Issuu

BYGD ETT SAMHÄLLSMAGASIN FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÄVLEBORG NR.4

•

2018

TV-meteorologen - om klimat och väder

BARN LÄR SIG OM BRAND

Gästrike Räddningstjänst tar upp kampen mot anlagda bränder

Från Los till yttre rymden Uppfinning i hälsingebyn lockade rymdindustrin

Innovation Material från Gävle som kan förändra världen Alla reser till

JÄRVSÖ

Turistorten som blev turistdestination

H E J GÄV L E B O R GA R E • U F - F Ö R E TAG • F R Å N O C K E L B O

TILL USA • OLLE OM PENSIONÄRSLIVET

• KO R S O R D

LEDARE

BYGD

Ett samhällsm agasin från Länsförsäkringar Gävleborg

#4 • 2018 Ansvarig utgivare Lena Bogren, Länsförsäkringar Gävleborg Grafisk form & produktion Erik & Martin Designbyrå www.erikochmartin.se Text Cecilia Klang Ola Liljedahl Lena Nyblad Liljedahl Omslagsfoto Peter Cederling Foto Peter Cederling Ulf Berglund Stéfan Estassy Britt Mattsson Katarina Hansson Lars Lööv Anton Sjölin Philippe Rendu Illustration Emma Harrysson Tryck Gävle Offset Papper 100/170 g Amber Graphic Upplaga 33 600 Vi reserverar oss för eventuella felskrivningar och villkorsföränd ringar. För aktuell information om Länsförsäkringar Gävleborgs produkter och tjänster, besök www. LFgavleborg.se

30410965

BYGD 4 · 2018

Denna tidskrift är tryckt på ett tryckeri med miljöprofil.

Bränderna skrämde oss alla

är det började lukta i Ljusdals kommun den 15 juli anade ingen att det var starten på de största bränderna i modern tid i Sverige. För skogsbränderna har vi ju sett förr. Det här var något annat. Från hela Sverige och flera håll i Europa kom människor för att bekämpa elden som för varje minut åt ett allt större område. Ängra, Enåsen, Kårböle, Färila blev plötsligt centrum för svensk media. Statsministern och kronprinsessan kom på besök. Själv åkte jag till krisledningscentrum och brandområden och blev både skrämd av naturkrafterna och glad över att se hur gävleborgarna ställde upp för varandra. Dag och natt i veckor. Fantastiskt! Så småningom lyckades branden kontrolleras. Kvar fanns då såren i både naturen och hos människor som drabbats. Som försäkringsbolag blev vi involverade direkt och kommer att vara det under en lång tid. Försäkringar gör givetvis inte allt bra igen, men det känns fint att vara med och i alla fall erbjuda en ekonomisk trygghet. Vi berättar i det här numret av Bygd om hur Räddningstjänsten lär barn både att undvika och släcka bränder - och vår egen naturskadespecialist Pär Holmgren intervjuas. Trevlig läsning! Mats Åstrand Ordförande Länsförsäkringar Gävleborg

INNEHÅLL# 4-7 Hej Gävleborgare Den del av världen som kallas Gävleborg består av Hälsingland och Gästrikland och fylls av olika människor. Vi möter Safwan, Åsa, Ylva och några andra.

8-11 Gävleborg i världen: Quartzene ger framtidshopp Innanför entrén till Svenska Aerogel AB hittar vi ett högteknologiskt labb, blanka industrigolv, professorer och ett pulver som tar världen med storm.

24-27 Brandkunskap på schemat Stig Halvarsson i Los tar emot oss. På samma sätt som han tagit emot Nasa. I hans lilla industrilokal tillverkas saker till rymden, till racerbilar och medicinindustrin.

14-15 FRAMTIDENS

ENTREPRENÖRER

Kan pärmar med "Min vårdplan" ersättas av en app? Ja, det tror gänget bakom ett UF-företag som såg en affärsmöjlighet.

16-17 Pär Holmgren om

väder och klimat

Efter den varma sommaren med stora bränder pratar alla klimat och väder. Något Länsförsäkringars naturskadespecialist Pär Holmgren gjort i många år.

Statistik visade att antalet anlagda bränder i Gästrikland ökade 2017 och Gästrike Räddningstjänst bestämde sig för att göra något åt saken. En informationsturné i skolorna blev ett första steg.

28-30 Pension:

Olle njuter av livet Tandläkaren Olle Nyberg fortsatte arbeta efter pensionen. Men nu slutar han. Nästan. Volontärarbete i Israel väntar – hand i hand med ett bra liv i Hudiksvall.

31 LÄNETS HISTORIA Ellen Olsson var 14 år när hon lämnade Ockelbo för USA 1855. Där födde hon en son som i sin tur skapade butikskedjan Walgreens som idag har 8100 butiker.

32-33

Medarbetaren

Maria Sedvall är företagsrådgivare för lantbruk på Länsförsäkringar – och elitryttare på fritiden. Alla snackar om Järvsö känns det som. Hälsinglands heta turistdestination imponerar och är numera både en sommar- och vinterdestination.

35 KORSORDET Nytt Länskryss med fina priser.

BYGD 4 · 2018

GÄVLEBORGARE

HEJ

GÄVLEBORGARE VI TOG EN RUNDA RUNT LÄNET OCH SA HEJ TILL ETT GÄNG GÄVLEBORGARE. VILKEN SAMLING DET BLEV! OCH ÅTER SLOGS VI AV VAD MÅNGA OLIKA MÄNNISKOR VI ÄR SOM TILLSAMMANS BILDAR GÄVLEBORG.

Superentrepenören När Helene Åkerström Hartman tog över hotellet i Orbaden omsatte det åtta miljoner och gick tre miljoner i förlust. Med andra ord ett ställe som man bara inte ska ta över. Alla avrådde henne förstås. Men… Idag omsätter hennes hotell och spa där i Hälsingland 37 miljoner, har nominerats som Sveriges bästa hotell och hon har varit i USA och tagit emot ett internationellt pris för kvinnliga entreprenörer. - Det har varit en kamp för att skapa den här framgången. Men jag tycker om att kämpa. Och jag visste någonstans att det skulle gå för platsen Orbaden är så fantastisk, säger hon. Kanske har det med mormor och morfar att göra? Det var i deras lilla hus där vid Ljusnan som Helene tillbringade många somrar på 60- och 70-talen. Anläggningen Orbaden var mest något stort och otillgängligt som man passerade på väg till stranden. Ändå gjorde det intryck. Allt lagrades hos Helene och var hon än befann sig i världen fanns på något sätt Orbaden med. För att göra en lång historia kort köpte hon mormor och morfars hus som sommarställe och tog över hotellet 2002. - Om man äger och driver en sådan här anläggning själv måste man se det som en livsstil. Det går inte att räkna timmar. Och jag har inga problem med det.

BYGD 4 · 2018

Foto: Katarina Hansson

Deltids gävleborgaren Åsa Ek Lööv, 51 år, är specialistläkare i allmänmedicin och delar både sitt arbetsliv och privatliv mellan Gävleborg och Stockholm. När hon träffade Lars från Ljusdal bodde hon med tre barn i Stockholm och han med två i Ljusdal. De gifte sig och löste ekvationen på sitt sätt. - Man skulle kunna kalla oss delsbos snarare än särbos. Jag bor och jobbar som företagsläkare i Ljusdal en vecka i månaden och som skolläkare i Stockholm resten av tiden. Lars bor i Stockholm en vecka i månaden och sen ses vi när vi kan däremellan. Barnen har kunnat fortsätta leva sina liv och det har blivit en bra lösning. Det Åsa Ek Lööv tycker mest om med livet i Gävleborg, förutom Lars då, är närheten till naturen och till olika fritidsaktiviteter. Hon rider, åker skidor, cyklar, paddlar, springer och klättrar - men mediterar också och plockar bär i skogen. - Jag tycker också om att det blir en riktig vinter här och att det är ett lugnare tempo än i Stockholm. Men egentligen tycker jag om kontrasten och har vant mig vid att ha möjlighet att leva båda liven. Vissa blir förvånade över hur vi har valt att leva men allt oftare säger folk att det verkar vara ett bra liv. Och det är det! Foto: Lars Lööv

Branschbytaren Född i Arbrå, bor i Bollnäs, jobbar i Edsbyn… Mer hälsing än Ylva Lundin, 36, kan man kanske inte bli? Så givetvis måste hon få frågan vad som är så bra med just hennes, eller ska vi kanske säga vår, del av världen. - Som jag ser det gör relationer och upplevelser livet. Här är det otroligt nära till goda relationer och fina upplevelser. Mycket blir därför enkelt, säger hon. För många är hon ett känt namn efter tio år som journalist på Ljusdals-Posten och Ljusnan i Bollnäs, men för två år sedan valde hon att göra det där som så många i samhället drömmer om utan att våga ta steget. Byta bransch. - Jag arbetar nu med marknad och kommunikation på Svenska Fönster i Edsbyn och stortrivs. Att ta klivet och byta bransch har varit oerhört utvecklande. Jag känner att jag har växt som människa. Som en liten extra kul del i mina arbetsuppgifter ingår dessutom att ordna friskvårdsaktiviteter på jobbet, med egen budget enbart för det. Snacka om personalvård! Friskvård ligger henne rent allmänt varmt om hjärtat. - På fritiden är jag engagerad i föreningslivet, inte minst i Edsbyns IF Friidrott som numera är en ren löparklubb. Bland annat är jag med och arrangerar Hälsingegårdarsstafetten, en löparfest för glada motionärer, kompisgäng och företag, över fem sträckor. Var den går? På kulturmärkta Stora Hälsingegårdars väg, förstås. Är man hälsing så är man. Foto: Anton Sjölin

BYGD 4 · 2018

GÄVLEBORGARE

Toppkocken Safwan Al-Nahas, 44, kom till Sverige för fem år sedan från den sönderbombade storstaden Aleppo (5,5 miljoner invånare) i Syrien och öppnade ett matställe i en gammal korvkiosk på Brynäs i Gävle. ”Stans bästa snabbmat”, säger många. Amo Safwan heter hans ställe, Farbror Safwan, eftersom alla ungdomar brukar kalla honom Amo, farbror. - Jag lagar mycket syrisk mat, arabisk, allt själv. Min pappa var kock i Syrien, han är tyvärr död nu men lärde mig laga mat. Det blir långa dagar. Dessutom är jag skräddare när jag inte jobbar här, säger han. - Men vad ska jag göra? Jag vill jobba mycket. Jag har fru och tre barn, 12, 9 och 4 år, och alla behöver mat och kläder. Min plan nu är att sälja den här lilla kiosken på Brynäs och öppna en större restaurang mer centralt. Gävleborg tycker han är fantastiskt. - Under kriget var livet inte bra i Aleppo, fortfarande är det så. Jag har syskon kvar där. Gävleborg är mycket bättre. Det är lugnt här. Jag har aldrig haft något problem här. Jag är ju muslim men människor i Gävle och Gävleborg ser mig för den person jag är. Så vill jag att det ska vara. En människa får vara muslim eller kristen eller vad den vill. Det är personen som är det viktiga. Jag har vänner i Stockholm, Göteborg och Malmö och där verkar det vara större problem. Här är alla trevliga tycker jag.

