Issuu

BYGD ETT SAMHÄLLSMAGASIN FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÄVLEBORG

ÖVERSVÄMNINGEN

SKADORNA AV TUSENÅRSREGNET BOLLNÄS

Upplev småstaden! ORTNAMN

Varför heter det Njutånger?

Partykungen ”Director of Fun” omsätter över 300 miljoner – och har alltid kul på jobbet

#1/2022 HEJ, GÄVLEBORGARE • INGA FLER OLYCKOR! • SAMHÄLLSFONDEN • MEDARBETAREN • FLOTTARKÄRLEK PÅ LJUSNAN

• KORSORD

LEDARE

BYGD

Ett samhällsm agasin från Länsförsäkringar Gävleborg

#1/2022

Människorna före siffrorna

an man förena affärsnytta och samhällsnytta?

Ansvarig utgivare Lena Bogren, Länsförsäkringar Gävleborg

Illustrationer Emma Harrysson

Svaret är ja. Det är vi, Länsförsäkringar Gävleborg, ett bra exempel på. Det är lätt att tro att vår verksamhet bara handlar om siffror och pengar, men allt vi gör som kundägt företag handlar i grunden om människorna som bor här i Gävleborg. I min roll som hållbarhetsansvarig arbetar jag dagligen med vårt sociala ansvar. Och dagligen möter jag uppskattning för de insatser vi gör. För oss är det viktigt att våra medel används på rätt sätt och i sammanhang där de verkligen gör nytta. Ofta handlar det om insatser för barn och unga. De är vår framtid och därför känns det självklart för oss att satsa lite extra på just deras trygghet och möjligheter. I det här numret av Bygd kan du läsa om satsningen ”På egen risk” som vi tror ska minska olyckor med EPA-traktorer och moppebilar. Du kan dessutom läsa om några föreningar som fått bidrag från LF Samhällsfond. Den känner jag mig verkligen stolt över. För den gör skillnad.

Tryck Gävle Offset

Var och en av oss behöver dra sitt strå till stacken för att minimera våra

Projektledning Ola Liljedahl, Lena Nyblad Layout & produktion Anders Gustafson Texter Ola Liljedahl Lena Nyblad Louise Ekman Lisbeth Häggström Mikael Strömberg Omslagsfoto Britt Mattsson Foto Ulf Berglund, Peter Cederling, Stéfan Estassy, Britt Mattsson

Papper 100/170 g Amber Graphic Upplaga 27 000 Vi reserverar oss för eventuella felskrivningar och villkorsföränd ringar. För aktuell information om Länsförsäkringar Gävleborgs produkter och tjänster, besök www.LFgavleborg.se

klimatavtryck. Nu är det mer än någonsin tydligt att allt hänger ihop. Från det stora globala till det lilla lokala. Vi berättar i det här numret om översvämningarna i augusti. Det är den enskilt största skadehändelse vi som bolag har haft. Många kunder drabbades. Ingen av oss vill att det ska hända igen. Vi som försäkringsbolag kommer därför att fortsätta vårt arbete för att förebygga olyckor oavsett om det handlar om bilolyckor, bränder, översvämningar… Vi bidrar helt enkelt till trygghet för människor som lever i Gävleborg just nu – men också nästa generation gävleborgare. Trevlig läsning! Ann-Sofie Wesslén-Weiler Hållbarhetsansvarig

30410965

Denna tidskrift är tryckt på ett tryckeri med miljöprofil.

BYGD 1 · 2022

INNEHÅLL#1/2022

4 Hej Gävleborgare

20 Kungen som blev King

Vi gävleborgare skapar vår del av världen, den del som kallas Gävleborg. Möt Stig Borg från Lörstrand som renoverat en gammal bensinmack, Anna Sand från Hille som tror stenhårt på återvinning och självaste landshövdingen Per Bill. Lisbeth Häggström, vår boktipsare, har läst en bok där författaren bor i Tolvfors, Gävle.

En stilla idé om att människor behöver mer party i sina liv födde företaget Partykungen. En annorlunda framgångssaga som nu blickar ut i världen.

8 Natten när regnet kom

Stefan Brink från lilla Ytteryg är professor i Scandinavian Studies vid University of Cambridge. Vi tog en fika med honom för att förstå varför byar och städer heter som de gör.

Familjen Winges i Sätra i Gävle väcktes mitt i natten av yngsta dottern med orden ”det är vatten i källaren” och då kunde de inte ana vad som väntade…

12 En osannolik arbetsinsats På några timmar anmäldes 2 350 vattenskador till Länsförsäkringar Gävleborg när det SMHI kallar tusenårsregn föll i augusti. Vi kollar läget ett halvår senare.

14 Jakten på småstadens charm Småstaden är perfekt för minisemestern. Allt finns så nära. Så vi packade väskorna, drog till Bollnäs och mötte spännande människor.

24 Varför heter byn som den gör?

28 Inga fler olyckor, tack! Lyckan för många tonåringar är en egen EPA-traktor, men den kan också leda till olyckan. Eventet ”På egen risk” är en kraftsamling där vuxenvärlden vill stötta och hjälpa den så kallade bilburna ungdomen.

32 Medarbetaren som hittade hem Jens Bro spelade i Örebro på elitnivå i innebandy. Sedan drog han och frun åt Hälsingland där båda har sina rötter – och han har tagit en plats i Länsförsäkringars lag i Bollnäs.

34 När timmer flottades i Ljusnan Miljoner stockar flottades i Ljusnan med en absolut topp 1937. Då flöt 20 miljoner stockar fram. 30 år senare var den, ibland farliga, flottningsepoken över.

35 Korsordet Nytt Länskryss med fina priser.

Illustration Emma Harrysson BYGD 1 · 2022

GÄVLEBORGARE

HEJ

HÄLSINGAR OCH GÄSTRIKAR. TILLSAMMANS ÄR VI GÄVLEBORGARE. VI SA HEJ TILL NÅGRA AV OSS OCH FICK SMÅ INBLICKAR I ALLDELES VANLIGT OVANLIGA LIV.

GÄVLEBORGARE

Återvinningsgävleborgaren När man träffar Anna Sand undrar man om människan är hundra år. Inte för att hon ser en dag äldre ut än sina 46, men allt hon har gjort… Organisationsutvecklare på Svenska Basketbollförbundet, äventyrsledare, jobbcoach, behandlingsassistent, resande säljare, konferenssäljare, trädgårdsarbetare. Bland annat. Dessutom spelade hon basket på elitnivå upp i 30-årsåldern och har varit tränare. Energi skulle kunna vara hennes mellannamn. Just idrottsbakgrunden tror hon format henne mycket. Den lärde henne bland annat att kämpa för det man vill uppnå. Nu driver hon företaget Cirkuleramera tillsammans med sin tidigare mentor Peter Nordin. Företaget erbjuder recyclingabonnemang där kunderna får veckovis hämtning av

BYGD 1 · 2022

pappersförpackningar, glas, metall och plast. Dessutom hämtar de grovsopor. Anna är inte rädd för skitiga händer. – Det kan handla om allt från en soffa till en hel förrådsstädning. Vi kan fixa det mesta och jag gillar när man kan pussla ihop saker till något bra, att kunna vara flexibel. Som den gången då en äldre dam ville bli av med sin köksmöbel och behövde en mindre. – Klart vi fixade det! Vi vill ju gärna bidra till återbruk på olika sätt, säger hon och konstaterar att idén kändes bra och på något sätt självklar när den dök upp hösten 2021. – Det ligger i tiden och handlar om smarta tjänster som hjälper människor att göra rätt. De båda delägarna ser den gemensamma ”babyn” Cirkuleramera som något nytt och spännande.

De samarbetar med bland annat Erikshjälpen. Företaget har också kontakt med kommunens dagliga verksamhet för människor med olika funktionsnedsättningar, EDV. Tankarna och planerna är många och målet är att anställa och skapa en trygg arbetsplats där människor får plats. Och att göra samhället lite bättre. Men de skyndar långsamt. – Vi gör allt själva och jobbar hemifrån eller från bussen som vi köpt in. Vi märker att intresset är stort och hoppas kunna anställa folk inom en snar framtid. Någon undrar hur hon vågar testa så mycket nytt. – Äh, jag tror inte man ska tänka för mycket. Ofta är det bara att göra. Jag trivs med att hoppa på saker. Jag menar, vad är det värsta som kan hända?

FOTO: STÉFAN ESTASSY

Gävleborgshövdingen Per Bill är landshövding i Gävleborg. Men är den tidigare moderate riksdagsledamoten, doktorn i medicinsk vetenskap och Uppsalabon en gävleborgare? – När jag längtar hem nu så är det hem till slottet i Gävle, slår han fast. Efter sex och ett halvt år som landshövding känner sig Per Bill numera som en gävleborgare. Men även tidigare hade länet en stor plats i det Billska hjärtat. Han säger att hälften av blodet kommer från Hälsingland med en pappa från Hudiksvall. – Mina första minnen från det här länet är de långa sandstränderna på Maln utanför Hudiksvall. Jag tillbringade varje sommar där och åker fortfarande gärna dit. Per Bill är en friluftsmänniska som går ungefär fem mil i veckan, gärna i Boulognerskogen i Gävle med eller utan hund. Till favoritplatserna i länet hör också Färnebofjärdens nationalpark som röstats fram som Sveriges finaste naturreservat. – En annan favorit är Järvsöbacken som är makalöst härlig alla årstider. Man kan gå där på hösten, åka skidor på vintern och cykla på sommaren, konstaterar han. Han funderar på frågan vad som är det roligaste med jobbet. – Variationen! Det är förstås väldigt motiverande när vi hjälper till under bränderna i Hälsingland eller under pandemin. Eller när vi lyckas locka Microsoft att etablera sig i vårt län fastän varenda kommun i hela Europa skulle vilja ha dem. Men det är också kul att vara ute och hålla ett tal på någon hembygdsgård på en nationaldag och träffa länsbor. Han ser en ljus framtid för Gävleborg. – Vi har ett fantastiskt läge, en timmes resa från Sveriges huvudflygplats. Det kallar man i Frankrike för ”Greater Paris”. Det innebär att Gävle hamn med det synsättet egentligen är Stockholms norra hamn också. – Pandemin har visat att det i många fall går bra att sköta sitt jobb på distans, vilket är en fantastisk möjlighet för län som Gävleborg. För om man kan jobba från sin stora, fina villa med utsikt över vatten utanför Ljusdal eller Bollnäs och på några timmar kan ta sig till Stockholm, kan man bygga upp ett trevligt liv för sig och sin familj. Per Bill är länets landshövding i två och ett halvt år till.

