Larsmo kommuntidning

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 24

2 • 2012

Offentligt meddelande

Vinterkarneval Lördag 9.3.2013 kl. 12.00 - 15.00 Aktiviteter - Servering - Utlottningar

2

Lähidemokratiaa

Kommunerna idag kan på ett sätt ses som invånarnas intressebevakare.

Kontakten mellan kommuninvånaren, en förtroendevald eller en tjänsteman är ganska rak och problemfri på en liten ort som Larsmo. Den lokala demokratin fungerar. Röstningsaktiviteten är störst i småbyarna där man känner kandidaterna och har förtroende för dem. I ett större sammanhang kan närheten mellan den som använder servicen och den som beslutar om den förloras.

Nya strukturer tar tid att få att fungera och det är ingen självklarhet att man ens lyckas nå ett bra resultat. Inom statsförvaltningen har man en längre tid radikalt gått in i strukturerna. Man har dragit in servicen på mindre orter och satsar på elektronisk service istället. Vissa satsningar är säkert bra och nödvändiga, men förvaltningen har fjärmats från befolkningen och servicen på svenska har definitivt blivit sämre. Det har blivit svårare att hitta någon som vill ta ansvar vid problemsituationer eller ens att hitta en ansvarig tjänsteman.

Medborgaren måste i framtiden försöka hitta nya kanaler för att få sin röst hörd när enheterna blir stora. Medborgarinitiativ kan numera göras direkt till riksdagen, men det kräver större ansträngning än att bara prata med sina lokala politiker när du träffar honom/henne i butiken.

I Larsmo har vi utgått från att den utredning som måste genomföras görs med grannkommunerna i Jakobstadsregionen. Vad en utredning ger för resultat eller vad den leder till för åtgärder vet ingen ännu idag. Hittills har vi i Larsmo ansett att vi själva kan ordna den service som behövs i kommunen i egen regi eller i nära samarbete med våra grannkommuner. Vi tror den vägen är framkomlig ännu en tid och att våra kommuninvånare gärna själva bestämmer om framtiden och den service som bjuds.

Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Carola Löf Redaktör/Layout Arne Böhling Tryckeri Botnia Print E-tidning www.larsmo.fi

Vi har just haft kommunalval och vi har valt beslutsfattare för fyra år framöver i kommunen. Rätt få, bara 58,3 % , av finländarna utnyttjade sin demokratiska rösträtt under höstens val. I Larsmo var, glädjande nog deltagandet högre i valet, 79,9 %, men trots allt avstod en hel del Larsmobor från möjligheten att påverka vem som skall leda kommunen fyra år framöver. De ca 630 personer som avstod kunde markant ha ändrat utfallet i valet!

Att rösta i val och välja styre är en av demokratins grundtankar. Ordet demokrati är en sammanfogning av grekiskans ”folk”

Pääkirjoitus Carola Löf, vt. kunnanjohtaja

Hur man än vrider och vänder på saken kan utbudet av servicen knappast garanteras på lika villkor i staden och på landet (glesbygd).

Om man skall kunna effektivera och utnyttja befintliga resurser måste en del av servicen centraliseras och placeras där många lätt kan nå den. Om kommunerna blir tillräckligt stora tror man det här löser sig naturligt. Landsbygdens invånare har inte politisk makt att stoppa en sådan utveckling.

Ordförandes ruta

I det nya förslaget till kommunstrukturlag som regeringen enats om ingår kravet på att i stort sett alla kommuner senast inom ett år skall meddela med vem de önskar utreda en kommunfusion. Regeringen ser frågan närmast som en ekonomisk fråga och en jämlikhetsfråga. Hur skall man kunna garantera god och jämlik service åt alla men framför allt hur skall den offentliga servicen kunna finansieras i framtiden? Små kommuner och kommungränserna ses som ett hinder för utvecklingen medan stora enheter ses som en garant för en bra service. Regeringen förutsätter också att en utredning utmynnar i samgång eftersom den klart skall visa på fördelarna.

Ledare Carola Löf, tf. kommundirektör

Närdemokrati

Hallituksen ehdotus uudeksi kuntarakennelaiksi sisältää vaatimuksen jonka mukaan suurin piirtein kaikkien kuntien on viimeistään vuoden sisällä ilmoitettava kenen kanssa he haluavat selvittää kuntien yhdistymistä. Hallitus katsoo kysymystä lähinnä taloudellisena ja tasa-arvokysymyksenä. Miten taata hyvät ja tasa-arvoiset palvelut kaikille mutta ennen kaikkea miten julkiset palvelut voidaan rahoittaa myös tulevaisuudessa? Pienet kunnat ja kuntarajat nähdään kehityksen esteenä kun taas suuret yksiköt pidetään hyvän palvelun takeena. Hallitus edellyttää myös, että selvitys johtaa yhdistymiseen koska selvitys osoittanee selvästi yhdistymisen edut.

Mistä näkökulmasta asiaa katsookin niin on selvä, että palveluiden tarjontaa voidaan tuskin taata samoin ehdoin sekä kaupungissa että maaseudulla (hajaasutusalueella). Olemassa olevien resurssien tehostaminen ja hyödyntäminen vaatii tiettyjen palveluiden keskittämistä ja sijoittamista paikkoihin jotka ovat suuren yleisön tavoitettavissa. Uskotaan, että mikäli kunnista muodostuu tarpeeksi suuria niin myös tämä seikka järjestyy luonnostaan. Maaseudun asukkailla ei ole poliittista valtaa estää tämänkaltaista kehitystä.

Tänään kuntia voidaan tavallaan nähdä asukkaiden edunvalvojina. Kuntalaisen, valtuutetun tai virkamiehen välinen yhteys on melko suora ja ongelmaton pienellä paikkakunnalla kuten Luoto. �������������������� Paikallinen demokratia toimii. Äänestysvilkkaus on vahva pienissä kylissä jossa ehdokkaat tunnetaan ja joihin myös luotetaan. Suuremmassa yhteydessä läheisyys palveluiden käyttäjän ja päättäjän välillä voi hävitä.

Saattaa kestää jonkun aikaa ennen kuin uudet rakenteet toimivat hyvin eikä ole mikään itsestään selvyys että lopputulos edes on hyvä. Valtionhallinnon puolella on jo pitemmän aikaa ryhdytty muuttamaan rakenteita radikaalisti.

Palveluita on karsittu pienemmillä paikkakunnilla ja siirrytty sähköisten palveluiden kehittämiseen. Tietyt panostukset ovat varmaan paikallaan ja tarpeellisia, mutta hallinto on etääntynyt väestöstä ja ruotsinkieliset palvelut ovat ehdottomasti heikentyneet. Vastuunkantajien tai edes vastaavan virkamiehen löytäminen ongelmatilanteissa on huomattavasti vaikeutunut.

Yksiköiden kasvaessa on kansalaisen tulevaisuudessa löydettävä uusia kanavoita äänensä esille saamiseksi. Kansalaisaloitteen voi nykyään suunnata suoraan eduskunnalle, mutta tämä vaati hieman enemmän vaivannäköä kuin pelkkä yhteydenotto paikallisiin politikkoihin esimerkiksi kaupassa käynnin yhteydessä.

Luodossa lähtökohtana on ollut, että selvitys on laadittava yhdessä Pietarsaaren seudun naapurikuntien kanssa. Kukaan ei vielä tänään tiedä selvityksen tulosta tai mihin toimenpiteisiin tämä johtaa. Luodossa olemme tähän asti olleet sitä mieltä, että pystymme itsenäisesti tai yhteistyössä naapurikuntiemme kanssa järjestämään tarvitsemamme palvelut. Uskomme, että voimme jatkaa tällä tiellä vielä jonkun aikaa ja että kuntalaisemme mielellään itse päättävät tulevaisuudesta ja tarjoilla olevasta palveluista.

och ”styre”. Varför väljer så många att avstå från denna demokratiska rätt?

Ibland förklaras fenomenet med att de som avstår protesterar. Mot vad förblir en gåta så länge man avstår från att rösta. Kanske har vi det bara för bra och bekvämt – man röstar alltså inte av ren lättja. Andra förklaringar är att man upplever brister och oklarheter i de alternativ som erbjuds och avsaknad tilltro till partier och kandidater. I år var åtminstone utbudet av partier rekordstort i Larsmo i och med att både Centern och Sannfinländarna var representerade förutom SFP, KD och SDP. Nu när valet är gjort skall platser i de styrande organen fördelas. En av demokratins svagheter är att många vill vara med och dela fördelar, rättigheter och pengar men när skyldigheter och ansvar dyker upp är färre intresserade.

I Larsmo har vi, oberoende parti, inte det problemet!

ULF STENMAN

Daniel beredd att axla ansvar Vem är Daniel Svenlin? Det var frågan på söndagskvällen den 28 oktober efter att röstresultatet i kommunalvalet stod klart. Kristdemokraternas röstmagnet med 107 röster är okänd för flertalet larsmobor och nu är det dags att sätta pusselbitarna på plats.

Jag sitter inne på mitt arbetsrum då en ung, artig man kommer in och presenterar sig som Daniel. Vi har kommit överens om en tidpunkt för intervjun och flera kluriga frågor väntar röstmagneten. Vi tar den första.

Vem är du?

Jag är en ung, glad man som spelar innebandy på fritiden och umgås med vänner. Sist men inte minst är jag också äkta make och pappa.

Varför politik?

Jag har alltid varit intresserad av att påverka. Redan i lågstadieåldern var politiken intressant och visst är det så att ifall du vill påverka måste du ge av dig själv.

Därför gick jag med i politiken.

Dina grundvärderingar?

Jag har kristna grundvärderingar och där matchade Krist-

demokraterna bäst.

Okej, då skall vi fortsätta att diskutera mera på djupet. Vi tar två kluriga frågor innan vi fortsätter snacka politik.

Vad betyder julen för dig?

Julen är tid för familjen. Tid att koppla av och njuta av hemmet och tillvaron. Tända ett ljus och inte ha bråttom någonstans.

Vem tillhör din familj?

Frun Linnea och dottern Wilma, 3 månader.

Vart skulle du resa helst ifall du skulle få välja helt fritt?

Säkert någonstans i Afrika.

Jag har varit tidigare till Tanzania och trivdes bra. Den här gången skulle jag gå ännu längre söderut.

Men nu vill vi läsare för kommuntidningen gärna veta vad som var hemligheten bakom din valframgång?

Jättebra fråga. Tror att min valframgång baserar sig på aktiva vänner och bekanta som talat varmt om mig vidare till sina vänner och bekanta. Sedan har jag aktivt diskuterat politik all-

3

tid då det funnits tillfälle till det.

Tror att mitt genuina intresse för politik har varit den största framgångsfaktorn.

Visst verkar Daniel intresserad av politik, men vilka saker skall du jobba för under den kommande fyraårsperioden?

För hela Larsmo. Mina röster kom jämt utspritt över hela kommunen så därför är det första prioritet att jobba för hela kommunen. Speciellt vill jag lyfta fram frågor som är viktiga för unga och småbarnsfamiljer.

Har du några förväntningar för din första period som fullmäktigeledamot?

Hmm, visst skulle det vara viktigt med en styrelseplats och på så sätt kunna effektivt arbeta för det jag tycker är viktigt.

-Där har du nog rätt och visst har du alla möjligheter då folket gett ett enormt stöd åt dig. Nu skall vi avrunda diskussionen med en sista brännhet fråga.

Skall Larsmo förbli självständigt?

Ja, självklart om det är möjligt.

Röstmagnet. Daniel Svenlin räds inte att axla ansvar trots ung ålder.

Frågor som berör småbarnsfamiljer blir ett av områdena som prioriteras i det politiska vardagsarbetet de fyra följande åren i Larsmo.

DANIEL SVENLIN Ålder: 21 år Yrke: Plåtslagare Favoritfärg: Blå Kör med: Renault Laguna, årsmodell 2004 Läste senast: Lauri Törnis Yrke: soldat Favoritmånad: Maj (Tycker speciellt om våren) Favorit film: Ingen speciell, men tycker om verk-

lighetsbaserade filmer.

Favoritämnen i skolan: Historia och gymnastik.

Hund eller katt? Varför?

Hund, eftersom vi hade en sån i mitt

barndomshem.

Förebildspolitiker: Statsminister Jyrki Katainen. Han är

en skicklig politiker.

RASMUS TOIVANEN

Emily yngsta fullmäktigeledamot Blott 20-årige Emily Sundqvist knep SFP:s sista mandat i kommunfullmäktige. Därmed blev hon den yngste fullmäktigeledamoten i Larsmo för åren 2013-2016. Vem är det som då döljer sig bakom namnet Emily Sundqvist?

Eftersom Emily studerar statskunskap i Åbo lyckas jag inte göra en liveintervju med henne utan efter ett telefonsamtal besluter vi oss att göra intervjun per e-mail. Jag ”skjuter” samma frågor som jag ställt Daniel Svenlin dagen innan.

Vem är du Emily?

Jag är en kreativ, social och positiv människa som för tillfället försöker balansera tiden så den räcker till för mina nära, studier och jobb. -Oj då, det låter brådskande.

Hur skall du hinna med kommunalpolitik?

Det är lugnt. Jag har ganska mycket studier som jag kan göra

på distans, så nog kommer jag att hinna. -Bra så, för visst behövs du här för att kunna arbeta för de saker som du vill påverka på. Vilka var det nu då?

Jag vill arbeta för välmående och då framförallt för barn och unga. De står högst i prioritet.

-Låter bra.

Hurudana värderingar har du annars då och varför SFP? Frihet, tolerans, jämlikhet och rättvisa. Jag anser att vi människor bär ett ansvar att ta hand om oss själva och andra. Jag kan väl titulera mig som socialliberalist och därför har jag medverkat i Svensk Ungdom (SFP:s ungdomsorganisation) sen några år tillbaka. SFP står också för samma värden och arbetar aktivt för lösningar till problemen i vårt samhälle. Okej, då skall vi ta några frågor som inte har anknytning till politik.

Det är snart jul, vad betyder julen för dig?

En högtid där man varvar ner, träffar vänner och släktingar.

Tycker också att det är en tid då man skall uppskatta det man har och komma ihåg de som inte är lika lyckligt lottade.

-Det stämmer. Vart skulle en lyckligt lottad Emily resa ifall hon kunde fritt välja?

-Överallt! Jag vill både se annorlunda natur och kulturer.

Vad är det bästa med Larsmo och vilka är dina förväntningar för den kommande fullmäktigeuppgiften?

Bästa i Larsmo är att det är en liten kommun, de sociala kontakterna är goda och människorna är trevliga. Samhörigheten är bra i en liten kommun.

Förutom att jobba för barn och unga vill jag lära mig mera hur kommunalpolitiken fungerar i praktiken.

RASMUS TOIVANEN

Höga målsättningar. Emily tycker det är viktigt att betona individens egna ansvar även i lokalpolitiken i Larsmo.

EMILY SUNDQVIST Ålder: 20 år Yrke: Studerande Favoritfärg: Vit Kör med: Nittiotals Volvo om somrarna.

Läste senast: 500 sidor kurslitteratur i organisation

och ledning. Hinner sällan med skön litteratur.

Favoritmånad: Maj Favorit film: Ingen speciell, ser på det mesta.

Favoritämnen i skolan: Historia samt alla konstämnen.

Hund eller katt? Varför?

Hund. De är ofta mycket gladare. Vill

ha en stor hund nån vacker dag.

Förebildspolitiker: Barack Obama, som gjort mycket gott.

4

Budgeten 2013 i balans Inkomstskattesatsen i Larsmo har fastställts till 19,5 procent för år 2013 och förblir på samma nivå som under 2012.

Skattesatserna för fastigheter bibehålls likaså på fjolårets nivå och är följande; den allmänna fastighetsskatten 1,20 procent, skatten för stadigvarande bostad 0,35 procent och skatten på fritidsbostad 0,95 procent. Fastighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljplanområden är 3,00 procent.

Fastighetsskatten beräknas totalt inbringa 810 000 euro.

Samfundsskatten beräknas ge ungefär 260 000 euro.

Det goda sysselsättningsläget under de senaste åren har bidragit till att skattegrunden är god och växer.

Statsandelarna Enligt finansministeriets uppskattning har regeringen stramat åt den kommunala ekonomin med ca 160 miljoner euro jämfört med 2012.

Trots detta räknar kommunen med en moderat höjning av statsandelarna tack vare att vi är en växande kommun så

att inkomsterna och utgifterna för 2013 kan balanseras.

Sammanlagt räknar vi med en statsandel på ca 2 300 euro per invånare i Larsmo.

Befolkningen ökade 2011 med 105 personer. Antalet barn som föddes var 126 vilket torde vara den största årskullen i Larsmos historia.

Befolkningstillväxten 2012 kommer troligen att bli mindre eftersom de födda per oktober månad är ungefär 80 och antalet döda ovanligt stort.

Kostnadsökningar Verksamhetskostnaderna år 2013 beräknas öka med 3,72 procent. Personalkostnaderna, som utgör 35 procent av verksamhetskostnaderna, ökar med 3,32 procent och kundtjänsterna, som utgör 45 procent, ökar med 7,51 procent. Den egna verksamheten i kommunen har lyckats hålla de budgetramar som gavs medan de tjänster vi köper av andra klart överskrider givna mål. De största kostnaderna för kommunen är hälsovårdskostnaderna som

tenderar öka år efter år.

Investeringar Det stora antalet barn som föds är en positiv utmaning för kommunen. Investeringsbudgeten på dryga 3 miljoner år 2013 består till största delen av byggkostnader och kommunalteknik. Holm skola förstoras ännu en gång och förskolan får nya utrymmen.

Samtidigt byggs ett nytt daghem med tre avdelningar i Holm i anslutning till skolan.

Dagvårdssituationen är så akut att en ny liten daghemsavdelning tillfälligt måste öppnas i Grev (i en tidigare bostadslägenhet) i väntan på det nya daghemmet. Holm skola är idag överfullt och en del elever har skolutrymmen i f.d. Larsmo Lanthandels utrymmen. Även Cronhjelmskolan spränger väg garna och man väntar ivrigt på att biblioteket skall få flytta in i de nya utrymmena som skall byggas i centrum. Köket i skolan måste även förbättras för att uppfylla dagens krav.

Byggstarten för det nya våningshuset måste skjutas på

till år 2014 även om intresset och behovet är stort.

För att det skall finnas tomter att byg ga på i Larsmo satsas även en hel del i trafikleder, byggande av gator, beläg gning av g ator samt vägbelysning samt i vat-

ten och avloppsledningar.

Planläggningsverksamheten prioriteras för att byggförbuden i anslutning till nuvarande delgeneralplaner skall kunna upphävas så fort som möjligt.

CAROLA LÖF

Budget 2013 Ekonomiplan 2013-2015

Företagare på heltid Tobias Thylin och Dan Fellman är två unga larsmobor som i höst valt att bli företagare på heltid. Deras nystartade företag heter Metsätyöntekijät och de är verksamma inom skogsbranschen. De arbetar just nu mest med underleverantörsarbeten i form av röjningsarbeten invid och under elledningar. Men de säger själva att de är beredda att göra alla former av arbeten som går att utföra med motorsåg och röjningssåg. Privatpersoner kan till exempel anlita dem för att avlägsna gårdsträd eller för att fälla skog för nybygge.

upp stockar, sågade och klöv till ved som de säljer i 60 liters säckar samt i ”lösvikt”.

Tanken om ett eget företag uppstod egentligen ur behovet av en vedkap! Det ena ledde till det andra och i våras startade de sitt företag i mindre skala på kvällstid. I början var det vedproduktion och försäljning av ved som de arbetade med vid sidan av sina ordinarie arbeten. De köpte

Att starta eget företag innebär en hel del pappersarbete, och de är glada över den hjälp de har fått av Sanna Kankaanpää på Nyföretagarcentralen inom Utvecklingsbolag et Concordia. Deras företagsidé har inte krävt ett stort startkapital eller stora investeringar, men som företagare har du

Nu i höst tog de steget och blev företagare på heltid. Att det blev just skogsbranschen råkade sig av att Tobias var inne på Skogsvårdsföreningens hemsida och där såg att de sökte underleverantörer.

Och på den vägen är de idag.

Ingen av dem har tidigare varit inom branschen, men att bli företagare har alltid funnits i tankarna. Att vara sin egen, med allt det innebär av både frihet och ansvar.

inte samma trygghet med att lönen kommer samma datum varje månad som du har som anställd. De nya förtagarna ser ändå positivt på framtiden och upplever att det känns bra att vara företag are. I dagsläget sköter de själva det mesta, och har inga planer på att ta in anställda. Hittills

har de kommit bra överens, en fördel har de säkert också av att de känner varandra väl sedan tidigare.

Förutom skogsröjning har de kvar vedproduktionen och så har de åtagit sig en del snöplogningsarbete. I framtiden kan det bli aktuellt

att utveckla företaget, men de planerar nog att vara kvar inom branschen. Nästa steg kunde till exempel vara att starta ett sågverk. Tiden får utvisa vad det blir av företaget Metsätyöntekijät.

ANNETTE KORTELLSVENFORS

Unga företagare. Dan Fellman och Tobias Thylin trivs bra som företagare och ser med tillförsikt på framtiden.

Ungdomsgarantin träder i kraft Regeringsprogrammets främsta ungdomspolitiska satsning är förverkligandet av ungdomsgarantin. Garantin träder i kraft den 1.1.2013.

Målsättningen är att alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år garanteras arbets-, praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats, senast inom tre månader efter registreringen som arbetslös.

met för unga vuxna, erbjuder en möjlighet för personer under 30 år med enbart grundskola att avlägga en yrkesexamen på andra stadiet.

Vid informationstillfällena medverkade även inspirerande unga företagare. Skolorna uppmanas att regelbundet bjuda in ung a företag are som konkret och med egna exempel kan berätta om sin stig till företagandet.

Fem ministrar har under h ö s t e n b u r i t f a ck l a n o m Ungdomsgarantin och medverkat vid ett femtontal informationstillfällen runt om i landet. Målsättningen med road showen var att inspirera kommunala och regionala aktörer till nya grepp att förebygga utslagning bland unga.

Statistik

I ungdomsg arantin ing år bl.a. en utbildningsgaranti, ett kompetensprogram för unga vuxna, verkstadsverksamhet för unga och upps ö k a n d e u n g d o m s a r b e t e.

Ungdomsgarantin garanterar var och en som nyss avslutat grundskolan en utbildningsplats. Kompetensprogram-

För när varande har cirka 110 000 personer i åldern 20-29 år enbart genomgått grundskola och drygt 70 000 är arbetslösa unga arbetssökanden. Cirka 40 000 outbildade unga uppskattas stå helt utanför arbete och utbildning.

I Larsmo var i november antalet unga arbetsökande 17-29 åringar 7 st.

Sammarbete Ungdomsgarantin baseras på en Public-Private-PeoplePartnership-modell, där de unga själva också är aktiva aktörer. För att målsättningen

Programstation vid Vinterkarnevalen

med regeringens spetsprogram skall lyckas är en av ambitionerna att det i kommuner na eller f lera kommuner tillsammans grundas en operativ arbetsgrupp för ungdomsgarantin��������� . Arbetsgruppen består av den lokala arbetsmarknadens- och utbildningsordnarens aktörer.

De unga i kommnen bör kunna lita på att ungdomsgarantin nu gäller dem. Utmaningen är konkret och antalet unga som berörs av samhällsgarantin är för närvarande hanterlig i Larsmo. Genom talkoanda, fördomsfria attityder och

Morötter Ungdomsgarantin beskrivs som ett nationellt talkoprojekt. Staten står för sin del och går in med 60 miljoner euro per år genom att finansiera ett trettiotal åtgärdshelheter. Men ambitionen är också att olika myndigheter, rekryterande företags- och läroavtalsarbetsgivare aktivt tillsammans planerar förverkligandet av ungdomsgarantin.

Till ungdomsgarantin hör också rena morötter bland annat i form av höjda lönestöd. Ex. en arbetsgivare som anställer en arbetslös ungdom beviljas 650 euro i lönestöd per månad under 12 månader.

För läroavtalsarbetsgivare höjs det totala stödet till ca 1 400 euro per månad.

Hyr kommunens fastigheter eller anläggningar Larsmo kommun ingår årligen över 350 avtal för tillfällig uthyrning av fastigheter och anläggningar med privatpersoner, organisationer och grupper.

Information om de olika uthyrningsbara objekten, hyra och regler finns på kommunens webbplats.

Grupp eller förening som önskar bjuda på aktivitetspunkt kontakta fritidsbyrån tfn 7857 230 senast 31.1.2013

Kontakta i god tid ansvarspersonen för önskad fastighet eller anläggning när du planerar en tillställning, fest eller annan aktivitet.

www.larsmo.fi

5

handlingskraft hos arbetsgivare och utbildare hittas säkert grepp så arbets- eller utbildningsplats öppnas för alla berörda av garantin i kommunen.

