BYGD ETT SAMHÄLLSMAGASIN FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÄVLEBORG
TA BÅTEN ELLER BILEN
UTFORSKA GÄVLEBORGS KUSTPÄRLOR
”STOPP MIN KROPP!”
Barnens rätt att säga nej
”EN BRA START”
Satsningen som bara har vinnare
Möt ett gäng inflyttare från Skåne, Belgien och Italien
Gävleborg nästa #1/2021 HEJ, GÄVLEBORGARE • SAMHÄLLSFONDEN • MEDARBETAREN • DAGS ATT SE ÖVER BÅTFÖRSÄKRINGEN • CRONSTEDT
• KORSORD
LEDARE
BYGD
Ett samhällsm agasin från Länsförsäkringar Gävleborg
Delaktighet – i alla led
V
#1/2021
ill du skriva ledaren i Bygd?
Ansvarig utgivare Lena Bogren, Länsförsäkringar Gävleborg Layout & produktion Anders Gustafson Texter & projektledning Ola Liljedahl, Lena Nyblad Omslagsfoto Stéfan Estassy Foto Stéfan Estassy, Britt Mattsson, Freja Liljedahl, Linnea Ranje, Niklas Nilsson, Lasse Halvarsson, Anna von Brömssen, Istockphoto Illustrationer Emma Harrysson Tryck Gävle Offset Papper 100/170 g Amber Graphic Upplaga 23 600 Vi reserverar oss för eventuella felskrivningar och villkorsföränd ringar. För aktuell information om Länsförsäkringar Gävleborgs produkter och tjänster, besök www.LFgavleborg.se
Min första tanke när jag fick frågan var att de måste ha frågat fel person. Jag hade ju bara jobbat en och en halv månad. Min andra tanke var att det kanske var just det här jag kände redan första dagen på jobbet. Länsförsäkringar Gävleborg arbetar på ett annat sätt. Det är inte bara ägandeformen, att kunderna äger bolaget, som sticker ut. Från dag ett slog det mig att ledarskapet är annorlunda. Trots att jag var helt ny kände jag mig direkt delaktig. Det fanns dessutom en tillit som jag redan från början slogs av, och gruppen jag arbetar i samarbetar och coachar på ett sätt som åtminstone jag upplever som väldigt speciellt. Så jag vågade säga ja till att skriva den här ledaren.
För fem år sedan lämnade jag, ett betongbarn, Stockholm för att
bli sambo i Gävle. Med facit i hand ser jag att det jag uppskattar så mycket här är närheten till naturen och ett generellt lite lugnare tempo. Jag och sambon har verkligen gjort många underbara utflykter till intressanta platser i Gävleborg. I det här numret av Bygd möter du några andra personer som precis som jag valt att flytta till vår del av Sverige. Du får också träffa en rad spännande gävleborgare som vågat satsa på sin dröm – och så tar vi en segeltur längs hela vår kust. Så nu när du läst min lilla ledare är du mer än välkommen att kasta dig över reportagen. Trevlig läsning! Hanna Eriksson Privatrådgivare Länsförsäkringar Gävleborg
30410965
2
Denna tidskrift är tryckt på ett tryckeri med miljöprofil.
BYGD 1 · 2021
INNEHÅLL#1/2021
4 Hej Gävleborgare
30 Full snurr på däcken
Vi gävleborgare skapar vår del av världen, den del som kallas Gävleborg och består av Hälsingland och Gästrikland. Vi möter bland annat fyra unga som älskar Sandviken, Stina som bytte karriär och Tina som engagerar sig i mycket och driver en över hundraårig butik.
Tobias Sundell beskriver sig som en hårt arbetande människa. Och när man pratat en stund med vd:n och grundaren till Däckakuten i Gävle förstår man att det stämmer.
8 Upptäck vår kust
Louise Thofalk är lagspelare och vinnarskalle. Hon spelar innebandy och tränar barn och ungdomar i innebandy. Och allt har hon nytta av som privatrådgivare.
Fyra av Gävleborgs kommuner har havskust. Med hjälp av fotografen och seglaren Lasse Halvarsson upptäckte vi både kända och okända pärlor.
14 Stopp min kropp! Vuxenvärlden ska skydda barnen. Tyvärr är det långt ifrån alltid så. Rädda Barnens kampanj ”Stopp min kropp!” har fått bidrag från LF Samhällsfond. Vi mötte psykologen Anna Norlén och pratade om kampanjen, barns rättigheter – och Färila.
32 Privatrådgivning och innebandy
34 Vad gör milstolparna längs vägen? Längs vägarna i Gävleborg står gamla så kallade milstolpar. ”F.A.U. Cronstedt. 1785” står det på dem. Vi berättar historien om landshövding Cronstedt.
35 Korsordet Nytt Länskryss med fina priser.
18 En bra hälsingestart En bra start är extremt viktigt i bordtennis – men viktigare ändå i livet. Därför blir Söderhamns UIF en av pionjärföreningarna när Brynäs IF:s sociala satsning ”En bra start” växer för att nu ge barn i Hälsingland just en bra start.
21 Inflyttare om Gävleborg Ett par flyttade från Belgien till Åmot. Ett annat från Malmö till Järvsö. Intresset för att flytta från stora städer ökar. En sorts grön våg fanns redan innan pandemin men tog fart i samband med den.
28 Så förhindras bedrägerier De allra flesta sköter sig perfekt. Men då och då görs försök till bedrägerier. Eftersom Länsförsäkringar är kundägt drabbar sådant alla. Vi pratade med utredaren Stefan Springare.
Illustration Emma Harrysson
BYGD 1 · 2021
3
GÄVLEBORGARE
HEJ
GÄVLEBORGARE
HÄLSINGAR OCH GÄSTRIKAR. TILLSAMMANS ÄR VI GÄVLEBORGARE. VI SA HEJ TILL NÅGRA AV OSS OCH FICK SMÅ INBLICKAR I ALLDELES VANLIGT OVANLIGA LIV.
Gästgävleborgarna Omkar Aranke från Indien, Jere Laitervo från Finland, Nicole Xu från Kina och Sushma Vagga Rajendra från Indien delade hus i Sandviken i fem månader. Och hyllar staden! Omkar Aranke konstaterar: – Det jag gillade mest med Sandviken var utbudet av restauranger. Trots att det är en relativt liten stad finns många olika kök. Jag tror att vi åt ute på nästan alla restauranger och kaféer, vilket på många sätt bidrog till att göra vårt liv i Sandviken väldigt roligt. Om han gillade den indiska restaurangen? – Verkligen! De fyra är en del av företaget Sandviks program Global Graduates, där tio absoluta
4
BYGD 1 · 2021
toppstudenter från olika delar av världen väljs ut bland många tusen sökande. Under två år har därför de här fyra jobbat i olika roller i flera världsdelar och får efter programmet en lämplig tjänst. Nicole Xu, som kommer från Shanghai med 26 miljoner invånare, menar att Sandvikenborna är det som gör staden till en ”varm och mysig stad”. – När jag promenerar i Sandviken och möter människor ler de och säger hej, trots att vi inte känner varandra. I Shanghai är människor tvärtom, bara fokuserade på sig själva, säger hon. Jere från Finland njöt av den tillgängliga naturen.
– Den närheten blev en trevlig överraskning. Och trots att staden är liten fanns ett stort utbud av idrottslokaler och sportaktiviteter. Han flyttar för jobb inom Sandvikkoncernen till Tyskland, Omkar drar också till Tyskland och Nicole ska arbeta i Stockholm. Sushma Vagga Rajendra ville verkligen stanna i Sandviken, fick en tjänst och bosätter sig därför på allvar där nu. – Jag blev förälskad i Hälsans stig som går längs den vackra kanalen, i skogen och den lilla sjön. Jag tycker dessutom mycket om Högbo som har så vackra vandringsleder, säger hon.
FOTO: FREJA LILJEDAHL
Karriärsteget Stina Garp bytte en tillvaro som ekonom och logistiker och blev, hm, kinesiolog. Det var ett stort men nödvändigt steg som förändrade hennes liv. – Jag kan fortfarande titta på människor som kommer hit och tänka ”hur kan jag, ekonomen, få vara med om det här…?” Efter utbildning till civilekonom väntade år av både roliga och utmanande jobb inom stora internationella företag. Men en dag sa det stopp. – Jag trivdes med jobbet, hade fått barn och förstod inte att jag inte mådde bra. Jag tänkte att ett nytt jobb nog var lösningen men jag blev sjukskriven och drabbades av en utmattningsdepression. Jag läste självhjälpsböcker och funderade på vad jag kunde lägga till och ta bort. Stina Garp kom till en punkt där hon kände att det var dags att våga byta bana. – Det var både läskigt och häftigt. Det finns så mycket ramar och regler hur man ska leva livet. Jag hade själv fått hjälp av en kinesiolog och plötsligt insåg jag att det är ju det jag ska bli. Hon började en ettårig grundutbildning vid Svenska Kinesiologiskolan i Stockholm och fortsatte sedan en vidareutbildning på Kilmaninstitutet. Det ena gav det andra och i dag har hon sin mottagning uppe bland takbalkarna i ett av de gamla husen på Alderholmen i Gävle. - Den största förändringen är att jag styr min egen tid nu och det innebär en väldig frihet. Jag gör inte mer än en behandling på förmiddagen och en på eftermiddagen. Jag vill att det ska finnas tid för mina patienter. Stina Garp är lycklig över att saker fallit på plats och nyligen dök också ett extrajobb på en hälsokostaffär i Sandviken upp. Många i omgivningen blir förvånade över den här vändningen i livet och många tycker att det är modigt. – Jag tyckte om mitt jobb då också och jag saknar mina arbetskamrater. Men att arbeta med människor som jag nu gör är fantastiskt.
FOTO: LINNEA RANJE
BYGD 1 · 2021
5
GÄVLEBORGARE
Överlevaraffären Tina Hammarberg plockar med kläder i butiken Sandegårds i Sandviken som hon äger med sin man Lasse. Butiken grundades 1908 och hon konstaterar: – Den har varit med om en hel del under sina 113 år och överlevt allt. Två världskrig, spanska sjukan och den stora depressionen på 1930-talet… Kort sagt: Den klarar nog pandemin också. – Vi valde att inte permittera utan ha öppet och i stället ställa om mycket för att kunderna ska känna sig säkra. Det tuggar på men vi har jobbat hårt, oerhört hårt, ler hon. I åtta år har hon drivit butiken men job-
6
BYGD 1 · 2021
bade i den för 20 år sedan också. Hon är engagerad i sin butik, förstås, men också i samhället generellt. – Jag drivs av att vi ska ha en bra och levande stad. För mig är det självklart att engagera mig om Företagarna eller Näringslivskontoret gör satsningar. Eller om, till exempel, Lioness ordnar en modevisning vill vi förstås vara med. Jag ser mig som en ambassadör för staden, berättar hon. 2020 fick hon utmärkelsen Årets företagare i Sandviken. Fast hennes man brukar, lite skämtsamt, undra om hon alltid måste räcka upp handen.