FOTO: STEFAN ESTASSY

BYGD 1 · 2022

GÄVLEBORGARE

Samlargävleborgaren När bensinmacken i Lörstrand invigdes 1953 var det en stor dag. När riksvägen drogs om och Esso bestämde sig för att lägga ner 1965 var det en tyngre dag. Bensinstationen stod där och förföll så småningom. Några hundra meter därifrån bor Stig Borg. Han hade alltid gillat prylar som hade med bensinstationer och lanthandel att göra. – Det kändes sorgligt att det knappt fanns någon kvar av den typen av mackar. När jag 2005 hörde att det fanns ett rivningsföreläggande kontaktade jag Ljusdals kommun, minns han. Åtta månader senare hade han rustat macken. – Att jag hade ett byggföretag underlättade säkert både kontakterna med kommunen och själva rusten, säger han. I dag håller hans byggföretag till där och han har byggt en maskinhall intill macken

BYGD 1· 2022

som han genom att titta på gamla foton återställt till sin glans dagar. – I den har jag hela min samling. Det lär faktiskt vara en av de största samlingarna av den här typen av saker. Essos gamla chefer var faktiskt här på besök en gång och fick lite tårar i ögonen, berättar han. Hans gamla Essostation, som numera heter Lörstrands Nostalgimack, syns från riksväg 83 och mängder av människor svänger ner för att få att en nostalgidos. En period hade han veteranmarknad där varje år och fortfarande hålls många bilträffar där. Stig Borg har alltid haft många järn i elden. – Ta bara Länsförsäkringar. Där inledde jag ett samarbete 1974. Jag hjälpte dem med skador i många år, sålde försäkringar och var lokalombud i Ljusdal i säkert 20 år, hjälpte till med skadeförebyggande arbete och så vidare. Om han samlar fortfarande? Självklart!

FOTO: ULF BERGLUND

GÄVLEBORGARE

Vykort från förr

Lisbeths boktips Debutroman med mycket spänning

Hej, Framtiden! Så här ser Stortorget ut i Gävle en solig dag 1962. Titta på de nya moderna bussarna och de välklädda människorna! Vänliga hälsningar från Förr

287 767 +265!

invånare bor i Gävleborg, en ökning med 265 invånare 2021. Befolkningsutveckling 2021 Bollnäs 26 753 (- 56) Gävle 103 136 (+ 232) Hofors 9 578 (+ 9) Hudiksvall 37 744 (+ 213) Ljusdal 18 804 (- 63) Nordanstig 9 480 (- 3) Ockelbo 5 865 (- 19) Ovanåker 11 711 (+ 39) Sandviken 39 250 (- 40) Söderhamn 25 446 (- 46) (Källa: SCB)

Hej, Selma!

RÄDDARE I NÖDEN. Brandsläckaren ska finnas lättillgänglig i varje hem.

Selma (27 bebisar) och Lucas (28 bebisar) var vanligaste namnen på nyfödda i Gävleborg 2021. Att jämföra med hela landets Alice och Noah. Alice låg i topp för femte året i rad…

Visste du… …att Gävleborg inrättades 29 juni 1762 när man avskilde landskapen Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen från Västernorrlands län. …att Gävleborg har en biltäthet på 533 bilar per 1 000 invånare.

Citatet

”Ju äldre jag har blivit, desto mer intresserad blir jag av själva pappret runt presenten.” (Ernst Kirchsteiger filosoferar)

”Rovhjärtat” handlar om socionomen Annie Ljung, bosatt i Stockholm sedan hon 17 år tidigare flydde från den lilla byn i Ångermanland. Planen var att aldrig återvända, minnena är svåra från tiden då hon kände sig utdömd av invånarna i hembyn. När dementa mamman Birgitta nu irrat ut från sitt boende i kylan och hittas förvirrad och nerkyld tvingas Annie hemåt igen. Annies släkting Sven är tryggheten för Annie och när hans 17-åriga dotter Saga plötsligt försvinner känner Annie att hon måste hjälpa till i letandet. Har Sagas försvinnande någon koppling till Annie? Snart stöter Annie på ungdoms kärleken Johan, känslorna är blandade och hon vill helst fly tillbaka till Stockholm direkt. Ulrika Rolfsdotter, bosatt i Tolvfors, Gävle har debuterat med en stark spänningsroman, språket är målande och händelseförloppet inledningsvis lite långsamt men ständigt accelererande allt eftersom vi får följa med i en berättelse där inget är som det ser ut. Lisbeth Häggström har instakontot #betttybook

BYGD 1 · 2022

ÖVERSVÄMNINGEN

FAMILJEMYS? Pappa Lars Winges, sonen Melker, dottern Lova med hunden Zelda och mamma Pernilla drabbades av översvämningarna i Gävle – men bestämde sig för att ta sin an problemen med en positiv attityd.

BYGD 1 · 2022

Den 18 augusti 2021 blev ett datum att minnas för familjen Winges i Sätra i Gävle. När de väcktes mitt i natten av yngsta dottern med orden ”det är vatten i källaren” kunde de inte ana vad som väntade - men konstigt nog har översvämningen också lett till något bra. Text Lena Nyblad Foto Britt Mattsson

Ursäkta röran…

…men slutet gott i Gävle

änk er att familjen går och

lägger sig en tisdagskväll. Allt är som vanligt. De tre barnen har sina egna rum klara i källaren efter en lång och stor renovering som avslutades ett halvår tidigare. Nästa morgon väntar jobb och skolstart. Tror alla. Några timmar senare kommer dottern Lova upp till föräldrarnas sovrum. Regnet som vräkte ner över Gävle har letat sig in i källaren genom avloppsrören. – Det var kaos och allt flöt omkring, minns Lars Winges. BYGD 1 · 2022

ÖVERSVÄMNINGEN

VAD HÄNDER? Familjen Winges tog bilder när vattnet steg.

Familjen visar fem månader efter den där natten runt i huset som varit en byggarbetsplats sedan dess. Men nu ser det, äntligen, lika fint ut som innan. – Ja, det ser faktiskt ut precis som det gjorde innan översvämningen. Vi kände inget behov att för egen del bekosta några förändringar eftersom källaren redan var som vi ville ha den. De hade slagit ut väggar och gjort om till rum

FAKTA WINGES Familj: Pappa Lars Winges, verkschef borrstålsfabriken på Sandvik Materials Technology, mamma Pernilla, idrottslärare på Borgarskolan i Gävle, Melker, 16 år, Milla, 14 år, och Lova, 11 år, samt hunden Zelda. Bor: Hus på Igeltjärnsvägen i Sätra.

BYGD 1 · 2022

för de tre barnen, tv-rum, badrum med bastu, förråd… Den luttrade pappan, som först jobbat hårt med renoveringen och sedan med återställandet efter översvämningen, suckar åt minnet. Vatten från avlopp i badrum och förråd spred sig över hela golven. – Vi väckte alla barnen och sedan började vi bära. Lars försökte stoppa vattnet men det gick ju inte. Vi höll på till klockan fem och kunde ändå rädda mycket kläder och elektronik, berättar Pernilla Winges. Grannarna kom och knackade på och hade också vatten i källaren. – Vi var lite olika drabbade. Någon hade lika mycket vatten som vi hade, någon bara någon centimeter vatten och någon klarade sig helt, berättar Lars Winges. De funderar på frågan vad som var värst där

och då. – Var ska man börja? Vad ska man göra? Jag gjorde faktiskt vår skadeanmälan klockan fem på morgonen när vi fått undan det mest akuta. Jag fick svar halv åtta och det första de tryckte på från Länsförsäkringar var personsäkerheten, att vi inte skulle gå ner i källaren om det fanns risk för skador, berättar Lars Winges. De försökte pumpa ur vatten och mycket rann också undan ganska snabbt. När de så

småningom fick besked att det var okej att börja riva tog han hjälp av en kompis. Länsförsäkringar Gävleborg kom med alternativ för renoveringen. – Vi valde att vara byggherrar och ta kontakt med hantverkare själva. Vi hade tur som hade kontakt med snickare redan, efter vår renovering, så han kom redan på måndagen. Han har gett offerter som jag skickat till Länsförsäkringar. Det har inte varit några problem och snickaren har varit enormt stöttande och hjälpt oss mycket. Paret Winges har skrivit en dagbok om vad

som hände. Den var bra att ha i efterhand för att se vad som hände och hur mycket de själva hade jobbat – och Lars har gjort en utvärdering som kanske försäkringsbolaget kan ha nytta av. – Först kändes det jobbigt att bo så trångt, alla fem på övervåningen igen i ett sovrum och på soffan i vardagsrummet. Men med facit i hand har nog det tyngsta varit att ha hantverkare som kommer och går från tidigt på morgonen i flera månader. Speciellt i början med saneringsfirman där det var lite svårt med kommunikationen, säger Pernilla Winges. Hela familjen konstaterar att det ändå på det stora hela har gått bra. – Vårt angreppssätt, efter att vi förstod att vi skulle få bra hjälp av Länsförsäkringar, var att fästa blicken på att allt kommer att bli återställt och att kämpa på i positiv anda. Det var ju som en katastrofzon där i Gävle i augusti, så det gäller trots allt att man har förståelse för att det var en exceptionell situation, säger Lars Winges. Att allt blev ett enda kaos syns fortfarande på

altanen. Någon ska åka skridskor, men var är hjälmen? Täckbyxorna, var är de? Pjäxorna, någon?

