Larsmo kommuntidningen 2 2014 pdf

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 26

2 • 2014

Offentligt meddelande

Vinterkarneval

Lördag 7.3.2015 kl. 12.00 - 15.00

Aktiviteter - Servering - Utlottningar

2

Kielellinen asema

I språklagen stadgas att statsrådet ska för varje tioårsperiod bestämma om en kommun är finskspråkig, svenskspråkig eller tvåspråkig.

En kommun är tvåspråkig om kommunen har både finskspråkiga och svenskspråkiga invånare och om minoriteten utgör minst åtta procent av kommunens invånarna eller minst 3 000 invånare. Ifall minoriteten består av färre än 3 000 invånare i kommunen och minoritetens andel sjunker under sex procent ska statsrådet bestämma att kommunen ifråga blir enspråkig ifall kommunen inte frivilligt begärt att få förblir tvåspråkig. Hittills har statsrådet alltså fastställt kommunernas språkliga status vart tionde år. Den nu pågående tioårsperioden går ut år 2022.

Kielilain mukaan Valtioneuvoston asetuksella säädetään joka kymmenes vuosi mitkä kunnat ovat suomenkielisiä, ruotsinkielisiä tai kaksikielisiä. Kunta on säädettävä kaksikieliseksi, jos kunnassa on sekä suomen- että ruotsinkielisiä asukkaita ja vähemmistön osuus on vähintään kahdeksan prosenttia asukkaista tai vähintään 3 000 asukasta. Kaksikielinen kunta on säädettävä yksikieliseksi, jos vähemmistön osuus on alle 3 000 asukasta ja sen osuus on laskenut alle kuuden prosentin.

Kunnan valtuuston esityksestä valtioneuvoston asetuksella voidaan säätää kunta kaksikieliseksi seuraavaksi kymmenvuotisjaksoksi, vaikka kunta muuten olisi yksikielinen. Tähän mennessä Valtioneuvosto on siis määrännyt kuntien kielellistä asemaa joka kymmenes vuosi. Nyt käynnissä oleva kymmenvuotiskausi päättyy 2022.

I statsandelsreformen hör Larsmo kommun till förlorarna. Den främsta grunden till att statsandelen minskar är att kriteriet för sjukfrekvens får större betydelse och att Larsmo som enspråkig kommun inte beviljas förhöjning för svenskspråkiga invånare. Enligt gällande lag om statsandelar har alla kommuner som upprätthåller en svenskspråkig skola beviljats förhöjning av statsandelen för skolelever i åldern 6-15 år. Enligt de nya grunderna är det endast i tvåspråkiga kommuner som antalet finsk- och svenskspråkiga invånare påverkar statsandelens storlek.

Eftersom skillnaden mellan statusen som svenskspråkig eller tvåspråkig status för Larsmo kommuns del handlar om ca 1,2 miljoner euro per år har kommunfullmäktige beslutat att Larsmo ska inlämna en ansökan om att få bli en tvåspråkig kommun.

I slutet av år 2013 hade Larsmo kommun 5 065 invånare, 92,5 % hade svenska som modersmål 6,1 % hade finska som modersmål. Invånare med andra språk utgjorde sammanlagt 1,4 %.

I ett tvåspråkigt Larsmo är förvaltningsspråket fortsättningsvis svenska. Handläggningsspråket vid behandling av ärenden bör ske på kundens språk. I tvåspråkiga kommuner skall fullmäktiges möteskallelser och protokoll skrivas på svenska och finska. Instruktioner och andra viktiga handlingar bör även finnas på båda språken liksom informationen. Medlemmar i en tvåspråkig kommun har rätt att använda finska eller svenska vid sammanträden och att få handlingarna översatta. I en tvåspråkig kommun skall också texter på skyltar, trafikmärken och annan motsvarande skyltning finnas på två språk, finska och svenska.

Den mest synliga förändringen i ett tvåspråkigt Larsmo blir säkert vägskyltarna och att kommunfullmäktiges föredragningslistor och protokoll översätts till finska.

Larsmo kommun har haft och har fortsättningsvis som mål att alla ska få en bra service och ett gott bemötande oberoende om modersmålet är svenska eller finska.

Pääkirjoitus Gun Kapténs, kunnanjohtaja

Som känt har regeringen avgett en proposition till riksdagen om förslag till lag om ändring av 5 § i språklagen. Enligt förslaget ändras lagen så att statsrådet även under den tioårsperiod för vilken statsrådet har bestämt att en kommun är enspråkig, ska få besluta att en kommun på begäran av kommunfullmäktige blir tvåspråkig. Ändringsförslaget har samband med ändringen av lagen om statsandel för kommunal basservice som träder i kraft den 1 januari 2015.

Ledare Gun Kapténs, kommundirektör

Språklig status

Kuten tiedämme hallitus on tehnyt eduskunnalle esityksen laiksi kielilain 5 §:n muuttamisesta. Esityksen mukaan yksikielinen kunta voitaisiin kunnan valtuuston esityksestä valtioneuvoston asetuksella säätää kaksikieliseksi kesken sen kymmenvuotiskauden, jonka ajaksi valtioneuvosto on säätänyt kunnan yksikieliseksi. Muutosehdotus liittyy 1. tammikuuta 2015 voimaan astuviin muutoksiin koskien lakia kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta.

Luodon kunta kuuluu valtionosuusuudistuksen häviäjiin. Valtionosuuden vähennyksen ensisijaisena perustana on, että sairastavuuskriteeri saa suuremman merkityksen ja että Luodon yksikieliselle kunnalle ei myönnetä korotusta ruotsinkielisille asukkaille. Voimassa olevan valtionosuuslain mukaan kaikille ruotsinkielistä koulua ylläpitäville kunnille myönnetään korotettu valtionosuus 6-15 vuotiaille oppilaille. Uusien perusteiden mukaan ainoastaan kaksikielisissä kunnissa valtionosuuden koko määräytyy suomen- ja ruotsinkielisten asukkaiden lukumäärästä. Koska ruotisinkielisen tai suomenkielisien aseman väliset erot Luodon kunnan kannalta olisi noin 1,2 miljoonaa euroa vuodessa on kunnanvaltuusto päättänyt, että Luodon kunta hakee kaksikieliseksi kunnaksi.

Vuoden 2013 lopulla Luodon kunnalla oli 5 065 asukasta, eli 92,5 % ruotsinkieli ja 6,1 % suomenkieli äidinkielenään. Muun kielisiä asukkaita oli yhteensä 1,4 %.

Kaksikielisessä Luodossa hallintokieli on edelleenkin ruotsi. Asioiden käsittelykieli on oltava asiakkaan kielen mukainen. Kaksikielisissä kunnissa valtuuston kokouskutsut ja pöytäkirjat on laadittava sekä ruotsiksi että suomeksi. Ohjesäännöt ja muut tärkeät asiakirjat on laadittava molemmilla kielillä kuten myös tiedotteet.

Kaksikielisen kunnan jäsenillä on oikeus käyttää suomea tai ruotsia kokoukisssa ja saada asiakirjat käännetyksi. Kaksikielisen kunnan kaikki opasteet, liikennemerkit ja muut vastaavat kyltit ja niiden tekstit on oltava kahdella kielellä, suomeksi ja ruotsiksi.

Kaksikielisen Luodon näkyvimmät muutokset ovat varmaan suomeksi käännetyt tieviitat sekä kunnanvaltuuston esityslistat ja pöytäkirjat. Luodon kunnalla on ollut ja on jatkossakin tavoitteena antaa hyvää palvelua ja kohtelua kaikille huolimatta siitä onko äidinkielenä suomi vai ruotsi.

Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Gun Kapténs Redaktör/Grafisk formgivning Arne Böhling Tryckeri Botnia Print E-tidning www.larsmo.fi

God Jul och Gott Nytt År Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta

3

Budget 2015

Trots dystra utsikter på na� tionell nivå bedöms det goda sysselsättningsläget i Larsmo fortsätta. Arbetslöshetsgraden för 2014 uppskattas till 3,8 procent och för 2015 till 3,5 procent. I och med det goda sysselsättningsläget och ett fortsatt bra tomtutbud prog�

Verksamhetskostnaderna ökar med 2,5 procent och uppgår till 28,5 miljoner euro (5 470 euro/invånare). Kundtjäns� terna, dvs. kostnader för vård och omsorg, som står för 44 procent av verksamhets� kostnaderna beräknas öka med 3,5 procent och uppgå till 12,6 miljoner euro (2 413 euro/invånare). Inom den egna verksamheten föreslås nedskärningar inom bl.a. VIPservicetrafiken, skolornas tim� resurs, bibliotekens vikariean� slag, stipendier för högskole� studerande, eftisverksamheten samt g r undförbättring av enskilda vägar. Dagvårdssek� torn får höjda anslag på grund av ökat dagvårdsbehov. Nya uppgifter tillkommer inom äldreomsorgen och elev- och studerandevården. Trots vid� tagna sparåtgärder och skat� tehöjningar visar budgetför� slaget för 2015 ett underskott på 261 000 euro.

Skuldbördan stiger med 0,5 miljoner euro och uppgår i slutet av 2015 till 12,6 miljoner (2 427 euro/invånare).

Investeringstakten är fort�

Reform innebär att omforma, förbättra och förändra enligt Svenska Akademins ordlista. Det känns onekligen som om vi just nu lever i reformernas tidevarv och förändringarnas förlovade land. Det växande servicebehovet och de allt mer krympande resurserna har känts av både på nationell och lokal nivå. De ekonomiska realiteterna är tuffa, AB Finland OY går inte bra. Strukturella reformer är absolut nödvändiga, men de är inte nog. Då förvaltningen entusiastiskt möbleras om, har mindre uppmärksamhet ägnats åt själva servicen, åt förändring och förbättring av processer och verksamhetsmodeller, enbart system- och organisationsreformer räcker inte.

Det handlar om att utveckla, inte bara omforma och förändra!

Utan medborgarsamhället blir strukturerna bara ett luftslott. Vi behöver alla involveras för att förbättra barnens och de ungas välfärd, tillgodose den allt äldre befolkningens servicebehov, förhindra utslagning osv. Vi kan inte förlita oss enbart på den offentliga servicen utan är allt mer tvungna att själv bidra, ta hand om de våra, varandra. Det finns flera goda skäl att förändra debatten till att handla om våra objektiva skyldigheter istället för subjektiva rättigheter. På vilket sätt kan jag bidra?

Äldrerådet består av fem invalda förtroendevalda och en tjänste� sekreterare som är förvaltnings� chefen. Rådets främsta uppgift är att bevaka de intressen som berör de äldre i Larsmo. Det kan gälla ärenden inom äldre� omsorgen, sjukvården, mark� planering eller fastigheter. Rådet har vanligen 4-6 möten årligen beroende på vad som är aktuellt.

När Larsmo kommun gick in i samarbetet kring hälso- och sjukvården med regionens kom� muner ökade rådets ansvar. Rå� det tog bl.a. över sponsoreringen av fotvården för äldre. För att förhindra halkolyckor sponsore� ras halksydd åt äldre när de fyller 75 år. Under äldrerådet finns även förmedling av gårdskarls� sysslor åt äldre som man kan beställa via kommunens växel.

En så kallad födelsedagsfest ordnas under våren dit samt� liga som fyller jämna år in� bjuds till en kaffesits med pro� gram. Tillfällena är välbesökta.

Aktuellt just nu är en upp� datering av en broschyr med

de viktigaste telefonnumren.

Broschyren kommer att utdelas med post inom detta år åt de som fyllt 65 år. Det har nämligen blivit allt svårare att kunna hitta i de telefonkataloger som ges ut i textform. Texten är oftast liten och svårläst och du skall veta exakt vad en instans heter för att hitta rätt. Alla äldre har inte heller tillgång till dator och nätsidor för att lista ut vem man kan kontakta i olika frågor. Ska du ha tag i en läkare kan det vara bråttom. Snabbguiden 2015 kan även hämtas gratis från kom� munkansliet ifall det är någon annan som önskar ta del av den.

I planerna och tankarna finns även att starta någon typ av internet-café åt äldre. Många vill gärna lära sig att söka service via datorn och nätet men känner sig osäkra och skulle gärna önska handledning i samband med att man ordnar träffar. Om äldre� rådet lyckas hitta bidragsgivare kanske detta kunde förverk� ligas under inkommande år.

CAROLA LÖF

Skuldbördan

Ulf Stenman

Bra sysselsättningsläge

Ökade verksamhetskostnader

sättningsvis hög. Nästa år finns reserverat 2,0 miljoner euro för investeringar i bl.a. ombyggnad av kök- och ser� veringslinje samt delning av klassr um i Bosund skola, planering av nya utrymmen för dagvård och förskola i Bosund, anslutning av Cron� hjelmskolan, Sandlundens åldringscenter och Holm fri� tidsgård till fjärrvärme, änd� ring av värmesystem till bergvärme i Näs skola, byggande och beläggning av gator på Murmästar, Lilla Furuholmen (Hästgrundet), Vikarholmen, Gammelhagen och Vidmos� sen detaljplan, byggande av vatten- och avloppsledningar på Murmästar, Lilla Furuhol� men (Hästgrundet), Vikar� holmen, Gammelhagen och Vidmossen detaljplan samt utbyg gnad av avlopp och förnyande av vattenledningar på Risö-Hannula området och i Grev. År 2016-2017 förverkligas bl.a. dagvårds-/ förskoleutrymmen i Bosund, ombyggs utrymmen i huvud� biblioteket och tandkliniken till tillredningskök, matsal och administrativa utrym� men för Cronhjelmskolans behov. Från 2017 tas nya biblioteksutrymmen i bruk i det nya centrumhuset i Holm.

-

Den offentlig a ekonomin i Finland är i obalans på grund av flera år med negativ ekonomisk tillväxt. Enligt finansministeriet kommer tillväxten i bruttonationalpro� dukten 2015 att vara endast 1,2 procent. Arbetslöshets� graden förutspås 2015 ligga på 8,6 procent för att 2016 minska en aning och uppgå till 8,5 procent. Matchningspro� blemen på arbetsmarknaden är fortfarande betydande och finansministeriet bedömer, att den strukturella arbets� löshetsgraden lig ger kring 7,2 procent. I regeringens budgetförslag för 2015 ingår förslag till������������������� nya generella ned� skärningar i statsandelarna på ca 46 euro/invånare. Därtill förlorar Larsmo kommun nästa år 50 euro/invånare på grund av statsandelsreformen.

nosticeras en befolkningsök� ning 2015 till 80 personer.

Tillväxten i skattegrunden beräknas både 2014 och 2015 också bli något snabbare än i landet i genomsnitt, dvs. 3,2 respektive 2,7 procent. En höjning av inkomstskattesat� sen med 0,5 procentenheter till 20,0 procent är ändå nöd� vändig för att kompensera bortfallet av statsandelarna och hålla ekonomin i balans.

Ordförandes ruta

Larsmo kommun tvingas till sparåtgärder och skattehöj� ningar nästa år för att på sikt hålla ekonomin i balans.

Den främsta orsaken till att sparåtgärder måste vidtas är minskade statsandelar.

Äldrerådet info

GUN KAPTÉNS

Äldrerådet. Else-Brita Jungar, Jan-Olof Björkskog, Hans Björkskog, ordförande, Kurt Sundqvist, Kristina Nyfelt.

Tyvärr tvättar Staten i sin reformiver alla kommuner nu i 90 grader, omedveten om att vissa skulle klara sig med 60 grader. Kommunernas utvecklingsverksamhet skulle stödas bäst via uppluckring av bestämmelser som gäller kommunerna och i stället skapa förutsättningar för olika försök, anpassade till regionens behov. Strikt normstyrning innebär mindre flexibilitet, medan handlingsutrymme på det lokala planet ökar viljan att finna nya innovativa, kostnadseffektiva verksamhetsmodeller. Lyckligtvis lyfts idag allt oftare fram användarperspektivet. Det innebär att kommuninvånarna och de som anlitar tjänsterna involveras i serviceprocessens olika skeden: idéer och serviceplanering, samproduktion, vidareutveckling och utvärdering av tjänster. På så sätt kan man göra serviceverksamheten smidigare, eliminera överlappningar och säkerställa att servicesystemen motsvarar behoven i kommuninvånarnas vardag. På diskussionsnivå instämmer man i regel med att servicen ska vara användarcentrerad.

Men på det praktiska planet kommer det ändå att ta tid innan det syns som ett nytt sätt att verka.

Larsmo och Jakobstadsregionen måste klara av att kavla upp ärmarna och ta reda på i vilka frågor vi är överens och hitta gemensamma mål. Det är det bästa sättet att skapa en gemensam framtid i regionen – vilka strukturerna än må vara. Vi kommunala beslutsfattare har pusselbitarna och måste våga ta beslut!

