. Men den sociala insatsen är ändå det riktigt, riktigt stora.

– En del lever under en enorm press.

Många är sköra. En av våra spelare mördades för några år sedan. Då var det

Skor nån? Det finns alltid att låna.

jobbigt. Och för inte så länge sedan var det en ung afghansk kille, en kompis till många i laget, som tog sitt liv en natt där borta.

Nicklas pekar mot Idrottsplatsen.

– Efter det tragiska självmordet ringde Habibi och föreslog att vi skulle ha träningar varje dag ett tag eftersom ingen skulle behöva sitta ensam. Snacka om att ha ett humanistiskt tänk!

Habibi själv ler lite generat: – Det var lite jobbigt då. Men fot­ bollen lär oss hur man ska bete sig i Sverige. Och är det bråkigt på stan en fredag ordnar jag gärna träning nästa fredag. Jag vill fånga in killar som riskerar att hamna i något trassel annars. För mig är fotboll inte bara en sport, för mig är det integration.

BYGD 3 · 2018

11

SOCIALT ANSVAR

HJÄRTSÄKER i Hudiksvalls ZON skärgård Precis som fotbollsklubben Sandarne och en rad andra föreningar runt om i Gävleborg har Hudiksvalls Sportdykarklubb fått stöd från Länsförsäkringar Samhällsfond. Tack vare bidraget från fonden är Hudiksvalls skärgård nu en säkrare plats.

H

udiksvalls Sportdykarklubb är en ideell förening som startade 1969. Då med ett 30-tal medlemmar, idag med ett drygt hundratal. Föreningen erbjuder båtutflykter, isdyk, läger och utbildningar för både barn och vuxna. Genom den egna dykbåten Sälma arrangerar man under somrarna dyk- och badturer i Hudiksvalls skärgård. 2017 sökte och beviljades klubben medel från Länsförsäkringar Samhällsfond för att införskaffa en hjärtstartare/defibrillator till dykbåten.

– Vår tanke var att om vi har en hjärtstartare ombord på vår dykbåt, som ofta är ute och rör sig i skärgården, så kommer det gynna hela området. Efter att vi beviljades bidraget till hjärtstartaren har vi utbildat våra medlemmar i hjärt- och

lungräddning (HLR) och jobbat aktivt med att sprida information om att dykbåten är utrustad med en sådan. Vi har informerat inom klubben men också via Svenska Sjöräddningssällskapet, lotsen på Sjöfartsverket, Kustbevakningen och i olika Facebook-grupper. Vårt mål är att alla som lever och verkar i skärgården ska veta att det finns en hjärtstartare ombord på vår dykbåt, säger Andreas Sundberg, ordförande i Hudiksvalls Sportdykarklubb.

Under 2018 fortsätter informationskampanjen för att sprida vetskapen om hjärtstartaren. Man fortsätter också utbilda föreningens medlemmar i HLR med både hjärtstartare och syrgasutrustning. Andreas Sundberg menar att placeringen av en hjärtstartare på dykbåten, tillsammans med HLR- utbildade

medlemmar ombord, är en trygghet för skärgården i stort.

– Nu behöver vi inte vänta in andra sjukvårdsinsatser för att behandla ett hjärtstopp. Det känns tryggt, för oss alla.

BIDRAGSTAGARE LF SAMHÄLLSFOND 2017 • Arbrå Handbollsklubb • Barnjazzdagen Sandviken • Bollnäs Bandy • FUB Gävle • Gästrike Räddningstjänst • Helges Aktivitetshus • Hudiksvalls Förenade Fotboll • Hudiksvalls Sportdykarklubb

För Gävleborgs bästa Våren 2016 startade Länsförsäkringar Gävleborg Länsförsäkringar Samhällsfond – en fond som föreningar, organisationer och andra icke vinstdrivande grupperingar kan söka pengar ur för att göra insatser som utvecklar Gävleborg. Varje år delas upp till 1, 2 miljoner kronor ut.

12

BYGD 3 · 2018

• KF Heroes Gävle

En särskild kommitté behandlar och beslutar om ansökningarna.

– Det här är ett sätt för oss på Länsförsäkringar att uppmuntra alla de som arbetar utvecklande och hållbart för vårt län. Och för våra ungdomar. Det i sin tur kan bidra till att människor och företag fortsätter att växa och trivas här, säger Ann-Sofie Wesslén-Weiler, hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar Gävleborg.

• Matakuten Gävle • SAIK Bandy • Sportpasset – Gävleborgs Idrottsförbund • Stolt & Nykter Gävle • Svenska Livräddningssällskapet • Limö Sommarkollo Gävle Läs mer om samhällsfonden på LFgavleborg.se/samhallsfond

KULTUR

Jag har något att berätta EN TÄNDSTICKSASK, EN LIMPISTOL, NÅGRA PÄRLOR OCH EN SAGA OM EN FJÄLLTUR KAN LOCKA FRAM DET SOM FINNS INUTI. PÅ LITTERATURHUSET TRAMPOLIN FÅR UNGA RÖSTER HÖRAS. text: Cecilia Klang foto: Britt Mattsson

S

andviken. Det är fredag och klockan är 10. Några hundra meter bort pågår produktionen för fullt på verkstadsföretaget Sandvik. Inne på Kulturcentrum, på ett annat slags verkstadsgolv, är det berättelser som växer fram. ”Fantasifabriken” på Litteraturhuset Trampolin har precis slagit upp sina dörrar och in strömmar dagens ”medarbetare”. Barnen, som är i åldrarna 3 till 5 år, tas emot av bibliotekarien Katarina Larsson och pedagogerna Katarina Eriksson och Anna Jonshult, alla tre klädda i fabrikens egna overaller. Nu ska deltagarna ”stämpla in”; deras namn skrivas på en lapp och en anteckning göras på stämpelkortet. Därefter följer sång, sagoläsning och skapande på dagens tema: fjällen. » 13

KULTUR

– Det roligaste med att vara här är pysslet, säger Edvin snart 6 år, som besöker Trampolin tillsammans med mamma Jennie Eckmar och lillebror Elis, snart 5.

Mamma Jennie, som just hjälpt till att rita en mall på svart kartong berättar att de kommer dit varje fredag.

– Det här är en fantastisk verksamhet.

Imponerande, skulle jag säga. Att det finns här.

Och ja. Att det finns ett Litteraturhus här, i en småstad som Sandviken, kanske mest känd för stålproduktion och bandy, kan vid en första tanke verka konstigt.

Men för den som känner till stadens andra historia, den som innehåller ett prisat folkbibliotek, satsningar på pappors läsande och en rad andra kulturgärningar är det inte särskilt förvånande.

Litteraturhuset Trampolin, en plats för barn och ungas berättande, startade 2013 och blev då det första i sitt slag i Sverige.

Verksamheten finansieras av Sandvikens kommun, en kommun som 2018 för andra gången utsetts till ”Årets Kulturkommun” av fackförbundet Vision. I motiveringen nämns också Litteraturhuset Trampolin: ”… Kommunen har genom att satsa på olika kulturinstitutioner skapat plattformar för ett brett och skiftande utbud av kultur för alla åldrar. Litteraturhuset Trampolin spelar till exempel en viktig roll för barns och ungas läs- och språkutveckling.”

Satsningen är ambitiös. Lokalerna är specialanpassade för att inspirera och 14

BYGD 3 · 2018

vara ett verktyg för berättande. Personalen är utbildade pedagoger som tillsammans med andra resurser i Kulturcentrum; medarbetare från kulturskola och bibliotek, tar hand om besökarna. Varje år tar man emot cirka 3 000 barn och

verksamhet för alla åldrar, från 0 till 18 år. Den gemensamma nämnaren för allt vårt arbete är att vi vill öppna upp den där ryggsäcken av berättelser som alla bär på och genom den utveckla språket och inspirera till läsande.

"Den gemensa mma nämnaren för a llt vårt arbete är a tt vi vill öppna upp den där ryggsäcken av berä ttelser som a lla bär på..." vuxna, de flesta från skolor och förskolor i Sandviken. Ibland kommer också besökare från grannkommunerna och mer långväga gäster för studiebesök och inspiration.

Öppna ryggsäcken av berättelser Men Fantasifabrik? Litteraturhus? Vad är allt det här egentligen? Karin Forsgren Anderung, en av två verksamhetsutvecklare på Litteraturhuset Trampolin, reder ut begreppen: – Syftet med Litteraturhuset Trampolin är att stärka barn och ungas läs- och språkutveckling genom olika estetiska uttrycksformer. Fantasifabriken, som är den verksamhet vi har här på fredagar, riktar sig till mindre barn, men vi har

Barnens berättelser finns runt om i lokalerna; i korridorerna och i det egna galleriet Tillgången. Ibland har berättandet fått liv i form av en målning, en film, skulptur, sång eller uppfinning. Ibland genom skriven text. Elin Folkesson, också verksamhetsutvecklare på Trampolin, berättar att en viktig del i arbetet med barns berättande är att som vuxen inte säga nej eller stopp.

– Vi hade en förskoleklass på besök som skulle skapa handdockor utifrån en saga de lyssnat på. En kille ville absolut inte göra någon docka. Efter lite lirkande visade det sig att han gillade ett särskilt dataspel där det fanns en figur som såg ut som en tomat. Vi bestämde tillsammans att han skulle göra den figuren.

LITTERATURHUSET TRAMPOLIN Trampolin är en del av Sandvikens Kulturcentrum och finansieras av Sandvikens kommun.

Verksamhetens syfte är att stärka barn och ungas läs- och språkutveckling genom olika estetiska uttrycksformer, med fokus på berättande.

Verksamheten riktar sig till barn och unga (0-18 år) och är gratis att delta i.

Projektet Trampolinmodellen där verksamhetens arbetssätt ska bli bok och få spridning har stöd från Region Gävleborg.

FANTASIFULLT Drömmande, skapande och uppfinningar.

Fantasin tar fart och blir till berättelser på Trampolin.

BYGD 3 · 2018

15

KULTUR

Plötsligt blev han eld och lågor och ville vara med i berättelsen. Några dagar senare ringde pedagoger från hans förskola och frågade hur vi hade gjort den där tomaten, de ville fortsätta arbetet och göra egen dockteater. Och just den grejen är viktig. Att vi inte säger stopp, utan istället försöker uppmuntra barnen att hitta sitt eget berättande.

Bok om modellen Men metoden då? Hur gör de? Och vad gör de? Tyvärr är det inget som kan förklaras i en mening eller ens få plats i ett reportage. Därför pågår just nu arbetet med att sätta ”Trampolinmodellen” på pränt.

– Vi har testat så många olika sätt att jobba under de här åren. Vi har ägnat mycket tid åt metodutveckling, tagit till oss olika teorier, haft föreläsningar och fått massor av erfarenheter. Nu vill vi beskriva vårt sätt att arbeta och samla det i en bok så att fler kan inspireras och ta efter. Vår förhoppning är att pedagoger, barn och unga i hela länet, regionen och landet kan få nytta av det vi lärt oss här, säger Karin Forsgren Anderung.

16

BYGD 3 · 2018

"Vi vill skapa mening och visa barnen att deras berättelse räknas, att deras röst är viktig..."

Elin Folkesson menar att arbetet med boken hjälpt dem att tydliggöra arbetssätt som stimulerar barns berättande.

– Vi ser ju till exempel att detaljer har en stor betydelse. Som att barnen får ”stämpla in” i fabriken, att vi har de här särskilda verkstadsoverallerna. Det skapar en röd tråd för barnen och en logisk följd för berättandet.

Hittills finns ingen mätmetod som kan bekräfta att Trampolins verksamhet verkligen gör skillnad för barn och ungas läsande och skrivande. Men exemplen från verkligheten talar sitt tydliga språk.

Karin Forsgren Anderung fortsätter: – Vi har många nyanlända i Sandviken och vissa familjer kommer hit ganska om-

gående, kanske redan första dagen efter att de kommit till Sandviken. Vi har haft barn och föräldrar här som inte kunnat ett ord svenska från början. Men för att vara med här behöver du inte kunna, du kan göra, lyssna och lära. Ibland möter vi människor som säger att de lärt sig svenska på Trampolin. Då får man nypa sig lite i armen.

Men så var det ju det här med pysslet.

Det som Edvin tyckte var bäst med alltihopa. Att en tänd­sticksask, lite lim, pärlor, färg och klistermärken nu blivit en snöskoter - hur hänger det ihop med litteratur, språk och berättande? Katarina Eriksson, bildpedagog på Trampolin förklarar: – Vi vill skapa mening och visa barnen att deras berättelse räknas, att deras röst är viktig. Ordet ”pyssel" kan signalera något som är mindre viktigt eller bara ett tidsfördriv. Men det vi skapar, sjunger och leker på Trampolin har ett sammanhang, eftersom vi alltid utgår från ett tema. Att barnen uppskattar det här märker vi genom att de vill komma tillbaka. Och att de är glada och stolta över sina berättelser.

Fortsätt drömma, börja spara.

Drömmar kan se olika ut. Och oavsett vad du drömmer om om kan kan du du ha ha nytta nytta av avvår vårnya nyatjänst tjänst Sparnavigatorn. Den vägleder dig till ett effektivare sparande genom att guida dig mellan mellan olika sparformer så att ditt sparande hela tiden har så bra förutsättningar som möjligt att så bra förutsättningar som möjligt attväxa. växa.

Länsförsäkringars Läs mer på lansforsakringar.se/sparnavigatorn, Du hittar tjänsten i vår app. Läs mer påapp. lansforsakringar.se/sparnavigatorn, så har du tagit så har steget du tagitmot första mot att nå din dröm. första att steget nå din dröm.

Sparande i fonder innebär alltid en risk och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Dina fondandelar kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ytterligare information finns i fondernas faktablad och informationsbroschyrer på vår LFgavleborg.se webbplats.

LÄNET RUNT

En tidsresa i

ALFTA

Ett somrigt vinterparadis och ett vintrigt sommarparadis. Alfta imponerar.

BYGD åkte dit och hittade en plats där Emil i Lönnebergas mamma bodde, där Miss Universum 1955 kom ifrån och där Celsiustermometern har sina rötter.

Och så fick vi stalltips av en äkta Alftahanne: Ulf Stureson, hyllad musiker som trots att han bor i Stockholm blev Årets Alftabo 2017. Bara en sån sak. text: Ola Liljedahl foto: Ulf Berglund

D

et här är ett resereportage om Alfta. Därför ska vi direkt slå fast att Knåda Sport inte ligger i Alfta.

Men vi börjar där ändå.

För är man i Alfta måste man bara åka de tio kilometrarna västerut längs Stora Hälsingegårdars väg och stanna vid Knåda Sport i lilla byn Knåda. Ja, nästan var man än är i världen borde man ta en omväg förbi den helt osann­ olika kombinerade sportaffären och bensinmacken och verkstaden och samlingsplatsen och, ja, kalla den vad ni vill där den ligger mitt i ett bostadsområde.

Sedan 1944 har den drivits av släkten Kring där Arne var världens bästa motocrossförare på 1970-talet. En skylt ovanför disken antyder hans val av fabrikat under storhetstiden: ”Jag äter hellre en burk mask än kör en japansk motorcykel.”

Dottern Pia driver idag affären med

18

BYGD 3 · 2018

hjälp av hela släkten. Syskon, barn, moster, mamma och pappa varav alla bor på gården eller i krokarna.

Och med tanke på de gigantiska lager av moderna och totalt omoderna prylar de har behövs många. Medan vi är där ringer någon och frågar ”har ni en rund skylt, såna som fanns på 70-talet”. Jodå, det finns i nåt lager där. En annan letar en skidbindning från slutet av 90-talet.

