Närpes Info 2/20

NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning • Närpiön kaupungin tiedotuslehti

2/2020

Mötesplats för fritid och frisk luft!

•• Talousarvio 2021 •• Välfärdsområdet från 2022 •• Maskinskrivarens jobb •• Vänelever och skolmoffa •• Från Sudan till Närpes

NÄRPESINFO

2

LEDARE

Med kursen mot framtidens möjligheter

V

Mikaela Björklund stadsdirektör

FOTO: Jessica Lindgren

PÄÄKIRJOITUS Mikaela Björklund kaupunginjohtaja

Närpes stads informationstidning

VI LEVER I EN TID av förändring både globalt och lokalt. I sådana tider är det svårare att navigera då kända landmärken förändras och nya konstruktioner påverkar farleden. Sådana tider kräver mer av oss. För att fortsätta metaforen, måste vi hålla blicken på horisonten, uppdatera sjökorten och hålla kontakten med andra som färdas i samma vatten. För kommunens del handlar det om att förankra det vi gör i kommunstrategin, att hålla styrdokumenten aktuella och att ha ett gott samarbete med andra organisationer och vårt lokala näringsliv.

Under 2020 har vi alla som privatpersoner, i våra företag och i kommunen påverkats av coronapandemins begränsningar och följdverkningar på olika sätt. Utmaningarna har varit av olika art, men har ställt oss alla på prov. Glädjande nog har denna tid också visat att både privatpersoner, föreningar, företag och kommunens personal har en stor förmåga till anpassning och nytänk.

De som klarar sig bäst är de som snabbt kan avläsa vilka de nya hindren är och utifrån det ställa om utan att tappa fokus på de långsiktiga målen och de egna kärnvärdena. Jag vill gärna passa på att tacka för allas fina insatser, de är oerhört värdefulla för en fortsatt god utveckling i samhället. År 2021 kommer förberedelserna för för-

ändringar att fortsätta för stadens del, när överföringen av social- och hälsovården till Österbottens välfärdssamkommun ska förberedas, vilket förutom vårdpersonalen också påverkar stadens anställda inom olika stödtjänster.

Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5) kommer att upplösas, vilket innebär att landsbygdsförvaltningen och integrationsarbetet i vår region måste omorganiseras. Närpes har aviserat vilja att ta ansvar för den fortsatta verksamheten och vi kan också se att en omorganisering öppnar för möjligheter till utveckling.

Närpes stads budget för 2021 håller kurs mot framtiden i så väl verksamhetens mål som i de strategiskt viktiga investeringarna. Budgeten möjliggör en utveckling av verksamheten och visar på en vilja att också i denna tid av förändring utveckla samarbetet inom kommunkoncernen, med det lokala näringslivet och andra samarbetsparter.

När det blåser ska man utnyttja vinden, hålla ett fast grepp om rodret, ha blicken förankrad på långsiktig hållbarhet och vara beredd att lyhört kryssa framåt för att undvika blindskären. Grunden för nästa års verksamhet är lagd och därmed är det också läge att önska alla Närpesbor och samarbetsparter en riktigt glädjerik jul och ett lyckosamt och coronafritt nytt år!

Kurssi kohti tulevaisuuden mahdollisuuksia

E

ELÄMME MUUTOKSEN AIKAA sekä maailmanlaajuisesti että paikallisesti. Tällaisina aikoina on vaikeampi navigoida, koska tutut maamerkit muuttuvat ja uudet rakennelmat vaikuttavat väylään.

Tällaiset ajat vaativat meiltä enemmän. Jatkaakseni vertauskuvaa: meidän on pidettävä katseemme horisontissa, päivitettävä merikartat ja pidettävä yhteyttä muihin samoilla vesillä liikkuville. Kunnan osalta meidän on ankkuroitava työmme kuntastrategiaan, pidettävä ohjausasiakirjat ajan tasalla ja tehtävä tiivistä yhteistyötä muiden organisaatioiden ja paikallisen elinkeinoelämämme kanssa.

Vuonna 2020 koronapandemian aiheuttamat rajoitukset ja seuraamukset ovat vaikuttaneet meihin monin tavoin sekä yksilötasolla, yritystoiminnassa että kuntasektorilla. Haasteet ovat olleet moninaisia, ja ne ovat asettaneet meidät kaikki koetukselle. Onneksi tämä aika on myös osoittanut, että sekä yksityishenkilöillä, yhdistyksillä, yrityksillä että kunnan henkilöstöllä on suuri kyky sopeutua ja ajatella asiat uusiksi. Parhaiten menestyvät toimijat, jotka pystyvät nopeasti hahmottamaan uudet esteet ja osaavat niiden perusteella muuttaa toimintaansa menettämättä keskittymistä pitkän aikavälin tavoitteisiin ja omiin perusarvoihinsa.

Haluan käyttää tämän tilaisuuden kiittääkseni kaikkia ponnisteluistaan, panoksenne on erittäin arvokas yhteiskunnan myönteisen kehityksen kannalta jatkossa.

Vuonna 2021 muutosvalmistelut jatkuvat kaupungin osalta valmisteltaessa sosiaali- ja terveydenhuollon siirtämistä Pohjanmaan hyvinvointikuntayhtymälle, mikä vaikuttaa paitsi hoitohenkilöstöön myös monien kaupungin tukipalvelujen työntekijöihin. Rannikko-Pohjanmaan sosiaali- ja perusterveydenhuollon kuntayhtymä (K5) lakkautetaan, minkä johdosta seutumme maaseutuhallinto ja kotouttamistyö on järjestettävä uudelleen. Närpiö on ilmoittanut olevansa halukas ottamaan vastuun toiminnasta jatkossa, ja nähtävissä ovat myös uudelleenjärjestelyn avaamat kehitysmahdollisuudet.