Det som förenar allt det ovan nämnda är samarbete och arbete för en gemensam utveckling av verksamheten. Då äkta vilja till samarbete och växelverkan är en central värdering som styr verksamheten, ökar förtroendet. Då det finns förtroende, kan man med små medel få mycket till stånd i det nödvändiga utvecklingsarbetet.

4

Antas djurgård växer till i Kackur Det som började med en katt och två kaniner är idag An� tas djurgård med rätt många invånare. På gården bor Ida och Joakim och alla deras djur. Här finns en islands� häst och en shetlandsponny, 11 får, 18 hönor som är av rasen dvärgsilkeshönor och Brahma, 4 kaniner varav två är belgiska jättekaniner som väger närmare 10 kg, 1 hund och 1 katt. Den dag jag be� söker Antas finns dessutom en extra hund på plats som är på besök då ägaren rest bort.

Hobby Antas djurgård är fodervärd åt hästarna, men alla de andra dju� ren är Idas och Joakims egna.

De har sin djurgård som hobby, och har heller inga planer på att det skall vara något annat än just en hobby. Men bara genom att se sig omkring på deras fina gård kan jag konstatera att det nog inte är någon liten hobby de driver idag. Ida konstaterar att det är en hobby som växer.

Hon skulle gärna ha flera får och en egen häst. En minigris finns också på önskelistan. Att skaffa det första djuret, och även det andra djuret är ofta ett stort steg som kräver mycket funderingar. Men sedan är det inte lika svårt att besluta sig för nästa och nästa. Det är liksom inte så stor skillnad, man är re�

dan bunden och har ett ansvar, så ett till spelar inte så stor roll.

Av fåren får de ull, som sedan sänds till ett spinneri för att bli till garn. De klipper själva sina får, och Ida har lite funderat på att lära sig spinna. Hon är intresserad av handarbete, så att ha eget garn är roligt. De är också självhushållande på ägg, även om det inte är värphönor de har på sin gård. Fåren går på bete på sommaren, och att hitta bete har inte varit något problem hittills. Personer med åkrar brukar helt enkelt ringa upp och fråga om de inte kan komma med sina får på bete, då fåren betar rent från sly och annat, de rensar upp helt enkelt.

Välkomna till Antas Ida är utbildad byggnadsin� genjör och Joakim jobbar som fastighetsskötare. Gården de bor på har ursprungligen hört till Joakims släkt. Namnet Antas djurgård kommer från den blogg som Ida skriver om deras gård och hobby. De har aldrig riktigt tänkt öppna en djurgård, utan det var, och är, mera så att först bybor och sedan andra började komma dit för att besöka dju� ren. Det har Ida och Joakim inget emot, de som vill komma förbi är nog välkomna. Då dju� ren behöver skötsel är de ofta hemma och syns till på gården.

Livat på Antas. Bland lantrasfår, dvärgsilkeshönor, kaniner, shetlands sheepdog, ponnyn, Herrman och Ernst händer dagligen spännande saker både för husfolket och besökare.

Det första officiell ”Öppet Hus” tillfället hade de nu i höst.

Det var under Larsmo kom� muns fritidveckor, och då var det mellan 150-200 personer som besökte Antas djurgård.

Tiden får utvisa om det blir flera officiella Öppet Hus – tillfällen. Men fortsättningsvis är besökare alltid välkomna till Antas djurgård på besök då Ida och Joakim är hemma.

Vill du bekanta dig med djuren och Antas djurgård så bloggar Ida på adressen: http://antas� djurgard.blogspot.fi/ ANNETTE KORTELL-SVENFORS

Vi har rekordmånga unga företagare Jakobstadsregionen karaktärise� ras av är det stora antalet unga företagare. I fjol grundades 160 nya företag i regionen, va� rav nästan hälften, 75 stycken, grundades av personer under 30 år. I fjol grundades ett dus� sintal företag i Larsmo. I år har redan sju företag grundats av Larsmobor och av dessa är fyra företagare under 30 år. Larsmos årliga mål om 10 nya företag kommer med andra ord att uppfyllas i år också. Regionens invånare är överlag och fortsätt� ningsvis flitiga att grunda nya företag, även om takten efter toppåren har bromsats något.

Ungdomarna börjar ganska ofta som deltidsföretagare. Det finns många deltidsföretagare inom branscher som musik, fotogra� fering och grafisk planering. Ris� kerna med deltidsföretagande

är mindre och ungdomarna får således bekanta sig med företa� garens vardag, säger Concordias företagsrådgivare Sanna Kanka� anpää, som har handlett regio� nens nya företagare i 15 år och har varit med och grundat över 3000 företag. I stort sätt grundar över hälften av våra kunder rätt snabbt ett företag. Resten låter tankarna mogna en tid. Jag har också kunder som grundat sitt företag först efter 10 år från vårt första möte, säger Kankaanpää.

I år har Concordias företags� rådgivning förstärkts då Kari Myllymäki börjat jobba som företagsrådgivare. Sanna Kanka� anpää har hand om de nya före� tagarna, medan Kari Myllymäki ger råd till etablerade företagare som vill utveckla sin verksam� het, öka sin personal eller för� ändra företagets verksamhet.

Vi har besökt regionens fem kommuner och över en kopp kaffe träffat företagare. Vi har också besökt Larsmo ett antal gånger och vi kommer att

fortsätta vår kommunrunda även under år 2015. Under kommunrundan kan företagare diskutera utvecklingen av sitt företag tillsammans med oss

och också nätverka med andra företagare, säger Myllymäki.

HEIDI HAPPONEN

Kontakta Concordia. Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia ger gratis rådgivning i frågor som rör grundande av företag samt utveckling. Ta kontakt med företagsrådgivarna: Sanna Kankaanpää, 010 239 7551 och Kari Myllymäki, 010 239 7555.

5

Avtalsbrandkårerna bas för räddningen Räddningsbranschens största aktörsgrupp är avtalsbrand� kåren. I Finland finns det nu 709 avtalsbrandkårer och till de kårerna hör 13400 avtalsbrandkårister. År 2012 h a d e av t a l s b r a n d k å r e r n a totalt 60495 stycken bråd� skande samt andra uppdrag.

Varje enskild avtalsbrandkår har skrivit avtal med det re� gionala räddningsväsendet.

Inom vårt räddningsverk, Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets rädd� ningsverk, finns det två ordi� narie brandkårer, en i Karleby och en i Jakobstad. Resterande 18 kårer, �������������������� är ����������������� alla avtalsbrand� kårer. I Larsmo finns två avtalsbrandkårer, en i Holm, station 24 och en i Bosund, station 25. När någonting händer i Larsmo så alarmeras alltid den avtalsbrandman som har jour och�������������������� därtill får�������� avtals� brandmännen meddelande till personsökare och textmed� delande till sina telefoner.

Personliga avtal Var je avtalsbrandman har skrivit under ett personligt avtal med räddningsverket där man godkänner att delta i jour verksamhet och ut� ryckningar samt att man har tystnadsplikt. Avtalsbrandkå� ren som sen kan vara lokalt

Räddare i nöden. I kommunen finns totalt nu 43 välutbildade avtalsbrandkårister som är beredda att rycka ut när något händer. organiserat som FBK eller en brandmannaklubb har också föreningsvisa avtal med rädd� ningsverket. Enligt det avtalet får föreningen varje år en ersättning för varje aktiv med� lem de har. Räddningsverket ger varje år ett skilt understöd till brandkårsföreningar som bedriver ungdomsverksamhet.

Både i Larsmo och Bosund har man en fin ungdomsverk� samhet som har bidragit till att det i båda kårerna finns tillräckligt med personal. I Larsmo har man för tillfället 15 st. ungdomar som regel� bundet övar, medan man i Bosund har ca 20 st. ung� domar med i verksamheten.

Avtalsbrandkåristerna utbil� das via kurser. Systemet är likadant i hela Finland. För att få komma med i verksam� heten så ska man genomgå en läkarkontroll och klara av fysiska tester samt fobitester. Är man rökdykare testas man varje år enligt ett landsomfat� tande testprogram. Larsmo har två bra avtalsbrandkårer med intresserad och moti� verad personal. I båda kå� rerna är utbildningsnivån hög.

Jour hemma Avtalsbrandkåristerna har jour hemma, ingen sitter på stationen och väntar på larm.

Se dina patientuppgifter Det nationella Patientdata� arkivet är en tjänst där dina vårduppgifter lagras på ett enhetligt sätt, oberoende av i vilken hälso- och sjukvårdsorganisation i landet du som patient fått vård. I första skedet börjar den offentliga sjukvården använda tjänsten.

undviker man att samma un� dersökning görs flera gånger och man hittar uppgifter om tidigare vård. Detta är vik� tigt till exempel om du har vårdkontakter på flera olika hvc och sjukhus, eller om du oväntat behöver vård då du befinner dig på annan ort.

I fortsättningen kan du själv kontrollera dina vårduppgifter och undersökningsresultat via ”Mina Kantasidor” på nä� tet (http://www.kanta.fi/sv/ omakanta), genom att logga in med hjälp av bankkoder, elektroniskt id-kort eller mo� bilcertifikat.

Det är tydligt reglerat vid vilka tillfällen vårdpersonalen får gå in i Patientdataarkivet och det följs noggrant med att endast de som deltar i vården av pa� tienten tar del av uppgifterna. I Patientdataarkivet finns endast vårduppgifter som uppstått efter att respektive organi� sation tagit tjänsten ibruk.

Läkare och vårdpersonal kan via Patientdataarkivet ta del av de vårdanteckningar och undersökningar som gjorts på andra hvc och sjukhus. Då

För att personalen ska få tillgång till uppgifterna i Pa� tientdataarkivet krävs att du som patient är informerad

om tjänsten och att du ger ditt samtycke till att vårdpersona� len hämtar uppgifter utanför sjukvårdsdistriktet eller inom den privata sjukvården. Det är också möjligt att förbjuda att vårdpersonal ser vårduppgifter från andra organisationer.

Mottagningen löper smidi� gare om du själv före besöket loggat in i Mina Kantasidor och tagit del av samt kvitterat informationen. Samtidigt kan du ge ditt samtycke till att vårduppgifter får utlämnas till andra sjukvårdsdistrikt.

Det nationella Patientdataarki� vet togs i bruk vid social- och hälsovårdsverket i november.

Mer infor mation finns på www.kanta.fi/sv/.

PIA-MARIA SJÖSTRÖM

Inom vårt räddningsverk var tiderna ifjol från det att man fått larmet tills bilen for iväg från stationen mellan 3 min 50 sek till 8 min 49 sek. I Larsmo var medeltiden ifjol 5 min19 sek och i Bosund 4 min10 sek. Båda kårerna klarar sig bra i jämförelse med andra avtalskårer.

Drygt 100 utryckningar per år Sammanlagda utryckningar i Larsmo kommun ifjol var 101 st. Larsmo kåren hade 54 st. utryckningar och Bosund 47 st. Då har man också räk� nat med förstadelvårdsupp�

drag och granskningsuppdrag.

(Förstadelvård hör under sjukvårdsdistriktet och de köper förstadelvårdstjänster av räddningsverket.) Dessa borträknade så hade Larsmo ifjol 18 st. utryckningar och Bosund 28 st. utryckningar.

Undertecknad är stationsmäs� tare vid de båda stationerna.

Jag har nu arbetat tillsammans med bägge kårer i lite över två år. Det är två fina avtalskårer och invånarna i Larsmo kan känna sig trygga, när något händer rycker duktig perso� nal ut!

MALIN ÅMINNE

Riksdagsvalet 2015 Valdag 19.4.2015 kl. 09.00-20.00 Röstberättigad vid riksdagsval och presidentval är varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år.

Förhandsröstning 8-14.4.2015 i Finland.

Förhandsröstning utomlads 8-11.4.2015, på finska fartyg redan från 1.4.2015.

Anmälan om hemmaröstning bör göras innan förhandsröstningen startar.

Röstningsställen i Larsmo: Förhandsröstning på kommunkansliet i Larsmo Vardagar 9-17.00, lördag och söndag 10-14.00 På valdagen är röstningsställen: Bosund, Näs, Holm och Risö skolor.

Webropolförfrågan Nu har du möjlighet att säga din åsikt om den kommunala servicen i Larsmo.

Enkäten hittar du på kommunens webbsida under huvudrubriken Kommunen. Bland dem som deltar i enkäten utlottas en Ipad.

www.larsmo.fi

6

Många tekniska projekt på gång Under år 2014 har kom� munens tekniska avdelning handhaft en lång rad kom� munaltekniska arbeten, ga� tubyggnadsprojekt och olika större och mindre under� hållsprojekt vid kommunes olika fastigheter och områden.

Byggandet av avloppsnätet på Risö-Hannula området inled� des i november och kommer att vara klart i maj 2015 och då kan ca 60 befintliga fastigheter ansluta sig till det kommunala avloppsnätet. Entreprenör för projektet är AJ Contract Ab.

Under året har Vikvägen och Åkergränden på Vikens de� taljplaneområde, Furugrän� den på Lilla Fur uholmen, Lassåkersvägen i Holm fär� digställts. Arbetet med den lätta trafikleden och den nya parkeringsplanen utmed Skol� vägen i Bosund pågår. Bygg� nadsarbetet med Fladavägen och Hästvägen på Hästgrun� det inleds ännu detta år och färdigställs under våren 2015.

Beläggningar

Under år 2015 påbörjas grund� förbättringen av Västra Strand� vägen och Kaveldunsvägen på Västra Vikarholmen. På Murmästars i Bosund inleds byggandet av Murmästargrän� den och Skogsgärdsvägen.

På Gammelhagens industri� område förlängs Granvägen och på Vidmossens indu� striområde byggs Stålvägen.

Samtidigt med gatubyggen byggs även vatten och avlopp.

Lekparker

Under år 2015 beläg gs de sista gatuavsnitten på Stor� strömmen med asfalt. Ga� torna som asfalteras är Äp� pelvägen, Havtornsvägen, Äppelgränden och den lätta trafikleden mellan Päronvägen och Äppelvägen. På Holm detaljplan beläggs Lassåkers� gränden. I Bosund asfalteras den nya parkeringsplatsen.

Kommunen förnyar eller byg� ger i medeltal en ny lekpark per år. I Västerby har lekparks� utrustningen blivit förnyad under år 2014. Under 2015 kommer lekparken på Lilla Furuholmen att iståndsättas så att den uppfyller dagens myndighetskrav på lekparker.

Under hösten utförde tekniska avdelningen grundningsar�

Bygge av Krok lekpark. Larsmo kommun bygger eller totalrenoverar i medeltal en lekpark per år. betet och monteringsarbetet för den nya klätter utr ust� ning vid Cronhjelmskolan.

Fastighetsunderhållet Under 2014 har en del av stor� köksmaskinerna förnyats vid Bosund skola, Holm skola och vid Risö skola. Dräneringen har också förnyats vid Risö skola och skolans ventilationskanaler har rengjorts och luftflöden har injus� terats. Vid Sandlundens hyreshus har nya fönster och dörrar mon� terats samt ramper och handledare

vid ingångar byggts samt trafik� leden framför husen asfalterats.

Dessutom förnyas ventilationen i lägenheterna. Vid åldringscentret har även flera motorvärmaruttag för personalen monterats. Vid de övriga fastigheterna har vi utfört normalt underhållsarbete. År 2015 blir det aktuellt vid Bo� sund skola att bygga om skolans kök. Dessutom kommer venti� lationskanalerna att rensas och luftflöden att injusteras. Näs skola kommer att få en ny diskmaskin.

Holm skolas kök får en ny kom� biugn. Vid Risö skola har budget�

anslag reserverats för att förnya kökets kylutrymmen samt bud� geterats för att förnya en del av lekutrustningen på gårdsplanen.

Vid Cronhjelmskolan förnyas några diskmaskiner och elspisar i undervisningsköken. Vid Sand� lunden åldringscenter asfalteras promenadvägen Kärleksstigen och två luftvärmepumpar an� skaffas till samlingsrummen för att kunna hålla en behagli� gare temperatur under sommar� månaderna för inneboenden.

JARL ROSENBERG

Nya hjälpmedel vid regleringen av Larsmo-Öjasjön Under år 2014 har en flödes� modell utvecklats i form av ett dataprogram för LarsmoÖjasjön för att optimera regleringen och för att kunna hantera situationer med dålig vattenkvalitet på bästa möj� liga sätt.

Under åren 2006 – 2007 var läget kritiskt i sjön till följd av surt tillflöde från åarna och samtidigt små möjlighe� ter till att styra ut det sura vattnet till havet. Surt och sulfatrikt vatten är dock ett årligt förekommande pro� blem även om konsekven� serna inte alltid är lika stora som under 2006 – 2007.