ARNE BÖHLING

6

Holm skola och förskola byggs ut År 2008 renoverades och tillbyggdes skolans matsal och man fick ny slöjdsal, musik/ textil utrymmen m.m. Nu har eleveantalet ökat så pass att man måste få mera undervisningsutrymmen. Idag används gamla Larsmo Lanthandel som tillfälligt byggts om till 2 st. undervisningsutrymmen.

Skolbyggnaden byggs till med en flygel österut med undervisningsutrymmen/aula och en ny ingång. Förskolans nuvarande utrymmen omändras till undervisningsutrymmen för skolans verksamhet.

Planeringen av tillbyggnaderna/omändringarna är i full gång och då får skolan 6 st. nya undervisningsutrymmen. Lärarrummet förstoras samt en del sociala utrymmen omändras.

Förskolans nya utrymmen blir i en flygel västerut i anslutning till skolbyggnaden. Nuvarande infart från Kackurvägen kommer att användas för förskolan och nya daghemmet.

Skol- och daghemsområdet. Situationsplan över skolområdet med tillbyggnaderna för skolan, förskola samt nya daghemmet längst till vänster.

Skolans tillbyggnad omfattar ca 417 kvadratmeter. Ombyggnadsarbetena omfattar ca

225 kvadratmeter och förskoletillbyggnaden ca 362 kvadratmeter. Tillbyggnaderna är

i markplan och omfattar två enheter. Därtill förstoras även parkeringsområdena. Byggstart

kommer att ske våren 2013.

MATS ASPLUND

Vånings- Aktuellt med säkerhetsdokument hus planeras Idéskisser håller på att tas fram för ett nytt våningshus i Holm.

Platsen är den före detta Larsmo Lanthandels tomt. Under våren 2013 strävar man till att klargöra projektets omfattning och tanken är att byggnaden skall inrymma huvudbibliotek, nya hälsovårdsstationen, tandklinik, bostäder m.m.

I nedre plan reserveras också utrymme för affärer och cafè/ restaurangverksamhet. Våningshuset blir 4-5 våningar högt och skall utrustas med hiss. Skisserna kommer vara till påseende våren 2013 och man kan redan då förhandsreservera lägenheter som kommer att vara i 2-4 rums storlek. Bostäderna planeras med bastu och inglasad balkong.

Byg gstart kan ske tidigast hösten 2014 då före detta Lanthandeln borde stå tom och kan rivas bort.

MATS ASPLUND

Enligt konsumentsäkerhetslagen (920/2011) 7§ ska verksamhetsutövare som erbjuder vissa konsumenttjänster uppgöra ett säkerhetsdokument rörande sin verksamhet, vilket innehåller en plan för identifiering av farorna och bemästring av riskerna samt för information om riskerna för dem som deltar i leveransen av tjänsten.

För kommunens del har man uppgjort säkerhetsdokument för de allmänna lekparkerna, simstränderna, gymmet, skatebordrampen och äventyrsparken vid Larsmo idrottscentrum.

Syftet med säkerhetsdokumenten är att säkerställa att tjänsten man erbjuder är säker och trygg för användarna. Man har således identifierat de risker som kan uppkomma och hur

sannolika eventuella olyckorna är samt vilka åtgärder behöver göras för att eliminera riskerna.

Skulle olyckan ändå vara framme har man skyltar uppsatta med information på hur hjälp skall tillkallas. Uppföljning av skador/olyckor som skett för att förhindra att de sker igen skall också göras. Service och underhåll av anläggningen är också en del av säkerhetsdo-

kumentet. För att allmänheten skall kunna ta del av dokumenten skall de läggas ut på Larsmo kommuns hemsida och man bör bekanta sig med dessa för det finns vissa tjänster/del av tjänster som är begränsade med ålder, årstider och hur ex. barnen bör vara klädda då man vistas i lekpark.

MATS ASPLUND

Lekparker i fokus! Storströmmens nya lekpark uppfyller nu alla konsumentlagstiftningens föreskrifter om uppgjord säkerhetsanalys och säkerhetsdokument. För varje lekpark bör även anges en ansvarsperson.

7

Nytt daghem i Holm hösten 2014 Dagvården i Larsmo växer. Antalet barn i åldern 1-5 år i behov av dagvård ökar konstant. Det samma gäller antalet 6-åringar i behov av dagvård före och efter förskolan sam skolbarn i behov av morris och eftis före och efter skoldagen.

Ett nytt daghem för barn 1-5 år planeras stå klart i Holm hösten 2014. Daghemmet byggs vid Holm skolan, intill Kackurvägen. Daghemmet kommer att bestå av 3 avdelningar, en avdelning med 12 platser för barn i åldern 1-3 år samt två avdelningar med vardera 21 platser för barn 3-5 år. Totalt kommer antalet dagvårdsplatser att vara 54 st.

Det nya daghemmets totala byggnadsyta blir ca 760 kavadratmeter. För avlämning och hämtning av barnen byggs zoner för smidig och säker trafikstyrning.

Holm daghem. Hösten 2014 öppnas daghemmet i Holm för 54 barn i åldern 1-5 år. Personalen i daghemmet uppgår totalt till ca 15 personer.

Daghemmet kommer att använda sig av egenvårdarmodellen, på samma sätt som kommunens

andra daghem, dvs. verksamheten förverkligas i små grupper och barnen har en egenvårdare. Tanken

är också att den ena avdelningen för barn 3-5 år kommer att ha finska som verksamhetsspråk. I övrigt är

det tänkt att verksamheten skall präglas av utevistelse och friluftsliv, naturen är en resurs för att både

barn och vuxna skall må bra.

MALIN KÄLLMAN

Eleverna trivs i Larsmo gamla lanthandel I våras kunde ni i Larsmotidningen läsa om planerna på att ta Lantbo i användning som skolfastighet när höstterminen 2012 startar. Nu har delar av skolans undervisning bedrivits i fastigheten under en termin. Hur har det gått?

Kommunen färdigställde undervisningsutrymmen i den gamla butiksfastigheten under sommaren, och de stod klara när skolan startade. Den nödvändigaste tekniska utrustningen installerades i början av terminen och sexorna började bo in sig. Undervisningen i klass sex sker till största delen i Lantbo, men också femmorna får en del av sin undervisning i de tillfälliga utrymmena. Eleverna vistas under rasterna på skolgården. När lektionen börjar går man tillsammans med läraren till Lantbo. Under den korta promenaden kan man växla några ord med sin lärare och med varandra.

- Det är trevligt, tycker både elever och lärare.

- Det går jättebra att vara i Lantbo, svarar eleverna med en mun när jag frågar vad de tycker om sitt tillfälliga skolhus. Trafiken utanför störs de inte alls av. Och de tycker

att det är ganska skönt att inte ha någon skolklocka som ringer ut.

När lektionerna är slut går barnen tillbaka till skolgården med sin lärare. När jag frågar huruvida det finns något negativt att påpeka kring vår tillfälliga skolfastighet, funderar eleverna en god stund, och kommer sedan fram till att det var besvärligt i augusti, när det blev så varmt i klassrummet då solen sken in genom de stora fönstren.

Lösningen med Lantbo som skolfastighet fungerar som ett temporärt arrangemang. Naturligtvis är de tillfälliga utrymmena inte

skapade för skolundervisning.

Men flexibla, anpassningsbara lärare ser till att undervisningen organiseras så att allt fungerar på bästa möjliga sätt. Den största olägenheten är den ekoeffekt som bildas av stengolv och stora fönster i det större klassrummet.

Vi kan leva med ekot under detta läsår, då lite äldre elever vistas i fastigheten. När det eventuellt blir aktuellt i nästa år att placera yngre barn i utrymmena får vi försöka inreda med mattor och tjocka tunga gardiner, för att få bukt med den alldeles för goda akustiken.

Men det är ännu ett par månad innan vi på allvar behöver fundera över lösningarna för nästa läsår.

Till sommaren, när denna tidning utkommer nästa gång, kan ni läsa om hur vi planerar att använda Lantbo för att klara utrymmesbehovet fram till att vår skola är utbyggd. Planeringen av skolans tillbyggnad, utbyggnad för förskolan och nybyggnad av daghemmet är i full gång.

Grävskopan sätts i jorden i april, om allt går enligt planerna. Vi ser fram mot att få nya ändamålsenliga utrymmen i skolan. När de

nya utrymmena är klara har våra sexor vandrat vidare och går i Cronhjelmskolan. Just nu är de 27 sjätteklassisterna helt tillfreds med att få vandra iväg till gamla lanthandeln då lektionen börjar.

Det är lugnt och trivsamt i Lantbo.

Sexorna är glada och nöjda. Ja, de tycker nästan att de ���������������� åt�������������� njuter en förmån. Kanske är det så att man är lite priviligierad då man under sitt sjätte skolår får bedriva sina studier på ett tryggt ställe, nära skolan, lite avskild från de yngre kamraternas stoj och glam?

GERD ROSENBERG

Livet i Lantbo. Hela 27 elever har under hösten haft sina lektioner i tillfälliga utrymmen i den lugna och trivsamma gamla lanthandeln.

8

Talousarvio 2013 tasapainossa Luodon tuloveroprosentiksi on vahvistettu 19,5 prosenttia vuodelle 2013 eli taso säilyy samana kuin 2012. Myös kiinteistöjä koskevat verokannat säilyvät edellisvuoden tasolla seuraavasti; yleinen kiinteistövero 1,20 prosenttia, vakituinen asuminen 0,35 prosenttia ja vapaa-ajan asuminen 0,95 prosenttia. Asemakaava-alueella sijaitsevien rakentamattomien tonttien kiinteistövero on 3,00 prosenttia. Kiinteistöveron odotetaan tuottavan yhteensä 810 000 euroa. ��� Yhteisöveron lasketaan tuottavan noin 260 000 euroa. Viime vuosien hyvä työllisyystilanne on myötävaikuttanut siihen että verotuspohja on hyvä ja kasvava.

lisääntyi 105 henkilöllä. Syntyneiden lukumäärä oli 126, joka luultavasti on suurin ikäluokka Luodon historiassa. Väestönkasvu on luultavasti pienempi vuonna 2012 koska syntyvyysluvut lokakuuhun mennessä ovat noin 80 ja kuolleiden lukumäärä on harvinaisen korkea.

Vuoden 2013 toimintakustannukset arvioidaan kasvavan 3,72 prosenttia. Henkilöstökustannukset, joiden osuus toimintakustannuksista on 35 %, kasvaa 3,32 % ja asiakaspalvelut, joiden osuus on 45 %, kasvaa 7,51 prosenttia. Kunnan oma toiminta on onnistunut pysymään annettujen budjettikehysten sisällä kun taas toisilta ostetut palvelut selvästi ylittävät asetetut tavoitteet. Kunnan suurimmat kustannukset muodostuvat terveydenhuoltokustannuksista jotka ovat taipuvaisia kasvamaan vuosi vuodelta.

Valtiovarainministeriön tekemien arvioiden mukaan hallitus on kiristänyt kuntataloutta noin 160 miljoonalla verrattuna vuoteen 2012. Tästä huolimatta kunta laskee valtio-osuuksien maltilliseen korotukseen johtuen siitä että olemme kasvava kunta ja näin ollen tulot ja menot vuonna 2013 ovat tasapainossa. Yhteensä arvioimme valtionosuuksien olevan noin 2 300 euroa asukasta kohden Luodossa. Vuonna 2011 väestö

Syntyneiden lasten suuri lukumäärä on kunnalle myönteinen haaste. Runsaan 3 miljoonan investointibudjetti vuonna 2013 koostuu suurilta osin rakennuskustannuksista ja kunnallistekniikasta. Holmin koulua laajennetaan jälleen kerran ja esikoulu saa uudet tilat. Samaan aikaan rakennetaan uusi päiväkoti

Kuntosali

Tervetuloa Holmin monitoimitalon kuntosaliin.

Salissa on 15 eri kuntolaitetta monipuoliseen harjoitteluun.

Minimi-ikä saliin on 15 vuotta!

Hinnat: 1 3 6 12

kk kk kk kk

10 € 25 € 45 € 80 €

Aukioloajat: Päivittäin 08.00 - 22.00 Henkilökohtaisen sähköisen avaimen vuokraus kunnantalolta/vapaa-ajan toimistolta.

Kuukausimaksu laskutetaan.

Tehty jo yli 930 vuokrasopimusta!

