Bygd #2 2021

BYGD ETT SAMHÄLLSMAGASIN FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÄVLEBORG

LYSSNA!

Så låter Gävleborg

WEEKENDRESAN

GLAD HELG I HUDIK

FOODTRUCK

Matbilarna som mättar Gävleborg

Försiktigt! Undvik katastrofen – följ Ottilias goda råd om brandsäkerhet

#2/2021 HEJ, GÄVLEBORGARE • SAMHÄLLSFONDEN • MEDARBETAREN • HÅLLBAR VERKSTAD • SÅ FICK GÄVLEBORG TANDVÅRD

• KORSORD

LEDARE

BYGD

Ett samhälls­m agasin från Länsförsäkringar Gävleborg

#2/2021 Ansvarig utgivare Lena Bogren, Länsförsäkringar Gävleborg Projektledning Ola Liljedahl, Lena Nyblad Layout & produktion Anders Gustafson Texter Lisbeth Häggström, Ola Liljedahl, Lena Nyblad, Mikael Strömberg Omslagsfoto Stéfan Estassy Foto Peter Cederling, Elsa Eklund, Stéfan Estassy, Britt Mattsson, Emil Skog Illustrationer Emma Harrysson Tryck Gävle Offset Papper 100/170 g Amber Graphic Upplaga 23 000 Vi reserverar oss för eventuella fel­skrivningar och villkors­­föränd­ ringar. För aktuell information om Länsförsäkringar Gävleborgs produkter och tjänster, besök www.LFgavleborg.se

Våra byggstenar skapar trygghet

G

emensamt för oss alla, både kunder och medarbetare inom Länsförsäkringar Gävleborg, är ett samhällsenga­ gemang och önskan om ett bra samhälle i Gävleborg. Så började min första version av den här ledaren. Sedan började det regna … Olyckor och katastrofer kommer ju ofta plötsligt. Att behöva radera en text var en bagatell när regnet skapade kaos i delar av Gävleborg. Vi är ett kundägt bolag och många drabbades hårt, andra lite grann och en del inte alls. Nästa gång kan den som inte drabbades nu få problem medan den som den här gången vadade i vattenfylld källare klarar sig. Så är livet och det är vardag i vårt arbete. Översvämningarna i augusti tydliggjorde därför de tre byggstenar som jag hade tänkt ta upp i min ledare.

Ekonomiskt ansvarstagande.

Vår verksamhet bedrivs så att den är lönsam. Nu och i framtiden. Lönsamheten är förutsättningen för att vi som kundägt bolag både i dag och i morgon ska kunna hjälpa kunder när olyckor händer eller regnmas­ sor vräker ner. Vår ambition är att alltid motsvara eller överträffa våra kunders förväntningar. Miljömässigt ansvarstagande.

Långsiktigt och hållbart, både internt och externt, arbetar vi för att påverka miljön och klimatet positivt. Vi ställer krav på oss själva och på våra leverantörer. Vi bidrar även till att våra kunder ska få en tryggare vardag, bland annat genom skadeförebyggande åtgärder.

Socialt ansvar.

Vår samhällsfond bidrar till att tusen­ tals ungdomar i Gävleborg får en bättre vardag och meningsfull fritid – inte minst viktigt när en pandemi eller en översvämning förändrar det liv vi vant oss vid. Gemensamt bygger vi ett bra sam­ hälle. Och vår ambition är att alltid finnas där. I vått och torrt. Jonas Olsson Styrelseordförande Länsförsäkringar Gävleborg

30410965

2

Denna tidskrift är tryckt på ett tryckeri med miljöprofil.

BYGD 2 · 2021

INNEHÅLL#2/2021

4 Hej Gävleborgare

28 Hållbar bilverkstad

Vi gävleborgare skapar vår del av världen, den del som kallas Gävleborg. Möt Douglas från USA, Björn som byggt en egen lift och Niclas som kör enduro. Och Lisbeth Häggström, vår nya boktipsare, har läst en bok med Ljusdalsanknytning.

Det sägs att vi lever i ett slit- och slängsamhälle. Jimmy Ilou vet allt om slit – men knappt vad släng är. Vi hälsade på hos en annorlunda bilverkstad.

8 Hur låter Gävleborg? Vi bad Mikael Strömberg, meriterad ljudexpert, som arbetar med ljud på alla möjliga, och några omöjliga, sätt att ge sig ut i länet och lyssna.

12 Bästa weekendresan En weekendresa är några dagar på en annan plats. I pandemitider ska man inte resa så långt så vi satsade på 24 timmar i Hudiksvall. Det blev bästa helgresan på länge.

17 Samhällsfonden levererar

32 Medarbetare med engagemang För Fredrika Lönnberg är Gävleborg hela världen. Hon brinner för att hjälpa både kollegor och kunder – och djuren hemma på gården.

34 Tandvården tog fart i Gävleborg När Folktandvården växte fram i slutet av 1930-talet och grundades 1938, spelade faktiskt nordvästra Hälsingland, och en stackars kille i fjärde klass, en viktig roll.

35 Korsordet Nytt Länskryss med fina priser.

Många föreningar söker och får pengar genom LF Samhällsfond. Syftet är att skapa ett bättre Gävleborg för unga. Vi hälsade på hos en robotförening i Hofors och lärde oss en massa nytt.

20 Mat på hjul Foodtruck är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Det är bara åtta år sedan den första fick tillstånd i Sverige – och ett par år senare dök de upp i Gävleborg. Vi tittade till den nya trenden.

24 Sotaren Ottilias säkra tips Elda i kakelugnar och öppna spisar är mysigt – men kan vara farligt. Vet du hur du ska elda? Vi tog rygg på sotaren Ottilia Wigert och gav oss upp på hustaken.

Illustration Emma Harrysson

BYGD 2 · 2021

3

GÄVLEBORGARE

HEJ

HÄLSINGAR OCH GÄSTRIKAR. TILLSAMMANS ÄR VI GÄVLEBORGARE. VI SA HEJ TILL NÅGRA AV OSS OCH FICK SMÅ INBLICKAR I ALLDELES VANLIGT OVANLIGA LIV.

GÄVLEBORGARE

Endurogävleborgaren Niclas Lindberg, 29, kraschade med motorcykeln i en tävling och bröt ett ben i handen. Två veckor senare körde han en tävling igen. Han ledde nämligen Gävle-Dala Sommar Enduro Cup och behövde åka tävlingen för att kunna vinna hela cupen. För hur ont kan en bruten hand egentligen göra? Ganska ont skulle det visa sig. – På första varvet körde jag omkull och tog emot mig … Han suckar lätt och lägger till: –… med den skadade handen. Tro mig, då var jag lite tårögd när jag kom i mål. Men han vann Sommar Cupen. Så det var värt det då. Men inte senare. – Det där var hösten 2018 och först nu är jag tillbaka. Det blev en rätt besvärlig skada som jag skulle ha vilat mer i början. Nu blev

4

BYGD 2 · 2021

det operation ett par gånger och dessutom, sommaren efter, körde jag några SM-tävlingar vilket visade sig vara för tidigt. Jag kände att det gjorde väldigt ont. Skadan skulle vara läkt men när de röntgade visade det sig att den inte var det. Enduro ser för dem som inte är insatta ut ungefär som motocross fast enduroåkarna kör i skogen. Rättare sagt: De kör i en terräng som för oss som inte förstår ser ut att vara totalt omöjligt att åka motorcykel i. Det mest kända enduroloppet är klassiska Novemberkåsan, som körts sedan 1915, på olika platser i landet. I november 2021 är det dags för Gävle. 30 mil på både dagsträckor och nattsträckor ska köras i diken, bäckar, myrar … – Det är gammal hederlig enduro. Ett verkligt kraftprov! Några hundra startar och ofta tar sig inte mer än femtio i mål, säger

Niclas Lindberg, som till vardags är mekaniker på Lingvalls Motor som förklarar varför han i SM-sammanhang tävlar för Team Lingvallsmotor. Han är uppväxt i Åbyggeby, är 29 år nu och började tävla som 14-åring. – Morsans kusin, Robin Elofsson, körde för SMK Gävle och jag kollade på honom och blev inspirerad. Men först ville jag inte alls tävla. Men när jag var 14 år, vilket är väldigt sent för att tävlingsdebutera, var det dags. Han tog snart en rad pallplatser i ungdoms-SM och junior-SM och har, förstås, kört Novemberkåsan. – Som bäst var jag fyra i juniorklassen och fjortonde totalt. Om han ser fram mot att skita ner sig på leriga stigar i november i Gävle? – Verkligen!