För reglering en av Lars� mo-Öjasjön används regle� ringsluckor vid Hästgrundet och Gertruds. Därtill finns kontakt till havet g enom fiskvägar vid Storströmmen, Gertruds och Bågast (Krä� kilä) samt båtslussar. Enligt

Larsmo-Öjasjöns reglerings� bolags tillstånd från Västra Finlands miljötillstånds� ve r k s k a m a n s t r äva t i l l att regleringsluckorna vid Hästgrundet och Gertruds används jämnt vid avtapp� ning ar na. Från detta kan man genom skilt förfarande avvika om det förbättrar vattenkvaliteten i LarsmoÖjasjön. Undantagsavtapp� ning kan genomföras t.ex. ifall pH-värdet i åarna är lågt. Eftersom Esse, Purmo och Kovjoki åar mynnar ut i den södra delen av Lars� mosjön, strävar man då till att leda ut åvattnen genom Hästg r undet utan onödig spridning norr ut i sjön.

Modellering Genom flödesmodellen kan man mo deller a åvattnets spridning i Larsmo-Öja� sjön beroende bland annat på flödena från åarna och

vindriktning. Man kan även modellera spridningen av ämneshalter från en enskild punkt, t.ex. vid en miljöo� lycka.

Med modellen vill man opti� mera regleringen av LarsmoÖjasjön för att få en så bra vattenkvalitet som möjligt både i sjön och vid industrins råvattenintag i Jakobstad och Karleby. Genom att model� lera fram olika scenarier på förhand kan man vid kritiska tidpunkter reglera avtapp� ningen så som den bäst lämpar sig för tidpunkten.

Modellen har gjor ts upp av konsultbyrån Suomen Ympäristövaikutusten Ar� viointikeskus Oy på uppdrag av Larsmo-Öjasjöns regle� ringsbolag, UPM Kymmene Abp och Öjasjöns reglerings� bolag.

SOFIA ZITTRA-BÄRSUND

Flödesmodellens grafik. Modellering av järnhalten i Larsmo-Öjasjön.

7

Nya regler om livsmedelsinformation EU:s nya regler om informa� tion om mat och livsmedel, informationsförordningen, börjar gälla den 13 december 2014. Målet är att se till att kon� sumentinformationen på en livsmedelsförpackning eller vid ett restaurangbesök������������� är tillräck� lig och att konsumentskyddet ligger på en hög nivå. Vikti� ga delområden i förordningen är krav på stilstorlek, utökade krav på ursprungsmärkning och krav om tydlig presentation av allergener. I december 2016 träder även sedan den delen av förordningen i kraft som gäller obligatorisk näringsdeklaration.

För att konsumenten skall kunna använda livsmedel på ett säkert sätt bör märkningarnas läsbarhet i fortsättningen vara bättre och krav på viss teckenstorlek har nu införs. Utgångspunkten är att man bör kunna se märkningarna på en förpackning������������� utan försto� ringsglas.

Höga informationskrav De nya reglerna ställer högre krav på allergeninformationen till matgäster och konsumenter.

Inom EU har man tagit fram en gemensam allergenlista ���������� över������ livs�

medelsgrupper som är kända för att ge överkänslighetsreaktioner och som alltid måste anges när de förekommer i ett livsmedel.

Den nya förordningen definierar kravet om tydlig presentation av de här 14 listade allergener� na. För att underlätta för den som är allergisk eller överkänslig måste det nu tydligt framgå av märkningen om ett livsmedel innehåller ingredienser från lis� tan. De livsmedel som kan ge allvarliga allergiska reaktioner ska härefter vara highlightade, eller särskilt utmärkta, för konsu� menters säkerhet. Märkning i en ingrediensförteckning kan se ut såhär; mjölk, gluten, fisk, etc.

Angivande av livsmedlets salthalt ändrar. Salthalter som anges på förpackningarna verkar vara avsevärt högre än tidigare. Detta beror på att livsmedlets salthalt nu ska anges som halten natrium.

Salthalten omfattar då livsmedlets naturliga natrium, inte enbart det salt som har tillsatts.

Ursprung av livsmedel har inte varit lätt att få reda på. Skyldighe� ten att ange ursprungslandet utvidgas stegvis i EU-lagstift� ningen. Ursprungsmärkningar av färdigförpackat färskt gris-,

får-, get- och fjäderfäkött blir obligatoriska från april 2015.

Ursprungslandet för oförpackat färskt kött ska också i fortsätt� ningen anges på samma sätt.

Lättnader Lättnader för märkning av pro� dukter som säljs av skolklasser, föreningar eller privata personer införs. Märkningskraven gäller inte livsmedel som i små mängder tillverkas och säljs av skolklas� ser och föreningar, inte heller hembakade produkter som nu och då säljs på basarer. Dessa produkter skall dock, liksom i dagsläget, förses med uppgifter om livsmedlets namn, allerge� ner samt tillverkningsdatum.

Mer information Konsumenterna kommer snart att få mer information om livs� medel även på restauranger och caféer. Den information som konsumenten fr.o.m april 2015 ska������������������������������� få i storkök gäller främst ���������� al� lergi- och intoleransframkallande ämnen. Alla restauranger både privata som offentliga, har skyl� dighet att informera kunder ifall maten som serveras innehåller en eller flera EU-listade allergener.

Tydlig livsmedelsinfo. Matgästen eller konsumenten skall härefter på ett klart och tydligt sätt kunna ta del av information om livsmedlen.

Det kommer inte att vara tillåtet att säga att man inte vet om en allergen ingår eller inte. De som tillreder och serverar maten ska veta. Märkningskrav gäller inte dietmat som tillverkas t.ex. i daghem, skolor och åldringshem.

Informationen om oförpackade livsmedel ska i princip vara skriftlig men kan i många fall ges på ett flexibelt sätt. Vikti� gast är alltid att informationen är korrekt och att matgästen tydligt ser att denna information finns att få, antingen genom att fråga (till exempel en skylt som uppmanar att ställa frågan om matens innehåll) eller i en bro� schyrställning, synligt placerat vid serveringen. Information om oförpackade livsmedel får

i enspråkiga kommuner ges på det språk som används i kommunen, i tvåspråkiga kom� muner på finska och svenska.

Många företagare är redan på gång och ställer om enligt de nya reglerna. Det är bra, de nya kraven på att kunna informera om allergener kan kräva en del nya rutiner och eventuellt även utbildning. Det kommer säkert att finnas utrymme för olika lösningar i väldigt många fall.

Vi på hälsoinspektionen hop� pas att så småningom kunna komma ut med mer informa� tion och praktiska exempel på hur de nya reglerna kan til�� lämpas ute i butiker och kök.

LIISA HAAVISTO

Kommunalt avlopp byggs till Risö-Hannula Det kommunala avloppssys� temet växer årligen i kommu� nen. I år är det Risö-Hannulas tur. Utvidgningen gäller ca 60 hushåll från Leden i Hannula fram till de sista hushållen längs väg 749 innan Stor� strömmen. Intresset bland hushållen pejlades under 2013.

När kommunen sen bjöd in till infomöte i augusti i år var över 70 % av hushållen intresserade att ansluta sig till kommunalt avlopp.

Planering och byggtid Planeringen utfördes år 2013 av planeringsbyrå Aluetek� niikka. Anbud på byggande begärdes in i september 2014.

Förmånligaste offerten hade A J Contract och valdes till entreprenör för bygget. Bygg� projektet påbörjdes i novem� ber 2014 och färdigställs våren 2015.

Kommunen har sökt om bi�

drag från NTM-centralen för utbyggnaden. NTM-centralen beviljade 26.5.2014 ett bidrag på 30 % av byggkostnaderna.

Villkor för förverkligande av projektet: 70 % av gårdsägar� na på området ska ansluta sig.

Anslutningsförfarande Majoriteten av hushållen an� sluter sig med tryckledning med egen gårdspump. Endast några enstaka hushåll har möjlighet att ansluta sig med självfall. I entreprenaden in� går ledningsdragning fram till tomtgränsen. Gårdsägaren står själv för byggandet av led� ning från anslutningspunkten in till huset i form av led� ningsarbete, kontrollbrunn, bortmontering av befintligt avloppssystem och ev. instal� lation av gårdspump. Hushåll som tvingas installera tryck� ledning med gårdspump har en större totalkostnad och får därför����������������������� avdrag på anslutnings�

avgiften, anslutningsavgiften -1 300 euro.

Lagstiftning Risö-Hannula området blir vattentjänstverkets verksam� hetsområde vid årsskiftet

2014-2015. Då kommunalt avlopp utbyggs på området är det lagen om vattentjänster som börjar gälla. Hushållen inom verksamhetsområdet blir därmed skyldig att ansluta sig till kommunalt avlopp.

Hushållen har möjlighet att

ansluta sig i ett senare skede t.ex. ifall deras nuvarande av� loppssystem uppfyller dagens krav. Ansökan om uppskov görs till kommunen�������� s miljö� vårdsnämnd.

JONAS SNELLMAN

Avloppsbygge Risö-Hannula. Terrängen för avloppssystemets ledningsdike var lättforcerad för grävmaskinen i början av det omfattande projektet vilket färdigställs under våren 2015.

8

Förnybar energi i vår region Inom EU har man ställt upp ambitiösa målsättningar för att fram till år 2020 spara 20 % energi jämfört med 1990 års nivåer, minska utsläppen av växthusgaser med 20 % och att öka användningen av förnybar energi till 20 %.

I Finland har vi gått ännu längre och förpliktat oss att år 2020 skall 38 % av vår energi komma från förnybara källor, alltså från biomassa, vind, vatten och sol.

För att uppnå dessa mål försöker man via det statliga Motiva Ab på olika sätt befrämja detta. Motiva Ab är huvudfinansiär för den energirådgivning som ordnas på olika håll i vårt land. Bl.a. får invånare i kommuner och städer, som deltar i rådgivningsprojek� tet, gratis energirådgivning från en neutral organisation. I Lars�

mos fall är det Karlebynejdens energibyrå, tel. 040 5536724, websida http://kset.fi/se som står till tjänst med information.

Vedeldning med ved från egen skog är ett kostnadseffektivt uppvärmningssätt. Det kräver dock en hel del fysiskt arbete och underhåll. Användningen av pellets har inte ökat som man hade hoppats. Flisvärme har blivit alltmera populärt, men det gäller då för större byggnader.

Fjärrvärmenäten byggs ut, men att dra fjärrvärme till enskilda egnahemshus kräver ofta stora anläggningskostnader. I stället har bergvärme ökat i och med att den kräver minimal sköt� sel. I äldre egnahemshus med oljeuppvärmning är återbetal� ningstiden för en investering i bergvärme ca. 5-7 år beroende

på husets storlek och isolering.

När det gäller nya hus, som måste ha extremt god isolering, blir energiförbrukningen för uppvärmningen så liten, att återbetalningstiden för berg� värme kan bli orimligt lång.

Då kan det t.o.m. löna sig att ha direkt el som uppvärmning� skälla om huset är litet. Detta måste man beräkna i varje ens� kilt fall. I äldre hus med direkt el som uppvärmningssätt kan man inte till rimliga kostnader installera vattenburen berg� värme. I detta fall kan man installera en luftvärmepump, som lämpar sig bäst i hus med öppen planlösning. Denna typ av värmepump minskar ener� giåtgången i snitt med 30-40 %.

Bergvärmen har under senare år ökat starkt i Finland. I Sverige har

Aktuellt om djurhållning Det har blivit allt vanligare att hålla hönor som hobby.

Från hönshus på egen gård får man äkta närmat och att på nära håll följa med hön� sens liv är en trevlig hobby för både vuxna och barn.

För den som planerar att ta djur är det skäl att minnas att förutom glädje, medför hållning av hobbydjur på detaljplanerat område/tättbyg gt område även skyldigheter. Det är ingen skillnad om du har en eller tjugo hönor eller får - kraven som gäller djurhåll� ning måste ändå alltid följas.

Före beslutet att ta djur 1. Utred om det behövs något tillstånd för djurhållning.

På ett detaljplanerat områ� de eller tätbebyggt område ska du dessutom kontakta h ä l s o s k yd d s my n d i g h e t e n och byggnadstillsynen i din kommun. Omfattande* hållning av sällskaps- eller hobbydjur och hållning av produktionsdjur på ett detaljplaneområde ska alltid anmälas till hälsoinspektionen innan verksamheten inleds.

Hälsoinspektionen kan bestämma att anmälan skall göras också på områden där anmä� lan anses behövlig på grund av existerande bosättning.

Djurhållning får inte medföra olägenheter i form av lukt eller buller, och inte heller risk för förorening av brunnsvatten.

Omfattande* menas här: produktionsdjur: -gris, nöt, häst, lamm, tupp, ren (oberoende av antal).

-höns eller andra fjäderfä om dessa är fler än sex (6) till antalet. sällskapsdjur: -fullvuxna hundar och katter om dessa är fler än sex (6) till antalet.

2. Registrera dig som hönsdjurhållare hos landsbygdsen� heten i din kommun.

Alla som håller djur - det är ingen skillnad om du har en eller tjugo hönor, hyr ”leasing-sommarhöns” eller har ett eller flera stycke som� marfår, svin eller hästar - ska registrera sig hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

Också djurhållningsplatserna där man håller djur måste registreras. Registreringens syfte är att förhindra sprid� ning av djursjukdomar. T.ex. i syfte att förhindra sprid� ningen av fågelinfluensavirus skall fjäderfä hållas inomhus eller deras område utomhus skyddas helt och hållet med till

exempel ett tillräckligt finmas� kigt nät, under tiden 1.3.-31.5.

3. Bekanta dig med djurskyddsbestämmelserna. Äg aren är alltid ansvarig för djurets hälsa och välbefinnande. Detta ansvar vilar på ägaren hela tiden från det att djuret skaffas tills djuret avlivas eller dör. Avsikten med djur-skyddslagstiftningen är att på bästa möjliga sätt skydda djur från lidande, smärta och plåga samt främja djurens h ä l s a o ch vä l b e f i n n a n d e och g od behandling av d j u r. V i d d j u r h å l l n i n g e n skall också djurens hälsa främjas och hänsyn tas till djurens fysiologiska och b e t e e n d e m ä s s i g a b e h o v.

Beställ information På Eviras webbsida finns b r o s hy r e r s o m m a n k a n beställa eller skriva ut, t.ex. ’Hundar och katter – djurskyddslagstiftningen i sammandrag’, ’Får – djurskyddslagstiftningen i sammandrag’ och ’Hästar – djurskyddslagstiftningen i sammandrag’ . Broschy� rer na ger bra infor mation för planering av djurhåll� ning.

LIISA HAAVISTO

man kommit mycket längre och här finns det t.o.m. många hög� hus som har övergått till berg� värme, som också i vissa fall kan ge kyla under heta sommardagar.

Om man ser utvecklingen i an� dra länder så kommer solvärmen att bli allt allmännare även på våra breddgrader. På fem år har priserna på solpaneler sjunkit med 80 % och nu räknar man att el från solen kostar 10-11 cent.

Panelernas pris kommer ännu att sjunka. I Danmark har man nu också börjat använda solfångare för att producera fjärrvärme. I USA kommer hälften av ny el� produktion från solen. I Holland pågår försöksprojekt med att belägga lätta trafikleder med sol� paneler. Enligt Lappeenrannan teknillinen yliopistos professor Jero Ahola kunde Finland få 20

% av sin elström från solen. Han anser att man på politiskt håll inte ännu är medveten om denna potential och dess möjligheter.

Så vi kommer inom snar framtid att få se en klar ökning av sol� energilösningar även i Finland.

Vindenergin kommer också framdeles att öka. I vår kustre� gion skulle vi ha goda förutsätt� ningar för vindenergi, men den täta sommarstugebebyggelsen och bevarandet av kustens na� turvärden gör det svårt att få tillstånd för etableringar. Utbygg� nad av kärnkraft är som vi vet inte problemfri och tar lång tid.

Därför är småskaliga lösningar att föredra och de kan snabbt förverkligas och ger också ar� betsplatser i den egna regionen. ÅKE JÅFS

Ny energipotential Under detta år har det i Larsmo kommun förrättats en energisyn med inriktning på förnybar energi. Kommunen fick bidrag från Arbets- och näringsministeriet för uppgörandet av planen. Energisy� nen har utförts av Karlebynejdens energibyrå vid Teknologicentret KETEK Ab. Med hjälp av denna energisyn vill man kartlägga de potentialer som finns för att öka användningen av förnybar energi.

De främsta möjligheterna att öka användningen av förnybar energi i Larsmo är i form av biomassa och geoenergi (bergvärme el� ler jordvärme). Det finns goda möjligheter att öka användning� en av bergvärme tack vare att berggrunden enligt preliminära utredningar av Geologiska Forsk� ningscentralen består av material,

vars geotermiska förmåga är bra.