»Vårt angreppssätt, efter att vi förstod att vi skulle få bra hjälp av Länsförsäkringar, var att fästa blicken på att allt kommer att bli återställt och att kämpa på i positiv anda.« – Vi fick efter de första kontakterna en egen handläggare i Umeå, Patrik Burman. Han har varit jättetydlig, han har svarat på allt och varit ett stort stöd. Det blir ju många sakfrågor som vi inte har koll på. Ett exempel: Det hade gått hantverkare i trappan så den var skadad. Det visade sig att det inte ingår i försäkringen, det måste vi själva ta upp med entreprenören. Pernilla är tacksam att hennes man skött

PÅ GÅNG. Hos Lars och Pernilla Winges är det mesta av källaren återställd nu – men badrummet återstår.

– Det har inte varit någon struktur direkt. Man trodde ju inte i augusti att man skulle behöva ha koll på vintergrejorna, konstaterar Pernilla. Sonen Melker tycker att det var småjobbigt ibland: – Vi hade så få platser att sova på att vi fick turas om att sova på luftmadrass. Nu är det skönt att bo i sitt eget rum igen, säger han. I vardagsrummet hade de kartonger som garderober och minns hur det var som ett enda stort omklädningsrum i många månader. Mellandottern undrade vid något tillfälle om det inte fanns någonstans där hon kunde få vara i fred. Eh… tvättstugan, kanske? Familjen visar bilder i datorn och minns.

mycket av korrespondensen. Det har blivit många mejl och många samtal. De ser positiva saker med hela situationen också – inte bara att de insett att det faktiskt går att leva med en toalett även om man är fem personer. – En granne fixade en samling tidigt där vi alla pratade om hur vi hade drabbats, hur kontakterna med försäkringsbolagen fungerade och liknande. Vi grannar har kommit närmare varandra genom det här, säger Pernilla. Ja, numera är en av grannarna deras hundvakt. Eftersom de fick 120 kronor i timmen för eget

arbete tog Lars in ungdomarna i IK Sätras P 17-lag där han är lagledare. Tio killar jobbade en lördag med att slänga sopor efter översvämningen. – Alla vann på det! Killarna tjänade pengar, vi fick mycket gjort och det blev billigt för försäkringsbolaget, säger Lars Winges. Och även om en del arbete återstår i källaren slår han fast: – En nära vän till mig gick bort i cancer söndagen innan det här hände och det gör att man får andra perspektiv. Det här handlade bara om materiella ting. BYGD 1 · 2022

ÖVERSVÄMNINGEN

På några timmar anmäldes 2 350 vattenskador till Länsförsäkringar Gävleborg när det SMHI kallar tusenårsregn föll i augusti. Det är lika många som på ett helt år annars. Text Ola Liljedahl Foto Britt Mattsson

Ett års skador – på några timmar M Länsförsäkringar Gävleborgs skadechef Anders Sandström (till höger) och projektledaren Magnus Bergsten fick ta tag i en av eller kanske den största enskilda händelsen i företagets historia.

FAKTA ÖVERSVÄMNINGEN

Sedan SMHI började sina mätningar på 1800-talet är det bara fem tillfällen som uppmätt högre nederbörd på ett dygn än de 161,6 mm som drabbade Gävle den 17–18 augusti. Det största problemet var att 101 mm kom på två timmar. Det är den största regnmängd som uppmäts i Sverige. Det tidigare rekordet, på ön Hanö i Blekinge, var 79,2 mm.

BYGD 1 · 2022

attias Mattsson, arbetsledare

på BS Entreprenad i Hofors, minns hur han vaknade av regnet och hann tänka att det kommer att bli mycket jobb nu. Då ringde Länsförsäkringar. – Sedan dess har vi arbetat med detta och hela branschen har det likadant. Vi brukar ha 20–30 pågående skador men kom snabbt upp i 110 och kämpar för att hinna med, säger han. Mårten Svensson, elektriker på El & Proptech, har ungefär samma historia. – Klockan fem på morgonen fick jag ett samtal om en källare fylld med vatten. Gå inte ner i den, sa jag, klädde mig och åkte dit. Det var helt surrealistiskt att åka genom stan. Vatten överallt! Sedan dess har vi jobbat heltid, och mer ändå, med detta, berättar han. Länsförsäkringar Gävleborgs skadechef Anders Sandström och projektledaren för översvämningsarbetet, Magnus Bergsten, förklarar:

– Det här handlade dessutom om jättestora skador. Det var inte en diskmaskin som läckt utan källare efter källare som stod i en meter vatten. I normala fall arbetar tio handläggare med den här typen av ärenden. Nu fick vi skala upp till 170 handläggare och fick hjälp av kollegor runt om i landet. Antalet kontakter mellan handläggare, byggare och kund kan vara flera hundra bara i ett enda ärende. Det innebär att även om antalet skador på några timmar motsvarar ett år så motsvarar arbetsinsatsen långt, långt mer än ett år. Från golvbrunnar sprutade vatten upp. Från

gatorna vällde vatten in. – Många kunder hade panik, minns Magnus Bergsten. Försäkringsbolag är vana att hantera skador så där uppstod inte panik. – Men när det kommer sådana regnmängder att det statistiskt sett bara händer en gång på

tusen år finns ingen manual. Skador ska besiktas, rivas, torka och allt ska sedan återställas. Vi är det i särklass största försäkringsbolaget i den här händelsen, men alla andra bolag fick också en enorm arbetsbelastning, säger Anders Sandström. Företagen som mäter fukt fick plötsligt hundratals jobb. Byggföretag blev nerringda. Slamsugningsbilar stod överallt på gatorna. Och alla behövde hjälp – helst nu. En sådan här katastrof skapar en kedjereaktion, när en målare inte kan göra sitt jobb innan en elektriker har gjort sitt och så vidare. Mattias Mattsson, byggaren, konstaterar: – En del material tog det slut på. Ett tag gick det inte att få tag på avfallscontainrar. Det är sorgligt att se folks inredning och lösöre stå helt förstört på gården. Anders Sandström och Magnus Bergsten på

Länsförsäkringar Gävleborg kan inte nog hylla kunderna:

– Självklart är de frustrerade. Det handlar ju om människors hem. Men de allra flesta förstår att en naturkatastrof innebär en exceptionell situation. Det är lite en slump vilken plats i kön man får. Någon råkade bli nummer ett i kön, någon annan nummer 1 000. Många faktorer påverkar detta. När du anmälde, hur lång torktid, typ av skada och annat. Marknaden har dammsugits på entreprenörer från hela landet. Samordningen kan vara bökig vid en normal skada. Här pratar vi om en gigantisk utmaning.

MATTIAS MATTSSON (stora bilden) vaknade av regnet och hann tänka att nu blir det mycket jobb – och det blev det. MÅRTEN SVENSSON (lilla bilden) minns en surrealistisk bilfärd genom Gävle i gryningen den 18 augusti.

Däremot påverkar inte katastrofen premier-

na på kort sikt, förklarar skadechef Anders Sandström: – Blir det i framtiden fler katastrofer eller andra extrema skador, på grund av klimatförändringar eller annat, kommer det förstås att påverka på sikt. Men försäkringarna blir inte dyrare av den här enskilda katastrofen. BYGD 1 · 2022

RESAN

En portion småstad, tack!

MYCKET ATT BJUDA på! Småstaden Bollnäs levererar på många sätt enligt Niklas Bengtsson som är köksmästare på Lilla K.

BYGD 1 · 2022

Småstad. Smaka på ordet. Småstad. Visst är det fint? Det finns något tryggt med en småstad där det sägs att alla känner alla. För ett kort miljöombyte är småstaden dessutom en perfekt plats. Så vi packade weekendväskorna och drog till Bollnäs. Text Ola Liljedahl och Lena Nyblad Foto Britt Mattsson

iklas Bengtsson bär på en

bricka och säger: – Jaså, ni ska träffa Linda Netsman? Kul! Jag känner henne bra. Och var bor ni? På Scandic? Perfekt! De har bra mat och fin utsikt från restaurangen. Vad ska ni göra mer? Jaså, Helins Bokhandel? Den är fantastisk. Och så måste jag rekommendera…

Han låter som en turistinformatör för Bollnäs kommun men Niklas Bengtsson är köksmästare på restaurangen Lilla K. Och när vi träffar turistinformatören Camilla Bergström skulle hon kunna vara köksmästare när hon säger att Lilla K är ett måste och dessutom berättar hon att hon hörde av hotelldirektören Malin Ahlman på Scandic att vi skulle bo där. BYGD 1 · 2022

RESAN

VÄLKOMMEN till Bollnäs! Camilla Bergström är turistinformatör, relativt nyinflyttad och imponerad av Bollnäs.