Fixat. En tredje fingrar på en ny gräsklippare. Prästen i byn sitter och fikar i ett hörn av butiken. Det gör han mest varje dag. Folk kommer och går. Några för att handla. Många för att träffas.

Alltid gratis kaffe på gång och en burk pepparkakor från Arbrå.

Det är ett sådant där ställe som öppnar klockan åtta varje dag – men många stamkunder är där redan vid sex för alltid är det väl nån som låser upp.

Pia Kring berättar om katterna Piggelin och Findus, också inventarier i

butiken, när syrran Susanne kommer in.

– De här killarna gör reportage om Alfta. Det var Ulf Stureson som tipsade om att de skulle svänga in här, säger hon och nickar mot oss.

Susanne ser lite frågande ut.

– Ulf-vem-sa-du?

– Birgittas pöjk.

– Jaså han.

För på Knåda Sport är Ulf Stureson kort och gott Birgittas pöjk, en pöjk som brukar köpa bensin till röjsågen där. I musik-Sverige är han däremot en av de mest hyllade artisterna. Första soloplattan I overkligheten, efter en lång karriär i Traste Lindéns Kvintett, kom 2006 och kallades så sent som förra året i Aftonbladet för en av de bästa svenska skivorna någonsin. Senaste skivan, efter tio års tystnad, kom 2017 och utsågs till en av årets bästa skivor.

Trots att han bor i Stockholm gav framgången med den till och med honom

Foto: Jonas Linngård

Alfta på vintern – Hälsingegården Ol’Anders.

hedersutmärkelsen Årets Alftabo 2017.

Alfta förr och nu.

Det är så skivan heter och i bilen har vi den som ett soundtrack till en alldeles speciell resa, på sitt sätt en tidsresa, i en tidigare så blomstrande bygd som idag kämpar hårt – men klarar sig och är så där bedövande vacker som hälsingebygder kan vara.

Med Stureson sjungande i högtalarna rullar vi runt i hans fotspår. ”En dag i juli, en dag med slåtter en dag med människor som en gång gått här.

Och fjäriln vingad, bred dina vingar flyg över fälten, se morgonen glimma.”

»

Men vi hoppar tillbaka i tiden någon vecka. Ett fik i Stockholm. Över en lunch pratar vi Alfta med denne Årets Alftabo 2017.

– Jag var en nörd när jag växte upp där. Hade svårt att smälta in, helt apart » BYGD 3 · 2018

19

LÄNET RUNT

i skolan. Jag trodde det var nåt fel på mig.

Musiken blev min tillflyktsort från tioårsåldern. När jag flyttade i samband med gymnasiet hade jag inte mycket till övers för Alfta, ler han.

Idag är förhållandet lappat och lagat.

– Jag bor i Stockholm men har tagit över föräldrahemmet. Mamma bor kvar där. Jag åker upp så ofta jag kan och försöker sköta skogen. Jag skulle lätt kunna tänka mig att flytta upp. Pappa gick bort för några år sedan. Han var så rotad i Alfta som man kan vara. Född på gården och levde hela livet där. Min farfar var aktiv i bygdeföreningen och pappa axlade hans mantel. De var båda totala föreningsmänniskor, involverade i allt i trakten, självlärda bönder.

Farfar Johan skrev en bok.

Alfta förr och nu.

– När pappa dött och jag gick igenom kvarlåtenskapen efter honom hittade jag den. Jag mindes ju den från när jag var liten, vi läste den i småskolan bland annat, men 20

BYGD 3 · 2018

jag var totalt ointresserad då. Nu kände jag att, oj, det här ska ju även vara titeln på min skiva.

– Egentligen känns det som att jag för vidare det farfar och pappa höll på med. Fast på ett helt annat sätt. De stod för kruttorr dokumentation av Alfta. Jag gör något helt subjektivt, för mig är det personliga allt.

Bästa Alftatipset #1

SOMMARKUL ”Somrarna är ju fina.

Då finns det många små fik, loppisar, konserter, utställningar och allt det där som turister brukar tycka om att besöka.”

(Pia Kring, butiksägare)

”Sitter på bussen, det är 70-tal igen.

Bort från min hembygd, åker aldrig dit igen.

Finns det liv därute, finns det nåt för mig.

Jag är glad att jag slipper vara i Alfta ikväll.”

V

år bil rullar vidare. För Knåda Sport och Ulf Stureson i all ära.

Alftas verkliga stolthet är hälsingegårdarna – eller Decorated Farmhouses of Hälsingland som FN väljer att kalla dem.

Vi passerar en rad av dessa bondeslott som FN-organet Unesco i juli 2012 plockade ut sju av och utnämnde till världsarv, alltså värda att bevara för all framtid för just världens skull.

Två av de sju finns just i Alfta.

Jon-Lars och Pallars.

Vackra och stolta.

På Ol’Anders, en annan hälsingegård som ligger lika stolt och vacker på en kulle, berättar en skylt att kontoret för ett projekt som kallas Biosfärområde Voxnadalen ligger där. Det handlar om hållbar utveckling och kandiderar när Unesco, återigen, ska utse ett annat världsarv.

I gården ryms numera även en utställning med konstnären Mårten Anderssons tavlor och dessutom Emigrantmuseet, en plats som tar avstamp i bygdens unika utvandrarhistoria då en tiondel av Alfta sockens innevånare följde predikanten Erik Jansson till Amerika på 1840-talet.

En udda del av svensk religionshistoria.

S

tureson sjunger vidare i bilens högtalare och vi häpnar över vyerna.

Det är precis ett sådant där landskap där man en sommardag tänker att det här vill man se på vintern och en vinterdag tänker att det här vill man se på sommaren. ”Månen i natt är full, målar världen blå.

Lyser i vinternatt.

Lyser kall, jag vet vart vägen går.”

Vår väg går till en annan typ av gård, Alfta Gästgivaregård. Mitt i samhället ligger den som en naturlig samlingsplats och har legat där sedan sent 1800-tal. Luncher, middagar, konferenser, bröllop, begravningar. En klassisk gästgivaregård. Aktieklubben har lunchmöte den här dagen bland de imponerande kakelugnarna på övervåningen. Buffé på nedervåningen.

På väggen hänger historia.

Bland annat en gammal reklam som berättar om ”God och billig mat. Enkelrum från 2,50 kr”. Det var tider det.

Helena Perjans driver hotellet sedan tio år.

– Fyra anställda, flera till på timmar. 33 rum har vi. Och jag kan lova att det här är en livsstil. Jag tog chansen när jag såg en annons och tänkte nu eller aldrig. Jag tycker samhället är väldigt levande. Det finns en Gnosjöanda här med många företag vid sidan av de stora som finns i Ovanåkers kommun.

Hon berättar att världsarvsgårdarna inneburit ett uppsving.

– I början gick det trögt men nu ser jag en klar uppgång när det gäller turister som kommer för att titta på gårdarna. Det är så bra för hela samhället.

Medan vi väntar på lunchen kollar vi Wikipedia i telefonen. Där står bland annat att Emy Storm, skådespelaren som blev folkkär som mor Alma i filmerna om Emil i Lönneberga, föddes i Alfta och växte upp i ett litet rött hus nära skolan. Där står vidare att Hillevi Rombin föddes i Alfta och från sitt Hälsingland klev ut i världen och blev Miss Universum 1955. I priset ingick ett kontrakt med Universal Studios där hon pluggade skådespeleri med bland annat en viss Clint Eastwood och direkt fick en roll i en Hollywoodfilm – för övrigt samma år som Marilyn Monroe i samma Hollywood gjorde den där världens kanske mest berömda filmscen där luften från ett ventilationsgaller får hennes vita klänning att blåsa upp.