I kommunens egna fastigheter, som uppgår till 24 st. med en volym på 29 500 m3, används i huvudsak oljeuppvärmning. Årligen används 670 m3 olja. Här finns en stor potential för ökning av förnybar energi. Enligt utred� ningen är återbetalningstiden för ändring av uppvärmningssystem från lätt brännolja till bergsvärme relativt kort. Av den orsaken har kommunen i nästa års budget och i ekonomiplanen för åren 2016-2017 reserverat medel för ändring av uppvärmningssystem.

Först i tur är Näs skola år 2015, därefter följer Risö skola och Bo� sund daghem/förskola år 2016.

BJARNE HÄGGMAN

Vattentaxa 2015

Bruksavgift 1,42 euro/m3 Grundavgift 3,34 euro/poäng och år Anslutningsavgift 112 euro/poäng För ett egnahemshus blir grundavgiften 54,56 euro/år. Anslutningsavgiften för ett egnahemshus blir 1 792 euro. Kostnader för tomtledning tillkommer.

Bruksavgift Grundavgift

Avloppsvattentaxa 2015 2,29 euro/m3 5,58 euro/poäng och år

Anslutningsavgift på detaljplanerade områden 268 euro/poäng. På övriga områden fastställs anslutningsavgiften utgående från byggnadskostnaderna på området. Områdesvisa anslutningsavgifter höjs med samma procent som den allmänna förhöjningen, för år 2015, eller 1,13 %. Fastighetsägare som måste ha pumpbrunn får nedsättning på avgiften med 1 300 euro. Grundavgiften för ett egnahemshus blir 89,28 euro. Anslutningsavgiften för ett egnahemshus på detaljplanerat område blir 4 288 euro. Kostnader för tomtledning tillkommer.

Byggnadsaktiviteten i kommunen Byggnadsverksamheten i kom� munen har märkbart avtagit jämfört med året innan. Antal bygglov är färre, byggnadsvo� lymen mindre men antal nya egnahemshus är ganska ofö� rändrat jämfört med år 2013.

Fram till den 18.11.2014 har 96 bygglov och 54 åtgärdstill� stånd beviljats under detta år. För samma tid under år 2013 hade 145 bygglov och 70 åtgärdstillstånd beviljats.

Antal bygglov för nya bygg� nader under innevarande år jämfört med året innan syns i rutan till höger här bredvid.

Byg gnadsvolymen för nya byggnader är under detta år ca 30 600 m3 och våningsytan ca 7 700 m2, och för tillbygg�

nader och ändringsarbeten ca 8 400 m3 och ca 1 800 m2.

Motsvarande siffror för året innan är ca 33 000 m3 och ca 9 000 m2 för nya byggnader, och ca 10 300 m3 och ca 2 400 m 2 för tillbyg gnader och ändringsarbeten.

De egnahemshus som är ak� tuella för detta år byggs 10 st på detaljplaneområden, 8 st. på delgeneralplaneområden och 2 st. på oplanerat område.

Aktuellt inom byggnadsövervakning och styrning av byggandet Under de senaste åren har byggnadernas värmeekono� mi och koldioxidutsläpp, på grund av uppvär mning av byggnader, varit i fokus när det

gäller förbättrad styrning av byggandet. De skärpta kraven har gett märkbar effekt och ägarna till de nya husen har i allmänhet varit nöjd med att uppvärmningskostnaderna är låga och byggnaden är varm.

För när varande diskuteras ganska ofta hur väl våra bygg� nader är gjorda och hur de fung erar för användar na.

Kunskapsnivån för tekniskt ansvariga personer under pla� nerings- och byggnadstiden har under många år varit reg� lerad i byggbestämmelsesam� lingen (A1 och A2). Nytt från i år är bland annat att kontroll av behörighetskrav för huvudplaneraren, spe� cialplanerare samt anvariga arbetsledare har skärpts och definierats i markanvänd�

9

Nya byggnader per 18.11 År: Egnahemshus Par-/radhus Ekonomibyggnader Fritidsbostäder Bastubyggnader Hallar Skolor/daghem nings- och byggnadslagen.

För att säkra byggnadens kva� litet har även lagstadgats om för vilka projekt inledande möte skall hållas och vad som skall behandlas under mötet.

Påminnelse Till sist kan vi påminna om att den som uppför en byggnad, bygger nästan alltid även huset

2014 2013 20 20 2 3 21 34 15 31 16 23 2 3 - 1 åt någon annan, även om man tänker sig bo ”hela livet” i sitt nya hem. Ibland övertar andra personer byg gnaden inom något år, ibland efter 20 till 30 år. Den som bygger huset eller låter bygga huset har säkert intresse av att även de som kommer efter skall känna sig trygga och må bra i byggnaden.

MATS KACKUR

Allmänt om planläggning Åsikten om vad planläggning är kan variera ganska mycket beroende på vem man frågar.

I denna artikel ska jag försöka ge en bild över planläggningen ur en kommunal synvinkel.

planer som direkt eller in� direkt påverkar markägares möjligheter till byggrätter.

Dessa planer är landskaps-, general- och detaljplaner. De här planerna regleras i MBL.

Markanvändningen och byg� gandet i en kommun regleras främst av Markanvändningsoch bygglagen (MBL). Denna lag trädde i kraft år 2000. Efter att lagen togs i bruk har det kommit en del revideringar och Miljöministeriet har också gett ut en reviderad syn på ”riks� omfattande mål för områdesanvändningen”. Bland annat denna revidering styr de delge� neralplaner som nu ska revide� ras i Larsmo kommun de kom� mande åren. I dessa mål som miljöministeriet har påpekas det bland annat att ” I samband med planeringen av områdesan� vändningen får nya märkbara områden för bostäder, arbets� platser och serviceverksam� het inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen”.

Då man tillämpar detta på de delgeneralplaner vi har så är målsättningen också från stat� ligt håll att förtäta befintliga byar för att kunna dra nytta av befintlig infrastruktur som vä� gar/vatten och avlopp i de fall det har förverkligats i byarna.

Landskapsplan

För att styra byggandet i Fin� land finns det olika typer av

En landskapsplan är en övergri� pande plan som på vårt område utarbetas av Österbottens för� bund och godkänns av Miljö� ministeriet. I en landskapsplan anges principerna för områ� desanvändningen och samhälls� strukturen. En landskapsplan styr direkt en kommuns gene� ral- och detaljplanering. För att ge konkreta exempel så anger en landskapsplan bland annat var utrymmeskrävande handel och förnybara energikällor får fin� nas i landskapet. För Larsmos del får vi inte ha större handels� utrymmen för utrymmeskrä� vande handel. I en landskaps� plan finns inga byggrätter utan endast områdesreserveringar.

Generalplan Generalplaner är övergripande planer som kan förverkligas på hela kommunen, del av kommunen eller tillsammans med en annan kommun. I Larsmo har vi byaplaner som är delgeneralplaner och på stora delar av strandområdena har vi en gällande strandgene�

ralplan. En av målsättningarna i de kommande revidering� arna av delgeneralplanerna är en förtätning och utvidgning av de befintliga bycentrum� områdena som motsvarar de målsättningar som Miljömi� nisteriet har på kommunerna.

På generalplaner är det möjligt att rita ut direkta byggrätter enligt en dimensioneringsta� bell eller så kan man definiera områden som går att förtäta i framtiden. Fördelen med att rita ut var byggrätterna finns i en delgeneralplan är att markägaren direkt ser var en eventuell byggrätt finns. En nackdel är att byggrätten är ganska låst till sitt geografiska läge, för att få en ändring krävs en ändring i delgeneralplanen.

Detaljplaner En detaljplan är den mest detaljrika planen där det finns betydligt hårdare krav på nog� grannhet i baskartsmaterialet än i de övriga planerna. En stor skillnad mellan generalplan och detaljplan är att kommunen kan göra upp planeringsavtal med markägaren. Det betyder att en markägare deltar i bland annat planeringskostnaderna eftersom det blir en värdeök� ning på den mark som tidi� gare var åker eller skogsmark.

Efter att detaljplanen vunnit

laga kraft är kommunen skyl� dig att bygga ut gator och kommunalteknik till tomterna.

Oplanerade områden Trots att Larsmo kommun har en procentuellt stor del av alla markområden planerade är merparten dock oplanerad. På dessa områden finns det således inga byggrätter utan här görs en stomlägenhetsutredning där kommunens tjänstemän går igenom hur många byggrät� ter som tidigare beviljats från stomlägenheten. Det finns beslut på hur stort markinnehav markägaren behöver för att kunna erhålla en ny byggrätt.

Det som är viktigt att komma ihåg är att alla markområden inte är tomtmark. Vid arvs� skifte finns det exempel på att dödsbon som har blivit uppde� lade så att barnen blir tilldelade ett mark- eller skogsområde på oplanerade områden som är tänkt som byggmark. Det markområde som avses vid ett

arvskifte har inte någon bygg� rätt innan kommunen har gjort en stomlägenhetsutredning för att se hur mycket byggrätter som finns på stomlägenheten.

Nya tomter samt tomter på kommande Larsmo kommun erbjuder kommunala bostadstomter på Äppelvägen och Äppelgränden på Storströmmen samt Furu� holmsgränden på Lilla-Furu� holmen. På Viken detaljplan invid Fränsviksvägen öppnades en ny väg under våren (Åker� vägen). Ett helt nytt område i Bosund som heter Murmästar kommer att börja förverkligas under 2015, först ut är Skogs� gärdsvägen. I kommunen finns även lediga industritomter på Vassvägen (Furuholmen), Vid� mossen (norr om Holm) samt Gammelhagen i Bosund. För mera information se på kom� munens webbsida eller kontak� ta undertecknad 06-785 7224.

THOMAS KÄLDSTRÖM

10

Talousarviossa monta hanketta Luodon kunta ryhtyy ensi vuonna säästötoimenpitei� siin ja veronkorotuksiin jotta talous pitkällä tähtäimellä pysyisi tasapainoissa. Säästö� toimenpiteiden ensisijaisena syynä on valtionosuuksien leikkaukset.

vuodelle 2014 arvioidaan ole� van 3,8 % ja vuodelle 2015 3,5 %. Hyvän työllisyystilanteen ja tonttitarjonnan myötä väestön ennustetaan lisääntyvän 80:llä hengellä 2015. Veroperus� teen kasvu arvioidaan sekä 2014 että 2015 myös hieman kiihtyvän verrattuna maan keskiar voon, eli 3,2 ja 2,7 prosenttia. Tuloveroprosentin korotus 0,5 prosenttiyksikköä 20,0 prosenttiin on kuitenkin välttämätöntä menetettyjen valtionosuuksien korvaami� seksi ja talouden tasapainot� tamiseksi.

Suomen julkinen talous on epätasapainossa johtuen use� an vuoden negatiivisesta kas� vusta. Valtionvarainministe� riön mukaan bruttokansantu� otteen kasvu on 2015 ainoas� taan 1,2 prosenttia. Vuonna 2015 työttömyysasteen en� nustetaan olevan 8,6 prosent� tia ja laskevan hiukan 2016 8,5 prosenttiin. Työmarkki� noiden kohtaanto-ongelmat ovat edelleen huomattavia ja valtionvarainministeriö ar vioi, että rakenteellinen työttömyysaste on 7,2 pro� sentin paikkeilla. Hallituksen esittämään talousar vioesi� tykseen vuodelle 2015 sisäl� tyy uusia yleisiä ehdotuksia valtionosuuksien leikkaami� seksi suuruudeltaan noin 46/ euroa/asukas. Tämän lisäksi Luodon kunta menettää val� tionosuusuudistuksen myötä melkein 50 euroa/asukas.

Toimintakustannukset Toimintakustannukset lisään� tyvät 2,5 prosenttia ollen 28,5 miljoonaa euroa (5 470 euroa/ asukas). Asiakaspalveluiden, eli hoidon ja huolenpidon kustannukset, joiden osuus toimintakustannuksista on 44 prosenttia, arvioidaan ka� svavan 3,5 prosenttia eli 12,6 miljoonaa euroa (2 413 eu� roa/asukas). Omaa toimintaa kos-keva ehdotus on karsia m.m. VIP-palveluliikennet� tä, koulujen tuntiresurssia, kirjastojen sijaismäärärahaa, korkeakouluopiskelijoiden stipendejä, iltapäiväkerho� jen toimintaa sekä yksityis� ten teiden perusparannuksia.

Päivähoitopuolen määrärahoja

Kansallisen tason synkistä näkymistä huolimatta Luodon työllisyystilanne arviodaan jat� kuvan hyvänä. Työttömyysaste

Kuntosali

Tervetuloa Holmin monitoimitalon kuntosaliin.

Salissa on 15 eri kuntolaitetta monipuoliseen harjoitteluun.

Minimi-ikä saliin on 15 vuotta!

Hinnat: 1

kk

10 €

3

kk

25 €

6

kk

45 €

12

kk

80 €

Aukioloajat: Päivittäin 06.00 - 22.00 Henkilökohtaisen sähköisen avaimen vuokraus kunnantalolta/vapaa-ajan toimistolta.

Kuukausimaksu laskutetaan.

Tehty jo yli 1380 vuokrasopimusta!

Kaukolämpö. Yksi vuoden suurimmista infrarakennusprojekteista om kaukolämpöprojekti Holmin keskustaan.

Lämpökeskus rakennetaan Cronhjelminkoulun viereen ja kunta ostaa kaukolämmön kaukolämpöyhtiöltä joka rakentaa lämpökeskuksen ja lämpöverkoston. Kuvassa Pedersören vastaava kaukolämpökeskus. korotetaan lisääntyneen päivä� hoitotarpeen vuoksi. Vanhus� tenhuoltoon sekä oppilas- ja opiskelijahuoltoon lisätään uusia tehtäviä. Säästötoimista ja veronkorotuksista huoli� matta vuoden 2015 talousar� vioesitys on 261 000 euroa alijäämäinen.

Investoinnit Investointitahti jatkuu kii� vaana. Ensi vuonna inves� tointeihin on varattu 2,0 mil� joonaa euroa m.m. Bosundin koulukeittiön ja tarjoilulinjan uusimiseen sekä luokkahuo� neen jakoon, päivähoidon ja esikoulun uusien tilojen

suunnitteluun Bosundissa, Cronhjelminkoulun, Sandlun� denin vanhustenkeskuksen ja Holmin monitoimitalon liittä� miseen kaukolämpöön, Näsin koulun lämmitysjärjestelmän muuttaminen kalliolämmöksi, teiden rakentaminen ja pääl� lystäminen Murmästarin, Lilla Fur uholmenin (Hästgr un� det), Vikarholmenin, Gam� melhagenin ja Vidmossenin asemakaava-alueilla, vesi- ja viemärijohtojen rakentaminen Murmästarin, Lilla Furuhol� menin (Hästgrundet), Vikar� holmenin, Gammelhagenin jaVidmossenin asemakaavaalueilla sekä viemäriverkon laajentaminen ja vesijohto�

jen uusiminen Risö-Hannula ja Grevin alueilla. Vuosina 2016-2017 toteutetaan m.m. päivähoidon ja esikoulun tilat Bosundissa, pääkirjaston ja hammaskliniikan tilat muu� tetaan Cronhjelmin koulun tarpeisiin soveltuviksi valmis� tuskeittiöksi, ruokasaliksi ja hallinollisiksi tiloiksi. Holmiin rakennettavaan keskustata� loon sijoittuvat uudet kirjas� totilat otetaan käyttöön 2017.

Verotaakka kasvaa 0,5 mil� joonalla eurolla ja on vuoden 2015 lopussa 12,6 miljoonaa (2 427 euroa/asukas).

GUN KAPTÉNS

Puheenjohtajan palsta Sanakirjan mukaan sana uudistus merkitsee muokkausta, parannusta ja muutosta. Juuri nyt tuntuu kieltämättä siltä kuin eläisimme uudistusten aikakautta ja muutosten luvatussa maassa. Kasvava palvelutarve suhteessa väheneviin resurseihin on näkynyt sekä kansallisella että paikallisella tasolla. Taloudelliset realiteetit ovat rankkoja, Suomi Oy:llä ei mene hyvin. Rakenteelliset uudistukset ovat ehdottomasti välttämättömiä mutta ne eivät itsessään riitä. Kun hallintoa innokkaasti muokataan ovat itse palvelut, menetelmien ja toimintamallien muuttaminen ja parantaminen saaneet vähemmän huomiota. Pelkät järjestelmä- ja organisaatiouudistukset eivät riitä. Muokkaamisen ja muuttamisen lisäksi on myös kehitettävä!