Avainsopimus-/vuokrasopimuslomake myös osoitteessa

www.larsmo.fi

koulun yhteyteen Holmiin jossa kolme osastoa. Päivähoitotilanne on niin akuutti että joudutaan väliaikaisesti avaamaan pieni uusi päiväkotiosasto Greviin (aikaisemmin asunto) uutta päiväkotia odotellessa. Tänään Holmin koulu on tupaten täynnä ja osa oppilaista käy koulua entisen Larsmo Lanthandelnin tiloissa.

Myös Cronhjelminkoululla on tilanpuutetta mutta ongelman pi-

täisi ratketa kirjaston muuttaessa Holmiin keskustaan rakennettaviin tiloihin. Koulun keittiötä joudutaan uusimaan jotta se täyttäisi tämän päivän vaatimukset.

Uuden kerrostalon rakentamista joudutaan lykkäämään vuoteen 2014 vaikka kiinnostus ja tarve on suuri.

Jotta Luodosta edelleen löytyisi tontteja asuinrakentamiseen on

myös huomattavasti satsattava liikenneväyliin, tierakentamiseen, teiden päällystämiseen, katuvalaistukseen sekä vesi- ja viemärijohtoihin.�������������� Kaavoitustoiminta asetetaan etusijalle niin, että nykyisten osayleiskaavojen yhteyteen sijoittuvat rakennuskiellot voitaisiin kumota mahdollisimman nopeasti.

CAROLA LÖF

Luoto budjetoi luottavaisena. Kunta investoi runsaalla 3 miljoonalla eurolla vuonna 2013. Holmin koulun ja esikolun lajennukseen varataan 1 750 000 euroa ja Holmin päiväkodin rakentamiseen varataan 800 000 euroa. Velkataakka nousee Luodossa vuonna 2013 jo 9,6 miljoonaan euroon ja sen ennakoidaan nousevan vuonna 2015 jo 13,5 miljoonaan euroon, eli noin 2 600 euroa asukasta kohti.

Puheenjohtajan palsta Juuri päättyneissä kuntavaaleissa valittiin kuntapäättäjät neljäksi vuodeksi eteenpäin.

Melko harva Suomalainen, ainoastaan 58,3 %, käytti demokraattista äänioikeuttaan syksyn vaaleissa. Luodossa äänestysvilkkaus oli korkeampi, 79,9 %, mutta siitä huolimatta suuri osa Luotolaisista luopui mahdollisuudestaan vaikuttaa siihen kuka johtaa kuntaa seuraavat neljä vuotta. ������������������������������������������������������ Äänestämättä jättäneet noin 630 ���������������������� henkilöä olisivat huomattavalla tavalla voineet vaikuttaa vaalin tulokseen!

Vaaleissa äänestäminen ja johdon valitseminen on yksi demokratian perusajatuksista.

Sana demokratia on yhdyssana joka muodostuu kreikan sanoista ”kansa” ja ”valta”.

Miksi niin monet luopuvat tästä demokraattisesta oikeudesta? Joskus ilmiön syyksi arvellaan olevan protesti. Arvoitukseksi jää, mitä vastaan protestoidaan kun jätetään äänestämättä. Ehkä meillä on asiat aivan liian hyvin ja mukavasti – äänestämättä jättämisen syy on ehkä laiskuus���������������������������������������������������������� . Toisia selityksiä ovat että koetaan puutteita ja epäselvyyksiä tarjoilla olevissa vaihtoehdoissa ja että luottamus puolueisiin ja ehdokkaisiin puuttuu. Tänä vuonna tarjoilla olevien puolueiden lukumäärä oli ennätyksellisen suuri Luodossa kun sekä Keskusta että Perussuomalaiset olivat edustettuina RKP:n, KD:n ja SDP:n lisäksi.

Kun vaalit ovat ohi on aika jakaa paikat johtavissa elimissä. Yksi demokratian heikkouksista liittyy siihen, että moni haluaa olla mukana jakamassa etuuksia, oikeuksia ja rahaa mutta harva on kiinnostunut velvollisuuksista ja vastuusta. Luodossa sitä ongelmaa ei ole, puolueesta riippumatta!

ULF STENMAN

9

Rantaviivan rakennelmia Luodossa Kestävien rantaviivarakennelmien rakentaminen Luodon saaristoon on haastavaa.

Rannat ovat alavia, vedenkorkeus vaihteleva ja talvisin jäät muokkaavat maisemaa.

Samalla haluamme mielellämme säilyttää ainutlaatuisen saaristoympäristön, tehdä mahdollisimman pieniä muutoksia siihen ja luoda ympäristöön sulautuvia rakennelmia.

Uudet periaatteet Ympäristölautakunnan koko u k s e s s a 2 8 . 8 . 2 0 1 2 hy väksyttiin Luodon rantaviivarakentamiselle uudet periaatteet. Ympäristölautakunnan tekemän päätöksen mukaan rakentamisessa on ensisijaisesti pyrittävä yhdistämään laituri ja aallonmurtaja. Laiturin tai aallonmurtajan rakentaminen yhdessä naapurin kanssa on myös suositeltavaa jotta luontoon kohdistuvat toimenpiteet o l i s iva t m a h d o l l i s i m m a n vä h ä i s e t . A a l l o n mu r t a j i en, satamalaiturien, laiturien jne. on aina käytettävä luonnonmateriaaleja kuten luonnonkiveä ja puuta rakentaessa saaristossa sijait-

seville saarille ilman kiinteää tieyhteyttä. Rantatonteilla, joihin on kiinteä tieyhteys, on rakentamisessa ensisijaisesti käytettävä luonnonmateriaaleja mutta betonin käyttö sallitaan jos muita mahdollisuuksia ei ole.

vaatii tämän lisäksi elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen laatiman lausunnon.

Navigointia varten kehitetyt melontakartat soveltuvat veneilykäyttöön. Mittakaavaltaan 1:50 000 olevat kartat ovat vedenkestäviä. Kartat ovat kierresidottuja, 8-sivuisia ja A3 kokoisia, toisin sanoen melontaan sopivia. Melojien lisäksi myös toisilla voi olla hyötyä kartasta taukopaikkaa, venesatamaa tai sopivaa veneilylähtöpaikkaa etsiessä.

Paikat ovat merkitty karttaan

jan tai ympäristösihteerin kanssa.

SOFIA HELSING

Satamalaituri tai tukimuuri saa olla yhteensä noin 20 metriä pitkä ja sen on seurattava rantaviivaa. Betonirakennelmaa ei saa rakentaa ulos veteen aallonmurtajan lailla. Aallonmurtajat ja vastaavat rakennelmat voivat meren pu o lel l a ol l a korkeintaan 1,2 metriä yli keskivedenkorkeuden ja järven puolella korkeintaan +0,7 metriä (N-60). Rakennelman ylin leveys ei saa ylittää 2 metriä. Betonirakennelmia saa pystyttää ainoastaan omalle maalle.

Toimenpidelupa Luodon kunnan rakennusjär jestyksen mukaan rantaviivarakennelmien rakentamiseen vaaditaan toimenpidelupa. Aallonmurtajan tai vastaavan pohjaan kiinnitettävän rakennelman rakentaminen vesialueella

Rantaviivarakennelma. Tämän tyyppinen pohjaan kiinnitetty rakennelma vaatii kunnan myöntämän toimenpideluvan lisäksi lausunnon ELY -keskukselta.

Melontahanke etenee 7 Sillan Saariston Melontahanke jatkuu elokuun ensimmäiseen päivään asti 2013.

Melontakartan ensimmäinen osa julkaistiin kesällä. Kartta kattaa Lohtajalta alkavan pohjoisen alueen aina etelään Oravaisiin. Jär viä ja jokia käsittävä osa kaksi on miltei valmis ja�������������������� se toimitetaan painosta ennen vuodenvaihdetta.

Jos mietit rantaviivarakennelman rakentamista sinun kannattaa ensin keskustella kunnan rakennustarkasta-

tunnuksilla ja numeroilla.

Tarkemmat tiedot löytyvät tekstiosasta.

Kartat Karttoja voidaan tilata posti- ja toimitusmaksua vastaan osoitteesta info@botniacanoe.fi tai puhelimitse numerosta 0503724475. Kartat löytyvät myös oman portaalin kautta ladattavassa ja tulostettavassa muodossa. Luodossa kartan jakelua hoitaa vapaaajantoimisto joka hankkeen kautta on saanut 100 kpl.

Taukopaikat Melontaa edistäviä toimenpiteitä saaristossa löytyy vielä kuten muutaman taukopaikan läpikäyminen ja parantaminen. Luodossa tämä käsittää neljä taukopaikkaa; Hebenet-

Kuntoseteli

ta, Rummelgrundet, Prästholmen ja Brunos. Taukopaikkojen parannustyö tehdään yhteistyössä Pidä Saaristo Puhtaana -yhdistyksen ja Saaristoneuvoston kanssa.

Mökkisivusto Melontahankkeeseen liittyy myös pienimuotoisempi osahanke jonka tarkoituksena on mökkisivuston luominen.

Suuren vuokramökkikysynnän vuoksi kolmikielinen mökkisivusto avataan vuoden lopussa. Mökkisivusto julkaistaan 7 Sillan Saariston verkkosivuilla. Mökkisivustolla esitellään lähes 30 mökkiä.

Hankkeeseen voi toki vielä ottaa yhteyttä mikäli löytyy lisää vuokrauksesta kiinnostuneita mökinomistajia.

LEIF LUNABBA

Nyt voit ostaa tuettuja kuntoseteleitä hintaan 1 euro/ kpl. Enintään 10 seteliä/vuosi/perhe niin kauan kuin tähän tarkoitukseen budjetoidut varat riittävät. Setelit on tarkoitettu 5 -16 -vuotiaille lapsille ja nuorille.

Setelin arvo on 2 euroa kun maksat setelillä esim. uimahallissa. Huomioi että yksi seteli ei aina kata esim. koko uimahallimaksua vaan erotus on maksettava joko omalla rahalla tai käyttämällä kaksi seteliä.

Seteliä myydään kunnankanslian infopisteessä ja ainoastaan Luodossa asuville nuorille. Huomioi että sinun on kirjoitettava nimesi seteliin kun käytät seteliä johonkin palveluun.

10

Aktuellt från byggnadsinspektionen Under innevarande år har inte byggnadsverksamheten i kommunen varit lika livlig som under förra året. Från byggnadsloven märks även att bostädernas storlek minskat en aning. Fram till den 16.11.2012 har 108 bygglov och 34 �������������������� åtgä���������������� rdstillstånd beviljats.

Av de beviljade byggloven som gäller nya bostadsbyggnader finns 18 st. på detaljplanerade områden samt 3 st. på områden med delgeneralplan.

Intresset för byg gande av parhus har märkbart avtagit, jämfört med förra året. Av de 18 bostadsbyggnaderna som bevijats bygglov hittills i år är 5 st. parhus och 1 st. radhus.

Antalet egnahemshus är 15 st., jämfört med 16 st. under samma tid i fjol. Ändringar i lagstiftning och byggbestämmelsesamling

Ä���������������������� ndring ar i markanvändnings- och bygglagen har re-

sulterat i att byggnadslov för nya byggnadsplatser, på vissa områden, inte längre beviljas direkt med stöd av fastslagen delgeneralplan. De byggrätter som sedan tidigare är utritade i planerna bör behandlas som planeringsbehovsbeslut innan bygglov kan beviljas. Detta gör att behandlingstiden är något längre än tidigare.

Finlands byggbestämmelsesamling omfattar bl.a. byggnadstekniska och motsvarande föreskrifter och anvisningar som kompletterar markanvändnings- och bygglagen och byggförordningen.

Den första juli 2012 trädde nya bestämmelser i kraft som gäller byggnaders energiprestanda (D 3). Krav på byggnadsdelarnas isoleringsförmåga (U-värde) ändrades inte, men ett värde på byggnaden energiprestanda (E-tal) skall härefter beräknas, och får inte överskrida fastslagna gränser.

E-talet innefattar all köpt energi som tillförs byggnaden för uppvärmning, eventuell kylning samt även vad vi ofta kallar hushållsenergi.

E-talet påverkas av förhållandet mellan byg gnadens olika mantelytor och dess isoleringsförmåga, men även av ventilationsag gregatets värmeåtervinningseffekt. I de nya bestämmelserna har en energiformfaktor införts vilket leder till att elvärme är den minst fördelaktiga energiformen, till skillnad från förnybara bränslen. Ifall man väljer att värma upp byggnaden med hjälp av en eldriven värmepump påverkas givetvis E-talet direkt i förhållande till pumpens energiåtergivningseffekt. Eventuell egenproducerad energi skall inte medräknas i E-talet.