Hillevi Rombin gav upp sin skådiskarriär efter några mindre roller och blev, märkligt nog, i den amerikanska historieskrivningen noterad som den första Miss Universum att dö. Detta efter en tragisk flygolycka 1996 där » BYGD 3 · 2018

21

VÄLSORTERAT Thomas Arnesson, skivköpare i vinylparadiset.

LÄNET RUNT

Bästa Alftatipset #2

SVARTÅN ”Det finns magiskt fina ställen längs Svartån.

Eller bara ro ut med båten på sjön”.

(Ulf Stureson, musiker)

22

BYGD 3 · 2018

hon, hennes man och deras söner omkom.

Så långt Wikipedia och det enda man vet är att det är mycket man inte vet.

Jo, Per Persson från kultbandet Perssons Pack kommer också från Alfta och gick för övrigt i Sturesons lillasysters klass.

Just den här dagen är det rätt kallt.

Inte många grader Celsius.

Jodå, det finns en Alftakoppling där också. Magnus Celsius, astronom och forskare, var farfar till Anders Celsius som skapade

termometerskalan. Farfar Celsius föddes i prästgården i Ovanåker och hänger som tavla i sakristian i kyrkan i Ovanåker. Lars Andersson, präst i Alfta och Ovanåker, som vi träffade över en kaffe på Knåda Sport tar emot i kyrkan och visar tavlan på Celsius.

– Ovanåker är bra men lite skört, säger han, det blir så när man är beroende av några stora industrier. Men folk kämpar på.

Det finns många bra initiativ. Jag tror på en fin framtid för den här bygden.

Tror gör man i kyrkan, brukar det sägas.

Just kyrkobesökandet är det förstås si och så med där precis som i hela landet.

– Men vi gör vad vi kan. Vi har tagit bort en del av kyrkbänkarna längst bak och ställt dit runda bord. Det underlättar för kyrkkaffe och olika former av träffar. Det blir mer levande. Kyrkan är viktig på så många sätt. Men klart att det är svårt att locka människor till de traditionella gudstjänsterna om det inte är något speciellt.

Men i söndags hade vi faktiskt 41 stycken på gudstjänsten …

Han ler lite och fortsätter efter en konstpaus: – ... fast det berodde kanske på att socialdemokraterna bjöd på fika efteråt. lfta var en gång centralort i Alfta kommun, men kom efter kommunreformen att först tillhöra Bollnäs kommun och sedan Ovanåker som kommunen kom att kallas med Edsbyn som centralort.

Givetvis påverkade det Alfta samhälle.

Men det ligger där det alltid legat. Uppåt 2 500 invånare. En rad butiker, både gamla och nya. En året-runt-öppen Loppis. En simhall. Förvånansvärt många, och trevliga matställen, för en så liten ort. Skapligt herrlag i hockey och damlag i handboll.

Världselit i orientering och skidorientering.

På många sätt ganska idylliskt.

Eller för att citera Ulf Stureson: – Jag kan gilla att strosa lite längs gatan.

En thairestaurang i gamla posthuset har supergod mat till exempel. Och billig! Det finns numera några affärer med exotiska livsmedel. Jag gillar sånt. Det visar att det faktiskt händer saker. På 70-talet var det kris med industridöd men Alfta reser sig.

Alltid. Och på sommaren lever förstås hela trakten upp.

Lite kuriosa: världens största surströmmingsskiva ordnas i augusti i hockeyhallen.

Jodå, det står i Guinness rekordbok.

Vi knackar på i Vinylstallet, mitt på

huvudgatan, och befinner oss plötsligt i en musikalisk dröm. Som namnet säger säljs vinylskivor där och sortimentet som ägaren Henrik Salmberg har är, förklarar kännare, helt fantastiskt.

Barbro Eriksson sitter vid datorn och sköter och skickar beställningar till både övriga Sverige och världen. Hårdrock går bäst, förklarar hon.

Thomas Arnesson, skiventusiast, står och plockar bland skivorna och berättar: – Det finns folk som kommer in här och hittar skivor som de letat efter i femton år och nästan gråter av glädje när de lämnar butiken.

Jodå, Ulf Sturesons senaste står på hyllan också. Signerad förstås.

Förra sommaren hade han en spelning på trottoaren utanför butiken. Galet mycket folk. Är det Årets Alftabo som uppträder så är det. Och i sommar ska han spela i Edsbyn på en festival. Musiklivet är stort i bygden. Liksom konstlivet.

Bästa Alftatipset #3

HÄLSINGEGÅRDARNA ”Hälsingegårdarna.

De berättar en intressant historia om bygden och människorna som levde här då”.

(Lars Andersson, präst)

Var han hade sin första spelning?

Inte långt bort, i Freluga mot Bollnäs till, som 16-åring den sista april 1977. Punkåret.

I Freluga NTO:s lokaler … ”Nåt har försvunnit, blåst bort med vinden blåst in bland träden som viskar och minns än.”

Tillbaka till Knåda Sport.

Det de inte kan fixa går inte att fixa, säger en del. Vi beslutar oss för att testa.

Favoritskidor från 1980-talet nån gång var Edsbyskidan GTX787. Svart och på den tiden supermodern men säkert inget som någon åkt på de senaste tjugo åren. Är det möjligen så att …

Pia Kring stövlar upp på en övervåning på gården och kommer tillbaka och meddelar att, jodå, de har en hel bunt splitter nya gamla GTX787-skidor där.

På något sätt knyter det ihop allt.

Alfta förr och nu.

Man älskar det.

BYGD 3 · 2018

23

DRÖMPROJEKTET

GÅRDS TRAMP

- med hållbarhet i centrum

När Amanda Sandahl flyttade från Sverige till Kanada sökte hon något som finns i Sverige men inte Kanada – och kom att tänka på några särskilda chokladpraliner. När hon flyttade tillbaka till Sverige från Kanada funderade hon tvärtom – och kom att tänka på en speciell rundtur på cykel. Där föddes Järvsö Gårdstramp. text: Lena Nyblad Liljedahl foto: Lisa Björner

manda Sandahl föddes i Belgien men flyttade till Stockholm som femåring. Hon trivdes med storstadslivet men träffade så småningom sin man Sven som kom från lilla Ljusdal. De två blev fyra, flyttade genom jobb till Kanada 2005. Två år skulle de stanna men livet som småbarnsföräldrar tuffade på och plötsligt hade det gått tolv.

– När man har små barn blir man så självklart en del av det samhälle man lever i, men i takt med att barnen blev större kände jag att jag också ville göra något eget.

Med en bakgrund i turistbranschen med hotell och marknadsföring började hon tänka: vad tycker jag om? Svaret blev choklad och inspirerad av Åre Choklad och dess strutar började hon 24

BYGD 3 · 2018

tillverkning och försäljning i Kanada.

Livet i Kanada var bra.

– Vi bodde i Pemberton, en liten ort utanför Whistler på västkusten, där det finns många lokala producenter, bland annat odlas all sättpotatis till Idahopotatisen där. Ett antal bönder hade startat Slow Food Cycle, en cykeltur runt bland gårdarna, för att skapa förståelse för det jobb de gör. Första året räknade de med kanske 75 personer, det kom 400. Nu har de gjort det i 14 år och som mest har det varit över 4 000 personer.

Intentionen var att skapa ett mötesrum för konsumenterna och föra en dialog med dem. Att det sedan blev folkfest var bonus.

När familjen Sandahl på försök ville flytta till Ljusdal tog Amanda med sig idén om en svensk variant av cykelturen.

– Det kändes så självklart att ta den idén från Kanada till turistorten Järvsö i Ljusdals kommun, som har väldigt många bra producenter och dessutom är en fin besöksprodukt, berättar hon.

Hon kontaktade Destination Järvsö, berättade om idén och visade bilder från Kanada. Det blev klartecken direkt.

– En representant för markägarna sa att det här är din slinga och de här kan du kontakta och kan vi köra redan i år?