Foto: Ola Liljedahl

Rallyunderbarnet Adam Westlund är 17 år, bor utanför Torsåker och beskrivs som underbarn som rallyförare. Han körde fantastiskt bra i Lettiska Mästerskapen i somras och vann även… Vänta lite! 17 år? Då har man väl inte ens körkort? Hur går det här ihop? - Haha, i Sverige kan jag inte tävla i rally ännu, men det är andra regler utomlands. Jag började faktiskt köra rally när jag var sexton. Under 2018 körde jag Lettiska Mästerskapen i Lettland och Estland och Hyundai Racing Trophy där deltävlingarna går i Rumänien, Bulgarien och Kroatien. I Hyundai Racing Trophy debuterade han på asfalt, kallades sensationellt bra och var i varje lopp med i tätstriden. Lägg därtill en massa folkracetävlingar hemma. - Jag började med folkrace när jag var 15 och det har blivit en hel del pokaler under de här åren. Senast vann jag i helgen i Höljes i Värmland, berättar han när vi får tag i honom. Motorsporten är en livsstil med mycket skruvande på och testande av motorerna, massor av resande, en hel del så kallad notträning och för att orka rent fysiskt tränar han en del kondition och styrka. - Roligt, bra gemenskap, många kompisar, beskriver han fördelarna med sin sport. Experter ser en stor potential i honom. - Jag satsar helt klart på rally och redan nästa år kommer jag att få köra SM, eftersom jag då har fyllt 18 och har tagit körkort…

BYGD 4 · 2018

Foto: Privat

Foto: Philippe Rendu

Lantbrukarna Emma Heed, Andreas Hellmont och barnen Albin och Bengt bor på gården Västergrängsjö i Gnarp. 2018 fick de ta emot Länsförsäkringars och LRF Ungdomens pris ”Ung Växtkraft i Gävleborg”, bland annat för att de ”…på sitt eget sätt bidrar till att hålla öppna landskap och till att inspirera och sporra andra unga bönder som står i startgroparna.” Att det var lantbruk de skulle ägna sig åt kallar de själva för ”en slump”. Allt började med att Andreas, född och uppvuxen i Mariestad, utbildade sig till maskinförare i Alfta, gjorde sin praktik i Hassela och trivdes så bra att han bestämde sig för att byta Västergötland mot Hälsingland, för gott. När en liten gård i Gränsfors blev till salu, hälften skog och hälften åkermark, slog han till. Några nötdjur köptes in, mest för att hålla åkermarken ren, och i samband med det träffade han Emma på en gård i Ilsbo, några mil därifrån. Idag, tre år senare, är djuren fler och gården större. De har fått två barn ihop och ungefär trettio fjällkor som producerar mjölk för Arla. Utöver mjölkproduktionen försörjer de sig på den egna skogen och på Andreas extrajobb som maskinförare. Ambitionen är att fortsätta växa, men att göra det i lagom takt. – Det är ovanligt med små gårdar, säger Andreas. För att få ett lantbruk att gå runt idag så behöver det vara stort. Men det går att driva småskaligt om man har små utgifter, och så har vi försökt hålla det. Hade vi haft mer pengar eller tagit lån hade vi kunnat köpa en större besättning djur, men just nu passar det här oss bra. När barnen fått växa på sig kan vi satsa på en större gård. BYGD 4 · 2018

GÄVLEBORG I VÄRLDEN

Innovation för nästa generation Förr kaffe och godisbilar, nu ett superisolerande och lättviktigt material som sägs kunna förändra världen. Är Quartzene Gävles nya grej? text: Cecilia Klang foto: Peter Cederling

tt anonymt företagshotell i ett av Gävles norra industriområden. En skylt bland många andra. Långa, bleka korridorer och så en dörr som visar sig leda till något helt annat. Innanför entrén till ”Svenska Aerogel AB” hittar vi ett högteknologiskt labb, blanka industrigolv, professorer och ett pulver som just nu tar världen med storm. Anders Lundström, vd för bolaget sedan 2010, tar emot och berättar entusiastiskt om den egna produkten Quartzene, ett material som kan isolera, filtrera, rena och – enligt Anders – långt mer än så. – Med risk för att låta som en pastor när jag står här, men det här materialet kan förändra världen. Att folk är osams och krigar kan vi inte göra något åt. Men Quartzene kan göra så att fler får rent vatten och ren luft omkring sig, rena produkter. Och det kan spara energi. Dessutom är vi ensamma om det i världen. Vi, här i Gävle. 8

BYGD 4 · 2018

Intresse från världens alla hörn Men vad är det då för något? Pulvret som produceras i Gävle och som Anders Lundström menar ska kunna göra världen bättre? För att förstå krävs en kort bakgrund. Quartzene är en aerogel och aerogeler i sig är inget nytt. Materialet har funnits sedan 1930-talet och gjort sig känt för sin unika förmåga att isolera och samtidigt vara extremt lättviktigt; låg densitet och hög porositet. Det som gjort att aerogelen inte fått någon större kommersiell genomslagskraft är att materialet varit dyrt att producera. Så pass dyrt att bara rymdindustrin med NASA i spetsen haft råd att använda det. Tills nu. Svenska Aerogel i Gävle har förändrat produktionsprocessen och lyckats få fram en produkt som likt sin föregångare är isolerande och lätt, men nu billigare att producera och dessutom möjlig att blanda med vatten, vilket gör att användningsområdena blivit många fler. – Vi kallar Quartzene för ”the next

PLATS ATT VÄXA Tanken är att produktionsanläggningen i Gävle ska bli större framöver.

generation aerogel”. Förutom priset så finns det tekniska begränsningar med den klassiska aerogelen som vi lyckats komma förbi, vilket har gjort att materialet fått mycket uppmärksamhet. Företag från världens alla hörn hör av sig till oss, antingen direkt eller via återförsäljare och vi håller på att testa flera olika produkter och samarbeten, berättar Anders Lundström.

Energibesparande och renande Ett av samarbetena handlar om isolerande puts som tagits fram tillsammans med ett italienskt företag, ett annat om

bottenfärg till båtar som man gör med ett svenskt bolag. Båda goda exempel på produkter och samarbeten där Quartzene är den stora skillnaden. – Eftersom vårt material har unika isolerande egenskaper så ser vi oändliga användningsområden för Quartzene i färger och andra ytskikt. Eftersom det är så starkt isolerande kan man exempelvis använda det för att ytbehandla heta rör, eller plåttak, för att stänga värmen ute. Genom att använda isolerande puts på husfasader i varma länder stänger man värmen ute och kan minska användningen av luftkonditionering. Det i sin tur

kan ge enorma energibesparingar. Och i det finns också en del av förklaringen till att materialet, som framställs i labb och är en rakt igenom kemisk produkt, ändå är miljövänlig, ”som sämst klimatneutral”, enligt Anders Lundström. Svenska Aerogel har fått miljöutmärkelser från flera håll och utsågs 2011 till ”Climate solver” av Världsnaturfonden WWF eftersom företagets teknologi dramatiskt kan bidra till att minska växthuseffekten. Quartzene kan dessutom användas som filter för att rena vatten från oljerester eller ta bort farliga cancerogena partiklar i luften. » BYGD 4 · 2018

GÄVLEBORG I VÄRLDEN

ETT RYMDSKEPP? Nej, den märkliga kolossen är en liggande silo.

STORA VISIONER Vd:n Anders Lundström ser ljust på bolagets framtid.

BYGD 4 · 2018

LABORATION PÅGÅR Diana Morari är doktor i biokemi och forskar på området aerogeler.