Jodå, hon är med och stöttar Saik Bandy och Sandvikens IF i fotboll. Hur är det nu man brukar säga? Vill du ha något gjort ska du fråga någon som har mycket att göra. Så när hon för två år sedan valdes in i Länsförsäkringar Gävleborgs fullmäktige sa hon förstås ja till det också – och av bara farten hamnade hon i valberedningen också. – Jag jobbade tidigare på Länsförsäkringar i åtta år och tycker om att det är ett kundägt företag och att det är lokala kontor. Dessutom gillar jag idéerna kring samhällsfonden. Den gör verkligen nytta för hela samhället.
FOTO: STÉFAN ESTASSY
Hälsohälsingen Sara Sjölin, 43, från Norrtälje, kom via Västerås till Söderhamn 2002. Som för så många andra var det ett jobb som lockade. I hennes fall som folkhälsosamordnare. Hon insåg ganska snart att hon ville vara kvar i Gävleborg och Gävleborg ville nog ha henne kvar också. För 19 år senare bor hon med två barn på halvtid i ett hus i Ljusne – och känner sig faktiskt som en hälsing. – Jag upplevde direkt att hälsingar var mer öppna än vad jag var van vid, konstaterar hon och betonar att hon dessutom tycker om naturen här. I dag arbetar hon som folkhälso strateg inom Region Gävleborg med arbetsplatsen i Gävle, ja, när det inte är pandemi förstås. – Min roll är att stötta arbetet med levnadsvanor som hälso- och sjukvården gör, för att förebygga och behandla sjukdom och främja hälsa. Jag jobbar främst med övergripande samordning av Gävleborgs riktade hälsosamtal med 40-åringar samt fysisk aktivitet på recept, berättar hon. Dessutom är hon fackligt förtroendevald och arbetar därför 40 procent av tiden inom fackförbundet Vision, där hon brinner för frågor om delaktighet och hälsa för medlemmarna. Och så är hon med i Länsförsäkringar Gävleborgs fullmäktige. – Jag såg en annons och kände att det var något för mig. Dels för att bankvärlden alltid har intresserat mig, dels för att jag tycker om att Länsförsäkringar jobbar förebyggande för att undvika skador. Säg så här: Intresset för hälsa är stort och på allvar, både i arbete och privat. Pratar man inte hälsofrågor med henne kan man med fördel prata dans – vilket hon i och för sig säkert ser som en hälsofråga också. – När jag flyttade hit gick jag tidigt med i dansklubben i Söderhamn för att träffa människor. Jag gillar social dans, både för motionen men också för gemenskapen, och åker vanliga år ofta på dans. Det är ett stort intresse, säger hon. Under pandemin är dansvärlden satt på paus. – Så nu på fritiden joggar jag en del, promenerar för att jaga mina 10 000 steg per dag, cyklar, fixar med huset och förstås umgås med familjen. Och apropå familjen: – Sonen har övertalat mig att vi ska testa Cykelvasan i augusti. 94 kilometer…
FOTO: NIKLAS NILSSON
BYGD 1 · 2021
7
GÄVLEBORGSKUSTEN
Tittar man i kartboken är Gävleborgskusten 15 centimeter. Ja, beroende på kartbok förstås. Frågar man Lantmäteriet är den 16,5 mil beroende på hur noga man mäter. Man kan avverka den på några timmar – eller kan man som fotografen och seglaren Lasse Halvarssons ägna ett halvt liv åt att utforska den. Text Lena Nyblad och Ola Liljedahl Foto Lasse Halvarsson
Ett pärlband V
arför ska man besöka Gävleborgs-
kusten? Svaret är egentligen enkelt: Titta på Lasse Halvarssons bilder i det här reportaget. Det räcker. Eller ännu hellre prata med Halvarsson eller ”Halvan” som han brukar kallas.
8
BYGD 1 · 2021
Han som har seglat överallt, bland annat som charterskeppare 30 somrar på Medelhavet, förstår nästan inte frågan utan kan ge hundratals svar. För att ta Limöbåten och en fika på Limön utanför Gävle, kanske? Eller en lunch i solen på Axmar brygga? Köpa sik i Skärså och grilla själv? Slöa på en klippa utanför Hudiksvall?
Kråkön med fanta stisk liten skyddad
ham n.
Skär så är lätt att ta sig till med både
av pärlor
båt (nåja) och bil.
”Det brinn er i mart allen s topp …” sjöng Ever t Taub e. Möjli gen om Kusö?
Mellanfjärden! Stocka! Furuvik! Bönan! Kusön! Hölick! Och så vidare. Och så vidare. – För mig är kusten livskvalitet. Folk är trevliga. Man blir alltid väl mottagen. Jag lägger till med min båt, någon kommer fram och talar om var det finns vatten eller säger ’låna min
cykel om du vill titta dig omkring’ eller ‘ta min folkabuss om du ska köpa diesel’. Han blundar lite och är i tanken till sjöss i sin lilla 29-fotare som han haft i 30 år. – Det gör mig lycklig att möta den där värmen och gemenskapen som finns längs kusten. Och när vi människor litar på varandra! Tänk
ETT PARADIS. Kullerharen strax utanför Gävle. Bomhus båtklubb huserar här. Det stora huset är ett gammalt karantänsjukhus dit man rodde sjuka sjömän som inte fick komma in till Gävle. När fartygen lämnade Gävle tog man ombord den sjuke sjömannen igen. I dag är det motorbåtsklubbens klubbhus.
BYGD 1 · 2021
9
GÄVLEBORGSKUSTEN
FRIDFULLT. Det finns sommarkvällar man aldrig glömmer. Som den här på Kusön.
bara att vi på många ställen kan lägga två eller tre tjugor i en låda och ta en rökt sik ur ett kylskåp. Eller när han blev sjuk en gång … – Jag låg sjuk på en ö som heter Kråkön utan för Hudiksvall. Där kan man låna en bok ur det lilla biblioteket i en bod eller titta på konst i en telefonkiosk. Man tar en bok och lämnar en. Om man är frisk och orkar alltså. Men jag blev riktigt sjuk och fick slut på allting och, ja, det var slut på mig också kändes det som. Då tog jag mig till Borka Brygga, kom in där och fick el, därmed värme, och magnecyl och tittade på fotbolls-VM. Sånt minns man!
M
en det är lätt att bli hemmablind.
Därför är det nyttigt att då och då se saker med andras ögon. Det ger nya perspektiv. Lasse berättar om en holländsk kompis som seglade med honom. De träffades i Stockholm där Lasse hade lagt till på Djurgården där de skulle mötas.
10
BYGD 1 · 2021
– Jo, det var väl fint, tyckte hon. Men, nja, inte vad hon hade förväntat sig. Vi seglade i Stockholms skärgård. Jodå, det var fint men mycket folk. Jag föreslog Mariehamn på Åland, ett litet nöjescentrum på sommaren, berättar Halvarsson. Den holländska kompisen som seglat överallt blev, ärligt talat, inte så imponerad av den åländska staden heller. – Men hon hade sett bilder på Kråkön utanför Hudiksvall, ön där jag låg sjuk en gång alltså, och ville däråt. Vi drog upp till Storjungfrun, kom fram efter drygt ett dygns segling non stop. Hon var helt fascinerad. – Det jag inte hade tänkt på var att hon, som många utländska besökare här, bara hade lagt till i marinor, betalat hamnavgift, använt duschar, ätit på hamnkrogar. Ofta med mycket folk i rörelse. Hon upplevde att det var samma sak i Stockholms och Ålands skärgårdar, berättar Lasse Halvarsson.
Smultronställen du inte får missa w Axmar i Gävle kommun är södra Bottenhavskustens största sammanhängande, någorlunda oexploaterade skärgårdsområde. Det är svårtillgängligt från land, men med båt öppnar sig en hel värld. Både ovan och under ytan. På axmarbluepark.se berättas om undervattensnaturen och strandade vrak. Störst av öarna är Kusön, med en gammal fiskeby.
FRIHET. Nicolette från Holland kastar sig i från en brygga vid Värön i Trödjefjärden en regnig dag.
L
ängs Gävleborgskusten la de till i natur-
hamnar. – Du kommer in i en liten lagun och knyter fast dig vid en klippa och är ofta ensam mitt i naturen. För oss är det helt normalt. För andra, som hon, är det en unik upplevelse. Hon undrade om man verkligen får göra så här? Vem äger det här? Halvarsson berättade om Allemansrätten – om rättigheter och skyldigheter och att det är gratis. – Jag lovar, säger han och skrattar, att en person från Holland som får kliva upp på morgonen och bada näck mitt i ensamheten ringer hem och berättar det för sina vänner. Han menar att Gävleborg därför har all anledning att vara stolt över sin kust som är en stor del av det som marknadsförs som Jungfrukusten. – Vi har naturhamnar, klippor där Svenska Kryssarklubben slagit i ringar i berget, mängder av grillplatser, fina badplatser. Dessutom
trevliga hamnstäder, som Söderhamn och Hudiksvall, där du kan gå in för att handla mat, tanka vatten och diesel, gå på apoteket. Och förstås många fiskelägen, en del levande, andra bara vackra. Han lutar sig fram och slår fast: – Vi har precis allting!
F
yra kommuner i Gävleborg har havskust.