Närpiön kaupungin talousarvio vuodelle 2021 kohdistaa kurssin kohti tulevaisuutta sekä toiminnan tavoitteiden kannalta, että strategisesti tärkeiden investointien suhteen. Talousarvio mahdollistaa toiminnan kehittämisen ja osoittaa halukkuutta myös muutoksen aikana kehittää yhteistyötä sekä kuntakonsernin sisällä, että paikallisen elinkeinoelämän ja muiden yhteistyötahojen kanssa.

Kun tuuli oikein tuivertaa, kannattaa hyödyntää puhuri, ottaa luja ote ruorista, pitää katse pitkän aikavälin määränpäässä ja valmistautua luovimaan valppaasti eteenpäin salakarien ohittamiseksi.

Perusta ensi vuoden toiminnalle on luotu, joten on aika toivottaa kaikille Närpiön asukkaille ja yhteistyökumppaneille oikein riemullista joulua sekä onnellista ja koronatonta uutta vuotta!

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

3 FOTO: Malin Haka

ALLT LYCKAS V ID SERVICEPUNKT EN! Myndighetskomm unikati på ett enda ställe onen

Smidigt

Digitalt

Servicepunkten Servicepunkten som funnits i f.d ämbetsverkshuset sedan 2016 har tillfälligt flyttat till stadshusets aula på grund av renovering.

Sakkunnigt

ALLT LYCKAS VID SERVICEPUNKTEN! Myndighetstjänsterna nära dig  Sakkunnig servicerådgivare  Distansförbindelse till

myndigheterna

 Snabb och smidig

service och digital ärendehantering

TEXT: Malin Haka

R

ENOVERINGEN ÄR BERÄKNAD att ta 3 månader och när den är klar flyttar vi tillbaka berättar Monica Bonde som jobbar som rådgivare vid servicepunkten.

Servicepunkten är den offentliga förvaltningens gemensamma kundtjänst som erbjuder sakkunnig service vid ett enda serviceställe. Vid servicepunkten i Närpes erbjuder staden, folkpensionsanstalten

och TE-byrån sina tjänster.

Du får information, rådgivning och du kan inleda dina ärenden antingen elektroniskt eller personligen tillsammans med en servicerådgivare.

Sakkunniga från FPA är det möjligt att träffa genom tidsbokning på torsdagar. TEbyrån har öppet utan tidsbokning på tisdagar klockan 9-12 och klockan 13-15 samt övriga dagar enligt tidsbokning.

– Kom in eller ta kontakt så hjälper vid dig med dina myndighetsärenden säger Monica.

Vi genomför för tillfället även en kundundersökning om servicen och vill gärna höra dina synpunkter. Undersökningen kan fyllas i på papper eller elektroniskt och som tack får man en penna, berättar Monica.

•

REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING Tidning nr. 27 • December • 2020 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2 64200 Närpes

ANSVARIG UTGIVARE: Mikaela Björklund REDAKTIONSRÅD: Åsa Snickars, Malin Haka, Jim Eriksson, Mikaela Liljedal

TRYCKERI: GRANO 2020

ÖVERSÄTTNINGAR: Närpes Stad/Anna Nyman

PÄRMBILD FOTO: Malin Haka

OMBRYTNING: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 5700 exemplar. Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes

Välkommen! Öppethållningstider är vardagar mellan kl. 9-12 och kl. 13-15.

Telefon: 040-1600700 Epost: servicepunkten@ narpes.fi

4

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Närpes stads budget för TEXT: Kent-Ole Qvisén

S

TADEN HAR DRABBATS på olika sätt av den pågående pandemin under året som gått.

Verksamheten inom nämnderna har påverkats av olika restriktioner från myndighetshåll och osäkerheten om den framtida utvecklingen har föranlett svårigheter att hålla igång verksamheten på planerat sätt.

Stadens ekonomi har även påverkats negativt eftersom verksamheten har begränsats inom flera nämnder vilket medfört inkomstbortfall men även ökade kostnader inom främst vård- och omsorgsnämnden.

Kommunalskatteintäkterna beräknas minska totalt sett för året, trots att permitteringar och uppsägningar inte varit så allmänna i de företag som verkar inom stadens område.

För att kompensera för ökade kostnader och minskade skatteintäkter har staten ökat statsandelarna till kommunerna och också tillfälligt ökat kommunernas andel av samfundsskatten.

Denna hjälp har varit välkommen och trots att Närpes inte under våren och sommaren tillfogades så stora tilläggskostnader, har det ökande antalet covid-19 fall den senaste

månaden orsakat en klar kostnadsökning inom främst vården och omsorgen för testning, smittspårning och ökad användning av skyddsutrustning på enheterna.

De kraftigt ökade kostnaderna inom specialsjukvården på grund av pandemin, har inte överförts till kommunerna att betala, utan största delen beräknas täckas av statens direkta stöd till sjukvårdsdistrikten.

Trots att skatteintäkterna underskrider budgeten detta år, hjälper minskade nettokostnader och statens kompensation via ökade statsandelar till att hålla ekonomin i balans och ett överskott väntas för året som helhet.

NÄMNDERNAS BUDGETFÖRSLAG för år 2021 följer den budgetram som fullmäktige fastställde i september. Nettokostnaderna ökar dock med hela 1,9 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2020 eller 3,1 %. En av orsakerna är att personalkostnaderna ökar med hela 1,5 miljoner euro eller 4,0 %. Förutom normala personalkostnadsökningar på 1,5 % utökas personalen med flera nya befattningar och tjänster främst inom bildningsnämnden.

Kostnaderna för specialsjukvården budgeteras också till en något högre nivå nästa år.

Ser man till de största nämnderna så ökar vård- och omsorgsnämndens externa/ interna nettokostnader med 1,3 miljoner, bildningsnämndens med 0,9 miljoner.

Tekniska nämnden minskar sina nettokostnader med 0,3 miljoner.

Kommunalskatten budgeteras till 26,1 miljoner euro vilket är en minskning med 2,6 % eller 700 000 euro jämfört med budgeten för år 2020. Samfundsskatten minskar med 0,2 miljoner euro till 2,6 miljoner medan fastighetsskatten uppgår till 3,6 miljoner euro.

Fastighetsskatten beräknas öka med 450 000 euro när den första vindkraftsparken börjar generera fastighetsskatt.

Totalt sett väntas skatterna minska med 0,5 miljoner euro nästa år jämfört med årets budget.

STATSANDELARNA FÖR ÅR 2020 har ändrats flera gånger under året. Både ökningar och minskningar har skett allt eftersom nya beräkningar har gjorts på hur pandemin påverkar kommunernas ekonomi.

Pandemin påverkar även utfallet för år 2021 eftersom kommunernas kostnader beräknas öka till en del. Enligt de senaste beräkningarna kommer stadens statsandelar att öka med hela 2,2 miljoner euro jämfört med den ojusterade budgeten för år 2020.

Totalt 34,5 miljoner beräknas inflyta i

statsandelar nästa år. År 2019 2020 2021 Trots turbulensen på placeringsmark(extern 1000 euro) Bokslut Budget+ändr. Budget försl. naderna under början på detta år har de flesta placeringarna återtagit sitt värde från Verksamhetsintäkter 9 354 8 510 8 635 början på året. Osäkerheten är naturligtvis Verksamhetskostnader -67 358 -70 083 -72 099 stor för hur utvecklingen blir nästa år, men Verksamhetsbidrag -58 004 -61 573 -63 464 förhoppningsvis kan staden även då räkna Skatteinkomster 31 841 32 750 32 300 med ett tillskott i kassan på 5-600 000 euro.

Statsandelar 30 357 32 300 34 500 Finansiella kostnader och intäkter 640 191 268 ÅRSBIDRAGET LIGGER PÅ SAMMA Årsbidrag 4 835 3 668 3 604 nivå som innevarande år, cirka 3,6 miljoner Avskrivningar -3 161 -3 684 -3 635 Resultat 1 674 -16 -31 euro vilket gör att budgeten visar ett överFörändr. av avskr.diff.

-2 821 250 250 skott på 218 550 euro efter avskrivningar på Förändring av reserveringar 3 000 0 0 3,6 miljoner euro och bokslutsdispositioner Periodens över/underskott 1 853 234 219 på 250 000 euro.

I investeringsplanen för åren 2021-2023 Invånare, antal 9479 9479 9479 fortsätter de stora investeringarna inom Skatteinkomster (€/inv.)

3359 3455 3408 Närpes vård- och servicecenter. Nästa år Statsandelar (€/inv.)

3203 3408 3640 slutförs investeringar i Alina, Efraim och SolÅrsbidrag (€/inv.)

510 387 380 backen för 2,1 miljoner. Renoveringen och Årsbidrag i % av avskrivningar 153 100 99 viss tillbyggnad av HVC våning 1 påbörjas Lån totalt (milj. euro) 32,5 39,0 53,0 för 2,6 miljoner euro. I bidrag från ARA kan Lån (€./inv.)

3429 4118 5596 0,3 miljoner räknas in för boendeenheternas Nettoinvesteringar (milj.€) 12,6 9,8 18,8 del. De största investeringarna sker dock inom bildningsnämnden nästa år.

Bokslut 2019 och budget för åren 2020-2021

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

5

MIN SPALT

år 2021

PATRIK GULLSTRÖM

Ordförande i rådet för personer med funktionsnedsättning

Rådet för personer med funktionsnedsättning fungerar som länk mellan personer med funktionsnedsättning och beslutsfattarna som skall bevaka deras intressen och behov. Att bevaka och ge utlåtanden i frågor som berör välbefinnandet, funktionsförmågan och självständigheten hos personer med funktionsnedsättning anses som rådets huvuduppgift.

Rådet för personer med funktionsnedsättning Mosebacke skola färdigställs för 4,2 miljoner euro, byggandet av Högstadiet fortsätter med 6 miljoner euro i budgeten. Högstadiet blir något billigare än beräknat, eller 12,3 miljoner euro och färdigställs under år 2022.

Som nytt objekt har byggandet av ett nytt daghem i centrumområdet för 1 miljoner euro tagits in. Beroende på hur antalet barn som behöver dagvård förändras, kan detta bygge bli aktuellt under året.

UTÖVER DESSA SATSNINGAR ingår cirka 0,6 miljoner euro för fortsatta förbättringar och utbyggnader av gator och vägar på olika håll i staden Brutto investeras för totalt cirka 19,3 miljoner nästa år, i olika bidrag och försäljningsinkomster erhålls 0,6 miljoner euro. Nästa års investeringsbudget torde vara den största räknat per invånare i Närpes stads historia. Detta betyder samtidigt att lånebördan ökar med hela 14 miljoner euro.

Ser man framåt i ekonomiplanen fortsätter investeringarna år 2022 med 9,6 miljoner för att sedan sjunka till 3,1 miljoner år 2023.

På grund av den höga investeringsnivån beräknas lånen öka med hela 9 miljoner euro nästa år, 5 miljoner år 2022 men sedan börja minska från år 2023 med 2 miljoner euro. Som högst beräknas lånen uppgå till 6124 euro per invånare år 2022 vilket klart överstiger medeltalet i landets kommuner.

Stadens driftsekonomi är i balans under hela ekonomiplanperioden 2021-2023 med överskott varje år men dessa borde vara större för att kunna hålla lånebördan på mera normal nivå.

•

Som relativt nytillsatt ordförande, sedan drygt ett år tillbaka, har jag vid ett flertal tillfällen slagits av att mitt egna funktionshinder, komplett ryggmärgsskada på hög nivå, och mina egna reflektioner av miljön där jag vistas i inte är helt optimala för uppgiften som ”expert”. Detta eftersom jag är tvungen att ha personlig assistent tillhanda då jag rör mig med min rullstol och assistenten utför det jag behöver och önskar. Genom åren har detta gjort att jag inte alltid tagit fasta på de brister och förbättringsmöjligheter som finns.

De som inte är tvungna att ta hjälp av någon, men har begränsade förutsättningar att röra sig eller ta del av samhället självständigt, gör oftare bättre observationer gällande tillgänglighet och brister eftersom situationerna då blir mer utmanande än med den som har assistent.

Eftersom tillbyggnader och renoveringsarbeten nästan ständigt pågår är en av rådets viktiga uppgifter att ge utlåtanden kring frågor som berör tillgänglighet. Nyligen har vi exempelvis gjort det gällande skissritningarna på HVC-byggnaden som förstås är en offentlig plats som kommer att användas flitigt av både personer med funktionsnedsättningar och äldre invånare.

För att hållas uppdaterat behöver rådet ta del av nytänkande som pågår.

I januari föreläste Pirjo Wadén om systemet med personlig budget, en modell som används i försöksyfte för stöd- och hjälpbehovstjänster för funktionshindrade i vissa delar av Finland. Idén med personlig budget är ett flexiblare system där individens egna vilja mer beaktas i den service man är berättigad till, utgående från sitt funktionshinder, för att kunna leva ett fullvärdigt liv.

Ett annat tillvägagångssätt för att rådet ska kunna agera mer ändamålsenligt, är att framöver anlita föreläsare och erfarenhetsexperter som inte finns representerade bland de funktionshindrade, anhörigmedlemmarna eller tjänstemän som rådet består av.

Att vara ordförande, eller en av få medlemmar, i stadens råd för personer med funktionsnedsättning är en uppgift som ibland kan kännas svårbemästrad då antalet olika funktionshinder med varierande behov är så många.

En parkeringsrutas placering kan för en del handla om hur det är att ta sig ur sin bil på området, medan andra värdesätter närhet till entrén högre. De brister som var och en ser i sin vardag i vårt samhälle är ändå alltid värda att ”orka” påpeka för att vi alla ska få ett funktionellt och tillgängligt samhälle där man kan känna så stor delaktighet som möjligt.

•

6

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Givande start

– med extra utmaningar TEXT: Anna Sand/Kustmedia Ab

M

I K A E L A B J Ö R KLUND KAN blicka tillbaka på sina första månader som stadsdirektör, och konstaterar att det varit en givande tid. Att byta roll från förtroendevald till tjänsteman har gått smärtfritt och i grund och botten är uppgifterna de samma – att fungera som en samhällsbyggare för Närpesregionen.

Att hon skulle söka tjänsten var dock allt annat än självklart.

– Det var ett svårt beslut. Jag tyckte väldigt mycket om mitt tidigare jobb och har alltid sett mig själv som förtroendevald.

Jag var helt tillfreds. Däremot tog pendlingen till Vasa och alla möten mycket av min tid med familjen, och när både barnen, maken och många kollegor uppmuntrade mig att söka, fick jag fundera om, berättar Mikaela.

HON HAR INTE ångrat sitt beslut.

– Det har självfallet varit mycket nytt att sätta sig in i, men samtidigt väldigt intressant och givande. Det gäller att försöka utforma sin egen roll som stadsdirektör utgående från de egna styrkorna. Jag ser mig själv som en koordinator av ett mycket sakkunnigt team med lång erfarenhet. Personalen har ett stort engagemang och den andra vågen av pandemin har bidragit till att vi alla blivit extra stresstestade i höst. Det har varit fint att se att alla höjer sig ytterligare en nivå när det blir skarpt läge, konstaterar Mikaela.

Hon anser sig själv fortfarande vara ”på praktik” och är noggrann med att vara lyhörd inför varje ny situation.

– Särskilt värmande är den

genuina glädje och uppmuntran av olika slag många invånare visat i relation till mitt nya uppdrag.

ATT BYTA ROLL från politiker till tjänsteman har gått över förväntan, och en del av sina förtroendeuppdrag har Mikaela ännu kvar.

– Det gäller uppdrag som kan vara till gagn för Närpes. De direkt partipolitiska uppdragen har jag avslutat. På sätt och vis är jag genom min tjänst fortfarande en del av politiken i Närpes, men i en annan roll.

Jag ser mig själv som en samhällsbyggare, förtydligar hon.

Under hösten har budgeten för 2021 varit ett stort kollektivt arbete. Mikaela beskriver det som en mycket progressiv och tung investeringsbudget.