En ren slump Men hur kommer det sig att det är just i Gävle som denna än så länge världsunika produkt vuxit fram? En av förklaringarna heter Christer Sjöström, professor i byggnadsmaterialteknik och grundare av Svenska Aerogel AB. I slutet av 90-talet arbetade han på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och ansvarade för ett forskningsteam inriktade på materials och produkters långtidsegenskaper. Christer Sjöström och hans team, som tillhörde institutionen för byggvetenskap och då hade sitt labb på Högskolan i Gävle, hade fått i uppdrag att undersöka miljöfarliga ämnen i olika byggnadsmaterial. Uppdraget kom från Söderhamn och en man som då var lokalpolitiker men som tidigare arbetat en del med luftrening. – Egentligen var allt ganska slumpmässigt. När jag och min forskargrupp skulle avrapportera vad vi kommit fram till i vår undersökning började den här mannen från Söderhamn i förbifarten berätta om sin bakgrund som sjöingenjör och att han hade arbetat en hel del med luftreningsfrågor. Han sa till mig att aerogeler borde vara perfekta för att rena luft. Jag sa att det visserligen var helt rätt men att det aldrig skulle gå, eftersom aerogeler är för dyra. ”Ja, men hitta på en annan process då!” sa han. Och det satte igång mina tankar. Stannar i Gävle Uppmaningen fick Christer Sjöström att ägna hela julhelgen 1996 till att fundera på tänkbara lösningar. Han läste in sig på området aerogeler, pratade med en kollega som var forskningsingenjör och tillsammans gick de till labbet och, som Christer själv beskriver det, ”slaskade lite”. Och på den vägen är det. Fyra år senare fick han ett forskningsanslag för att arbeta vidare och bildade då Svenska Aerogel AB. 2007 fick bolaget sitt första svenska patent och 2010 började man kommersialisera resultatet; den egna aerogelen Quartzene. Att arbetet förlades till Gävle beror dels på det forskningslabb som Christer var med och byggde upp på Högskolan, men också på Vattenfalls utvecklingsavdelning i Älvkarleby där han länge var verksam. Att bolaget har valt att stanna i Gävle har nästan samma förklaring. Anders Lund-

Professor Christer Sjöström grundade Svenska Aerogel AB och är fortfarande delägare.

ström hyllar staden och regionen för den särskilda kompetens som finns här. – Den här regionen har ett brett materialtekniskt kunnande, både från stålindustrin med Sandvik och Ovako, men också ett bra processtekniskt kunnande, dels i och med exempelvis Malaco Leaf som fanns här förut, men också Billerud Korsnäs och pappersindustrin. Det vi önskar och verkar för, är att Gävle ska bli ett center för nästa generation avancerad materialutveckling. Här finns den gedigna processkunskapen, högskolan och dessutom god tillgång till produktionslokaliteter. Drömmen är att kunna bygga en storskalig processfabrik här och på det viset samtidigt kunna bidra till samhällsutvecklingen. Det vore

häftigt. Vårt material är ju häftigt, och vi tycker att Gävle matchar oss. FAKTA • Svenska Aerogel AB har 14 medarbetare, 11 personer i Gävle och 3 i Stockholm • Huvudkontor och produktion i Gävle • Vd är Anders Lundström • Bolaget bildades 2000 • Sedan 2016 är bolaget upptagna till handel på handelsplattformen Nasdaq First North

BYGD 4 · 2018

GÄVLEBORG I VÄRLDEN Rymdsonden Rosetta och kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.

Från Los till yttre rymden Los? Oj! Det är lika långt att åka dit som att åka till rymden. Så säger en del men de har naturligtvis helt fel. Däremot tillverkas högteknologiska komponenter som används när rymdfarkoster skickas ut i yttre rymden i den lilla hälsingebyn. text: Ola Liljedahl, Lena Nyblad

tig Halvarsson, 67 år och mannen bakom företaget Loostec, tar som en Oppfinnar-Jocke emot och visar runt i lokalerna som den här dagen är minst sagt röriga då han håller på att avveckla delar av verksamheten. Han ler och säger: - Klart att det är lite speciellt när det kommer ett paket till lilla Los från NASA i USA med saker som vi ska bearbeta till en farkost som ska skickas ut i rymden. Sedan fortsätter han:

BYGD 4 · 2018

- Men egentligen är det kanske inte så konstigt? Mycket av det vi arbetat med, både till rymdindustrin och medicinbranschen och racerbilbranschen, är superhemligt och det är kanske lättare att hålla det hemligt i en sådan här ort. Själv är han lågmäld om sina framgångar. Vi citerar istället forskaren Dr Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik: - Los plats i världsrymden är verkligen speciell. När det gäller avstånd från tillverkningsplatsen så slår ’yttre rymden’ alla andra exportföretag som jag

känner till. Los och mekanikverkstadens betydelse för solsystemets utforskning är utom all proportion till ortens storlek. Väldigt stor alltså. Stig Halvarsson gick grundskolan i Los och blev verktygsmakare på Verkstadsskolan i Ljusdal. Han köpte i mitten av 80-talet ett företag som skulle tillverka handtag i mässing i Los men gått i konkurs och det blev starten på Loostec. - Jag hade ju alltid gillat att skruva på moppen och sånt och, ja, sedan har det bara fortsatt. De tekniska lösningarna intresserar mig. Företag kontaktar mig

FAKTA Institutet för rymdfysik i Uppsala bygger egna mätinstrument som flyger på andras (ESAs, NASAs osv) rymdfarkoster och mäter plasmatäthet och elektriska fält i rymden. Många mätsonder är av titan som fått en yta av titannitrid i Los. Förutom Rosetta, som nämns i texten, handlar det bland annat om Cassini, som kretsade runt Saturnus från 2004 till den kraschades förra året. NASA-farkosten MAVEN har också sonder ytbelagda i Los. Sedan november 2013 cirklar tre ESA-satelliter under namnet Swarm runt jorden. Även på NASAs fyra satelliter i MMS-projektet flygs mätsonder ytbehandlade i Los.

Stig Halvarsson – klurig uppfinnare.

Foto: ESA

och vill ha prototyper till olika saker. Jag funderar någon månad och de brukar ju bli rätt nöjda. Han berättar om en applikator de tagit fram till medicinbranschen för att de verkande beståndsdelarna i en medicin ska kunna appliceras in direkt i prostatan vid prostatacancer – och berättar att nu har han tagit fram en variant som ska testas på lungcancer. Han visar en rad andra medicintekniska prylar och det är hjärtklaffar hit och kärlventiler dit och en grej man använder för att lossa på hornhinnan vid

ögonoperationer och en liten hydraulisk domkraft som man använder för att byta disk i ryggraden… Lite mer avancerat än skruvandet på moppen alltså - men i princip samma sak. När man tittar sig runt i den lilla industrilokalen i Los känns det nästan surrealistiskt att alla dessa högteknologiska saker tänkts ut och tagits fram här. Och ännu mer fascinerande är förstås rymdäventyret… - Det började med att Institutet för rymdfysik i Uppsala tog kontakt med oss. En forskare där, Erik Johansson,

hade doktorerat i materialvetenskap, titanmaterial ytomvandlas till titannitrid som ger en mycket hård och korrosionsbeständig yta. När han forskat klart köpte jag hans utrustning och han började arbeta med oss. NASA, amerikanska rymdforskningsorganisationen, och ESA, den europeiska motsvarigheten, har i årtionden skickat material som ska ut i rymden till Stig i Los. - Den riktiga rymden alltså, förklarar Stig, den yttre rymden som är ofattbart långt borta, inte den här som är strax utanför jorden. Det största projektet vi varit involverade i är Rosetta, en rymdsond från ESA. Den skickades upp 2 mars 2004 från Franska Guyana för att flyga i tio år till kometen med kometnamnet 67P/Churyumov-Gerasimenko, studera den i två år och sedan kraschlanda på kometen. Något den gjorde i september 2016. - Den grej vi gjorde här i Los ligger infälld i rymdsonden. Den fälls ut och kan mäta olika saker, berättar Stig och får det att låta lika självklart som enkelt. Hur fort och långt Rosetta flög? Jo, typ 40 km/sekund i tio år och var som längst 900 miljoner kilometer från jorden. Och så säger en del att Los ligger långt borta. BYGD 4 · 2018

UNGT FÖRETAGANDE

Foto: Ung Företagsamhet

Vinnarna Anton Gustafsson, Linnéa Eriksson, Tove Holthausen, Albin Lindström och Linus Malmström på prisutdelningen i Stockholm. På bilden även Maroun Aoun, Almi Företagspartner.

Prisade problemlösare Deras idé kan förenkla vårdplanen

Det brukar sägas att goda idéer startar i ett problem. För Linnéa Eriksson och hennes kollegor i företaget Digital Vårdplan UF var det precis så. Deras lösning blev en affärsidé, som blev ett UF-företag, som blev en framgång och snart, förhoppningsvis, en app i var patients ficka. text: Cecilia Klang

östen 2017 började Linnéa Eriksson, Tove Holthausen, Anton Gustafsson, Linus Malmström och Albin Abrahamsson sista året på Hälsingegymnasiet i Bollnäs. Tidigare samma år hade Albins mamma drabbats av cancer och som anhörig hade han börjat fundera över den tunga och röriga pärm som hans mamma släpade omkring på och som kallades ”Min vårdplan”. Var den verkligen en bra grej? Skulle det kanske gå att göra en digital variant? När kursen i Ung Företagsamhet (UF) drog igång och Albin började bolla sin idé med kurskompisarna Linus, Tove och Linnéa var snart 14

BYGD 4 · 2018

företaget Digital Vårdplan UF fött. Linnéa, som fick rollen som vd, berättar att de tillsammans tog idén vidare utanför skolans väggar och att reaktionerna var positiva från start: – Anton tog fram en prototyp på en digital vårdplan, som en app i telefonen. Efter att vi tillsammans tyckt till om olika funktioner och gjort förbättringar ringde vi runt till några företag inom vårdsektorn för att få vidare input. Vi fick chans till ett möte med företaget Aleris som driver en hälsocentral i Bollnäs, och när de fick se vad vi gjort blev de jätteintresserade. De sa att det var precis en sådan lösning som de skulle behöva.