Från Gävle i söder, via Söderhamn och Hudiksvall till Nordanstigs kommun i norr. Generellt kan man säga att det är färre öar och mycket öppet hav i Gävletrakten men att det för den som kommer söderifrån händer något med skärgården när det blir grundare kring Söderhamn och norrut. Lasse Halvarsson slår fast: – Gävleborgs absolut finaste plats tycker jag är Prästgrundet i Söderhamns yttersta havsband. Ett litet inlopp och sen kommer man till en lagun med sjöbodar och ett fiskekapell. Fiskarna har byggt labyrinter och ingen vet
w Gran. Den yttersta ön, i Nordanstigs kommun, formad av landhöjning och vilda vindar. Ön har inga fastboende och ganska få besökare tar sig ut hit. Den sista fyrvaktaren lämnade Gran 1967 och det gamla fiskeläget i hamnen används bara som fritidshus. w Stenöorns udde är lättillgänglig för människor och Gävle borgskustens bästa rastplats för vadarfåglar. Som en nästan trädlös savann sticker Stenöorn rakt ut i Söderhamnsfjärden. I fågeltornet finns regnskydd och lä i alla vindriktningar. Från april till och med augusti är det bara tillåtet att gå längs stigen.
BYGD 1 · 2021
11
GÄVLEBORGSKUSTEN
Klassiska fyrar som lyser upp tillvaron Ingrid Bergmans namn finns i gästboken.
Eggegrund Består av den yttersta, ostliga utposten i Gävlebukten. Platsen är uppbyggd med en stor andel kalksten, vilket märks på växligheten. Fyren är från 1838 och bemannades till 1977.
Storjungfrun Det 7 oktober 1838 tändes ljuset i det nybyggda fyrtornet på Storjungfrun, utanför Ljusne, för första gången. Det var den första fyren i Gävleborg och den andra i Norrland.
FOTO: ANDERS EKLIND
Prästgrundet blev Ingrid Bergmans favorit Den svenska skådespelaren Ingrid Bergman, som vann tre Oscar och är mest känd för sin roll i klassikern ”Casablanca”, har faktiskt en koppling till Gävleborgskusten. När hon bara var 19 år och fortfarande relativt okänd spelades 1934 filmen ”Bränningar” in på Prästgrundet i Söderhamns skärgård. Långt senare skrev hon i sina memoarer: ”Jag var primadonna på den här ön, två timmars färd från fastlandet. För allra första gången kom folk och bad om min autograf.” Hon berättade vidare att det ”jämt och ständigt luktar rutten fisk” men att hon älskar varje ögonblick på ön där hon ”blev frisk, stark, brun och fem kilo tyngre.” Anders Eklind, journalist i Gävle som tillbringar somrarna på ön, berättar: – Miljön och husen finns fortfarande kvar. Liksom hennes autograf i gästboken. När jag tittat närmare hittar jag även hennes namn i kapellets kyrkbok. Det tyder på att hon och hennes motspelare i ”Bränningar”, Sten Lindgren, i maj året efter inspelningen på egen hand besökte Prästgrundet.
12
BYGD 1 · 2021
IDYLL. Någon kilometers promenad från Agö gästhamn kommer man till fiskeläget på sydsidan av ön. Har man tur är kiosken, som barnen i stugorna driver, öppen. Kapellet är värt ett besök, liksom fyren på öns ostspets ytterligare någon kilometer österut.
riktigt varför men de labyrinterna finns i många fiskelägen längs Norrlandskusten. – Prästgrundet är kort sagt ett idylliskt litet fiskeläge! Dit behöver man båt för att ta sig. För den som inte har båt men ändå vill känna havet finns det längs Gävleborgskusten turbåtar som Limöbåten som går mellan Gävle, Limön och Furuvik eller M/S Moa i Söderhamns skärgård. Sa någon räkkryssning? Just Söderhamn brukar anses var bäst i klassen på att göra sin skärgård, med över tusen öar, tillgänglig även för de som inte har tillgång till båt. Där finns också en fungerande båttaxi.
S
tefan Engström är båtmänniska som sett kusten hela livet. Efter många år i Stockholm bor han nu, som pensionär, i Skärså där han driver Skärså Båttaxi. – Det visade sig att behovet fanns. Vi har Albertina, en klassisk fiskekrog, här och de fick många frågor om transporter, berättar han. Genom Skärgårdsenheten hyr Söderhamns
kommun, liksom en del andra kommuner, ut stugor på öar. Stefan Engström har hittat ett samarbete där också. Precis som Lasse Halvarsson betonar han den särskilda gemenskap som föds av vågskvalp och vindar. – Överhuvudtaget känner vi båtmänniskor varandra bra. Jag har kört ut lokaltidningen, Söderhamns-Kuriren, till öar tidigare och jag är aktiv i Sjöräddningen. Det blir gärna att vi hjälper varandra om det behövs, säger han. Båtfolk är kanske ett släkte för sig? Lasse Halvarsson har sin bas i Fliskärsvarvet, söder om Gävle. Det är Norrlands största småbåtshamn med 600 bryggplatser, 500 landplatser, 452 båthallar … … och många sjörövarhistorier.
S
om den om när Pettersson skulle angöra
eller Olsson tappade telefonen eller, ja, ni fattar. – Vi är ett gäng som leker i Fliskär kan man säga. Det är ju stans största sandlåda, Fliskärsvarvet. Där träffas vi, dricker kaffe, slipar och pratar båtproblem. Det finns inget som inte gubbarna där löser. En svetsar i rostfritt, en är
Agö Byggdes 1860 på Agön, nära Hudiksvall, och var bemannad ända till 1973. Timmerkapellet på ön är från 1600-talet.
Bönan Utanför Gävle uppfördes det 16 meter höga tornet, 73 trappsteg, 1840. Det är sammanbyggt med stugan där fyrmästaren bodde. Idag ett populärt museum.
PAUS. På Iggön ligger man tryggt när nordostvinden ligger på. Då är det skönt att vara i lä på betongpiren och höra hur det susar i trädtopparna. Midsommarfirandet på öns dansbana är en höjdpunkt, bara 100 meter från båten.
4
SVAR SOM GÖR BÅTLIVET SÄKRARE
Hanna Asplund är en av många försäkringsrådgivare hos Länsförsäkringar Gävleborg. Hon och hennes kollegor svarar gärna på frågor. Ingår båten i hemförsäkringen?
– Ja, om det är en roddbåt utan motor ingår båten med upp till 25 000 kronor. Har båten en motor behövs det en egen båtförsäkring.
Ingår båtvagnen i båtförsäkringen?
– En oregistrerad båtvagn ingår, men om båtvagnen har ett registreringsnummer ingår båtvagnen inte och du behöver teckna en separat försäkring. Beroende på båtförsäkring varierar värdet. Och tänk på att släpfordon ska vara låst med godkänt kulkopplingslås eller fastlåst med kätting och hänglås klass 3 eller förvaras i låst lokal. Hur gäller försäkringen när båten står på land?
elektriker och så vidare. Där finns all kunskap i världen och stor gemenskap, säger han. Många upptäcker kusten från havet – men ännu fler från land. En rad fiskelägen, och även öar, når man med bil eller cykel. Det finns fina ställplatser för husvagnar och husbilar. Varför inte gå någon av många vandringsleder, både gamla och nygjorda, som gör långa delar av kusten tillgänglig? För många är havskrogarna nyckeln.
Lasse ”Halvan” Halvarsson.
Färska abborrar.
O
avsett om man pratar om Furuviks
Havskrog i söder eller En liten sjökrog i norr, om Huseliiharens 100 år gamla klubbhus utanför Gävle eller nya Bergmans Fisk i Saltharsfjärden, om Sjömärket i Mellanfjärden eller Trollharen i Ljusne eller någon av alla andra krogar och kaféer längs kusten blir besök där för många inte så sjövana startskottet på ett kustäventyr. För käkar man på Axmar Brygga eller Måsen i Stocka tar man kanske en liten promenad längs strandlinjen också och efter det, ja, då är man fast. I alla fall om man får tro Lasse Halvarsson.
– Stöld och skadegörelse ingår i försäkringen om man har vår båtförsäkring BAS. – När båten förvaras på släpfordon på land ska fordonet vara låst med godkänt kulkopplingslås eller fastlåst med godkänd kätting och hänglås, lägst stöldskyddsklass 3, eller förvaras i låst lokal. Viktigt att tänka på är att om utombords motorn är monterad på båten måste den vara låst med godkänt motorlås eller godkänd låsanordning, lägst stöldskyddsklass 3. Om utombordsmotorn inte är monterad på båten måste den förvaras inlåst i båten eller i låst lokal. Hur ska båten vara låst vid bryggan?
Gråtruten – en vanlig gäst.
– Om båten ligger vid hemmabryggan ska båten vara fastlåst med kätting, hänglås och bygel klass 3. Om man däremot är på semester och båten inte ligger vid hemmabryggan finns det inga krav på att båten ska vara fastlåst. BYGD 1 · 2021
13
SAMHÄLLSENGAGEMANG
STOPP MIN KROPP!
Kampanj om barns rätt att säga nej ger eko
Vuxenvärlden ska finnas till för att hjälpa och skydda barnen. Tyvärr är det långt ifrån alltid så. Ibland till och med tvärtom. Rädda Barnens kampanj ”Stopp min kropp!” handlar om rätten att säga nej. Vi mötte psykologen Anna Norlén och pratade om kampanjen, barns rättigheter – och Färila. Text Lena Nyblad Foto Anna von Brömssen
A
nna Norlén är legitimerad psy-
kolog och psykoterapeut. Hela sitt yrkesliv har hon arbetat med barn som är utsatta för våld i olika former. Hon är ofta gäst i tv:s nyhetsprogram när barnfrågor kräver en expertkommentar. Hon är, kort sagt, en auktoritet i ämnet. I dag är hon rektor och verksamhetschef vid Ericastiftelsen i Stockholm. Vi träffas på hennes kontor på Östermalm i Stockholm där Ericastiftelsen huserat sedan 1940-talet med både utbildnings- och behandlingsverksamhet. Själv har hon huserat där i sex år. Innan det var hon verksamhetschef för Rädda Barnens behandlingsverksamhet i Sverige.
14
BYGD 1 · 2021
Det var då hon utvecklade och skrev ”Stopp min kropp!” i samarbete med Rädda Barnens kommunikatörer. – Inom socialtjänst och inom barn- och ungdomspsykiatri har jag mött barn som utsätts för våld och övergrepp. Genom åren hade jag sett att det saknades material om vad man kan göra som vuxen när barn har utsatts för övergrepp. Meningen med ’Stopp min kropp!’ var att lägga grunden för en kommunikation med barn om kropp, privata kroppsdelar, integritet och spelregler när det gäller fysisk kontakt och samspel överhuvudtaget. Och förstås användas när det som inte får hända hänt. – Rädda Barnens ledning i Sverige tyckte
NU RÄCKER DET! Psykologen Anna Norlén, ursprungligen från Färila, ligger bakom Rädda Barnens kampanj ”Stopp min kropp!” som sedan flera år används för att samtala med barn och vuxna om gränser.