I​lman kansalaisyhteiskuntaa rakenteista jää vain jäljelle pilvilinna. Meidän kaikkien on osallistuttava lasten ja nuorten hyvinvoinnin parantamiseen, vastattava vanhenevan väestön palvelutarpeisiin, ehkäistävä syrjäytymistä jne. Emme voi ainoastaan luottaa julkisiin palveluihin vaan yhä enemmän myös itse osallistuttava ja huolehdittava omaisistamme ja toisistamme. On olemassa monta hyvää syytä muuttaa keskustelua subjektiivisten oikeuksien sijasta käsittelemään objektiivisia velvollisuuksiamme. Millä tavalla voimme myötävaikuttaa? Valitettavasti Valtio uudistamisinnossaan pesee kunnat 90 asteessa epätietoisena siitä, että jotkut kunnat voisivat pärjätä 60 asteen pesulla. Kuntien kehittämistoimintaa voitaisiin parhaiten tukea lieventämällä kuntia koskevia säännöksiä ja luoda edellytykset erillaisille kokeiluille ottaen huomioon seudun tarpeisiin. Tiukka normiohjaus merkitsee vähemmän joustavuutta kun taas hieman liikkumavaraa paikallisella tasolla lisää tahtoa löytää uusia innovatiivisia, kustannustehokkaita toimintamalleja.

Onneksi käyttäjälähtöistä näkökulmaa korostetaan entistä enemmän. Näin ollen kuntalaiset ja palveluiden käyttäjät otetaan mukaan palveluprosessin eri vaiheisiin: ideointi ja palvelujen suunnittelu, yhteisöllinen palvelutuotanto, palvelujen jatkokehittely ja arviointi. Tällä tavoin tehdä�������������������������������������������������������������������������������������������������� än������������������������������������������������������������������������������������������������ palvelutoiminnasta joustavampaa, poistetaan päällekkäisyyksiä ja varmistetaan, että palvelujärjestelmät vastaavat kuntalaisten arjen tarpeita. Keskustelutasolla ollaan yleensä samaa mieltä siitä, että palveluiden on oltava käyttäjälähtöisiä. Mutta käytännön tasolla kuitenkin kestää jonkun aikaa ennen kun nämä ideat näkyvät uutena toimintatapana.

Luodon ja Pietarsaaren seudun on ryhdyttävä toimiin ja selvitettävä ne asiat joista olemme yhtä mieltä ja löydettävä yhteisiä tavoitteita. Tämä on paras tapa luoda seudulle yhteinen tulevaisuus – rakenteista huolimatta. Meillä kunnallisilla päättäjiltä löytyy palapelin palat ja meidän on uskallettava tehdä päätöksiä! Kaiken edellämainitun yhdistävänä tekijänä on yhteistyö ja työ toiminnan yhteiselle kehittämiselle. Luottamus kasvaa kun toimintaa ohjaa keskeiset arvot kuten aito yhteistyöhalu ja vuorovaikutus.

Kun luottamusta löytyy voidaan pienin keinoin saada paljon aikaan välttämättömässä kehitystyössä.

ULF STENMAN

Ajankohtaisia rakennusprojekteja Kunnan teknisellä osastolla on vuoden 2014 aikana ollut paljon kunnalisteknillisiä töitö, katurakennushan� keitta ja erillaisia pienempiä ja suurempia kuoltohank� keita kunnan kiinteistöissä ja alueilla.

Vuonna 2014 valmistuvat Vikvägen ja Åkerg ränden Vikenin asemakaava-alueella, Furugränden Lilla Furuhol� menilla ja Lassåkersvägen Holmissa. Bosundin Skol� vägenin kevyen liikenteen väylän ja uuden pysäköinti� kentän työt ovat käynnissä.

Hästgrundetilla Fladaväge� nin ja Hästvägenin raken� nustyöt käynnistyvät vielä tänä vuonna ja valmistuvat keväällä 2015.

Västra Vikarholmenin Väs� tra Strandvägenin ja Kavel� dunsväg enin per usparan� nustyöt käynnistyvät 2015.

Bosundin Mur mästarilla käynnistyy Murmästargrän� denin ja Skogsgärdsvägenin rakentaminen. Gammelha� genin teollisuusalueella pi� dennetään Granvägeniä ja Vidmossenin teollisuusa� lueella rakennetaan Stål� väg en. Vedet ja viemärit r a kennetaankK a tujen ra� kentamisen yhteydessä.

Viemäriverkoston rakenta� minen Risö-Hannula-alueelle käynnistyy marraskuussa ja työ valmistuu toukokuussa 2015 jolloin noin 60 ole� massa olevaa kiinteistöä voi liittyä kunnalliseen viemäri� verkostoon. Hankkeen ura� koitsijana toimii AJ Contract Oy.

Päällystystyöt Storströmmenin viimeiset katuosuudet päällystetään asvaltilla vuonna 2015. As� valtoitavat kadut ovat Äp� pelvägen, Havtornsvägen, Ä p p e l g r ä n d e n j a ke v y e n liikenteen väylä Päronväge� nin ja Äppelvägenin välillä.

Holmin asemakaava-alueella päällystetään Lassåkersgrän� den. Bosundissa asvaltoi� daan uusi pysäköintialue.

Leikkipuistot Leikkipuistovälineistöä on uusittu Västerbyn leikkipu� istossa vuonna 2014. Lilla Furuholmenin leikkipu� istoa kunnostetaan vuo� den 2015 aikana jotta se olisi nykyisten leikkipuistoja koskevien viranomaisvaa� timusten mukainen. Tek� ninen osasto suoritti myös syksyllä Cronhjelminkou� lun uuden kiipeilyvälineen

Konehalli. Tekninen osasto kunnostaa 2015 vanhasta teurastamorakennuksesta lämpimän huoltorakennuksen urheilupuiston koneille ja kylmänaroille varusteille. Uusi latuliittymä konehalliin rakennetaan myös. persustus- ja asennustyöt.

Kiinteistöhuolto Valta osa suurkeittiökoneista on vuoden 2014 aikana uu� sittu Bosundin, Holmin ja Risön kouluilla.

Risön koululla on myös uu� sittu salaojitusta ja kou� lun ilmastointikanavia on puhdistettu ja ilmankiertoa on säädetty. Sandlundenin vuokrataloon on asennettu uudet ikkunat ja ovet sekä sisäänkäynnin rampit ja kai� teet sekä talon edessä oleva

Paljon nuoria yrittäjiä Pietarsaaren seudun erityis� piirteenä ovat nuoret yrit� täjät. Viime vuonna seudul� la perustettiin 160 yritystä, joista vajaa puolet eli 75 oli 30-vuotiaiden tai sitä nuo� rempien yrittäjien perusta� mia. Uusia yrityksiä syntyy seudulle tiuhaan, vaikka tahti on huippuvuosista hieman hidastunut. Viime vuonna Luodossa perustettiin tusinan verran yrityksiä. Tänä vuonna luotolaisia yrityksiä on synty� nyt jo seitsemän kappaletta, joista neljän on perustanut alle 30-vuotias yrittäjä. Luo� don 10 yrityksen vuositavoite tullee tänäkin vuonna täyteen.

Nuoret aloittavat aika usein osa-aikaisina yrittäjinä. Osaaikaisia yrittäjiä on paljon mm. musiikin, valokuvauksen ja graafisen suunnittelun aloilla.

Osa-aikaisena riski on pie�

11

nempi ja yrittäjän arki tulee nuorelle tutuksi, kertoo Con� cordian yritysneuvoja Sanna Kankaanpää, joka on opastanut seudun uusia yrittäjiä jo viisi� toista vuotta ja ollut mukana perustamassa yli 3000 yritystä.

Suurin piirtein yli puolet ihmi� sistä, jotka tulevat vastaanotol� leni perustavat yrityksen aika nopeasti. Loput jäävät kypsyt� telemään ajatusta. Minulla on muutamia asiakkaita, jotka ovat perustaneet oman yrityksen 10 vuotta ensitapaamisemme jälkeen, kertoo Kankaanpää.

Concordiassa yritysneuvonta on tänä vuonna laajentunut, kun Kari Myllymäki aloitti yritysneuvojan työt. Sanna hoi� taa aloittavat yritykset ja Kari neuvoo yrityksiä, jotka halu� avat kehittää toimintaansa, lisätä henkilöstöä tai muut�

taa yrityksen toimenkuvaa.

Olemme Sannan kanssa kiertäneet seudun viidessä kunnassa tapaamassa yrittä� jiä aamukahvin merkeissä.

Olemme käyneet muutaman kerran myös Luodossa ja jat� kamme kuntakierrostamme taas vuonna 2015. Kuntakier� roksella yrittäjä voi kahvi� kupposen ääressä keskustella meidän kanssa liiketoimintan� sa kehittämisestä ja verkos� toitua muiden yrittäjien kans� sa, kertoo Kari Myllymäki.

Nyt olemme lähettäneet kut� sun yrittäjille kuntakohtaises� ti. Ensi vuonna lähetämme kutsut kaikille yrittäjille eri kuntakierroksista. Näin luo� tolaiset yrittäjät voivat käydä vaikkapa Pedersöressä tapaa� massa paikallisia yrittäjiä ja päinvastoin, jatkaa Myllymäki.

HEIDI HAPPONEN

liikenneväylä on asvaltoitu.

Lisäksi asuntojen ilmastoin� tia uudistetaan. Vanhusten� keskuksen henkilökunnalle on asennettu lisää mootto� rilämmittimiä.

Muissa kiinteistöissä on suo� ritettu tavanomaista huol� totyötä. Vuonna 2015 on ajankohtaista uusia Bosundin koulukeittiötä. Myös ilmas� tointikanavia puhdistetaan ja ilmankiertoa säädetään.

Näsin koulu saa uuden asti� anpesukoneen. Holmin kou� lun keittiöön asennetaan uusi

yhdistelmäuuni. Risön kou� lukeittiön kylmätiloja sekä osa pihan leikkivarusteista uudistetaan. Cronhjelmin� koululla uusitaan muutama astianpesukone ja sähköliesi opetuskeittiöissä.

Sandlundenin vanhustenkeskuksen kävelytie Rakkaus� polku asvaltoidaan ja kaksi il� malämpöpumppua hankitaan kokoontumishuoneisiin jot� ta sisälämpötila pysyisi asiak� kaiden mielestä mielyttävänä myös kesäkuukausina.

JARL ROSENBERG

Eduskuntavaalit 2015 Vaalipäivä 19.4.2015 klo 9-20.00 Eduskuntavaaleissa äänioikeutettuja ovat kaikki viimeistään vaalipäivänä 18 vuotta täyttäneet Suomen kansalaiset.

Ennakkoäänestys Suomessa 8.-14.4.2015 Ennakkoäänestus ulkomailla 8.-11.4.2015, suomalaisilla laivoilla alkaen 1.4.2015 Ilmoitus kotiäänestyksestä on jätettävä ennen ennakkoäänestyksen alkua. Äänestyspaikat Luodossa: Ennakkoäänestys Luodon kunnankansliassa.

Arkisin 9.00-17.00, lauantaina ja sunnuntaina 10.00-14.00 Äänestyspaikat vaalipäivänä: Bosundin, Näsin, Holmin ja Risön koulu.

Webropolkysely

Nyt sinulla on mahdollisuus sanoa mielipiteesi Luodon kuntapalveluista.

Kysely löytyy kunnan verkkosivuilta Kunta-osion alta.

Osallistujien kesken arvomme Ipadin.

www.larsmo.fi

12

Många ungdomar studerar nu musik Jakobstadsnejdens musikinsti� tut är den musikinstitution i nejden som ordnar fördjupad lärokurs i musik. Musikinstitu� tets hemkommun är Jakobstad men Pedersöre, Larsmo och Nykarleby är samarbetskom� muner, vilket betyder att barn och unga från orterna kan ansöka om att antas som elev vid musikinstitutet. Musikin� stitutet fyller detta läsår 40-år och kommer jubileet till ära att sätta upp den nykomponerade musikalen Natten är ännu ung som är baserad på Lars Sunds bok. Patrick Wingren står för musiken. Regissör är Marco Luponero.

Enligt musikinstitutets uppgif� ter studerar för närvarande 27 elever från Larsmo vid musik� institutet. Av dessa är 12 flickor och 15 pojkar. Åldern varierar mellan 8-18 år och instrument� valet är fördelat över ett 10-tal olika instrument, t.ex. violin, dragspel och sång. För de elever, som studerar enligt läroplanen för den grundläggande konst� undervisningen och har antagits genom inträdesprov, stöder Larsmo kommun musikinsti� tutet med en summa om 1512 euro/elev/år. En handfull av de allra yngsta larsmoborna deltar i musikinstitutets musik� lekskole- och musikförberedel� segrupper där barn ges grund�

läggande färdigheter för att in� leda sina egentliga musikstudier.

Att studera vid musikinstitutet och lära sig ett instrument inne� bär ett långsiktigt och målmed� vetet engagemang från elevens håll. Att lära sig spela instru� ment är roligt, utmanande och på många sätt positivt för den unges motoriska också sociala utveckling. Studierna är roliga men också krävande. En mörk regning novemberkväll kan det kanske vara lite extra tungt att åka på lektion ifall man vet att man inte kan läxan så bra som man eventuellt borde. Därför är det också all anledning att lyfta fram men också tacka föräldrarna för deras engage� mang i barnets musicerande.

Föräldrarnas roll är viktigt i form av stöd, uppmuntring men kanske också skjutsar till och från musikinstitutet.

En av de roligaste sakerna med att lära sig ett instrument är att kunna delta i konserter och på det sättet kunna dela med sig av sin musik till andra. Alla elever har möjlighet att ta del av den mångsidiga ensembleverk� samheten som musikinstitutet upprätthåller: t.ex. blåsorkester, big band, stråkorkester, kam� marmusikgrupper, band, körer samt andra kortare eller mera långlivade projektformer. Under

Unga musiker. Många larsmoungdomar studerar årligen vid musikinstitutet. Här Lucas Kanckos på sin dragspelslektion, Ada-Maija Huurtela på sin violinlektion och Elin Sandström på sin sånglektion.

terminen konserterar musik� institutets elever solo eller till� sammans med andra. Vanligtvis hålls konserterna i Musikhusets ”egna” salar (Schaumansalen, Rotundan och kammarmusik� salen) i Campus Allegro. Men ensemblerna gör också längre konsertresor samt deltar i kon� serter och evenemang runtom i musikinstitutets medlemskom� muner. Eftersom musikinstitutet är tvåspråkigt sker ensembleun�

dervisningen på svenska och finska vilket ger eleverna unika språköverskridande möten där det gemensamma språket är musikens språk. Musikinstitutet, med rektor Bo-Anders ”Bona” Sandström i spetsen, strävar efter att fostra elever till att upp� rätthålla en livslångt positiv rela� tion till musik och musicerande.

För några kanske musikintresset växer sig så starkt att hobbyn plötsligt blivit ett potentiellt yrke.

Genom åren har många duktiga unga larsmobördiga musiker fått sin tidigaste musikaliska fostran i musikinstitutets regi. Eftersom musikinstitutet verkar i samma utrymmen som den finlands� svenska musikutbildningen är Yrkesakademin i Österbotten eller Yrkeshögskolan Novia ett naturligt följade steg för många av nejdens unga musikanter.

KAJ AHLSVED

Familjedagvården, en trygg plats i dagvårdarens hem Dagvården i Finland kallas småbarnsfostran och följer riktlinjerna och värderingarna i grunderna för planen för småbarnsfostran. Till små� barnsfostran hör familjedag� vård i eget hem, i gruppfa� miljedaghem, i daghem samt eventuella andra frivilliga grupper för yngre barn som kommunen valt att handha.

Småbarnsfostran är fostran och undervisning för barn under skolåldern (0-6 år).

Småbarnsfostran bildar������ till� sammans med den grundläg� gande undervisningen och förskoleundervisningen en helhet som stöder barnens inlärning, tillväxt och välbe� finnande En av de äldsta dagvårds� formerna är familjedagvård i vårdarens hem. Många tycker om vårdfor men eftersom

vården sker i hemlik och trygg miljö. Barngrupperna är små vilket gör det lättare för vårdaren att ta i beaktande det enskilda barnet och att ha ett nära samarbete med barnets föräldrar. Den ledda familjedagvården startade år 1966 i Helsingfors av Man� nerheims Barnskyddsförbund och blev en dagvårdsform enligt barndagvårdslagen år 1973. Larsmo anställde sina 8 första familjedagvårdare 1974.

Under 1980 talet fanns som mest 48 familjedagvårdare i Larsmo. Tyvärr har antalet familjedagvårdare blivit betyd� ligt färre. Vi har i Larsmo för närvarande endast 7 familje� dagvårdare som arbetar i eget hem. Kommunens målsättning är att försöka göra arbetet som familjedagvårdare lite mera attraktivt och på så sätt kunna

öka antalet familjedagvårdare.

Förhoppningsvis finns det också i kommunen de mammor som sköter egna barn i hemmet och som kunde tänka sig att samtidigt vårda och fostra nå� gon annans barn under en tid.