– Det är anmärkningsvärda summor men också strategiskt viktiga och nödvändiga projekt.

Men det är helt klart ett undantagsår och samma investeringstakt kan och kommer inte att fortsätta.

ETT BESLUT OM att upplösa K5 kommer troligen också att fattas i december, samtidigt som beredningen av socialoch hälsovårdsfrågorna för Österbottens välfärdsområde fortsätter.

– Den största utmaningen är definitivt social- och hälsovårdsreformen, som innebär att hälften av stadens budget försvinner liksom även den största sektorn, vilket innebär en enorm omställning. Det kommer att krävas en omorganisering på många plan och målsättningen är att så långt som möjligt kunna ta vara på vår duktiga personal.

Mikaela Björklund inledde sitt arbete som Närpes stadsdirektör i augusti, efter att fram tills dess fungerat som stadsfullmäktiges ordförande i flera perioder.

– Rollbytet har gått bra och jag ser mig själv som samhällsbyggare och koordinator av ett mycket erfaret och sakkunnigt team.

Det har varit fint att se att alla höjer sig ytterligare en nivå när det blir skarpt läge

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

7

Förtroendevaldas

uppgifter

i kommunala organ TEXT: Mikaela Liljedal

Till kommunalt förtroendevalda hör de som är ledamöter och ersättare i fullmäktige och kommunens andra organ, de som valts till ledamöter i en samkommuns organ samt de som valts att sköta andra kommunala förtroendeuppdrag. De ärenden man som förtroendevald är med och besluter om beror på det organ där man är ledamot.

Just den, och stadens alla invånare och deras drivkraft, är enligt Mikaela en av stadens stora styrkor.

– Vår långa erfarenhet av integrationsarbetet hör också till dem, liksom vår långa strandlinje som har en enorm potential. Det geografiskt långa avståndet till andra centralorter är en utmaning, speciellt servicemässigt, men samtidigt även en möjlighet.

FOTON: Jessica Lindgren

ATT MIKAELA NU själv fått en betydligt kortare restid till arbetet ger henne mer tid med familjen, som består av maken och de fyra döttrarna i åldern tio till 23 år.

– Några fritidsproblem har jag ändå inte, skrattar hon.

Jag satsar mycket tid på att försöka göra ett bra arbete.

Både jag och maken sjunger i kör – något vi båda tycker är roligt – och jag läser gärna och mycket, på olika språk.

Engelsk barnlitteratur hör till mina favoritgenrer.

Den stora förhoppningen inför 2021 – både privat och yrkesmässigt – är ett coronafritt år.

– Krisen har lärt oss mycket nytt, men alla har satts på prov och vore förtjänta av att få påbörja återuppbyggnadsarbetet nu. Jag hoppas innerligt att vi kunde få slippa den fysiska distanseringen under nästa år.

•

Kommunalval ordnas i april 2021. Efter det bildas Närpes stadsfullmäktige av de 35 kandidater som fått flest röster baserat på partiernas sammanlagda röstetal. Fullmäktige får alltså sin befogenhet av kommuninvånarna och uttrycker kommunens vilja. Fullmäktige är det organ som har den högsta beslutanderätten och dess ledamöter tar de övergripande besluten om stadens verksamhet och ekonomi, till exempel när det gäller att godkänna stadens budget och bokslut. Det är fullmäktige som utser ledamöterna till stadens andra organ.

Stadsstyrelsen leder stadens verksamhet, ekonomi och förvaltning. Det är stadsstyrelsen som ansvarar för beredningen och verkställandet av fullmäktiges beslut samt övervakar beslutens laglighet. Stadsstyrelsen ansvarar även för ägarstyrningen, stadens personalpolitik och för stadens

interna kontroll och riskhantering.

Under stadsstyrelsen finns nämnderna. De har totalansvaret för produktionen och utvecklingen av stadens tjänster inom det egna uppgiftsområdet. Till exempel tekniska nämnden behandlar frågor gällande den tekniska servicen, vård- och omsorgsnämnden hanterar ärenden som berör vård och omsorg och så vidare. Nämnderna ska beakta de mål som stadsfullmäktige har ställt upp och de resurser som fullmäktige anvisat.

För att kunna väljas till ett kommunalt förtroendeuppdrag ska man uppfylla kraven om allmän valbarhet. Det innebär att man har kommunen som hemkommun, att man har rösträtt i kommunalvalet i någon kommun det år då fullmäktigeledamöterna väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas samt att man inte har förklarats omyndig. Det finns även skilda bestämmelser om valbarhet till olika organ.

Kommunallagen stadgar att förtroendevalda ska främja kommunens och invånarnas intressen samt sköta sina uppdrag med värdighet. Förtroendevalda har rätt att få ledigt från arbetet för att delta i kommunala organs sammanträden och åt förtroendevalda betalas arvode och ersättning för skötseln av förtroendeuppdrag.

•

Kommunalvalets förhandsröstning i Finland pågår 7-13 april 2021 och valdagen är 18 april 2021.

Det nyvalda stadsfullmäktiges mandattid börjar i juni varefter ledamöter till de övriga organen utses.

8

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Ett år till

den stora förändringen Om ett år har Närpes stad inte längre egen produktion av sjukvård och omsorg. Första januari 2022 flyttar nämligen de österbottniska kommunerna över skötseln av vård och omsorg till den stora gemensamma samkommunen Österbottens välfärdsområde.

TEXT: Jim Eriksson

D

Å FINNS ALLT från hemvård till specialsjukvård inom samma organisation. Så har man redan gjort i en del av Finlands landskap och med en kommande statlig reform som pekar åt samma håll bestämde sig kommunerna i Österbotten att frivilligt gå in för en gemensam konstruktion.

Det blir en stor organisation med över 6000 anställda från Larsmo i norr till Kristinestad i söder. De som arbetar inom vård och omsorg inom Närpes stad är då inte längre anställda av staden utan av Österbottens välfärdsområde. En stor bit av kommunernas nuvarande uppgiftshelhet kommer inte längre att styras av lokala nämnder och kommunstyrelser utan av gemensamma österbottniska organ.

Ur den enskilda kommunens synvinkel är en av de mest spännande frågorna hur förändringen inverkar på den lokala vården och omsorgen. Kommer hälsostationer, serviceboenden, dagverksamhet och annat att finnas kvar i Närpes i samma utsträckning som nu?

Kommer hälsocentralen att ha färre tjänster eller fler tjänster?

Kommer specialister från centralsjukhuset skickas ut till kommunerna regelbundet så att vi får närservice också inom specialsjukvård? Hur förverkligas digitala tjänster? Ska stadens

personal som betjänar vården med städning och kosthållning flyttas över till bolag eller till den nya samkommunen?

Under det år som återstår kommer frågor av den här typen att beredas gemensamt av kommunerna i gemensamma arbetsgrupper där Närpes och de andra kommunerna är representerade. Alla kommuner har chans att påverka men det finns också en stark beredningsorganisation på tjänstemannanivå som kommer att ha stort inflytande. I slutändan är det samkommunens styrelser och fullmäktigen som fastställer servicens nätverk.

Eftersom så pass många organisationer sammanslår sin vård och omsorg är det många processer som ska sammanjämkas till gemensamma riktlinjer, metoder och regler. Det här kan till exempel handla om vilka kriterier som ska gälla för att bevilja en plats på serviceboende, om avgifternas och stödens storlek och om personaldimensioneringen. ÄVEN OM MYCKET är likadant i kommunerna, inte minst den lagstiftning som gäller, finns i dagens kommuner sinsemellan olika sätt att bedriva den dagliga verksamheten. Att välja vilka sätt som ska vara det gemensamma sättet i framtiden är utmanande. Förmodligen tillämpas en övergångsperiod

från 2022 och något år framåt så att allt inte blir likriktat över en natt.

Ett av målen med att sammanslå många organisationer till en är att underlätta samarbetet mellan olika nivåer och sektorer inom vård och omsorg.

Det är meningen att speciellt de patienter och klienter som har behov från flera områden ska tas bättre om hand. Det är bättre för individen men bedöms också spara pengar att klientens helhetsproblematik bättre beaktas. Den här typen av mångprofessionellt samarbete har länge betonats inom vård och omsorg, men har ibland varit svårt att förverkliga. Även inom vård och omsorg kan det finnas gränser mellan olika områden.

I Närpes och andra mindre organisationer kan vi tycka att det fungerar relativt bra att samarbeta mellan olika skrån inom vård och omsorg. Enheterna är mindre och man når varandra lättare. Här kan en och samma vårdare ha uppgifter som i stora organisationer är uppdelade på flera personer som kanske sitter på olika ställen. En mindre kommun har inte en lika långt driven specialisering bland personalen. Men även här måste man aktivt påminna sig om att utföra det sektoröverskridande samarbetet. Den mindre kommunens nackdel kan vara att det inte finns resurser att köpa, ta i bruk och utveckla nya metoder och verktyg i samma utsträckning som man skulle vilja. Ökad tillgång till sådana

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

9

01.01.2022 Boka tid på webben inom social- och hälsovården Du kan nu själv boka tid via webbtidbokningen till vissa besök på laboratoriet, röntgen, vårdarmottagningen, hälsostationerna eller familjecentret. Laboratoriet har helt övergått till webbtidbokning och du behöver alltid en bokad tid för ett besök.

FOTO: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

utvecklingsresurser kan vara en av de positiva aspekterna av att föra över vården och omsorgen till en gemensam organisation.

För att ytterligare säkra att behandlingen av patienter och klienter inte blir en deloptimering, satsar kommunerna i Österbotten betydliga medel på att anskaffa ett gemensamt system för de uppgifter som antecknas om patienter och klienter. Syftet är bland annat att information om en individ smidigt och säkert ska följa med personen genom vårdkedjans olika stadier.

Förutom själva vårdens och omsorgens utförande finns många andra kniviga frågor att ta ställning till inför överflytten till Österbottens välfärdsom-

råde. Kommunerna fortsätter till exempel att äga vårdfastigheterna, och då gäller det att fastställa hyror som samkommunen ska betala. När det gäller personalen inom städning, kosthållning och fastighetsskötsel har kommunerna olika synsätt på om dessa ska vara anställda av samkommunen eller flyttas över till de bolag dit till exempel Vasa stad och sjukvårdsdistriktet flyttat sin personal inom nämnda områden.

Den gemensamma organisationen ska fungera från 2022. År 2021 kommer att bli innehållsrikt och fyllt av beredningsuppgifter och förhandlingar om hur gemensamma österbottniska lösningar ska se ut.

•

Du kan också boka tid till laboratoriet genom att ringa till laboratoriets tidbokning på tfn 040 184 2245 måndag till fredag klockan 13–14. Kom ihåg att du alltid behöver en remiss till laboratoriet eller röntgen före du bokar, ultraljud kan du däremot inte boka via webbtidbokningen.

