2 minute read

NYÅRSKONSERT MED STOCKHOLMS I BERWALDHALLEN DEN 31/12 2022 KL 16.00.

Att årets upplaga var outstanding kan upplevas som en klyscha men för dom som var närvarande så manifesterade man sin uppskattning genom att man vid konsertens avslutning ”framtvingande” inte mindre än tre extranummer.

Tyvärr måste jag beklaga Er som inte fick möjlighet att själva bevittna denna extraordinära musikhändelse. Tidpunkten för starten var vald så att den skall kunna ge minsta möjliga friktion gentemot andra nyårs evenemang om det inte är så rent av, att man inleder sitt eget firande tillsammans med externa gäster på Berwaldhallen.

Vi som var där gick samtliga hemåt med ett leende på läpparna så mycket kan jag säga i den frågan. Här nedan försöker jag att bevisa min tes både för vana Strauss lyssnare och lite mera allmänt musikintresserade.

Programmet saltades med paradnummer av världsberömda kompositörer som Frans Lehár och Joseph Hellmesberger. Inte nog med att programmet presenterades av mezzosopranen Marianne Eklöv utan det att hon själv sjöng som inledning ur glada Änkan ”Vilja-Lied” och sedan tillsammans i en ljuvlig duett med tenoren Tobias Westman ur Glada Änkan ”Änkevalsen”. Den dramatiska kärleks romansen mellan Greven och Änkan i nämnda välkända operett inleddes i den första avdelningen och fick sin epilog i avdelning 2.

Tobias Westman sjöng också ett eget stycke av Franz Lehár ur ”Leendets land” Du är min hela värld. Strauss bröderna var rikt representerade naturligtvis med kända tongångar där vi lyssnar till svepande vackra stycken avbrutna med intonerande musikcrescendo som vi alla förknippar med bröderna Strauss. För att stimulera den musikala känslan hos er ännu mer, kan jag ge er ett lite axplock ifrån årets program.

Josef Strauss levererade Aus der Ferne, Eduard Strauss Polka Schnell, Josef Strauss Dynamiden Walzer. Den här uppräkningen av kända örhängen i Strauss repertoaren som vi fick njuta av avslutas av Johann Strauss d.y. och hans Tik-tak. Polka Schnell.

Det första inslaget i extranumren emotses alltid med stort intresse och tystnaden var total inför anslaget av maestron Mika Eichenholz, när de första spröda tonerna brusade ut från podiet. Då kom den förlösande känslan av ett kärt återseende när tonerna av ”An den schönen blauen Donau” i stigande tempo och amplitud brusade ut i lokalen. Ja, jag själv känner en rysning av välbehag i att den var med även i år och hade nog liksom väldigt många andra blivit ordentligt besviken om så inte hade varit fallet.

Nå ja stämningen kanske steg ytterligare någon grad inför extranummer nr 3, som ganska säkert blir det sista för kvällen, om inte annat för att funktionärer och musikanter behöver en välbehövlig vila efter tidigare framträdande på olika platser. Detta är Mika Eichenholzs parad- nummer när det nästan ljudlöst tonas in så leder han publikens handklappning i takt med den välkända Radetzki marschen, och så har han hela tiden närkontakt med publiken med små diskreta handgester och mera distinkta handrörelser när amplituden stiger, ibland tillåter han sig en liten blinkning när han igenkänner någon i publiken. Publiken är alltid ”med på noterna” och känner viss delaktighet i musikstyckets framförande.

Programmet indelas i två avdelningar med en mellanliggande paus om 30 minuter, då vi vanligtvis uppvaktar vår kontaktkvinna Alexandra Kramer med en bukett, hon som ser till att vi alltid får de här fina biljetterna vanligtvis på de sju första bänkraderna men ofta t.o.m. ännu längre fram. Chanserna till riktigt fina biljetter ökar markant om vi kan skicka in vår rekvisition före utsatt tid. Hon spelar f.ö. 2:a fiol i denna gigantiska 50 personers orkester. Blomöverlämnandet vid de närmaste konserterna i tiden har av kända skäl inte kunnat ske personligen utan på scenen vid konsertens avslutning.

Vad vi inte är direkt vana vid är att hur en harpist i form av Margareta Nilsson kan hantera sin harpa i Flamencotoner men hantverket med instrumentet är imponerande och det var knäpptyst i lokalen. För att ge utrymme åt hur mångsidigt detta musikarrangemang verkligen är, så framfördes ett alldeles fantastiskt balettkollage av ungdomar vid Stockholm Dance Academy som fullkomligt sprutade ut ungdomlig

This article is from: