Kommuntidningen

Larsmo kommun informerar Luodon kunta tiedottaa Årgång 22

2 • 2010

Vinterkarneval 19.3.2011

2

Luoto 2017

Larsmo kommuns strategidokument Larsmo 2017 har reviderats. I strategiplanen fastslås en vision samt strategiska linjedragningar för verksamheten för att nå det resultat som fastslås i visionen. Den reviderade visionen för Larsmo 2017 är ”Larsmo är en framgångsrik, trivsam och självständig kommun i en välmående region”.

Ledare

Larsmo 2017

Luodon kunnan strategia-asiakirja on uudistettu. Strategiasuunnitelmassa määritellään visio sekä stategiset linjaukset toiminnalle jotta visioon sisältyvät tulokset saavutettaisiin.

Uudistetun Luoto 2017 vision mukaan ”Luoto on menestyvä, viihtyisä ja itsenäinen kunta osana hyvinvoivaa seutua”.

Luottamushenkilöt ja johtavat virkamiehet tekivät SWOT-analyysin Luodon kehittämisen vahvuuksista, heikkouksista, mahdollisuuksista ja uhkakuvista. Vahvuuksina nostettiin esille kunnan imago, sosiaalinen pääoma, maantieteellinen sijainti sekä poliittinen yhteisymmärrys. Heikkouksina pidettiin liikenneyhteyksiä, elinkeinoelämän miesvaltaisuutta ja alhaista koulutustasoa. Mahdollisuudet löytyvät mm. nuoressa väestössä, saaristossa, pienyrittäjyydessä ja veneteollisuudessa. Uhkakuvien joukosta nostettiin esille kunnallistalouden riippuvuus valtionosuuksista, maailmantalous ja ilmastonmuutokset. Strategisten linjauksien määrittelemät toimenpiteet pyrkivät vähentämään uhkien ja heikkouksien vaikutuksia ja entistä enemmän vahvistaa olemassa olevia vahvuuksia ja mahdollisuuksia.

Utsikterna är goda för en fortsatt positiv utveckling i Larsmo. Befolkningen är ung och nativiteten är fortsättningsvis bland landets högsta. Befolkningen ökade med ca 400 personer åren 20052010, dvs. Larsmo kommun växte snabbast i hela landskapet. Födelseöverskotten står för ca 2/3 och inflyttningen för ca 1/3 av ökningen. Den befolkningsprognos som ingår i strategin siktar på en årlig ökning på 70 personer så att invånarantalet år 2017 uppgår till 5 300 personer.

Näkymät Luodon positiivisen kehityksen jatkumiselle ovat hyvät. Väestö on nuori ja syntyvyysluvut ovat jatkossakin maan kärjessä. Väestö kasvoi noin 400:lla hengellä vuosina 2005-2010, eli Luodon kunnan kasvu oli maakunnan nopein. Syntyneiden enemmyys vastaa non 2/3 ja tulomuutto noin 1/3 kasvusta. Strategiaan sisältyvä väestöennuste tähtää noin 70 hengen vuosittaiseen kasvuun niin että asukasluku olisi 5 300 henkeä vuonna 2017.

Vilka är då de strategiska linjedragningar som slagits fast för att stöda utvecklingen i den önskade riktningen? Kommunens läge, skärgården och närheten till vatten har stor potential som kommunen kan och skall förvalta genom planeringsåtgärder. Kommunens centrum skall förtätas genom planläggning av nya bostadsområden och etablering av nya affärsoch servicefunktioner samtidigt som planläggningsåtgärder för att hålla tomtutbudet på en bra nivå i alla kommundelar skall fortsätta. Invånarna i Larsmo bör i framtiden i så hög grad som möjligt minska miljöpåverkan och i strategin slås bl.a. fast att kommunen i framtiden kommer att styra energilösningarna på nya detaljplanområden. Eftersom avstånden är korta i regionen pendlar en stor del av Larsmoborna till sin arbetsplats. Målsättningen är att allt fler larsmobor skall kunna arbeta inom kommunen genom kommunens satsningar på industriområden, företagsutrymmen och bra rådgivning.

Mitkä ovat ne strategiset linjaukset joiden avulla tuetaan kehitystä toivottuun suuntaan?

Kunnan sijainti, saaristo ja läheisyys veteen ovat merkittäviä tekiöitä joita kunta voi ja aikoo hallita kaavoitustoimenpiteiden kautta. Kunnan keskustaa tiivistetään kaavoittamalla uusia asuinalueita ja perustamalla uusia kauppa- ja palvelutoimintoja samalla kun kaavoitustoimenpiteet hyvän tonttitarjonnan ylläpitämiseksi kaikissa kunnan osissa jatkuu. Luodon asukkaiden tulisi tulevaisuudessa vähentää haitallisia ympäristövaikutuksia mahdollisimman paljon ja strategiassa todetaan mm. että tulevaisuudessa kunta ohjaa energiaratkaisuja uusilla asemakaava-alueilla. Suuri osa Luotolaisista käy työssä alueen muissa kunnissa, koska välimatkat ovat lyhyet. Tavoitteena on, että yhä useampi kuntalainen voisi työskennellä kunnassa teollisuusalueisiin, yritystiloihin ja hyvään neuvontaan tehtyjen satsauksien johdosta.

När det gäller serviceproduktion är Larsmo kommuns mål fortsättningsvis att producera tjänsterna effektivt samt dimensionera dessa så att de är mångsidiga, tillräckliga, kvalitativa och kundorienterade. Servicen kan produceras i egen regi eller som köptjänst. Målet är att alla invånare och besökare skall trivas i kommunen och samarbetet med föreningarna lyfts fram som viktig faktor när det gäller att skapa aktiviteter för invånarna och förvalta det sociala kapitalet. Skärgården erbjuder många rekreationsmöjligheter och kommunen vill utveckla tillgängligheten med olika åtgärder. Allt detta skall koordineras i ett program för utvecklande av skärgården som skall göras i samarbete med andra aktörer i skärgården.

Palvelutuotannon osalta Luodon kunnan tavoitteena on jatkossakin tuottaa palvelut tehokkaasti sekä mitoittaa ne niin, että palvelut olisivat monipuolisia, riittäviä, laadukkaita ja asiakaslähtöisiä. Palvelut voidaan tuottaa joko itse tai ostopalveluina. Tavoitteena on että kaikki asukkaat ja kävijät viihtyisvät kunnassa ja yhteistyö yhdistysten kanssa nostetaan esille tärkeänä tekijänä kun luodaan asukkaille toimintoja ja hallinnoidaan sosiaalista pääomaa.

Saaristo tarjoaa monta virkistysmahdollisuutta ja kunta haluaa kehittää saavutettavuutta eri keinoin. Kaikki tämä sovitetaan yhteen saariston kehittämisohjelmassa yhteistyössä saariston muiden toimijoiden kanssa.

Pääkirjoitus

De förtroendevalda och ledande tjänstemän gjorde en SWOT-analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid utvecklande av Larsmo. Bland styrkorna lyftes kommunens image, det sociala kapitalet, det geografiska läget samt en politisk samsyn fram. Svagheter som noterades var kommunikationer, mansdominerat näringsliv och låg utbildningsgrad. Möjligheterna finns bl.a. i den unga befolkningen, skärgården, småföretagandet och båtindustrin.

Bland hoten lyftes beroendet av statsandelar i den kommunala ekonomin, världsekonomin och klimatförändringen fram. Med de åtgärder som fastslås i de strategiska linjedragningarna avses att minska effekterna av hoten och svagheterna och ytterligare stärka de styrkor och möjligheter som finns.

Jag inbjuder alla Larsmobor att delta i arbetet med att förverkliga visionen för Larsmo 2017!

Strategin finns publicerad på www.larsmo.fi/Larsmo-info.

Kutsun kaikki Luotolaiset osallistumaan Luoto 2017 –vision toteuttamistyöhön! Strategia on luettavissa verkossa osoitteessa www.larsmo.fi/Luoto-info

Jag tillönskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

Toivotan teille kaikille Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta!

GUN KAPTÉNS Kommundirektör

Kommunal informationstidning Ansvarig utgivare Gun Kapténs Redaktör / grafisk formgivning Arne Böhling Tryckeri Botnia Print E-tidning www.larsmo.fi

Njut av skidspåren i Larsmo Ansvarsgrupper: Risö Hem och Skola Larsmo Idrottsförening Näs-Västerby Byalag Bosund Byalag Spårkartor: www.larsmo.fi

GUN KAPTÉNS Kunnanjohtaja

3

Budgeten 2011 utvecklar kommunen Bokslutsprognosen för 2010 som baseras på situationen den 30.9. visar ett överskott på 160 000 euro.

Sysselsättningsläget har förbättrats jämfört med fjolåret.

I slutet av september var arbetslöshetsgraden 5,1 procent jämfört med 6,8 procent vid motsvarande tid i fjol. Förbättringen av sysselsättningsläget antas fortsätta i slutet av år 2010 och under år 2011. Arbetslöshetsgraden antas i medeltal uppgå till 5,9 procent år 2010 och 5,5 procent år 2011.

Invånarantalet ökade år 2009 med 79 invånare. År 2010 antas ökningen uppgå till 100 personer och år 2011 till 70 personer.

I slutet av 2011 antas invånarantalet uppgå till 4 890 personer.

De beskattningsbara förvärvsinkomsterna ökade marginellt mellan 2008 och 2009. Innevarande år beräknas ökningen bli 0,7 %. I och med att sysselsättningsläget förbättrats klart beräknas de beskattningsbara inkomsterna igen växa snabbare. I budgeten för 2011 antas ökningen vara 5,5 %. Skatteinkomsterna totalt beräknas öka med 7,0 %.

Inkomstskattesatsen och fastighetsskatteprocenterna hålls

Centrumområdet i Holm har genomgått stora förändringar och arbetet med uppgörande av en delgeneralplan pågår. oförändrade nästa år. Verksamhetskostnaderna i budgeten ökar med 5,0 % jämfört med 2010. Personalkostnaderna beräknas öka med 3,1 % och köp av kundtjänsterna med 4,4 % (hälso- och sjukvård, tjänster för utvecklingsstörda, räddningsväsendet). I budgeten finns endast en ny tillsvidarebefattning, en biblioteksfunktionär i deltid från 1.12.2011. Anslagen för Köp av kundtjänster utgör i nästa års budget ca 44 % av verksamhetskostnaderna.

Fokus på planläggningen fortsätter. I budgeten ingår bl.a. anslag för att slutföra arbetet med detaljplanerna för västra Vikarholmen och Lilla Furuholmen samt Larsmo strandgeneralplan. Därtill pågår arbetet med en delgeneralplan för centrumområdet och uppgörandet av en detaljplan för Murmästar i Bosund påbörjas.

dena i Storströmmen, Bosund och Hannula. Byggandet av avloppsledningen KackurHolm slutförs och anslag för anslutning av ca 50 fastigheter på Risöhäll ingår. Anslag ingår också för installation av sprinklers på Sandlundens åldringscenter, renovering av industrihallen i Holm och byggande av lokalhistoriskt arkiv.

Gator, vägbelysning, asfaltering samt vatten och avlopp byggs ut på detaljplanområ-

Avsikten är också att fortsätta utveckla Larsmo idrottspark.

Anslag ingår för byggande av

ett varmt lagerutrymme för spårmaskin mm, grillplats vid äventyrsparken, rastplatstak vid skidspåren samt byggande av tryckledning för snökanon.

Dessa åtgärder förverkligas om extern finansiering erhålls.

Resultatet i nästa års budget visar - 403 900 euro. Skuldbördan stiger till 8,86 miljoner euro eller 1 813 euro/invånare.

GUN KAPTÉNS

Vårt ekologiska fotavtryck beräknas Som en fortsättning på arbetet med den regionala klimatstrategin deltar Larsmo kommun i ett projekt, vars syfte är att beräkna kommunens ekologiska fotavtryck.

Ekologiska fotavtryck är ett mått på hur hållbar vår konsumtion är. Beräkningarna av kommunens ekologiska fotavtryck visar hur många hektar ekologiskt produktiv mark, s.k. globala hektar, som krävs för att förse Larsmos befolkning med service, konsumtionsförnödenheter, mat, boende, transporter och bränsle samt för att ta hand om det avfall och de utsläpp som befolkningen producerar. Till ekologisk produktiv mark räknas odlingsmark, betesmark, skog, bebyggd mark, vattenområden och mark för energiproduktion. Dessa olika typer

av markanvändning är dock inte likvärdiga utan t.ex. en hektar betesmark motsvarar endast en halv global hektar medan en hektar odlingsmark motsvarar drygt två globala hektar.