Tidskrävande arbete Chefer, läkare och annan vårdpersonal gillade deras idé skarpt, men frågor om avtal och personuppgifter satte käppar i hjulet. Och som både gymnasieelev och deltidsföretagare blev tiden en kritisk faktor. – Vi behövde ta kontakt med stora investerare och höga chefer och det är svåra människor att få tag på, speciellt för oss som samtidigt går i skolan. Så allt tog väldigt lång tid. Men vi utvecklade appen i flera versioner, ringde runt till flera sjukhus och fick exempelvis ytterligare ett möte med Aleris där vi presenterade en lösning för hur de skulle kunna använda appen, utan att använda patientens personnummer. Längre än så hann vi inte under vårt UF-år, säger Linnéa. Flerfaldigt prisad idé Trots att appen ”Din digitala vårdplan” under året aldrig kunde användas i skarpt läge gjorde den stort avtryck. På den regionala UF-mässan i mars fick Linnéa och hennes kompanjoner ytterligare bekräftelse på att både patienter och investerare trodde på deras idé. Och så även juryn. Deras idé vann flera priser, bland annat första pris som ”Årets innovation Gävleborg”, vilket tog dem till SM i Stockholm i maj. Och där fortsatte framgångarna. Linnéa minns känslan: – När man kommer till SM höjs ju ribban kanske tio snäpp. Där är landets bästa unga entreprenörer samlade, politiker kommer dit, investerare, företagsledare och massor av människor som kan bli viktiga kontakter för en. Och när de läste upp motiveringen och vi insåg att det var vi som vann så var det en sån otrolig lycka. Att få gå upp på scenen hela gänget och känna att vi lyckats göra det här ihop; någonting som skulle kunna hjälpa andra. Det var helt fantastiskt. Vill att appen ska användas Nu, hösten 2018, har alla i företaget tagit studenten och gått vidare med jobb och utbildningar runt om i Sverige. Men målet att bilda ett ”riktigt” bolag och att få ut appen i användning finns fortfarande kvar. – Vi vill ju att den här appen ska kunna göra skillnad för människor och göra en svår tid i livet enklare. Och vi vet att vår idé är bra. Albins mamma är frisk idag och hann aldrig använda appen under sin sjukdomstid, men vi hoppas att andra ska kunna göra det snart. Det är den tanken som har drivit oss hela vägen, säger Linnéa Eriksson.

FAKTA • Digital Vårdplan UF är ett företag inom konceptet Ung Företagsamhet som drevs av fem elever på Hälsingegymnasiet i Bollnäs, läsåret 17/18. • Affärsidé: En applikation för en digitaliserad vårdplan som kan användas av patienter och deras behandlare. • Meriter: Vann bland annat pris för ”Årets innovation Sverige” på SM i Ung Företagsamhet. Flera vårdföretag har visat intresse för appen.

Ung Företagsamhet ger chans till entreprenörskap i skolan Hårkoncernen Rapunzel of Sweden är ett exempel på framgångsrika företag som börjat som UF-företag. Gävlebaserade Partykungen ett annat. Att få prova livet som företagare redan under skoltiden kan vara en språngbräda för fortsatt entreprenörskap. Ung Företagsamhet (UF) är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av den globala organisationen Junior Achievement. Sedan 1980 har UF utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom UF-företagande och sedan 2010 arbetar de även med liknande koncept inom grundskolan. Som UF-företagare får elever chans att utveckla en affärsidé och starta, driva och avsluta sitt företag under ett skolår. Anna Leima är regionchef på Ung Företagsamhet Gävleborg. Hon menar att UF-företagandet inte bara ger eleverna erfarenheter och kunskap kring eget företagande, utan också bidrar till utveckling på det personliga planet: – Många elever tycker att de blivit bättre på att lösa problem, att samarbeta och att ta ansvar efter att de drivit UF-företag. Att självförtroendet växer och att man får öva på att sälja och att presentera sitt företag inför en publik utanför skolan är andra viktiga värden. Hur bra är Gävleborg på UF-företagande? Gävleborg har alltid legat i toppen när det gäller UFföretagande. Läsåret 2017/2018 gjorde vi det bästa året någonsin. Hela 39 % av elevkullen drev UF-företag och 88 % av dessa drev företaget hela vägen till avslut, vilket tyder på kvalitet. Det är fantastiskt roligt att få vara en av de främsta regionerna i Sverige. Vad tror du UF spelar för roll för Gävleborgs utveckling? – Vi utbildar framtidens arbetsgivare och arbetstagare. Studier som gjorts visar att en före detta UF-företagare startar eget i större utsträckning än en person som inte gjort det och i högre grad aktiebolag med fler anställda, har högre inkomst och färre arbetslöshetsdagar jämfört med kontrollgruppen. Kreativa och företagsamma Gävleborgare är bra både för Anna Leima länets och Sveriges framtid. BYGD 4 · 2018

KLIMAT

Framtids prognos Hur påverkar klimatförändringarna Gävleborg? Det frågar vi oss alla – inte minst efter sommaren 2018. Men medan de flesta av oss gissar vad som kommer att hända kan Pär Holmgren, före detta TV-meteorolog och numera natur skadespecialist på Länsförsäkringar, ge betydligt mer kvalificerade svar. text: Lena Nyblad Liljedahl foto: Stéfan Estassy

Pär Holmgren står i vattnet i Engeltofta, på Norrlandet norr om Gävle, och blir blöt om jeansen medan han pratar om vad som händer i Gävleborg när klimatet förändras.

BYGD 4 · 2018

är Holmgren står i vattnet i Engeltofta utanför Gävle och konstaterar att Gävleborg nu har det som var Mälardalsklimat på 90-talet - och om hundra år kan regionen ha det klimat som norra Tyskland har idag. Oavsett var man är i Sverige kan temperaturförändringen beskrivas som att temperatur- och vegetationszoner förskjuts längre norrut. 5-10 kilometer per år i snitt. - Lite längre somrar, lite varmare somrar, vissa fördelar för lövträd, vissa nackdelar för barrträd och så där. För jordbruket något längre odlingssäsonger, förklarar Pär Holmgren. Han konstaterar att det förstås går att i till exempel Gävleborg anpassa sig till förändringen, men att det inte får invagga oss i falsk trygghet. - För stora delar av världen får den globala uppvärmningen rent av katastrofala konsekvenser. Och eftersom vi lever i en globaliserad värld så påverkar det även oss, säger han. Men inte bara temperaturen förändras. - Det andra som händer är att det blir en förändring av nederbördsklimatet, även om det där inte är lika tydligt, säger han. Det innebär kortare vintrar men ändå situationer så att när det väl snöar, då kan det snöa rejält. Och vi kommer att se mer av extrem åska, extrema skyfall, extrem torka och som en följd av det kanske bränder som i somras… - Det tredje som händer är olika typer av oförutsedda händelser. Om man kopplar det till jordbruket så kan det ju komma hit nya skadeinsekter. Det är nästan helt omöjligt att förbereda sig för. Pär Holmgren säger att många djur och vissa

växter kan förflytta sig norrut - men problemet är att djur och växter ingår i näringskedjor och ekosystem. Om ett ekosystem börjar destabiliseras kan det bli stora bekymmer. Ett tydligt exempel är flyttfåglarna. De har inga problem att komma hit en vecka eller två tidigare, men om inte deras mat är färdig när ungarna kläcks så blir det ju katastrof. - Så klimatförändringar slår väldigt hårt mot den biologiska mångfalden och vi måste ha en så stor biologisk mångfald som möjligt för att kunna anpassa oss, konstaterar han. Det blir en sorts moment 22.

Tydlig trend Han, som alla som engagerar sig i klimatfrågan, möts ibland med skepsis för, hallå, är det egentligen så farligt? - Det finns inget standardsvar. Vi ser en liten grupp som blundar och en liten grupp som överdriver, kanske beroende på nån slags klimatångest. Fakta är att vädret i Sverige alltid varierar, vilket gör att för det allra mesta så håller sig vädret inom de normala variationerna. Sommaren i år, med värmen och torkan, var utanför det, och jag tycker man kan säga att det hänger ihop med klimatförändring. All den snö som kom i vintras däremot hade kunnat komma ändå. I klartext: spöregnar det nästa vecka kan man inte säga att just det regnet beror på klimatförändringar – lika lite som att torkan veckan därpå gör det. Men den stora trenden är tydlig. Att Länsförsäkringar anställde honom för tre år sedan är ett tecken i tiden i sig. - De ville göra en väldigt stor satsning på det man i försäkringsbranschen kallar naturskador och i Sverige är det i princip bara väderhändelser, säger han. Bränderna i Hälsingland är givetvis sådana. Han såg en plattform med möjlighet att verkligen kunna påverka organisationer, näringsliv, kommuner, länsstyrelser... Och givetvis enskilda människor. - Vi i Länsförsäkringar har mycket statistik på skadekostnader. Vi har ju svart på vitt att kostnaderna stiger. Sen om någon vill fundera på om det beror på mänsklig påverkan eller inte så får de väl göra det - men oavsett så måste vi alla göra något nu för att anpassa oss och dra ner på risker och kostnader.

"Eftersom vi lever i en globaliserad värld så påverkar det även oss..."

FAKTA Namn: Pär Holmgren. Gör: Naturskadespecialist på Länsförsäkringar. Ålder: 53 (faktiskt född i Gävle!). Bor: Uppsala. Bakgrund: Meteorolog som började som vikarie på SVT på 80-talet och blev senare chef över SVT:s väderredaktion som han var med och byggde upp. Har skrivit flera böcker. Föreläsare. Hedersdoktor vid Uppsala universitet. Udda merit: Sångare i meteorologbandet Spridda SkurarS.

BYGD 4 · 2018

LÄNET RUNT

Alla pratar om

JÄRVSÖ Järvsö, Järvsö, Järvsö. Man hör ordet mest överallt känns det som. Den gamla turistorten har blivit en modern turistdestination. Bygd åkte dit och kollade läget. text: Ola Liljedahl foto: Ulf Berglund

är Pelle Ångström var tio år började han jobba i grovköket på klassiska Järvsöbaden. Morfars far hade fått tillstånd att driva gästgiveri och skapa en kurort redan 1867 och Pelles mamma Ella drev det senare i sextio år tillsammans med sina systrar. ”Damerna på Järvsöbaden” som de kallades. Att alla skulle hjälpa till var självklart. Även liten Pelle. Kärleken till mat startade där med potatisskalandet, vilket för oss vanliga fiskpinnestekare är obegripligt, men lite senare i livet var han en i gänget som 1987 drog igång succén och stjärnkrogen Aquavit i New York. Men medan Michelin kastade stjärnor på krogen på Man-

BYGD 4 · 2018

hattan rullade Järvsöbaden på, mamma Ella blev äldre och det blev helt enkelt dags att komma hem och hjälpa till med annat än att skala potatis. - Ja, tänk att man avancerat från potatisskalare till köksmästare och vd, skrattar han medan han visar runt. Frun Inger, som lämnade bankjobbet för att bli hotellchef, ropar på en stilig dam som bär på en bricka. Damen visar sig heta Gunborg Pehrson, är Pelles moster och den som är kvar av ’Damerna på Jävsöbaden’. - Om jag jobbar fortfarande? Jo, det är klart. Fast inte så mycket numera. Bara fem dagar i veckan… Gunborg är 82 år ska vi kanske tillägga.