Som slutkommentar kan påpekas att E-talet inte är direkt ett mått på hur mycket energi som åtgår till en byggnad, utan ett sätt att påverka byggnadens

De nya bestämmelserna om beräkning av byggnadens totala energiförbrukning per år innebär även betydligt större frihet för planeringen, eftersom det finns flera olika sätt att nå ett tillräckligt lågt E-tal. För en ny byggnad får inte E-talet överskrida det fastställda värdet för fastighetstypen inom sin kategori.

utformning, fönsterstorlekar, valet av energiform, ventilationssystem, användning av egna energiproducerande anläggningar, med mera. Framtiden får utvisa vilka kreativa

lösningar som förverkligas i strävan mot att minimera energibehovet för våra byggnader.

MATS KACKUR

Nytt om strandlinjebyggande i Larsmo Det är svårt att bygga hållbara strandlinjekonstruktioner i Larsmo skärgård. Stränderna är låglänta, vattenståndet varierande och isarna formar landskapet vintertid. Samtidigt vill vi gärna bevara den unika skärgårdsmiljön, göra så små ingrepp som möjligt och ha konstruktioner som smälter in i miljön.

tillåts att bygga i betong om andra möjligheter inte finns.

Kaj och vågbrytare

En kaj eller stödmur får vara totalt ca 20 meter lång, och måste följa strandlinjen. En betongkonstruktion får inte

byggas ut i vattnet som en vågbrytare. Vågbrytare och motsvarande konstruktioner får på havssidan vara högst 1,2 meter över medelvattenståndet och på sjösidan högst +0,7 meter (N-60). Konstruktionens övre bredd får inte överskrida 2 meter.������������������� Betongkonstruktio-

ner får endast byggas på egen mark. Enligt Larsmo kommuns byggnadsordning krävs det åtgärdstillstånd för byggande av strandlinjekonstruktioner. Vid byggande av vågbrytare eller annan bottenfast konstruktion på vattenområde krävs dessutom ett utlåtande från närings-, tra-

fik- och miljöcentralen.

Om du funderar på att bygga en strandlinjekonstruktion lönar det sig att först diskutera med kommunens byggnadsinspektör eller miljövårdssekreterare.

SOFIA HELSING

På miljönämndens möte den 28.8.2012 antogs nya principer för strandlinjebyggande i Lar sm o. M iljön ämnden beslöt att man i första hand bör sträva efter att bygga en kombinerad brygga och vågbrytare. Det är också att rekommendera att man bygger en brygga eller vågbrytare gemensamt med grannen, då detta innebär färre ingrepp i naturen.

Vid byggande av vågbrytare, kajer, bryggor m.m. skall naturmaterial såsom natursten och trä alltid användas på skärgårdsöar utan fast bilväg.

På strandtomter, till vilka det finns vägförbindelse, skall naturmaterial prioriteras, dock

Vågbrytare vid Inre Bergskär fiskehamn. En vågbrytare kräver både ett åtgärdstillstånd från kommunens byggnadsinspektör och ett utlåtande från NTM-centralen.

11

Många tekniska projekt på gång I höst har Päronvägen och Pärongränden på Storströmmen samt Ryssjegränden i Bosund färdigställts. Byggnadsentreprenörer på dessa har varit AJ Contract och J&B Vikström.

På b e l ä g g n i n g s s i d a n h a r Plommonvägen, Assarskärsvägens lätta trafikleder på Storströmmen och den lätta trafikleden mellan Rivägen och Kuljasgränden samt Genvägen på Holm detaljplaneområde asfalterats. Dessutom har reparationer utförts på de gatuavsnitt där vägytan har varit i dåligt skick och på de ställen där Energiverket har gjort nya kabeldragningar.

När det gäller vatten och avlopp har vatten- och avloppsledningar byggts utmed Päronvägen och Pärongränden.

På Risöhäll fortsätter arbetet ännu med utbyggnaden av avloppet för glesbygden.

ledning startat efter att NTMcentralen beviljat bidrag. Första etappen har varit att sänka ned en tryckavloppsledning på sjöbotten mellan småbåtshamnen på fastlandet och Köpmanholmen och montera en avloppspumpstation på holmen. Från Köpmanholmen pumpas allt avloppsvatten sen vidare till en avloppstank som grävs ned vid småbåtshamnen på fastlandet.

Avloppstanken kommer sen att tömmas regelbundet och innehållet förs till reningsverket. Ombyggnadsarbetet med toaletterna utförs på våren 2013 och projektet skall vara klart inför säsongen 2013.

Bidraget som NTM-centralen beviljat uppgår till 70 procent av anläggningskostnaderna.

På fastighetssidan har underhållsarbeten vad gäller fastigheter och områden utförts under sommarhalvåret.

Det som kan nämnas är att utbyggnaden av kameraövervakning fortsätter och nu har även kameror installerats vid Holm fritidsgård.

På Köpmanholmen har arbetet med att förnya toaletterna och bygga en tryckavlopps-

Under nästa år har Strömsholms enskilda väglag lämnat in en anhållan om grundför-

Lediga tomter och bostäder Tomter: Planläggningstekniker Thomas Käldström tfn 044-7877 225 Bostäder: Kommunbyggmästare Jarl Rosenberg tfn 044-7877 222

Se även information om tomter och bostäder på kommunens webbplats www.larsmo.fi

Båtägare/villaägare!

Visa varsamhet vid aktivitet i närheten av sjödragna vattenledningar och elkablar.

Ge akt på skyltar.

Beläggningar av gator fortsät-

ter även nästa år. Ryssjevägen på Bosund detaljplan, Granvägen på Gammelhagens industriområde, Granitvägen och Granitgränden på Hannula detaljplan asfalteras. Den lätta trafikleden utmed Kackurvägen i Holm samt omkörningsfilen vid Gammelhagen beläg gs. På Storströmmen asfalteras Päronvägen och

Pärongränden. När det gäller vatten och avlopp byggs ledningar ut samtidigt med gatubyggandet. Dessutom finns budgetmedel för utbyggnad av avlopp utmed Risö- Hannulaområdet ifall gårdsägarna är intresserade av att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet.

JARL ROSENBERG

Gatu- och vägprojekt Under inkommande år byggs Svangränden på Risöhäll och sista etappen av Havtornsvägen på Storströmmen. På Furuholmen byggs Furugränden. I Holm byggs Lassåkersgränden. På Viken byggs den andra etappen av Vikvägen och Vikstigen. Omkörningsfilen vid Gammelhagen och den lätta trafikleden utmed Kackurvägen kan byggas först när vägförvaltningen har godkänt alla planer.

Kameraövervakning

bättring av Svedevägen till tekniska nämnden som i sin tur förordat anhållan och skickat in ansökan om statsbidrag för förbättring av enskild väg till NTM-centralen. Kostnadsförslaget ligger på 72.800 euro.

Ifall statsbidrag erhålls inleds grundförbättringsarbetet.

Avloppspumpstation. Från Köpmanholmen pumpas nu avloppsvattnet till avloppstanken på fastlandet.

Granitvägen 1. De nio nyproducerade hyreslägenheterna på Hannula området är nu alla uthyrda.

Vattentjänstverkets avgifter Vattentaxa: Bruksavgift 1,41 euro/m3 Grundavgift 3,32 euro/poäng och år Anslutningsavgift 105 euro/poäng För ett egnahemshus blir grundavgiften 53,12 euro/år.

Anslutningsavgiften för ett egnahemshus är 1 680 euro.

Avloppsvattentaxa: Bruksavgift 2,24 euro/m3 Grundavgift 5,47 euro/poäng år Anslutningsavgift 260 euro/poäng på detaljplanerade områden. På övriga områden fastställs anslutningsavgiften utgående från byggkostnaderna. Fastighetsägare som måste ha pumpbrunn får nedsättning på avgiften med 1 300 euro.

För ett egnahemshus blir grundavgiften 87,52 euro/år.

Anslutningsavgiften för ett egnahemshus på detaljplaneområde är 4 160 euro.

12

Avloppsnätet byggs ut i kommunen Senast 15.3.2016 skall alla fastigheter ha ordnat avloppsvattenreningen enligt förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten på områden utanför avloppsnätet.

Enligt kommunens strategi skall det kommunala avloppsledningsnätet byggas ut till de områden där det är ekonomiskt vettigt. För att erhålla rimliga anslutningsavgifter är det i de flesta fall nödvändigt att erhålla bidrag från NTMcentralen för projektet.

Utbyggnaden av avlopp till Kackur är slutfört och utbyggnaden av avlopp på Risöhäll pågår som bäst och skall vara slutfört vid årsskiftet.

För dessa projekt har bidrag erhållits. Nästa område i tur är Risö-Hannula. Bidrag för projektet sökts redan år 2011.

Inget bidrag erhölls varför

ansökan förnyas detta år.

Erhålles bidrag kan projektet påbörjas nästa år.

Framtida projekt Övriga projekt som finns med i kommunens ekonomiplan är utbyggnad av avlopp i Grev och till Finnäs år 2014 och till Västerby och Brännbacka år 2015. Tidtabellen påverkas förstås av när bidrag erhålles för ändamålet. En annan förutsättning är att minst 70 procent av fastighetsägarna på det aktuella området ansluter sig genast efter det att avloppsledningsnätet utbyggts.

Inom ramen för projektet Bra avlopp i Eugmo har under året uppgjorts översiktsplaner och kostnadsberäkningar för utbyggnad av kommunalt avlopp utmed

Kommunalt avlopp. Utbyggnaden av avloppsledningsnätet på Risöhäll framskrider i planerad takt.

Fränsviksvägen och Björnviksvägen i anslutning till Vikens detaljplaneområde samt i Bosund vid Svennas-

minnet och Kaptens. Informationstillfälle kommer att ordnas under våren 2013 för gårdsägarna på de berörda

områdena för att kartlägga intresset för en utbyggnad.

BJARNE HÄGGMAN

Nya gator och bostadsområden i Larsmo Under sommaren har nya gator byggts på planeområden i Larsmo kommun för att ge möjlighet att bosätta sig i kommunen. I oktober månad öppnades Päronvägen och Pärongränden på Storströmmens detaljplaneområde. Totalt rör det sig om sju kommunala bostadstomter samt två radhustomter som är ämnade som hyresbostäder. I skrivande stund i mitten av november finns det några tomter kvar som inte är reserverade.

Kvar finns Äppelvägen och Äppelgränden på Storströmmens detaljplaneområde att förverkliga i ett senare skede.

Går planeringen enligt tidtabellen finns det nya bostadstomter på Murmästarområdet efter att kommunaltekniken har byggts ut under hösten 2014.

På Furuholmen kommer Furugränden att byggas under år 2013. På området kommer tre kommunala bostadstomter att bli tillgänliga under slutet av år 2013. Närheten till Jakobstads centrum och vattnet gör att tomterna kommer att vara attraktiva.

THOMAS KÄLDSTRÖM

Furugränden. Tre kommunala bostadstomter blir tillgängliga på Furuholmen under slutet av år 2013.

Murmästar Under sommaren har en ny baskarta framställts i Bosund för att ge möjlighet att påbörja planeringen av Murmästar området. Området kommer att planeras i olika etapper och en idéskiss över hela området där konsulter har möjlighet att ge sin helhetssyn på planeområdet. I första skedet är tanken att förtäta den befintliga bebyggelsen och bygga ut kommunaltekniken. Under vårvintern kan förhoppningsvis planeringen inledas på första etappen av Murmästarområdet påbörjas.

Murmästar. Området planeras och tas ibruk i olika etapper.

Storströmmen. Nya vägar och bostadstomter har öppnats i höst.

13

Unga Teatern på turné till Larsmo Under fritidsveckorna på hösten stod biblioteket för ett uppskattat program för såväl yngre som äldre barn.

Unga Teaterns pjäs ”Den fula ankungen” visades i Cronhjelmskolan på förmiddagen och i Bosund skola på eftermiddagen den 18 oktober. Pjäsen sågs av ca 150 barn och vuxna vid Cronhjelmskolan. Till Bosund skola kom ca 90 barn och vuxna för att följa med den fula ankungens utveckling från ful ankunge till vacker svan.

Den ständigt aktuella pjäsen tilltalade den unga publiken som mycket aktivt deltog i berättelsen. Teman om utanförskap, mobbning och brist på självkänsla är tyvärr lika aktuella idag som för över 150 år sedan när H. C. Andersen skrev sagan som fängslat så många generationer. För den vuxne åskådaren

var det finstämda budskapet om ”allas rätt att vara sig själva” den största behållningen av pjäsen.