FOTO: EMIL SKOG

Amerikagävleborgaren Douglas Garner, 69, har ansvarat för bygget av nära 1 000 restauranger i USA i kända kedjor som TGI Fridays, Macaroni Grill, Burger King. I Gävle fick han ett annat liv. – Jag förstod faktiskt inte ordet ’lagom’ i början. Nu gör jag det och believe me, ’lagom’ är en bra sak, säger han och fingrar på sin gitarr. I åratal flög han fyra dagar i veckan runt i USA. – 1996 träffade jag en svensk tjej, Sol-Britt Stigenberg från Gävle, i Los Angeles. Hon drev ett sjukgymnastföretag. Vi gifte oss och jag besökte Sverige, och förstås Gästrikland, första gången på vår bröllopsresa. Sedan dess känner jag stor kärlek även till Sverige, inte bara till henne, skrattar han.

FOTO: STEFAN ESTASSY

De började efter några år drömma om att flytta till Sverige – och slog till 2008. – Jag är uppväxt i Cleveland, Ohio, och vi levde i Los Angeles. Kontrasten var enorm när vi flyttade hit. Vattnet smakar så gott, luften är så ren. Livskvaliteten är fantastisk här. Man känner sig lugnare. Både hemma i Gävle men inte minst i vårt torp i Svartnäs som ligger i Gästrikland men nära både Hälsingland och Dalarna, slår han fast. Musiken är viktig för Douglas Garner. – Jag började tidigt spela gitarr. När jag var 15 år hade jag mitt första band, senare blev det fler. Vi spelade pop i Cleveland­ området. Jag utbildade mig och jobbade som gitarrlärare under tiden, köpte senare en liten musikbutik, expanderade och skaffade tre butiker, berättar han.

Sedan tog karriären i byggbranschen över. – Men för fyra år sedan träffade jag min bästa kompis David på en resa till Fort Myers, Florida. Han är trubadur nu och vi gjorde en spelning tillsammans på stranden. Så roligt! Jag bestämde mig för att starta som trubadur i Sverige när jag kom hem. Så blev det. – Nu spelar jag på restauranger. Mycket gammal amerikansk countrymusik, blandad med lite klassisk pop och rock. Jag försöker till och med sjunga någon låt på svenska men, tro mig, det är svårt och jag blir lite blyg. Vilken den mest önskade låten är? – House of the Rising Sun, utan tvekan The Animals gamla hit.

BYGD 2 · 2021

5

GÄVLEBORGARE

Den omtalade liften i Undersvik.

Gävleborgsuppfinnaren Vad gör man om man har tid över? En del kollar på serier, andra spelar golf – och så finns det någon som bygger en egen fjärrstyrd skidlift vid fritidshuset i Undersvik? Jo, det är sant. Björn Eklund, till vardags på Trafikverket, gillar att konstruera och bygga saker så när de tre döttrarna var mindre blev det en egen skidlift. – Men sedan blev dom större och bytte till Järvsöbacken, skrattar han. Efter en rad tunga nationella befattningar inom Trafikverket börjar han i höst arbeta inom samma myndighet med forskning och innovation med inriktning på uppkopplade fordon.

6

BYGD 2 · 2021

– Många fordon är i dag uppkopplade och allt fler blir det. I realtid ska vi kunna se hur vägsystemet och väglaget mår. Om det är halt, för att ta ett konkret exempel, säger han. Den stora vinsten blir träffsäkrare väghållning. Hur vägarna i Gävleborg mår? Björn Eklund funderar lite och konstaterar: – Det beror naturligtvis på vilka vägar man menar. Det pågår ju ett ständigt förbättringsarbete men de lågtrafikerade vägarna får vänta längre. Överlag är framkomligheten bra men i takt med att trafikmängderna ökar måste vi hänga med. Tyvärr har vi under många år byggt en underhållsskuld i hela landet. Han kommer från Runemo, 15 kilometer

hyfsad väg väster om Bollnäs, men bor numera i Bollnäs och gillar sitt Gävleborg. – Gävleborg ligger väldigt bra, inte minst sett till kommunikationer. Sedan gillar jag förstås närheten till skog, natur, vatten. Personligen åker jag gärna båt i Ljusnan under sommaren. Och apropå Gävleborg. – Sedan två år sitter jag i Länsförsäkringar Gävleborgs fullmäktige och är ledamot i valberedningen. Jag gillar den platta organisationen och inte minst att man värnar om det lokala bemötandet. Och ägarformen, kundägt, är bra. Man slipper riskkapitalister som kan skapa oro. För mig är uppdraget ett avbrott från min arbetsvardag, säger han.

FOTO: ELSA EKLUND

GÄVLEBORGARE

Ett halvårs Lisbeths jobb – på boktips ett dygn

Vykort från förr

Vid den stora översvämningen i augusti fick Länsförsäkringar Gävleborg ungefär lika många skadeanmälningar på 24 timmar som under ett normalt halvår… 160 millimeter regn kom på 24 timmar – varav 100 av dem på en timme.

Visste du…

… att Gävleborg består av tio kommuner.

… att Gävleborg har cirka 280 000 invånare och skulle om det vore en tätort hamna fyra i Sverige, mellan Malmö (320 000) och Uppsala (165 000). …att Selma och William är de vanligaste namnen på nyfödda i Gävleborg.

Hej, Framtiden! Ljusdal och Färila har fått supermoderna snabbköp så här på 70-talet – och coola bilar. Frågan är om det blir modernare än så här. Vänliga hälsningar från Förr

Citatet

”Det som är bra med reklampauser i tv är att man får tid att borsta tänderna, duscha, laga mat, sova lite och besöka mormor …” (Rutinerad tv-tittare)

Högsta punkten Korpimäki som är Gävleborgs högsta punkt, 711 meter över havet, betyder ”urskogsberget” på finska och ligger i Orsa Finnmark.

Nappar det? I Gävleborg finns 300 mil strömmande vatten, 3 000 sjöar och 18 mil kuststräcka. Fiska på lördag någon?

RÄDDARE I NÖDEN. Brandsläckaren ska finnas lättillgänglig i varje hem.

Skratt och allvar i ”Ljusdal” Inom genren feelgood har väldigt många begåvade författare hittat sin nisch. Annika Estassy lyckas exceptionellt väl här med sin Måneby-trilogi som utspelar sig i ett fiktivt Ljusdal. ”Många lögner små” är den tredje boken i serien och handlar om Maja Nyman, singel, medel­ ålders och färgstark manikyrist som för att utöka inkomsterna söker ett vikariat som kyrkogårdsvaktmästare. Maja tänjer ofta och lätt på sanningen, vilket sätter henne i många dråpliga situationer. De mest innerliga och ärliga diskussionerna har hon med sin nu döda väninna Agnes. Svaren hon får är både rappa och rådgivande. Samtidigt som hon är öppen har hon hemligheter – men inte förrän hon träffar körskoleläraren Micke är det dags att släppa in kärleken. Detta är en välkomponerad berättelse med djup och allvar kring livet på glesbygden och utmaningarna med att skapa sig en försörjning. Boken är full av klockrena humoristiska dialoger. Det blir många goda skratt och en skön blandning av glädje, sorg och hopp. Lisbeth Häggström har instakontot #betttybook

BYGD 2 · 2021

7

LJUD

Hur låter egentligen Gävleborg? Vi bad Mikael Strömberg som arbetar med ljud på alla möjliga, och några omöjliga, sätt att ge sig ut i länet och lyssna. Här är hans rapport. Text Mikael Strömberg Foto Britt Mattsson

! h h c S

Lyssna på N

ågonting är på gång därute i ljudsoppan. I ett trafikerat område av Gävle har några talgoxar anpassat sig och trollat bort ett pip för att höras bättre när de ska bygga bo och para sig. På andra sidan jorden simmar några valar vilse på väg till barndomsvattnen eftersom olje­ borrtorn skapar övertoner som valar inte känner till. Vattenskotrarna sprider sina wroooms wroooms över sommaridyllen i Söderhamns skärgård. Det går inte längre att spela in troll­

8

BYGD 2 · 2021

sländor runt Fågelsjön i Orsa Finnmark utan att inspelningsutrustningen även registrerar ett avlägset muller. Tystnad börjar verkligen bli en bristvara. Men samtidigt återstår mängder av inspirerande och njutbara ljudmiljöer. Ljud är ett lite besvärligt fenomen. Ungefär

som ljus. Det är konkret och undanglidande på samma gång. Om vi tillåter oss att bli smått filosofiska: Ljudet har en inbyggd paradox. Ge­ nom livet är vi till och med beredda att betala

Gävleborg för ”tystnad” och ”mörker” i form av eremitkojor och lyxiga retreats. Men rädslan för att allt ska tystna och dö gör att vi flyr in i oss själva med hjälp av ännu mera ljud; bullriga weekend­ semestrar, musik, ljudböcker, poddar. Ett skäl till att så få beslutsfattare vågar göra karriär i ljudfrågor sägs vara att ljudmiljö är alltför svårhanterlig politiskt eftersom den angår alla. Ljudutsläpp är som tjuvrökning. Vad myn­ digheterna tycks invänta är en global naturkata­ strof av bullerkaraktär med klass 3-varning. De här tankarna far allt oftare genom huvu­

det när jag står här med mina mikrofoner rik­ tade mot något läte. Tanken slår mig i Hamra nationalpark där man fortfarande kan orientera sig och mäta avstånd med hjälp av hörseln. Utefter strandängarna längs Jungfrukusten med sitt fina vågskvalp. Runt Testeboån med allt från stilla forsande harrströmmar och vasst viss­ lande Kungsfiskare, ziii… chee… zii… chee…, till den dämpade bruksmiljön i Svabensverk.