BOLLNÄSTIPS 1 Niklas Bengtssons Bollnästips: 4 Vandra upp till Bolletjärn, kommunen har byggt en träramp hela vägen. 4 Spela golf på golfbanan i Hårga. 4 Ät eller fika på Lilla K, förstås, eller prova Rehngården.

BYGD 1 · 2022

Och när vi en stund senare checkar in och tar en kaffe i foajén kommer just hotelldirektören Malin Ahlman förbi och säger att hon hörde att vi hade träffat Linda Netsman på Lilla K för de har barn i samma klass. Ni fattar. Bollnäs är en småstad och det är alldeles, alldeles underbart. Det tycker för övrigt även Boris Pankin som var Sovjetunionens ambassadör i Sverige under 1980-talet och landets utrikesminister de sista månaderna innan landet upplöstes. Han flyttade till Stockholm som pensionär och har vid några tillfällen fått frågan om var Sverige är vackrast. Hans svar: Bollnäs. Jo, det är sant. Tror vi. Men för att verifiera historien kollar vi med Jo-

nas Sima, filmaren och skribenten som även är drivande i Hälsinge Akademi, eftersom ryktet säger att han känner Boris Pankin. – Ja, för tusan. Boris och hans fru Valentina bor i samma hus som min fru Inger och jag. Vi är goda vänner. Han lärde känna Gunnel

Jonäng, riksdagsledamot från Bollnäs, på 1980-talet. Boris och hans fru besökte Jonäng på hennes gård utanför Bollnäs flera gånger. Boris, som blivit 91 år nu, har sagt att Bollnäs är den bästa platsen i Sverige. Både till mig och andra. Jonas Sima själv har för övrigt gjort en film och skrivit en bok om Bollnäs mesta kändis; den sjungande bandyspelaren ”Snoddas” Nordgren som man kan se som bronsrelief på Brotorget. Och på tal om Brotorget.

Där ligger Helins Bokhandel och har legat där sedan 1878. Sveriges trevligaste bokhandel har den kallats och när man kliver in där vill man aldrig kliva ut. Inte minst när man vet att 135 av Sveriges 290 kommuner saknar en bokhandel. Systrarna Karin och Maria Helin driver den sedan många år. – Vår farfarsfar Emil Helin var med och startade bokhandeln som varit i familjens ägo hela tiden. Före syrran och mig var det pappa och farbror. Vi växte ju upp med detta och började jobba redan på mellanstadiet med att tömma papperskorgar och dammsuga. På högstadiet började vi i själva butiken.

DRÖMFIKA på restaurangen och kaféet Lilla K, ett nav i Bollnäs uteliv.

FAVORITBOK. Karin Helin älskar böcker och sitt Bollnäs, där hon och syrran driver en bokhandel som är en av landets äldsta.

Helins ligger där den ligger av en anledning. Karin berättar: – Den här korsningen var stans absolut mest centrala punkt i slutet av 1800-talet. Därför hamnade den här. Det fantastiska är att det fortfarande är det mest centrala läget. För även om Bollnäs växt och växer är kärnan densamma. Det är också en del av småstadens charm. När turistinformatören Camilla Bergström

kom till Bollnäs från Sundsvall för tre år sedan slogs hon av en sak: – Det var den härliga känslan som alla småbutiker i stan ger. De ligger där utspridda med egna ingångar i olika hus. I många städer försvinner ju detta för att ge plats åt gallerior. Hon håller till i Kulturkvarteret. En del av det är Bollnäs Museum och Konsthall. Vi tittar in där och hittar permanent utställningen Bollnässtaden en trappa upp. Framväxten av Bollnäs stadskärna under 1800-talet är sammankopplad med affärsmannen Georg Henric Collini. Han emigrerade till USA men kom som 30-åring tillbaka till

Sverige och hamnade i Bollnäs inspirerad av amerikansk nybyggaranda från Kentucky. Varför inte ett Collinitown?

Collini köpte sankmark i närheten av kyrkan och landsvägen till Söderhamn. Han anlade ett torg, tomter såldes och en grupp hus byggdes och blev det tidiga Bollnäs stadskärna – långt innan orten ens blivit vare sig municipalsamhälle, köping eller stad. Begreppet ”Bollnässtaden” myntades av bönderna, både lite skämtsamt och ganska hånfullt. En stad! Ha! På den där sankmarken! Detta tänker man på i Konsthallen när man ser utställningen som är, bokstavligt talet, en uppbyggd ministad som den såg ut på Collinis tid. I Kulturkvarteret finns dessutom världsarvsgården Gästgivars i miniatyr och en färgglad scen. Den är målad av Hälsinglands store konstnär Mårten Andersson, som för övrigt fick ekonomisk hjälp i början av sin konstkarriär av bröderna Anders och Bengt Helin. Just det, bokhandlarna. Sa nån småstad?

BOLLNÄSSTADEN. En utställning som visar hur Bollnäs såg ut på Collinis tid på 1800-talet.

BOLLNÄSTIPS 2 Camilla Bergströms Bollnästips: 4 Fika på Konditori Collini. Gott och trevligt! 4 Bada mitt i stan på Karlslund eller Långnäs. 4 Besök en hälsingegård. Visserligen utanför stan men ett måste!

BYGD 1 · 2022

RESAN

BOLLNÄSPROFIL. Chef redaktören Tomas Froms kikar ut från ett av landets finaste gamla tidningshus.

BOLLNÄSTIPS 3 Malin Ahlmans Bollnästips: 4 En båttur med ångbåten S/S Warpen. 4 Glasblåseriet Återbrukshyttan. 4 Cykla längs lederna som Bollnäs Cykelklubb ställt i ordning, både i själva stan och på Bolleberget.

BYGD 1 · 2022

Linda Netsman kommer in på Lilla K med

hunden Kärlek Glitterblomma. Jo, den heter så. Barnen har döpt den. Eller om det är Kärlek Glitterblomma som kommer in med Linda Netsman? Köksmästare Niklas kramar hur som helst om henne. De ska diskutera mat kring musik evenemang som Linda Netsman är med och driver några kilometer väster om Bollnäs. Linda Netsman kallar sig kulturentreprenör. Kärlek Glitterblomma kallar hon gatuhund. – Jag har jobbat på och kring scenen i hela mitt liv. På senare år har jag skrivit två böcker. Efter 20 år i Stockholm flyttade jag och Jona, min fru som är trädgårdsdesigner, tillbaka till Bollnäs 2007. Flytten beskriver hon som något av det bästa de gjort. – Vi ville tillbaka till det lilla livet och hade en längtan efter att det ska vara enkelt. Det finns något jättevackert med en småstad, men förstås också en frustration. Det finns en trygghet men är också ibland lite svårt att vara anonym. – Vi köpte ett hus som jag hade drömt om sedan jag var fem år eftersom jag växte upp på

andra sidan vägen. Huset är en gammal lanthandel så mina syskon och jag startade en liten butik och för att dra folk till butiken i slutet av sommaren så ringde jag ihop några musikerkompisar. Vi drog dit grannens gamla hötrilla och spelade från den. Där och då föddes Freluga Trädgårdsscen En sommarscen som legat i träda under pandemin men innan dess, och från i sommar igen, är ett musikaliskt måste i Bollnäs och lockar mängder av åskådare nästan oavsett vem som uppträder. Det blir lätt så när platsen i sig är magin. I en småstad är tidningen viktig.

Den skulle av tradition ligga mitt i centrum så att redaktörerna verkligen hade koll på sitt bevakningsområde. Numera är många tidningshus flyttade till nya kontorshus utanför stadskärnorna men Ljusnan i Bollnäs är ett underbart undantag. För chefredaktören Tomas Froms räcker det att öppna fönstret från sitt kontor om han vill lyssna på läsarna. – Ljusnanhuset är från 1912. Vi hade förr vår

HOTELLDIREKTÖREN Malin Ahlman och frukostvärdinnan Hamida Safari…

BOLLNÄSPROFIL. Kultur entreprenören Linda Netsman med hunden Kärlek Glitterblomma.

verksamhet på tre våningar. I dag är det bara en våning. Men vi är kvar här i själva centrum och det känns väldigt bra. Vi får ofta höra att det är ett fantastiskt fint tidningshus, säger han. Själv var han i yngre dagar en av centralfigurerna i Bollnäs musikliv. Efter en tid som musikjournalist i Stockholm längtade han hem, startade bandet Bebop och var popstjärna några år innan det man i dag skulle kalla #livet med familj, jobb och klippa gräsmattan tog över. – Jag har sämre koll på musiklivet i Bollnäs numera. Men det är fortfarande väldigt bra. Inte minst finns många duktiga jazzmusiker här, tack vare Folkhögskolans jazzlinje, och en bra jazzklubb i Kulturhuset. Det är lite coolt att man på Bollnäs gator en gång kunde stöta ihop med en världsartist som Chet Baker… Malin Ahlman, hotelldirektör på Scandic,

skulle bli polis. – Men så hoppade jag in som servitris i tonåren här och, ja, nu är jag 45 så man kan säga att jag gått den långa vägen i hotellbranschen, skrattar hon och funderar sedan högt:

– Jag tycker att det ska kännas som att komma hem när man kommer till ett hotell. Det kan låta som en klyscha men mjukvaran, personalen, är så viktig! Jag vågar säga att vi har extremt trevlig personal här. Hamida Safari kommer förbi och säger som på beställning att hon älskar både Bollnäs och jobbet och alla gäster och sitt jobb som frukostvärdinna. Och när man pratar om frukost.

