TIDSLINJE EVA NORDUNG BYSTRÖM

– Ute i församlingarna är ju alla i full gång ändå, heter anledningen.

Höjer vi blicken ett år framåt väntar pension. Eva Nordung Byström har bestämt att tio år får räcka. Hösten 2024 lämnar hon, vid 67 års ålder lite drygt.

En biskop slutar inte hux flux. Efterträdare ska väljas och det är en procedur som tar sin tid.

– Församlingarna måste utse elektorer i sina fullmäktige under hösten. Då måste de veta antalet elektorer och preliminära röstlängder upprättas redan nu på vårkanten. Valet av ny biskop är sedan klart före nästa sommar. Ett första nomineringsval hålls om mindre än ett år, redovisar Eva Nordung Byström.

I praktiken hade hon kunnat fortsätta som vilken påve som helst. Och biskop kommer hon att förbli. En gång biskop, alltid biskop. – Jag kan hoppa in som vikarie om det behövs, det finns speciella uppdrag som bara en biskop gör. Det man är vigd till håller hela livet, oavsett anställning, säger hon.

Att gå i pension hänger också ihop med många år av oreglerad arbetstid och späckat schema både i stiftet och nationellt. Kalendern fylls lätt och snabbt och till slut väger vågskålen över.

– Det änns i kroppen. Jag är ju inte lika ung längre. Nästan halva min tid är jag på resande fot och bor inte hemma. Det sätter sina spår även om jag har lätt för att somna, tack och lov, berättar Eva Nordung Byström.

Biskopens man dog i höstas. Hon tycker sig ha tacklat sorgen klokt.

Hon talar om en omtumlande tid, inklusive goda och glada minnen efter ha varit gifta i 30 år. Maken var äldre och sjuk, Eva Nordung Byström uppger att hon var mentalt förberedd och bestämde sig för att ta tag i sorgen ordentligt på en gång genom att ta time-out på heltid.

– Sorgen blir man aldrig färdig med. Men jag känner att jag blickar framåt. Jag ser framtiden an med tillförsikt, summerar hon i dag.

När hon sedan för fotograferingens skull sätter sig vid flygeln och spelar ”Blott en dag...” gör sig maken påmind på nytt.

Just denna klassiska avslutspsalm spelades på begravningen som hölls i Trons kapell i Mo församling utanför Ö-vik. Platsen var verkligen ingen slump.

Där i Trons kapell jobbade de ihop en gång i tiden, han som kyrkvaktmästare, hon som präst. Cirkeln slöts.

De första fyra åren växte Eva Nordung Byström upp i Härnösand. Pappa jobbade på Tobaksmonopolet och mamma var barnsköterska på Vanföreanstalten.

Familjen bodde först i ett gårdshus på Frideborgsgatan och flyttade sedan till Vangstagatan. Hon har minnen av hur de tog sig på grusvägen till Brännaskolan för att leka.

Dock föddes hon i Örnsköldsvik. Pappan var bortrest på flera månaders uppdrag för att köpa in tobak när födseln närmade sig. Mamman vistades då i tryggare händer hos sina föräldrar i Ö-vik.

Nordungs kom så att flytta lite kors och tvärs. Evas tonårstid blev på Nolaskolan då familjen bodde i Domsjö.

Så du är en Domsjötjej i botten?

– Nej, nej. Jag kom inflyttande och alla andra kände varandra sedan de var bebisar.

Var är då hemma för dig?

– Hemma är där jag har min säng och kan stänga dörren om mig. Men ska vi säga någonstans på detta jordklot där jag är hemma så är det på Ångermanlandskusten.

Biskopsbråket i Härnösand 2020 går inte att komma runt. Det stormade minst sagt när Eva Nordung Byström blev uppsagd av stiftsstyrelsen varpå Svenska kyrkans överklagandenämnd i början av 2021 trädde in och hävde uppsägningen.

– Någon form av maktkamp, med dålig kunskap och respekt för den organisation man gått in i. Hade man haft respekt och kunskap hade man förstått att man inte kan göra så här, beskriver Eva Nordung Byström i korta ord vad som egentligen hände.

Sparka en biskop som är förtroendevald, tilllika ordförande just i stiftsstyrelsen? För en utomstående såg det ut som något av statskupp.

Du är kvar, de flesta kritikerna är borta. Är du vinnaren?

– Jag tycker inte man ska prata om vinnare och förlorare. Vinnare är i så fall kyrkans konstitution och organisation. Vi ska följa vår egen stadga, självklart.

Känslan i dag om du sammanfattar i ett ord?

– Lättad.

Domkyrkan är biskopens kyrka. Vi vandrar runt på plats och tänder ett ljus för Ukraina och tittar till biskopsstaven, kräklan, som är hermetiskt inlåst bakom glas med sina samiska utsmyckningar.

Krav i stiftsstyrelsen på biskopens avgång

Kyrkan häver beslutet att säga upp henne

Hur firar man påsk som biskop?

- Med familjen, om möjligt med någon gudstjänst. Jag försöker ta ledigt under påskveckan.

Bästa påskmaten?

- Smörgåsbordet.

Bästa påskgodiset?

- Choklad i alla dess former.

Bästa påskmusiken?

- Beror på när, påskhelgen är ju flera dagar med helt olika karaktär. Hallelujakören och klassiskt glad musik passar bra på påskdagen.

Är påsk större än jul?

- Nej, utifrån kyrkan och tron ligger de ganska jämnt. Jag tycker om båda.

Påskbudskap till Yippies läsare?

- Ljuset är starkare än mörkret.

NAMN Eva Kristina Nordung

Byström, född Pettersson (Nordung är ett taget namn, pappan kom från Nordingrå)

ÅLDER 65

FAMILJ Tre barn, två bonusbarn, fyra barnbarn och två bonusbarnbarn

YRKE Biskop i Härnösands stift som täcker Västernorrlands och Jämtlands län

BOR I biskopsgården med adress Pumpbacksgatan i Härnösand, stuga i Barsviken i Häggdånger

FRITID Ta det lugnt, laga mat, familjen, rita och måla, läsa

OKÄND SIDA Kan vara ganska underhållande i familjen, har rejäl humor, men man måste liksom hålla koll på vad man säger när man är bland folk

Ukraina och samerna. Det är två teman som tydligt går igen även på stiftets hemsida. Ukraina i form av bön och medkänsla och stöd. Samerna i form av försoning och ursäkt för kyrkans övergrepp genom tiderna mot en urbefolkning. Kyrkan är vacker. ”Sehr schöne Kirche” har ”Marcus und Kathrin Kampmann aus Tyskland” skrivit i den senaste noteringen i domkyrkans gästbok och det är bara att hålla med. Skönhet är dock inte allt. Många har lämnat Svenska kyrkan, eller snarare, medlemmarna fylls inte på i samma takt som de minskar. Här kunde biskopsbråket avläsas.

– Just i Härnösandsområdet såg vi ett tydligt ökat utträde, framför allt i Härnösands domkyrkoförsamling, uppger Eva Nordung Byström.

Samtidigt jagar hon inte upp sig över medlemstapp. Det är det där med halvtomt eller halvfullt, en fråga om perspektiv. I Härnösands stift är 64 procent av invånarna med i kyrkan, nära två av tre. Eller drygt 240.000 människor, enbart i detta stift.

Här i matsalen i biskopens hus togs stiftsstyrelsens omstridda beslut att sparka henne. Beslutet hävdes sedan av Svenska kyrkan.

– Vi är Sveriges största folkrörelse. Vi ska inte stirra oss blinda på siffrorna som går ner. Huvudsaken vi gör det vi ska på ett bra sätt utifrån vår kallelse, vårt uppdrag och vår tro, menar hon.

Hösten 2024 flyttar hon alltså permanent ut till stugan i Barsviken söder om Härnösand, ett Skidstahus på torpargrund från 1960-talet, renoverat i omgångar.

– Jag får prova och se hur det går. Jag kom faktiskt därifrån i morse. Om man har ylletofflor på och eldar i spisen så går det bra även på vintern, säger Eva Nordung Byström.

Inget du ångrar, så här lite i förtid, från åren som biskop?

– Nej, jag har försökt göra så gott jag kan. Kan man ångra att man inte alltid räcker till?