SKOGEN TALAR. Mikael Strömberg fångar ljud i Gävleborg. Men hur låter Gävleborg egentligen?

Hela länet består av olika slags ljudrum, från

buller och hela skalan till, ja, musik. Rätt ofta

BYGD 2 · 2021

9

LJUD

befinner vi oss mitt i mellan och är inte riktigt medvetna ifall ljudet kommer från utsidan eller insidan av vår egen kropp. Ursprungliga ljud verkar hur som helst ha den

största betydelsen. Till exempel den rika sym­ boliken från ljud av vatten. De flesta människor säger sig ju också vilja bo nära vatten. Ett hus vid havet. Eller vid den lilla insjön med egen brygga. Vatten är föränderligt och kan ge många associationer. Vatten blir aldrig långtråkigt att lyssna till, ungefär som en eld aldrig upplevs som monoton och ointressant. Vi kan höra vatten i form av regn, bäckar, älvar, forsar, vattenfall, vågor. Vi inbillar oss kanske att alla bäckar och åar låter likadant var vi än befinner oss, men så är det inte. Vatten är bland det mest variationsrika som existerar. Ta Dellensjöarna i Hälsingland som exempel. Under gynnsamma dagar när vattenspegeln skiftar i flera nyanser av blått, sägs vattnet och avståndet mellan stränderna vara bra för synen. Och hörseln. Ljud färdas snabbare över vattnet än på land och här kan du faktiskt passa på att öva upp ditt sinne för detaljlyssnande. Det på­ minner lite om att lyssna till en symfoniorkester och pricka in hur de olika instrumenten klingar och var de befinner sig på scenen.

MIKAEL STRÖMBERG – ljudexpert.

Annars är nyckelorden kontroll och makt. Undersökningar visar entydigt att kontrollen och makten över ett ljud påverkar upplevelsen av detsamma. Den bullriga grannen som väljer att fösa ihop några torra fjolårslöv med sin vrålande lövfön, just när du vill höra Allsång på Skansen, är långt mera störande än när du själv kör med jordfräs en söndagsmorgon. Det gäller alltså att uppnå ett minimum av störningar så att man samtidigt kan centrifuge­ ra tvätten, diska och tala i telefon: Det gäller att utsätta sig för så få störande ljud som möjligt så

FAKTA MIKAEL STRÖMBERG Mikael Strömberg jobbar med text-ljud-musik-bild i många olika sammanhang. Han har till exempel skrivit musik för konstflyg, designat ljud för lastbilar och startat en ljudatlas för utrotningshotade ljud. Som musiker och kompositör har han gett ut tio fullängdsskivor, bland annat ”The Unseen Film” och ”Fast and Slow”. Som radioproducent har han för Sveriges Radio P1/P2 producerat musikmagasin, dokumentärer och radioteater. Under drygt 30 år har han även varit knuten till Aftonbladets kulturredaktion.

10

BYGD 2 · 2021

att man kan koncentrera sig på annat. Men vi lever också i en teknisk-imaginär vardag där vi tror oss veta varför saker och ting låter som de gör. Egentligen har vi noll koll. Meningen med ljuden är oss fullständigt obekant. Naturen börjar inte tvärt bara för att allmän väg slutar. Den kryper in under betongen, mos­ sor väljer att växa utmed gågatan mitt i city och mellan trappstegen till köpcentrat. Om du går två mil rätt in i okänd skog, visst sjutton ligger det en tom ölburk där inne. Så funkar också utbredningen i ljudens värld. Flera gånger i veckan tvingar miljön runt Norrlandet utanför Gävle mig att försöka ”göra ingenting”. Jag sätter mig på en häll omgiven av lavar och tallar. Lyssnar, lyssnar och lyssnar och med tiden har jag lärt mig uppskatta platsens perfekta mix av relativ tystnad, korpar, orm­ vråkar, och dånet från lossande och lastande aktiviteter i Gävle hamn. Just såhär låter det ingen annanstans. Rör jag mig bara tillräckligt långsamt och länge på samma plätt upphör nämligen naturen att vara ett museum, ett utflyktsmål. Till slut blir marken min säng. Solen min lampa. Sjön mitt tvättfat. Ljuset och mörkret min klocka. Många ljud försvinner och borde kanske dokumenteras innan de helt dör bort. Hur många ljud minns du till exempel från din egen barndom? Tvåtakts­-Saaben, brunnen med handpump, videospelarens mekaniska knirk­ ljud, plinget från skrivmaskinen, klirret från mjölkflaskor, sparbössan, ring­signalen från den fasta telefonen och någon som ropar ”det är till dig”. Några ljud försvinner. Andra byter skep­ nad. Plötsligt är det för sent. Ljudet är borta. Utrotat. Så oavsett vad som har sagts och inte sagts i ämnet ljud, tänk om Gävleborg kunde ha sitt eget landskapsljud! Det behöver inte nödvändigtvis vara en dialekt som Gävlemålet, av vissa utpekat som Sveriges skämmigaste dialekt, känt för massiva uttryck som ”jaha, mähdulå!”. Hälsingskans ”övverhörst” och ”ôcken”. Eller Hasselamålets ”blötgôbbar” och ”stikkebär”. Det kan vara ljudens motsvarighet till blom­ man, fågeln, fisken. Ljudet från ett arbetsred­ skap, en plats, en företeelse, ett naturligt eko. Här är det bara fantasin som sätter gränser. Om jag får avslöja mitt eget favoritljud för Gävleborg. Då blir det när någon slår en äng med frihandsslipad lie. Blunda, känn efter, visst hör du exakt hur det låter där inne i minnets ljudbibliotek.

TESTEBOÅN TALAR. ”Vatten är bland det mest variationsrika som finns”, berättar ljudsamlare Strömberg.

BYGD 2 · 2021

11

RESAN

Det är klart man blir glad i Hudik 12

BYGD 62 · 2021 2019

Weekendresa. Smaka på ordet. Det är ett ord fyllt av förhoppningar. Några dagar på en annan plats. Bryta vardagslunken. I Hudiksvall kanske? Stan kallas ju Glada Hudik. Ja, så fick det bli. Text Ola Liljedahl och Lena Nyblad Foto Stéfan Estassy

V

ad gör man på en weekend-

AMBASSADÖRER. Hovmästare Sarbjeet Singh och servitris Barbara Garotala på Napul’e är nya Hudikbor som kom när jobben försvann i Stockholm respektive Neapel. ”Jag älskar Hudiksvall”, säger Barbara.

resa, egentligen? Vi sitter med kaffe och kompisar vid ett bord och funderar. Några punkter känns gemensamma. Bo på hotell, käka frukost halva förmiddagen, promenera. En lååång lunch, gå på ett museum man knappt visste fanns och fika med både bulle och bakelse. Se en vacker vas i ett skyltfönster men inse att butiken öppnar igen först på måndag klockan 10 och då är man ju hemma i vardagen igen. Något mer? Jo, en riktigt trevlig middag är ett måste. Någon vid vårt bord har varit i London nyligen. Det låter lockande. En annan i Berlin. Kul! Någon säger Stockholm för att slippa flyga. Men så är det ju det här med pandemin. En radio skvalar i bakgrunden. – Tyst, säger någon plötsligt och sätter upp fingret. Alla lyssnar. Iggesundsgänget sjunger låten Pessimistkonsulten i P4 och det är som att några rader i refrängen talar till oss vid bordet: ”Om man drömmer om Paris hamnar man på något vis lik förbannat i Hudiksvall.” Hm. Hudiksvall. Det är som ett tecken. Så blir det. BYGD 2 · 2021

13

RESAN

HOTELLDROTTNING. Alexandra Johansson är hälftenägare och hotellchef för klassiska Stadshotellet där hon mer eller mindre vuxit upp då hotellet drivits av familjen sedan 1992.

GOTT från Fagerströms.

14

BYGD 2 · 2021

N

är Hudiksvalls stadshotell invigdes

1878 hade det kostat svindlande 219 800 kronor att bygga. Hudiksvalls stads omsättning var det året 300 000 kronor som en jämförelse. I 143 år har det alltså stått där. De rika träpatronerna älskade hotellet. Bröl­ lop och fester har hållits där. Många har mött kärleken på dansgolvet. Andra har förlorat den. Kort sagt: ett stadshotell. Men hur gärna man än vill så kan inte väggar tala, så det är tur att Alexandra Johansson kan det. Hon är sedan fyra år hälftenägare och hotellchef men är mer eller mindre uppväxt i hotellet som familjen drivit sedan 1992 med mamma Anne som motor. – Vi äger det men det är stadens hotell. Det får vi aldrig glömma. Byggnaden är så vacker! Vår ambition är att både hudikbor och gäster ska mötas här. Vi märker att pandemin skapat en stor längtan efter det. Trycket här är stort nu. Att ett hotell i en liten stad som Hudiksvall har tre restauranger är nog ganska ovanligt, säger hon.

Vi bokar bord och ger oss ut på stan.

E

tt besök på museum är ett måste på en weekendresa. Vi kliver därför in på Häl­ singlands museum. Museichefen Gunilla Stenberg, känd och prisad för sitt driv och sin kreativitet, tar emot. – Den fasta utställningen är viktig, men det är tillfälliga utställningar som lockar folk till ett museum, slår hon fast. Ett exempel: En dag såg hon på tv en Benja­ min Nørskov som i tre år fotograferat Epa-trak­ torer och deras unga förare. Hm, tänkte Gunilla Stenberg, det vore ju en utställning för oss. Sagt och gjort. På väggarna hänger nu utställningen Epa Sverige där även en rad unga hälsingar och deras Epa-traktorer finns med. Texten till utställningen gör de hatälskade fordonen nästan poetiska: ”Tre år med vänskap, längtan, förvirran­ de känslor, stora högtalare, långa somrar och besvärliga kyssar. Allt staplat på fyra hjul som

PAMPIGA trähus i Fiskarstaden.

PRISAD CHEF. Gunilla Stenberg sätter Hudiksvall på Sveriges museikarta. Nu med en Epautställning.

rullar mot vuxenlivet med en toppfart på 30 km/h.” Vi smygtittar också på en för Sverige unik satsning. – Vi bygger en permanent utställning om Rosa Taikon, den romska silversmeden och samhällsdebattören. Hennes dödsbo donerade hennes verkstad till oss så i höst öppnar vi den utställningen, berättar Gunilla Stenberg och ser rätt stolt ut.

I

nspirerade av historien går vi sådär turist­

strosande genom Fiskarstaden, de många kvarter med gamla träkåkar som är Hudiks­ valls eget Gamla stan. Det ena huset vackrare än det andra. Tanken är lite svindlande att det faktiskt såg ut så här, ungefär, för så länge sedan att alla som levde, skrattade och promenerade här på den tiden är borta nu. Nya skratt och liv har fyllt kvarteren. På Trädgårdsgatan står det Karamellboden på en skylt. Vi går in och hittar godis i mängder. Öppet varje dag. Ibland bemannat, ibland inte.

Det är bara att betala med swish. Fagerströms snart hundra år gamla karamellfabrik litar uppenbarligen på sina kunder. Vad vi köpte? Tomteklubbor, Bravokola, Kungen av Dan­ mark, nougatpinnar och, okej då, ett helt gäng andra Hudikklassiker. Och på tal om goda saker. Dags för fika. Det är ett måste en weekendresa. Och Dack­ ås konditori är ett måste i Hudiksvall sedan 1951. Karin Hansen häller i kaffet och visar gamla, fina trälådor som man förr fraktade tårtor i. – I 27 år har jag jobbat här så, ja, jag har serverat en och annan kopp, skrattar hon.

PAMPIGA sjöbodar i hamnen.

GOTT från Dackås.

U

tanför fönstret ser vi Möljen med de röda gamla sjöbodarna som finns i var­ enda broschyr om Hudiksvall. I dagsljus är de vackra, i kvällsljus magiska. Och det finns ingen – nej, ingen – av alla Hudiksvallsbor som vi ber om turisttips som inte nämner Möljen först. BYGD 2 · 2021

15

RESAN

SPEGELBLANKT. Möljen är stans mest fotade byggnader.

TRISS I HUDIK. God mat och god utsikt på Statt, Karin Hansen som har serverat 27 år på Dackås och Möljen by night.

Vi tittar och fascineras av platsen och känner igen den från filmen ”Hur många lingon finns det i världen?” som Glada Hudikteatern fick Sverige att älska. Någon säger att vi måste gå till Strandpiren. Det är stans färskaste hotell, tio minuters promenad från Möljen längs vattnet, med en restaurang som prisats i White Guide. Lunch med utsikt, någon? Om det var värt promenaden? Verkligen.

P

andemin har förändrat världen.

För en del innebar den nya, och oväntade, möjligheter. På Napulé, den nya italienska restaurangsatsningen, käkar vi middag och träffar Sarbjeet Singh och Barbara Garotala. Han är hovmästare och hon servitris. Båda nya Hudiksvallsbor – och rena ambas­ sadörerna. – Alla jobb försvann i Neapel i Italien under pandemin. Min man som är kock, ansvarig för pastan här, och jag visste inte vad vi skulle göra.

16

BYGD 2 · 2021

Då ringde vänner och bad oss komma till Hu­ diksvall. Tro mig, jag kände direkt när jag kom till Sverige att det här är min plats i världen. Luften, naturen, bra människor, organisationen och så lugnt jämfört med Neapel! Jag vill stanna här för evigt. Jag älskar Hudiksvall, säger Barbara.

K

ollegan Sarbjeet Singh är lika ny i Hudiksvall men har en annan bakgrund från jobb på kända svenska krogar som Rosersbergs slott, Häringe slott, Wärdshuset Ulla Winbladh, Grand Hotel Saltsjöbaden … – Pandemin gjorde att jobben försvann. Jag sökte som hovmästare här och trivs fantastiskt bra i Hudiksvall, säger han. Dessutom avslöjar han, som har indisk bakgrund och kan sin restaurangbransch, en hemlighet: – Jag har ätit på säkert hundra indiska restau­ ranger i Stockholm, men Taste of India här i Hudiksvall är den bästa jag ätit på i Sverige. Bara en sån sak.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

ROBOTKUNG. William Forsberg med BatBot tävlade utomlands och är en av grundarna av Hofors Robotförening.

När Star Wars kom till Hofors… Alla som sett Star Wars-filmerna minns roboten R2-D2. Vi åkte till Hofors och träffade en annan robot, BatBot, och William Forsberg i Hofors Robotförening. Text Ola Liljedahl Foto Stéfan Estassy BYGD 2 · 2021

17

SAMHÄLLSENGAGEMANG

FRAMTIDSHOPP. Siri, Anna och Tindra lär sig grunder med legorobotar.

FAKTA ROBOCUP JUNIOR RoboCup Junior är internationell robottävling för barn och ungdomar upp till 19 år. Fokus ligger på utbildning för att lära och väcka intresse för barn i grundskolan och gymnasiet för programmering och robotar. I tävlingarna gäller det att konstruera och programmera robotar som ska utföra vissa moment.

18

BYGD 2 · 2021

I

entrén till Hofors Science Center står en låda som är så stor att den inte kommer in i hissen som ska ta den till tredje våningen. Det är där Hofors Robotförening håller till en kväll i veckan – och den här dagen ett gäng sjätteklassare som lär sig grunderna i robotbygge. William Forsberg, 20, är ordförande i före­ningen och berättar: – I lådan är en ny laserskärare som vi köpt in efter bidrag från LF Samhälls­ fond. Den kommer att hjälpa oss mycket nu när lagens arbete med robotarna kommer igång efter pandemin igen så att vi snart kan tävla och kanske resa ut i världen igen och ... Vänta lite. Vadå tävla? Vadå robotar? Vadå världen? På Williams tröja står ”RoboCup Mon­

treal”, så vi börjar väl där. William berättar: – För att få ungdomar mer teknikin­ tresserade, särskilt kring programmering och robotbyggande, har Hofors länge

haft en robotgrupp knuten till skolan. Jag gick med i den när jag gick i sjuan och blev fast direkt. Vi tävlade i något som heter RoboCup Junior och gick vidare till att tävla i Montreal i Kanada, Sydney i Australien och vi hade genom ett EU-projekt utbyte med Kroatien och Italien. Programmeringsspråket är på många sätt internationellt … Tillsammans med kompisarna Petrus

Danielson och Viktor Hedvall bildade han ett lag som byggde BatBot och kammade hem priser. Sedan blev de för gamla för att tävla själva. – Nu har vi istället bildat Hofors Robotföre­ning och vi tre sitter i styrel­ sen, berättar han. En gång i veckan träffas medlemmar­ na, som går i låg-, mellan- och högsta­ diet, på tredje våningen i Hofors Science Center och bygger och utvecklar robotar för att tävla. – Vi hjälper och stöttar ungdomarna, berättar William, som tillsammans med

»I lådan är en ny laserskärare som vi köpt in efter bidrag från LF Samhällsfond.»