"Olika aktörer arbetar gemensamt för att Järvsö ska gå och må bra." Kulturbärare. Pelle och Inger Ångström på Järvsöbaden.

ärvsö är idag en av Sveriges mest expansiva turistorter. Övriga landet tittar förundrat på. Hallå! Vad hände där, egentligen? Eller händer ska vi kanske säga, för listan på pågående projekt och framtida projekt i byn är låååång. Men när Järvsös utveckling hyllas idag är historien viktig att komma ihåg. Någon gång i tiden veckade sig jordskorpan och långt senare lämnade istidens täcke kvar en knöl på 369,7 meter. Det var tur det. För utan Öjeberget hade Järvsö inte varit vad det är idag. Det var alltså redan 1867 som Järvsöbaden fick tillstånd att bli kurhotell och 1937 som skidbacken byggdes av Erik Hanson med medhjälpare och invigdes högtidligt av en major Lidén. Ljusdals-Posten meddelade minsann att ”en högtalaranläggning meddelar alla resultat samt underhåller med musik.” Högtalaranläggning! Bara en sån sak! De skidsugna köpte polletter till liften på taxistationen i byn. Om någon då sagt att det skulle finnas mängder av boenden kring backen, att ett Järvzoo och ett rovdjurscentrum skulle ha växt fram hade pollettköparna skakat på huvudena där i taxistationen. Och skulle någon lagt till att tusentals skulle cykla nerför berget om som- » BYGD 4 · 2018

LÄNET RUNT

Bergshotellet i backen har blivit en samlingsplats på många sätt för allt som händer i Järvsö.

rarna, ja, då hade det skrattats så det ekade bortåt Järvsöklack. Att polletter till den hypermoderna liften köptes i byn är intressant. Rättare sagt att berget och byn vid Ljusnan sitter ihop är intressant. Peter Augustsson är vd för den idag betydligt större skidanläggningen med det logiska namnet Järvsöbacken. Över en kaffe i Bergshotellet vid södra nerfarten konstaterar han: - De flesta anläggningar som vi konkurrerar med om gäster har inte en levande by. Det skiljer Järvsö från andra. På berget är vi många aktörer; hotellet, skidanläggningen, cyklingen, Järvzoo, rovdjurscenter, Crêperiet, matstället Eftertanken, Alpbyn, ölbryggeri, kaféer, campingplats… Listan är lång. - Fyra, fem företag bygger hus och boenden och vi har stuguthyrare med planer och städföretag som sköter servicen och… Lars Lööv, vd för Järvsö Bergscykel Park, fyller i: - …dessutom finns en massa företag som inte ligger på själva berget men är en del av det stora samarbete som finns i Järvsö. Självklart råder delade meningar om mycket men grunden är viktigt, att det är en rad olika aktörer här som gemensamt arbetar för att Järvsö ska gå och må bra. 20

BYGD 4 · 2018

Foto: Bergshotellet

Bästa Järvsötipset #1

JÄRVZOO Upplev de nordiska djuren på nära håll. Det går till och med att bo på Varghotellet mitt bland djuren.

Naturen – framgångsfaktor ett.

Backen – framgångsfaktor två.

Foto: Järvzoo

Välkomna! Kerstin och Jakob Silén driver fikabod i en gammal gård mitt i byn.

yckelordet i framgångssagan är ’samverkan’. Om det pratar även Jakob Silén, som vi träffar på Anders-Pers Fikabod som han driver mitt i byn med sin fru Kerstin. ”Urinvånare” kallar han sig själv, eftersom gården han bor på har funnits i släkten i femton generationer. Minst. Han har genom åren arbetat mycket med Järvsös utveckling och konstaterar: - 1983 hade folkmängden minskat. Rotary höll ett krismöte, kan man nog kalla det. Tanken var att något måste hända. Järvsölyftet startades som en effekt av det. När det blev aktiebolag köpte typ 2000 järvsöbor aktier. Det säger en del om viljan och engagemanget. Skidbacken köptes in och planerna var stora. Sveriges Närmaste Alp var den slogan som användes. Men Järvsö blev inget Sälen. 1990-talet kom med lågkonjunktur och bankkris med konkurser och många undrade vad som skulle bli av alla stora planer men så för tio år sedan hände något igen. Jakob Silén berättar:

Bästa Järvsötipset #2

KULTURARV HÄLSINGEGÅRDAR En av kulturarvsgårdarna, Kristofers, ligger i Järvsö. Överhuvudtaget finns en mängd vackra gårdar i bygden.

Kristofers

Foto: Destination Järvsö

- Det blev bättre tider. Nya, unga entreprenörer dök upp. Samarbeten växte fram. Bolaget Destination Järvsö bildades. Utvecklingen beskrivs ofta som en explosion. Från att ha varit en liten turistort med ständig draghjälp av Lill-Babs har Järvsö blivit en turistdestination - både sommar och vinter. Och som med alla turistdestinationer, till skillnad från turistorter, märks det på att andra orter gärna framhäver att de ligger ”nära Järvsö”, ”Järvsönära”, ”bara fyrtio minuter från Järvsö” och så vidare. En vinterdag under högsäsong arbetar ungefär 300 människor på själva berget och räknar man alla som tar hand om de 4 500 besökare som efter en sådan dag glidit ner i byn, ja, då växer arbetskraftsiffrorna. Merparten är lokal arbetskraft, ganska få tillhör släktet säsongsarbetare. - Och de få säsongare vi har försöker vi få att flytta hit, skrattar Peter Augustsson, vd:n för skidbacken, och fortsätter: - Vi är små men starka tillsammans. Det är bättre med sju små restauranger än en jättestor. » BYGD 4 · 2018

LÄNET RUNT

Snö, snö, snö. Järvsö levererar på vintern.

ntresset för bygden syns även på huspriser och besökssiffror och exponering i media. Det mesta blir till guld i Järvsö just nu. Det känns därför nästan självklart att Anna Bergenudd på Järvsö Gårdsbageri, en framgångssaga i sig, vunnit SM-guld för sitt bröd. Det tidsmässiga avståndet till Mälardalen krymper. Nya byggnader växer upp, ett nytt hotell i anslutning till liften på södra sidan byggs nu, en ny modern sexstolslift har ersatt en gammal, liftarna går tio månader om året och folk pratar om potentialen i cyklingen som på åtta år gick från noll besökare till 24 000. Rullar man längs stora genomfartsvägen i Järvsö slås man av mängden kaféer och restauranger som dykt upp som alternativ och komplement till klassiker som Stenegård och Lill-Babs Caffär. Säg så här: det känns som det var i en annan värld när gäster köpte pollett till liften på taxistationen. En stor framtidsfråga är möjligheterna som finns på andra sidan berget och det finns många tankar kring detta. Naturligtvis utifrån olika utgångspunkter. Vad önskar gästerna? Vad vill järvsöborna? Ska man bromsa eller gasa? Och varför? Att själva berget är navet i Järvsö har betydelse. En industri kan flyttas om ägarna vill. Men berget är inte flyttbart. Öjeberget kommer att fortsätta stå där 369,7 meter ståtlig Ljusdalsgranit långt efter det att dagens entreprenörer lämnat över till nya krafter. Det är en lite hisnande tanke. Men ganska vacker. Sune Frost som varit involverad i utvecklingen i Järvsö länge och nu tillsammans med frun Marie driver matstället Eftertanken i skidbacken funderar på frågan vad

BYGD 4 · 2018

Bästa Järvsötipset #3

STENEGÅRD Kulturminnesskyddad gård med olika aktiviteter, både tillfälliga och permanenta, för både barn och vuxna.

Foto: Destination Järvsö

En av Järvsöbadens klassiska salonger. Om väggar kunde tala…

som gör Järvsö speciellt. Han är inne på samma linje som Augustsson och Silén. - Det fanns mycket i det gamla bondesamhället som inte var bra, men det goda har vi bevarat. Stöttning av varandra, äga saker ihop, hjälpas åt. Det finns kvar i våra gener här i Järvsö, säger han. Deras matställe Eftertanken är intressant och lite typiskt för Järvsös styrka. Marie förklarar en eftermiddag på Eftertankens uteservering där vi sitter omgivna av stora snömängder som tynger trädens grenar och gör det nästan löjligt vykortsvackert: - Det pratades på ett möte som jag var på om att det borde finnas mat i södra nerfarten. Jag åkte hem och tog upp det med Sune. Våra barn är stora och det kändes som att det var läge för oss att göra något nytt och annat. Vi skaffade ett tält och köpte in renskinn och drog igång för fem år sedan. När Bergshotellet byggdes där vi stod flyttade vi upp i backen och insåg snart att vi behövde något mer permanent. Syrrans man som är snickare funderade lite och alla hjälptes åt och, ja, det blev en kåta som stod klar mitt i backen 2016. Idag har de ett tjugotal på lönelistan. Marie berättar: - Jag hade inte klarat det här om jag inte hade varit uppväxt på en gård där farmor lärde mig laga mat. Vi har många husmödrar anställda här, många är över både 55 och 60 år och kan det här med mat. Flera tycker det är roligt att vara en del av allt som händer här i Järvsö och jobbar kanske helger eller lov hos oss, trots att de har andra jobb annars. Och 4/5 av alla inköp vi gör är lokala. Det känns viktigt.