Det var veckan innan midsommar och jag tänkte oj …

Rivstart Den 13:e augusti genomfördes första upplagan av Järvsö Gårdstramp med 15 stopp på en 37-kilometersslinga. Man hade räknat med 50 cyklande, det kom 235 …

I åtta grader och blåst i början av dagen.

SUCCÉTRAMP Unga och gamla cyklade kort eller långt till ett par gårdar eller till många.

Järvsö Gårdstramp blev en succé redan vid premiärsäsongen.

» BYGD 3 · 2018

25

DRÖMPROJEKTET

Amanda Sandahl flyttade till Ljusdal från Kanada och tog med sig idén till Järvsö Gårdstramp.

Vackra vyer i Järvsö.

Foto: Ulf Berglund

"Tanken är att inspirera, inte komma med pekpinnar. Det handlar om att få konsumenterna att förstå varför..."

– När jag tittar tillbaka på det tänker jag hur sjutton kunde vi få ihop det?

Men det blev jättebra och det har varit sådan kärleksbombning efteråt.

Producenterna var glada över att se det genuina intresset från konsumenterna och besökarna var väldigt positiva.

Själva kärnan i projektet är en vilja att motivera människor till att köpa lokalt producerade varor.

– Tanken är att inspirera, inte komma med pekpinnar. Det handlar om att få konsumenterna att förstå varför.

Och det var en brokig skara som trampade gårdstrampet.

– Det var allt från folk med barn och barnkärra till en man som var 76 år på en elcykel. Det var ungdomar som sa att 26

BYGD 3 · 2018

det var bästa dagen på hela sommaren.

Sånt gör mig så lycklig! Folk har tyckt att det i stort var ett mycket bra arrangemang men självklart finns saker som kan bli bättre.

Det handlar om lite bättre vägskyltning, att evenemanget flyttas från en söndag till en lördag och att det blir en uppsamling på kvällen på Caffären med musik, mat och dryck.

Amanda Sandahl säger att detta med hållbarhet står i centrum och att det är viktigt att det inte blir några måsten, alla gör som de vill.

– Jag har mottagits med öppna armar.

Det är fantastiskt att få komma till en ny ort och få bli tagen i anspråk, bli inkluderad. Jag tror mycket på att tänka

utifrån. Vad kan jag bidra med? Inte bara vad kan jag få.

– Jag kunde dessutom visa på något som funkat väldigt bra någon annanstans, i Kanada i mitt fall. Personligen var jag väldigt nyfiken på hur det sociala skulle funka den där dagen. Vi svenskar har ju ett rykte om oss att vi inte småpratar så lätt. Men det funkade hur bra som helst, tror det beror på att man delar en upplevelse.

Så hur stort kan Järvsö Gårdstramp bli?

– Jag har kommit överens med producenterna om att vi öppnar upp för 500 sommaren 2018, om det blir fullt öppnar vi eventuellt upp för 250 till men sen tror jag det är slutsålt för i år. Vi måste ju kunna leverera det vi vill. Växa ett steg i taget.

Chokladen i Kanada?

– Jodå, jag har företaget kvar och sköter det på distans från Ljusdal. Den nya tekniken är ju en verklig möjlighet för orter som Ljusdal.

PRISVINNARE

Prisade bollar

Hadeels yoghurtdelikatesser tog hem första pris i tävlingen Matverk text: Lena Nyblad Liljedahl foto: Britt Mattsson

tt kombinera arabisk matkultur med Gästriklands eget hälsobär, havtorn, blev ett vinnande koncept för Hadeel Naeem.

Hennes yoghurtbollar vann landskapstävlingen och blev Gästriklands bidrag i tävlingen Matverk, Sveriges största produktutvecklingstävling när det gäller mat och dryck.

– Ostarna är som mina barn och jag blir rädd när det händer något. När jag kom tillbaka från en utbildning häromdagen var det något fel i kylrummet och jag grät i 15 minuter, skrattar Hadeel Naeem som är arbetsledare på ysteriet på Högbo Bruk.

Där i den gamla herrgården är ost­ tillverkningen i full gång. Måndag till

MATSTJÄRNA - Hadeel Naeem

torsdag fylls 150-litersgrytan med ostmassa. Mjölken kommer samma dagar från en bonde i Järbo, ekologisk mjölk från fjällkor. Den blir ost som sedan lagras och förvaras i de stora kylarna.

Ostarna kräver mycket omsorg och tre personer ägnar mycket tid och kraft åt dem där i ysteriet som nästa år ska flyttas till nya lokaler.

Den här dagen görs inga yoghurtbollar men de står i kylen i glasburkar med olja och olika smaker.

– Yoghurtbollar är vanliga i mitt land, Irak, och finns i alla arabiska länder.

Man kan äta dem till frukost, lunch och middag, på bröd eller till sallad.

Hadeel hade tidigare gjort yoghurtbollar med citronskal, mynta och chili och det var egentligen hennes chef Hans Erik Holmqvist som först kom på idén med att prova att använda havtorn.

Nya utmaningar Hon kom till Sverige och Sandviken från Bagdad i Irak för åtta år sedan och har nu jobbat i Högbo i fyra.

– Jag har alltid varit intresserad av att baka och laga mat. I Irak var jag hemmafru och stod nästan hela dagarna i köket, berättar hon.

Hon tycker att mat är bra för integrationen i ett samhälle och i Högbo brukar hon och hennes arbetskamrater bjuda på mat från sina hemländer.

– Jag är intresserad av att använda lokala råvaror och jag tycker om att utveckla hela tiden, ta nya idéer och jobba med det. Därför har jag också

utbildat mig och gått kurser i matlagning och osttillverkning, nyss en kurs hos Eldrimner i Östersund.

"Ostarna är som mina barn och jag blir rädd när det händer något..."

Hon bor med sin man och sina tre barn i Sandviken och trivs bra där. På frågan om vad hon tycker om svensk mat tvekar hon men säger diplomatiskt: – Det är spännande att göra svensk mat men jag vill använda mina kryddor och idéer. Jag vill göra något nytt, byta smaker. Och jag saknar att kunna baka mina arabiska bröd, det är svårt att göra i svenska ugnar.

Fotnot: För Hälsinglands del visade det sig att samarbetet mellan Föne Ostkakeri och Lotta-Boden varit givande, Marie Lodstedt och Lotta Persson kammade hem vinsten med sin Hälsingesaffransostkaka med sylt på blåbär och rom, allt i ett praktiskt kit. Råvaran kommer från Wilhelm Nyman på Nymans lantbruk.

SEGERMOTIVERING, TÄVLINGEN "MATVERK" "Texturer och smaker i perfekt balans med en twist av Gästriklands eget hälsobär; havtorn. En produkt med många olika användningsområden".

BYGD 3 · 2018

27

OLYCKAN

MER ÄN SAKER OCH TING

Hur känns det att förlora alla sina prylar?

Femton minuter tog det. Inte mer. Freja Liljedahl parkerade bilen och skulle bara hämta sin kompis och kika en sväng i nya lägenheten, när hon på en kvart blev av med allt hon ägde och hade. text: Cecilia Klang foto: Yoorim Soh

S

vensk collegestudent i Kalifornien. 22 år. Egen bil. Solig morgon.

Freja Liljedahl är precis på väg att lämna sin egen lägenhet för att flytta ihop med sina tre bästa kompisar och vi kan se alltihop framför oss; motorvägen, livet packat i kartonger och väskor, pirret i kroppen, känslan att vara på väg mot något nytt. Freja parkerar sin bil på gatan och springer snabbt upp till sin kompis.

min kompis: ”Är det inte konstigt att man alltid ser glassplitter här, men aldrig några trasiga rutor”. När jag kommer fram till min bil ser jag att ena sidorutan är sönderslagen och inser att hela bilen är tom. Det var en chock. Jag minns att jag började gråta, direkt där och då, säger Freja Liljedahl.

Och det som försvann ur bilen den där dagen var inte några enstaka grejer.

Det var Frejas hela liv. Allt hon byggt upp och samlat på sig under de dryga tre år som hon tillbringat i USA sedan studenten hemma i Sverige fanns instuvat i den där bilen; kläder, skor, foton, prylar, skolböcker, parfymer, smink.

Och priser. Freja är friidrottare och fick som nittonåring ett stipendium från San Diego State University för att studera och fortsätta kasta slägga ”over there”.

"Priserna är det som känns värst.

Sådana saker som jag hade velat ha kvar som minnen..."

– Det tog några minuter. Jag skulle ta några mått och kolla några grejer i mitt nya rum, sedan skulle vi tillsammans åka vidare till Ikea. När vi kommer ut från lägenheten och ner på gatan säger 28

BYGD 3 · 2018

Alla utmärkelser som hon fått individuellt och tillsammans med friidrottslaget fanns också i bilen: pokaler, medaljer.

– Jag minns att jag första dagen efter inbrottet var ledsen över ganska oväsentliga saker, som en parfym. Nu såhär i efterhand är det helt andra saker jag tänker på. Priserna är det som känns värst. Sådana saker som jag hade velat ha kvar som minnen och ta med hem till Sverige. Jag kommer aldrig kunna få tillbaka dem.

Snabb hjälp Stölden blev aldrig utredd och grejerna har Freja fortfarande inte sett skymten av, trots att hennes namn stod på många av sakerna. Däremot fick hon snabbt ersättning från sitt försäkringsbolag hemma i Sverige.

– Ärligt talat hade jag noll koll på försäkringar på den tiden. Jag ringde mamma och pappa och de sa att jag skulle ringa till Länsförsäkringar som jag var försäkrad genom. Så jag ringde

hem till Gävle och fick jättebra hjälp. På bara några timmar hade jag fått pengar på kontot så jag kunde åka och köpa det mest akuta. Just då hade jag inte ens en tandborste. Det enda som fanns kvar i bilen var en handduk. Som tur var hade jag min dator, plånbok och pass i skolväskan just den dagen och väskan hade jag med mig i handen. Hade den också varit kvar i bilen hade saker och ting blivit ännu mer komplicerade.

Tiden i den nya lägenheten blev inte som Freja hade drömt om. Under lång tid efteråt drömde hon mardrömmar och varje gång hon skulle öppna bagageluckan på bilen var obehagskänslorna så starka att hon var tvungen att ringa och prata med någon samtidigt. Under de sex månader hon bodde i området kände hon sig alltid rädd.

– Jag hade sett fram emot att flytta till den där lägenheten och bo med

mina kompisar. Det kändes tryggt, lite som hemma. Men i och med det här blev allt annorlunda och det kändes faktiskt som en lättnad när jag sedan flyttade vidare till San Francisco. Trots att den här stölden säkert inte var riktad mot mig som person så kändes det obehagligt att någon eller några hade mina saker, med mitt namn på och att de hade varit inne i min bil.

Säkerheten först Stölden har satt sina spår, inte bara i form av de saknade prylarna, utan också i Frejas eget beteende. Nu lämnar hon aldrig någonting utom synhåll, även om det handlar om sekunder. Dessutom är hon dubbelt försäkrad, både genom Länsförsäkringar hemma i Sverige och genom ett amerikanskt försäkringsbolag som hon kontaktade direkt efter stölden.

Trots allt det mörka som Freja fick uppleva i och med inbrottet i bilen har det också gett henne en ljus insikt.

– Även om jag saknar en del grejer som jag har förlorat så har allt det här ändå fått mig att inse att prylar inte betyder så mycket. Ingen människa skadades fysiskt, det var ju bara saker.

Och faktiskt är de inte så viktiga som man tror.

FAKTA Namn: Freja Liljedahl Ålder: 23 Bor: San Francisco, USA. Kommer ursprungligen från Gävle.

Gör: Jobbar som business administrator på Ikea i San Francisco.

Intressen: Idrotta och tävla. Hemma i Sverige kastade hon slägga för Gefle IF från att hon var åtta år. Just nu tränar hon för att springa en halvmara i San Francisco i april.

BYGD 3 · 2018

29

OLYCKAN

FEM FRÅGOR OM RESEFÖRSÄKRING Gabriella Wahlén jobbar som innesäljare på Länsförsäkringar Gävleborg och hjälper varje dag kunder som har frågor om bank och försäkringar. Många av samtalen handlar om trygghet på resan. Vi passade på att fråga henne vad som gäller.

Vad är det vanligaste som folk drabbas av på resa?

Jag skulle säga att sjukdom är det allra vanligaste. Magsjuka, magbakterier men också olycksfall. Vi får många samtal som rör fallolyckor, man kanske har ramlat och fått skrapsår, stukat sig eller fått en fraktur. Försening av bagage är också en sak som är vanligt att man råkar ut för på resa.

Vad ska man tänka på inför en resa, när det gäller trygghet och försäkringar?

Det finns några enkla grejer som jag och mina kollegor alltid förespråkar. Innan du reser, kolla upp vilket reseskydd du har i din hemförsäkring. Hos oss ingår ett reseskydd i 45 dagar. Lägg in telefonnummer till ditt försäkringsbolag och till SOS i din mobiltelefon. Ta kopior på pass, biljetter och andra handlingar som du förvarar på ett annat ställe, inte i handväskan eller handbagaget. En sådan åtgärd kan underlätta för dig om du skulle bli bestulen eller exempelvis förlora en väska. Förvara alltid plånbok och värdehandlingar närmast kroppen och när de inte behövs; lägg dem i ett värdeskåp! Ta också med dig det Europeiska sjukförsäkringskortet.

Det finns att ladda hem, skriva ut eller beställa från Försäkringskassan. Alla de här grejerna är enkla handlingar som kan vara guld värda om olyckan är framme.

Väl på plats och olyckan händer. Vad gör jag?

Om du blir sjuk ska du anlita en lokal läkare snarast och begära ett läkarintyg som du kan ta med dig hem. Om du är så pass sjuk att du behöver en behandling eller behöver resa hem i förtid ska du kontakta ditt försäkringsbolag och/eller SOS. Spara alla kvitton på utlägg och ta med dem hem. Om du råkar ut för en stöld eller annat brott ska du kontakta den lokala polisen och se till att du får intyg på det som inträffat.

30

BYGD 3 · 2018

Samma gäller kvitton på utlägg; spara allt och ta med dig hem!

Utsätts du för ett brott som gör att du behöver resa hem i förtid ska du kontakta ditt försäkringsbolag först, så att du får rätt stöd och hjälp.

Om jag flyttar utomlands, hur gör jag med mina försäkringar då?

Om du ska studera eller arbeta utomlands under en tidsbestämd period ska du teckna en tillfällig försäkring för utlandsvistelse. Kontakta ditt försäkringsbolag så får du hjälp med det. Om du flyttar utomlands på obestämd tid ska du alltid se till att teckna försäkringar i det land som du är bosatt i.

Har du andra tips för en tryggare resa?

Om du är kund i Länsförsäkringar är mitt bästa tips att ladda ner vår app till din smartphone. Där har du ditt reseförsäkringskort digitalt och där hittar du även telefonnummer till oss på Länsförsäkringar och till SOS. Om du har vårt bankkort kan du även använda appen för att spärra kortet vid stöld eller förlust och öppna upp kortet för de länder du befinner dig i. Det gör att du minskar risken för att bli av med pengar om du skulle förlora kortet eller om det hamnar i orätta händer.

Livet i länet

16 saker du inte visste om Gävleborg

Befolkning

Väderextra

Självständigt

285 452

Gävleborgs län bildades 1762 efter en utbrytning ur Västernorrlands län.

20 september 2017.