TOPPTRIO. Fredrik, Ali och Robin i full koncentration.

kompisarna nu dessutom ansvarar för den svenska delen av RoboCup, även om det mesta ställts in under pandemin, där vinnare som han och hans BatBot kan gå vidare och få tävla internatio­ nellt. Han betonar att allt är kostnadsfritt. Materialet får ungdomarna låna och för resor, material och maskiner söker de sponsorer. – Laserskäraren är väldigt avancerad och kommer att betyda massor, säger han och man riktigt ser hur han längtar efter att testa den själv. Som en mentor och entusiastisk

idéspruta finns Petter Danielsson, IKT-pedagog i Hofors kommun, med i bilden. Han kom till Hofors 2015 och strax efter fick han ett samtal från en tekniklärare. – Han skulle gå kurs i robotbyg­ gande och undrade om jag hade någon erfarenhet. Det hade jag. Mina elever på skolor jag arbetat på tidigare har vunnit SM i robotprogrammering flera gånger. Den här läraren gick kursen och vi drog

i gång robotbyggande som elevens val, berättar Petter Danielsson. Det som började som ett litet robot­ labb i en skrubb på Petreskolan har nu fina lokaler i Science Center. Den här dagen är klass 6B där och

konstruerar legorobotar. Det är ett bra sätt att lära sig grunder. Förhoppningen är att några blir intresserade à la Willi­ am och hans kompisar – men definitivt får alla en känsla av vad programmering och robotar handlar om. För detta brukar beskrivas som framtiden. Kunskap inom AI, artificiell intel­ ligens, och automation är något inte minst industrin skriker efter. Och apropå framtiden. William Forsbergs brinnande intresse sedan 13-årsåldern har inte bara tagit ho­ nom ut i världen för att tävla. Nu jobbar han på Sandvik som operatör där han till viss del har nytta av sina kunskaper. Han planerar sedan att i tre år plugga adaptive manufacturing (3d-printing) med inriktning på metaller.

STARK DUO. Petter Danielsson och William Forsberg snackar robotar.

FAKTA SAMHÄLLSFONDEN Stöd från Länsförsäkringar Gävleborgs Samhällsfond har blivit en viktig faktor för många föreningar och organisationer i Gävleborg. Det innebär ökad aktivitet och trygghet för många barn och unga. Under fjolåret delades många mindre bidrag ut för att hjälpa flera under pandemin, hela 90 olika bidragstagare på ett och ett halvt år. Upp till 1,2 miljoner kronor delas ut varje år. Du kan söka hela året, men beslut tas en gång per kvartal. Så här söker du: På LFgavleborg.se/samhallsfond hittar du mer information och gör din ansökan. Här kan du också läsa om fler bidragstagare.

BYGD 2 · 2021

19

LIVSSTIL

HAMBURGERKUNG. Oscar Grönfors i den foodtruck från Tyskland som numera rullar i Gävleborg.

Fullt os! 20

BYGD 2 · 2021

HJÄLTE! Daniel Hed Holmberg, Hille, konstaterar att “nu blir alla glada hemma”.

FOLKSAMLING. Charlotte Lindfors med Lycke och Leon träffar kompisarna Elin Axell och Hekmat Katebzada med dottern Annabelle.

Sveriges första foodtruck fick tillstånd i Stockholm 2013. Göteborg och Malmö hängde på året efter och nu har matbilarna blivit en självklar del av stadsbilden – och landsbygdsbilden. Vi hängde med en bil på äventyr. Text Lena Nyblad Foto Britt Mattsson

BYGD 2 · 2021

21

LIVSSTIL

F

SALLAD OCH DRESSING? Oscar Grönfors preparerar ännu en burgare.

oodtrucken är parkerad. Förberedel­

FAKTA BERÖM ”Framtidens restaurang är kanske inte en restaurang i den bemärkelse vi tänker oss dem i dag. Foodtrucks har blivit ett mer populärt koncept i en tid när matupplevelser har blivit mer temporära, mobila, och on-demand.” (Visit Swedens rapport Måltidstrender 2020)

22

BYGD 2 · 2021

serna gjorda. Kunderna kommer. Oscar Grönfors steker hamburgare, Charlotte Lindfors byter gasol. Deras barn Leon, drygt 3 år, och 1,5-åriga Lykke hjälper till. Eller inte. Det beror kanske på vem man frågar. Några kompisar kommer förbi. Behöver Oscar och Charlotte hjälp? Hämta varor? Barnvakt? Inte nu. Okej, då beställer vi en Klassiker och Fanta … Det är, kort sagt, ett härligt kaos. – Vi åker runt som en cirkusfamilj. Det är svårt att skilja på jobb och fritid och det har blivit en livsstil för oss, skrattar Charlotte. Bro Burger Bar i Gävle är ett av de rullande

matställena i Gävleborg. Paret har haft sin foodtruck i fem år nu. – Det bästa är att man får komma ut till olika ställen och träffa mycket folk, säger de i munnen på varandra. De gör lite så, fyller i där den andra bör­ jat. Men så har också foodtrucklivet blivit en självklar del av livet ihop. Ofta är de båda

barnen med. Ibland också någon barnvakt eller hjälpreda i form av familj eller vänner. Båda tycker om att åka till marknader och stadsfester men också att ställa upp bilen en vardag i Hedesunda, Hofors, Ockelbo, Sand­ viken … Trogna kunder håller utkik på sociala medier när de är på plats. Som så mycket annat när det gäller trender kommer också den här från USA. Men egent­ ligen är fenomenet, att sälja mat från rullande vagnar, äldre än så både i Sverige och världen. Korvgubben och de asiatiska matvagnarna är bara två exempel. För att klassas som foodtruck ska fordonet ha ett inbyggt kök – och det speciella är att det lagas och serveras mat och dryck där människor vill ha det. Oscar är kock och startade hamburgerbar i Gävle 2016 men kände snart att han ville satsa på en egen foodtruck också. Från början tillsammans med sin bror men ganska snart ersattes brorsan av Charlotte som är utbildad lärare men har jobbat med många olika saker.

Hallå där…

FAMILJEFÖRETAGET. Charlotte Lindfors med hjälpredorna, nåja, Lykke och Leon. Pappa Oscar i bakgrunden.

Bilen kom från Tyskland och var utrustad med bänkar men behövde fyllas på med stek­ bord, fritös, kylar och annan utrustning. Som många småföretagare vävs familj och arbete ihop till ett Projekt Livet. – Vi jobbar typ sex dagar i veckan, säger Oscar, och Charlotte fyller i: – Även om jag jobbar mindre med själva servicen nu, är det verkligen fullt upp hela tiden som företagare. Tro det eller ej, men jag skicka­ de jobbmejl från förlossningen. De har två anställda, snart tre, som mest jobbar i den fasta restaurangen och tar förstås in extrapersonal när det behövs. – Tidigare var vi mest ute på olika eve­ nemang och privata beställningar men när pandemin kom var vi tvungna att tänka om. Nu står vi någonstans i länet nästan alla kvällar i veckan, konstaterar Oscar. Nöden är uppfinningarnas moder brukar man

säga, och under det senaste ett och ett halvt åren har stamgästerna blivit många. – Men det roligaste är att åka på olika eve­

…Anders ”Matsa” Jonsson som vann foodtruck-SM 2018, hur kom det sig? – Jag och min sambo Piita Götesson köpte en foodtruck det året. Jag sa att till hösten är det SM och då ska vi vinna. Och det gjorde vi! Vad ledde det till? – För det första gick vi vidare till EM-kval i Berlin och där vann vi också burgarklassen. EM blev en bonus och allt det där gav en kick till att fortsätta. Vi gör inte ”fast food” utan ”good food” och vi väljer lokala råvaror så långt som det är möjligt. Reser ni runt mycket? – Ja, men vi håller oss oftast inom 20 mil från Bollnäs. Det är kul att åka runt på olika evenemang och det bästa med foodtruck­ livet är att man kommer så nära gästerna och får feedback direkt.

nemang, det blir lite halvsemester och så träffar man många andra som lever samma liv som vi, säger Charlotte. Råvarorna tas helst från närområdet. Den här dagen kommer köttet från en bonde i Valbo men lika ofta kan det komma från en gård i Järbo eller Hedesunda och ibland från Delsbo. Kycklingen är från Ockelbo, bacon från Nibble gårdsgris i Västerås och osten kommer från Väddö gårdsmejeri i Roslagen. Vegetariska och veganska alternativ är en självklarhet i dag och på menyn finns en burga­ re på plantbaserad färs. Som mest har de serverat 750 hamburgare på en dag. Jo, sjuhundrafemtio! – Annars är nog det mest udda uppdraget en grisfest med väldigt mycket folk vid Dragon Gate. I slutändan var det bara vi som serverade mat, strömmen gick och det var ett äventyr, skrattar Oscar. Om de själva äter hamburgare? Det händer.