Det är lätt att förstå varför Unga Teatern fick utmärkelsen Årets teater i Finland för ett par år sedan!

Eftersom barnteater är så uppskattat i Larsmo har vi från biblioteket redan bokat in en barnteaterpjäs till inkommande fritidsveckor på våren. Gunilla Bergström är författaren som står bakom de fyra kända Alfons-böcker som vårens pjäs baserar sig på. Pjäsen är rolig och barnvänlig och en speciell Alfons-stämning utlovas.

Reservera redan nu 26.2 2013 för barnteatern ”Alfons och Mållgan” med Anders Grönroos, även känd som Apan Anders, i en av rollerna.

BEATRICE VILLMAN

Sångtexter och noter Visste du, att du även kan söka noter och sångtexter i bibliotekets databas? Biblioteket registrerar utöver själva sångboken också enskilda sånger och melodier ur sångboken i sin databas, just för att du ska kunna hitta den melodi du är ute efter.

När du söker på en viss sångtitel får du en hänvisning till vilken eller vilka sångböcker melodin finns i och du kan sedan låna hem sångboken du behöver. Söktjänsten fungerar endast när du är på plats i biblioteket, inte via webbiblioteket. Även melodier på CD-skivor eller kassetter är sökbara, ifall du är på jakt efter en viss melodi och vill veta hur den låter i inspelad form.

MAJ-INGRID GRANQVIST

BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER Huvudbiblioteket Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

13-20 12-19 16-19 12-19 12-18

Bosund bibliotek Måndag Tisdag Torsdag Fredag

12-19 09-16 12-19 10-16

Boktips inför vintern Berghagen, Lasse: Flakmopedisten Den charmige och folkkäre kändisens första bok. Ömsinta ungdomsminnen blandade med skrönor och berättelser från släktgården i Dalarna.

Gardell, Jonas: Torka aldrig tårar utan handskar Första delen i en planerad trilogi. Boken handlar om när aids kom till Sverige under 80-talet. En gripande och tankeväckande läsning om när unga män plötsligt började insjukna, tyna och dö bort. Jag är en av de som överlevde, säger Gardell…

Hannah, Kristin: Nattvägen Jude Farradays son Zach förälskar sig i Lexi, en flicka med trassligt förflutet. Den överbeskyddande mamman Jude tappar fotfästet. Här gestaltar författaren en familj under en period som kanske är den mest slitsamma i många familjer: tonårstiden.

Höglund, Elisabet: Nattens änglar År 2011 fick den kända journalisten och TV-profilen Elisabet H. diagnosen cancer. I denna bok berättar hon dramatiskt och självutlämnande om sin kamp mot döden. Författaren beskriver också sjukvårdens brister i form av underbemanning och felbedömningar av läkare.

Kepler, Lars: Sandmannen Efter de enorma succéerna med Hypnotisören, Paganinikontraktet och Eldvittnet kommer Kepler ut med sin fjärde kriminalroman. En välskriven sträckläsningsdeckare i världsklass.

Korkea-Aho, Kaj: Gräset är mörkare på andra sidan En stark och skrämmande roman om några österbottniska barndomsvänner. Benjamins fästmö dör i en bilolycka och vid begravningen tvingas vännerna möta det förflutna och varandra. Begär och hemligheter är sammantvinnade i denna uppväxthistoria, thriller och rysare.

Niemi, Mikael: Fallvatten Efter ett ihärdigt regnande hela hösten brister kraftverkens vattenmagasin i Luleälven och en enorm flodvåg sveper fram och förändrar livet för invånarna för alltid. En svensk katastrofroman som med sitt tempo och sin intensitet tar andan ur läsaren.

Olin, K-G: Brännvinskriget När förbudslagen infördes i Finland 1919 var målsättningen att torrlägga samhället på all sprit. Effekten blev den rakt motsatta. ”Kriget” mellan smugglarligorna och myndigheterna höll på att förvandla landet till en polisstat. En intressant bok som synliggör förbudstiden i Finlands historia.

MIKAELA RISKA-LASSILA

14

Klubbverksamhet i Bosund skola Det sjuder av liv i Bosund skola även på eftermiddagar och kvällar när drygt 170 barn deltar i skolans olika fritidsklubbar.

Klubbverksamheten som definieras i lagen om grundläggande utbildning och i läroplanen är möjlig tack vare kommunal och statlig finansiering. Skolans klubbverksamhet är avgiftsfri och frivillig för eleverna.

Statligt stöd Utbildningsstyrelsen utlyser årligen bidraget för klubbverksamhet och för år 2012-1013 beviljades igen statligt stöd om 30 000 euro för skolornas klubbverksamhet i Larsmo.

Syftet Syftet med klubbarna är bland annat att ge möjlighet till positiv växelverkan mellan vuxna och barn, att utveckla sociala färdigheter, kreativt handlande och tänkande, att stödja intressen och främja positiva sysselsättningar samt att ge känslan av att lyckas.

Något för alla Bland läsårets nio klubbar finns det något för var och en, allt från den populära scrapbooking- och legoklubben till gymnastikklubb och ”Suomea leikkimällä” för de yngsta eleverna. Två bollklubbar, dansklubb och pysselklubb är andra roliga klubbar för både pojkar och flickor. Man kan även ägna sig åt att spela sällskapsspel varje torsdag i klubben ”Afrikas stjärna”.

Dansklubben. Här tar Maja och Mathilda Svenfelt ut rörelserna i Eric Saades svängiga ”Popular” i den populära klubben för årskurs 3-6.

Själva klubburvalet har skett på basis av elevernas egna förslag. Eftersom eleverna var ytterst kreativa, gällde det för den klubbansvarige läraren att välja bland ett trettiotal olika förslag för att få ett så varierande klubbutbud som möjligt.

En del förslag var inte möjliga att genomföra på grund av utrymmesskäl eller andra omständigheter. Att ordna en godisklubb i vår godisfria skola var till exempel inte ett alternativ! Flera av klubbarna lockade så många att deltagarna delats i två grupper och barnen deltar varannan vecka. Detta för att alla som vill ska ha samma möjlighet att vara med.

Klubbarna är även riktade till olika åldrar enligt barnens

egna, samt klubbledarnas, önskemål. Den klubbansvariga lärarens uppgift har varit att koordinera verksamheten och att leta efter lämpliga ledare till realistiska klubbförslag.

Tider och dagar har anpassats så att de i mån av möjlighet kan kombineras med elevernas läsordningar samt utrymmen och ledarnas önskemål.

Flera av skolans lärare fungerar som klubbledare, men även andra 18 år fyllda ledare utifrån har anställts.

Såväl barn, som föräldrar och lärare är mycket glada för att barnen kan tillbringa fritiden på ett positivt sätt i skolans klubbverksamhet.

BIRGITTE FAGERSTRÖM

Pysselklubben. Erik Björkström visar upp två larver som han tillverkat i klubben för årskurserna 1-3.

Uppsökande

UNGDOMSARBETE DU - är 15-29 år - har slutfört grundskolan men är utan studieplats - har avbrutit dina studier eller militärtjänst - söker meningsfulla aktiviteter - är intresserad av studier, arbetsplats eller arbetspraktik - funderar om ungdomsgarantin gäller dig - vet inte vad du vill göra - känner någon annan i behov av vägledning KONTAKTA OSS - du hittar oss vid Musikcafé After Eight, Storgatan 6, Jakobstad

Åsa Lund 050-3765660 asa.lund@kokkotyo.fi

Sofia Renlund 0400-7816115 sofia@aftereight.fi

Uppsökande Jakobstadsregionen

15

Elevkårsverksamhet i Näs skola Vi vill i Näs skola utveckla den demokratiska kulturen, därför har vi valt att starta en elevkår med elevkårsstyrelse. Vi vill lära eleverna att vara aktiva, initiativrika och ta ansvar för skolmiljön.

Elevkårsverksamheten är ett effektivt medel för att ge eleverna möjlighet att höja trivseln i skolan.

Elevkårens främsta syfte är att fungera som en länk mellan lärare och elever .

Elevkåren lär eleverna hur den demokratiska processen fungerar och låter dem påverka beslut som gäller dem själva.

Elevkårsval Vi har i september haft vårt första elevkårsval och eleverna i skolan har röstat fram elevkårsstyrelsemedlemmar från klass 1-6. Styrelsen består av 9 representanter och inom styrelsen väljs en ordförande, sekreterare och en informatör. Läraren Annika Häggblom fungerar som lärarrepresentant i elevkårs-

Representativ demokrati. Medlemmarna i elevkårsstyrelsen hoppas kunna uppmuntra till aktivt deltagande och samarbete mellan de olika aktörerna i skolan. styrelsen. Styrelsen har möte var tredje vecka fram till september 2013 när det blir nyval.

Till styrelsens uppgifter hör att leda och samordna elevkårens verksamhet. De skall

Föräldrar och ansvar Behöver vi regler för våra barn eller skall de försöka lista ut på egen hand vad som är rätt eller fel, vad som är bra eller dåligt.

Barn och ungdomar som är fulla av energi, är beredda att prova på saker för att få erfarenhet och kunna utvecklas. Ibland blir det fel då de märker att det de gjort inte var riktigt så som de hade tänkt sig.

Det är föräldrarna som ansvarar för att uppfostran skall bli så bra som möjligt och på detta sätt motverka att barnet utvecklar ett negativt beteende. Ibland glöms det bort att barn är barn tills de fyller 18 år. Det finns idag en hel del barn som inte har några regler för hemkomsttider och det händer sig att man ser 12 åringar som ännu är ute efter klockan 22.00 på vardagar, för att inte tala om helger. Ett barn har ingen orsak att vara ute på nätterna efter att butiker och annan verksamhet har stängts. Därför borde föräldrarna komma överens med varandra när barnen skall vara hemma.

En gemensam faktor för en stor del av de som fastnat i missbruk

av alkohol och droger har varit att de inte behövt eller haft regler att följa. De har anammat en egen modell och ingen har funnits som berättat eller tagit itu med problemen när de dyker upp. Det händer också att barn har tillåtelse av föräldrarna att röka tobak redan vid 15 års ålder och det har till och med, otroligt nog kunnat vara föräldern som gett tobaken till barnet.

Viktigaste idag fastän föräldrar har långa dagar är att man hinner bry sig och ser till att barnen har regler och förstår varför man har dem. De är till för barnens bästa och det är föräldrarnas ansvar att orka bry sig och vara aktiv. Skolan, föreningar och andra vuxna stöder denna uppfostran och därför ar det viktigt att alla har samma regler och se till att de följs.

Jag är orolig för hur det kommer att gå och därför skulle jag vilja att utöver skolan skulle föräldrar träffas och komma överens om vilka regler som gäller.

KAJ NYMAN

behandla ärenden som tas upp av elever, föräldrar och andra som arbetar för skolan.

Styrelsen kan också komma med idéer och bereda förslag till lärarkåren, rektorn, Hemoch Skolaförening en och direktionen.

Nya ordningsregler Elevkårsstyrelsen har redan hunnit ha några möten. I styrelsen har vi bland annat omarbetat skolans ordningsregler tillsammans med lärarna och satt upp en idélåda dit

eleverna i skolan kan skriva idéer och tips på hur vi kan förbättra skolan. Vi lärare tror på det här och eleverna är mycket positiva.

ANNIKA HÄGGBLOM

Välkommen till Wasa Teater!

EN HANDELSRESANDES DÖD av Arthur Miller En av den moderna teaterhistoriens mest älskade verk.

Temat i pjäsen är som taget ur dagens verklighet med falska bilder om framgång och ett desperat upprätthållande av kulisserna.

I huvudrollen som Willy Loman ser vi Erik Kiviniemi.

LÖRDAG 16.2.2013 Avfärd från kommungården kl. 16.45.

Bokningar kan göras till kommunens växel fr.o.m. 2.1.2013.

Kulturbyrån

16

Projekt paddling på slutrakan Projekt Paddling för 7 Broars Skärgård som inleddes i juli år 2010 pågår till och med den första augusti år 2013. I somras kom paddlingskartan del 1 ut. Kartan täcker skärgårdsområdet mellan Lochteå i norr till Oravaisfjärden i söder. Del 2 som omfattar insjöar, åar och älvar är nu så gott som färdig och kan levereras från tryckeriet före årsskiftet.

Paddlingskartorna för navigering är avsedda att ha med sig på sjön. De är vattentåliga och i skalan 1:50 000. Bägge kartorna är inbundna med spiral, har 8 kartsidor i A3 storlek, med andra ord lämplig att ha på däck eller i famnen på kapellet då man paddlar. Även andra än paddlare kan ha nytta av kartan vid sökande efter rastplatser, båthamnar eller lämplig startplats för en båttur. Platserna på kartan är försedda med symboler och är numrerade. Noggrannare uppgifter kan fås från textdelen.

Kartbeställning Kartorna kan beställas mot postnings och hanteringsavgift från info@botniacanoe.fi eller per telefon 0503724475.

Kartorna kommer också att finnas tillgängliga via en egen portal varifrån de också kan skrivas ut eller laddas ner. I

Larsmo distribueras kartan även via fritidsbyrån som mottagit 100 st. kartor av projekt paddling.

Rastplatser Några rastplatser i skärgården skall också ännu ses över och ytterlig are förbättras med åtgärder som befrämjar paddling. Bland annat sker förbättringar i Larsmo vid fyra rastplatser, Hebenetta, Rummelgrundet, Prästholmen och Brunos. Arbetet vid rastplatserna sker i samarbete mellan paddlingsprojektet, Håll Skärgården Ren och föreningen Skärgårdsrådet.

Stugportal Inom projekt paddling ingår även ett mindre delprojekt, skapandet av en stugportal.

Då det finns stort behov av information om uthyrningsbara stugor öppnas stugportalen i slutet av året, portalen informerar på tre språk. Den här por talen med stuginfor mation publiceras på 7 Broars webbplats. Närmare ett 30-tal stugor kommer att presenteras i stugportalen.

Finns ytterligare intresserade stugägare som vill göra reklam för sin uthyrningsstuga kan kontakt snarast tas med projektet.

LEIF LUNABBA

Scouting ger färdigheter för livet En ny termin för scoutingen i Kackur har dragit i gång. Avdelningen Larsmo vågbrytare samlar ca 35 scouter och 12 ledare varje vecka. Scouterna som samlas är i varierande åldrar, från ca 7 till 17 år. Att vara scout är att få lära sig en massa saker som vi kanske annars inte skulle ha lärt oss.

Scouterna lär sig bl.a. att klä sig så att kylan stängs ute utan att bli svettiga. Att göra upp eld på ett rätt och säkert sätt vid olika förhållanden, och att koka mat under primitiva förhållanden. Att inte skräpa ned och att ta vara på naturresurserna på ett hållbart sätt är också viktigt. Det finns mycket jag skulle kunna räkna

upp som en scout lär sig men det beror också på det egna intresset vad man faktiskt lär.

Som scoutledare tycker jag att det viktigaste scouterna och jag själv som ledare får lära mig, är att ta hand om och bry sig om varandra. Att visa respekt både för människor och natur. Vi som är ledare får också ifrågasätta vårt eget liv.

Fundera på om vi lever som vi lär och vad som är viktigt för oss. När vi får dela med oss av våra erfarenheter och se att dagens barn och ungdom inte alls är hopplös utan vill lära sig och engagera sig, då värms hjärtat. Det är ett privilegium att få vara scoutledare!

DANIEL VICTORZON

Hajkhelg i Posio, Lappland. Några scoutledare på väg upp för kummelfältet mot det frusna vattenfallet.

17

Företag med hobbyverksamhet Vi är fyra närvårdarstuderande som fick i uppgift från skolan att starta ett företag som en del av vår utbildningen till närvårdare. Efter en hel del planering och kontakt med Larsmo kommun, Fritidsbyrån, där vi alla var vi inne på samma linje, ville vi göra något för de funktionshindrade barnen i kommunen. Vi som jobbar med klubbföretaget är Emilia Hjulfors, Ellen Snellman, Lena Vähäkangas och Nina Vähäkangas.

Vår målsättning med företagsprojektet var att starta ett företag som erbjuder hobbyoch fritidsverksamhet för de barn i åldersgruppen 7-15 år som inte kan delta i kommunens eller föreningars övriga verksamhet. Vi träffas nu i Furuholmens fritidsgård varannan torsdag. Programmet under kvällarna är vanligtvis

Kreativ företagsverksamhet. Du&Jag UF erbjuder fritids- och hobbyveksamhet för unga i åldern 7 - 15 år i behov av litet extra stöd. att vi leker och är kreativa både inomhus och utomhus. Under de två timmar vi träffas hinner vi med mycket roligt, vi bakar, pysslar och är ute eller gör något annat.

Även om verksamheten i samarbete med fritidsbyrån startats som ett utbildningsföretag och skolprojekt så har det hela blivit till något som vi alla brinner för och vill

fortsätta med så länge det är möjligt. Finns det barn- och unga som vill komma med i verksamheten så kontakta oss per tfn 050-4304651. Mer information hittas också om

vårt projekt på Facebook, Du&Jag UF, och duochjaguf. blogspot.fi EMILIA HJULFORS

Vattengymnastik Tjejgruppsverksamhet nu även i Bosund Folkhälsan i Larsmo vill uppmuntra alla larsmobor till god hälsa, varierande motion och sunda levnadsvanor. Med tanke på motion samlar vattengymnastiken vid Östanlid denna vinter många aktiva deltagare. Yngre och äldre, män som kvinnor, finns med i tre olika grupper med tjugotalet anmälda i varje vattengymnastikgrupp.

Simbassängens 32-gradiga vatten är ett lämpligt och behagligt element för envar.

Vatteng ymnastik som sådan förbättrar konditionen, balansen, uthålligheten och koordinationen. Att utföra rörelser i vattnet ger även ökad styrka i kroppens alla muskler och leder. Därtill kan även nämnas den trevliga sociala samvaro, som uppstår i gruppen, både då det gäller träningen i bassängen liksom de givande diskussionerna i bastun efteråt.

Vatteng ymnastik är en fin motionsform även för ovana motionärer. Många som känner sig tunga och klumpiga vid vissa rörelser på land upplever sig lätta och smidiga, till och med nästan

graciösa i vattnet. Människans vikt i vattnet är nämligen enbart cirka 15 procent av den verkliga kroppsvikten.

Ann-Sofi Haglund, som drar Folkhälsans vattengymnastik varje lördag, berättar att det är ett positivt och glatt gäng som möter upp den tidiga morg onen till trots. Hon byg g er upp sitt prog ram med tanke på att kroppens muskler i rygg, mage, armar och ben ska få en ordentlig träningsomgång. Hon berättar också, att risken för skador vid vattengymnastik är minimal och att det är en träningsform som också lämpar sig för den som ej är simkunnig eller annars upplever en viss osäkerhet i vattnet.

Eftersom vattendjupet är varierande kan man som osäker välja att röra sig vid en grundare vattennivå. Ann-Sofi påpekar även, att träningsvärk är mindre påtaglig efter ett vattengymnastikpass.

Sammanfattningsvis kan sägas, att vattengymnastik är en trevlig motionsform i en trevlig miljö.

SONJA RANTAMÄKI

I höstas startades en ny tjejgrupp i Bosund fritidsgård.

Från tidigare ordnas verksamhetsformen i fritidsbyråns och Folkhälsans regi i Furuholmens fritidsgård men intresset för att starta upp den här typen av verksamheten fanns nu även bland ungdomarna i Bosund.

Gruppen samlas två timmar

varje vecka. I tjejgruppen deltar 9 flickor som går i årskurs 7.

Tanken med verksamheten är bland annat att stärka tjejerna som individer. Målet med vår grupp är att vi skall bli ett sammansvetsat gäng där alla kan vara sig själva. Oavsett om man haft en bra eller dålig dag skall man kunna delta.

Flickorna har haft ansvar för varsin kväll där de själva fått bestämma programmet. Under hösten har vi bakat massor, diskuterat, fotograferat, pysslat och lekt. Innan julen skall vi hinna pyssla julkort, scrapbooka och baka pepparkakor.

PAULINA SVENFELT

Tjejgrupp i Bosund. Verksamheten är en metod där ledaren väver samman deltagarnas behov och erfarenheter till ett utvecklande och positivt engagemang för tonårsflickor.

18

Dags för nya äventyr i Larsmo Söker du efter äventyr behöver du inte söka länge.

Det finns inte bara på höga höjder eller farliga platser.

Den finns också i det okända bakom dina rädslor och utanför dina rutiner. Där väntar det på dig. Vi människor är byggda att tampas med det okända. Varje steg bortom din komfortzon är ett steg värt att ta. Sådana steg har tio elever gjort i Näs skola en gång i veckan på en äventyrsklubb var vi ständigt söker efter nya erfarenheter.

Äventyrsklubb Klubben startade i oktober som ett projektarrangemang i fritidsbyråns regi och på den tiden har vi gjort både ett och annat. Även i att leka med varandra kan man finna äventyr. Det var just detta vi gjorde första träffen med olika uppgifter och utmaningar för g r uppen. Vi hade kul tillsammans och äventyrsklubben hade fått en kanon start! Frågor bombades om kommande program och jag avslöjade att vi skulle göra musikinstrument av kohorn.

Detta såg de fram emot med spänning, likaså jag. Tekniken var ny även för mig men jag tog risken att testa det i alla fall. Vi försökte men

fick inte våra instrument att fungera. Hade vi misslyckats att skapa ett äventyr? Svaret är nej. När vi skulle göra våra egna tändstål var vi mera framgångsrika. Vi formade handtagen med borr, slip och såg för att sedan limma fast dem i ”magnesium pinnar”.

En fotbollsmatch och en halvtimme senare var vi alla ute och testade våra tändstål på ett säkert område.

Geocaching Ett av våra äventyr har varit ett mera renodlat, traditionellt äventyr som började i cykelsadeln och slutade kring en lägereld med grillkorv vid Molnviken. Under färden sökte vi skatter som var gömda på rutten. Skattkartorna, koordinaterna, till dessas gömmor tog vi ner från nätet på adressen www. geocaching.com för att sedan ge oss ut på själva jakten.

Vi sökte på två ställen men fick nöja oss med att hitta endast den ena gömman. Vi hade hur som helst hittat den viktigaste skatten, lekglädjen. Här är en funnen skatt i nöjda jägares händer!

Äventyrspedagogik Att växa och utvecklas som

Äventyrare. Olika grupper har i höst deltagit i äventyrsklubb och lärt sig grunderna i geocaching. människa är g r undtanken med äventyrspedagogik, helt enkelt att skapa möjligheter för unga att växa i sociala och praktiska färdigheter. I for m av klubbverksamhet med olika äventyrsmetoder formas en grupp som frigör kreativa resurser, fantasi och engagemang i kombination med rörelse och fysisk aktivitet. Äventyrspedagogik som klubbkoncept har alla möjligheter att växa och engagera många ungdomar.

KRISTOFFER NYLUND

Regionbiljett för pendlare Med regionbiljetten kan du under biljettens giltighetstid resa obegränsat med reguljära bussturer inom de till regionbiljetten hörande kommunernas område.

Regionbiljettens pris subventioneras och fastställs av hemkommunen.

Pris: 75 euro från och med den 1.1.2013 Regionbiljetten gäller inom kommunerna Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby, Vörå.

När du köper en regionbiljett ska du bestyrka din identitet och underteckna ett försäljningsverifikat med anvisningar och villkor för regionbiljetten.

Mer info www.matkahuolto.fi

LARSMO - EUGMO PENSIONÄRSFÖRENING - ca 350 aktiva medlemmar - verkar för medlemmarnas sociala och kulturella intressen - föredrags-, diskussionsoch underhållningstillfällen - månatliga träffar med programinslag - resor, exkursioner och teaterbesök

Kontakta gärna föreningens ordförande: Jan Sundström, 050-5923181

www.spfpension.fi

Motionssalen Holm fritidsgård

Över 930 personliga hyresavtal har redan ingåtts Åldersgräns är 15 år!

Priser: 1 månad 10 euro 3 månader 25 euro 6 månader 45 euro 12 månader 80 euro Öppet: Dagligen kl 08 - 22 Personligt månadsavtal/årsavtal görs vid fritidsbyrån eller vid kommunkansliets info.

Årskurs sex på resa till år 1942 Eleverna från årskurs sex i kommunens skolor företog under en dag i september en tidsresa till år 1942. Bjärgasområdet utgjorde den tidsenliga omgivningen. Folket på gården, de vuxna på Bjärgas tog emot eleverna då de kom och gav dem kläder som påminde om den tid som de skulle möta under resan. År 1942 var vårt land inbegripet i krig med Sovjetunionen. Pappa var inkallad i krigstjänst.

Mamma tillsammans med den äldre generationen och barnen skötte om sysslorna hemma, det som kallades hemmafronten.

Barnen hjälpte till med arbetet på gården. Pojkarna var med då havreåker n skördades.