Stort fotavtryck Ifall jordens produktiva yta skulle delas upp på antalet människor på jorden, så skulle varje människa få 1,8 globala hektar till sitt förfogande. Om man enbart ser till Finlands ekologiska kapacitet har varje finländare 13 globala hektar till sitt förfogande. Enligt Global Footprint Networks beräkningar har Finland det tolfte största fotavtrycket i världen, år 2007 var finländarnas ekologiska fotavtryck 6,5 globala hektar per person.

D.v.s. finländarna konsumera-

de hälften av landets ekologiska kapacitet, men tre gånger mer än vad den genomsnittliga världsmedborgaren har till sitt förfogande. Ifall hela jordens befolkning levde som finländarna skulle det behövas 4,5 jordklot för att tillgodose våra behov.

Vår ekologiska kapacitet Beräkningen av Larsmo kommuns ekologiska fotavtryck ger meningsfull information åt kommunens invånare och beslutsfattare. Det ekologiska fotavtrycket kan jämföras med hur stor ekologisk kapacitet det finns i kommunen och är en indikator på om utvecklingen i kommunen är på en hållbar nivå.

Det ekologiska fotavtrycket ger till exempel information om hur stor areal åkermark

som behövs för att försörja kommunens befolkning, och vilka miljökonsekvenser olika energikällor får. Fotavtrycken sätter också våra val i ett globalt perspektiv, eftersom

det är möjligt att jämföra vår förbrukning av miljöresurser med den ekologiska kapaciteten i andra länder.

JENNIE WIKSTRÖM

4

Bosund fritidsgård renoveras Under vintern skall Bosund fritidsgård genomgå en grundlig renovering. Utrymmet har under tidigare år drabbats av översvämning ett antal gånger på grund av stockat avloppsrör samt ytvatten som runnit in via dörren, i samband med snösmältning på våren. För att undvika motsvarande katastrofer i framtiden har marken utanför schaktats samt diken putsats och fördjupats.

Avloppssystemet är försett med sandavskiljare som numera granskas och putsas med jämna mellanrum.

Utrymmet är i dagsläge ett enda stort rum och har en ganska skarp akustik, trots att taket försetts med akustikdämpande skivor. Dagsljuset är minimalt på grund av att fönstren är små, dessutom hänger gardiner framför halva fönstren. Belysningen består av enkla lysrör.

I samband med renoveringen skall förråden och toaletten

minskas för att ge köksfunktionerna lite större utrymme.

Kökets utrustning samt inredning förnyas och förses även med ett matbord för en liten grupp, eller som utökat arbetsbord. Mellan köket och sällskapsrummet monteras en per manent skär mvägg som är fri från taket. Samlingsutrymmets golv bekläs med matta och taket får nya akustikdämpande skivor. Även bakvägg en bekläs med akustikskivor som skyddas med ribbverk av rödbok.

met förnyas med en bekväm sittgrupp i anslutning till bokhylla med plats för tv-skärm

Utrymmets belysning förnyas och installeras så att olika belysningsnivåer möjliggörs.

Inredningen i samlingsrum-

för spelkonsol, filmförevisning eller information i digital form. Fortsättningsvis skall det vara möjligt att spe-

la bordtennis samt biljard på Öppet Hus kvällarna. Utrymmet förses även med låsbara förvaringsskåp för de olika aktivitetsarrangörerna. För att utöka användningen av fritidsgården anskaffas även stolar och hopfällbara bord som är lämplig a vid informationstillfällen samt hobbyakt i v i t e t e r.

Dessa kan för varas i förråd vid de tillfäll e n som man f ö redrar fria golvytor.

När den nyrenoverade fritidsgården öppnas i slutet

av februari är förhoppningen att gamla och nya arrangörer hittar till den totalrenoverade fritidsgården. Lokalen skall då vara mer mångsidig och ändamålsenlig och lämplig för kommundelens olika behov av ett mindre samlingsutrymme. Nya verksamhetsformer kan här ordnas så som olika typer av barn- och föräldragrupper, pensionärer kan samlas kring något lämpligt intresse och mindre grupper kan utnyttja de nya köksfunktionerna för ex. lättare matlagning.

Som plats för klubbverksamhet, handarbetscafé eller annan trevlig aktivitet är utrymmet även lämpligt.

Att hyra utrymmet är mycket förmånligt och information om hyrorna erhålls via kommunens webbplats eller från fritidsbyrån. Fritidsbyrån handhar som tidigare bokning och uthyrning av fritidsgården, tfn 7857 230.

MATS KACKUR

Äldrerådet informerar och engagerar Äldrerådet i Larsmo arbetar aktivt med olika äldrepolitiska förslag och åtgärder för att förbättra servicen för de äldre i kommunen. På äldrerådets initiativ har bland annat ordnats med bättre tillgänglighet i kommungården som består av flera nivåer. Nu har även rullstolsbunda möjlighet att ta sig till socialens utrymmen och till infopunkten på första våningen. På utsidan av huset finns invarampen vid ingången till tekniska sidan och på insidan av huset finns en hiss till nivån där infodisken och socialen finns. Kommunkansliets personal hjälper gärna med hissen vid behov så tveka inte att komma på besök.

Luciakaffe åt ”gubbcafégänget”

Viktiga telefonnummer

Fonden för de äldre i Larsmo har bytt namn från tidigare Fonden för de äldres väl och samtidigt fått ny modern inbetalningsadress. Fonden förvaltas av kommunstyrelsen i Larsmo och medlen används till förmån för de äldre. Adressen kan köpas vid kommungården, åldringscentret, banken och butikerna i kommunen. Priset är 13 euro.

Äldrerådet utger en liten skrift med viktiga telefonnummer som främst är avsedd för äldre som har svårt att hitta i den finstilta telefonkatalogen. Broschyren delas ut till alla hushåll i Larsmo i samband med utdelningen av kommuntidningen och vi hoppas den kommer till god användning.

Äldrerådet beslöt på sitt förra möte att ordna med Luciakaffe åt de ”hemlösa gubbarna” som miste sitt kaffeställe när den lokala butiken stängde i Holm. Det bjuds på kaffe med bulle i f.d. Deposita lokalen, mötesutrymmet Sven, Kackurvägen 2, som hyrs av Larsmo kommun. Kaffe serveras måndagen den 13.12.2010 från kl. 9.30­-­­­11.00 och alla som tycker de hörde till ”gubbarna” är välkomna. Möjlighet ges att diskutera en fortsättning för kaffegänget och hur man i praktiken kunde ordna det.

Fonden för de äldre i Larsmo

CAROLA LÖF

På initiativ av Äldrerådet har nu rörelsehindrade även bättre tillgänglighet i kommungården.

Annette Olsen var den första som använde den nya trapphissen.

Minnesadress Till förmån för Fonden för de äldre i Larsmo.

Säljs vid kommunkansliets info, Sandlunden, banker och butiker i kommunen.

Pris: 13 euro.

5

Förbättring av Assarskär badstrand Det nya bostadsområdet vid Storströmmen växer i snabb takt och områdets invånare har önskat sig en uppsnyggning av badstranden och förbättrad utsikt över vattenområdena och Gloskärsfjärden. Det tidigare ojämna, vattensjuka och svårunderhållna badstrandsområdet har därför renoverats under senhösten.

Assarskär badplats som varit i sämst skick av kommunens nio allmänna badstrandsområden har nu åtgärdats och utsikten över fjärden är nu betydligt bättre. Områdena vid bägge sidor av badstranden har också slyröjts på talko. Därtill har en mängd större träd på det låglänta området invid vattnet fällts.

Hela området mellan badstranden och parkeringsplanen har utjämnats och på sidorna avgränsats med diken. Planen är att anläggningen härefter skall underhållas maskinellt och vara mindre tidskrävande. På området har också skapats förutsättningar för att nästa år kunna

anlägga en liten yta för olika bollspel. Bollplanen avgränsas från badstranden och den intilliggande gräsmattan med en häck. Nedanom häcken insås ett mindre område med gräs där sommarens soldyrkare kan breda ut sig. Servicevägen till stranden har grundförbättrats och vägens dragning går nu rakt ner till stranden bakom omklädningshytterna. All vintertrafik som tidigare gått över sandstranden styrs nu direkt ner mot vattnet i linje med det nya diket.

Badstrandsverksamheten regleras idag av ett tiotal lagar och direktiv och olika tillsynsmyndigheter övervakar verksamheten under badperioden 15.6-31.8.

De olika myndighetskraven på badstrandsanläggning är en utmaning för ägaren av anläggningen. För att verksamheten vid kommunens badstränder skall uppfylla dagens standardkrav krävs på sikt en uppgradering av anläggningarnas omklädningsutrymmen, wc-

Fritidsområdet vid Assarskär badstrand är sedan tidigare ett populärt besöksmål för många badgäster och nästa sommar är området betydligt trevligare att besöka. funktionerna, utrustning och personaldimensionering för det dagliga underhållet. Flertalet av byggnaderna och torrdassen vid kommunens nio allmänna badstränder är gamla och utslitna och uppfyller ej dagens städ- och

Uppsökande ungdomsarbete Det uppsökande ungdomsarbetet har startat i Jakobstadsregionen i augusti 2010 som ett samarbete mellan Musikcafé After Eight r.f. och Kokkotyö-stiftelsen/RETRO. Som uppsökande arbetspar verkar Minna Kumpulainen och Anna-Lena Starck. Verksamheten finansieras av Undervisningsministeriet och Jakobstadsregionens kommuner Jakobstad, Larsmo, Kronoby, Pedersöre och Nykarleby. I det uppsökande ungdomsarbetet utgår man från den ungas behov och samarbetar med olika serviceproducenter, myndigheter och andra instanser t.ex. skolor, Arbetskraftsbyrån, kommunernas socialservice och ungdomsarbete samt föreningar.

Verksamhetens målgrupp är huvudsakligen 15-29-åriga ungdomar som har avbrutit sina studier eller är utan studieplats efter grundskolan, söker arbetspraktik- /arbetsplats eller någon meningsfull aktivitet.

Det uppsökande ungdomsarbetet strävar efter att nå de

hygienkrav. De äldsta wc- och servicebyggnaderna som ännu är i bruk byggdes för över 40 år sedan och har nu tjänat ut sin tid.

En underhålls- och saneringsplan för badstränderna borde uppgöras där även det planen-

liga underhållet dimensioneras.

Planering och byggande av nya omklädnings- och wc-utrymmen bör likaledes beakta dagens material-, och hygienbestämmelser.

ARNE BÖHLING

Fotobok med vyer från Larsmo En fotobok med vackra foton från Larsmo har utkommit till försäljning i slutet av november. Det är fotograferna Anders Eklund och Nicklas Storbjörk som ger ut boken Larsmo ”365 öar livskraft” med stöd från Svenska kulturfonden och i samarbete med Larsmo kommun.

ungdomar som av olika anledningar inte nås av de tjänster som finns för dem och de själva inte kan eller vill söka sig till dem. Det är viktigt att nå ungdomarna med förebyggande tjänster innan de marginaliseras. Verksamheten grundar sig på en konfidentiell kundkontakt och är frivillig för ungdomarna.

Det uppsökande arbetet är omfattande och kan innebära t.ex. att söka studie-/ arbetspraktikplats, reda upp ekonomi, hitta fritidssysselsättning, umgås och diskute-

ra om viktiga saker för den unga eller bara att hälsa på.

Det uppsökande arbetsparet finns i Musikcafé After Eights utrymmen på Storgatan 6, Jakobstad. Arbetsparet kan kontaktas av ungdomar som önskar sig råd och stöd, och också av kompisar, föräldrar och samarbetspartners. Det är mycket enklare och roligare att söka svar och lösningar tillsammans! Tfn till uppsökande ungdomsarbetarna är 0503765660 eller 044-7816115.

ANNA-LENA STARCK MINNA KUMPULAINEN

I boken finns bilder från Larsmo under alla årstider. Här finns bilder från olika evenemang, från kända platser och från mindre kända platser. En del av kommunens näringsliv finns också presenterat. Eftersom det främst är ett bildverk så är det inte så mycket text, utan texten består av bildtexter på svenska, finska och engelska. I förordet presenteras kommunen Larsmo, så att läsaren får en uppfattning om kommunens struktur, befolkningsutveckling mm.