Järvsöklack Ett Järvsömåste: Lill-Babs Caffär.

Brasmys i Järvsö.

illbaka till Järvsöbaden. Gunborg, 82 år ung, visar sällskapsrummen och berättar att hon började jobba där 1956, alltså för 63 år sedan. - Det var innan charterturismen utomlands hade dragit igång och innan konferenserna börjat här på Järvsöbaden. Turisterna som kom då var ofta stamgäster. Många låg här i månader. På kvällarna satt de ofta här i sällskapsrummen och pratade och spelade kort. De tyckte inte om att vi började ta in konferensgäster. Det liksom störde deras rutiner. Men för oss var beslutet att ta in konferenser det bästa vi gjort. Man måste anpassa sig efter den tid vi lever i om man ska överleva som anläggning… Hon tystnar lite och fortsätter sedan och säger något som egentligen sätter fingret på både Järvsöbadens och hela Järvsös framgång: - …men samtidigt måste man behålla traditionerna och det som gör det här till en speciell plats. Hon berättar sedan en skröna om när Astrid Lindgren brukade vara där och avslutar med att resa sig och slå fast: - Nej, nu ska jag jobba vidare, vi har mycket gäster idag, och ni ska väl ta en kaka till. De är så goda! BYGD 4 · 2018

SOCIALT ANSVAR

Bra grej att kunna -Brandsäkerhet på schemat Statistik visade att antalet anlagda bränder i Gästrikland ökade 2017 och Gästrike Räddningstjänst bestämde sig för att göra något åt saken. En informationsturné i skolorna blev ett första steg mot att vända trenden och Bygd fick chans att följa med på ett pass. text: Cecilia Klang foto: Britt Mattsson

et är tidig onsdagsmorgon på Milboskolan i Hille och stämningen förändras snabbt. På bara någon minut har aktiviteterna gått från spring, skratt och bollsparkande till stillsamt lyssnande och storögt tittande. Förklaringen är Gästrike Räddningstjänst röda brandbil som kört in på gården och parkerat framför skolans entré. Brandmannen Marie Rosén Engström har samlat ihop ett tiotal elever i årskurs fem, plockat fram några brandsläckare och precis startat en nästan två timmar lång genomgång om brandsäkerhet, räddningsarbete och skadegörelse. Snart höjs det ivriga händer i luften. Det är många som vet, vill och undrar: ”Har du släckt en brinnande människa någon gång?”, ”Hur mycket väger era kläder?” 24

BYGD 4 · 2018

och ”Heter det brandman även när man är tjej?”. Marie berättar om de olika brandsläckarnas innehåll och hur man på bästa sätt använder dem. Strax får de som vill prova att släcka ett brinnande kar som ställts ut på asfalten och känna hettan från riktiga lågor. Alla vill testa och Marie konstaterar efteråt att just det momentet är en av de mest värdefulla delarna av skolbesöken: – Vi vill att barnen ska få prova och känna hur det känns. Vår tanke är ju att om man en gång har använt en brandsläckare eller en brandfilt så blir steget kortare att göra det om olyckan är framme. Genom övningarna får barnen chans att uppleva att det inte är farligt att använda en släckare och då vågar de mer. Det finns många exempel på rådiga ingripanden av barn i samband med olyckor,

många gånger just för att de provat och har fräscha kunskaper.

Satsning som ger effekt Dagens besök på Milboskolan är ett i raden av många. Under läsåret 2017/2018 påbörjade Gästrike Räddningstjänst en större informationssatsning där man möter elever i årskurs 5 och 7 på skolor runt om i Gästrikland för att prata bränder och brandsäkerhet. Efter att antalet anlagda bränder minskat i antal sedan 2007 kunde man 2017 se ett trendbrott, något som man vill bryta med hjälp av information i skolorna. Jennie Berg, avdelningschef samhällsskydd på Gästrike Räddningstjänst, berättar om innehållet. – I årskurs 5 fokuserar vi på hur man bäst förebygger bränder och i årskurs 7 försöker vi också få eleverna att förstå »

Brandmannen Marie Rosén Engström plockar fram utrustning

GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST INFORMATIONSTURNÉ • Under läsåret 2017/2018 möter man cirka 120 klasser i årskurs 5 och 7. • Skolor i alla Gästriklands kommuner har fått besök. • 2017 sökte och beviljades man medel från Länsförsäkringar Samhällsfond för att genomföra insatsen. Spännande inblick. Eleverna fick chans att se både insidan och utsidan av brandbilen.

BYGD 4 · 2018

SOCIALT ANSVAR

utrustning som glas-sågar, nackkragar, syrgas, kantskydd, brandposter, slangar och ytbärgardräkter. De får också prova att släcka en brinnande docka med en brandfilt. Strax efter är det dags för ett pass i klassrummet. Där berättar Marie mer om räddningstjänstens arbete och visar exempel på skadegörelse och vilka konsekvenser en brand kan få. Läraren Annika Bergström finns med och har varit med andra år när Gästrike Räddningstjänst varit på skolan. Hon berättar att besöken är uppskattade av alla och att informationen verkar gå in. – För oss på skolan är det här en riktig höjdpunkt. Vi tackar alltid ja när vi får erbjudandet för vi vet att det inte bara är en kul grej här och nu. Det här sprider sig bland eleverna efteråt. De vill prata vidare och de går hem och kollar läget med föräldrarna: ”har vi brandfilt?”, ”har vi släckare?”, ”fungerar brandvarnaren?”. Så det här ger absolut effekt. Vi har dessutom noll skadegörelse på skolan, vilket vi är väldigt glada för.

Eleverna fick prova att släcka ett brinnande kar med släckare. Många blev förvånade över den kraftiga hettan.

Annika Bergström

konsekvenserna av en brand. Av erfarenhet vet vi att den här typen av insatser har effekt och vi märker att informationen tas väl emot av de barn och ungdomar som vi möter. Vår förhoppning är att vi genom våra besök bidrar till att fler vet hur de ska agera om en brand uppstår och att fler får förståelse för vad det innebär att starta en brand.

Kollar med föräldrarna Genomgången runt brandbilen fortsätter och eleverna får veta mer om 26

BYGD 4 · 2018

Bidrag från Samhällsfonden Gästrike Räddningstjänst satsning på en informationsturné i skolorna är delvis finansierad genom bidrag från Länsförsäkringar Samhällsfond. Tack vare bidraget har de kunnat ta in extra personal för att jobba särskilt med de förebyggande utbildningsinsatserna. – Stödet från Länsförsäkringar Samhällsfond har gett oss bättre förutsättningar att nå ut med information till alla skolor om att utbildningen finns och vad den innebär. Vi har dessutom kunnat träffa fler klasser än vad vi hade kunnat utan bidrag, säger Jennie Berg. – Vi är glada att fler organisationer vill bidra till tryggheten i vårt samhälle och genom att samarbeta med varandra på det här viset kan vi tillsammans öka medvetenheten kring bränder och på så sätt rädda både liv och förhindra framtida skador. Under hösten 2018 kommer vi till exempel kunna vara med i kampanjen ”Sveriges största brandövning”, en jätteviktig insats för att förebygga bränder, förklarar Jennie vidare. Bra att ha koll Klockan börjar närma sig lunch på Milboskolan och Marie Rosén Engström och hennes kollegor tackar för sig.

Oliver Engström får prova hur det känns med en nackkrage runt halsen.

FÖR GÄVLEBORGS BÄSTA

Oliver Engström i klass 5A är nöjd efter dagens slut. Han sammanfattar det hela innan han lämnar klassrummet. – Det här var bra. Man fick veta mer om hur de jobbar och jag tycker att det var intressant att se hur det ser ut inne i brandbilen. Det känns bra att ha koll på

saker, som till exempel att man inte ska släcka olja med vatten och att man ska ta det lugnt om man ska utrymma. Jag visste rätt så mycket redan innan det här, men alla gör ju inte det. Och sånt här är ju en bra grej att kunna, om det skulle hända något.

Våren 2016 startade Länsförsäkringar Gävleborg LF Samhällsfond – en fond som föreningar, organisationer och andra icke vinstdrivande grupperingar kan söka pengar ur för att göra insatser som utvecklar Gävleborg. Varje år delas upp till 1,2 miljoner kronor ut. En särskild kommitté behandlar och beslutar om ansökningarna.

Sveriges största brandövning Sommaren 2018 blev hela Sverige smärtsamt påminda om vad en brand kan ställa till med. Vädret och klimatets krafter är svåra att råda över, men att tänka klokt och förebyggande kring brand i vår vardag är något vi alla kan göra. Under hela året satsar Länsförsäkringar Gävleborg extra mycket på brandsäkerhet. Förutom bidraget till Gästrike Räddningstjänst och deras skolinformation har man också inlett ett samarbete kring ”Sveriges största brandövning” – en kampanj som uppmuntrar oss alla att se över brandsäkerheten hemma och göra vår egen brandövning.

– När det kommer till brandsäkerhet är det små insatser som behövs för att göra stor skillnad. Tillsammans med räddnings tjänsten vill vi uppmuntra fler att göra de där åtgärderna hemma. Åtgärder som bara tar någon minut att göra, men som faktiskt kan rädda liv, säger Ann-Sofie Wesslén-Weiler, hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar Gävleborg. Läs mer och delta i Sveriges största brandövning på www.sverigesstorstabrandovning.se. BYGD 4 · 2018

SÅ GÖR JAG

Fullt av möjligheter När man går i pension börjar man mata duvor på heltid. Eller inte. Sanningen är kanske att det för många öppnar sig ett friare liv fullt av möjligheter – och varför inte volontärarbete i Jerusalem? text: Lena Nyblad Liljedahl foto: Britt Mattsson

Världsmästare i positivt tänkande? Olle Nyberg ser bara möjligheter med pensionärslivet.