Till de andra mottagningarna går det att ringa och boka tid precis som förut också ifall du inte kan använda webbtidbokningen eller hittar det du söker.

Webbtidbokningen hittar du då du för musen över ”Social- och hälsovård” på Närpes stads hemsida, där i menyn finns en länk till webbtidbokning på högra sidan. Du hittar också en länk till webbtidbokningen genom att klicka på ”Bokningar” på hemsidan. Den korta webbadressen till webbtidbokningen är narpes.fi/webbokning.

Boka din tid genom att klicka på knappen ”Boka ny tid” och sen den mottagning du önskar boka tid till. Läs ”viktig info” innan du bokar besöket, där står viktig info som berör orsaken till besöket. Klicka på en orange tid för att boka den. Om du bokat tiden och sen senare märker att det fortfarande finns en orange kloss på din tid så beror det på att det finns flera bokningsbara tider på just den tiden.

Fyll i dina uppgifter och ditt mobilnummer med +358 före (exempel +358401234567) om du vill ha en bekräftelse som ett sms. Du får en kod som du kan spara ifall att du behöver avboka eller ändra tiden! För att ändra eller avboka tiden väljer du ”Hantera din bokning” på webbtidbokningens första sida.

•

BIBLIOTEKET INFORMERAR Bibliotekens öppettider kring jul och nyår 2020-2021 Bokbussen Pörtom bibliotek Övermark bibliotek

Kör ej 22.12.20-6.1.21 Stängt 21-31.12.20 Stängt 21-31.12.20 Tisdag 5.1 kl. 14-18

Huvudbiblioteket Onsdag 23.12 kl. 10-15.45 • 24-27.12.20 stängt Måndag 28.12 kl. 12-20 • Tisdag 29.12 kl. 12-20 Onsdag 30.12 kl. 10-15.45 Torsdag 31.12 stängt, tidningsläsesalen kl. 8-13 1-3.1.21 stängt • Måndag 4.1 kl. 12-20 Tisdag 5.1 kl. 10-15.45 • Onsdag 6.1 stängt

NÄRPESINFO

10

Närpes stads informationstidning

KARTA ÖVER NÄRPES SERVICECENTER UNDER BYGGNATIONEN ADRESS: KYRKVÄGEN 6

PORT PORTTI

KL

AR

ROSA & HOLGER

E

B

ALINA & EFRAIM

F

C

GÖTA & ÅKE

G

AULA / HUVUDINGÅNG

H

HVC SJUKHUS

J

HÄLSOVÅRDSCENTRAL

D

ES

UN

DS

BYGGARBETSPLATS PARKERING OCH VISTELSE FÖRBJUDEN! RAKENNUSTYÖMAA PYSÄKÖINTI JA OLESKELU KIELLETTY!

KÖK OCH PERSONALMATSAL

A

VÄ

KEITTIÖ JA HENKILÖKUNNAN RUOKASALI

TK SAIRAALA

TERVEYSKESKUS

GE

N

D

PORT PORTTI

BYGGARBETSPLATS PARKERING OCH VISTELSE FÖRBJUDEN!

C

RAKENNUSTYÖMAA PYSÄKÖINTI JA OLESKELU KIELLETTY!

RÄDDNINGSVÄG / PELASTUSTIE

E B F A

G

HISS HISSI

INGÅNG SISÄÄNKÄYNTI

H

PORT PORTTI

INGÅNG

SISÄÄNKÄYNTI

P

HISS HISSI

AKUTINGÅNG PÄIVYSTYS SISÄÄNKÄYNTI

J

P

INGÅNG

SISÄÄNKÄYNTI

INFART AJOTIE

KYR

KVÄ

GE

DEN SENASTE VERSIONEN FINNS PÅ NÄRPES STADS HEMSIDA!

N

P INFART AJOTIE

NORR

POHJOINEN

TRAFIK IN OCH UT

GÅNG- OCH BILVÄG TILL /FRÅN KYRKVÄGEN VIA STADSHUSPARKERINGEN KULKU- JA AJOTIE KIRKKOTIELLE KAUPUNGINTALON PYSÄKÖINTIALUEEN KAUTTA

TILLGÅNG TILL HVC ENLIGT SKILD KARTA!

PÄÄSY TERVEYSKESKUKSEEN OMAN KARTAN MUKAAN!

INFART AJOTIE

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

11

VI SOMMARJOBBADE INOM STADEN INTERVJUERNA GJORDES I JULI 2020

FRIDA HÄGGKVIST Pörtehemmet

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

AMADEUS MALM Öjskogsparken

Jag är sjutton år och börjar studera andra året vid Vörå idrottsgymnasium. Ett bra val för mig som vill kunna kombinera idrott med gymnasiestudier. Jag tränar främst skidåkning. Jag bor på internat i veckorna och kommer hem till familjen i Pörtom på helgerna.

Jag blev tipsad om att söka sommarjobb inom staden och hade turen att få jobb i min hemby Pörtom. Jättebra med tanke på att jag inte har körkort.

Vid Pörtehemmet, i köket, har jag kunnat vara till hjälp med olika slags arbete. Jag har bakat, dukat, diskat och städat. Fyra veckor totalt men jag fick dela upp tiden i flera perioder eftersom jag har varit på träningsläger.

Veckorna gick fort och jag har just slutat. Jag drar också idrottsskola inom Kraft som tar en vecka, det gjorde jag också ifjol.