Fotoboken passar utmärkt som present till besökare, till släktingar som flyttat bort och till alla dem du vill visa upp din hemkommun för.

Boken har 96 sidor och kostar 25 euro. Den finns till försäljning i Larsmo vid Pias Livs och vid Strandis. I Jakobstad går det att köpa boken från HalpaHalli eller Bokhandeln.

ANNETTE KORTELL

6

Energikraven styr mot passivhus Ännu i början av 70-talet var det allmänt att man använde 100 mm mineralull som isolering i ytterväggar på egnahemshus. I mitten av 70-talet började bostadsstyrelsen Arava vid statligt belånade egnahemshus kräva bättre isolering, vilket bland annat betydde 150 mm mineralull i ytterväggar.

I Finlands byggbestämmelsesamling del C 3 finns föreskrifter om byggnaders värmeisolering.

Enligt föreskrifterna från 1983 fick värmegenomgångskoefficienten U inte överskrida 0,28 W/m2K för en yttervägg och inte 0.22 W/m2K för vindsbjälklag (lägre tal = bättre isolering). Fönster och dörrars värmegenomgångskoefficient fick vara högst 2,1 W/m2K. Efter ytterligare två korrigeringar 2003 och 2008 kom en kraftig skärpning från och med 1.1.2010. U värdet för ytterväggar skärptes till max 0,17 W/ m2K, för vindsbjälklag till 0,09 W/m2K och för fönster och dörrar till 1,0. W/m2K. Detta betyder att vi i dag pratar om isoleringstjocklekar i ytterväggar med mineralullsisolering på ca 220-250 mm och för vinds-

bjälklag ca 450 mm beroende på konstruktion och typ av mineralullsisolering som används.

Nya krav igen år 2012 Nu aviseras ytterligare en skärpning av kraven från 2012 med ytterliga ca 20 %. Avsikten med denna skärpning är att ytterligare förbättra nybyggnadernas energieffektivitet. Den centrala ändringen i de nya bestämmelserna är att de mera styrs mot en helhetsenergigranskning. Byggnadernas lufttäthet skärps i större byggnader, bl.a. i våningshus och affärscentra.

Förbättrande av tätheten är kostnadsmässigt ett av de effektivaste sätten att förbättra energieffektiviteten. Fackmän och forskare har dock framfört kritik mot att ändringarna kommer för tätt och att risken för felaktiga konstruktioner växer.

De nya bestämmelserna styr småhusbyggandet i framtiden mer mot passivhus.

Passivhus Med passivhus menas energieffektiva byggnader. Utgångspunkten är att med hjälp av

god värmeisolering och täthet minska värmeenergibehovet i byggnaderna. Passivhus definieras på grundval av tre olika faktorer: utrymmenas värmeenergibehov, mängden luftläckage och primäenergibehovet i sin helhet. Passivhuskriterierna för utrymmenas värmeenergibehov i mellersta Finland är att det är under 25 kWh/m2. Statens tekniska forskningsanstalt har beräknat att ett 150 m2 stort hus skall klara sig med ca 4 000 kilowattimmar köpt energi per år.

Meningen med att bygga passivhus är att minska behovet av uppvärmningsenergi med hjälp av följande tekniska lösningar: •Effektivt isolerade konstruktioner •Energieffektiva fönster och ytterdörrar •Täta konstruktioner • Effektiv ventilationsvärme återvinning.

Passivhusets uppvärmning grundar sig på bland annat maximal utnyttjande av solenergin genom fönster, solfångare och genom användning av lagrande konstruktioner.

När värmeenergisvinnet har minskat med ovannämnda åtgärder kan så kallad gratisen-

Måltids– och städservicen utvecklas kontinuerligt Det är viktigt att barnen i eftermiddagsverksamheten serveras ett bra mellanmål för att orka med i lekarna tills de kommer hem. Inom måltidsservicen har därför utarbetats en ny mellanmålslista för eftisbarnen.

I Larsmo har vi även gått in för att minska sockret i mellanmålen och servera bröd av fullkornstyp. Likaså ingår också under veckan bitar av rotfrukter, grönsaker och frukt för att få med fibrer,vitaminer och mineralämnen. Krämer och soppor av frukt och bär görs från grunden och socker används mycket sparsamt. Som dryck serveras lättmjölk.

Skolmatsedeln Våra ungdomar på Cronhjelmskolan har tidigare medverkat i planering av ny matsedel och skapat sina särskilda matveckor.

Nu har vi ändrat lite på ungdomarnas planering. De har

klassvis kunnat lämna förslag på nya maträtter vilka kan tas med på en matlista som uppgörs för åtta veckor åt gången. En del av förslagen till nya maträtter går bra att ta med på skolmatsedeln medan vissa av förslagen blir alldeles för dyra att förverkliga. Av elevernas förslag kan bl.a. följande rätter förverkligas; lasagne istället för lasagnette, kebabwok samt plättar som efterrätt vid någon av soppdagarna.

Städplan Inom städplaneringen finns en hel del att utveckla i kommunen. Enligt hälsoinspektionen har förekomsten och spridningen av infektioner inom dagvården kunnat minskas genom att man fäster uppmärksamhet vid hygienen i olika situationer inom ex dagvården. Därför har det nu också gjorts en särskild städplan för gruppfamiljedaghemmen. I

den nya städplanen upptas hur olika utrymmen städas, med vilka rengöringsmedel de olika ytorna bör städas och vilka redskap som bör användas. Givetvis upptar städplanen även hur ofta städningen bör utföras och med vilken metod arbetet görs.

Sedan tidigare finns vid gruppfamiljedaghemmen en egenkontrollplan som instrument för hur maten hanteras och hur städningen i köket utförs.

Varje år har tillsyningsverket Valvira olika nationella projekt som berör kommunens måltids- och städservice. Den kommunala miljö- och hälsotillsynen förverkligar de nationella projekten mycket målmedvetet.

Hygien- och säkerhetsarbetets organisering och utveckling av städtekniken och egenkontrollsystem står i centrum i det lokala planläggnings- och uppföljningsarbetet.

BARBRO CYGNELL

ergi återvinnas för att bidra till uppvärmningen av byggnaden.

Med gratisenergi menas bland annat energin från: •Invånarna •Maskinerna (hushållsapparater, elektronik) •Belysningen •Solen Vid planering av ett passivhus bör man bland annat tänka på följande saker: Byggnadens utformning, fönstrens areal, pla-

cering av fönster med avseende på väderstreck, samt frostskydd av grunderna på grund av liten värmeförlust till marken. Ett passivhus behöver trots allt någon typ av tilläggsvärme. På grund av litet värmebehov kan en stor del av energin produceras med förnybara energikällor och där är alternativen relativt många.

ULF HOLGERS

Kraven på energieffektivitet vid nybygge höjs ytterligare år 2012.

Vattentjänstverkets avgifter Vattentaxa: Bruksavgift 1,29 euro/m3 Grundavgift 3,20 euro/poäng och år Anslutningsavgift 100 euro/poäng För ett egnahemshus blir grundavgiften 51,20 /år.

Anslutningsavgiften för ett egnahemshus är 1 600 euro.

Avloppsvattentaxa: Bruksavgift 2,09 euro/m3 Grundavgift 5,10 euro/poäng och år Anslutningsavgift 240 euro/poäng på detaljplanerade områden.

På övriga områden fastställs anslutningsavgiften utgående från byggnadskostnaderna.

Fastighetsägare som måste anlägga en pumpbrunn får nedsättning på 1 250 euro.

För ett egnahemshus blir grundavgiften 81,60 /år Anslutningsavgiften för ett egnahemshus är 3 840 euro

Lediga tomter och bostäder Kontaktperson på tekniska avdelningen är Jarl Rosenberg, tfn 7857 222.

Information om lediga tomter och bostäder finns också på kommunens webbplats, www.larsmo.fi

7

Aktuellt från tekniska avdelningen

Verksamhetsåret 2011 blir också det ett aktivt år inom tekniska sektorn. De normala underhållsarbetena fortsätter som tidigare inom ramen för driftsbudgeten.

Utöver det normala underhållet kommer en större översiktsplan över Larsmo idrottspark att utarbetas. Den andra etappen av Fränsviksvägens grundförbättring utförs om statsbidrag erhålls. En vägplan för Västerbyvägen görs med målet att förbättra trafiksäkerheten. Trafiksäkerhetsarbeten kommer att fortsätta enligt kommunens trafiksäkerhetsplan.

Många projekt Planering för utvidgningen av hamnen vid Inre Bergskär inleds under 2011. När det gäller vattenförsörjningen kommer en ny brunn att byggas i Kronoby för att säkerställa leveransen av grundvattnet till konsumenterna. De äldsta vattenledningarna i kommunen kommer att förnyas och byts till en grövre dimension för att möjliggöra framtida bostadsbyggande. På avloppssidan görs översiktsplaner för att utreda på vilka områden en kom-

munal utbyggnad av avloppsnätet är möjlig. Cronhjelmskolans tillredningskök kommer att förstoras och en fristående avfallsplats byggs. Vid Sandlundens åldringshem kommer sprinklersystemet att byggas ut och planering av en förbindelsekorridor mellan Roslunden och Sandlunden görs. Förstoringen av det lokalhistoriska arkivet inleds under början av året och skall vara klart att tas i användning i slutet av året. Gårdsplanen vid tekniska depån förstoras samtidigt som den ingärdas med staket och en port.

Renoveringen av Holm industrihall färdigställs också under 2011. Vid Larsmo idrottspark byggs ett varmt lagerutrymme för spårmaskinen och den övriga utrustningen som används för underhållet samt en takförsedd grillplats invid äventyrsparken och en rastplats vid skidspåret. Längs med skidspåren kommer en tryckvattenledning och eldragning att byggas för att förse den flyttbara snökanonen med vatten och ström.

Planen där konstsnön tillverkas kommer att grundas och ytbeläggas med asfalt. Dessa projekt

Renovering och utbyggnad av Holm industrihall förverkligas under år 2011. kan förverkligas endast under förutsättning att extern delfinansiering ordnas.

Vid Köpmanholmen byts torrtoaletterna i servicehuset ut mot vattenklosetter och en avloppsledning dras från holmen till fastlandet där en avloppstank monteras. Även detta projekt förverkligas om extern finansiering kan ordnas. En lätt trafikled byggs mellan Rivägen och Kullgärdsgränden i Holm. På Storströmmen byggs Plommonvägen, en del av Assarskärsvägen samt gång- och cykelväg utmed

Utbyggnad av avlopp På senare tid har förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i glesbygden debatterats flitigt i riksdag och pres�sen. Något beslut om ändring har inte fattats och klart är att förordningen i huvudsak kvarstår som sådan.

Detta medför att många fastighetsägare måste åtgärda sina avloppsreningssystem de närmaste åren även om övergångstiden kanske förlängs med något år.

Vid infotillfällen som hållits med fastighetsägare i Eugmo inom projektet Bra avlopp i Eugmo har det framkommit att många önskar att kommunen skulle bygga ut sitt avloppsledningsnät även på deras område.

Enlig lagen och förordningen om vattentjänster är kommunen skyldig att ordna vattentjänster (vatten och avlopp) inom detaljplanerat område. På övriga områden är det upp till det lokala vattentjänstverket att besluta om utbyggnad. Samma lag och förordning stipulerar även att vattentjänstverk skall vara själv-

bärande och inte subventioneras med skattemedel eller generera stora överskott som överförs till kommunen. Kostnaderna per fastighet blir vanligtvis högre på glesbebyggt område på grund av längre ledningsdragning per anslutningspunkt, vilket medför att samma anslutningstaxa inte kan användas som inom detaljplanerat område. Kommunen har från och med år 2010 fastställt att anslutningsavgiften till kommunalt avlopp utanför detaljplanerade områden beräknas utgående från de verkliga kostnaderna för byggandet på det aktuella området. Utgående från de översiktsplaner som kommunen har uppgjort och det intresse för anslutning till kommunalt avlopp som respektive område har visat vid infotillfällen har kommunen ansökt om bidrag och upptagit anslag i budget eller ekonomiplanen.