För många är själva hotellvistelsen en del av en weekendresa. Kanske en eftermiddagsfika? En drink i baren? Gymmet? Ja, bara att gå ner till receptionen och be om ett plåster kan kännas som vardagslyx. Men sinnebilden av hotell är för många frukosten. Vi tar färsk frukt, naturligtvis. Ägg och bacon, förstås. Två mackor med pålägg man aldrig har hemma. Eller varför inte tre? Croissant med choklad, nån? Smoothie? Kaffe, förstås. Och påtår. Kan du räcka mig tidningen Ljusnan? Och tretår. Vi är ju ändå på hotell.

…FIXAR STANS BÄSTA hotellfrukost på Scandic. Äh, ta en croissant till!

BOLLNÄSTIPS 4 Linda Netsmans Bollnästips: 4 Lilla K – ett superutflyktsmål på många sätt. Gölin som äger det är världsbäst på miljöer. 4 Fika på Collinis, mysigt fik med fantastiska bakverk. 4 Helins Bokhandel. Say no more.

BYGD 1 · 2022

ENTREPRENÖRSKAP

Det började med Joel Svensson och hans mamma på 20 kvadratmeter. Nu har företaget Partykungen vuxit till 7 500 kvadratmeter, har 75 anställda och omsätter 310 miljoner. Vi träffade Joel som är både grundare och vd – men titulerar sig Director of Fun! Text Lena Nyblad Foto Britt Mattsson

Företaget som alltid har party S kylten på byggnaden säger en del

om utvecklingen. Där står det inte Partykungen utan Partyking. Det som började med 200 maskerad artiklar som såldes mest i Gävletrakten har vuxit till ett e-handelsföretag med 40 000 artiklar som säljer i fyra länder. – Sverige, Norge, Danmark och Finland är vår marknad just nu. Vi säljer nästan lika mycket utomlands som i Sverige där vi fortfarande är Partykungen. Målet är att omsätta 500 miljoner, en halv miljard, om tre år. Vi tittar på Nederländerna och Belgien nu som potentiella marknader, berättar Joel Svensson. Det är förstås en imponerande utveckling på tolv år. Men frågan är om inte själva starten fortfarande är den historia som får de flesta att gapa. Joel Svensson skrattar och berättar den gärna igen. 20

BYGD 1 · 2022

– Min mamma Eva har Asperger och hade varit arbetslös i flera år. Hon mådde förstås dåligt av det men jag visste ju vad hon gick för. När hon fyllde 50 år bestämde jag mig därför för att ge henne ett jobb i present och skrev det på ett presentkort. Där någonstans föddes Partykungen. Jag och morsan på 20 kvadrat… Jodå, mamma jobbar fortfarande kvar.

Men nu med många kollegor. I en fantastisk blandning. Joel Svensson brinner nämligen för mångfald. – Som arbetsgivare är det lätt att man anställer folk som är som en själv men man mår bra av mångfald. I och med att mamma har sin Asperger vet jag ju det. Vi jobbar väldigt tätt med Samhall och gör inte skillnad på personal därifrån och vår egen personal. Att det sedan

MIMMI LINDBERG packar chips och gillar sitt jobb. ANDREAS ÖHAGEN har lite guldig fredagsfeeling. MERON ABRAHA packar en beställning.

finns människor som har begränsningar, både fysiska och mentala, vet vi och det är väldigt viktigt att alla får vara den man är. Vi försöker hitta arbetsanpassningar som gör att det funkar för alla, förklarar han. Andreas Öhagen har den här dagen dragit på

sig fin guldskjorta för att få lite fredagsfeeling. – Jag är inhyrd här via Samhall, i och med att jag har en adhd-diagnos, och började i september förra året. Jag blev placerad här och var kanske lite skeptisk först. När jag väl kom hit kände jag att det är en väldigt skön stämning. Arbetet är upplagt på ett bra sätt och jag gillar att det är viktigt hur man bemöter varandra. Det är helt klart en av de bästa arbetsplatserna jag varit på, säger han. Mångfald handlar ju om mycket annat också. Joel Svensson förklarar:

– Vi har medarbetare med väldigt olika bakgrund. Vi har en ung snittålder men vill annars ha mångfald så långt det är möjligt när det gäller ålder, kön, religion. Vår affärsidé är att erbjuda ett stort och varierande sortiment av maskeradkläder, partyprylar och roliga presenter.

VD-STOLEN. Eller inte. Joel Svensson är både grundare och vd på Partykungen – men titulerar sig Director of Fun!

Därför, förklarar han, är mångfalden ett affärs

verktyg också. Allt är inte bara påsk, jul och studenten. – Ta bara det faktum att vi har uppåt en miljon muslimer i Sverige. Många av dem firar Eid när fastan är slut. Som företag är det förstås viktigt att känna till. Andra grupper har andra högtider. Halloween, för att nämna ett annat exempel, har i hundra år varit en av de största högtiderna i USA men slog igenom först för 20 år sedan

BYGD 1 · 2022

ENTREPRENÖRSKAP

RÄTT SAK på rätt plats. Oscar Wahlberg optimerar förvaringslösningar.

i Sverige. Det behövs extrapersonal inför den helgen. Han visar oss in på lagret. Det är hjärtat av

FAKTA PARTYKING/ PARTYKUNGEN E-handelsföretag i Gävle som grundades av Joel Svensson. År 2009 lanserades partykungen.se. I dag har företaget 75 anställda och omsätter 310 miljoner. Det är marknadsledande på maskeradkläder och partyprylar. Försäljningen sker i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

BYGD 1 · 2022

verksamheten. Härifrån packas och skickas, ja, allt. Packborden står på rad. Medarbetarna ska känna att de kan och får stå och prata med varandra. Amanda Eriksson, 23, lägger prylar i en Norgevagn och en Finlandsvagn. – Norrmän beställer mycket godis, skrattar hon, jag har jobbat här i fyra år och trivs hur bra som helst. Det känns som en familj och det är alltid roligt att komma till jobbet. Vi har kul på rasterna. Joel Svensson konstaterar: – Vårt mantra är fight boredom, bekämpa tristessen, för ingen vill ju ha tråkigt. Inte heller på jobbet. I personalutrymmen finns därför ett litet gym, olika viloplatser, hängmatta, pingisbord, hockeyspel – och en lång rutschkana för den som törs. Sortimentet på hyllorna är brett. Från stora

högtalare till storsäljaren heliumballonger. – Vi vill vara one-stop-shop för party, man ska inte behöva vända sig någon annanstans, slår Joel Svensson fast.

Han säger att hållbarhet, förstås, är en växande fråga. – Vi arbetar på det och har möjlighet att påverka i och med att vi är så stora. Vi kan ställa krav på leverantörer för att få mer plastfria produkter, bättre förpackningar, återanvändning… – Vi samarbetar med sjukhus och Röda Korset och skänker hela produkter vi inte kan sälja, kanske för att en förpackning är trasig, eller för att det är kort datum på godis, snacks eller läsk. När pandemin kom tappade företaget 40 pro-

cent av omsättningen över en natt. – Men tack vare permitteringsstöd har vi ändå klarat oss bra och har sluppit säga upp folk. Det känns skönt. Vi har trots allt många människors levebröd på vårt ansvar. Fördelen för oss som ett online-företag var att folk generellt började handla mer på nätet under pandemin. Många satsade lite extra men i lite mindre format, kändes det som. Vi såg därför trots allt vissa positiva effekter. Vi ber honom gå tillbaka i minnet till starten på de 20 kvadratmetrarna. Han funderar högt: – Jag hade nog inte kunnat tänka mig att det skulle gå så här bra. Och bli så här stort. Jag var ju glad om mamma kunde ha ett jobb och en rimlig lön.

Någon måste ha flyttat betonggrisen medan jag handlade!

Vår bilförsäkring täcker det mesta.

LFgavleborg.se

ORTNAMN

PROFESSOR på universiteten i Cambridge och Uppsala. Bland annat. Stefan Brink kan mer om Skandinavien än de flesta.

BYGD 1 · 2022

I huvudet på en ”bonnläpp från Ytteryg” Det sägs att det finns en ort i Hälsingland som fick sitt namn för att det ingenstans sker så många vänsterprassel som där. Njutånger. När man lite tveksamt frågar sig om det verkligen kan stämma inser man att det är bättre att fråga någon som verkligen kan sin namnhistoria – professor Stefan Brink.