BYGD 4 · 2018

lle Nyberg är tandläkare, gick i pension för elva år sedan men har ändå av och till fram till nu ryckt in och jobbat. - Någon gång måste man sluta, det går ju inte att bygga verksamheten på 76-åringar, skrattar han. Men begreppet ’sluta’ kan vara relativt. - Ja, i höst åker jag som volontär och jobbar i Jerusalem. Jag gjorde det förra året också och det är genom en stiftelse som riktar sig till att ge tandvård till fattiga barn. Volontärjobbet ser han flera fördelar med. Först och främst förstås att hjälpa till med tandvård i områden där det knappt finns tandvård. Men det är också rent personligen en upplevelse. - Det är kul att arbeta i en annan miljö med trevligt folk från olika håll i världen, slår han fast. Han tar emot i ett trähus från 1800-talet i centrala Hudiksvall med en påse wienerbröd i handen. Han visar runt och hunden Morris hänger med. Frun Britt, 82 år ung, serverar kaffe i uterummet men har inte tid att sitta ner. Pensionärer ni vet… Från en högtalare hörs opera. - Jag går numera sällan upp före halv tio. Klockan tio skriker Britt ”ska du ha frukost eller?” och då går både jag och Morris upp. Sen äter vi frukost och läser dagstidningarna. Träffar någon kompis, går ut med Morris, går på biblioteket, går ut med Morris igen, träffar barn och barnbarn, kollar sport på TV… Sedan kommer natten. - Jag är nattläsare och läser fruktansvärt mycket böcker. Det gör jag mellan elva och tre på natten ungefär.

Hudiksvall är basen men världen lockar.

Han funderar lite kring pensionärslivet och kommer på en rejäl fördel: - Nu är ju nästan alla vänner också pensionärer så man kan ha party på en tisdag utan att det stör. Han visar vinkällaren. Både Olle och

vägen är det. På den vägen är det. Det var en ren slump att jag blev tandläkare. Det säger han är genomgående för det mesta i livet. Livet i Gävleborg till exempel. 1970 kom Olle och Britt, som jobbat som tandsköterska, till Iggesund vilket för honom blev starten på en nära femtio år lång karriär inom Folktandvården Gävleborg. Att fortsätta arbeta av och till efter pensionsdagen har passat honom. - Min filosofi är att idag är det fredag och i morgon är det lördag och då tar man den dagen som den kommer. Jag bryr mig egentligen inte om jag jobbar eller om jag är ledig. Jag älskar att jobba men tycker också om att vara ledig. Han berättar att han en gång för länge sedan var på en chefskonferens. - Jag lovade där och då att jag kommer aldrig mer att göra någonting som jag inte tycker är kul och att jag aldrig kommer att vara sur på jobbet. Han ler: - Kanske hade jag druckit nån pilsner… Men han betonar att det verkligen är en genomtänkt livsfilosofi – inte bara en pilsnermarinerad kommentar. - Även om jag inte varit på topp har jag tagit mig i kragen och kommit in glad på jobbet ändå. Då blir andra gladare också. Och om jag verkligen varit ledsen har jag berättat det och fått »

"Min filosofi är att idag är det fredag och i morgon är det lördag och då tar man den dagen som den kommer." Britt har varit aktiva i Munskänkarna, Olle som ordförande i tjugo år. Det är länge sedan den här värmlänningen skulle mönstra, ville in i flottan och sa att han skulle bli tandläkare vilket underlättade vid uttagningen. Han möttes då av råa skratt när mönstringsVinintresset är stort läkaren tittade på hos Nybergs. hans betyg. Haha! Tandläkare? Den där? Med de betygen! Olle skrattar: - Jag tänkte ”nähä du gubbjävel” och pluggade i två år, fick betyg och kom in på tandläkarutbildningen. På den

BYGD 4 · 2018

SÅ GÖR JAG

empati. Som när jag berättat att Anna-Karin är död… Just ”Anna-Karin är död” är ord som fortfarande känns svåra. Självklart. - Hon var en av våra två döttrar och hon dog i cancer 2007, en vecka efter sin diagnos. Hon blev bara 45 år och det går inte en timme utan att jag tänker på henne, berättar han och slår sedan fast: - Men livet måste gå vidare. Det blir som två parallella spår. Man kan inte gräva ner sig och bara älta. Kloka ord som kräver kraft att uppfylla. När man är en glad pensionär…

FEM FRÅGOR OM PENSION Fredrik Rönnqvist är företagsrådgivare på Länsförsäkringar Gävleborg och har full koll på pensionssparande och hur man ska planera för en tryggare ekonomisk framtid. Vi passade på att be honom om några goda råd. Vad är det viktigaste och bästa rådet du har när det kommer till pensionssparande? Att man sparar, helt enkelt. Hoppas man på att den allmänna pensionen och avtalspensionen ska vara tillräcklig är risken stor att man blir besviken. En del brukar säga att de pensionssparar genom att amortera på huslånen. Att sänka de framtida kostnaderna är visserligen jättebra men som pensionssparande fungerar det sämre. Det är inte alltid en bra lösning att behöva sälja huset för att få loss kapitalet och troligtvis inte det första man vill göra som pensionär. I vilken ålder bör man börja pensionsspara? Ju tidigare desto bättre. Så fort du har en inkomst bör du spara till både buffert och pension. Den allmänna pensionen och avtalspensionen står vanligtvis för runt 60% av ens slutlön. Vill man ha det bättre än så behöver man spara själv. Hur mycket behöver man spara? Det viktiga är att skillnaden mellan slutlön och pension inte blir för stor. Tänk dig att från den ena månaden till den andra minska din inkomst till 60% av din nuvarande. Skulle du klara dig då? Sparbeloppets storlek är helt individuellt, men har man möjlighet att månadsspara ca 5% av sin bruttolön så ger man sig själv bra förutsättningar för ett trevligare liv som pensionär.

FAKTA Namn: Olle Nyberg Yrke: Tandläkare Ålder: 76 år Bor: I hus från 1800-talet i centrala Hudiksvall. Familj: Frun Britt, barn, mågar och barnbarn. Reser: ”Har åkt mycket till vinområden. Åker gärna med barn och barnbarn och har bland annat varit i Vietnam, Kroatien och London.” Läser: ”Allt. På natten. Deckare, romaner, det gör inget om det är roligt.” Tittar på: ”Ser ganska mycket TV, helst historiska och kulturella program och sport.” Lyssnar på: ”Mycket jazz men också klassisk musik och opera. En del hårdrock också.” Dricker: ”Det mesta, gärna vin. Men jag köper inget amerikanskt vin så länge Trump sitter som president och inte heller brittiskt öl med tanke på Brexit.” Äter: ”Gärna god mat.”

BYGD 4 · 2018

Är det viktigt att jobba länge för att pensionen ska bli bra? Ja, rent generellt. Att börja jobba tidigt och jobba till 65 gör mycket för den allmänna pensionen. Idag är det många som studerar vidare efter gymnasiet samtidigt som långt ifrån alla får välavlönade jobb som kompenserar för de jobbår man offrar under studietiden. Att vi dessutom lever längre idag bidrar till att vi behöver spara ihop mer kapital. Finns det något man kan göra för att få bra koll på sin framtida pension? Det bästa hjälpmedlet jag vet för att få koll på pensionen är att logga in på minpension.se. Där kan man göra en prognos och laborera med uttagstider utan att vara rädd för att förstöra någonting. Tycker man det här med pension känns krångligt kan man alltid höra med oss på Länsförsäkringar. Vi hjälper gärna till.

LÄNETS HISTORIA

WalgreensVärld

text: Ola Liljedahl

llen Olsson, 14 år från Åkrarna utanför Ockelbo, satte sig 1855 på en båt till USA med sina föräldrar och åtta syskon. Hon, som så många andra svenskar, lämnade ett ganska fattigt Sverige för en framtid på andra sidan Atlanten. Hon hamnade i delstaten Illinois där hon så småningom träffade en annan svenskättling, Carl Olofsson, som emigrerat från Småland lite tidigare och då bytt namn till Walgreen. De gifte sig och flyttade till en gård i Woodhull, Illinois, där första barnet Charles Rudolph föddes 1873 när Ellen var 32 år. Om hon hade kontakter kvar i Ockelbo då vet vi inte. Men vi vet att hon och maken pratade svenska hela livet och såg till att sonen, och hans syster så småningom, också gjorde det.

För Ellens son vet vi en massa om. Familjen flyttade när han var tonåring till det lite större samhället Dixon. Ellen och hennes man Carl ville ju att sonen skulle få gå i en bra skola och i Dixon fanns det till och med en business-skola som Ellen och Carl mer eller mindre tvingade sonen att gå ett år. Han gjorde det motvilligt och jobbade ännu mer motvilligt med bokföring innan han hoppade av för att jobba i en skofabrik. Där förlorade han fingret i en olycka och, möjligen, blev det indirekt anledningen till att han köpte en så kallad drugstore, ett apotek, på Cottage Grove Avenue i södra Chicago 1901. The rest is history, som de säger i USA. Sonen till Ellen Olsson från Ockelbo expanderade nämligen och har i USA blivit sinnebilden för det man där

kallar en self-made-man, en som startar med två tomma händer och bygger sin framgång. Ellen Olssons son blev en av USA:s främsta affärsmän. När USA:s blivande president Ronald Reagan, långt senare, växte upp i Dixon brukade han gå caddie på golfbanan åt Charles som hade räddat den lilla stans golfklubb när den saknade pengar. För, om man säger så, pengar fattades aldrig Charles R. Walgreen. Walgreens som butiken kallades ser man överallt i USA idag. Butikerna blev nämligen bara fler och fler. Idag har Walgreens 8 100 butiker (varav 400 erbjuder sjukvård också), 240 000 anställda och 5,9 miljoner kunder varje dag. Tänk om Ellen från Ockelbo hade anat det när hon klev på den där båten… BYGD 4 · 2018