36,4 GRADER VARMT I GÄVLE OCH 43,6 KALLT I YTTERHOGDAL. BELLA ÄR NÄST VANLIGASTE HUNDNAMNET I LÄNET. GISSA VILKET SOM ÄR VANLIGAST – FÖR ELFTE ÅRET I RAD? STATISTIK FASCINERAR OCH SÄGER MYCKET OM OSS.

1

Värmerekord: 36.4°C i Gästrikland (Gävle), 30 juni 1947 och 35.1°C i Hälsingland (Söderhamn), 27 juli 1994.

Köldrekord: -35.6°C i Gästrikland (Sandviken), 31 december 1978. -43.6°C i Hälsingland (Ytterhogdal), 31 december 1978 och 10 januari 1979.

SJÖAR

Störst månadsmängd nederbörd: 265 mm i Gästrikland (Ockelbo) i oktober 1974. 356 mm i Hälsingland (Åsnorrbodarna) augusti 1986.

Hälsinglands största sjö och nummer 32 i Sverige är Norra Dellen (80,3 km2, 67 meter djup). Gästriklands största sjö och nummer 38 i landet är Storsjön (70,6 km2, 9 meter djup).

Vilddjur

Största snödjup: Gästrikland, 135 cm snö i Ockelbo den 12 mars 1966, Hälsingland, 160 cm snö i Rimsbo den 2 april 1966.

Största vindhastighet: Gästrikland (Eggegrund) medelvinden 30 m/s, 3 januari 1954. Hälsingland (Agö) medelvinden 36 m/s, 3 januari 1954.

2

Rovdjursinventeringen 2016-17 visar: 96 lodjur och 70 kungsörnar.

Molly

3

är det vanligaste hundnamnet – elva år i rad nu. Ny tvåa är Bella.

ELLEN, SIGNE & OSCAR

var de vanligaste tilltalsnamnen på nyfödda i Gävleborg 2017.3

32 930

(Ellen och Signe finns inte med på 10-i-topp-listan för flickor i hela landet, medan Oscar var tvåa bland pojknamn).

4

hundar finns registrerade i Gävleborg. Vanligaste ras i respektive kommun är:

Bollnäs: jämthund Gävle: golden retriever Hudiksvall: jämthund Hofors: schäfer Ljusdal: jämthund Nordanstig: jämthund Ockelbo: schäfer Ovanåker: jämthund Sandviken: schäfer Söderhamn: schäfer

De mest utlånade e-böckerna 2017 1. Mitt liv som gift (Anna Mannheimer) 2. Lust (Clara Jonsson) 3. Ensam på Mars (Andy Weir) 4. En man som heter Ove (Fredrik Backman) 5. Askungar (Kristina Ohlsson)

Utsatt bock Julbocken i Gävle restes första gången 1966. Den har brunnit 30 gånger. 7 gånger förstörts på andra sätt. 15 gånger stått kvar.

5

11 %

av Gävleborgarna kan tänka sig att bli företagare. Därmed är man delad fyra i landet. Snittet i riket ligger på 9 procent. Gotlands län toppar med 13 procent och Värmlands län är sist med 6 procent. 6

KÄLLOR: 1. SMHI 2. Länsstyrelsen 3. Jordbruksverket 4. Jordbruksverket 5. Gävle Stadsbibliotek 6. Tillväxtverket 7. Trafikverket

Två Europavägar

7

finns det i länet: E4 (Helsingborg- Haparanda), 145 mil och E16 (Oslo-Gävle), 48 mil.

BYGD 3 · 2018

31

MEDARBETAREN

Tack för mig!

32

I 42 år har Zinita Ljungberg arbetat som säljare på Länsförsäkringar Gävleborg.

Nu tackar hon för sig och ser tillbaka på ett arbetsliv som handlat om så mycket mer än bara försäkringar.

– Utan mina kunder hade jag inte överlevt. Jag har fått så oerhört mycket tillbaka genom åren. De har berikat mitt liv. text: Cecilia Klang foto: Stéfan Estassy

F

örsta gången Zinita Ljungberg kom i kontakt med Länsförsäkringar var under tidigt 70-tal. En skylt med bolagets logotyp, den karaktäristiska röd-blåa kvadraten, hade fångat hennes intresse.

– Jag tyckte den var så fin och jag minns att jag frågade min kompis ”vad betyder det där märket?” Hon visste inte, så en dag ringde jag på och frågade. Jag fick förklarat för mig att det var Länsförsäkringar och att de sålde försäkringar för hem och bilar.

men det var mycket jobb. Jag minns att jag gick runt på stan ibland och kollade registreringsnummer på bilar och skrev egna offerter och skickade ut till bilägarna. Ingen ringde, men de kom in på kontoret istället. Och det har alltid varit min grej, möta kunderna på kontoret och prata, öga mot öga. Till slut hade vi 30-50 besökare på kontoret varje dag och mer än 50 % av marknadsandelarna.

Kanske är det kärleken och hängivelsen till jobbet som gett Zinita både priser och utmärkelser, vänner för livet och, såklart – en rejäl kundstock.

Och kanske har allt sin grund i det löfte hon gav sig själv en morgon i februari 1976, strax innan den första arbetsdagen på Länsförsäkringar skulle börja. Då var hon en ung, ensamstående mamma som just fått in sin dotter på dagis och köpt en bostadsrätt, för 5 000 kronor – Då, när jag stod där, framför denna stora och mäktiga dörr, var jag så jävla lycklig över att jag fått det här jobbet, så jag sa till mig själv: ”Jag lovar och svär att jag ska göra allt för det här företaget, som vågade anställa mig, som bara har gått nio år i grundskola.”

>>Jag har varit med om helt otroliga saker. En kund kom med 250 000 i kontanter i en apotekspåse...<< Och resten är, som det brukar heta, historia. 1976 fick hon en fast anställning, i växeln på kontoret i Gävle, och 1979 förtroendet att ansvara för kontoret i Sandviken.

– Jag hade gått en säljutbildning och kursledaren hade sagt till vår dåvarande Vd att ”det finns en säljare här och det är den där Zinita”. Därefter blev det sälj för min del. Det gick väldigt bra i Sandviken,

Levande reklampelare Sedan dess har Zinita levt med sitt jobb. Hon beskriver sig själv som

”hjärntvättad” av försäkringar och har varit engagerad, långt utanför både kontorsväggarnas och arbetstidernas gränser.

– I Sandviken var det alltid ”jag stannar kvar”, ”jag fixar det”, jag pratade båtförsäkringar för segelsällskap och barnförsäkringar och olycksfallsförsäkringar på idrottsklubbar. Jag och min underbara kollega Janne Hellström gick på bandymatcher, delade ut program och utsåg matchens spelare. Vi var som två levande reklampelare.

Men engagemanget har också kostat.

Och när hon får frågan om fritidsintressen säger hon, på någon slags ”Gävleborgska”, en dialekt präglad av år i Sandviken, Ockelbo och rötter i Hudiksvall och Hamrånge: – Ja, men det är ju det som är så trökit. Jag har ju inga intressen. Jag sjöng i ett dansband, Zinitas, fram till 1998 »

FAKTA Namn: Zinita Ljungberg.

Arbetar som: Innesäljare Kundservice på Länsförsäkringar Gävleborg. Ålder: 62.

Bor: Ockelbo.

Familj: Dottern Cecilia, barnbarnen Lena och Zoe. Intressen: Promenader och allmänt livsnjutande.

BYGD 3 · 2018

33

MEDARBETAREN

Zinitas egen hälsning

"Till mina kunder: Tack för mig!

Den 31 maj 2018 gör jag min sista dag på Länsförsäkringar. Det har varit ett stort nöje för mig att hjälpa er, ni har berikat alla mina dagar". så musiken har alltid funnits där. Men annars har det varit jobbet. Det har ju varit så himla kul.