Text Ola Liljedahl Foto Peter Cederling

i sitter på ett kafé med en bonn

läpp från Ytteryg som i andra sammanhang tituleras Mr Stefan Brink och är professor i Scandinavian Studies vid University of Cambridge. Vi ska reda ut det här Njutånger och försöka förstås varför orter heter som de gör. ”Bonnläpp från Ytteryg” är Stefan Brinks egna ord, bör betonas. Låt oss återkomma till Njutånger. Hur som helst. Den första halvan av en imponerande aka-

demisk karriär ägnade Stefan Brink till stor del åt att forska kring just ortnamn och den andra halvan har han vigt åt Nordens äldre samhälle, språk och kultur. I höstas kom hans senaste bok, ”Thraldom” (400 sidor om slaveriet under vikingatiden), ut på ansedda förlaget Oxford University Press. Jodå, han har varit gästprofessor på Harvard i USA också, världens bästa universitet som det brukar kallas, och inledde då sin tid där med att presentera sig just som ”a redneck from north ern Sweden, en bonnläpp från norra Sverige”. BYGD 1 · 2022

ORTNAMN

»Gävleborgs län är den mest ohistoriska oegentliga konstruktion som gjorts. Man tog en del av Uppland och kopplade ihop med Norrlands på den tiden ekonomiskt viktigaste landskap, Hälsingland, och skapade ett län.» Han skrattar åt minnet av de pro-

minenta åhörarnas tappade hakor. – Men det är ju sant, säger han, jag är född på gården Brinks i Ytteryg nära Färila i Hälsingland. Min pappa och hans bror var tvillingar. Brorsan var tre minuter äldre så han fick ta över gården medan min pappa cyklade, jo cyklade, till Karlstad för att skriva ett prov och kom på så sätt in på lärarseminariet. 37 mil. Och sedan tillbaka. När pappa Brink fick en tjänst som byskolelärare i Huskölen, en mil nordväst om Kårböle mitt i ingenstans, flyttade familjen in i en lägenhet i skolhuset. Stefan Brink är en bra berättare. – Men det är komplicerat med ortnamn, säger han, Ytteryg, där jag föddes, finns det egentligen ingen riktig förklaring till. Huskölen, där vi bodde sedan, är lättare. Köl är ett gammalt ord för högland, så Huskölen betyder helt enkelt Hus på höglandet. När pappa fick en lärartjänst i Ljusdal flyttade vi dit på 1960-talet. Han ser frågan i våra ögon. – Ljusdal? Ja, det låter ju enkelt. En ljus dal. Men… När Stefan Brink berättar om

ortnamn är det många men. För få saker är så enkla som det låter. Bergvik, till exempel, kommer inte alls av ett berg vid en vik utan berg härstammar från ett gammalt ord, ”bera”, för björnhona. –… och Ljusdal är inte så enkelt som det låter. Ljus i Ljusdal kommer nog av ett gammalt sjönamn, Lius, som kan vara det gamla namnet på Kyrksjön i Ljusdal. Han förklarar hur ord skrevs på medeltiden och kommer in på ”vokalvändning som vi hade i svenskan på den tiden på samma 26

BYGD 1 · 2022

sätt som engelskan och tyskan har fortfarande…” Vi nickar, letar i minnet efter skillnaden på vokaler och konsonanter, och låtsas förstå. – Men det finns ingen säker förklaring till Ljusdal. Jag tar upp det och förklarar mer ingående i min doktorsavhandling om sockenbildning i Sverige. Läs gärna den. 500 sidor, varav 300 om Hälsingland, skrattar han. Hälsingland, förresten. Och

Gästrikland. Tillsammans bildar de två landskapen Gävleborg. – Gävleborgs län är den mest ohistoriska oegentliga konstruktion som gjorts. Man tog en del av Uppland och kopplade ihop med Norrlands på den tiden ekonomiskt viktigaste landskap, Hälsingland, och skapade ett län. Hudiksvall skulle bli residensstad, men det var för långt från Stockholm, tyckte politikerna, så Gävle fick bli det istället, slår Stefan Brink fast. Eftersom detta skedde på 1600och 1700-talen har alla glömt och förlåtit detta – utom professor Brink. – Det är det sämsta som hänt Hälsingland någonsin, suckar han. Är man ledamot av Hälsinge Akademi så är man. Namnet Hälsingland har Stefan

Brink forskat kring. – Hälsingland är ett gammalt land, som Ångermanland, Jämtland, Värmland. Förleden i de land-namnen är namnen på folket som bodde där. Hälsingar, ångermän, jämtar och värmar. De landen hittar vi i gamla tingssammanslutningar som är den äldsta administrativa indelningen vi har, från långt före vikingatiden. Därför

är landen det intressanta, inte länen som är långt senare konstruktioner. Ordet hälsingar kommer enligt hans mening av de avsmalnande halsar som man kan se på en karta i vikarna som går in mot de tre gamla kärnbygderna (Norr- och Söderala, Hög/Tuna samt Jättendal). Namnet Gästrikland då?

– Ja du, det vete tusan. Gästriklands främste historiker och namnforskare och dialektolog var Folke Hedblom, professor och chef för dialektarkivet i Uppsala. En fantastisk man! Hans bok ’Gästriklands äldre bebyggelsenamn’ som kom redan 1958 är bland de bästa regionala översikterna som skrivits om namn i Sverige. Han slet med det där namnet, Gästrikland, hela sin karriär och kom inte fram till något resultat. Stefan Brink själv slet med byn

Hovra i många år. Det krävdes ett grävande i gamla litauiska språk för att förstå att Hovra helt enkelt betyder en kulle. Hans favoritnamn är annars Kräkångersnoret (nära Skellefteå) som ansågs så fult av invånarna att det på 1950-talet förvandlades till Södra Lövsele. Och hur är det då med Njutånger som vänsterprasslets högborg? – Förklaringen är lång men vi tar den enkla versionen. Om man tittar på det gotiska språket, som är besläktat med svenskan, ser man att ordet ’niutan’ betyder ungefär fånga. Niuta är det gamla namnet på Nianån, och betyder därför ungefär Fångstån. Och den rinner ut i en havsvik, en ånger med ett gammalt ord, så där har du namnet. Njutånger. Det har ingenting med vänsterprassel att göra. Men det är ju en kul skröna…

FAKTA STEFAN BRINK Namn: Stefan Brink Ålder: 69 Bor: Uppsala, Menton i Frankrike och Cambridge i England Familj: Fru och tre barn. Gör: Professor i Scandinavian Studies, Ledamot av Kungl Vitterhets akademien och Kungl Skotska Vetenskaps akademien. Läser: ”Följer samhällsdebatten i Sverige noga, kanske för att jag bott utomlands i många år.” Lyssnar på: ”Musik är ett stort intresse. Mycket gitarrbaserad rock. I min doktorsavhandling tackade jag bandet ZZ Top och jag hade ett band själv med kompisar i Uppsala, ZZ Bottom eftersom vi var så dåliga…” Tittar på: ”Sport, önskar bara det var mer bandy på tv. Jag spelade själv i Ljusdal och senare i Uppsala och har även coachat bandy. Jag spelade min sista seriematch när jag var 55…” LEDANDE PÅ FORSKNING om ortnamn. Professor Stefan Brink, ursprungligen från Ytteryg i Hälsingland, kan det mesta om varför byar och städer heter som de heter.

FAKTA SÅ TOLKAR DU ETT ORTNAMN

FAKTA VAD BETYDER ÄNDELSER?

Tre saker som behövs för att tolka ett ortnamn: 1) ”Ett tidigt belägg, helst medeltida eftersom svenska språket reducerades kraftigt på slutet av 1400- och i början av 1500-talet. Vi har tyvärr inte så många medeltidsbrev. Ofta går vi till den första källan, en Jordebok från 1542, som egentligen inte är så bra. Finns namnet redan på runskrift är det fantastiskt, men tyvärr ganska ovanligt.” 2) ”Ett genuint dialektuttal eftersom dialekterna är väldigt konservativa.” 3) ”Bra kännedom om platsen. Därför arbetar vi intensivt ihop med arkeologer, historiker, landskapsforskare. Vi måste förstå platserna för att förstå namnen.”

-ånger: ”Gammalt ord för havsvik.” -boda: ”Betyder bodarna men det är förstås inte så enkelt. Fiskebodar i Falsterbo. I norra Uppland och Gästrikland är boda gamla bodland, liksom i norra Hälsingland, i södra Hälsingland fäbodar. I Närke höbodar…” -böle: ”Gammalt ord för nybygge, nyodling.” -svedja: ”Litet område med skog som bränts för att odlas på.”

BYGD 1 · 2022

SAMHÄLLSENGAGEMANG

MOTORTRÄFFEN som ska få stopp på vägdöden för unga

Den totala lyckan för många tonåringar är en moppebil eller EPA-traktor. Men det kan också vara den förkrossande olyckan. En satsning med många aktörer i Gävleborg pågår för att minska olycksrisken. Text Ola Liljedahl och Lena Nyblad Foto Britt Mattsson

å fritidsgården Drivknuten i

Hudiksvall bjuds det på både stora skratt och tunga tårar när ungdomar med motorintresse möter räddningstjänst, polis, ambulanspersonal – och inte minst Jennie Hedqvist som är mamma till Felix som dog i en trafikolycka. Bakgrunden till eventet ”På egen risk” är flera svåra olyckor där ungdomar skadats och dött. Kommunen, med fritidsledaren Helene Grenedal i spetsen, funderade och har tillsammans med Länsförsäkringar Gävleborg gjort en kraftsamling för att visa att vuxenvärlden bryr sig om ungdomarna som kör runt i EPA-traktorer, A-traktorer och moppebilar. Faktiskt på allvar bryr sig om. ”På egen risk” genomfördes i Hudiksvall på försök. Det slog så väl ut att ytterligare är planerade Hudiksvall och även i Bollnäs. Ann-Sofie Wesslén-Weiler, hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar Gävleborg, har fortlöpande kontakt med flera kommuner om detta.

BYGD 1 · 2022

Rutinerade trafikpolisen Lars Österberg sam-

manfattade kanske premiärkvällen på fritidsgården bäst av alla när han slog fast: – Otroligt starkt! Otroligt viktigt! Otroligt bra initiativ! Jag önskar att alla ungdomar, och även föräldrar, skulle få vara med om en tillställning som ”På egen risk”. Han funderar kort och förtydligar: – Vi, poliser och andra vuxna, vill ju hjälpa de här ungdomarna som kör i sina EPA-traktorer och moppebilar. Vi är inte deras fiender. Men det behövs möten som den här kvällen, annars blir vi bara några som ger böter. Det är bättre att få arbeta förebyggande och få dem att förstå och undvika farorna. Jag önskar, av hela mitt hjärta, att jag aldrig mer ska behöva åka hem till föräldrar och lämna dödsbesked. Bredvid honom nickar Jennie Hedqvist instäm-

mande. Hon fick själv ett mardrömsbesök försommaren 2020.