MEDARBETAREN Om någon bokstavligen skulle kunna använde det gamla uttrycket ’prata med bönder på bönders vis’ är det Maria Sedvall. Hon är uppväxt på en gård men bor på en annan och rider och sköter sina hästar varje dag efter jobbet som företagsrådgivare för, just det, lantbruk på Länsförsäkringar Gävleborg. text: Lena Nyblad Liljedahl foto: Britt Mattsson

Maria njuter av jobb och fritid BYGD 4 · 2018

aria Sedvall klappar hästen Calippo och säger: - Det här med hästar är mitt liv och, lyckligtvis, går det även ihop med jobbet. Hon kan utan tvekan sina saker när det gäller de frågor lantbrukare har. Dels för att hon växte upp på lantbruk i Hedesunda och numera bor med sambon Joel på hans familjs gård i Holmsveden, dels för att hon efter lantbruksgymnasiet i Nytorp utbildade sig till lantmästare i skånska Alnarp. - Jag hade jobbat som djurskötare och traktorförare, men kom fram till att jag ville plugga vidare. Jag fick jobb direkt när jag slutade skolan och jag trivs verkligen jättebra, berättar hon. Hennes stora intresse för hästar och hästhoppning tar mycket tid och hon är välmeriterad som ryttare. Hon förklarar att hon alltid varit hästtjej och började tävla i ponnyklass i tioårsåldern. Nu tävlar hon med både Calippo och Lazio, som båda är svenska halvblod, och har hoppat stora tävlingar som Elmia Scandinavian Horse Show och Falsterbo Horse Show med bra resultat. Målet nu är SM med Calippo, eller Calle som hon kallar honom och beskriver som het och bestämd med drag av ADHD. - Han är otroligt otålig och inte helt lätt att rida. När jag rider är det bara jag och hästen och då kan jag inte tänka på någonting annat. Det gäller att fokusera och det har jag nytta av i jobbet också, säger hon. Ridningen ger energi och erfarenheten av både hästar och övrigt lantbruk ger trovärdighet i jobbet. Något som är nog så viktigt i den ganska snåriga värld som är lantbrukarens. - Det är en väldigt stor fördel när jag möter kunder att jag vet vad jag pratar om och vet vad de håller på med. Det känns som att vi förstår varandra. Det bästa med jobbet är helt klart det sociala,

att möta kunderna, säger Maria och tillägger: - Och att den ena dagen inte är den andra lik. Antingen är jag ute på kundbesök hela dagen, det kan vara större och mindre lantbruk med olika inriktning, eller sitter jag på kontoret, svarar på frågor eller lämnar offerter på försäkringar. Hon har Bollnäs som bas men jobbar över hela Hälsingland och trivs jättebra med både jobb och arbetskamrater. - Jag har en kollega som jobbar

Elitekipage i hästhoppning.

"Jag vill vinna och har mål. Det tror jag kommer från ridningen men även i arbetet vill jag förstås göra ett så bra jobb som möjligt." med samma sak i Gästrikland så vi kan hjälpas åt och utbyta erfarenheter, vilket är bra för både oss och kunderna, berättar hon. Maria säger att hon har mycket vinnarskalle i sig när det gäller det mesta. - Jag vill vinna och har mål. Det tror jag kommer från ridningen men även i arbetet vill jag förstås göra ett så bra jobb som möjligt. Är du het och bestämd som din häst? - Haha, mot hästarna är jag nog lugn och mjuk men bestämd, skrattar hon. Svärmor Ingrid som är med och hjälper till med både häst och hinder inför fotograferingen håller med och lägger till att Maria inte hetsar upp sig i onödan utan är väldigt metodisk i allt hon gör. På hindret för dagen finns Länsförsäkringars logga. Maria representerar Bollnäs Sportryttare när hon tävlar och Länsförsäkringar är med och sponsrar klubben. Tävlingsridning är ett intresse som, i

likhet med andra sporter, gränsar till en livsstil. En gång i veckan tränar hon hästhoppning med tränaren Gabrielle Young Shing, hästarna ska ständigt ridas och förstås skötas varje dag och stallet ska mockas... FAKTA Namn: Maria Sedvall Ålder: 26 Gör: Företagsrådgivare för lantbruk på Länsförsäkringar Gävleborg, med kontor i Bollnäs men arbetsområde Hälsingland. Bor: Med sin sambo Joel på gård i Holmsveden, med bland annat 25 mjölkkor och två hästar. Bakgrund: Uppvuxen på lantbruk i Hedesunda, jobbat som djurskötare och traktorförare, studerat till lantmästare.

BYGD 4 · 2018

Vet du och din familj vad ni ska göra om det börjar brinna?

Delta i Sveriges största brandövning och gör ditt hem tryggare på 15 minuter. Att rädda liv är enklare än du tror. Läs mer på sverigesstorstabrandovning.se

Länskrysset

1:a pris: Brandpaket: 6 kg pulversläckare, brandfilt och brandvarnare – värde 750 kr 2-4:e pris: Förbandskudde och brandfilt – värde 390 kr

TÄVLA OCH VINN FINA BRA-ATT-HA-PRISER!

5-6:e pris: Förbandskudde – värde 190 kr BRÖD OCH VIN I KYRKAN TRÖJAN

KALLAS OXE BETAR NORRUT

NAKENSTUDIE I KONSTEN

DEN KAN MAN TAPPA

STAD SOM DRYCK

IFALL RYSK SJÖ OCH FLOD VAR SOT FÖRR DEN GÅR ÖVER

BRUKAR SES PÅ STRAND KOMMER DEN SOM FÖRSOVIT SIG

GÅR VI IBLAND

KAN SKJUTAS

FÖRÖDMJUKELSE BÅGSKYTT KAN VÄG VARA

LIVSÅSKÅDNING KAN MAN FÖR SIN SAK ARIDA

KAN BRUKA JORDEN ÄR KALL

NAMN SOM SNO JAPANSK TEATER

SKOGSANTILOP TOG MARK

SPELAS PÅ SCEN

FINNS BARA I SAGOR

KLAR

MEDLARFÖRSÖK

ASTRONOMISK ENHET

KRÄVER ÅNGLOK

RITBORD DÅLIGT SES PÅ TRÄD FYNDPLATS

KAN HÖRAS I SKOGEN KALLAS LÅNG BLECKBLÅS

BLIR VI ALLA ÄR VISSA SYFTEN

HAR VÄL ALLA HEM HUGGER MAN MED

REGERAR

HAR ÄTTER GÖR VISSA PÅ HUS

OMFÅNG

KORSORD

SKRIVIT UPP ELLER NER

HIMLAFENOMEN STAL LITE

EN STRAND I RIO DE JANEIRO

MYCKET TUNNA TIMA

SES PÅ VAROR GREKISK GUDINNA

DELSTAT I USA HAR INTE ALLA

BUTIKSKYLBITRÄDE MEDIUM TUNNARE TROSS

KALLAS DEL AV OCKSÅ PRÄSTINUIT SKRUDAR SNACK BLEV JUNGFRU MARIA

KOMMER I DATORN TYP AV MENING

SKRIFTLIGT INTYG EFTERTRYCK

KAN SES PÅ ÄNGAR KORT TENNESSEE

DJUR I KYRKAN? SKA FÖRSVARAS DE KAN FÅ UNGAR

DÄGGAR MED ETT ANNAT ORD

BELÖNING I FORM AV LÖNETILLÄGG SMYCKADE

GJORDE TURISTEN PERIOD I TIDEN

KAN GE LJUS I MÖRKER BÖR MAN GLÄDJEN TVÅ FÖR ROMARE

STOR MÅSFÅGEL

KAN CYKEL BLI FALKMAN

FIENDSKAP

DEN SES PÅ TASS

KAN PINNE GÅ

KAN HJUL VARA SES I TUBER

MÅTT FÖR KINES

VIKTIG PJÄS

KORT LOGARITM NOLLSTÄLLT

EN NORSFISK

TROLLKVINNA I NORDEN

KAN GRUSVÄG BLI DANSVISA

DE FICK DRA DÅ KAN GLAS GÅ I

SES I STALL

MISSTÄNKTE

LITEN FÅGEL NATRIUM I KEMIN

SLAG

FÅR FART PÅ SKOTTAR

PLUMP

HÅLLER VISSA DE KAN OCKSÅ GÖRA ONT

Skicka in lösningen (meningen i de gula rutorna) med ditt namn, adress och telefonnummer till: Länsförsäkringar Gävleborg, att: Länskrysset, Box 206, 801 03, Gävle. Alt till: lanskrysset@LFgavleborg.se. Senast 4 december 2018. Bland de rätta svaren dras 6 vinnare, som alla presenteras i nästa nummer av BYGD. Förra numrets vinnare var: 1:a pris: Karin Svärd, Alfta. 2:a pris: Anders Björkgren, Gävle. 3:e pris: Karin Appelgren, Gävle. 4:e BYGD pris: Helena 4 · 2018 35 Wickström, Sandviken. 5:e pris: Kerstin Hall, Bollnäs. 6:e pris: Monika Berg, Bollnäs.

Vi vet att nästan vad som helst kan händ i ett hem. a Därför har vi gjort vår hemförsäkring enkel att förstå och trygg att leva med. Visste du till exempel att ett extra bra reseskydd alltid ingår? Och att försäkringen ger bästa möjliga skydd, var du än bor? Läs mer om vår hemförsäkring och teckna direkt på LFgavleborg.se/hemforsakring

Gävle Drottninggatan 35, 026-14 75 00 Sandviken Hyttgatan 18, 026-25 20 38 Hudiksvall Storgatan 34, 0650-48 79 00 Söderhamn Köpmangatan 11, 0270-24 14 00 Bollnäs Långgatan 7, 0278- 75 70 00 Ljusdal Postplan 14b, 0651-56 63 00 Internet info@LFgavleborg.se