De närmaste åren kan följande projekt förverkligas på glesbebyggt område om bidrag erhålles och tillräckligt stort antal av fastighetsägarna på området är

villiga att direkt ansluta sig till kommunalt avlopp: • 2010-2011 Utbyggnad av avlopp till Kackur • 2011 Utbyggnad av avlopp på Risöhäll • 2012 Utbyggnad av avlopp på Risö-Hannula • 2012 Utbyggnad av avlopp till Finnäs • 2013 Utbyggnad av avlopp i Grev • 2013 Utbyggnad av avlopp till Västerby Kan följande projekt genomföras möjliggör det att ca 290 fastigheter kan anslutas till det kommunala avloppsledningsnätet. Översiktsplaner har uppgjorts även för flera områden och tanken är att utbyggnaden fortsätter även framöver och att översiktsplaner uppgörs på flera områden för att utreda om det är ekonomiskt möjligt att bygga ut det kommunala ledningsnätet.

BJARNE HÄGGMAN

Assarskärsvägen. På Gammelhagens industriområde byggs Tallgränden och i Bosund Ryssjevägen.

läggs Skiffervägen och Skiffergränden. Utbyggnaden av vägbelysningen fortsätter i Holm, på Storströmmen och i Bosund.

Beläggningsarbeten

Vidare färdigställs vatten- och avloppsledningen till Kackur.

På Storströmmen byggs vatten och avloppsnätet ut i samband med gatubyggandet. Ifall bidrag erhålls från NTM-centralen kommer avloppsnätet på Risöhäll att byggas ut så att 53 bostäder kan ansluta sig till det kommunala avloppsnätet.

Beläggningsarbeten fortsätter med Matrosvägen, Ankargränden, en del av Nätgränden, Käldgränden, Miasasgränden och Helgögränden i Bosund. På Vikarholmen beläggs den lätta trafikleden mellan Havre- och Vetegränden och Backstigen på Furuholmen med asfalt. På Hannula detaljplaneområde be-

JARL ROSENBERG

Motionssalen Välkommen till motionssalen i Holm fritidsgård.

I motionssalen kan du träna med stor variation vid 15 olika träningsstationer.

Närmare 600 personliga hyresavtal till motionssalen har redan ingåtts. Åldersgräns 15 år!

Priser: 1 månad 3 månader 6 månader 12 månader

10 euro 25 euro 45 euro 80 euro

Öppet: Dagligen kl. 08 - 22 Personligt månadsavtal/årsavtal till motionssalen görs vid fritidsbyrån eller vid kommunkansliets info.

Avgiften faktureras!

8

Talousarvio 2011 kehittää kuntaa 30.9. vallitsevaan tilanteeseen perustuva tilinpäätösennuste vuodelle 2010 osoittaa 160 000 euron ylijäämää.

Työllisyystilanne on viime vuoteen verrattuna parantunut.

Syyskuun lopussa työllisyysaste oli 5,1 prosenttia verrattuna 6,8 prosenttiin vastaavana aikana viime vuonna. Työllisyystilanteen paraneminen oletetaan jatkuvan vuoden 2010 loppuun saakka ja vielä vuonna 2011.

Työllisyysasteen oletetaan olevan keskimäärin 5,9 prosenttia vuonna 2010 ja 5,5 prosenttia vuonna 2011.

Asukasluku kasvoi vuonna 2009 79 henkillöllä. Vuonna 2010 kasvun odotetaan olevan 100 henkilöä ja vuonna 2011 70 henkilöä. Vuoden 2011 lopulla asukasluvun ennustetaan olevan 4 890 henkilöä.

Veronalaiset ansiotulot lisääntyivät marginaalisesti vuodesta 2008 vuoteen 2009. Tänä vuonna kasvun lasketaan olevan 0,7 %. Työllisyystilanteen selvän parantumisen myötä veronalaisten ansiotulojen kiivaan kasvun lasketaan edelleen jatkuvan. Vuoden 2011 talousarviossa kasvun oletetaan olevan 5,5 %. Kokonaisverotulot lasketaan kasvavan 7,0 %.

Holmin keskusta-alue on läpikäynyt suuria muutoksia ja osayleiskaavoitustyö on meneillään.

Tuloveroprosentti ja kiinteistöveroprosentit säilyvät ensi vuonna muuttumattomina.

Talousarvion toimintakustannukset kasvavat 5,0 % verrattuna vuoteen 2010. Henkilöstökustannukset odotetaan kasvavan 3,1 % ja ostopalvelut 4,4 % (terveydenhuolto, vammaispalvelut, pelastustoimi). Talousarvioon sisältyy ainoastaan yksi toistaiseksi voimassa oleva toimi, yksi osa-aikainen kirjastovirkailjia 1.12.2011 alkaen. Ostopalvelujen osuus toimintakustannuksis-

ta on ensi vuoden talousarviossa noin 44 %.

Panostus kaavoitukseen jatkuu.

Talousarvioon sisältyy mm. määrärahaa Läntisen Vikarholmenin ja Lilla Furuholmenin asemakaavojen sekä Luodon rantayleiskaavoitustyön loppuun saattamiseen.

Lisäksi keskusta-alueen osayleiskaavan työt jatkuvat ja Bosundin Murmästarin asemakaavan laatiminen käynnistyy.

Tiet, katuvalaistus, asvaltointisekä vesi ja viemäröinti rakenne-

globaalia hehtaaria kun taas yksi hehtaari viljelysmaata vastaa runsasta kahta globaalia hehtaaria.

Jos maapallon tuottava pinta-ala jaettaisiin maailman ihmisten välillä niin jokainen ihminen saisi 1,8 globaalia hehtaaria käyttöönsä. Jos katsotaan ainoastaan Suomen ekologiseen kapasiteettiin niin jokaisella Suomalaisella on käytössään 13 globaalia hehtaaria. Global Footprint Networks:in tekemien laskelmien mukaan Suomella on 12. suurin jalanjälki maailmassa, kun vuonna 2007 Suomalaisten ekologinen jalanjälki oli 6,5 globaalia hehtaaria asukasta kohden. Eli Suomalaiset kuluttavat puolet maan ekologisesta voimavarasta, mutta kolme kertaa enemmän kuin mitä maan keskivertokansalaisella on käytettävissään. Tarvittaisiin 4,5 maapalloa huolehtimaan tarpeistamme mikäli koko

Tavoitteena on myös jatkaa Luodon urheilupuiston kehittämistä.

Talousarvioon sisältyy määrärahaa

latukoneen ym. säilytykseen tarkoitettujen varastotilojen rakentamiseen, seikkailupuiston grillauspaikkaan, hiihtolatujen yhteydessä sijatsevaan taukopaikkakatokseen sekä lumitykin painejohdon rakentamiseen. Nämä toimenpiteet toteutuvat mikäli saadaan ulkoista rahoitusta.

Ensi vuoden talousarvion tulos on – 403 900 euroa. Velkataakka nousee 8,86 miljoonaan euroon tai 1 813 euroa/asukas.

GUN KAPTÉNS

Vesihuoltolaitoksen maksut

KuntaJälki -hanke Alueellisen ilmastostrategiatyön jatkeeksi Luodon kunta osallistuu hankkeeseen, jonka tavoitteena on kunnan ekologisen jalanjäljen laskeminen. Ekologiset jalanjäljet mittaavat kulutuksemme kestävyyttä. Kunnan ekologisen jalanjäljen laskelmat osoittavat kuinka monta hehtaaria tuottavaa maata, ns. globaalia hehtaaria, vaaditaan tuottamaan Luodon kunnan asukkaiden tarvitsemat palvelut, kulutushyödykkeet, ruoka, asuminen, kuljetukset ja polttoaineet sekä huolehtia väestön tuottamasta jätteestä ja päästöistä. Ekologiseksi tuottavaksi maaksi lasketaan viljelysmaat, laiduntamaat, metsät, rakennettu maa, vesialueet ja enerigatuotantoon tarkoitettu maa. Nämä erityyppiset maankäytön muodot eivät kuitenkaan ole samanarvoisia vaan esim. yksi hehtaari laidunmaata vastaa ainoastaan puolta

taan Storströmmenin, Bosundin ja Hannulan asemakaava-alueille.

Kackur-Holmin jätevesijohdon rakentaminen saatetaan lopuun ja noin 50 kiinteistön liittäminen Risöhäll-alueella sisältyy talousarvioon. Sprinklerijärjestelmän asentaminen Sandlundenin vanhustenkeskukseen, Holmin teollisuushallin kunnostaminen ja paikallishistoriallisen arkiston rakentaminen sisältyvät myös.

maapallon väestö eläisi samalla tavalla kuin me suomalaiset.

Luodon kunnan ekologisen jalanjäljen laskenta antaa tarpeellista tietoa kunnan asukkaille ja päättäjille. Ekologista jalanjälkeä voidaan verrata siihen miten suuri kunnan ekologinen kapasiteetti on ja osoittaa onko kunnan kehitys kestävällä tasolla.

Ekologinen jalanjälki antaa tietoa esim. siitä miten suuri peltoala tarvitaan kunnan väestön elättämiseksi ja mitkä ympäristöseuraukset eri energialähteet aiheuttavat. Jalanjäljet asettavat myös valintamme globaaliseen perspektiiviin, koska ne mahdollistavat luonnonvaroihin kohdistuvan kulutuksemme ja muiden maiden ekologisen kapasiteetin välisen vertailun.

JENNIE WIKSTRÖM

Vesimaksut Käyttömaksu 1,29 euroa/m3 Perusmaksu 3,20 euroa/piste ja vuosi Liittymismaksu 100 euroa/piste Omakotitalon perusmaksu 51,20 euroa/vuosi.

Omakotitalon liittymismaksu 1 600 euroa.

Jätevesimaksut Käyttömaksu 2,09 euroa/m3 Perusmaksu 5,10 euroa/piste ja vuosi Liittymismaksu 240 euroa/piste asemakaavoitetuilla alueilla Muilla alueilla liittymismaksu perustuu rakennuskustannuksiin.

Mikäli kiinteistönomistajan on rakennettava pumppukaivo vähennetään 1 250 euroa liittymismaksusta.

Omakotitalon perusmaksu 81,60 euroa/vuosi Omakotitalon liittymismaksu 3 840 euroa

Vapaita tontteja ja asuntoja Teknisen osaston yhteyshenkilönä toimii Jarl Rosenberg, puh.

7857 222.

Tietoa vapaista tonteista ja asunnoista löytyy myös kunnan verkkosivuilta.

9

Viemäriverkoston Etsivä nuorilaajentaminen sotyö Haja-asutusalueita koskevasta talousjätevesiasetuksesta on viime aikoina keskusteltu vilkkaasti sekä eduskunnassa että lehdistössä. Mitään muutospäätöstä ei vielä ole tehty ja on selvää että asetus pääasiassa säilyy ennallaan. Tämän vuoksi monet kiinteistönomistajat joutuvat lähivuosina ryhtymään toimenpiteisiin jätevedenpuhdistusjärjestelmänsä saattamiseksi ajan tasalle, vaikka siirtymäaikaa ehkä pidennettäisiinkin muutamalla vuodella. Hyvä viemäri Eugmossa-hankkeen yhteydessä Eugmon kiinteistönomistajille järjestetetyissä tiedotustilaisuuksissa on ilmennyt toiveita siitä, että kunta laajentaisi viemäriverkostoaan myös tälle alueelle. Vesihuoltolain ja –asetuksen mukaan kunta on velvollinen järjestämään vesihuoltoa (vesi ja viemäröinti) asemakaavoitetuilla alueilla. Muilla alueilla paikalliset vesihuoltolaitokset päättävät asiasta. Sama laki ja asetus määrittelee myös, että vesihuoltolaitosten on oltava omavaraisia, ei verotuloin tuettuja yksiköitä joiden tehtäviin ej kulu tuottaa kunnalle siirrettävää voittoa. Kustannukset kiinteistöä kohden ovat tavallisesti

korkeampia haja-asutusalueella koska liittymispisteiden välisen johdon veto on pitempi jolloin asemakaavoitetuilla alueilla noudatettua liittymishinnastoa ei voida käyttää. Kunta on 2010 lähtien noudattanut periaatetta, että liittymismaksu kunnalliseen viemäriin asemakaavoitetun alueen ulkopuolla lasketaan kyseisen alueen todellisten rakennuskustannusten perusteella. Kunnan laatimien yleissunnitelmien ja kyseisillä alueilla järjestetyissä tiedotustilaisuuksissa kunnalliseen viemäriverkostoon liittymiseen osoitetun kiinnostuksen pohjalta kunta on jättänyt avustushakemuksen ja varannut määrärahoja talousarvioon ja –suunnitelmaan. Hajaasutusaleilla voidaan lähivuosina toteuttaa seuraavat toimenpiteet mikäli avustukset myönnetään ja riittävän suuri määrä alueen kiinteistönomistajista ovat halukkaita heti liittymään kunnalliseen viemäriverkostoon:

•2010-2011 Viemäriverkoston laajentaminen Kackur-alueelle •2011 Viemäriverkoston laajentaminen Risöhäll-alueelle •2012 Viemäriverkoston laajentaminen Risö-Hannula-alueelle •2012 Viemäriverkoston laajentaminen Finnäs-alueelle •2013 Viemäriverkoston laajentaminen Grev-alueelle •2013 Viemäriverkoston laajentaminen Västerby-alueelle Yllä olevien hankkeiden toteuttaminen mahdollistaisi noin 290 kiinteistönomistajan liittymisen kunnalliseen viemäriverkostoon. Yleissuunnitelmia on myös laadittu muille alueille ja ajatuksena on, että laajentaminen jatkuisi ja että yleissuunnitelmia laadittaisiin myös muille alueille jotta voitaisiin selvittää onko taloudellisesti mahdollista laajentaaa kunnallista johtoverkostoa.