Anders ”Matsa” Jonsson vann Foodtruck-SM 2018 och fick EM-kvala i Berlin.

BYGD 2 · 2021

23

BRANDSKYDD

Ingen fara på taket

om du följer Ottilias säkerhetsråd Tända en brasa i öppna spisen är mysigt i höstmörkret. Känna värmen från kakelugnen är skönt i vinterkylan. Men vet du hur du ska elda? Vi tog rygg på sotaren Ottilia Wigert och gav oss upp på hustaken i Gävle. Text Ola Liljedahl Foto Peter Cederling

24

BYGD 2 · 2021

O

ttilia Wigert kommer

till jobbet vid kvart över sex, tar en morgonfika och står en stund senare på något tak i Gävle och undersöker en skorsten. Åtta–tio hus senare är dagen slut.

Är man sotare så är man. – Generellt snålar många lite på tillförseln av luft för att det ska brinna längre. De vill spara på ved och många tror att skorstenen kan spricka om man eldar för hårt, säger hon. Men det ska mycket till för det.

LIVRÄDDARE. Sotaren Ottilia Wigert arbetar mycket med brandskyddskontroller. Trasiga skorstenar och fel eldning kan leda till bränder.

BYGD 2 · 2021

25

BRANDSKYDD

»Framför­allt tjäran längs skorstensväggarna kan antändas av en gnista. Då blir det soteld som kan leda till sprickor i rökkanalen.«

Stänger man spjället till hälften och skjuter igen luckorna så att det brinner sakta och länge ökar däremot risken för att skorstenen får en beläggning av brandfarlig tjära. – Det är inte bra. Tyvärr hittar vi ofta det när vi besiktar skorstenar. Framför­ allt tjäran längs skorstensväggarna kan antändas av en gnista. Då blir det soteld som kan leda till sprickor i rökkanalen. Det är bättre att tillföra rejält med syre så att det brinner ordentligt, berättar hon. I media hör och läser vi mest varje höst och vinter om hus som brunnit ner efter en skorstensbrand – eller för att någon har tömt aska i en papperspåse eller plasthink och gått och lagt sig. – Soteld kan gå fort. Och med aska i en plasthink, till exempel, kan det efter ett tag bli så varmt att plasten börjar smälta och tar eld. Står den då på ett trägolv eller nära en gardin eller en tidningskorg när husägar­ na lämnar huset eller går och lägger sig, ja, då kan katastrofen vara ett faktum. Trots att sotningsväsendet, försäk­ ringsbolag och andra regelbundet varnar för detta, så känns det som att man aldrig kan påminna om detta för ofta. Av ungefär 1 500 sotare i Sverige är

GYMPASS? Nej, men det krävs en del smidighet och styrka för att jobba som sotare. ”Perfekt för kvinnor”, säger Ottilia.

FAKTA OTTILIA WIGERT Namn: Ottilia Wigert Ålder: 28 Bor: Med sambon Johanna och två franska bulldoggar i Stigslund, Gävle. Gör: Sotare/tekniker. Aktuell: Gör brandskyddskontroller inför hösten och vintern i fastigheter med eldstäder.

26

BYGD 2 · 2021

omkring 25 kvinnor. – Jag var ensam kvinnlig sotare i Gävle när jag började för sju, åtta år se­ dan men jag minns att det var en i Sand­ viken som hade jobbat ganska länge. Nu är vi faktiskt tre kvinnor som är sotare i Gävle så det ökar ganska snabbt, säger Ottilia Wigert. Sotare har historiskt sett varit en mansdominerad bransch, och visst lever stämpeln kvar fortfarande. Men Ottilia vill gärna se att fler kvinnor får upp ögonen för yrket. – Klart att det är lite tungt ibland och det kan vara en fördel att ha starka nypor men det är verkligen ett yrke som passar kvinnor. Det händer ibland att jag kommer ut till någon och får höra ”hur går det för dig som är tjej, är det inte för tungt, är du inte höjdrädd?”. Hon ler lite och skakar lätt på huvu­ det. De som frågar detta vet inte att de snackar med en som är hockey­laget Sandvikens IK:s i särklass bästa poäng­

plockare genom tiderna – och har pallat en och annan smäll. Ottilia Wigert kommer från Axmar.

Där på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland började hon spela hockey och funderade så småningom på vad hon ville jobba som. – Jag gick Idrott & hälsa på gym­ nasiet och visste inte alls vad jag ville. Jag funderade på att bli förskollärare men sökte samtidigt sotarutbildningen. Det var rena slumpen att jag råkat se en annons. Skorstensfejarutbilningen, som den mer korrekt heter, anordnas i Rosersberg i Uppland av Myndigheten för samhälls­ skydd och beredskap (MSB) vilket säger en del om hur samhällsviktigt yrket anses vara. Ottilia berättar: – När jag hade jobbat några år valde jag att utbilda mig vidare och bli skor­ stensfejartekniker, en ettårig utbildning, även den i Rosersberg. Det är mycket teknikerarbete jag gör nu, alltså brand­ skyddskontroller och besiktningar. Vi filmar skorstenen invändigt, kollar efter förändringar i rökkanalen, ser om det finns någon brandfarlig beläggning, vi klättrar upp på kallvinden och kon­ trollerar rökkanalens utsida, söker efter eventuella temperaturförändringar runt anläggningen, kollar så att det finns fungerande brandvarnare och brand­ släckare... Och givetvis undersöker de förhållan­

den på taket. Det, hm, räcker att man själv kliver upp en gång på taket så ser man farorna. Det är hööögt på många hustak och genom historien har många sotare fallit och skadat sig illa. I motsats till många andra yrken som jobbar på hög höjd använder sotarna inte säkerhetslinor. – Så arbetsmiljön ska vara säker genom takskyddsanordningar. Tyvärr ser vi många takstegar som bara sitter fast med spikar. De kan faktiskt lossna när som helst. Därför är det viktigt att vi kontrollerar infästningar. Många hus saknar dessutom glidskydd för markste­ gen, säger hon. Och alldeles för ofta saknas det takbryggor så att sotarna ska slippa balansera på taknocken.

OTTILIAS RÅD OM BRANDSÄKERHET 4 ”Se till att de brandskyddskontroller som ska göras verkligen görs. Är du osäker på vad som gäller så fråga.” 4 ”Våga tillföra rejält med syre så att elden brinner ordentligt. Låter man det i stället bara brinna lite och långsamt ökar risken för sot och tjära i skorstenen.” 4 ”Elda inte kall och fuktig ved. Använd rumstempererad ved.” 4 ”Ha gnistskydd i öppen spis och kakelugn och eldstadsplan på golvet.” 4 ”Stapla inte brännbart material mot eller nära eldstaden.” 4 ”Var försiktig med att elda kartonger som lätt kan ge gnistor.” 4 ”Använd askhink med lock.” 4 ”Ha fungerande brandvarnare och alltid en brandsläckare nära – och gärna brandfilt också.”

OM DET BRINNER … 4 Det är viktigt att ha underlag som visar att man ägt saker, till exempel intyg eller kvitton. 4 Om något är värdefullt, som gamla smycken, kan det vara bra att få en värdering hos en guldsmed. 4 Ta gärna foton eller filma i ditt hem, både för försäkringsbolaget och din egen skull. 4 Om du äger något exceptionellt, som en sällsynt Picasso värd miljoner, behöver du ha en specialförsäkring. FRIHET. Sotare är ett fritt och varierat yrke, menar Ottilia Wigert.

BYGD 2 · 2021

27

ENTREPRENÖRSKAP

Slit – men inget släng

i den gröna verkstaden Man brukar säga att vi lever i ett slit- och slängsamhälle. Jimmy Ilou vet allt om slit – men knappt vad släng är. Vi hälsade på hos en annorlunda bilverkstad.

H

Text Lena Nyblad Foto Stéfan Estassy os Gävle Bilrikt på Rälsgatan i Gäv­

le har man alltid mycket att göra, men förstås extra mycket strax efter sensommarens översvämningar. Bekymrade bilägare sätter ofta sitt hopp till ägaren Jimmy Ilou och hans kollegor. Det är som att ordet ”hållbarhet” svävar över anläggningen. Ambitionen när de får in skador är glasklar. De lagar allt som går att laga och ser en sport i att återanvända. – Vi säger aldrig nej, vi säger att vi löser det här, berättar Jimmy Ilou. Totalt är de åtta anställda som jobbar på verkstaden och två som jobbar i bolaget Påbyggargruppen som utrustar och bygger om företagsbilar.

Jimmy Ilou har haft sitt företag i tio och ett

halvt år nu, en märkesverkstad auktoriserad på Mercedes och Ford, men också en allverkstad med alla försäkringsbolag som kunder. – Vår ambition är att laga grejer, allt går att laga. Vi är bäst på det, det är ingen som slår oss där, slår han fast.

