Mamsellens vingar

Totalt finns det 15 jultomtar, en lada, ett loft, ett matbord, en snidigärdsgård, två tjibikor, en gunga, en port med vasstak i systrarnas tomteland. Och mer kommer varje år.

de en del stockar kvar för att förverkliga ytterligare projekt. – Nuförtiden får vi mest inspiration från olika julkort och julbilder, som vi får tag i, berättar Louise. – Det kan vara en korg, en släde, eller en tomte som sitter på ett speciellt sätt.

Tillsammans har de sedan starten skapat 15 tomtar tillsammans och fler är på kommande. Dessutom har de byggt upp en lada, ett loft, ett matbord, en snidigärdsgård, var sin tjibiko, en gunga, en port med vasstak och lite annat smått och gott i tomtelandet. – Årets projekt är en mjölkkälke som dras av en tomte och styrs av en annan tomte, avslöjar Nancy. – Planeringen har redan påbörjats och den ska bli klar till jul.

Än så länge finns de flesta av systrarnas tomtar i Långmossen, men en av dem har faktiskt hittat ända till Malax där den nu får göra sällskap med museibrandhästen som dykt upp vid brandstationen.

Hemlagade tomtar

Att tillverka en tomte kan ta flera veckor. Först letar de fram en gammal tröja och tjocka strumpor, som sys ihop för att skapa en kort kropp. Sedan böjer de ihop armeringsjärn till ett skelett inuti kroppen. Sedan fyller de skapelsen med halm och försöker få till den ställning som de önskar. Sedan blir det till att skapa de ytterkläder, som ska synas. De måste figursys för att passa ihop med den kropp som de skapat. Det är oftast det knepigaste momentet. Till sist gäller det att hitta en lämplig tomtemask och luva.

Att systrarna trivs tillsammans och gillar att jobba med sina tomtar klart. Det har hela tiden varit deras gemensamma projekt trots att det krävt en hel del arbete. Att såga, spika och borra är de vana med sedan tidigare. – Några karlar vill vi inte ha med. Det här sköter vi bäst själva, säger de bägge och skrattar. Numera brukar de dock få hjälp med elinstallationerna av Louises sambo Stig. Men det är allt.

Besökarna är välkomna när som helst under dygnet. Det är fritt fram att stanna, stiga ur bilen, fotografera och gå fram och hälsa på tomtarna

Ljust från julveckan till trettondagen

Tomtelandet byggs upp i julveckan (en vecka före jul) och finns för beskådan fram till trettondagen. Då plockas tomtarna ner och får vänta till nästa jul. – Att väcka upp tomtarna inför varje jul har blivit till en alldeles egen tradition för våra barn och barnbarn, berättar Louise. – Då går vi tillsammans för att knacka på vindsdörren där tomtarna förvaras för att försiktigt väcka upp dem innan de får komma ut i friska luften.

Belysningen är på från 16 till 24 varje dag förutom under julhelgen och nyårshelgen, då julbelysningen får lysa dygnet runt.

Besökarna är välkomna när som helst under dygnet. Det är fritt fram att stanna, stiga ur bilen, fotografera och gå fram och hälsa på tomtarna. – Vi har gjort dem för att de ska beskådas, förklarar Louise. – Välkomna ut till Långmossen i jul. Det är ju världens centrum, hälsar systrarna och skrattar. ▪

Vingarna konstrueras. Torleif Westerholm monterar det nya golvet.

Kvarnaxeln svarvas. Vaktmästare Simon Dahl vevar runt medan Torleif Westerholm svarvar. Kvarnen är ursprungligen byggd på 18601880talen i Replot av kvarnbyggarsläkten Öjst och flyttades till Stundars på 1980talet. Bara i Solf fanns det på 1830talet drygt 20 kvarnar och idag har vi alltså två på Stundars och ca 650 i hela Finland. Under krigsåren förbjöds användningen av privata kvarnar, vilket tyvärr ledde till att de flesta av dem förföll.

Vill man se och höra mera om kvarnen rekommenderar vi filmen Stundars Mamsellkvarn på vår youtubekanal www.youtube.com/watch?v=pMXUOA1HHjo&t=2s Kirsti Horn sammanställer uppgifter och bilder för den internationella kvarndatabasen milldatabase.org. samt för den inhemska www.gamlavaderkvarnar.fi.

Stundars skyline mot församlingsområdet är nu återställd då Mamsellkvarnens vingar är på plats. Kvarnens restaurering har pågått i drygt två år, men nu är det mesta klart. Det tar tid att göra ett grundligt arbete – särskilt när det saknas originaldelar, ritningar och fotografier.

TEXT: GUNILLA SAND FOTON: STUNDARS

Timmermännen Torleif Westerholm och Eddie Österåker har ägnat många timmar till forskning och studiebesök, allt för att få kvarnens funktion och utseende återställt. Vår ambitiösa målsättning var att i pedagogiskt syfte visa hur vingarna dras runt och den väldiga kvarnmekanismen rörs. Det kanske inte är helt realistiskt, men vi får se…

Kvarnaxeln är en verklig bjässe i form av en 200-årig fura. Den skulle vara rund i bak- och framlagret, fyrkant på mitten där stora kugghjulet ska vara inpassat och rund där vingbommarna är monterade. För att åstadkomma det här fick ingenjör Westerholm konstruera en ”jättesvarv” och tillverka ett enormt svarvstål.

Kvarnaxeln monterades på plats i januari i år

Inne i kvarnen sattes ett nytt plankgolv in av gran som delvis kommer från Munsmo och delvis från sågägare Majors skogar. Efter att det sågats och torkats, frästes noter i båda kanterna och en lös fjäder monterades. Traditionellt skall golv i kvarnar och logar vara täta så att inte mjöl och säd trillar igenom.

Stenlyftarmekanismen har också reparerats, som reglerar mjölets grovlek.

Även i kvarnens översta våning väntade en hel del arbete. Bland annat fick framlagrets stora lagerbock som är monterat på utsidan göras helt ny. Den sitter nu fast med långa trähälar genom timran och är låst med träkil, precis som originalet. I framlagret sattes även en ny lagersten som beställdes från Tervajoki och som fettats in med ister för att underlätta axelns rotation.

I september hade turen kommit till vingarnas konstruktion. Eddie Österåker tog modell från vingarna på Norrvalla mamsellkvarn och sin egen holkkvarn ”Åppstu”i Västerhankmo när han konstruerade de 9 meter långa och smäckra vingarna som har en tydlig vridning.

Monteringen skedde i slutet av september och blev en lång och spännande tillställning där vingarna lyftes på plats i kvarnaxeln med kranhjälp och sedan bokstavligen dunkades in millimeter för millimeter med slägga. ▪