GILLAR BILAR. Carl Lindh (mitten) kom med kompisarna Carl Skoog, Olle Ström, Filip Nordell och Anton Bodell för att bland annat prova på halkkörning under kontrollerade former.

JARI MYLLYKOSKI och Ann-Sofie WesslénWeiler från Länsförsäkringar Gävleborg.

ELLEN BACKLUND, 15, och Malte Ludwichow ski, 16, gillade träffen.

– Det var mors dag. Det knackade på vår dörr. Jag stod och vispade något i köket. Min äldre son Lukas öppnade och hämtade mig. När poliserna stod där förstod jag att något hade hänt Felix, min 16-åring. Hennes första fråga var om Felix var vid liv. När svaret kom rasade hon ihop. Felix hade dött tillsammans med tre kompisar i en trafik olycka i Sörfors. Två flickor var svårt skadade. När hon nu berättar naket om händelsen är det dödstyst bland alla ungdomar och vuxna på fritidsgården. Många tårar rinner. – Att prata om olyckan skapar något slags mening för mig. Det jag varit med om kan förhoppningsvis väcka en känsla som gör att jag räddar någon. För mig gör det att något så meningslöst som Felix död ändå kan få en mening.

åringarna äter, fikar och skrattar tillsammans med poliser, räddningspersonal, fältassistenter, Farsor och morsor på stan… Ofta möts de här grupperna under andra förhållanden. Nu handlar det om en trevlig och lärorik kväll. Ann-Sofie Wesslén-Weiler, på Länsförsäkringar Gävleborg, grillar hamburgare med en rad kollegor. Hon förklarar: – I vårt samhällsengagemang bedömer vi risker och arbetar för att våra barn ska få en bra uppväxt i Gävleborg. Den här målgruppen, våra unga, är ofta väldigt kritiserad och har det rätt tufft. Det händer så mycket i den här åldern. Därför kändes det självklart med den här satsningen.

Utanför och inne på fritidsgården Drivknuten,

kommit från Iggesund med sina kompisar i sin 20 år gamla Volvo XC, och ska testa att köra halkbana. Där står kompisarna Nouva Ekman, 16, från Hudik och Josefine Jonasson, 15, från

som skapades främst för motorintresserade ungdomar, kryllar det av folk den här kvällen. Det är i sig inget ovanligt. Det ovanliga är att ton-

UNGDOMAR OCH POLISEN träffades under andra former.

Hon tittar sig runt. Där är Carl Lindh, 15, som

BYGD 1 · 2022

SAMHÄLLSENGAGEMANG

I EN ARRANGERAD olycka kom Räddningstjänsten med blåljus och visade ungdomarna hur de skär loss taket på en bil och lyfter ut en skadad människa.

»Felix mammas starka berättelse visar att livet inte är ett tv-spel där alla får nya chanser. Vi vill att ungdomarna ska förstå att vi verkligen bryr oss om och att vi finns här för dem.« Delsbo och käkar hamburgare. ”Va, är de gratis! Vad snällt!”. Ellen Backlund, 15, från Bergsjö, och Malte Ludwichowski, 16, från Hudiksvall har åkt dit tillsammans i Maltes gamla Volvo 940 som han kört 1 500 mil sedan han fick den i somras – och dessutom ”har jag mekat med den hur mycket som helst”. Ellen har en gammal Hyundai Santa Fé och talar nog för alla på plats när hon säger: – Det bästa med EPA? Det är frihetskänsla att kunna åka till skolan, och kanske in till stan ibland, utan att passa busstider. Några killar tävlar mot poliser i att köra

radiostyrd bil i en korridor. ”Jag slog polisen”, skrattar en kille. ”Vänta, jag måste få revansch”, svarar polisen. Ann-Sofie Wesslén-Weiler slår fast: – Helt fantastisk uppslutning! Blåljusenheten 30

BYGD 1 · 2022

är här och pratar om vad som händer när vi mister någon, varför det är viktigt att ha säkerhetsbälte och nackskydd och inte sitta åtta i baksätet. Det sprängs airbag och körs halkbana. Räddningstjänsten visar med full styrka till och med hur man sågar upp en bil. Och så Felix mammas starka berättelse som visar att livet inte är ett tv-spel där alla får nya chanser. Vi vill att ungdomarna ska förstå att vi verkligen bryr oss om och att vi finns här för dem. Jennie Hedqvist, mamman som vågar tala om

tragedin, tittar med stor värme på ungdomarna och säger: – ”På egen risk” är en väldigt bra satsning. Titta på dem, de är motorintresserade, de flesta har fordon och åker runt och gillar att meka. Hon tar ett djupt andetag, ler lite och fortsätter: – Precis så som min son också var.

FOTO: ISTOCKPHOTO

Leksaker och fotboll så att det blir rättvist

Stöd från Länsförsäkringar Gävleborgs Samhällsfond har blivit en viktig faktor för många föreningar och organisationer i Gävleborg. Det innebär ökad aktivitet och trygghet för många barn och unga. Många föreningar kämpar efter två tuffa pandemiår, med mindre intäkter och färre deltagare, och därför görs nu extra satsningar. Ett exempel är att det skjuts in mer pengar till föreningarna genom samhällsfonden under 2022.

Text Louise Ekman

pp till 1,2 miljoner kronor delas ut

varje år, och 2022 blir det mer än så. Du kan söka hela året, men beslut tas en gång per kvartal. Här är några exempel:

Farsor och morsor på stan En viktig organisation som vill göra samhället lite säkrare genom att föräldrar vandrar både dag- och nattetid. Dessa eldsjälar betyder mycket för Gävleborg både när det kommer till att bygga trygghet i samhället och förebygga kriminalitet. Strands IF – Bolltrollarna Föreningen jobbar aktivt med projekt med fokus på barn. De fick bidrag för det nystartade projektet ”Bolltrollarna”, där barn och unga med funktionsvariationer erbjuds möjlighet till fotbollsaktivitet och rörelse.

Så söker du till fonden På LFgavleborg.se/samhallsfond hittar du mer information och gör ansökan för din förening. Här kan du också läsa om fler bidragstagare.

Långheds Bygdeförening – mötesplats En mötesplats som erbjuder olika aktiviteter för alla åldrar, såväl gammal som ung. Långheds Bygdeförening har fått bidrag till en hjärtstartare så att deras medlemmar ska kunna befinna sig på en trygg och säker plats. Denna mötesplats är viktigare än någonsin när samhället öppnar igen.

FOTO: ISTOCKPHOTO

Ljusne AIK FF – sommarfotbollsskola Syftet med sommarfotbollsskolan var att öka integrationen bland barn och unga. Bidrag gjorde det möjligt att ha låga deltagaravgifter, gå ut med information på skolor och publicera info på internet. Grundtanken är att alla barn ska ha rätt till att delta i aktiviteter oavsett hur deras familjers ekonomi ser ut.

Bomhus Röda Korset – leksaksbibliotek Röda Korset planerar för att öppna ett leksaksbibliotek där barn i åldern ett till tio år har möjlighet att låna kvalitativa leksaker. Ett fint initiativ då alla familjer inte har råd att köpa leksaker till sina barn, och alla barn ska ha rätten att leka med leksaker. Inte minst eftersom det visat sig att leksaker är viktiga för barns utveckling.

BYGD 1 · 2022

MEDARBETAREN

Titta – en leksing mitt i Brynäsland När Jens Bro nyligen återvände till hembygden var det familj, vänner och trygghet som lockade. Frågan var om han och frun Lina skulle bosätta sig i Alfta där han är uppväxt eller i Edsbyn där Lina kommer från… Text Lena Nyblad Foto Stéfan Estassy

ens Bro skrattar och berättar:

– Vi hade lite dragkamp… Han tar ett andetag och konstaterar: – Hon vann. Så nu bor han i Edsbyn, jobbar som privatrådgivare på Länsförsäkringars kontor i Bollnäs och har stuga i Viksjöfors där mittemellan. De två träffades för 13 år sedan. De flyttade till Örebro för att plugga och blev kvar i tio år tills flyttlasset landade i Edsbyn dagen före julafton 2021. När vi träffas över en kopp kaffe hemma i lägenheten på Öjollasbacken har han jobbat en månad på Länsförsäkringar Gävleborgs kontor i Bollnäs. Egentligen började hans Länsförsäkringarhistoria redan där i slutet av studietiden. – Jag pluggade ekonomi och det som blev min första chef på Länsförsäkringar hade

BYGD 1 · 2022

finansieringskursen i slutet av utbildningen. Jag frågade om det fanns något jobb, minns Jens. Och på den vägen är det.

Sommarjobb i kundtjänst blev fast jobb och jobb som privatrådgivare bank ledde vidare till lantbrukssidan. Så långt var det på kontoret i Örebro men tankarna fanns på att flytta hemåt. – Vi är rätt hemmakära båda två och känner liksom att vi passar bättre här. Vi tycker om naturen, människorna och mentaliteten och vill låta våra barn växa upp här. Redan för två år sedan köpte de stugan i Viksjöfors. – Vi fixar och leker snickare och tillbringar så mycket tid vi kan där. Vi har målat och i sommar ska det bli ett större trädäck. Farsan har stugan nedanför och där var jag på somrarna när jag växte upp, säger han.