28

BYGD 2 · 2021

Med hållbarhet som nyckelord i en bilverk­ stad gäller det att mellan varven bli någon form av Uppfinnar-Jocke. Det enkla är ju att kasta och beställa nyproducerat. Allt som går ska alltså lagas. Det är det mest hållbara. Går inte det söker man en begagnad del och i allra, allra värsta fall en ny. Jimmy Ilou suckar lite: – Men det känns alltid som ett nederlag. Oftast finns delar för att ersätta det som inte ens det här teamet lyckas laga i närområdet. Annars letar de runt om i landet. – Hellre en begagnad huv från Skåne än att beställa en ny som ska tillverkas och skickas från Tyskland. Det här sättet att tänka är det enda rätta, vi har bara en planet, säger han. De har satsat stora pengar på bra verktyg och utbildning. – Det gör att vi kan göra avancerade rikt­ ningar på olika knöliga delar, att vi lagar plast men även aluminium. Just aluminium är vi ensamma om i stan, berättar han. I verkstaden finns alla möjliga, och en del omöjliga, verktyg som behövs.

MILJÖMEDVETEN. Jimmy Ilou och hans kollegor har ambitionen att allt går att laga. ”Det sättet att tänka är det enda rätta för miljön”, säger han.

BYGD 2 · 2021

29

ENTREPRENÖRSKAP

Hallå där…

FULLT UPP. Efter översvämningarna i Gävle i augusti behövde många, många bilar gås igenom.

Jimmy Ilou fortsätter: – Många verkstäder slänger den där motor­ huven som har fått en bula bara för att det är aluminium. Det känns därför bra att vi i stället lagar. Han har ett stort bilintresse och har drivit Mercedesverkstad i Gävle tidigare innan han lämnade bilbranschen för att jobba med bygg­ nadsvård åt länsstyrelsen några år. – Jag renoverade gamla kyrkor och herrgår­ dar innan jag återvände till verkstadsjobbet, säger han. Intresset för det gamla och att återskapa kanske är medfött? Han kommer från en gammal smed- och plåt­

slagarsläkt i Karlholm. I entrén till verkstaden hänger en handsmidd skylt med företagsnamnet som hans mamma Doris Ilou, framstående konstsmed, gjort. Om han själv kan smida? Nja, han säger att han kan smida men ”inte som morsan kunde”. Även om den största miljönyttan för företa­ get ligger i att laga är det också viktigt för Jim­ my Ilou att arbetslivet i stort också är hållbart. – Vi sorterar alla sopor och har hundra procent förnybar el. Vi köper begagnade datorer och telefoner, det handlar både om pengar och miljö. Dessutom håller företaget på att konvertera till LED-belysning i hela den 975 kvadratmeter 30

BYGD 2 · 2021

stora verkstaden. Alla förbrukningsmaterial ska vara så miljövänliga som möjligt, från fönsterputs till grundfärger. Kläderna tvättas på plats i stället för att någon firma hämtar och transporterar. Pappmuggar är bannlysta till det, förstås, miljömärkta kaffet. – Vi hjälps åt för att det ska bli så bra som möjligt. Det är förresten så vi jobbar med allt. Vi har inga chefer utan det är vi tillsammans som sköter det här på det sätt vi tycker. Jag är ute på golvet precis som alla andra, berättar han. – Ska vi anställa får alla vara med och tycka, ska vi investera får alla vara med och tycka. Det funkar jättebra. Vi hjälps åt också på fritiden, om det är någon som har bekymmer. Det blir som en familj, säger Jimmy Ilou. Det roligaste med jobbet är variationen. Alla

skador kräver olika insatser. – Sedan är det kul att hänga med i utveck­ lingen. Nu är det elbilar som vi har certifierat oss för. Nästa stora investering på tur är solpaneler på taket för att därmed bli självförsörjande på el. Han skrattar lite: – Jag tänker ta på mig ledartröjan och bli den mest miljövänliga verkstan i stan. Jag ger mig inte förrän jag är bäst. Varför? Jag har ju barn och de ska ha barn. För mig är det viktigt och jag vill inte förstöra för dem.

…Stefan Schönnings, bilskadetekniker och upphandlingsansvarig för Motor på Länsförsäkringar Gävleborg – vad är Länsförsäkringars miljö- och kvalitetscertifiering för något? – Det är en certifiering som bygger på en rad krav Stefan Schönnings. som hjälper våra samarbetspartners att utvecklas i en gynnsam riktning avseende säkerhet, kvalitet, effektivitet och hållbarhet. Finns många sådana verkstäder? – Vi har ungefär 1 500 certifierade verkstäder i Sverige, varav 71 i Gävleborg. Varför är det viktigt? – För att säkerställa att våra samarbetspartners har rätt förutsättningar för att utföra säkra, korrekta och hållbara reparationer. För första gången har Konsumenternas jämfört hållbarhetsvillkor i bilförsäkringar, så det är en viktig fråga att arbeta med idag. Visst har ni ett eget Hållbarhetspris också? – Ja, det är nytt för i år och kommer att delas ut till en av de 31 certifierade bilplåtsskadeverkstäderna. Vad får den som vinner? – En check på 25 000 kronor från oss att dela ut till en valfri förening eller organisation som jobbar hållbart för barn och ungas bästa i Gävleborg.

Bästa investeringen 2021 – dig själv! Behöver du komma igång med ett nytt sparande eller se över det du har? Vi har några enkla tumregler kring sparande: Buffert, pensionen och drömsparandet. En bra ordning enligt oss och vi guidar dig gärna på vägen till ditt sparmål och mellan olika sparformer. Ta hjälp direkt via Sparnavigatorn i vår app eller slå oss en signal på 026-14 75 00 och prata med någon av våra rådgivare.

MEDARBETAREN

För Fredrika är Gävleborg hela världen

FAKTA Namn: Fredrika Lönnberg Ålder: 47 år Bor: På gård i Åshammar. Familj: Sambon Lars Johansson, teknik- och slöjdlärare och byggnadssnickare, sönerna Axel, 12 år, och Johan, 10 år.

I ett hus vid vägens slut i Åshammar bor Fredrika Lönnberg med man, barn, hästar, höns, katter, hund och utsikt över åkrar och ängar. – Man behöver egentligen aldrig åka härifrån, här finns allt, säger hon.

D

Text Lena Nyblad Foto Britt Mattsson

et senaste ett och ett

halvt året har hon varit mycket hemma. Som chef för Affärsstöd försäkring på Länsförsäkringar Gäv­ leborg har hon, liksom halva Sverige, ja halva världen, skött jobbet mest hemifrån. Det var planerat att hon 1 september skulle börja en ny kombinerad tjänst som skadekoordinator och portfolio manager. Men då kom översvämningarna. – Det här gjorde ju att alla styrde om. Det har inneburit att vi i princip allihop har börjat jobba tillfälligt på byggskade­ avdelningen. De brukar vara tre som svarar i telefon, nu är vi 37 och ingen av oss är skadereglerare för de gör själva jobbet. Själv står jag med ett ben i varje tjänst och försöker sköta båda, säger Fredrika Lönnberg.

Just det här engagemanget är något som hon uppskattar. – Vi har en slogan som säger att för de allra flesta är Gävleborg inte hela världen, men det är det för oss. Och för de flesta av oss är skadeavdelningen inte hela världen heller, men nu blev den det för oss alla. För vi är så måna om att alla de här människorna som är våra kunder ska få hjälp. Det handlar om våra grannar, kompisar och fotbollstränare, säger hon.

32

BYGD 2 · 2021

Fredrika Lönnberg pratar sig varm om sitt arbete. – Det bästa med jobbet är att det är så varierande och, såg man inte minst nu, flexibelt. Det regnade natten mot ons­ dagen och onsdag morgon var vi igång. Det ser man inte överallt. Fredrika Lönnberg beskriver sig som en engagerad typ som skulle må bra av att sitta på händerna ibland. – Jag får jobba på att inte räcka upp handen och ta på mig allt. Men jag tycker att det är roligt att hålla på med många olika saker. Jag tror att jag har lätt för att se samband och hitta lösning­ ar och om man väntar lite så kan det ju hända att någon annan kommer med något som är smartare, skrattar hon. Engagemanget sträcker sig längre

än jobbet. På gården, där hon faktiskt varit skriven hela livet, finns det att göra. En fridfull idyll med hästar som betar i hagen och tuppar som gal i hönsgården. – Det är jordbruk som är mina rötter, blandat med ett samhällsintresse i största allmänhet. Gården tar mycket tid med djuren och vi sköter jorden själva. – Visst tänker jag ibland på lägenhet och max några guldfiskar. Men jag tror inte att jag skulle trivas med det. Det är en livsstil att bo som vi gör. Nu ser Fredrika Lönnberg fram mot det nya jobbet, det hon skulle ha ägnat

sig helt åt när regnmassorna kom, där det handlar om att hjälpa skadeavdel­ ningen med förändringsarbete, att vara ett coachande stöd och den som håller ihop det hela. – Det är intressant att se hela kedjan. På affärsstöd sköter vi utbildning, kvalitetssäkring och sådant som inte går som det var tänkt. Vi är ett nav mellan försäljning, skador, ekonomi och utbild­ ning. Att nu få den här skadekoordina­ torrollen är att ta det ett steg till. Hon menar att arbetslivet under både

pandemin och översvämningarna trots allt har varit lärorikt. – Under pandemin drogs vi isär av ett yttre hot, här har vi dragits ihop av en yttre händelse. Jag jobbar på ett fantas­ tiskt företag som har legat långt framme i tekniken och vårt arbetssätt under flera år. Vi har kunnat jobba hemifrån ibland även tidigare. Nu blev vi tvungna och vi var därför väldigt långt framme redan. Tidigare i livet har hon gjort många olika saker. Bland annat var hon i bilbranschen i många år och inte minst var hon dri­ vande i Hästivalen i Gävle, en tiodagars sommarfest med alla hästdiscipliner. Prinsessan Madeleine dök upp där och popgrupperna Kent och Sahara Hot­ nights uppträdde och … Men det är en annan historia.

STARK DUO. Fredrika Lönnberg och morganhästen HM Captain Cash på gården i Åshammar.

BYGD 2 · 2021

33

LÄNETS HISTORIA Text Ola Liljedahl Illustration Emma Harrysson

Reformen som fyllde många hål Tandvärk är vi många som har haft.

Det ilar och värker och man bokar desperat tid hos tandläkaren. Är man barn kontaktar man Folktandvården. I dag är det självklart men så har det förstås inte alltid varit. Ja, tandvärk har nog alltid funnits. Men inte tandvård. När Folktandvården, som i dag hjälper majoriteten av alla barn i Sverige med munhälsan, växte fram i slutet av 1930-talet och grundades 1938 spelade faktiskt nordvästra Hälsingland en viktig roll.

Inte minst Los-Hamra kommun som

den hette på den tiden, långt innan området blev en del av storkommunen Ljusdal. Riksdagen hade redan 1924 fattat beslut om att tillsätta en nationell tandvårdsutredning. Som en del i den undersöktes behovet av tandvård runt om i landet. Tandläkaren Gurli Sköld i Ljusdal fick uppdraget att undersöka tandstatusen hos barn i delar av Häl­ singland. Bland annat åkte hon till Los 34

BYGD 2 · 2021

kommun – och framförallt till Hamra folkskola. När behovet av tandvård för barn slumpvis undersöktes visade det i det närmaste skrämmande siffror. Av 58 barn i årskurserna 1–5 som tandläkare Sköld undersökt i Hamra visade sig 21 av barnen behöva tio fyllningar eller mer. Hela 46 av de 58 barnen var i behov av tandutdragningar. Allra värst var det för en stackars pojke i fyran som behövde 24 fyllningar och fyra tandutdragningar. Jo, du läste rätt. Tjugofyra. En sådan rapport fick förstås genom­

slag. Tandläkare fanns framförallt i städerna och tandläkarutbildningen i Stockholm var ganska nystartad – men riksdagen ansåg att barn i hela landet måste få hjälp. Så 1938 grundades Folktandvården, i början helt fokuserad på barntandvård. Vad hände då i Los? Samhället hade växt sig starkt genom både skogsindustri och inte minst gruv-

industri. Planen var att Los-Hamra kommun med 3 600 invånare, varav ungefär 800 av dem bodde i själva Los, skulle bli ett eget tandvårdsdistrikt. Men så blev det inte när det kom till kritan. De fyra första folktandvårdsklinikerna i Gävleborg blev i stället Hofors, Ljusdal, Färila och Järvsö. På alla de platserna hade utredningen visat att barntandvår­ den var väldigt dålig eller obefintlig. Los fick så småningom ett eget annex till Folktandvårdens klinik i Färila. De fyra milen till Los åkte sedan tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och även tandtekniker några dagar i veckan ända tills kliniken i Färila lades ner 2005. Hur det gick med pojken i Hamra som är en del av Folktandvårdens drygt 80-åriga historia vet vi inte. Men för­ hoppningsvis fick han hjälp.

(Källor: Bland annat ”Folktandvården Gävleborg – en historik” som Måns Hedin och Hans Eriksson sammanställde i mitten av 1990-talet.)

Länskrysset

1:a pris: Brandpaket: 6 kg pulversläckare, brandfilt och brandvarnare – värde 750 kr 2–4:e pris: Förbandskudde och brandfilt – värde 390 kr

TÄVLA OCH VINN FINA BRA-ATT-HA-PRISER! FATTA

5–6:e pris: Förbandskudde – värde 190 kr STRYKMÅTT?

SES VID BRAND

LIGGER VISSA TORP UNDERHÅLLER ADAM I NORDEN

NYTTJADE KNIVEN SÅGS PÅ GALGEN

GÅR AV OCH AN UTAN MÅL REST AV ELD KAN MAN GÅ

KAN VISSA STICKOR

ÄLDRE KUSK

HETTE TIDIGARE YTA

KAN SES PÅ TORN SLÄNGS I SJÖN SÄLLSYNT

VANLIG BÖNA RIKTIG RÖRA SNÖRSTUMP

KALLAS NATE

KORT ARKANSAS BLIR VÄXTER

SES MED RUTSCH I LEKPARK

KAN HITTAS PÅ BOTTEN

SKAPA SOM FOSTRA

VÄCKA SPELADE TALAN BELLMAN KAN GÅ UNDER

GÖR VISSA MUSIK TOM I RALLYVÄRLDEN VAPEN

MILDA

ÄGIRS MAKA STAD I JEMEN

FÅR MAN I KYRKAN EN SÅN ÄR EMMA

ÄR REDBAR OCH KAN FRÖN

GÖR SIDLAYOUT

SER UT SOM UTAN OMVÄGAR KAN MAN LEDER GÖR VI VÄL ALLA

KAN MAN ANSES MISSTAG TRANOR VARA

TILLTRO

GÖR VI DE MINSTA

ARLA

KALLAS VISSA FÖRSÄLJARE

EDENBO SÖVDE TIDIGARE

PÅVENAMN GÖR FÖRLAG ORT NÄRA SKÖVDE

PEKKA SALONEN LYCKLIG

DRICKER MÅNGA VILL TÄVLANDE

DEN HÄLLER VI I RENSA OGRÄS

TAL I TAL PÅLE

KAN HUND VARA

SLÄPA I SKÅNE

ÄR VÄL ALLA HOT

ID EST

ANGER VILKA BAKSTRÖM GÅTT I KVAV

ANSES TJUVAKTIGA

FUL FISK ÄR MODELLER?

SKA FÖLJAS BILJONFÖRLED

DEN RÖDA TRÅDEN KLOSTERSYSSLA

GJORDE PUBLIKEN KLIPPAS TILL GRUPPEN ANVÄNDE ETT INVEKTIV

NYTTJAS I STALL KAN ROS

KAN MAN OFFERT - ELLER INTE MISSTÄNKA SLAG & SORT

KAN KLÄCKAS FÖRFÖLJER

DEL AV LADUGÅRDEN

STEWART, ARTIST GÖR ORO IBLAND

GULLIG MÅSTE SKIDÅKARE DANSK Ö FÅGELLÄTE?

JOBBADE I SILO

HYLLNINGSDIKT

SKA MAN VEDSPIS ORDER I EKA

KAN MAN VÄG I NATUREN GREKISK KAN SES GUDINNA I SKYN SKÅRA

DYRKADE EGYPTIER

SÄMRE VARIANT

RYSSJA

SÄTT ATT HANDARBETA SKALK

BUSKMANNEN KAN MAN FARA SERVERING

HAR STOR FLOTTA

BATTERITYP VITSDAMEN

BLIR ÖVERSKOTTET

SKILJS FRÅN VETET

SMÅVÄXTA

DET HÄR

HEDER SOM HEDRA KAN INLEDA SATSER

LAGT PÅ HÖG

Skicka in lösningen (meningen i de gula rutorna) med ditt namn, adress och telefonnummer till: Länsförsäkringar Gävleborg, att: Länskrysset, Box 206, 801 03 Gävle. Alt till: lanskrysset@LFgavleborg.se. Vi vill ha lösningen senast 31 december 2021. Bland de rätta svaren dras sex vinnare, som kontaktas av Länsförsäkringar Gävleborg. Ordflätan i förra numret var: Tillsammans blir vi starkare. BYGD 2 · 2021

35

Omtanke. För all tid. Vi tror på kraften i att bry sig om varandra. Att om vi verkligen ser dig och platsen där du bor, då blir det bra på riktigt.

lansforsakringar.se/foralltid