Det där hon beskriver som ”kul” visar sig varken handla om försäkringar, pengar eller själva säljandet. Zinita menar att det är relationerna med kunderna som varit det viktigaste och det som fått henne att fortsätta arbeta hårt, år ut och år in.

– Jag har alltid utgått från kundernas bästa och satt deras behov främst. Det är nog därför mina första försäkringskunder finns kvar i bolaget än idag. Det handlar om ett ömsesidigt förtroende, mellan kunderna och mig. Och jag har alltid försökt göra mig tid att prata med folk och lyssna på dem.

En spännande förändringsresa Precis som världen har förändrats sedan sjuttiotalet har också bolaget och

arbetsplatsen Länsförsäkringar gjort det. Zinita beskriver det som att hon fått vara med på en fantastisk förändringsresa. Från brevskickande, maskinskrivning och tippex, till appar, mobila banktjänster och försäkringar som tecknas på nätet. Vägen fram har kantats av spännande möten, udda händelser och som hon själv säger: ”tok och bus” med kunderna.

– Jag har varit med om helt otroliga saker. En kund kom med 250 000 i kontanter i en apotekspåse, en annan ville låna pengar för att kunna köpa en lösgom. Och så har jag ju fått krama Karelin. Bara en sån sak. Han var i Gävle och brottades och jag skulle representera bolaget och överlämna en brandsläckare, brandfilt och brandvarnare. Jag fick en rejäl kram. Och det finns bildbevis, för den som inte tror mig.

Nu väntar livet som pensionär, en förändring som Zinita ser fram emot med blandad förtjusning.

– Det kommer att kännas. Jag får ont i hjärtat när jag tänker på det. Jag ska försöka göra så mycket tid i Sandviken som jag kan den sista månaden. Jag förstår inte hur jag ska ta mig därifrån.

Ingen bakdörr har jag heller, säger hon och skrattar.

– Men snart ska jag ägna tiden åt att vara torggumma, åka runt på marknader och sälja tunnbröd, ostkaka och hjortronsylt. Det har jag gjort de senaste 22 åren på sidan om, eftersom det inte krockat med mitt jobb på Länsförsäkringar. Men visst har jag har passat på att prata en del försäkringar samtidigt som jag sålt tunnbröd, det måste jag erkänna. Jobbet finns ju alltid med mig, det är ju bara så.

NÅGRA MILSTOLPAR I ZINITAS ARBETSLIV 1976 Börjar arbeta i växeln på Länsförsäkringar i Gävle.

1979 Blir ansvarig för Länsförsäkringars kontor i Sandviken.

1981 Vinner en resa till New York, för sin försäljning av bilförsäkringar.

1984 De blir nu två anställda på kontoret

34

BYGD 3 · 2018

i Sandviken, eftersom Zinita inte hinner med alla kunder själv. Janne Hellström anställs.

"Vi satt vid samma skrivbord. Jag pratade och han skrev. Vi kamperade ihop i nästan 15 år" .

1988 Länsförsäkringar Gästrikland och Länsförsäkringar Hälsingland slås ihop och blir Länsförsäkringar Gävleborg.

"Då blev vi jättestora, över en natt. Det var en spännande tid.”

1996 Länsförsäkringar startar bankverksamhet.

2014 Zinita får ta emot Länsförsäkringars nationella utmärkelse ”Guldnålen” för sitt arbete i Sandviken.

Länskrysset

1:a pris: Brandpaket: 6 kg pulversläckare, brandfilt och brandvarnare – värde 750 kr 2-4:e pris: Förbandskudde och brandfilt – värde 390 kr

TÄVLA OCH VINN FINA BRA-ATT-HA-PRISER! KONSTNÄR DOMESTICERADE

5-6:e pris: Förbandskudde – värde 190 kr KAN VARA RÄT

BRUKAR VI STEKAR

DÖLJA

VANLIGA FÅGLAR FRIVILLIG

SES VILSNA

GÅR RETUREN PROGRAMSPRÅK

KASSERAT FINNS TILL FÄLG SÄTT ATT SKARVA DANSSTÄLLE

VILL VI BLI AV REVYN SMÅ RUM FANNS VID SÄNGEN

STÅR FÖR TVÅ

ÄLDRE STYRBETYG MEDEL ENTALSPÅ SJÖN SIFFRA

KAN SES I DAMM LIDANDE

MÄTS MYCKET ÅKRAR I GRYM

GÖR VI TVÄTT BERÖMT LEJON PLATS FÖR SKUTA KNAPP

MANSNAMN

DE HÖRS I KÖRER

KÖTTGRYTA

MOTSTRÄVIG

KAN MAN FARA

FÖRLAGA VIBRERA ÄR VISSA VAL

GRUNDLÄGGANDE

SKA ORDINERAD MEDICIN TILLFÄLLIGT BOENDE SLAG

HAR SINA DELSTATER VISAR METEOROLOGEN SVENSK LAG

GJORDE MAN PÅ KENNELN KLAR

HAR TÄBY

KRÄVER LJUS

MARTINSON, FÖRF. FLAXAR I KRYSS

STOR SAL FINNS FÖR FÄN

ANGER ÄGANDE

MÅSTE VI HELA TIDEN

HADE PRIVILEGIER

PLAGG SOM ORT GÅR SAMMAN

ÖKENTORRA

FEST

SKEVA

KAN INLEDA

ÄLDRE MYNT MISSTÄNKTE KAN BESTÅ AV KORT

PACINOS FÖRNAMN HÖSTBLOMMOR

KAN MAN TA HISS ÄGGDELEN

YTAN MYTISKT TAL KLOCKSLAG

DEN VANLIGA LÄGENHETEN

AB HOS GRANNAR GER UT UPPGIFT FÖR VISSA HUNDAR

HUSDJUR KAN SES I ÖSTERSJÖN

TRÅKIG SPRIDIT UT HÖRS I MUSIK

BANDS FAST SAKNAR KLÄDER

BATTERISLAG TILLTA

VIRKESSLAG PAPEGOJART

ÄR SURA PRASSLADE TIDIGARE DEL AV LAG STOR MÅNE

NEGATION NORRUT

KALLAS KAJA KORT FOT QUENSEL VI MINNS

MÅLAT SNABBT

RUTIN ELLER HAR RUTIN

KANYLER I DAGLIGT TAL

EN AV GRUNDFÄRGERNA

HINDER

TIDIG ROCKMUSIKAL

SJÖ MED TRÄSK

SNABELDJUR

KAN FOTOGENLAMPOR ÄR VI EN DEL AV HITTAR ARKEOLOG

AVVÄRJA

FIKTIV KUNG FIRMATECKNARE

TÄT

KAN MAN UGGLOR I MOSSEN

MENINGEN SÄTTA I GÅNG

KAN INGÅ I TE

Skicka in lösningen (meningen i de gula rutorna) med ditt namn, adress och telefonnummer till: Länsförsäkringar Gävleborg, att: Länskrysset, Box 206, 801 03, Gävle. Alt till: lanskrysset@LFgavleborg.se. Senast 31 maj 2018. Bland de rätta svaren dras 6 vinnare, som alla presenteras i nästa nummer av BYGD. Förra numrets vinnare var: 1:a pris: Carina Dejke, Hofors. 2-4:e pris: Bo Hjälmqvist, Gävle. Viola Heldor, Sandviken. Anders Wallström, Gävle.

5-6:e pris: Märtha Ståhl, Ljusdal. Jan Isaksson, Gävle.

Hos oss hittar du Sveriges mest nöjda bank- och försäkringskunder.

*Som namngiven bank.

Gävle Drottninggatan 35, 026-14 75 00 Sandviken Hyttgatan 18, 026-25 20 38 Hudiksvall Storgatan 34, 0650-48 79 00 Söderhamn Köpmangatan 11, 0270-24 14 00 Bollnäs Långgatan 7, 0278- 75 70 00 Ljusdal Postplan 14b, 0651-56 63 00 Internet info@LFgavleborg.se