I Larsmo har vi under åren haft många familjedagvårdare

och en av dem, Siv Liljekvist, gick i pension sommaren 2014. Siv började arbeta som familjedagvårdare i eget hem år 1975 och har under sina 39 år trivts med sitt arbete. Siv säger att arbetet som famil� jedagvårdare har gett henne mycket och många av barnen har blivit som hennes egna.

Att bar nen och familjer� n a h a r t r iv t s i S iv s h e m kunde man också konsta� terat 16 juni 2014 då Sivs familj, utan Sivs vetskap, bjudit in hennes tidig are dagbar n till sommarfest, e t t f i n t m i n n e f ö r l ive t .

MALIN KÄLLMAN

Sommarfest. Familjedagvårdare Siv Liljekvist överraskades av tidigare dagbarn och föräldrar den 16 juni.

13

Djur och natur möts i Lingonskogen Vid planeringen av det nya daghemmet Lingonskogen kontaktades undertecknad i ett tidigt skede angående möjligheten till att vara med och utsmycka daghemmet med väg gmålning ar. Ma� lin K ällman hade sett de väggmålningar jag gjort vid daghemmet Sag oskogen i Esse och var intresserad av samarbete. Vi träffades och diskuterade hur bra det skulle passa in med sko� gens djur och natur i det nya daghemmet i Holm.

Teamfinansiering Det intressanta och genuina med det här väggmålnings� projektet var att finansie� ringen till väggmålningarna erhölls från ett helt team som stod bakom bygget av d a ghem m et. N K Pr o je kt Svante Nylund, Byg gnads Ab Nynäs, Asentaja Group, Aaro Kohonen Oy, Smart� Plan Ab, Stagnäs och Nylund Ab var de företag som sedan sponsorerade största delen av väggmålningarna och gav det som inf lyttningsg åva till Lingonskogens daghem.

Djuren i skogen Tack vare sponsorerna kunde vi börja planera och sedan ge�

Inflyttningsgåvan. Många olika djur i verklig storlek pryder nu Lingonskogens daghem. Björnmamman med sina ungar är favorit för många barn. nomföra Lingonskogens stora akrylmålningar. Arkitekten hade planerat att det skulle finnas älg på väggen i Lingon� skogen, så det föll sig naturligt att måla skogens konung som nummer ett. Björnmamma med ungar kom på väggen mitt emot där det nu även finns en nyfiken rödräv som ligger och solar sig på en sten. När jag hörde att där även skulle finnas träd tyckte jag det skulle passa

bra att måla en stor tall bland allt lingonris. För de mindre barnen målade jag ekorrar och igelkottar även de i naturlig storlek. När de äldre barnen klättrar på ribbstolarna kan de nå ett svanpar som flyger.

Den kloka Fjällugglan hål� ler koll på läget högst upp i ett grånat gammalt träd. Har försökt måla så realistiskt som möjligt. Det var ett önske� mål från personalen som jag

tog som en positiv utmaning.

Ansök om bidrag

Kulturprojekt i skolor och daghem

Totalt är vi ca 150 kultur� arbetare med olika inrikt� ningar som kan hjälpa till med olika uppdrag och kurser.

Skolor, daghem och olika vårdinrättningar har möj� lighet att ansöka var je år om bidrag för 40 lektioner via Svenska Kulturfonden.

Mitt jobb som bildkonstnär är både varierande och intressant.

Jag målar både i hem och offent� liga miljöer. Som kulturarbetare åt Svenska Kulturfonden är jag då och då ute på konstuppdrag i skolor, inom vården och i dag� hem, där vi tillsamman skapar.

ANN-SOFIE ERIKSSON

Ny inom avdelninVälkommen till Arbis gen för barnomsorg Bakkurs för barn åk 5-6 12.01-23.03-2015 i Bosund skola Dragspel för alla 12.01-23.01-2015 i Cronhjelmskolan

Motionsgymnastik för herrar 12.01-16.03-2015 i Näs skola Solosång 12.01-23.03-2015 i Cronhjelmskolan Violinspelning 12.01-23.03-2015 i Cronhjelmskolan Teaterkonst 5 13.01-05.05-2015 i Holm skola Lär dig göra sushi 17.01-2015 i Cronhjelmskolan Schlagerkören 22.01-20.04-2015 i Holm skola Anmäl er nu till vårens Arbiskurser, här är några bland vårens kurser men många fler finns. Anmälning till kansliet tfn 786 3264 eller på internet.

Kontaktperson i Larsmo är Ann-Britt Julin-Björkskog tfn 040-840 5972 eller e-post: julinbjorkskog@hotmail.com.

www.arbis.jakobstad.fi

Annette Mäenpää är nyanställd inom Larsmo kommun. Annette handhar förmansskapet vid daghemmet Lingonskogen sedan augusti 2014. Fr.o.m. november handhar även Annette dagvårdsledare Karita Barcks arbetsuppgifter. Annette kommer i huvudsak att vara stationerad vid daghemmet Lingonskogen men även tidvis på andra våningen vid Grev daghem, dagvårdens administration. Annette nås på telefon: 044-7217610 eller per e-post: annette.maenpaa@larsmo.fi

14

Robot workshop engagerade i Näs En tidig morgon i september kör en grön paketbil fullastad med Lego, datorer och elek� tronik upp på skolgården vid Näs skola i Larsmo. Ännu är det lugnt på skolgården och ett bra tag tills eleverna börjar skoldagen. För mig gäller det att ligga i för att hinna få allt i ordning tills eleverna anländer. Det kom� mer nämligen att hållas en Robot workshop för eleverna i åk. 5 och 6 denna vecka.

Robot Workshop Finland är ett företag som håller kurser, klubbar, temadag och lärarfortbildningar inom robotteknik i hela Svensk� finland. Målet med kurserna är att eleverna på att roligt, kreativt och utmanande sätt lär sig teknik, matematik, språk och programmering.

För väntansfulla kommer eleverna in i klassen och sät� ter sig ner i fem grupper vid varsin dator. Workshopen startar med teori där eleverna får lära sig om produkten som används: Lego Mind� stor ms EV3. Konceptet går ut på att bygga robotar av Legobitar, fästa motorer och sensorer som sedan programmeras på en dator.

Robotarna kan göra allt från

att fjärrstyras till att lösa Ru� biks kub. Roboten kan pro� grammeras med såväl text� baserade som grafiskt base� rade programmeringsspråk.

Snart är det dags för grup� perna att få en egen robot som de skall programmera att klara av olika utmaningar.

Först är utmaningarna inte särskilt svåra, det handlar om att få roboten att köra en meter framåt men ganska snabbt har eleverna avklarat de utmaningar som hör till motorprogrammering och kan fortsätta med sensorteknik.

Under hela workshopen är eleverna väldigt ivriga och ras� terna är inte alls uppskattade.

Målet för eleverna under workshopen är att samla på sig så mycket kunskap som de bara kan för att klara av den sista stora utmaningen så bra som möjligt. Där skall eleverna bygga och program� mera en robot helt själva.

Denna gång består finalupp� giften av ett race. Det gäller för eleverna att bygga en bil som är så snabb som möj� ligt men även programmera den så att den fungerar på rätt sätt på tävlingsbanan.

Efter finalen är det dags att

Robotfinalen. Den 4-12 september lärde sig eleverna grunderna i robotbygge och programmering.

Programmering. För styrning finns ett flertal färdiga block som kontrollerar olika funktioner hos roboten.

riva robotarna och packa allt tillbaka i bilen. Robotwork� shopen i Näs skola är över för detta år och nästa år är

det dags för ett gäng nya ivriga elever att anta utma� ningarna - och för mig är det bara att styra vidare till nästa

skola där ett nytt gäng med förväntansfulla elever väntar.

JONNY BJÖRKSTRÖM

Integrationsarbete i förändring Vi lever idag i ett mångkultu� rellt samhälle, på gatan möter vi människor från olika länder och olika kulturer. Historiskt sett har människan alltid rört på sig, både frivilligt och av nöden tvingade. Invandringen i nejden har dock ökat de senaste åren, bland annat har kvotflyktingar mottagits nästan årligen, i 4 omgångar efter ett uppehåll på över 10 år. Arbetskraftsinvand� ringen har även den ökat och människor tenderar allmänt allt mer att flytta på sig. De vanligaste orsakerna att flytta till Finland är på grund av familj, studier eller arbete.

Vem är då invandrare? Enligt integrationslagen avses med invandrare, en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller annan jämför� bar kortvarig vistelse eller

vars uppehållsrätt registrerats.

I integrationsarbetet kommer vi i kontakt med nya kom� muninvånare som invandrat av olika orsaker. Vår uppgift är att ge infor mation och handledning i syfte att främja integrering, arbete och hälsa.

Vi samarbetar med övriga aktörer, ger kunskaper och färdigheter som behövs i sam� hället och arbetslivet samt stöder invandraren att upprätt� hålla sin egen kultur och språk.

Integration är ett mått på hur invandraren, som kommunin� vånare, är delaktig i kommun� gemenskapen. Det kan handla om att ha vänner, ett jobb eller att delta i sociala aktiviteter.

Att vara en del av kommunge� menskapen kan ses som både en rättighet och en skyldighet.

Enligt lagen är kommunen ansvarig för invandrarnas in� tegration. I integrationsfrågor samarbetar Larsmo kommun med 4 andra kommuner: Ja�

kobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby. Jakobstadsnejdens integrationsprogram 20142017, beskriver innehållet och målsättningarna för integra� tionsarbetet i kommunerna.

I integrationsarbetet finns många aktörer, bland annat kommunerna, TE-byrån, ma� gistraten, polisen, vuxenut� bildningen och flera frivillig� organisationer. Speciellt då det gäller kvot- och asylflykting� mottagningen är arbets- och näringsministeriet (NTM-cen� tralen) en viktig aktör. Kom� munerna erhåller nämligen ersättning för de kostnader som uppkommer under de första 3-4 åren i integreringen av asyl- och kvotflyktingar.

Som kommuninvånare med invandrarbakgrund är du som vilken kommuninvånare som helst. Du har lika rättigheter och skyldigheter som alla andra,

lika rättigheter till utbildning, vård och omsorg och boende.

Kommuninvånare har alla rätt till de sociala stödtjänster som kommunen erbjuder eller den bastrygghet som alla finländare erbjuds. Vi lever i ett land där alla skall tryggas en basin� komst (ex. arbetsmarknads� stödet om du är arbetslös) och vi har rätt till olika stödformer (ex. barnbidrag, studiebidrag, bostadsbidrag, vårdbidrag).

För utkomststödets del gäller samma principer och normer för alla kommuninvånare. Ut� komststödet är ett sistahands� stöd. Utkomststödet beviljas då en person inte kan försörja sig på annat sätt. Syftet är att trygga en persons eller familjs utkomst och främja möjlighe� terna att klara sig på egen hand.

Då det gäller skyldigheter är även de lika för alla som bor i kommunen. Bland annat är alla skyldiga att följa lag och

ordning, visa respekt och med� mänsklighet samt respektera människors lika värde. Föräld� rar är skyldiga att ta hand om sina barn. Barn mellan 7 och 17 år har läroplikt. Oftast måste de som arbetar betalar skatt på sin lön. Att tala och/ eller för� stå endera svenska eller finska språket blir en förutsättning för att du skall kunna leva upp till de skyldigheter som åläggs dig.

Vad kan var och en av oss bi� dra med i integrationen av nya kommuninvånare? Genom att vara en god medmänniska mot andra kommer de att känna sig välkomna, uppskattade och även de vara goda medmännis� kor mot andra. Var generös med vänskap och uppmuntran, lev som goda exempel. En vilja att göra gott avspeglar sig i hand� ling, det kräver omdöme och mod och det kommer att gynna ALLA som bor i kommunen.

EVA-MARIA EMET

15

Cronhjelmskolans elever guldmedaljörer Tisdagen den 4 november gick Mästare 9-tävling en av stapeln i Optima. Täv� lingens främsta syfte är att väcka niornas intresse för yrkesutbildning och yrkes� skicklighet och sjutton lag från nejdens högstadier ut� förde olika händighets- och klurighetsuppgifter under dagen.

E l e ve r n a i å r s k u r s n i o i Cronhjelmskolan hade möj� lighet att meddela intresse för att delta och ämnes� lärarna i praktiska ämnen satte sen ihop lagen. Lagen skulle enligt reglerna bestå av tre personer, både pojkar och flickor, och Cronhjelm� skolan fick delta med fyra lag. Efter grundomgången stod det klart att av semi� finalens åtta lag var tre lag från Larsmo! I semifinalen slogs tyvärr ett av lagen ut med minsta möjliga margi� nal – det var en spännande tävling!

Final med fyra delmoment Så var det dags för Mästare 9-final. Fyra av de ursprung� liga sjutton lagen hade kva� lificerat sig till finalen och två av dessa kom alltså från

Mästare 9. Det vinnande laget från Cronhjelmskolan bestod av Fanny Svenfelt, Margit Östman och Jona Verkasalo. De har nu chans att ta sig via den regionala semifinalen till den nationella Taitaja-finalen i maj.

Cronhjelmskolan. Finalen bestod av fyra delmoment: att lacka naglar, att spika fast en hästsko på rätt sätt, att löda på kretskort och slutli� gen att tillverka en sexuddig stjär na av en rektangulär plåtbit. När sen slutsignalen ljöd stod ett av Cronhjelm� skolans lag som segrare och

det andra Larsmolaget i fi� nalen kom på en hedervärd bronsplats. I det vinnande laget tävlade Fanny Svenfelt, Margit Östman och Jona Verkasalo.

Alla fyra lagen från Cron� hjelmskolan kämpade väl i positiv anda. Det var en rolig

och spännande dag både för de deltagande eleverna och för mig, som fick vara stolt lagledare.

Regional semifinal i februari Det vinnande laget går till� sammans med silvermedal�

jörerna från Sursik vidare till en regional semifinal, som ordnas i Vasa den 4 februari 2015. Där de har chans att ta sig till den nationella Mästare 9-finalen, som avgörs i sam� band med Taitaja-finalen i Åbo i maj. ÅSA LAXÅBACK-NYMAN

Värdegrundsarbetet i nya Motionssalen läroplanen 2016 Holm fritidsgård Vi borde se skolan mindre som ett ställe där det arrangeras undervisning och mera som platsen som möjliggör lärande. Så säger filosofen Lauri Järvilehto som skrivit boken ”Hauskan oppimisen vallanku� mous”, vilket på svenska blir ungefär ”Det roliga lärandets revolution”. Enligt honom så är motivation ett centralt begrepp, lärande ska vara lustfyllt, det ska finnas passion och kreativitet.

Just nu genomgår skolvärlden en förnyelseprocess, genom vilken nya läroplaner utfor� mas. Innan årsskiftet ska de nya läroplansgrunderna fast� ställas och efter det kan det lokala läroplansarbetet startas upp på allvar. De nya läropla� nerna ska tas i bruk hösten 2016 för den grundläggande utbildningen samt förskolan.

Utbildningsstyrelsen vill se skolan som en lärande organi� sation där verksamhetskulturen kännetecknas av en trygg var� dag med välbefinnande, kom� munikation och mångsidiga arbetssätt, språkmedvetenhet, delaktighet och demokrati, ansvar för miljön och en håll� bar framtid samt jämlikhet och likvärdighet. Allt detta är beståndsdelar i det som kallas för värdegrunden och som all verksamhet i våra skolor ska ba� sera sig på och som ska utgöra skolornas verksamhetskultur.

Kompetensområden som för� väntas genomsyra allt skolarbete är att eleverna utmanas att tänka och reflektera över det egna lä� randet, att hantera vardagen och lära sig genom att uppleva, att delta och påverka och utveckla en hållbar livsstil. Digital kom�

petens, kulturell och kommuni� kativ kompetens, multimodalitet samt arbetslivskompetens och entreprenörskap kompletterar listan av framtida kompetenser.

Vid Cronhjelmskolans för� äldramöte 23.9.2014 ombads vårdnadshavarna att med något eller några ord beskriva vad de anser vara viktigt att beakta i värdegrundsarbetet. Det blev många fantastiska ord, men de ord som återkom oftast var följande: respekt och accep� tans, trygghet, uppmuntran (till eleven) och rättvisa, dvs. rätt� vist bemötande, rättvisa lärare.

Dessa viktiga ord kommer att utgöra tunga byggstenar när de nya läroplanerna utformas för vårt skolväsende här i Larsmo.

CAROLA HOLM-PALONEN

Öppet: Dagligen kl 06 - 22 Åldersgräns: 15 år! Över 1380 personliga hyresavtal har redan gjorts.

Personligt månadsavtal/årsavtal görs vid fritidsbyrån / kommunkansliets info.