BYGD 1 · 2021
15
SAMHÄLLSENGAGEMANG LIVSSTIL
”Barn från en förskola klev på. En kille började hålla om en tjej, han ville kramas. Då säger tjejen till slut just ’Stopp min kropp!’” att det här var värt att prova. Det blev den mest framgångsrika kampanj som Rädda Barnen hade haft på länge. Boken, eller om man ska kalla den foldern, fick ett otroligt gensvar och många hörde av sig. Det visade sig att det fanns ett stort behov, berättar Anna Norlén. – Budskapet med ’Stopp min kropp!’ handlar egentligen inte bara om övergrepp utan också om hur vi ska ha det tillsammans. Det riktar sig lika mycket mot mobbning, fysiskt våld och trakasserier. Känns det inte bra har man rätt att säga nej, det handlar om spelregler för samvaro.
S
topp min kropp!” har fått mycket respons. Materialet har utvecklats sedan den första boken kom ut. Det kom en reviderad upplaga förra året som Anna Norlén också var med och jobbade fram. Dessutom har Rädda Barnen kompletterat med material riktat till barn. – Det som har präglat hur materialet har utvecklats är att pedagoger har tagit emot det och sett att här har de en chans att jobba med barn i grupp om sådant som de ändå måste jobba med, säger Anna Norlén. En dag satt hon på bussen i Stockholm. – Barn från en förskola klev på. En kille började hålla om en tjej, han ville kramas. Då säger tjejen till slut just ’Stopp min kropp!’ Det var precis det jag ville åstadkomma och den lilla händelsen blev verkligen ett kvitto för mig. För Anna Norlén fortsätter med arbetet som har gått som en röd tråd genom hela yrkeslivet. Hon har bland annat varit med och skrivit en grundbok i traumateori och är i full färd med ett forskningsprojekt om en amerikansk behandlingsmetod, Child-Parent Psychotherapy, som importerats till Sverige. – Vi måste pröva om den metoden fungerar lika bra här och det är vad mitt projekt handlar om som doktorand vid Karlstad universitet, berättar hon. Hon föreläser också för yrkesverksamma om hur barn och ungdomar påverkas av våld.
”
16
BYGD 1 · 2021
P
å hennes kontor står ett par längdskidor den här dagen. De har nyligen kommit från Färila efter att hon efterlyst på Facebook om någon gammal bekant möjligen skulle åka från Hälsingland till Stockholm. Det var nämligen i Färila hon växte upp. På den tiden hette hon Jansson, och hon har sin mamma – och alltså sina skidor – kvar där. – Färila och Hälsingland betyder väldigt mycket för mig, det är min utgångspunkt. Jag kommer nog inte att bo där igen men vill absolut inte förlora mina band dit. Jag har ständigt en längtan och vill alltid åka dit. Till ljuset och luften och träden och skidåkningen och bygden. När jag kommer söderifrån och närmar mig Bollnäs börjar det knipa i hjärtat. Det blir mer och mer tydligt med åren.
PÅ KONTORET. Idag är Anna Norlén rektor för Ericastiftelsen som håller till på Östermalm i Stockholm.
Viktiga läroböcker.
Välkommet stöd till Rädda Barnen Rädda Barnen i Gävleborg beviljades stöd från LF Samhällsfond i sitt arbete för utsatta barn. Pengar som var välkomna.
J
enny Myrberg, verksamhetsutvecklare
på Rädda Barnen, berättar: – De används till en satsning riktat mot föreningslivet i Hälsingland och Gästrik land. Med hjälp av materialet ’Stopp min kropp!’ erbjuder vi föreläsningar för att lära både barn och vuxna att prata om de här frågorna. Satsningen sker i samverkan med RF-Sisu (Riksidrottsförbundet och Sisu idrottsutbildarna) regionalt i Gävleborg. Hennes erfarenhet efter åtta år inom Rädda Barnen är att när vuxna på rätt sätt börjar prata med barn om svåra saker som sexuella övergrepp och våld leder det ofta till att barnen själva börjar berätta saker. – Därför är det viktigt att inte bara erbjuda en utbildning om hur man pratar kring kropp, gränser, integritet och kroppsregler. Vi måste också kunna ge stöd för att ta hand om och hantera det som senare kommer fram. Det är viktigt att det finns trygga och lugna vuxna kring barnen, betonar hon. Rädda Barnen i Gävleborg har ett regionkon-
tor med anställd personal samt en distriktsstyrelse och inte minst sju lokalföreningar med ideella krafter. – Det är fantastiskt med människor som ide-
ellt lägger sin tid på att stötta barn och jobba för barns rättigheter. Det är viktigt att Jenny Myrberg. regionkontoret i sin tur stöttar dem i det arbetet, konstaterar hon. Tre prioriterade målgrupper arbetar Rädda Barnen med: 4 Barn som är utsatta för våld. 4 Barn i socioekonomisk utsatthet. 4 Barn i migration. Jenny Myrberg ser ”Stopp min kropp!” som ett viktigt material som verkligen kan göra skillnad för barn inom alla de målgrupperna – och för barn generellt. FAKTA RÄDDA BARNEN Rädda Barnen grundades i London 1919. Det är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation som värnar om barns rättigheter utifrån FN:s konvention om barns rättigheter. Rädda Barnens kontor för Gävleborg ligger i Gävle. Lokala Rädda Barnen-föreningar finns i Sandviken/Hofors, Gävle, Söderhamn, Ovanåker, Bollnäs, Ljusdal och Hudiksvall.
FAKTA SAMHÄLLS FONDEN Stöd från Länsförsäkringar Gävleborgs Samhällsfond har blivit en viktig faktor för många föreningar och organisationer i Gävleborg. Och ger ökad aktivitet och trygghet för många barn och unga. Under fjolåret delades många mindre bidrag ut för att hjälpa flera under pandemin; hela 68 fick bidrag av över 120 ansökningar. Upp till 1,2 miljoner kronor delas ut varje år. Du kan söka hela året, men beslut tas en gång per kvartal. Så här söker du: På LFgavleborg.se/ samhallsfond hittar du mer information och gör din ansökan. Här kan du också läsa om fler bidragstagare.
BYGD 1 · 2021
17
SAMHÄLLSENGAGEMANG
En bra start är extremt viktigt i bordtennis – men viktigare ändå i livet. Därför blir Söderhamns UIF en av pionjärföreningarna när Brynäs IF:s sociala satsning ”En bra start” växer för att nu ge barn i Hälsingland just en bra start. Text Ola Liljedahl Foto Stéfan Estassy
EN BRA START FÖR ALLA
Här finns ba B
ordtennisbollarna studsar i
Pingisa renan mitt i Söderhamn. Några av klubbens elitspelare tränar sida vid sida med ungdomar. Killar och tjejer. Unga och gamla. I en hörna står kaffe framdukat. Ett par av landets bästa tränare ger tips och råd. Det hejas och skrattas. ”Vi ses i morgon!”. ”Ska vi kolla på film i kväll?”. Man tänker att, oj, idrott kan verkligen vara den där naturliga samlingsplatsen som man önskar att alla skulle få vara en del av. Marit Brodd, från SUIF men också utbildningskoordinator på Svenska Bordtennisförbundet, och Jakob Westerlund, från Brynäs IF:s ”En bra start” smider planer. – Vi etablerar ’En bra start’ i Hälsingland nu. Två kommuner blir pilotkommuner utifrån vår samverkansmodell som utgår ifrån föreningsliv, kommun och näringsliv, säger Jakob Westerlund. Sedan 2014 driver Brynäs IF, mest känt som
18
BYGD 1 · 2021
en ishockeyförening, sin sociala verksamhet under flaggan ”En bra start”. Enkelt förklarat handlar det om att utifrån FN:s barnkonvention bygga en framtid för ungdomar tillsammans med några tunga huvudpartners, bland annat Länsförsäkringar Gävleborg. Tre ben är basen: bättre kamratskap, mer fysisk rörelse och ökad sysselsättning för unga. Marit Brodd ser stora möjligheter för sitt SUIF – och för Söderhamn. – När föreningar, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans åstadkommer vi mycket, slår hon fast och berättar att klubben har samarbetat med Brynäs IF ett längre tag i det som kallades ’Ett bra nätverk’. – Det har varit väldigt lyckat. Vi har bland annat haft träffar med våra partners och det har till exempel lett till att vi lyckats skapa praktikplatser och annat som är bra för ungdomar och unga vuxna. För SUIF är det viktigt att vara med och bidra till samhällsnyttan, säger hon.
Vinnarskallar. Daniel Lindsö, Steven Moreno Rivera, Marit Brodd, Jakob Westerlund, Edmarie Leon Burgos och Per Sandström tror på En bra start.
ara vinnare En av aktiviteterna inom verksamheten kallas Kompissnack. – Vuxna från ’En bra start’, ofta någon förebild i form av ledare eller spelare, är med i skolklasser i årskurs 5 och 6, berättar Jakob Westerlund, som genom stöd från bland annat Länsförsäkringar Gävleborg sedan i höstas är anställd som regional utvecklingsansvarig för att rulla ut satsningen även i Hälsingland.
På ett strukturerat sätt, många gånger med inspiration från idrotten, behandlas viktiga ämnen. Resultatet? Succé. – Vid senaste mätningen, efter regelbundna besök på 26 skolor i Gävle kommun, tyckte 95 procent av lärarna att ’En bra starts’ kompissnack har positiv inverkan på miljön på rasterna och 90 procent av eleverna hade lärt sig mer om barns rättigheter och FN:s barnkonvention, säger Jakob Westerlund.
Framgångsfaktorn är att föreningar, näringsliv och offentlig sektor gemensamt tar sig an samhällsutmaningar utifrån en kommuns specifika behov. – Vi vet alla vad utanförskap kostar. Det kräver krafttag, gemensamma krafttag. Vi, Länsförsäkringar Gävleborg och våra andra partners är en del av det. Föreningslivet behöver resurser eftersom vi vet att föreningar fångar upp många, säger Jakob Westerlund. Peter Blomquist, som i många år varit för-
bundskapten för Sveriges landslag i bordtennis, kommer förbi. – Forskning i Kina visar att den som är först till fem poäng i ett set har över 75 procents chans att vinna setet. Så en bra start är extremt viktigt i bordtennis, berättar han. Säg så här: Procentsatsen lär inte vara mindre för att en bra start i livet ger ett bättre liv på sikt för ett barn. Och därmed ett bättre samhälle – för alla.
FAKTA EN BRA START En bra start är ett verksamhetsområde i Brynäs IF. Unicef och Brynäs IF:s huvudpartners Länsförsäkringar Gävleborg, Gävle kommun, Sandvik Coromant, Bilbolaget och Bauer arbetar tillsammans för att ge alla barn och unga en bra start i livet. enbrastart.brynas.se
BYGD 1 · 2021
19
Bästa investeringen 2021 – dig själv! Behöver du komma igång med ett nytt sparande eller se över det du har? Vi har några enkla tumregler kring sparande: Buffert, pensionen och drömsparandet. En bra ordning enligt oss och vi guidar dig gärna på vägen till ditt sparmål och mellan olika sparformer. Ta hjälp direkt via Sparnavigatorn i vår app eller slå oss en signal på 026-14 75 00 och prata med någon av våra rådgivare.
INFLYTTARE
Sofie och Kristofer Nels on. FOTO:
BRITT MATTS SON
Marieke och Robin Berthier. FOTO: STÉFAN ESTASSY Mart a Morreale.
FOTO: STÉFAN ESTAS SY
Allt fler längtar till
GÄVLEBORG
Sofie och Kristofer drog från Skåne till Järvsö. Marieke och Robin lämnade belgiska Gent för lilla Åmot. Och Marta bytte Sicilien mot Gävle. Alla är de inflyttare.
I
ntresset för att flytta till Gävle-
borg ökar. En trend att vilja lämna storstadsregionerna har funnits en tid. Hållbarare liv, mer bostad för pengarna och möjlighet att arbeta hemifrån har varit tre huvudanledningar. Pandemin gjorde att intresset växte ytterligare. Pernilla Berglund har arbetat som mäklare på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling sedan 2008 och aldrig haft ett så bra år som 2020. – Vi märker helt klart en ökning. Det är fler människor på visningar, både som
Text Ola Liljedahl och Lena Nyblad
redan bor i närheten och som kommer utifrån, och rent allmänt fler som visar intresse, säger hon. Många har dessutom bråttom. – Spekulanterna är väldigt aktiva. Många har flera objekt på gång. Förlorar de en budgivning känns det som att de strax efter är spekulanter på något annat, berättar hon. En rapport som Länsförsäkringar Fastighetsförmedling tagit fram visade att mer än 900 000 svenskar vill bo större på grund av pandemin och att 140 000 av dem redan flyttat.
Man ser en liknande trend i hela Europa. Londons befolkning, till exempel, uppskattas ha minskat med 700 000 under 2020. Det motsvarar två och ett halvt Gävleborg. Det är första gången på tre decennier som invånarantalet sjunker där. För många är möjligheten att bo större just att lämna storstäderna. Men alla historier är olika. Vi träffade Sofie, Kristofer, Marieke, Robin och Marta för att höra varför de valt att bli inflyttare i Gävleborg. BYGD 1 · 2021
21
INFLYTTARE – SOFIE OCH KRISTOFER NELSON
De hittade drömlivet i
JÄRVSÖ
I takt med att familjen växte letade Kristofer och Sofie Nelson efter huset med stort H och platsen med stort P. De hittade båda sakerna i Järvsö. - Livet känns bättre här, konstaterar de båda.
A
tt livet går i perioder och förutsättningar förändras kände de efter många gemensamma år i Malmö. Han från Skåne och hon från Hälsingland hade flyttat till det gamla huset utanför Malmö, tänkte att det skulle stanna vid två barn och renoverade glatt. – Men så blev vi två till i familjen och dessutom började vi känna att det var dags att flytta. Jag kommer från Delsbo och vi har tillbringat mycket tid i Hälsingland så det kändes naturligt att börja titta oss omkring här, berättar Sofie.
Familjen har varit mycket i Järvsö och åkt skidor på vintrarna och tittat på den gamla gården ovanför Ica-parkeringen. Gammalt vackert hus, centralt men med utsikt över både älven och bergen. – Så när det kom ut till försäljning kändes det självklart. Jag åkte dit på Länsförsäkringars visning, tyckte det var ännu finare i verkligheten och skickade bilder till Sofie, säger Kristofer som först befarade att det kanske skulle vara för mycket jobb att göra på huset. – Men huset hade en väldigt bra känsla och där fanns också en lillstuga och ett uthus med garage, minns han. Några månader senare gick därför flyttlasset till gården Ol-Gummens med anor från 1700-tal, coronasommaren 2020.
22
BYGD 1 · 2021
Sofie berättar: – Livet har blivit så bra här. Vi är en aktiv familj och här finns skidåkning, cykling, naturen och massor av aktiviteter och föreningsverksamhet i närheten. Dessutom är det lätt att ta sig till och från Järvsö med tåget som går ofta. Hon är dessutom glad att äntligen vara nära sin mamma, syster och hela tjocka släkten. Och Kristofers mamma tog de med sig från Skåne. – Eller egentligen inte. Hon hittade en lägenhet på nätet och flyttade upp före oss. Hon hade aldrig varit i Järvsö men såg det som ett äventyr vid snart 80. Hon trivs jättebra, säger Kristofer.
klart jag tänkt på att det skulle gå att ha ett litet kafé med loppis i lillstugan på gården. Det finns många möjligheter men just nu är det fullt upp ändå, säger hon. De trivdes med livet i Malmö också men tycker att det mesta blivit bättre här. – Vi bor så centralt och barnen kan lätt ta sig runt själva utan att vi behöver skjutsa till allt. Det finns så mycket att göra här omkring. Förutom skidåkning och cykling har vi friidrotten och en dotter har just börjat med teater. I höst startar ett gymnasium i Järvsö. Det är imponerande, säger Kristofer.
Han har en liten byggfirma som han
bemött och de känner sig alla välkomna i sin nya hemort. – Vi har bra grannar och har träffat trevligt folk genom skola och aktiviter. Det känns som att många tycker att det är positivt att det kommer en familj med fyra barn till bygden. Så vad väntar då framåt? – Det finns så mycket roligt här runt omkring med fik, restauranger och aktiviteter. Sedan är det ju det här med båtlivet i Järvsö som vi kanske skulle vilja prova på, men det är kö till båtplats. Vi har en liten båt som vi hade med oss och hoppas kunna se oss omkring på Ljusnan.
driver själv och har gjort i 20 år. Den flyttade med till Järvsö och inriktningen är invändiga renoveringar och våtrumsrenoveringar. – Det kommer ju väl till pass också för det egna huset. Jag renoverade huset i Skåne och fortsätter med det här huset. Det finns att göra men det gäller att göra en sak i taget, skrattar Kristofer. Sofie är en mångsysslare som jobbat med allt möjligt, bland annat i restaurang och butik, som personlig assistent och haft kurser i dans. Nu läser hon folkhälsovetenskap på distans. – Vi får se vad det blir men det är
Han tycker att familjen har blivit bra
FAKTA Namn: Sofie och Kristofer Nelson. Bor: I Ol-Gummens i Järvsö dit de flyttade från Malmö för ett år sedan. Familj: Tre döttrar, 9, 13 och 14 år, och en son, 5 år. Gör: Han driver byggfirman Enteriör och hon läser folkhälso vetenskap. Fritid: Åker skidor, cyklar, är ute i naturen och – förstås – renoverar hus.
ÄNTLIGEN HEMMA! Sofie och Kristofer Nelson lämnade Skåne och hittade sitt nya liv i Järvsö. FOTO: BRITT MATTSSON
BYGD 1 · 2021
23
INFLYTTARE – MARIEKE PATTIJN OCH ROBIN BERTHIER
FAKTA Namn: Marieke Pattijn och Robin Berthier. Bor: I gamla skolan i Åmot. Familj: Sonen Luka, 4. Gör: Driver hotellet Stilleben i Åmot med sex stycken rum. ÄNTLIGEN HEMMA! Robin Berthier och Marieke Pattijn lämnade Belgien för ett nytt liv i Åmot. FOTO: STÉFAN ESTASSY
24
BYGD 1 · 2021
Fritid: Går i naturen, fiskar, är med sin son.
De tog klivet från Belgien till
ÅAMOT
En dröm om ett liv närmare naturen, en fin by på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland och ett färdigt hotell i en gammal skola som bara ropade efter dem. Det var vad som lockade Marieke Pattijn och Robin Berthier från belgiska Gent till Åmot.
N
u har det gått två år och det har verkligen blivit bra. De trivs med sättet att leva här, konstaterar de båda. Tankarna på att flytta utomlands hade funnits länge. Det unga paret gjorde resor och kom hem till Belgien med planer på att kanske flytta till solen i Portugal. Eller varför inte Spanien? Eller Italien? Ja, någonstans där vädret är varmt. Men som för de flesta gick vardagen på. Hon startade restaurang och jobbade mycket. Han var konsult som hjälpte företag med mjukvara när det handlade om kundenkäter. Intressant och kul, tyckte de båda. Men. Något skavde, naturen kändes för långt borta och när sonen Luka kom kändes det ännu viktigare att leva livet på det sätt de själva ville. – Vi cyklade till Holland och bodde på en gårdscamping. Där bakade de eget bröd och vi upptäckte att varje plats har något speciellt. En idé föddes om vad vi skulle vilja kunna erbjuda gäster, om vi bara hade ett hotell, berättar Robin. En vän rekommenderade att titta i Sverige, och de som aldrig varit där började titta och drömma på Hemnet. – Det dök upp en artikel om det här
hotellets förra ägare som också kom från Belgien så vi tog kontakt. Drömmen om solen blev… Åmot. I april 2019 flyttade familjen dit och i juni tog de officiellt över hotellet, Stilleben. – De förra ägarna hade upparbetade kontakter med researrangörer och vi hade många utländska gäster den första sommaren, säger Robin. Sedan kom corona och därmed mest svenska gäster. Nu väntar de på att världen ska kunna öppna upp igen så de får visa de utländska gästerna sitt paradis. Men allt handlar inte om hotellet.