MODIG MAN. Jens Bro, som lämnat Örebro för Edsbyn, vågar bära Leksandströja i Brynäsland.

För Jens – som då hette Arvidsson – har innebandyn varit en viktig del av livet. Han spelade redan före flytten till Närke, men i Örebro blev det division 2 som snabbt blev division 1 och sedan Allsvenskan och till slut högsta ligan, SSL. – Men det blev svårt att få det att gå ihop med jobb så jag la av. Nu spelar jag faktiskt ingen innebandy alls. Däremot mycket padel. Och jag är en sportkille så när jag inte spelar padel tittar jag på sport. Gärna ishockey… Man ska precis säga något om Gävleborgs

stolthet Brynäs Hockey när han fortsätter: –… och jag är en hängiven leksing och ser de flesta matcher som Leksand spelar. Detsamma gäller fotboll men då är det Liverpool som gäller. Jo, det blir en del diskussioner på jobbet! På nya arbetsplatsen trivs Jens redan jättebra.

Mycket är annorlunda jämfört med ett större kontor men ändå ser han många likheter. – Här får jag jobba med allt och försäkringsbiten är ny för mig. Det är kul att få hugga tänderna i det och jag vet ju sedan tidigare att det är ett bra bolag med bra varumärke, bra produkter och bra medarbetare. Därför finns utvecklingsmöjligheter! Under pandemin har många jobbat hemifrån

men Jens, som är en social typ, ser fram mot att det återgår till det normala med arbete på kontor och kollegor vid skrivborden intill. – Jag är en glad kille som gillar att jobba när jag är på jobbet. Men jag tycker också om att kunna kapa det när jag åker hem för att göra andra saker. Vi har ett stort kompisgäng som bor här omkring och på fritiden umgås vi gärna med vänner och familj.

FAKTA JENS BRO Namn: Jens Bro Ålder: 30 år Gör: Privatrådgivare på Länsförsäkringar Gävleborgs kontor i Bollnäs. Bor: I lägenhet på Öjollasbacken i Edsbyn tillsammans med frun Lina Bro som är socionom. Fritid: Umgås med vänner och familj, spelar padel och tittar på sport.

BYGD 1 · 2022

LÄNETS HISTORIA Text Ola Liljedahl Illustration Emma Harrysson

Gammal flottarkärlek rostar aldrig I dag rullar långtradare med timmer

längs E4, E16, riksvägarna 50, 83, 84 och allt vad Gävleborgs vägar heter. Annat var det förr. När Sverige industrialiserades under andra hälften av 1800-talet blev efterfrågan på timmer stor. Orörda, tidigare rätt ointressanta, skogar blev eftertraktade. Skogsbolagen i bland annat Gävleborg gick samman för att rensa vattendrag så att timret kunde flottas till industrierna som ofta låg vid kusten. Ljusnans flottningsförening bildades 1856. Svindlande 500 000 stockar flottades

året därpå i Ljusnan och många trodde att fler än så kommer det aldrig att bli. Behöver vi säga att de hade fel? År 1900 var antalet stockar uppe i fyra miljoner om året och den absoluta toppen nåddes 1937. 20 miljoner timmerstockar flottades det året. Bara på Ljusnan! På vintern avverkades skogen och 34

BYGD 1 · 2022

timret drogs på snön med häst och släde till vattendragen. När våren kom tog vattnet vid. Men flottningen var farlig. Timret var blött och halt och flottarna måste ofta balansera på stockarna ute i vattnet för att se till att de inte fastnade i varandra utan kunde flyta med strömmen ner till skiljet. Det var den plats där timret sorterades efter respektive ägare och fördes vidare till sågverk och pappersbruk. Många flottare dog i olyckor och ännu

fler skadade sig. Farligast var när det bildades det som kallades en timmerbröt. Lågvatten eller andra orsaker fick stockarna att fastna i stenar, strandkant – och inte minst i varandra. När fler och fler fyllde på kunde det bli, som vid Aborrforsen i maj 1917, där en bröt på uppåt fem miljoner stockar fastnade i varandra. Sveriges genom tiderna största bröt brukar den kallas. Den kunde till slut sprängas loss med dynamit.

Det hårda flottningsyrket hade ändå ett romantiskt skimmer över sig. Kanske tack vare just farorna? Eller för att många var kringresande säsongsarbetare? Flottaren var någon sorts blandning av cowboy och sjöman som det både skrevs, berättades och sjöngs om. Bollnäslegendaren Gösta ”Snoddas”

Nordgren bidrog möjligen till romantiseringen med sin stora hit ”Flottarkärlek” från 1952. Redan första versen i första framförandet i populära radioprogrammet Karusellen satte tonen: ”Jag var ung en gång för längesen, en flottare med färg Alla jäntor var som vax uti min famn I alla torp, i alla byar hade jag en liten vän Ifrån Norderås till skiljet ner vid Berg” Men 1967 var det tack och adjö. De sista timmerstockarna flöt då fram på Ljusnan. Timmerbilarna tog sedan över. Hur många stockar som då hade flottats på Ljusnan sedan de där första 1856? 1,1 miljarder.

Länskrysset

1:a pris: Brandpaket: 6 kg pulversläckare, brandfilt och brandvarnare – värde 750 kr 2–4:e pris: Förbandskudde och brandfilt – värde 390 kr

TÄVLA OCH VINN FINA BRA-ATT-HA-PRISER!

5–6:e pris: Förbandskudde – värde 190 kr SLIPAT GLAS DE ÄR VANLIGA

PLACERADE VERKAR MED SIG

DE ÄRBRA I LEKEN KAN MAN OFFERT

FATTA FRANSK SERIEFIGUR

RÄNNA I ISEN KUNG I LATINET

ÄLDRE NAMN PÅ SKÖRDETID

VANLIG VARUKOD HJÄLPSPRÅK ÄR VISS UNDERSÖKNING

HUNDFÄRG

KLIMATGORE

ATTILA I NORDEN KALLAS LARS

KÄNT ÖBERG RÄKNINGAR

HON HAR SIN BOK

ALERTA FINT HÅRBAND ÄR VÄL GIFT? HÄST I VISA

DÅLIGT OMOGEN FRUKT KAN BLI STICKOR

GJORDE TJUVEN GODKÄNT SES MED ZELL AM VANLIGT BOENDE

VÄLJA NORMA I TEXTILFABRIKEN NYHETSBYRÅ LAND & RIKE

GÖR GÄRNA SPELARE

GRIPER

STORBRITANNIEN VANDRA KUNGSFISK SKA MEDICINEN

RYMDMÅTT BETALAR VI TILL

VALJÄGAREN STORT VAPEN

STADGA LÄTT AVVIKANDE BAKDEL VÄLUPPFOSTRADE

MINDRE ÖAR KAN BLI GAMMAT

SÄTTER I GÅNG

BRUKAR FARTYG MOT MÅLET

VIRKESSTAPEL VANLIGA LÖVTRÄD SES MEST NORRUT ÄR VISSA MASKOR

FÖRE POTATIS SÄLLSYNT

STILAR

STYRDE I ROM ORT SOM PLAGG

ÄLDRE SVENSK VALUTA

ÄR VÄL ALLA HOT LITEN GRIS

VÄLJER BORT ÄR DET EFTER 24 KORT TRAPPA GIGANTISKA

HAR MÅNGA DJUR

ORT SOM GRUPP BLIR HOVAR KUNDE MAN HÅRET

KAN BÄRA IBLAND

JAPANSK TEATER FINARE MÄN

DEL AV MATCH

STOPPA FLÖDET ÄR KOCKENS KNIVAR

VACKER KLÄNNING

MINDRE LÅDOR FÅGEL & BÅTTYP

FAMILJESPEL BETALPLATSEN

KOM MED BARN ELLEN I DALLAS

SES MED GÖR ELIOT MÅNGA TJECKISK IDAG LASTBIL

UTKIK

DEN DRAR KUNDER KUSTFARTYG

NÖDUTRYMME SMAKSÄTTARE

KVINNONAMN

KAN BLI KOKOS

SES VID VULKAN BRUKAR VILSNA BASTANT ADAM I ASATRON

SES OFTA PÅ SKJUL

VAKTADE KUSTEN TIDIGARE

YTTRADE

DEN BRUKAR FÅ PRIS

VANLIGT BILJUD MYTISK SIFFRA

SKA BLI KO KAN VARA DYRA

BÖR MAN JUBILAR GER OSS NYHETER

SPÖKE OMBORD RYMDMÅTT BÖR VI FÖR FARA ÖRNGOTTET

BLIR MÅNGA FRÖN KAN SES PÅ HÄST

KAN SES PÅ SKED MÅSTE VI GÖRA

KORT TELEFON

HUNDRAS MEDVERKAR

Skicka in lösningen (meningen i de gula rutorna) med ditt namn, adress och telefonnummer till: Länsförsäkringar Gävleborg, att: Länskrysset, Box 206, 801 03 Gävle. Alt till: lanskrysset@LFgavleborg.se. Vi vill ha lösningen senast 30 juni 2022. Bland de rätta svaren dras sex vinnare, som kontaktas av Länsförsäkringar Gävleborg. Ordflätan i förra numret var: För all tid. BYGD 1 · 2022

BANK | PENSION | FÖRSÄKRING | FASTIGHETSFÖRMEDLING

Vi finns där du är, när familjen växer. För all tid. lansforsakringar.se/foralltid