16

Fritidsgård i aktiv användning Då fritidsgården i Furuholmen i augusti på nytt öppnade dör� rarna för olika fritidsaktiviteter så nappade vi på att återuppta våra omtyckta ”Öppna Fritids� gårdskvällar” på tisdagar för ungdomar i högstadieåldern.

Kvällarna sker i samarbete med Larsmo församlings ungdomarbete och kommunens fritidsbyrå.��������������������� Dragare för tisdags� kvällen är ungdomsarbetsledare Ulf Axell samt andra vuxna.

Det är viktigt att känna att det finns ett ställe att komma till också i de södra delarna av kommunen, där det är mysigt, varmt och ombonat. Fritids� gården är just lagom stor för verksamheten då det brukar komma mellan 15 – 20 delta� gare per kväll, mestadels poj� kar. Gärna kunde flera flickor komma till fritidsgården samt att det på min önskelista finns att engagera mera vuxna ledare.

En normal kväll kan se ut på följande sätt: Redan när jag kommer till fritidsgården, en halvtimme före öppningsdags, möts jag av ett trevligt upplyst gult trähus. Fritidsgården är nyrenoverad������������������� och ger ett inbju� dande intryck. På trappan står ett gäng pojkar och småpratar, hälsar och frågar ifall det går att få komma in. Väl inne plockas bordtennisspelet fram,

bollar och spel plockas fram ur materialskåpet. Pingisen är igång direkt, ibland spe� las det parvis, ibland en mot en, ibland ordnas spontant mini-turneringar. Någon speler bowling med kompisarna på TV-spelet, andra spelar luffar� chack eller annars bara sitter med varandra och, som man på ungdomsspråk säger, ”Chil� lar”. Tar det lungt och umgås.

Någon tar telefonen och ringer till kompisarna ”Vann e du? Ja e jär - Kom till fritidsgååln”!

Efterhand kommer flera ung� domar i olika åldrar till fri� tidsgården, vid det här laget är kaffet färdigkokat, koppar och glas framsatta, saften fär� digblandad, godisförsäljningen igång. Här har ungdomarna hjälpt till och fixat. Alla bän� kar sig med sin kopp och sit� ter och tuggar på ett kex. Vi samtalar en stund om det som är aktuellt, hur skoldagen har varit m.m. Stämningen är trev� lig och avslappnad hela tiden.

Före stängningsdags håller vi en kort avslutningsandakt där jag försöker sammanfatta budskapet efter det som var viktigt den kvällen och andra aktuella och viktiga saker. Ef� ter en avslutande bön städar alla undan sina koppar och fat, plockar undan spelen och stäl�

n e m m ö Dr om jul Om någon, under den senaste tiden, har rört sig i trakterna runt Risöhäll och eventuellt funderat över varifrån ljuv musik har strömmat så har vi svaret. Risö skolas elever är de skyldiga. I flera veckor har det övats och slipats på den kommande julmusikalen ”Drömmen om jul” och en hel del toner har säkert sipprat ut genom skolans dörrar.

Alla elever i skolan är engagerade i musikalen som uppförs onsdagen den 10 december i Risö skolas festsal. Biljetter släpps inom kort och intäkterna kommer, oavkortat, att gå till inköp av nya lekredskap till skolans gård.

Livat i fritidsgården. Vid Furuholmens fritidsgård görs varje vecka över 140 besök av kommundelens invånare, såväl unga som äldre. Fler aktiviteter på dagtid kunde gärna inbokas, typ datacafé för seniorer, Arbiskurser etc. ler iordning bord och stolar.

Vi avslutar med ett ”Hej- vi ses nästa gång” och fritids� gården stänger vid 21-tiden.

Verksamheten vid Furuhol� mens fritidgård är mycket viktig

för kommundelens invånare ur många synvinklar och kan utvecklas vidare med fler aktivi� teter både dagtid och kvällstid.

En sak är säkert: Fritidsgården behövs och bör finnas till som en samlingspunkt för alla åldrar!

ULF AXELL

Regelbundna bokningar av Furuholmens fritidsgård Måndagar Måndagar Tisdagar Tisdagar Torsdagar Torsdagar Fredagar Lördagar

Lekpark Klubbverksamhet Lekpark Öppet Hus Familjecafé Väncafé Lekpark Öppet Hus

Larsmo kommun Larsmo kommun/4H Larsmo kommun Larsmo kommun/Larsmo församling Larsmo kommun Larsmo kommun/Väntjänsten Larsmo kommun Larsmo kommun

Fritidsgården hyrs även ut för privata familjefester, föreningars och företags tillställningar etc, bokning via fritidsbyrån tfn 785 7230.

Sponsrat skolgårdsprojekt

Stiftelsen Brita Maria Renlunds min� ne har möjliggjort att det vid Cron� hjelmskolan under hösten kunde förverkligas en rejäl klätterställning till skolgården. Stiftelsen beviljade våren 2014 hela 20 000 euro för projektet.

”Spindelnätet” är nu en populär samlingsplats såväl för skolans elever som för barn och ungdomar som rör sig på området utöver skol� tid. Många unga har nu nytta och

glädje av satsningen som initierades med en ansökan av några lärare vid skolan. Cronhjelmskolan an� sökte i eget namn om finansiering och den fina klätteranläggningen byggdes upp på plats i september av Larsmo kommuns tekniska personal. Ansökningsjobbet och offertförfrågningarna utfördes av två lärare i skolans ledningsgrupp.

Alla material- och byggkostnader rymdes inom det beviljade bidra�

Musikalen ”Drömmen om jul” är en musikal som garanterar julstämning. Det blir en salig blandning av allvar och humor, rock och ballad, dröm och verklighet när syskonen Granqvist, natten innan julafton, förflyttar sig 2000 år tillbaka i tiden. Syskonen hamnar mitt upp i händelserna kring den första julen. Rullande åsnor, käpp-kameler, 5-manna band, Risös bästa barnkör, rafflande solon och gulliga får är bara en bråkdel av innehållet i «Drömmen om jul». Allmänheten är varmt välkommen, biljetter släpps onsdagen den 26.11.

IDA PETTERSSON

Larsmo kommun gör en storar� tad och unik insats med att upp� rätthålla fina och ändamånsenli� ga fritidsgårdar i alla kommunde� lar - ta vara på den generositeten!

Skolgårdsprojekt. Spindlarna i nätet är 9E:s glada gäng.

gets ramar. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne understöder årligen en lång rad projekt och verksamhet inom främst daghem, eftermiddagsverksamhet ,förskolor och skolor. Ansökan bör insändas inom januari månad. På Stiftelsens webbsida finns information som säkert kan inspirera andra skolor och föreningar till att skicka in en ansökan.

ANJA KAITFORS

17

Bibliotekens nya webbportal har öppnats!

Den nya gemensamma och integrerade webb-portalen för Fredrika-biblioteken öppnades 1.10 2014! Larsmo är en av de elva kommunerna som deltar i Fredrika-nätverket. De övriga är Kronoby, Jakobstad, Peder� söre, Nykarleby, Vörå, Kors� holm, Malax, Korsnäs, Närpes och Kristinestad. Arbetet med portalen har pågått i biblioteken under flera år.

Bibliotekskatalogens sökfunk� tion liknar nu mera de populära sökmotorerna som kunderna är vana vid. Man kan välja om man söker i alla bibliotekskataloger eller endast i det egna bibliote� kets katalog. Bibliotekens kun� der kan nu förutom att reser� vera och förnya material även betygsätta och kommentera böcker, skapa egna minneslistor

t.ex. över böcker de vill läsa el� ler favoritböcker. Kunden kan samla alla sina lånekort inom Fredrika till ett användarkonto.

Den nya portalen är också

visuellt mer tilltalande än den gamla. Det finns korta beskri� vande texter och pärmbilder till de flesta av verken i katalogen.

Oavsett om verket är publicerat som tryckt bok, ljudbok eller

e-bok hittas det under samma titel. Webbplatsen är lätt att an� vända på olika mobila enheter som smarta mobiltelefoner och surfplattor. Man skall kunna ha biblioteket med sig överallt!

Besök portalen på adress: www. fredrikabiblioteken.fi Kontakta gärna bibliotekspersonalen om du har frågor!

BEATRICE VILLMAN

Bibliotekets boktips inför vintern Romaner Aspenström, Karin och Rätz, Peter: Rättslös Boken baserar sig på sann berättelse om hur Peter Rätz arbetade undercover för polisen. Han har under nio år infiltrerat bla. Brödraskapet, Bandidos och Hells Angels. Han lever numera med skyddad identitet utomlands. En mörk skildring av hur det är att med livet som insats stå helt utanför samhällets skydd. Fristående fortsättning på spänningsromanen Brännmärkt.

Boije af Gennäs, Louise: Folk av en främmande stam Tio år har gått sedan vännerna firade in det nya millenniet. Inget har blivit som de tänkt sig. Men livet tar dramatiska vändningar och plötsligt väntar den stora lyckan där man minst anar det. Boken är den avslutande delen i en trilogi som börjar med ”Högre än alla himlar” och ”Blå koral”.

Erlandsson, Karin: Minkriket Boken handlar om den österbottniska farmaren Lars-Mikael och hans fru Kristina. Deras satsning på minkfarmning ger vissa år bra vinst men de personliga uppoffringarna är också stora. Pälsningstiden kräver arbete dygnet runt, osäkra pälspriser och djurrättsaktivister oroar. Boken beskriver en familjs historia i ett samhälle vars attityder förändras.

Jansson, Anna: Ödesgudinnan på Salong d’Amour Nu har vår deckarförfattarinna hittat en ny genre. Hon har nu skapat en ny fantastisk karaktär i Angelika Lagermark som är frisör i Visby. Angelika träffar människor i olika livssituationer; de som ska på bröllop, begravning, fest eller skolavslutning. Hon får också vara Visbys egen äktenskapsmäklerska, men hur ska hon själv hitta kärleken?

Olsson, Linda: I skymningen sjunger koltrasten En av Sveriges nu mest uppskattade romanförfattare. Boken handlar om vänskap, ensamhet och litteraturens kraft. Tre ensamma personer som bor i samma hus får genom läsandet en gemenskap som är utöver det vanliga. Historien är stark och lämnar länge kvar i minnet hos läsaren.

Roberts, Nora: Nyårskyssen Detta är den avslutande, fristående delen i trilogin om värdshuset i Boonsboro. Hope sköter stadens värdshus på egen hand efter att hennes man varit otrogen. Hon har allt hon vill ha, ett spännande jobb, nära väninnor men på kärleksfronten är det stiltje. Är Ryder Montgomery, mannen som hon först ogillar någonting för henne?

Sund, Lars: Tre systrar och en berättare Här får du följa tre systrar med drömmar, förhoppningar, kärlek, äktenskap och besvikelser. Boken utspelar sig delvis i Jakobstad under 1900-talets senare hälft och 2000-talets första decennium. Detta är första delen i en planerad trilogi. Läsvärd!

Wilderäng, Lars: Stjärnklart Vad händer i samhället om all elektronik slås ut och strömmen går? Oförklarliga händelser avlöser varandra i en by och alla experter står som handfallna. Den mörka hösten går in i en stjärnklar vinter där kaos råder. Första delen i en ny spännande serie.

Faktaböcker Andersson, Pamela: Jag ska inte dö idag Pamela föll ihop i joggingspåret sommaren 2012. Här skriver hon sin egen historia om hjärntumören och rädslan för att dö. Det är också en historia om mental och fysisk styrka samt kärleken som hjälpmedel för att övervinna sjukdomen.

Augustson, Karl: Möten med ondska och godhet ”Kalle” Augustson förmedlade i 30 år humanitärt bistånd till människor i yttersta nöd runtom i Balkan, Baltikum och Ryssland. Han blev kallad den ”tokiga finländaren” som gjort mer än 200 strapatsfyllda resor med långtradare fyllda av förnödenheter. Här berättar han själv om sina dramatiska upplevelser och om hemliga transporter med flyktingar.

Fernholm, Ann: Det sötaste vi har Vad skulle du tänka om du såg någon mata en kanin med läsk och godis? Det finns inga djur som vi skulle ge den mat som vi ger åt våra barn. De skulle bli sjuka, få hål i tänderna och problem med magen. Vi får här en förklaring till vad den höga konsumtionen av socker och vitt mjöl ställer till i barns kroppar.

Hansson, Christine: Jakt - så går det till Naturlängtan och spänning lockar allt fler ut i skogen. Lätt och pedagogiskt beskrivs det viktigaste du behöver för att vara beredd på nya jaktäventyr. Boken har fina fotografier som bjuder på kunskap och inspiration. Detta är boken för alla som tycker om jakt.

Nygård, Bertel: Österbottniska lustresor Vill du lära känna nya, obekanta och speciellt vackra eller historiska platser i Österbotten?

Läs då den här vackert illustrerade boken och få inspiration till din nästa bilutflykt i vårt eget landskap. Ha en trevlig lustresa!

Vesikallio, Johanna: Lillan : Elisabeth Rehns sällsamma liv En efterlängtad levnadsbeskrivning över Elisabeth Rehns fängslande liv. Den skarpa och öppenhjärtiga kvinnan har jobbat i FN, varit Finlands försvarsminister, riksdagsledamot för SFP���������������������������������������������������������������������������������� och människorättsrapportör mm. Vi får också en glimt av hennes privatliv tillsammans med maken Ove. MIKAELA RISKA LASSILA

18

Folkhälsan erbjuder Mimoselprogrammet Under hösten har en ny verksam� hetsform startat vid Sandlunden här i Larsmo. Mimosel, som står för de viktiga funktionerna minne, motion och hörsel, är ett stimulerande program avsett för en äldre åldersgrupp och an� ordnat av Folkhälsan i Larsmo.

Som mycket inspirerande och trevlig ledare för ett tjugotal pensionärer fungerar Ann-Mari Ekstrand. Hon var under sin yrkesverksamma period många år på äldreboendet och är välbe� kant med personalen, med om� rådet och med de äldres behov.

En onsdagseftermiddag i må� naden samlas man för Mimosel i matsalen, där den sociala sam� varon utgör en fin inledning på tillfället. Sånger, som är bekanta för deltagarna, gör säkert sitt till för att man ska känna både trygghet och samhörighet. Mera minnesträning följer när man tillsammans löser korsord eller

söker olika namn. Deltagandet i diskussionen ska även kännas frivillig, ibland är man kanske beredd att samtala, minnas el� ler berätta mera, vissa dagar känns det kanske bekvämare om man bara får sitta och lyssna.

För att det ska kännas tryggt att komma med, så berättar AnnMari vad som ska diskuteras eller samtalas om vid nästa Mimoseltillfälle. På dethär sät� tet ges möjlighet att man i lugn och ro på hemmaplan får söka i sin minnesbank - och tänk så många minnen det kan finnas från tidigare upplevelser, som ligger många år tillbaka i tiden.

När kaffedoften börjar söka sig ut i matsalen blir det paus och en välbehövlig, trevlig stund vid kaffe- eller tekoppen. Efter kaffet hinner deltagarna även med motorisk träning efter� som motionen utgör en del av

LARSMO-EUGMO PENSIONÄRSFÖRENING - ca 375 aktiva medlemmar - månatliga träffar med program, servering - resor i regionen och utomlands, exkursioner - datakurser, datacafé

www.spfpension.fi

Programstation vid Vinterkarnevalen

Grupp eller förening som önskar bjuda på programstation kontakta fritidsbyrån tfn 7857 230 senast 30.1.2015

Mimoselprogrammet. Minnesträning, sånger, trygghet och samvaro är viktiga funktioner i programmet.

Mimosel. Koordinationsträning är viktig, hjärnan behöver få extra stimulans och Ann-Mari ger deltagarna tid och tips på vad som ska prövas och utfö� ras. Det gäller att tänka till och hitta rörelsen som instrueras.

Avslutningsvis läser Ann-Mari en berättelse, ofta får de när�

varande lyssna till någon text från en gammal läsebok eller berättelser återgivna från förr.

Mimoseltillfället avslutas se� dan med en gemensam sång.

Mimosel startade i oktober och kommer att fortsätta under år 2015. Flera pensionärer, även de som bor utanför området,

ryms med i gruppen. Vi hop� pas att Mimosel, med social samvaro som huvudingrediens och med minne, motion och hörsel som gemensamma fak� torer, ska få utgöra en extra liten guldkant i vardagen för våra äldre kommuninvånare.

SONJA RANTAMÄKI

Larsmo När-TV TV-kanal 331 i kabelnätet När-TV teamet välkomnar nya medarbetare intresserade av teknik, film, ljud och allt som har med TV produktion att göra. Vi tar även emot idéer och tips på program för sändningar.

Har du egna filmer av allmängiltigt intresse som du gjort kan de sändas via När-TV. Vårt programråd avgör vilka program som kan sändas. Tag kontakt; larsmo.nartv@multi.fi

Larsmo församling - plock ur julprogrammet 13.12 kl.19.00 ”Kauneimmat joululaulut” i församlingshemmet, församlingskören, Wiklund,

andakt Sjöblom. Servering.