– Vi har ju valt att leva vårt liv här. Vi har fått mer tid och mer livskvalitet. När det var snö kunde vi åka skidor på morgonen till exempel. Vi går mycket i skogen, dricker kaffe, fiskar, gör enkla saker, säger Robin. De tänker hållbarhet och kanske blir det lite odling framöver. Marieke experimenterar i köket och gör grönsaksinläggningar och egen kombucha. – Men det är inte vårt fokus, det tar mycket tid. I stället ser vi till att ha bra samarbeten med producenter. Vi köper kravodlade grönsaker från en gård i närheten, lammkött från grannar, vild lax från Norrsundet, tunnbröd och ost från Högbo…
– Vårt kök är svårt att definiera men jag tänker healthy comfort food. Det är mat som är lagad med bra ingredienser och mycket kärlek, berättar Robin, för övrigt på väldigt bra svenska. Han erbjuder guidade turer av olika slag i närliggande skogar. – Jag vill lära både mig själv och våra gäster att bli bättre på att tömma hjärnan då och då, så att det blir tyst i huvudet. Här har vi verkligen tystnaden att njuta av. Många drömmer om att byta liv. Gan-
ska få gör det. – I vårt fall var det nog att det var så färdigt här som avgjorde. Om vi skulle ha gått på vår första tanke att köpa en stor gammal gård och själva renovera och skapa ett hotell hade det kanske inte blivit av för oss heller. De tycker båda att de tagits emot fint av byn. – Vi känner att man tycker om att vi är här, att vi hjälper till att hålla byn levande. Vi handlar i den lokala butiken och vår son går på förskolan här intill. Vi har träffat många familjer med barn som har samma intressen och värderingar. På frågan om de saknar något är svaret solklart: sina familjer. – Och kanske lite frietjes, belgiska pommes frites, skrattar Robin. BYGD 1 · 2021
25
INFLYTTARE – MARTA MORREALE
Marta hittade kärleken – och
GÄVLE
Om någon hemma på Sicilien i Italien sagt till Marta Morreale för fyra år sedan att hon skulle flytta till Gävle skulle hon nog ha skrattat. Gävle? Vad är det?
M
en så blev det, för under
en vandring i Spanien sommaren 2018 träffade hon sin blivande man David och resten är både historia och framtid. – Vi vandrade båda pilgrimsleden Camino de Santiago, möttes där och tillbringade 20 dagar tillsammans, berättar Marta. Hon, nyutbildad jurist och advokat, åkte hem till Sicilien och vidare till volontärjobb i Kenya. Han åkte hem till Gävle. Där kunde sagan ha slutat. Men ingen av dem kunde glömma sitt vandringssällskap där i Spanien. – David hörde av sig en dag och sa att han kunde köpa en biljett till Sverige, sedan kunde jag stanna så länge jag ville, berättar Marta.
För att göra en lång historia kort fick
Martas mamma efter ett tag skicka hennes saker till Gävle, och i sommar blir det bröllop hemma i trädgården. – Min familj och mina vänner trodde att jag hade blivit tokig. Åka till Sverige till en man jag inte kände, skrattar hon. Nu bor de tillsammans i en villa utanför Gävle och Marta ångrar inget. – Det är mycket som är annorlunda jämfört med Sicilien. Jag studerade i 26
BYGD 1 · 2021
norra Italien och tycker att det Gävle påminner om hur det var där. En liten stad, allting är rent och allting fungerar. Så är det inte på Sicilien, där är det kaos. Här finns havet, lugnet och allt man behöver med restauranger och uteliv, åtminstone före corona, säger hon. Egentligen finns bara ett problem.
– Vädret. Det är svårt att vänja sig vid kylan och mörkret. Men sedan kommer sommaren och då är det fantastiskt! Marta säger att allting ordnat sig så bra och att mycket i livet faktiskt blivit bättre här än på Sicilien. Hon började läsa svenska på akademikerspåret på SFI, fick praktik på Gävle kommuns överförmyndarenhet och har nu fått anställning som administratör där. – Jag är glad att jag har fått ett jobb och trivs jättebra. Det är inte så lätt i Italien. Där arbetade jag som advokat men utan att få betalt, berättar hon. Allra helst skulle hon vilja arbeta som advokat i Sverige, och det finns olika vägar att gå. – Jag har skickat många cv och personliga brev till advokatbyråer men inte fått något svar, berättar hon. När Marta inte jobbar promenerar hon gärna i skogen, ofta med sin hund. – Jag är en aktiv och sportig person. Jag tycker om att träna och har ett gym
hemma. Före coronapandemin tränade jag på gym. Jag vill dessutom gärna lära mig att åka skidor, både utför och längd. Hon och David har köpt en husbil och
bland annat åkt till fjällen och hoppas kunna resa med den mer – både i Sverige och utomlands. Hon säger att hon har träffat många trevliga och snälla människor sedan hon flyttade till Gävle. Och i sommar blir det alltså bröllop. – Tyvärr kan det inte bli så stort. Bara våra familjer och förhoppningsvis våra närmaste vänner. FAKTA Namn: Marta Morreale. Ålder: 31 år. Familj: Sambon David Roiseux. Bor: I villa utanför Gävle. Gör: Är utbildad jurist och advokat i Italien. Jobbar som handläggare på Gävle kommuns överförmyndarenhet. Fritid: Promenerar gärna i skogen och tränar på gym. Har just köpt en husbil och vill åka söderut i Europa så fort pandemin tillåter.
Bildtext…
ÄNTLIGEN HEMMA! Marta Morreale flyttade från Italien till ett nytt liv i Gävle. FOTO: STÉFAN ESTASSY
BYGD 1 · 2021
27
SKADEUTREDNING
Fejkade skador drabbar kunderna För ett kundägt företag som Länsförsäkringar Gävleborg är det viktigt att se till att ersättning inte ges där det inte är befogat. Då drabbar det ju alla kunder.
S Stefan Springare, utredningsinspektör.
28
BYGD 1 · 2021
tefan Springare, som är utredningsinspektör hos Länsförsäkringar Gävleborg, berättar: – Vi hanterar ungefär 20 000 skador per år. De allra flesta är det inga konstigheter kring. Men omkring 350 skador per år är det vi kallar oklara försäkringsfall. De fallen går till Stefan. – Det kan finnas många olika skäl varför det uppstått frågetecken. Skaderegleraren behöver då bolla med mig för att se om vi behöver utreda eller inte. Ofta är det inga problem men ett 70tal fall per år brukar kräva en större utredning där jag till slut fattar beslut. Det kan vara ett viktigt kvitto som saknas men går att hitta eller ett smycke som är svårt att fastställa värdet på, men med Stefans råd kanske går att lösa.
Men det sker också rena bedrägeriförsök.
Han har arbetat inom bank och försäkring sedan 1999 och sett det mesta. Några exempel: 4 Kapitalvaror som köpts, lämnats tillbaka men ändå anmäls stulna. Kopierade kvitton skickas in till oss. 4 Bilar som anmäls krockade men vi kan se och bevisa att skadorna fanns när bilen köptes på annons flera månader tidigare. 4 En dyrbar möbel stjäls ur ett källarförråd men det visar sig att dörren är alldeles för liten för att ens få in, eller ut, möbeln. 4 En ny och dyr cykel anmäls stulen men säljs av ägaren några veckor senare. – Jag vill betona att de allra flesta kunder givetvis är ärliga och att vi utgår från det, men det finns som överallt i samhället en del som inte är det. Det är viktigt att vi avslöjar dessa eftersom
TÄNK PÅ ATT… 4 Se över ditt försäkringsskydd så att det du vill ha försäkrat verkligen är det. Lättast är att kolla med oss om du är tveksam. Kom ihåg att betala din försäkring, annars gäller den ju inte. 4 Det är viktigt att ha underlag som visar att man ägt saker, till exempel intyg eller kvitton. I dag finns kvitton ofta digitalt, men fota annars kvitton eftersom många bleknar snabbt. 4 Ärvda saker, som smycken, har man ofta inte kvitton på. Är något värdefullt kan det vara bra att få en värdering hos en guldsmed. Även om du har en bild där man ser att du bär smycket kan det efter en stöld vara svårt för guldsmeden att värdera rätt utifrån enbart bilden. INBROTT ELLER INTE? Tyvärr händer det att saker inte är vad det ser ut att vara. I vissa fall är det rena bedrägerier. FOTO: ISTOCKPHOTO
varje felaktig krona vi betalar ut drabbar de ärliga kunderna, alltså den stora majoriteten. I slutändan kan det ju leda till att premier kanske måste höjas, säger han. Länsförsäkringar över hela landet stoppade
förra året utbetalningar för 200 miljoner kronor, så det är betydande pengar det handlar om. Uppenbara bedrägerifall polisanmäls – och det händer även att polisen med sin erfarenhet kontaktar försäkringsbolaget om de tycker att något verkar märkligt vid till exempel bränder eller olyckor. Branschorganisationen Svensk Försäkring bedömer enligt en rapport att 5–10 procent av alla fall är bedrägerier i någon form. Telefoner är ett bra exempel. – De tappas, försvinner och stjäls. Vi vet
alla att det är lätt hänt. Däremot visar statistiken nationellt att när Apple lanserar en ny modell försvinner många gamla iPhones i den vevan. Det är likadant år efter år, säger Stefan Springare. Då ringer förstås varningsklockor på gruppnivå
– men på individnivå kan man givetvis haft otur just då. – Försäkringstagaren är den som ska kunna visa att det som anmälts har hänt och även kunna styrka innehavet på det som är borta. För det mesta, i bortåt 20 000 fall, är det som sagt inga problem. Men jag vill gärna betona att det är bra att tänka på att spara kvitton, ta fotografier och annat. Några konkreta tips ger Stefan i rutan här intill.
4 Ta gärna foton eller filma i ditt hem. Både för vår skull, men också för din egen. Då blir det mycket lättare att komma ihåg vad som fanns om det sker ett inbrott eller en brand. 4 Har du något exceptionellt, som en sällsynt Picasso värd miljoner, behöver du förmodligen ha en specialförsäkring. Kolla med oss. 4 Ta foto på skador vid en krock. Du är säkert ärlig men den du krockar med kanske inte är det. Foton tagna på plats underlättar ofta att visa vad som hänt.
BYGD 1 · 2021
29
ENTREPRENÖRSKAP
ENTREPRENÖREN SOM FIXAR ALLT OCH ALDRIG ÄR LEDIG
Man kan bli däckad för mindre En hårt arbetande människa… Det är Tobias Sundells svar på den här intervjuns första fråga: Vem är du? Och när man pratat en stund med vd:n och grundaren till Däckakuten i Gävle förstår man att det stämmer.