BJARNE HÄGGMAN

Etsivä nuorisotyö on käynnistynyt Pietarsaaren seudulla elokuussa 2010 Musikcafé After Eight ry:n ja Kokkotyösäätiö/ RETROn yhteistyönä. Etsivänä työparina toimii Minna Kumpulainen ja Anna-Lena Starck.

Toiminnan rahoittajana toimii Opetusministeriö sekä Pietarsaaren seudun kunnat Pietarsaari, Luoto, Kruunupyy, Pedersöre ja Uusikaarlepyy.

Etsivää nuorisotyötä tehdään nuorten tarpeista lähtien yhteistyössä eri verkostojen kanssa mm. koulut, työvoimatoimisto, kuntien sosiaalipalvelut, nuorisotyö, järjestöt.

Kohderyhmänä ovat pääsääntöisesti 15-29-vuotiaat nuoret, jotka ovat keskeyttäneet opintonsa tai ovat ilman opiskelupaikkaa peruskoulun jälkeen, etsivät työharjoittelu- / työpaikkaa tai ovat vailla mielekästä tekemistä vapaa-ajalle.

Etsivä nuorisotyö pyrkii ongelmia ehkäisevästi tavoittamaan nuoria, joita olemassa olevat palvelut eivät tavoita tai he itse eivät osaa, voi, tahdo tai halua hakeutua palvelujen piiriin. Tärkeää on tavoittaa nuoret ennen

kuin he marginalisoituvat ja joutilaisuus muuttuu elämäntavaksi. Toiminta perustuu luottamukselliseen asiakaskontaktiin ja on nuorelle vapaaehtoista.

Työ on laaja-alaista ja voi pitää sisällään esim. opiskelu-/ työharjoittelupaikan hakemista, raha-asioiden selvittämistä, vapaa-ajan harrastusten löytämistä, keskustelua nuorelle tärkeistä asioista tai pelkästään kuulumisten vaihtamista.

Etsivän työparin työtilat sijaitsevat Musikcafé After Eightin tiloissa os. Isokatu 6, Pietarsaari. Työpari odottaa yhteydenottoja, tukea ja opastusta kaipaavilta nuorilta kuin myös heidän kavereilta, vanhemmilta sekä yhteistyötahoilta. Vastausten ja ratkaisujen löytäminen on helpompaa ja mukavampaa yhdessä!

MINNA KUMPULAINEN ANNA-LENA STARCK 050-376 5660 044-781 6115 minna.kumpulainen@kokkotyo.fi anna-lena@aftereight.fi

Kiireellistä sosiaalipalvelua Luotolaisia maisemia uudessa fotokirjassa ympäri vuorokauden Pohjanmaan sosiaalipäivystys antaa maksutonta ja kaikille avointa palvelua sosiaalihuollon kriisitilanteissa myös tavanomaisten aukioloaikojen jälkeen.

Vuonna 2007 tehtiin lakimuutos, jonka mukaan kaikkien kuntien on järjestettävä kiireellistä sosiaalipalvelua ympäri vuorokauden. Kiireelliseen sosiaalipalveluun luetaan lastensuojelutapaukset, perhekriisit, yllättävä perushoidon puute sekä selviytymisongelmat.

Lisäksi sosiaalipäivystys antaa kriisiavun ensiohjausta sekä virka-apua ja konsultaatiota.

messa yhteydenottaja ja sosiaalipäivystäjä selvittävät tilanteen ja sosiallinpäivystäjä ryhtyy tarvittaviin toimenpiteisiin, joka voi olla esimerkiksi kotikäynti, kertoo sosiaalityöntekijä Raija Strömsten.

Vaasassa sijaitsee koko Pohjanmaan kattava sosiaalipäivystys.

Yhteistyö om tiivistä eri virano-

maisten, kuten poliisien kanssa, Strömsten kuvailee.

Yhteydenotot Pohjanmaan sosiaalipäivystykseen kasvavat jatkuvasti. Vuonna 2007 yhteydenottoja tehtiin 492, kun taas vuonna 2009 yhteydenottoja oli jo kominkertainen määrä.

ANNIKA HAUKKASALO

POHJANMAAN SOSIAALIPÄIVYSTYS

Soitto sosiaalipäivystykseen

Kiireellinen sosiaalipalvelu virka-ajan ulkopuolella

Sosiaalipäivystäjään otetaan yhteyttä joko sosiaalipäivysyksen numeroon 06 325 2347 tai hätäkeskuksen kautta. Puheli-

Puh 06-325 2347 tai 112

Kauniita valokuvia Luodosta sisältävä fotokirja on ollut saatavilla marraskuun lopulta asti.

Valokuvaajat Anders Eklund ja Nicklas Storbjörk ovat Svenska kulturfondenin ja Luodon kunnan saaman tuen ja yhteistyön myötä julkaisseet Luoto-aiheisen kirjan ”365 saarta elinvoimaa”.

Fotokirja sopii mainiosti lahjaksi vierailijoille, sukulaisille ja kaikille niille joille haluat esitellä kaunista kotikuntaasi.

Kirja kuvaa Luotoa kaikkina vuodenaikoina. Siitä löytyy kuvia eri tapahtumista, tunnetuista ja vähemmän tunnetuista paikoista. Myös osa kunnan elinkeinoelämästä esittäytyy. Kirja ei sisällä paljon tekstiä koska kyseessä on ensisijaisesti kuvateos, ja näin ollen teksti koostuu kuvateksteistä ruotsiksi, suomeksi ja englanniksi. Esipuheessa Luodon kunta esittäytyy jotta lukija saisi käsityksen kunnan rakenteesta, asukaskehityksestä jne.

ANNETTE KORTELL

Kirja on 96 sivuinen ja sen hinta on 25 euroa. Kirjaa myyvät Luodossa Pias Livs ja Strandis.

Pietarsaaressa kirjaa myy HalpaHalli ja kirjakauppa.

10

Amerikansk folkdans i Larsmo Första kontakten med amerikansk folkdans, känt under namnet squaredans, fick Larsmo Folkdanslag när Gun och Fred Lindgren från Umeå i Sverige höll en tvådagars kurs i Vestersundby i Jakobstad. Det var den 1-2 april 1989. Under vintern 1989-1990 ägnades ibland lite tid åt squaredans i folkdanslaget.

Squaredans har rötterna i danser som de europeiska invandrarna förde med sig till Amerika. I squaredans dansar fyra par tillsammans i en fyrkant. En caller (utropare) leder dansen genom att under dansen säga/ sjunga vilken standardiserad figur som följer. Dansarna vet inte på förhand vilken nästa dansfigur är utan callern bestämmer helt följden på figurer.

Man kan inte lära in en dans utantill. Det finns ca 5 000 olika figurer och kombinationer, vilket betyder att som squaredansare blir man aldrig fullärd. Squaredansen dansas på olika nivåer,

likadant över hela världen, vilket betyder att man var som helst kan gå med och dansa på den nivå man behärskar. Dansen ger motion för både kroppen och knoppen, gemenskap, vänskap och möjlighet att resa.

Den 14 oktober 1990 startade den första egentliga kursen i Larsmo. Kursen hölls i Arbetarinstitutets regi med Turid och Nils Ström som ledare. De första terminerna var 42 dansare inskrivna. I början dansades 1-2 timmar per kväll. Numera finns arbiskurser både på Advanced (nivåerna 5 och 6) och Challenge 1 (nivå 6) som dansas 10 söndagar per termin. Kurserna leds nu av Mayvor Högbacka, Erling Rönnbacka och Guy Träisk.

Larsmo Squaredansares alla 26 medlemmar dansar nu minst upp till A1-nivån. Våren 1998 ansökte klubben om medlemskap i SAASDC, Svenska Squaredansförbundet. Klubben

Larsmo Squaredansare i dansens virvlar och figurer under jubileumsdansen i oktober. är också medlem i Norra Alliansen, squardansklubbarna i Västerbotten, Sverige. Medlemmarna har besökt klubbdanser i Finland och många festivaler och kurser i Sverige och andra länder.

Den första klubbdansen ordnades 1995. De två första åren hade man endast musik på kassett.

Boktips inför vintern Hurtig, Catarina: H.K.H. Victoria. Boken är en opretentiös skildring av Victorias väg från tonårstjej med dyslexi och anorexi till dagens powerprinsessa av börd med rätt att göra sin tränare till prins.

Janouch, Katerina: Hittebarnet. Tredje boken i serien om barnmorskan Cecilia Lund. Fängslande och rörande läsning. Läs även de tidigare delarna Bedragen och Systerskap.

Kingsbury, Karen: På den här sidan himlen. En av de mest lästa författarna i Larsmo just nu. Boken beskriver en mammas kamp för sin son Josh och hans dåliga vägval i livet.

Larsmo kommun, Svenska Kulturfonden, Oy Strengbergs Ab:s Stiftelse och Svensk-Österbottniska Samfundet har klubben haft möjlighet att arrangera festivalerna. Årets dans och 20-års jubileum hölls på Cronhjelmskolan i Larsmo den 16-17 oktober 2010.

Från och med dansen 1997 har man haft en utsedd callers. De sju första åren var danserna endagars danser. Från år 2002 har Larsmo Squaredansares höstdans varit en tvådagars festival med två callers.

Dansnivåerna har också blivit fler då man kunnat dansa i två salar. Festivalerna har samlat upp till över 100 dansare från Sverige och Finland. Genom bidrag från

HÅKAN SJÖ

Bibliotekets öppettider Huvudbiblioteket Måndag 13-20 Tisdag 12-19 Onsdag 16-19 Torsdag 12-19 Fredag 12-18

McKinley, Tamara: Återkomsten. Ett genuint läsäventyr fyllt med dramatik, passion och förvecklingar.

Njutningsfull långläsning som växlar mellan två tidsplan; Sydney 1887 och London 1920.

Mankell, Henning: Italienska skor. ”En resa i det yttre och i det inre”. Det är vinter i början av 2000-talet. På en ö lever Harry i stor tystnad och ensamhet omgiven av sin hund och sin katt. Han bär på en stor hemlighet…

Olin, K-G: Ärans medalj. Spännande läsning om sex finländare som deltagit i bl.a. spansk-amerikanska kriget, boxarupproret och första världskriget och deras stordåd som fallit i glömska.

Sarenbrant, Sofie: Vecka 36. En ny lovande deckarförfattarinna som fått bra kritik. Intrigen utspelas i fiskebyn Brantevik. Rappt och humoristiskt språk. Sofie lyckas fånga läsaren redan i första kapitlet.

Rekommenderas!

Sjögren, Annika: Ur havet stiger vågorna. En psykologisk thriller som utspelas i Härnösand. Handlar om två trasiga familjers djupaste hemligheter. Vi har även de två tidigare böckerna av henne: Där ingen vind blåser och Som glöd blir till aska. Läsvärda.

Sundström, Josefine: Vinteräpplen. En gripande roman med självbiografisk grund. Om tre generationer kvinnor och om att återfå makten i sitt eget liv. Utspelar sig i Kaskö, Helsingfors och Sverige. Boken har fått mycket bra omdöme.

Wennerholm, Magnus: Varför gråter inte Emma? En djupt skakande skildring av att förlora allt men också om att hitta kärlekens läkande kraft. Den sanna berättelsen om tragedin i Sverige där två barn fick sätta livet till pga en hämndlysten kvinna.

MIKAELA RISKA-LASSILA

Bosund bibliotek

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

12-19 9-16 Stängt 12-19 10-16

Konstutställning i huvudbiblioteket Under december månad ställer Larsmo Konstklubb r.f. ut sina alster.

Välkommen att besöka utställningen under bibliotekets öppettider.

11

Efterlängtad renovering av Solstrand Tanken på att renovera och rusta upp köket och wc-utrymmena vid Solstrand har funnits en längre tid. Projektet startade på ett årsmöte med att styrelsen fick i uppdrag att undersöka eventuella möjligheter med finanseringen.

Föreningen kontaktade Allan Nynäs som ställde upp som projektdragare. Allan gjorde ett kostnadsförslag, som stannade på ca 58 000 euro. Med kostnadsförslaget och ritningar som grund sökte vi bidrag från Larsmo kommun som beviljade 20 000 euro samt flera andra organisationer bl.a Finlands hembygdesförbund och Kulturfonden. Inkommna bidrag blev totalt ca 52 000 euro, resten är eget kapital med talkon o dylikt. Den 2 augusti inleddes renoveringen med ett antal talkogubbar som ställde upp med att riva, rivningen tog ca

en vecka. Återuppbyggnaden skedde på entreprenad av olika företag i nejden med Allan som byggnadsövervakare.

Köket har totalrenoverats och idag har det nya köket modern inredning och serveringsdisk med stängbara luckor. Nu kan arbete utföras i köket utan att det stör annan verksamhet eller stör en pågående fest i stora salen. Även toaletterna är moderniserade med ljusa kakel på väggarna och ny grå golvmatta, allt i modernt utförande och färger. Föreningen redovisade för det egna talkoarbetet drygt 560 timmar.

Nu är allt klart och huset är igen i användning och flera uthyrningar har redan inbokats.

Solstrand uthyrs för olika tillställningar som bröllop, släktsamlingar, informations- och föreningsmöten eller någon regelbunden aktivitet. Salen rym-

De nya köksfunktionerna vid Solstrand underlättar serveringsarbetet vid fester och tillställningar. mer ca 150 personer vid dukade bord och köket har servis för 200 personer. För ett antal år sedan inköptes 100 nya stolar och tillhörande bord. Kontakta Solstrand när ni planerar någon

tillställning, stor som liten. Förfrågningar och bokningar kan göras på telefon 7282 075 eller 050-5053110. Föreningens ordförande Solveig Vikström ansvarar för fastighetens uthyr-

ning och informerar om hyror, utrustning och inventarier, lämpligt antal festgäster som ryms i fastigheten m.m.

E-böcker och ljudböcker

man fått. Man lånar och hämtar boken till sin dator, handdator, mobiltelefon eller läsplatta eller så lyssnar man av den från sin dator som en strömmande ljudbok.

JAN KÄLD

Vad läser vi i Larsmo?

Larsmo kommunbibliotek har som målsättning att erbjuda sina låntagare möjlighet till både kunskap och förströelse. Ett kommunbibliotek fungerar som kommunens ”vardagsrum” och ger alla kommunens invånare tillgång till det slag av biblioteksmaterial de har behov av.

Biblioteksverksamheten strävar till att så många som möjligt av kommunens invånare utnyttjar bibliotekets olika tjänster.

Larsmo kommunbibliotek består av fem betjäningspunkter: Larsmo huvudbibliotek, Bosund bibliotek, Näs skolbibliotek, Risö skolbibliotek och Holm skolbibliotek. Skolbiblioteken hör administrativt under kommunbiblioteket och är avsedda för skolornas elever.

Skolbiblioteken i Näs och Risö skolor sköts helt av bibliotekspersonal. Holm skolbibliotek sköts gemensamt av bibliotekspersonal och ett par av skolans lärare. På biblioteken arbetar tre personer heltid. I och med att bibliotekets personal når ut till skolorna så får vi en bra inblick i vad eleverna vill läsa och hur vi kan utveckla biblioteken. Vartannat år har vi hållit en omtyckt skönlitterär kunskapstävling för samtliga elever i årskurserna 1-6. Vi som arbetar på kommunbiblioteket vill på detta sätt

främja läsintresset och läsförståelsen redan hos de unga läsarna. Nämnas kan att under år 2009 lånades 17 077 böcker ut från Näs skolbibliotek. Det gör ett medeltal på ca 135 utlånade böcker per elev i Näs skola under året.

Utlåningen vid biblioteken Larsmo kommunbibliotek har under de senaste åren ökat utlåningen markant. År 2008 kom vi för första gången över 100 000 lån på ett år! Senaste år utlånades sammanlagt 109 203 böcker, tidskrifter och AV-material. Det betyder i praktiken att en genomsnittlig låntagare i Larsmo lånar över 23 böcker per år. I mitten av november detta år har vi redan uppnått en utlåning på över 103 000 enheter. Bland vuxna ligger de skönlitterära författarna Danielle Steel, Karen Kingsbury och Laila Brenden i toppen av utlåningsstatistiken. Av våra inhemska författare är Kjell Westö och Kaj Korkea-aho de mest lästa. Den mest lästa enskilda romanen var Danielle Steels bok ”Balen” med 21 lån per år. Memoarer och böcker med självbiografiskt innehåll efterfrågas dagligen. Populära författare på biblioteket är bl a Toni Maguire, Kathy O’Beirne

och Karin Milles. Fortfarande läses Dave Pelzers barndomsskildringar fastän det är tio år sedan den första boken i trilogin om ”Pojken som kallades Det” utkom. Boris Salo toppar statistiken inom den andliga litteraturen med sin bok ”Jesusberättelsen”; den har lästs av många låntagare detta år. En annan populär finlandssvensk bok av Malin Lindblom är boken ”Jag är präst”.

Bland ungdomsböckerna utkristalliseras en klar favorit bland de mer lättlästa författarna. Helena Bross bok ”Skrik och bajs” har lånats ut hela 77 gånger hittills detta år. De fem mest utlånade böckerna har Helena Bross skrivit i en serie som handlar om klass 1B. Böckerna om LasseMajas detektivbyrå läses också flitigt på samtliga bibliotek. Cecilia Lidbeck, Margareta Nordqvist och Laura Trenter har även uppnått över 50 lån per år på sina mest populära böcker. Vi glädjs och till och med förundras över våra ständigt ökande utlåningssiffror.

En del av förklaringen hittar vi i att vi under de senaste åren kunnat bibehålla och till och med få något förhöjda bokanslag. Projektet Boktalko, med Suomen Kulttuurirahasto och Svenska Kulturfonden som finansiärer, har även understött biblioteket de senaste åren.

Genom samarbetet med de övriga Fredrika-biblioteken har Larsmo kommunbibliotek i ett par års tid kunnat erbjuda e-böcker och strömmande ljudböcker till bibliotekets kunder. Idag finns över 2 500 titlar med aktuell fack- och skönlitteratur som e-böcker eller strömmande ljudböcker. För att låna materialet behöver man endast ett lånekort och en PIN-kod.

PIN-koden får man från det egna biblioteket. Materialet lånas över nätet genom att man uppger lånekortets nummer och den PIN-kod

Många bibliotek erbjuder nya tjänster som e-böcker, ljudböcker, läsplattor och MP3-spelare för utlåning och det kan ses som ett fullgott komplement för en del behov. Den tryckta boken kommer ändå att utgöra grunden för de kommunala biblioteken även under de närmast kommande åren.

BEATRICE VILLMAN

Glögg och pepparkaka 20.12 kl. 10.00 Sagostund med jultema i huvudbiblioteket 20.12 kl. 15.00 servering av glögg och pepparkaka i huvudbiblioteket och Bosund bibliotek

12

Robotligan uppfann ny insulinpump Eleverna i Bosund skola deltog i nordens största kunskapstävling First Lego League för barn mellan 10 – 16 år. Årets tema var Body Forward dvs. eleverna skulle jobba med biomedicinskt ingenjörskap och försöka hitta på tekniska hjälpmedel som underlättar vår vardag. Tävlingen har tre tyngdpunktsområden: 1. Robotdesign och pro- grammering 2. Forskning 3. Marknadsföring Eleverna i Bosund vann Forskningspriset för sin utomordentliga forskningsrapport med tillhörande nyhet magnetpumpen.

Domarna som arbetet presenterades för var mäkta imponerade av arbetet samt sättet det framfördes på inför domarduon i den bedömda forskningspresentationen.

Robotligan valde diabetes som sitt problem p.g.a. att vi i klassen har två elever med diabetes som redan på förhand hade väldigt mycket info att ge forskningsgruppen. I utvecklingen av magnetpumpen utgick vi från

Robotligan i Bosund har i höst jobbat med biomedicinskt ingenjörskap och eleverna väntar nu på att ett läkemedelsföretag skall vidareutveckla deras idé till insulinpump för diabetiker. vardagliga problem som en diabetiker kan stöta på. Glömska, rädsla för injektioner och utseende på befintliga hjälpmedel var några av problemen som diskuterades.

Idén med den nya magnetpumpen är att den är liten och ef-

fektiv. I designen har eleverna funderat på olika skal till utsidan för att den skall passa både pojkar och flickor. Funktionsprincipen är att diabetikern på förhand ställer in önskat sockervärde och pumpen förser kroppen med insulin eller något sött enligt behov. All information mellan

Unga kockade med Anki Under höstens fritidsveckor noterades 504 besök i de 30 aktiviteter som arrangerades inom den kommunala fritidsverksamheten. Varje år är målsättningen inför fritidsveckorna att erbjuda några ny aktivitet varför önskemål och förslag från de unga alltid är välkomna.

Ett av årets önskemål från ungdomarna var om fritidsbyrån kunde ordna en riktig matlagningskurs. Sagt och gjort och nejden finkammades efter någon lämplig restaurangkock som kunde ställa upp som kursledare på dagtid. Anki Hagnäs engagerades som ledare och planerare av en tvådagarskurs med inspirerande innehåll. Ett tiotal entusiastiska ungdomar anmälde sig till kursen som sedan genomfördes vid Cronhjelmskolans undervisningskök. På torsdagen fick ungdomarna inledningsvis smaska på en smoothie och delta i genomgången av programmet för dagarna. Sedan blev det att arbeta målmedvetet och energiskt med att först tillreda Indisk curry

och Valnötskyckling med bulgur som garanterat var nytt för alla deltagare. Desserten bestod av ugnsglass. Under fredagen tillreddes fiskbiffar och fiskpinnar från grunden med kall sås innehållande äpple, yoghurt och curry, potatismos och naturligtvis även en god sallad. Desserten den här dagen var chokladmousse. Dessutom bakade ungdomarna under dagarna bl.a. cupcakes som var och en dekorerade, vita rosenknoppar

pumpen och kroppen sker via en kontaktplatta som skickar insulinet genom huden på samma sätt som dagens nikotinplåster. Via platt­an håller datorn i pumpen koll på socker- och ketonbalansen och pumpar in det som behövs. Hela pumpen, som knappt är av en två euros slants storlek,

fäst vid kroppen med en på förhand inopererad specialmagnet.

Inga krångliga och onö­diga sladdar behövs. Laget kommer att berätta om sin uppfinning för ett läkemedelsföretag som tillverkar dylika produkter.

JENS LINDHOLM

och olika kakor med lime och kokos.

Nya utrymmen vid Näs skola

Deltagarna i Unga kockar kursen var nöjda med att hela höstlovet vistas i undervisningsköket och lära sig riktig matlagning. Att de därtill åkte hem med litet smått och gott i kassarna var en extra bonus som ger mersmak för framtida stök i köket.

Ännu återstår en del småfixande och införskaffande av nya inventarier men någon gång i januari/ februari siktar man på att ha en officiell invigning och öppet hus.

ARNE BÖHLING

Måndag efter höstlovet var en glädjedag vid Näs skola – då togs den nybyggda delen av skolan i användning efter 10 månaders byggarbete. Det var en dag som både elever och personal sett fram emot. Under byggtiden hade man provisoriska undervisningsutrymmen, bl.a. användes matsal, gymnastiksal, slöjdsal och gymnastikförråd som klassrum. Tack vare en positiv inställning av elever och personal fungerade också dessa arrangemang även om det krävdes en hel del extra tålamod av dem som jobbade i skolan.

grupprum. Efter jullovet flyttar också förskolan in i sina nya utrymmen i norra delen av byggnaden.

ANDREAS HJULFORS

Då den nya delen togs i bruk hjälpte eleverna till med att flytta pulpeter och annat skolmaterial och på eftermiddagen hölls gemensam samling och hela skolan firade med saft och gräddtårta.

Flitiga och energiska unga kockar under ledning av Anki Hagnäs tog fram det bästa ur råvarorna under fritidsveckornas matlagningskurs.

Nu har skolan nya fräscha utrymmen som uppfyller de krav som ställs på en modern skola.

I skolan finns nu totalt sju klassrum, en textil-/musiksal och ett

Skolan i Näs är nu tillbyggd och de nya lekredskapen är i flitig användning.

13

Projekt på gång inom skolväsendet Liksom inom många andra sektorer ute i samhället så utgör projektverksamheten en framstående och viktig roll även inom skolvärlden. För att kunna utveckla och inspirera så behövs det finansiering utifrån, eftersom kommunens egna resurser i första hand går till den lagstadgade basverksamheten. Dagens skolväsende är i ständig utveckling och för att kunna erbjuda en högklassig grundläggande utbildning så gäller det att vara aktivt med i olika skolutvecklingsprojekt.

För närvarande är Larsmo med i två s.k. interkommunala skolutvecklingsprojekt, dvs. projekt i vilka vi samarbetar med våra fem grannkommuner.

Kvalitetsprojektet Larsmo är värdkommun för Kvalitetsprojektet, vilket har som mål att alla de sex kommunerna här i regionen, från Karleby till Nykarleby, tar i bruk kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen.

För det här arbetet, som pågår fram till 31.12.2011, har Undervisnings- och Kulturminis-

teriet beviljat projektet 62 000 euro. Syftet med kvalitetskriterierna är att trygga en hög kvalitet och ett mångsidigt utbud inom undervisningen. Kvalitetskriterierna blir ett verktyg för rektorer och lärare som arbetar ute på skolorna, men även ett verktyg för beslutsfattarna och skoladministratörerna när man kan analysera verksamheten och därmed på ett ännu bättre sätt planera och utveckla skolväsendet så att det motsvarar framtidens utmaningar.

Edu Arena Det andra projektet som Larsmo deltar i är Edu Arena, som är ett projekt inom programmet Kunnig och för vilket Kronoby är värdkommun. Edu Arena är också ett interkommunalt projekt och deltagarna är samma sex kommuner. Projektets mål är att skapa nya innovativa metoder eller modeller för kompetensutveckling för personalen inom skolväsendet. Detta gäller inte bara lärare utan även elevvårds- och stödpersonal, t.ex skolgångsbiträden. Inom

Pernilla Tostgård berättar om kvalitetsarbetet i Nya Elementar, en skola åk F-9, i Bromma utanför Stockholm.

Skolan har fått flera prestigefyllda kvalitetspriser under de senaste åren. Nejdens alla rektorer samt skoldirektörer gjorde ett studiebesök till Nya Elementar i slutet av augusti 2010 inom ramen för Kvalitetsprojektet. projektet utarbetas lokala och regionala verksamhetsplaner för kompetensutvecklingen så att det finns klara strukturer för ordnandet av fortbildning.

Fokusområden inom projektet

är bl.a. personalens arbetsvälbefinnande och att fortbildning ordnas utgående från de vekliga behoven. Projektet Edu Arena har från Regionförvaltningsverket beviljats

104 000 euro och pågår fram till 31.12.2011. Projektet har en anställd projektkoordinator, Anna Kotka-Bystedt.

CAROLA HOLM-PALONEN

Grupptheraplay intresserar i Larsmo I Larsmo vet de flesta barn i dagisar och förskolor samt personalen inom dessa vad grupptheraplay är. Men vet allmänheten vad grupptheraplay är? Knappast, och det är inget konstigt.

Grupptheraplay är en relativt ny form av samspelslek i vilken man tränar upp samarbetsförmågan samt tränar hur man tar kontakt med andra på ett bra sätt. Genom övningarna, lekarna, stärker deltagarna även sin förmåga att kunna känna tillit till andra, anknytning. Därför rekommenderas många adoptivbarn eller andra som upplevt en separation att delta i en grupptheraplay grupp. Namnet antyder att det kunde vara någon form av terapi, men så är det ej.

Theraplay i USA Theraplay utvecklades ursprungligen i USA, i Chicago under 1960-talet då man inom ramen för ett stödprojekt försökte förebygga utslagning i samhället. De första finländarna som var intresserade av theraplay metoden besökte Chicago

på 1980-talet för att höra mera om det. Men det var först i början av 1990 som den finländska barnpsykiatern Jukka Mäkelä ”hämtade hem” theraplay metoden till Finland. De första kurserna i metoden hölls i Finland år 1998. I landet finns det i dagsläget en theraplay förening som ansvarar för utbildning, handledning samt för register över certifierade terapeuter, gruppledare. Theraplay kan ske som individual theraplay eller grupptheraplay.Orsaken till varför så många inom dagvården och förskolan i Larsmo känner till grunderna i grupp theraplay är att det finns två arbetare i kommunen som går en utbildning i detta, det är, Tua Långnabba och Monica Sandberg. Tua jobbar till vardags som barnträdgårdslärare vid Furuholmens daghems 3-5 års avdelning och Monica jobbar som ambulerande special barnträdgårdslärare i kommunen. Utbildningen började i februari 2010 efter att det ordnats två dagars intensiv kurs i grupptheraplay av Folkhälsan.

Kursen innehöll många prak-

tiska övningar som de direkt kunde konstatera att de skulle ha nytta av i barngrupperna. Alla, såväl barn som vuxna behöver mer eller mindre förbättra sin samarbetsförmåga. När det sedan blev tal om en fortsättning av kursen med handledning av barnpsykiater Lotta LasseniusPanula , valde båda att fortsätta skolningen. En grupp bestående av 16 ivriga studerande slöt upp till utbildningen för att bli grupptheraplay handledare.

Det är den första som ordnas på svenska i Norra Österbotten och deltagarna kommer allt ifrån Närpes till Larsmo.

timme och alla övningar görs på ett lekfullt sätt. Det finns ett par viktiga grundregler inom metoden, bland annat att alla skall må bra och ingen skall göra sig illa. Alla deltagare skall även bli sedda och hörda under en stund och ledarna skall undvika att svara nej utan istället ge positiv feedback åt deltagarna när de gör något bra. Genom att berätta och informera om grupptheraplay så hoppas vi att fler är intresserade att delta i theraplay skolningar när de

ordnas. Övningarna passar inte enbart för dagisbarn eller förskolebarn, utan många av övningarna fungerar även mycket bra att göra i skolan för att ex. stärka klassamhörigheten. Vi har även haft studerande som prövat på att ha grupptheraplay med dementa och även det har varit en framgång. Vi hoppas att vi har kunnat väcka ert intresse för theraplay.

TUA LÅNGNABBA MONICA SANDBERG

Theraplay i Larsmo I dagsläget är vi ungefär halvvägs i vår skolning och vi jobbar aktivt med theraplay i grupper hela tiden. Grupptheraplaygrupper finns i alla kommunens förskolor samt även inom dagvården. En grupp består av 4-8 barn som träffas varje eller varannan vecka, ca 10 gånger under en termin. Theraplay stunderna tar ungefär en halv

Dagvården i Larsmo tillämpar samspelslekar utvecklade i USA.

14

Parkverksamheten informerar Lekparksverksamheten vid Furuholmens fritidsgård är i full gång. Här råder det febril aktivitet måndag, tisdag och fredag förmiddag. Då är det barn i 2-5 års ålder som är i farten. Här leker vi och har roligt tillsammans. Sandlådan är populär, i höst har där byggts massor med slott, hus och vägar. Dessutom har vi blivit bjudna på goda sandkakor och maträtter av olika slag. Ibland har vi varit upp emot 10 som lekt i sandlådan samtidigt, men finns det hjärterum så finns det stjärterum!

Rutschkanan tycker barnen också om. En del barn springer direkt till rutschkanan när de kommer och efter att de rutschat ner en gång så är de redo att börja leka. Leksakerna som vi har är i flitig användning. Lastbilarna, racerbilarna och ”mopona” körs fram och tillbaka. Ibland är det stora jobb på gång... I höst har vi till allas

glädje fått gungor och ofta är det kö till dem. Att vara ute och leka uppskattas av barnen. En av höjdpunkterna vid lekparken är matpausen. Alla barn har eget mellanmål med sig och det är högtidligt när man får plocka fram maten ur sin egen väska.

Nu när det är kallare så äter vi inomhus. Efter mellanmålet brukar vi läsa sagor och sagostunden är mycket omtyckt av barnen. Sen fortsätter vi att leka utomhus tills föräldrarna hämtar sina barn. Kurragömma är en favoritlek för de flesta barn, men även ”vem är rädd för vargen” och ”kom hem alla mina barn” är lekar som vi brukar leka.

Utomhus Vid lekparken är vi i huvudsak ute, men ifall det är riktigt regnigt eller kallt har vi möjlighet att vara inne i fritidsgården.

Där finns möjlighet att leka och

Ett glatt gäng som trivs i lekparksverksamheten vid Furuholmens fritidsgård. pyssla. I höst har vädret varit på vår sida. Vi har bara haft en riktigt regnig dag och då var vi inne halva tiden. Nu hoppas vi förstås på en snörik och mild vinter så att vi kan vara ute så mycket som möjligt! Vi är två i personalen och vi tar emot

12 barn per gång. Det finns ett stort intresse för parkverksamheten, för tillfället är 55 barn inskrivna från 40 familjer och antalet ökar vartefter. Parkverksamheten är ett stöd för småbarnsfamiljer, som inte annars använder kommunal dagvård.

Ifall man vill föra sitt barn till lekparken anmäler man på förhand för att försäkra sig om att det finns lediga platser. Kontaktuppgifter finns på Larsmo kommuns webbplats.

HEIDI BJÖRKSKOG

Barnens rätt till tobaksfri livs- Brådskande socialmiljö tjänster dygnet runt Barn i växande ålder och ungdomar har rätt att växa upp i en rökfri miljö. I ändring av tobakslagen, som trädde i kraft 1.10.2010, begränsas tobaksprodukternas synlighet och tillgång speciellt i barns och ungas vardagsmiljö. Syftet med tobakslagen är att användningen av tobaksprodukter ska upphöra i Finland.

Från början av oktober får tobaksprodukter och rökdon inte säljas, förmedlas eller på annat sätt överlåtas till den som inte har fyllt 18 år. Förbudet gäller förutom handeln också privatpersoner. Också försäljning av en cigarett till en minderårig är ett brott, för vilket böter eller högst sex månaders fängelse kan utdömas. Person som inte fyllt 18 år får inte heller inneha eller importera tobak. I fortsättningen blir det förbjudet också att hålla tobak synligt i butikerna samt i caféerna.

Tobaksrökning är förbjuden bland annat: I lokaler för familjedagvård, medan familjedagvården pågår, i daghemslokaler och på deras utomhusområden samt i sådana lokaler och på sådana utomhus-

områden vid anstalter där vård ordnas för personer som inte fyllt 18 år. I praktiken har rökningen varit förbjuden vid dagvården redan före lagändringen.

I lokalerna vid läroanstalter som ger grundläggande utbildning, yrkesutbildning och gymnasieutbildning och deras elevhem samt på utomhusområden som används av dessa. I praktiken har bestämmelsen större betydelse för yrkesläroanstalter.

Tobaksrökning är vidare förbjuden i lokaler som är reserverade för allmänheten och kunderna vid ämbetsverk, myndigheter och liknande offentliga inrättningar, exempelvis lägercentra och klubblokaler hos församlingar och i kommuner.

Rökning är fortfarande förbjuden endast inomhus hos dessa.

Arbetsgruppen som förberedde lagändringen föreslog att rökning förbjuds inomhus och på områden utomhus på lägercentra som används av minderåriga men detta ströks ur regeringens proposition.

Vad innebär en rökfri läroanstalt?

En läroanstalt är rökfri då

1. det är förbjudet att röka inomhus och på utomhusområdet, 2. det inte finns rökrum, rökskydd eller askkoppar inomhus eller utomhus i läroanstalten, 3. rökning är förbjuden under arbets-, studie- samt praktikdagar, 4. de studerande inte utsätts för passiv rökning under studie- eller praktikdagar, 5. representations- och andra evenemang i läroanstalten är rökfria, 6. rökande studerande ges stöd för att sluta röka, 8. det med lämpliga skyltar till exempel på ytterdörrarna och skolområdets infarter upplyses om att läroanstalten är rökfri och 9. det i samband med elevintagningen anges att läroanstalten är rökfri.

Hälsoinspektionen hoppas att attityden till rökning stegvis ändrar så att målet om ett rökfritt Finland kan uppnås.

Genom permanenta lösningar, utvecklad stödverksamhet, nätverksbildning mellan olika förvaltningsenheter, medborgarorganisationer och församlingar främjas rökfriheten och en tobaksfri livsmiljö.

LIISA HAAVISTO

Socialjouren i Österbotten ger avgiftsfri service som är öppen för alla i krissituationer inom socialvården efter de sedvanliga öppettiderna. År 2007 gjordes en ändring i lagen, enligt vilken alla kommuner ska ordna brådskande socialtjänster dygnet runt. Till brådskande socialtjänster räknas barnskyddsfall, familjekriser, plötslig brist på grundvård samt andra akuta problem.

Därtill ger socialjouren första handledning för krishjälp samt handräckning och konsultation.

Samtal till socialjouren Kontakt kan tas med socialjouren antingen på socialjourens

nummer 06 3252347 eller via nödcentralen. I telefon reder kontakttagaren och socialjourhavanden ut situationen och socialjourhavanden vidtar behövliga åtgärder, som kan vara till exempel hembesök, berättar socialarbetare Raija Strömsten.

I Vasa finns en socialjour som omfattar hela Österbotten.

Samarbetet är effektivt med olika myndigheter såsom polisen, berättar Strömsten.

Kontakterna till socialjouren i Österbotten ökar fortgående. År 2007 gjordes 492 kontakttaganden medan kontakterna år 2009 redan var det tredubbla.

ANNIKA HAUKKASALO

SOCIALJOUREN I ÖSTERBOTTEN Brådskande socialservice utanför tjänstetid.

Tfn 06-325 2347 eller 112

Pröva paddling även på vintern Är det aktuellt eller intressant med paddling på vintern? Jo i allra högsta grad. Ett av de större nöjena med paddling är att planera och att se fram emot nästa paddlingstur – det dröjer ett antal månader innan den förverkligas. Det är ett stort nöje att sitta med en karta och känna igen och återuppleva i minnet de platser man besökt under sommaren. Man hittar kanske nya platser som man borde besöka. Det bor väl en upptäktsresande i oss allihopa, mer eller mindre.

Är man ordentligt fångad av paddlingens tjusning så fortsätter man tills isen sätter stopp för framfarten. Paddling i höstlandskapet i ruskatiden betyder att inga motorbåtar hörs, endast trumpetande svanplogar bryter ibland tystnaden. Det bör dock tilläggas att man bör ha en stor paddlingsvana och omdöme om man ger sig ut på fjärdarna när vattnets temperatur är nära 0ºC. På våren igen är det intressant

att följa med hur isranden dag för dag vidgar paddlingsytan.

Unikt för Larsmoskärgården är de isformationer som bildas i yttre skärgården då drivis fastnar på grundare ställen, packas ihop och skjuter upp i höjden ibland upp till 10 m. Att paddla i iskallt vatten förutsätter som sagt stor paddlingsvana och för alla eventualiteter är det bäst att ha torrdräkt på. Bra säkerhet är också att ha med sig duktiga paddlare i händelse av att något skulle hända.

Projekt paddling 7 Broars ”Projekt paddling 2010 /2011” gör kartor med en del paddlingsleder, rastplatser och lämpliga startplatser för området Nykarleby – Karleby.

Känner man inte till området är det svårt att hitta landstigningsställen, då är det bra med paddlingskarta. 7 Broars Skärgård erbjuder varierande möjligheter för paddling i den unika karga och steniga ytt-

Putte Lunabba paddlar mellan upptornade isformationer utanför Mässkär i början av maj. re skärgården. En vidsträckt och varierande inre skärgård.

Dessutom några åar och älvar med paddling i lugnt flytande åvatten eller strida forsar som

ger ordentlig skjuts. Projekt Paddling har också endel evenemang på gång. Bl.a. ”Almost Like Greenland” - för erfarna paddlare i islossningstider. Tra-

ditionsenligt ordnas 7 Broars Skärgårdspaddling även inkommande sommar.

Sandras bjuder till fest och fortbildning Sandras-huset är klart. Nu står det fint och prydligt på sin plats på Bjärgas. Tillsammans med örtagården har en harmonisk och vacker enhet på museiområdet bildats. Sandras är inte något museum, inte heller är det antikt. Men trots det smälter huset in i sin miljö på ett ypperligt sätt. Arkitekt Ann-Jeanette Renlund har tillsammans med föreningens eget folk lyckats ge huset en själ som genast tilltalar besökaren då man träder in.

Huset är i första hand ämnat som en samlingslokal för föreningens eget folk och gäster. Här kommer kulturtillfällen av olika slag att ordnas såsom viskvällar, författar- och berättaraftnar, allsångstillfällen, historiska presentationer och annat liknande.

Lika viktigt är det att också andra ges möjlighet att använda lokalen. För medelstora festtillfällen som födelsedagar, studentfester, släktträffar lämpar sig Sandras alldeles utmärkt med ett modernt utrustat kök, servis och det mesta som en sådan tillställning kräver. Festen kan antingen anordnas helt på egen hand eller i samarbete med föreningen som kan bistå med att ordna mat och kaffe mot extra avgifter.

Maten tillreds av cateringföretag

15

som föreningen anlitar. Sandras lämpar sig väl även som skolningslokal med moderna AVhjälpmedel bestående av dator och videokanon, ljudanläggning och dokumentkamera, med vilken man bland annat kan projicera pappersdokument direkt på vita duken vilket innebär att OH-filmer är obehövliga. Internet anslutning finns.

Förfrågningar och bokningar kan göras på telefon 044 7149462. Mera information fås på webbplatsen www.bjargas.fi KARL-JOHAN FAGERUDD

Sandras lämpar sig utmärkt som fest- och skolningslokal.

14.12 kl. 19.00 KU:s julauktion i Holm bönehus, andakt Sjöblom 15.12 kl. 12.00 Jul i gemenskap i förs.hemmet, julgröt, Lucia, allsång, andakt Fredrik Björkskog 16.12 kl. 18.00 Julbön vid Sandlunden, Sjöblom, Wiklund

kl. 19.00 Karagruppens julfest i förs.hemmet, Lassila m.fl.

17.12 kl. 19.00 Ungdomarnas julfest i Xodus 18.12 kl. 19.00 Kauneimmat joululaulut, Sjöblom, Wiklund, barnkören 19.12 kl. 10.00 Högmässa, Lassila, Wiklund

kl. 18.00 De vackraste julsångerna, Hembygdens Vänner Larsmo sångkör,

Församlingskören, altarandakt Lassila 24.12 kl. 13.00 Barnens julbön, Sjöblom, Wiklund, Axell, barnkörerna

kl. 15.00 Julbön, Sjöblom, Wiklund 25.12 kl. 08.00 Julotta, Lassila, Wiklund, Församlingskören 26.12 kl. 10.00 Julannandagens högmässa, Stig-Erik Enkvist, Lassila, Wiklund

kl. 14.00 Nattvard vid Sandlunden, Lassila, Wiklund

LEIF LUNABBA

16

Klimatstrategi för Jakobstadsregionen Vad kan vi i Jakobstadsregionen göra för att minska vår klimatpåverkan, effektivera vår användning av energiresurser och minska vårt beroende av olja, stenkol och torv? För att svara på de här frågorna har en arbetsgrupp tillsatt av den Kommunala samarbetsnämnden för Pedersörenejden gjort upp en gemensam klimatstrategi för Jakobstadsregionen. Arbetet med klimatstrategin blev klart i februari 2010 och godkändes av fullmäktigeförsamlingarna i kommunerna under våren 2010.

Som ett första steg i arbetet med klimatstrategin har utsläppen av växthusgaser i kommunerna beräknats. Beräkningarna ger vid handen att regionens utsläpp av växthusgaser låg på ca 580 000 ton år 2008, vilket är ca 0,8 % av Finlands utsläpp av växthusgaser. Per person räknat är utsläppen i Jakobstadsregionen ca 12 ton per person och år. De största utsläppskällorna är industrins energiproduktion, uppvärmning av byggnader, trafik och utsläpp av metan och dikväveoxid från jordbruket. Skillnaden mellan kommunerna inom regionen, vad gäller utsläppsmängd och utsläppskälla, är relativt stor beroende på att kommunerna har olika näringsstruktur och befolkningsmängd. I Jakobstad förorsakar industrin och uppvärmningen av byggnader merparten av utsläppen medan de största utsläppskällorna i Kronoby, Nykarleby och Pe-

dersöre är jordbruket och trafiken. I Larsmo står trafiken och uppvärmningen av byggnader för de största utsläppen av växthusgaser.

Den globala klimatförändringen förväntas inte föra med sig några dramatiska förändringar i det lokala klimatet i Jakobstadsregionen. Som en följd av klimatförändringen blir vintrarna troligtvis varmare och regnigare. Extremt kalla perioder blir mer sällsynta och värmeböljor sommartid vanligare. Globalt stiger havsvattennivån, men här i regionen kompenseras den stigande havsvattennivån av landhöjningen. Effekterna av den globala klimatförändringen drabbar däremot regionen indirekt genom politiska beslut på riksnivå, stigande energipriser, instabila samhällsförhållanden ute i världen o.s.v.

För att kunna minska utsläppen av växthusgaser krävs att alla aktörer, d.v.s. kommunerna, näringslivet och invånarna, medverkar. Ambitionsnivån har slagits fast genom att sätta upp ett övergripande mål för Jakobstadsregionens klimat- och resurspolitik. Målsättningen är att regionen år 2020 använder energi och resurser effektivt och har minskat utsläppen av växt-

husgaser med åtminstone 20 % jämfört med utsläppen år 1990.

Detta innebär att utsläppen av växthusgaser borde minska med 130 000 ton från ca 640 000 ton år 1990 till ca 510 000 ton år 2020. Mellan år 1990 och 2008 har utsläppen redan minskat med 60 000 ton, mycket tack vare effektiverad energianvändning inom industrin. Den återstående

minskningen med 70 000 ton kunde enligt arbetsgruppens uppskattningar åstadkommas genom att växthusgasutsläppen från uppvärmning av byggnader minskar med 30 000 ton, utsläppen från trafik med 20 000 ton samt utsläppen från industri och övrig elkonsumtion med 10 000 ton vardera.

Minskningen av utsläpp från uppvärmningen av byggnader

kan t.ex. uppnås genom att ersätta oljeuppvärmning med värmepumpar, biobränslen och fjärrvärme samt genom att isolera husen effektivare och bygga hus med mindre bostadsyta.

Minskningen av trafikens utsläpp förutsätter att elbilar och bilar som drivs med biobränslen tas i bruk. Genom att samla och komplettera befintlig bebyggelse blir av s t å n d e n mellan olika funktioner kortare och behovet av att använda bil minskar. Inom industrin är det möjligt att ytterligare effektivera energianvändningen medan det inom jordbruket är svårare att minska utsläppen. Jordbrukets utsläpp av växthusgaser kan minskas till en del genom förändrade utfodringsmetoder och gödslingsnormer samt genom produktion av biogas från gödsel. Utsläppen av koldioxid kan också minskas genom förnyande och reglering av gatubelysning samt genom större kommunal styrning av soptransporterna. Vid upphandling av varor och tjänster, framförallt i kommunal upphandling, borde ett av kriterierna vara att varan eller tjänsten skall vara energi-

effektiv och att produktionen, transporten och konsumtionen av varan eller tjänsten skall ge upphov till så små utsläpp som möjligt.

Några exempel på åtgärder som Larsmo kommun redan vidtagit för att effektivera energianvändningen är anläggning av bergsvärme vid Tekniska depån och Furuholmens dagis samt installation av luftvärmepumpar vid Köpmanholmen.

Vid Näs skola pågår ett projekt i samarbete med Merinova Ab med målet att ersätta oljeuppvärmningen av skolan med värmeenergi utvunnen ur sedimenten i Näsiviken. Ytterligare har lamporna vid Näs och Bosund elljusspår bytts ut till lampor som förbrukar mindre energi.

Klimatstrategin drar upp riktlinjerna för regionens användning av energiresurser, men det är upp till lokala politiker och tjänstemän att se till att målen förverkligas. Avsikten är inte att målen skall uppnås genom att avveckla verksamhet i regionen utan att genom effektivare resursanvändning också ge utrymme för utveckling av näringsliv och samhälle.

Klimatstrategin kan laddas ner från regionportalen på webbadressen: http://www.jakobstadsregionen.fi JENNIE WIKSTRÖM

Vinterkarneval Lördag 19.3.2011 kl. 12.00 - 15.00 Aktiviteter - Servering - Utlottningar