14.12 kl.18.00 ”De vackraste julsångerna”, Septimenm Oktaven, Wiklund, andakt Lassila.

16.12 kl.12.00 Jul i gemenskap i församlinghemmet.

19.12 kl.19.00 Ungdomarnas julfest i Xodus, omväxlande och roligt program av hjälpledare,

avslutande nattvardsmässa Lassila.

24.12 kl.13.00 Barnens julbön, Sjöblom, Wiklund, Septimen, Oktaven, hjälpledare.

24.12 kl.15.00 Julbön, Sjöblom, Wiklund, sång av Sara Holmberg, Victoria Asplund.

25.12 kl.08.00 Julotta, Lassila, Wiklund, Församlingskören.

26.12 kl.10.00 Högmässa, Lassila, Wiklund, ungdomskören (radiering för radio Vega).

28.12 kl.10.00 Gudstjänst, predikant Ole Björkström, Lassila, Enkvist.

01.01 kl.18.00 Kvällshögmässa, Sjöblom, Enkvist, sång Mikael Svarvar, kyrkkaffe.

06.01 kl.10.00 Högmässa, Sjöblom, Enkvist.

30.12.2014 – 01.01.2015 Nyårsläger för ungdomar vid västra Parkens skola och Karleby stadskyrka.

Huvudtalare Johannes Imberg, omväxlande seminarier och kreativiteter. Anmälan senast 14.12 via www.slef.fi/nyarslager. Kostar 60€/person (rabatt för Larsmoungdomar).

Mera om julprogrammet via församlingens webbsida; www.pedersoreproster.fi, Larsmo församling.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

19

Larsmopojkar på turnering i Kanada Det var i mitten av mars som ett gäng från Larsmo skulle göra en resa av det ovanligare slaget.

Målet var Toronto i Kanada och ett starkt tema för resan var ishockey, men även en hel del annat. Här kommer ett plock ur den 10 dagar långa resan.

Förberedelserna hade pågått i ca 1,5 år för att få in medel så att resan skulle bli av. Vi flög från Helsingfors via Island till Toronto och efter en noggrann och utdragen passkontroll kom vi till vårt hotell. Det var ett ishockeylag bestående av 15 spelare och 2 målvakter, totalt med alla övriga familjemed� lemmar blev vi 52 stycken.

Första dagen startade vi med att ta buss samt metro för att ta oss in till centrala Toronto, detta tog ca 90 min. var väg. Målet för dagen var ”CN Tower” en av världens högsta byggnader, hela 553 meter. Vi åkte upp med en hiss och utsikten var helt otrolig.

Alla omkringliggande skyskra� por framgick som rätt så obe� tydliga i jämförelse. Det fanns ett glasgolv vilket man kunde gå ut på och betrakta trafiken nere på gatan. Efter en matbit på ett av caféerna i tornet fort� satte resan mot ett av de många gigantiska shoppingcentren i To� ronto där vi spenderade lite tid innan vi åkte tillbaka till hotellet.

Följande dag (söndag) hade vi bokat en hyrbuss för att åka till gränsen mot USA. Färden gick bland annat längs en bred motorväg med åtta filer i bägge riktningar. Väl där besökte vi de berömda Niagarafallen med en fallhöjd på över 50 meter. Det var stora vattenmassor som strömmade förbi och isformationerna var spektakulära. Efter att alla var nöjda och glada med besöket vid Niagarafallen skulle vi passera gränsen till USA för att se en NHL-match i Buffalo mellan Buffalo Sabers och Montreal Canadians. Bilköer� na vid gränsen var långa och när det äntligen blev vår tur att korsa gränsen så blev vi tvungna att en efter en stiga av bussen, lämna fingeravtryck samt besvara en rad frågor, en konstigare än den andra. När vi äntligen kom till First Niagara Center var det bara att söka efter platserna i den fullsatta ishockeyarenan. Arenan har en maxkapacitet på 18 600 platser vilket betyder att ungefär hela Jakobstads befolkning skulle få plats där. Det var en häftig upplevelse och med ett lag från USA och det andra från Kanada höjdes stämningen ytterligare. Vi hade turen att få se en av Finlands bästa u20 spelare Rasmus Ristolainen

Torontoresenärer. Larsmopojkarna Anton, Viktor, Lukas, Viktor och Kevin har upplevt massor av ishockey i Kanada. som spelar i Buffalo Sabers.

Matchen vanns av Montreal Canadians.

På onsdagen fick vi igen möj� lighet att se en NHL-match, denna gång i Toronto mellan Toronto Mapel Leaves och Tampa Bay Lightnings. Arenan hette Canada Air Center med en kapacitet på 19 800 platser, även den var helt fullsatt.

Biljetterna köptes på gatan av en lustig filur eftersom de of� ficiellt var slutsålda. Ishockeykulturen i Kanada är helt enorm, vilket inte minst in� förskaffande av säsongskort till Torontos matcher vittnade om.

Här köpte man nämligen inte

säsongskort utan man ärvde dem. De följande dagarna var det upp till bevis för våra spe� lare. Först två träningsmatcher samt en träning innan den in� planerade turneringen började.

På torsdagen hade vi bokat in ett besök på Hockey Hall Of Fame. Där fanns det mesta som har med ishockey att göra. Allt från olika simula� torer och spel till avbildade stjärnor och många fina poka� ler. Vi fick ett mycket vänligt bemötande när de såg vår finländska flagga på träningsd� räkterna. Många av de som kom fram och pratade med oss hade flyttat från Finland

för länge sen men trivts så bra i Kanada att de blivit kvar där.

På lördagen hade pojkarna bara en match i sin turnering så vi hann även se på en AHL match. Matchen spelades i den anrika arenan Ricoh Colose� um i Toronto, byggd år 1922.

Det var en intensiv resa med mycket ishockey och ett stort minne för de pojkar som var med. Av de 17 pojkarna som var med på resan så var fyra stycken från Larsmo. Dessa var Kevin Kanckos (målvakt), Viktor Hiltunen, Lucas Lind� kvist och Viktor Rönnqvist.

PETER RÖNNQVIST

Stora Ofredens offer i Larsmo hedras på Bjärgas Det har i år förflutit 300 år se� dan de ryska styrkorna härjade i vårt land under den så kallade Stora Ofreden eller Det stora nordiska kriget som perioden också kallas. Österbotten drab� bades hårt. Inte heller Lars� mo eller Eugmo besparades.

Larsmo Hembygdsförening tillsammans med Larsmo för� samling uppmärksammade un� der hösten 2014 händelserna.

Som bakgrund till den ryska invasionen utgör Karl XII:s krigsföring mot Ryssland ett tiotal år tidigare. Karl XII:s krig var brutalt. Tortyr på civilbefolkningen drabbade ofta civilbefolkningen där kungens trupper drog fram.

Genom nederlaget i Poltava föll dock Svearikets strids� kraft i spillror. Ryssland pas� sade på att invadera vårt land både till lands och till sjöss. Österbotten plundrades. En

försvagad svensk-finsk armé förstärkt med österbottniska bönder mötte i februari 1714 en övermäktig fiende i Napo by i Storkyro under ledning av generalmajor Carl Gustaf Armfelt. Fienden segrade och de sårade och stupade räknades i tusental. Det sägs att Kyro älvs vatten färgades rött av de stupades blod.

Under de fortsatta striderna drar de ryska trupperna norrut mot vår nejd. De bränner, torterar och dödar allt som kommer i deras väg. Armfelt retirerar med sin armé. Ja� kobstad förstörs, stadskyrkan bränns ned till grunden. Efter det står Larsmo och Eugmo i tur. De fruktade kosackförban� den lägger gårdarna i Brask och Kackur i aska. Befolkningen torteras med avsikt att tvinga fram information om var män� niskor och egendom ligger

gömda. Människorna miss� handlades med ”nagajkan”, en kort blyinfattad piska och många dödades med yxham� maren. Enligt de listor som efter striderna uppgjordes av prästerna dödades 31, bort� fördes 79 från Larsmo och Eugmo. Dessutom flydde 33 personer till Sverige. Man kan anta att siffrorna i verkligheten är ännu större. De bortrövade människorna såldes vidare som slavar bland annat till de ryska godsen. En del tvinga� des övergå till den grekiskortodoxa läran. Endast en liten del återvände efter krigsslutet.

Här nämns några exempel på personer som dödades i Larsmo: Eric Ersson i Fager� näs ihjälslagen med yxham� mare, Hans Erssons hustru från Sandvik brändes till döds, Matssz Månsson från Björnvik stucken och slagen med yx�

hammare, Daniel Jönsson från Hermans (Bosund) ihjälslagen och hustrun löpt undan fien� den ner i isen.

Den 27 september detta år avtäcktes en minnesplatta på Bjärgas med anledning av de

hemska öden som drabbade Larsmo- och Eugmoborna under Stora Ofredens tider.

Vid högtidligheterna hade ett fyrtiotal ortsbor mött upp för att hedra dessa våra förfäder.

KARL-JOHAN FAGERUDD

Minnesplattans text. Till minne av Stora Ofredens offer i Larsmo.

Med vördnad vill vi uppmärksamma det stora antal ortsbor som under ofärdsåret 1714 av fiendens plågor dödades, bortfördes eller tvingades fly för sina liv.

20

Retro och After Eight ger möjligheter Aktiveringsansvaret av arbets� lösa är ålagt kommunerna och enligt reformen av arbetsmark� nadsstödet kommer ansvaret att ytterligare öka från ingången av år 2015. Enligt regeringens budgetproposition ändras den av kommunerna finansierade andelen av arbetsmarknadsstödet så att kommunen finansierar 50 procent av arbetsmarknadsstödet i fråga om personer som har fått arbetsmarknadsstöd i 300-999 dagar, och finansieringsandelen stiger till 70 procent i fråga om personer som har fått arbetsmark� nadsstöd i mer än 1 000 dagar.

Därtill föreslås inrättandet av en sektorövergripande samservice för att främja sysselsättningen av långtidsarbetslösa.

Kommunernas aktiverings� ansvar för en arbetslös inleds således efter årsskiftet redan efter 300 dagars arbetslöshet och är det fråga om en ung per� son så gäller från tidigare enligt Ungdomsgarantin en 90 dagars regel. Alla unga skall erbjudas ett jobb, en plats i arbetsverkstad el� ler en studieplats senast inom tre månader efter att de blivit arbets� lösa. För att kommunerna skall klara av det här sysselsättnings� ansvaret har staten gått in för att direkt stöda olika lokala ini� tiativ. Kommunerna kan därför nu������������������������� samarbete med lokala ex� pert- och serviceorganisationer för målinriktad arbetsträning.

Här kommer expertorganisa� tioner som Kokkotyö-stiftelsen, After Eight och de Uppsökande ungdomsarbetarna in i bilden.

De fungerar som operativa och mycket kostnadseffektiva enhe� ter och funktioner åt kommu� nerna, delfinansierade av staten.

Retro Retro är en del av Kokkotyöstiftelsen och verksamhetscen� trum för enheten Retro finns vid Vagnsmakarevägen 17 i Jakobstad. Larsmo och nejdens övriga kommun är med i stif� telsen och har representation i enheten Retros styrgrupp sedan starten 2008. Hela Kokkotyöstiftelsen har totalt kring 70 anställda, av dem är 10 anställda vid enheten Retro i Jakobstad.

Retro erbjuder, precis som de andra enheterna i Kokkotyöstiftelsen, långtidsarbetslösa främst i åldern 17-63 åringar arbetsträning och multiprofes� sionell individuell handledning.

Under helåret 2014 är totalan� talet personer i verksamheten drygt 140 och dagligen är drygt 70 personer sysselsatta i de olika verksamhetsenheterna vid Retro i Jakobstad. Verk� samheten finansieras i stort sätt genom tre lika stora finan� sieringsströmmar, från staten, från kommunerna och genom inkomster från egen försälj� ning och tjänsteproduktion.

Verksamheten erbjuder arbets� uppgifter inom tillverkning, snickeri, renovering, underleve� rantörsarbeten, tjänster, trans� port, försäljning, återvinnings� verksamhet m.m. Kunderna är privatpersoner, kommunerna, företag och olika tjänster som säljs åt kommunerna, Fpa, TE-byrån m.fl. Alla aktiviteter innehåller alltid arbetsträning, rehabilitering och handledning.

After Eight Föreningen After Eight fung� erar som huvudman för ung� domsverkstadsverksamheten i regionen och verksamheten styrs av Undervisningsministe� riets direktiv och regelverk. Den här expertorganisationen för ungas arbetsprövning har kom� munerna i regionen samarbetat med sedan 1997����������������� gällande ������� strate� gisk handledning och aktivering av arbetslösa unga under 29 år utan yrkesutbildning. Verk� samheten finns i föreningens lokaliteter vid Storgatan 6 i Jakobstad och leds av en kom� munal styrgrupp på samma sätt som systerorganisationen Kokkotyö-stiftelsen/Retro.

Ungdomsverkstadsverksamhet bedrivs inom ramen för fyra ungdomsanpassade praktiska verkstäder. Ungdomslagen defi� nierar verksamheten och finan� sieringens statsstöd. Finansie� ringsbasen är bidrag från staten, kommunerna och verkstädernas egen verksamhet och aktivitet.

Fem professionella handledare och en deltidsanställd kurator ansvarar för de unga som av oli� ka myndigheter hänvisas till ung� domsverkstadsarbetet. Under år 2014 uppgår de ungas antal totalt till närmare 60 som under en period upp till 6 månader har rätt att vistas vid verksamheten efter ingånget individuellt avtal.

Ungdomar som medverkar i verkstadsarbete har även möjlig� het att ibland delta i olika utby�

Expertorganisationer. Staten stöder kommunerna via lokala expertorganisationer i sysselsättningsansvaret. Retro, After Eight och Uppsökande ungdomsarbete är tre viktiga samarbetspartners i arbetet att skapa nya möjligheter för personer i behov av handledning och arbetsprövning. tesprogram. I maj deltog som exempel nio verkstadsungdomar i utbytespraktik på den Danska produktionsskolan Greenan, Jylland. Det här utbytet finan� sierades via Leonardo da Vinci – programmet. Under en hel vecka i oktober gjorde 17 ung� domar och 7 handledare från en produktionsskola i Tyskland ett motsvarande utbytesbesök vid After Eights ungdomsverkstä� der. Utbytet finansierades av Eu� ropeiska unionens ungdomsakti� vitetsprogram Youth in Action.

Uppsökande I regionen arbetar två uppsö� kande ungdomsarbetare sedan år 2010 med föreningen After Eight och Kokkotyö-stiftelsen som deras ansvariga arbetsgiva� re. Tjänsterna finansieras dels av staten och dels av nejdens kom� muner�������������������������� på basis av avtal.������� Uppsö�

karnas arbetsrum finns vid After Eight på Storgatan 6 men träffar med de unga sker även på andra lämpliga platser runt om i regio� nen. Uppsökarnas uppgift är att hitta ungdomar i åldersgruppen 15-28 år som är i behov av ex� tra stöd och hjälp och konkret vägleda dem till olika tjänster och myndigheter. Uppsökarna har även en viktig funktion i att vara samtalsstöd och lotsa unga arbetslösa till ungdoms� verkstäderna. Årligen har upp� sökarna kontakt med ca 140160 ungdomar i olika åtgärder.

Utmaning Läget på arbetsmarknaden är utmanande just nu och den nya lagstiftningen ökar gruppen som kommunerna har aktiveringsan� svar för. Av Jakobstadsregionens ca 1500 noterade arbetslösa upp� fyller just nu 340 personer krite�

rier för sysselsättningsåtgärder.

Unga arbetslösa i Larsmo var under hösten drygt 15 personer och flera av dem var involverade i olika former av handledd sys� selsättning. En stor utmaning är dock att hitta de ungdomar som står ytterom alla åtgärder och register. Nationellt sätt är den gruppen av ungdomar rätt stor och inger bekymmer för kommunerna och olika myndigheter. Risken är att rätt många personer från den här gruppen står på gränsen till en för kommunerna och samhället mycket kostsam marginalisering.

Därför är det viktigt att närstå� ende även ���������������������������� själva kontaktar ���������������� de lo� kala expertorganisationerna och Uppsökande ungdomsarbetare då de här organisationerna och resurspersonerna kan vägleda till en mer långsiktig lösning.

ARNE BÖHLING

Kontakta oss Retro: Vagnsmakarvägen 17

After Eight: Storgatan 6

Uppsökande ungdomsarbetare: Storgatan 6

Stefan Wicklén Enhetschef 050 566 7977

Mecki Andersson Verksamhetsledare 06-781 6511

Anna-Lena Starck 044 781 6115 Åsa Lund 050 376 5660