F
Text Lena Nyblad Foto Britt Mattsson
öretagsnamnet säger egentligen
allt. Däckakuten. Alla som kört bil vet att det ibland kan bli bråttom med däck. Punktering, plötsligt snöfall … – Jag startade företaget innan jag fyllt 18 år. Då var affärsidén att vi åkte hem till folk och bytte däck. Jag hade ingen verksamhet i övrigt då, och ingen verkstad. Målgruppen var främst äldre människor som kanske har svårt att lasta däcken två gånger per år för att åka till däckverkstaden. Alla har ju inte anhöriga som kan hjälpa till. Sedan dess har mycket hänt. I dag driver Tobias Sundell, 30 år, två företag
med sju, åtta anställda och har stor verkstad och stort lager på Riggargatan i Gävle. – När jag började med det här utbildade jag mig till undersköterska på gymnasiet och tänkte antingen börja jobba inom ambulansen eller räddningstjänsten. Jag jobbade extra med däckbyten höst och vår under skoltiden. Då var det mer på hobbynivå, men så skaffade jag en
30
BYGD 1 · 2021
liten lokal på 60 kvadrat på industriområdet Näringen, berättar han. Från början hade han gamla ambulanser som
företagsbilar och namnet Däckakuten blev passande. – Det blev mer och mer jobb och sedan fyra, fem år kör jag fullt ut, berättar Tobias Sundell. Då sa han upp sig från andra anställningar som han haft parallellt; jobb på ett gruppboende, kört budbil på kvällarna och kontaktperson inom socialtjänsten. – Tidigare hade jag inte tagit lån för att köpa en massa grejer, utan varje månad la jag i Däckakuten in pengar jag tjänat på andra jobb, berättar han. I dag har Däckakuten blivit ytterligare ett företag, Hyrbilen, som hyr ut personbilar, minibussar och lätta lastbilar. De 60 kvadraten har blivit mer än 1 000 kvadrat. Däckverksamheten är störst med däckbyten och försäljning av däck men hyrbilsverksamheten växer stadigt.
NY SPINDELLED. Christof fer Nejman, och Tobias Sundell, jobbar hårt.
RULLAR PÅ. Tobias Sundell började skifta däck åt människor redan i gymnasiet. Nu har han två företag och mååååånga däck.
– Vi jobbar mycket med däckjour och hjälper folk som har akuta problem. Vi har nog dessutom ett av Sveriges bredaste sortiment av däckdimensioner med över 240 olika på lager. Den mobila verksamheten är en fullt utrustad
servicebil med omläggnings- och balanseringsmaskin och stor verktygsvagn. – Det gör att vi kan göra i princip allt som vi gör inne i verkstaden ute på plats. Och vi har jour dygnet runt, året runt. Dessutom har vi prisgaranti, hittar kunden ett lägre däckpris hos en auktoriserad däckverkstad, går vi ner i pris. Vi har också ett års garanti mot punktering om du köper däck hos oss. Ja, ni hör själva. Han är inte bara entreprenör utan säljare också … Företaget har två nya lokaler i Ersbo som
köpts i ett nystartat fastighetsbolag. Den ena för Däckakutens hjulinställningar och den andra ska hyras ut till någon annan aktör. Tobias Sundell har flera riktiga solskenshis-
torier. Som när fem personer stod med punktering på E4 på väg mot Arlanda och en USA-resa för en 50-årsuppvaktning. Bärgaren hade flera timmars väntetid men Däckakuten kunde rycka ut ”med både jourbuss och hyrbil utifall att det inte skulle gå att laga på plats”. – Det gick bra och sen sa jag bara ’ÅK, ÅK, ÅK!’. Fakturering och så kunde vi ta senare. De ringde när de kom fram och berättade att de hann med planet med nöd och näppe men bagaget fick komma efter nästa dag. De skickade tårta sedan med bud. Tobias Sundell har inga planer på att göra något annat, ja, det skulle vara att etablera Däckakuten i någon annan stad. Det där med entreprenörskap finns liksom alltid där i honom. Han trivs med jobbet och att driva eget även om det förstås har sitt pris. Förra året var det första gången på tio år som han hade två veckors sammanhängande semester. Tidigare har det blivit max en vecka. – Det roligaste med jobbet är att hjälpa folk, jag har alltid brunnit för det. BYGD 1 · 2021
31
MEDARBETAREN
Vinnarskallen som sätter laget först Hon spelar innebandy, tränar barn och ungdomar i innebandy, sitter i styrelsen för innebandyn… Och allt har hon nytta av som privatrådgivare hos Länsförsäkringar i Ljusdal. – Jag är en lagspelare men också en vinnarskalle som gärna vinner både matcher och affärer, säger Louise Thofalk.
N
är man ska träffa Louise Thofalk gör man det förstås bäst i den miljö där hon tillbringar mycket av sin tid, i idrottshallen Giganten i Ljusdal. – När jag flyttade hit för snart fyra år sedan insåg jag att det inte fanns något damlag i innebandy. Det var typ det enda jag saknade från Stockholm. Så jag kontaktade styrelsen i IK Ljusdal. De hade haft planer på ett damlag och jag sa att det kan jag starta, berättar hon. Så blev det, och Louise blev dessut-
om invald i styrelsen. Nu spelar hon i damlaget, ofta back, och tränar barn och unga. – Kombinationen spela och leda gillar jag. Man lär sig mycket av att leda och det är kul att vara med barn. De är långt ifrån prestationstänkande. Det är jätteroligt att vara med de lite äldre tjejerna också, det var ju inte allt för länge sen jag var i deras situation och kanske har jag lättare att förstå dem, funderar hon. Hon växte upp i Hudiksvall men lock-
ades till Stockholm som 21-åring till ett jobb som resande säljare för klädmärket Cheap Monday. – Jag hade Sverige, Finland och Island som mitt område och reste mycket. 32
BYGD 1 · 2021
Det blev intensiva och roliga år men något fattades, konstaterar Louise. Kanske fanns det i Hälsingland? Tillsammans med sambon Kalle köpte hon ett torp vid sjön Gryttjen mellan Ljusdal och Hudiksvall och de tillbringade sommaren där. – Vi kom tillbaka till vår lilla etta i Stockholm och stod och trängdes på tunnelbanan och jag kände bara fy, det här går inte, det är inte här man ska vara. Jag frågade Kalle om han ville flytta. Han, som bott i Stockholm hela sitt liv, undrade vart. Louise klämde till med Järvsö och så
både när det gäller försäkringar och bankärenden. – Det kan vara så otroligt varierande saker man gör under en dag. Jag trivs jättebra och det bästa med jobbet är mina kollegor. De har jobbat länge och är superkompetenta. Jag försöker ta rygg på dem och lära mig så mycket jag kan. För lagspelaren Louise är arbetsplatsen också en form av lag. Något även kunderna märker. Louise har känt att det är skönt för kunderna att det finns ett kontor i Ljusdal. Många är glada över att kunna sätta sig ner med en rådgivare och inte bara sköta frågor via nätet eller på telefon.
Sedan ett år är hon privatrådgivare hos Länsförsäkringar Gävleborg och tar hand om både befintliga och nya kunder,
När hon inte jobbar eller ägnar sig åt innebandy finns inte så mycket tid kvar för annat. Säger Louise alltså. Hennes nivå för ”inte så mycket tid för annat” är kanske på en annan nivå än för många andra. För ”inte så mycket tid för annat” betyder att hon spelar också fotboll i damlaget och padel i serie, åker skidor och cyklar och fixar med huset från 60-talet och förstås torpet vid sjön och så köper hon gärna utrustning, kläder, inredning och möbler begagnat på loppis. Ja, och reser gärna till nya platser när det går. Puh.
blev det. Hon jobbade ett par år som skidlärare och livet fick en annan takt. – Jag älskar att vara ute i naturen, åka skidor, cykla och vandra… Hon arbetade sedan en period i kundtjänst på Ljusdals Energi. En dag skulle hon byta försäkringsbolag. – Jag blev så bra bemött hos Länsförsäkringar. Så när det blev en tjänst ledig kändes det självklart att söka, minns hon. Sagt och gjort.
VINNARSKALLE. Louise Thofalk tar mycket av idrotten med sig in i jobbet – inte minst viljan att vinna. FOTO: BRITT MATTSSON
TITTA PÅ HELIG KUB
I K A K S T T S A
FAKTA
ÄR VISST LANDSKAP STYCK
DRYCK & BUSKE SMAKSÄTTA
Namn: Louise Thofalk.
KAN RETUR KALLAS
Å
Ålder: 27 år. Familj: Sambo med Kalle Jansson i Järvsö. Bor: Ljusdal. Gör: Privatrådgivare hos Länsförsäkringar Gävleborg på kontoret i Ljusdal. Fritid: Innebandy, innebandy, innebandy. Och så en massa annan sport.
SLAG SOM ART
R
PLACERADE KAN SES I KÖKET
KAN MAN TRASMATTOR ENTAL
M L H A M E R A N T I D A L E R E V A I N R S T B Å T R L A R A Ä R V A Å S T R A S S R A S A T S K N A V S K A S KBILDTEXT… R A T T A T I T L A R
K O S K B K O K
LITEN PLATS FÖR ÄTANDE
ODELAD
POLITISK ULVSKOG
ARVEJORD
PRASSLADE TIDIGARE
HÄNDER
KAN DIETIST REKOMMENDERA
BODDE I EDEN
KAN MAN GÅ VINNA ÖVER
SES PÅ VATTEN SES PÅ MENY
SKA MAN HUNDEN GÖR VISSA GULD
FÄRDIGA
ÄR KÄRRET
FALLIT SAMMAN
HAR MÅNGA RÖSTER GÅ
BÄR EN
ÖVERTA HAR TRÄD PÅ VÅREN
VATTENDRAG
GLITTER PÅ PLAGG BÄR INDISKA
VANLIG BIL KAN MAN FARA
MITTPUNKT VILL VISS PUBLIK
BÖR MAN BANAN TALLIUM I KEMIN
ÄR ALLA NOLLOR
ANVÄNDS SÄLLAN NUMERA
GÖR MAN SKEVA DÖRRAR
SERVERING GOTT PÅ KAFÉ
B A K E L S T E R A S V Ä V A F K Ö A R A S T S O D L A O L N A
RENTJUR NORRUT VANLIG GÅNGART
ETT HALVGRÄS
NYTTJADE KNIVEN KOMMER ETTAN
SAGOVÄSEN ORM HOS KIPLING
TYP AV UTEPLATS UTFÖRS AV EN
LEDDE KINESER FALLA SAKTA
B A R G I T T A A R R R S B V A Ä C S K E E R R T A E R M A A O I K A R
TIDIGARE KVINNLIG MILITÄR
NERVÖSA SPELAR MÅNGA
STÖVELLANDET
EMBALLAGEVIKT DEL AV FÅGELFOT
FÖRMÖGEN GÅR UPP OCH NER
GÖR LÄKARE GÖR ARG SVAN
HAR SETT NÅGOT SÄLLSYNTA
DYRKADE EGYPTIER RÖD TRÅD
BRUKAR VI IDAG RYSKT FLÖDE
PALINDROMMAN KORT FÖR IRAN
FÖRE CD-ROM BLOMKRANS
V L R O R O L I L E D T T A L I E O A R A A B K K N A V E S A N D T Ä T O T A R T R I S K E R E A R I R S N E R V I T T N A A R A O S E D R A S S O S A S T R E S T T O K A S K A T O R R MÅLA SNABBT
ÄR OFTA STAKADE HELIGT SKRIN
LÄGGER SKYTTAR
HINDER PÅ VÄGEN INFLAMMATION
KAN STOPPA BESLUT
HÖG SMÄLL PLANTERAR
TVEKSAMT SVAR
ANGER VILKEN BÖJBAR LINJAL
SVENSKT PARTI SJÖNGS FÖRR
LÅNGTRÅKIGA KAN MAN I TRÄ
FLICKAN I ÖGAT KLÄDSEL IBLAND
SKEVA OCH VINDA
ÄR FÄRGGRANN RITADE ROLIGT
INTE VISADE GÖR PLÅTAR
TRÄD SOM LÅDOR
GER OSS NYHETER
ÄRLIGT SES PÅ ÄLDRE BILAR
OBEVUXEN KAN SES PÅ ÄNGEN
ORT SOM GRUPP
WRETMAN, RESTAURANGMAN
ÅKER & PAPPA KAN VÄG VARA
F G A E R N A E R L L J A E N S D T A
STOR FLYGPLATS
ÄLDRE ORD FÖR ANNARS
ÄR KAN KLÄCKAS SÄLLAN RYKTEN
I S D A E N N D A A N T S A A L R A E
KAN SES PÅ SCEN
HÅLLA LÅDA
Rätt krysslösning Här intill presenterar vi rätt lösning till Länskrysset i förra numret av Bygd. Förra numrets vinnare: 1:a pris – 6 kg släckare, brandfilt och brandvarnare: Christine Soläng, Gävle. 2–4:e pris – förbandskudde och brandfilt: Ingrid Larsson, Bollnäs, Peter Hedlund, Sandviken, och Annette Frohm, Bergsjö. 5–6:e pris – förbandskudde: Åsa Eriksson, Gävle, och Irene Krigh, Bollnäs. Ett nytt kryss finns på nästa uppslag!
BYGD 1 · 2021
33
LÄNETS HISTORIA
Illustration Emma Harrysson Text Ola Liljedahl
Längs vägarna i Gävleborg står gamla
så kallade milstolpar. Vi passerar med bil och läser. F.A.U. Cronstedt. 1785. De flesta har säkert noterat dessa milstolpar. Men varför står de där? Och vem var denne Cronstedt? Jo, Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt föddes i en välbärgad familj i Stockholm 1744. Hans titel var greve. Som 21-åring blev han hovintendent och åkte några år senare på en treårig resa i Europa som många unga och rika gjorde som en del i sin utbildning och utveckling. I Rom blev han kompis med bildhuggaren Johan Tobias Sergel – ja, han som Sergels torg i Stockholm är uppkallat efter. Cronstedt kom hem som 29-åring och satsade själv delvis på konsten. Och talangen fanns. I dag finns han representerad med teckningar på Nationalmuseum. Men kung Gustav III hade andra planer för honom. År 1781, när han hunnit 34
BYGD 1 · 2021
Cronstedt – en viktig milstolpe i länets historia
bli 35 år, utnämndes han till landshövding i Gävleborg. Han anses ha betytt mycket för organiserandet av gator och kvarter i Gävle. I något som hette ”Krogare- och Gäst-
gifware Ordningh” ingick på den tiden regler för skjutsordning. Inom vissa avstånd längs landsvägarna skulle det finnas ett slags hållplats mellan resmålen. Bönderna var skyldiga att ställa upp med hästar och vagnar för att föra resenärerna vidare till nästa skjutshåll där en ny bonde tog vid. Något bönderna inte gillade. Lindrigt sagt. Med en mils avstånd stod milstolpar längs landsvägarna (en mil var på den tiden för övrigt 10 688 meter) för att mäta avståndet och därmed beräkna kostnaden för skjutsen. När Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt kom till Gävleborg ville han förbättra vägsystemet och beslutade 1785 att
milstolpar skulle resas varje kvartsmil, så kallade fjärdingsstolpar. Vid Hällbo Masugn göts 300 stolpar. Överst präntades Gustav III:s monogram. Under det stod avståndet. Sedan klämde Cronstedt in sitt namn, F.A.U. Cronstedt, och längst ned årtalet. Och där längs vägar som då var landsvägar står de fortfarande. Hans initialer F.A.U. fick diverse bety-
delser i stugorna där många, inte minst bönderna, retade sig på landshövdingen. Två populära tolkningar var: Fan Anamma Uslingen Cronstedt. Far Aldrig Utan Cognac. Vårt nuvarande metersystem infördes hundra år senare och då försvann egentligen milstolparnas funktion. Men ungefär 200 av de 300 står kvar. F.A.U. Cronstedt var landshövding i 31 år, till 1812. Allt detta, om inte annat, kan man tänka på när man svischar förbi med bilen…
Länskrysset
1:a pris: Brandpaket: 6 kg pulversläckare, brandfilt och brandvarnare – värde 750 kr 2–4:e pris: Förbandskudde och brandfilt – värde 390 kr
TÄVLA OCH VINN FINA BRA-ATT-HA-PRISER! MATERIALISTISK HAR SIN EGEN Å
5–6:e pris: Förbandskudde – värde 190 kr STAD & TV-SERIE ÄR RASPEN
VANLIG DAMMFISK
VIKTIGA I BILEN KAN VARA RÖSAD
SOMMARSKON
KORT STATION PÅ KARTA TA BORT
PIGG OCH VAKEN IRLAND PÅ BIL MAGISK VÄXT
KAN FOTOGENLAMPA
MÅNFAS KAN BÖSSA VARA FLYNN PÅ BIO
GETT DÅLIG KRITIK SES MED LÅNGHALM
FICK ÖVERENS
ÖSA BRITTISK ÄLDRE BIL ORD FÖR KOLLADE FASTÄN GÅRDEN
ANVÄNDE WERNER OCH WERNER LETAR MÅNGA I MUSIKSTIL
SLAG & SORT HÅGLÖS
NORSKT TÄCKE RIDDARVAPEN
KORTSPEL SOM NAMN
FLOD I ÖSTEUROPA KAN VAKT STÅ PÅ STAKET OMBORD
FÖRRÄTT SOM RÄTT VISAS VISSA LEDDE MÅNGA I KINA BASTANT FIKTIV TEATERKUNG
DE SES I STIM SES PÅ VÄGGEN
TRÄSKOVIRKET KENNELSYSSLA
INGÅR I VISS PENNA
FLITIG FISK? LUFTPREFIX NÅGON IBLAND ÄR VISSA VÄXTER
FÖREGICK EU STJÄRNA I TEXTEN VIKTIG PAUS BRUKAR VAROR
STJÄRNFÖRLED
SMALT SUND
SKA MEDICINEN
ALLMÄN
BYTE LOCH MED HAR EGET ALDRIG MONSTER VISATS
HALV INSEKT HÄLSADE ROMARE NEDLAGD TIDNING
ÄR VISSA LINOR JA FÖR SPANJOR
VÄRDEPAPPER EXISTERAR
ARVEJORD YTTRADE
KAN BÄRA TILLTAL
ROP I VÄNTRUMMET
HJÄLPER MÅNGA ETT STÅND
KAN BLI GAMMAT
NÄRA I TIDEN KORTA DAGAR
KORT SPANIEN
BRUKAR VI VISSA FRUKTER
FINT BOENDE
HURSA?
KAN DANSA KLARA AV MISSTÄNKA
SES I SKOLOR OCH SJUKHUS
KAN MAN FÅ I EKA
VANLIG GIBBONAPA
ORT SOM NAMN DELSTAT I USA
KAN ÄVEN ORD OBEVUXEN
VÄL GODKÄNT RAKELS SYSTER JÄMMERLIG
SLÄPA I SKÅNE SOM EN ÖKEN
VILL VÄL ALLA HA SAMHÄLLEN
ICKE I LAGTEXT
SÄNDS MYCKET VIA IDAG
ELDAR MAN MED FALLA SAKTA
VÄGAR I STADEN
KAN BLI AMIRAL SERVERING
HAR BAGAREN BRÖDET
HERREN
SATIRISK ANKA SÄLJS I BUTIKER
FOLKSAMLINGAR
HANDLADE KAN BLI KRANS
TECKEN I SKYN
HUVUDSTAD I KROATIEN
BEVITTNAR
HÄVDA MED KRAFT KAN SES PÅ SCEN
ATTILA I NORDEN
Skicka in lösningen (meningen i de gula rutorna) med ditt namn, adress och telefonnummer till: Länsförsäkringar Gävleborg, att: Länskrysset, Box 206, 801 03 Gävle. Alt till: lanskrysset@LFgavleborg.se. Senast 24 juni 2021. Bland de rätta svaren dras sex vinnare, som alla presenteras i nästa nummer av Bygd. Förra numrets vinnare och lösning: Se sidan 33. BYGD 1 · 2021
35
Omtanke. För all tid. Vi tror på kraften i omtanken. Att om vi bryr oss lite mer så kan vi skapa både trygghet och möjligheter för alla. För oss är det här en del av vår själ. Vi bryr oss helt enkelt om dig och samhället där du lever. Läs mer på lansforsakringar.se/foralltid
Gävle Drottninggatan 35, 026-14 75 00 | Sandviken Hyttgatan 18, 026-25 20 38 | Hudiksvall Storgatan 34, 0650-48 79 00 Söderhamn Köpmangatan 11, 0270-24 14 00 | Bollnäs Långgatan 7, 0278- 75 70 00 | Ljusdal Postplan 14b, 0651-56 63 00 Mejl info@LFgavleborg.se
LFgavleborg.se