Strömmingen rensades och saltades in för vintern. På vedbacken växte vedhögen som var avsedd för hemmet och för fosterlandet. Flickorna tvättade kläder i tvättstugan vid grytan och tvättbräden.

Dukar och lakan manglades i det gemensamma mangelhuset. Med strykjärn, som uppvärmdes på vedspisen blev skjortor och blusar släta och fina. I storstugan bakade flickorna matbröd och vetelängder i den vedeldade bakugnen och samtidigt kärnades smör för det egna behovet. Köttsoppan

tillreddes i köket. En kalv i fähuset hade slaktats och därför fanns det lite kött att tillgå.

Alla samlades till måltiden och vid matbordet bad man gemensamt bordsbön. Barnen måste uppföra sig under måltiden annars blev det en åthutning av farfar.

Farmor och farfar vad tvungna att ansvara för barnen då mamma cyklade till staden för att försöka köpa lite tyg för kläder åt sina barn. Det var inte någon lätt uppgift eftersom allt var ransonerat.

Men då hon bytte smör mot flanelltyg lyckades affärerna till glädje för barnen. Samtidigt hämtade hon hotapulver och nervin åt farfar.

Det mest tragiska som hände var då kyrkoherden kom med dödsbud från krigsfronten.

Pappan i granngården hade stupat föregående dag för en fiendekula under de hårda striderna i Fjärrkarelen. Farmor lovade att hjälpa till så långt som det var möjligt med mat och förnödenheter för de många barnen som mist sin far. Hur skulle det gå med den egna pappan? Ovissheten lättade något då barnen fick skriva ett brev och skicka till pappa i ett paket med mat och kläder.

19

Men sorgligt var det också att ta avsked av gårdens häst Vivi, som man var tvungen att sända till krigsfronten. Där tjänstgjorde många av landets hästar och alla kom inte tillbaka med livet i behåll.

För eleverna och även de vuxna kändes det skönt att på eftermiddagen återvända till det trygga året 2012 då fred råder i landet och till en tid då det finns tillräckligt med mat och kläder åt alla.

KARL-JOHAN FAGERUDD Smörkärning. Smör finns inte i butiken det måste kärnas hemma i gården och flickorna hjälper till så gott det går.

Havreåkern skördas. Pojken binder en kärv som sedan med andra kärvar bildar en skyl och torkar på åkern innan det blir tröskning.

Larsmoungdomar på internationella Riga Cup Det var tidig morgon fredagen den 27:e april när ett gäng förväntansfulla ishockeyspelare från nejden skulle åka till Lettlands huvudstad Riga på en 3-dagars turnering, Riga Cup, för 12-åringar. Riga Cup är en av Europas största juniorhockey turneringar med deltagande lag från närmare 20 länder. Svanbäcks bussbolag stod för hela researrangemanget åt IFK Lepplax juniorlag där det ingick 5 spelare från Larsmo.

Det var Viktor Hiltunen, Alina Strömberg, Kevin Kanckos, Lukas Lindkvist och Viktor Rönnqvist.

Efter en bussresa ner till Helsingfors gick vi ombord på Tallinks färja där nyfikna j=apaner fotograferade oss och undrade vad som var på gång. Vi stannade i Pärnu för den obligatoriska pausen och fortsatte sedan till

Riga dit vi anlände vid 23-tiden.

Det blev att snabbt ordna hotellrummen åt alla och så i säng.

Nästa morgon åkte vi iväg till en ishall som hette Volvo Arena.

Våra första motståndare var ett norskt lag som hette Manglerud Star och på eftermiddagen var det EVU, Etelä-Vantaan Urheijlijat, som stod för motståndet.

Vi hann också med en tur till den medeltida stadsdelen i Riga där vi bland annat fick se vaktombytet vid frihetsmonumentet. Vid monumentets topp finns tre stjärnor i en kvinnas hand symboliserande de tre Lettiska provinserna Kurland, Livland och Lettgallen. Alla tyckte att det var stora skillnader

Nästa morgon var igen tidig väckning och transport till samma ishall. Dagens första motståndare var ingen mindre än laget Pardaugava från Riga och på eftermiddagen var det Lörenskog från Norge som stod för motståndet, det blev också en kvällsmatch mot Gladiators Galati från Rumänien. Tredje dagen bytte vi ishall och fick uppleva en sliten hall med anor från den gamla sovjettiden. Där mötte vi Leki, Lempäälän Kiekko, och Siddis Hockey från Norge.

På turnering. Juniorlaget med flera larsmospelare på väg till Riga och minnen för livet.

i levnadsstandaren mellan rika i centrum och fattiga i utkanten av Riga. På tisdagsmorgonen packade vi bussen och började hemfärden. Alla var trötta och nöjda med resan som gick bra ända tills vi kom till Tammerfors där vi råkade ut för världens snökaos med 100-tals bilar som krockat och slirat av mo-

torvägen, men vår busschaufför Tore körde smidigt förbi alla krockar och vi var hemma mitt i natten för att sedan följande morgon återgå till skoldagen och vardagen. Hela resan och turneringen blev ett fint minne för oss alla som var med.

PETER RÖNNQVIST

20

På tur i västerled till Klaebu Välkomnande gästfrihet, barn på väg till skolan som glatt hälsar, nystekta våfflor med brunost, storslagen natur med höga berg och djupa dalar - ja var befinner vi oss om inte i Norge. Fyra tjänstemän från Larsmo besökte Norge under tre intensiva dagar i slutet av augusti. Inom ramen för administrativt vänortsutbyte som inleddes mellan kommunerna redan år 1994 bekantade vi oss med den Norska kommunalförvaltningen i vår vänort Klaebu.

Ett digert program hade sammanställts av våra värdar i Klaebu kommun och besöket koncentrerades denna gång främst på utbyte av erfarenheter inom skola, dagvård, kultur, fritid och stödverksamheten för personer med drog- och psykiska problem.

Fakta om Klaebu Antalet invånare i Klaebu kommun överstiger nu 6000.

Grannkommunerna är Trondheim, Malvik, Melhus och Skaun. Kommunens areal är 185 km2, jordbruksarealen är 11 km2, produktiv skog är 85 km2 och inom kommunens gränser finns 256 sjöar eller vattenområden och 6 vattenkraftverk. En tredjedel av kommunens areal räknas som vildmark med rikt djurliv och goda jaktområden.

Av arbetskraften i Klaebu pendlar drygt 70 % till arbetsplatser i grannkommunen Trondheim.

Hur gör man hos er?

Vid besök i en kommun i Norge stöter man direkt på en massa nya benämningar. Rådmann är namnet på vår motsvarighet till kommundirektör. Formann-

skap påminner något om vårt kommunstyrelseforum och kommunstyret liknar vårt fullmäktigeorgan. Administrativt fungerar förvaltningen i Klaebu kommun uppdelad i tre sektorer; Kultur och bildning, Ekonomi och kommunalteknik och Hälsa och omsorg med var sin kommunchef som sektorledare.

De tre ansvarsområdena har var sitt politiska utskott med sju folkvalda ledamöter. Funktionen liknar våra nämnder, men deras utskott fungerar mest som rådgivande organ åt kommunstyret, med 23 medlemmar, där sedan de flesta besluten görs. Plats i formannskapet och utskott förutsätter folkvalt medlemskap i kommunstyret.

Sammanträdena i kommunstyret tar vanligtvis 3-6 timmar och inleds alltid kl. 16.00. För den löpande styrningen av kommunplan, ekonomiplan och mark- och byggnadsplanering m.m. ansvarar formannskapet, som sammanträder varannan vecka kl 09.00. Kommunstyrets ordförande är även ordförande för formannskapet som består av nio ledamöter.

Kommunstyrets ordförande står i anställningsförhållande till kommunen. Rådmannen i Klaebu är även sektorchef för förvaltningsområdet ekonomi och kommunalteknik.

Personaltätheten i Klaebu är på vissa ansvarsområden större än i Larsmo och överlag är den rent administrativa staben i Klaebu betydligt större än vad vi är vana med i Larsmo. De tre ansvarsområdena stöds även av var sin rådgivare som hjälper administrationspersonalen i utvecklingsarbetet. Den totala personalstyrkan i kommunen

Gräsrotprojekt. Den nya konstgräsplanen i kommundelen Tanem hade betalts av kommuninvånarna själva genom att de finansierade en kvadratmeter per familj eller person.

uppgick för närvarande till ca 520 personer. Under de fyra senaste åren hade dock personalstyrkan minskats med ca 60 personer på grund av en svagare ekonomi. Som mest har Klaebu kommun haft över 600 anställda. Kommunhuset i Klaebu har även infört så kallad Front office reception och dörrar till flera avdelningar var helt stängda efter en del incidenter.

Lära av varandra Klaebu kommun har även verksamhetsområden som är mer omfattande än i Larsmo. Kanske det mest iögonfallande är att nära 100 % av barnen i dagvårdsålder är i kommunal dagvård. Dagvården i Klaebu arbetar även med flera intressanta verksamhetsformer och bland annat utomhuspedagogiken är långt driven vid några av deras daghem. I kommunen finns även fyra privata daghem.

Den starka nationella kulturpolitiken syns även genom att Klaebu kommuns fritids- och kultursektor upprätthåller kulturskola med över 270 elever.

Kulturskolan har linjer för drama, färg och form, experimentklubb, glaskonst, musikvagga, kulturverkstad, kul mat, kultur arrangemang, musikkår, undervisning i 14 olika instrument samt sånglinje. Årsavgiften i kulturskolan varierade beroende på linje mellan 300 kronor till 1800 kronor. För att erhålla låneinstrument tillkom därtill ett visst antal timmar utförd frivilligverksamhet och medlemsavgift i korpsföreningen som äger instrumenten, avgiften var nu 1200 kr per år per barn.

I det politiskta och ideologiska arbetet kunde också flera klara betoningar ses. Exempelvis äger inte eller ansvarar inte kommu������ nen för vissa typer av kultur- och idrottsanläggningar. Den lokala banken är också djupt involverad i olika finansieringsprojekt, ex. den renoverade centralkonstgräsfotbollsplanen förverkligades inom aktiebolagsform.

Banken hade förbundit sig att under 40 år stå för en tredjedel av byggkostnaden. Förövrigt fanns flera intressanta grepp på finansiering av anläggningar, bland annat hade en näridrottsplats med konstgräsplan byggts i fjol i kommundelen Tanem. Den lokala områdesföreningen ansvarade själv för byggandet och invånarna hade själva bekostat

På tur. Kommunstyrets ordförande Jarle Martin Gundersen och kulturchef Kjersti Utne guidade oss en kväll i storslagen natur. projektet genom att finansiera var sin kvadratmeter av planen.

Klaebu kommun hade gett ett litet bidrag till projektet motsvarande planens mittcirkel! Utmärkande för Klaebu kommun som administration är också den klara ideologiska linjedragningen.

Kommunens ledning och politiker betonar skillnaden mellan närsamhällets ansvar och roll och den kommunala administrationens ansvar och roll. Det här tar sig olika konkreta uttryck som belystes med olika exempel.

Terminsavgiften för deltagande i kulturskolan har justerats kraftigt uppåt i takt med att kommunens ekonomi försämrats. Handbollssektionen inom Klaebu idrottsförening ansvarade nu även för simhallens öppethållning för allmänheten mot en blygsam ersättning till föreningen om 50 kronor per ansvarskväll!

Knyta nya kontakter I diskussioner med våra värdar efterlyste också bredare kontaktytor till vänortsutbyte.

Kanske kunde församlingens personal regelbundet ha vänortsutbyte. Jaktföreningarna kunde bekanta sig med deras jakt och knyta kontakter. Byalagen kunde ha vänortsutbyte med någon områdesförening i Klaebu. Andra verksamhetsformer eller grupper och föreningar kan träffa sina motsvarigheter. Från Musikinstitutet och Arbis kunde personal eller grupper inspireras att möta kolleger vid ex. Kulturskolan i Klaebu och tvärtom. Klaebu kommunens unika dagcenterverksamhet för personer med alkohol-, narkotika- och mentala problem har inspirerat flera andra kommuner att starta likartad verksamhet. Olika m���������������������������� öjligheterna finns oc������� h i mötet med kollegor, kulturer och arbetsmodeller kan en tillväxt ske som förnyar arbetsglädjen och arbetsmotivationen. Åk gärna till Klaebu och låt dig inspireras av������������������ invånarna och deras engagemang i sin närmiljö.

ARNE BÖHLING

Instrumentutlämning. Kulturskolan i Klaebu har över 270 elever. Här får två nya elever sina låneinstrument av rektor Ruth Eriksen. Instrumenten ägs av den lokala korpsföreningen.