Jag tyckte att ett sommarjobb inom staden lät intressant och sökte. Fick anställning här vid Öjskogsparken. Det här är mitt första riktiga sommararbete. Jag klipper gräs, trimmar och städar i växthuset, där det odlas tomater och gurkor. Det är enbart utomhusarbete och jag tycker det är roligt. Jag räfsar upp överallt där jag klippt gräset så det är bra ordning här och ser fint ut när det är nyklippt. Jag kommer till klockan nio och slutar klockan tre, så sex timmar per dag och en månad totalt. Jag träffar och pratar med några turister ibland men på grund av corona är det inte så många besökare och turister här. Det är synd.

Jag är 15 år, bor i Johannesberg och börjar i gymnasiet i höst. Sen planerar jag att studera vidare till ämneslärare i fysik, kemi och matematik vid Åbo Akademi. Jag rekommenderar gärna andra unga att söka sommarjobb inom staden.

JESSE BENGSÉN

MALVA NYLUND

Närpes vård- och servicecenter

Bäckvägens service-enhet

I sommar är jag på jobb här vid Alina och Efraim vid Närpes vård- och servicecenter. Till mina arbetsuppgifter hör att hjälpa och umgås med klienterna. Jag hjälper till i köket och ibland är jag ute en stund med någon äldre.

Jag trivs och tycker att det här är en bra erfarenhet. Jag lär mig mycket och dagarna blir aldrig tråkiga för det finns alltid att göra eller någon att prata med. Jag har tvåskiftsarbete.

Nu är jag sexton år och börjar gymnasiet snart. Jag vet inte vad jag gör efter studenten ännu. Att arbeta inom vården ger mersmak men jag är också intresserad av datorer.

Jobbet sökte jag via webben och där kunde jag önska vad och var jag ville jobba inom de kategorier som fanns att välja bland. Jag ville testa ett jobb inom vården och jag fick det att fungera med skjutsar från Norrnäs där familjen bor.

Jag vill arbeta med människor och inleder studier till närvårdare vid Yrkesakademin i Närpes i höst. Jag kände till möjligheten att söka sommarjobb via staden och jag är glad att jag är en av dem som fick jobb. Bäckvägens service-enhet är ett stödboende med psykosocial verksamhet som består av både ett intensifierat gruppboende och lägenheter i radhus på området.

Jag trivs jättebra här. Till mitt arbete hör att hjälpa till och umgås med dem som bor här. Vi pratar, spelar spel, gör något utomhus eller umgås. Tillsammans med boende brukar jag vara på promenad i Näsby. Jag är också till hjälp med dukning vid måltiderna.

Jag tänker mig ett framtida arbete inom äldrevården. Det är en bit från pilot, som jag ville bli när jag var liten.

12

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Jag började med en liten

manuell skrivmaskin FOTON: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Lång och trogen tjänst passar bra in för Christine Wilson. Det blev sammanlagt 44 år inom staden. Som maskinskrivare, kanslist och de sista åren som växeltelefonist.

TEXT: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

C

HRISTINE WILSON HAR det så ombonat och fint i bostaden i Yttermark, dit hon flyttade från Näsby för en tid sedan. Hon flyttade hemåt igen för hon är född och uppvuxen i Yttermark.

En ny tid väntar vid nyår – pensionärstiden.

När hon var ung bar det till Åland i mitten av 1970-talet för att utbilda sig till läkarsekreterare. Men något jobb inom branschen fanns inte i Närpes då och det var här hon ville vara. Sommaren 1976 hade hon sommarjobb på apoteket i Närpes och samma höst behövdes en vikarie till den dåvarande Kommunalgården i informationen. Efter en kort tid lediganslogs tjänsten som maskinskrivare i kommunen.

Christine sökte och fick jobbet.

– Det var så det började.

Den 13 september för 44 år sedan, säger Christine och visar den fina brickan från Iittala hon fått i present av arbetsgivaren och där årtalen för hennes anställning finns ingraverade, 1976–2020.

Manuell skrivmaskin först

Under alla år har hennes primära uppgift varit att hantera kommunfullmäktige- och styrelsens föredragningslistor, bilagor och protokoll – med allt vad det innebär. Därtill kommunplaner, budgeter, redigering av bokslut, verksamhetsberättelser och mycket mer.

– De första åren skrev jag på en vanlig och manuell skriv-

maskin. Skrev jag fel rev jag ut pappret och började från början. Dåvarande kommunaldirektören Bengt Stenvall och kommunalsekreterarna Gösta Stenlund och senare Peter Andersén skrev beredningar för hand och sedan skrev jag det på maskin. Besluten likaså. Jag blev rätt bra på att tyda olika handstilar.

Allt kopierades på papper, plockades ihop, stansades fast, lades i kuvert med frimärke på och postades ut.

– Sen kom elektriska skrivmaskiner. De var bekväma att skriva på och hade en korrigeringsfunktion för felstavningar.

En vit rulle var det ju och när man backade med den och tryckte samma bokstav igen blev pappret vitt igen, minns hon.

Hon har sammanställt alla nämnders protokoll och fört dem för inbindning en gång per år. De finns nu i stadens arkiv.

Christine Wilson visar skrivtestet hon gjorde i slutet av 1970-talet. Antalet nedslag var grunden för lönenivån på den tiden.

Från maskinskrivare till kanslist

Christine har lite material liggande på bordet. Som stöd för minnet och sådant hon sparat.

Hon visar ett foto där hon står med Peter Andersén vid en kopieringsmaskin.

– När stora utskick skulle i väg kunde det vara väldigt tålamodsprövande. Maskinen gick varm och började krångla ibland.

Maskinen installerades i samband med att stadshuset byggdes omkring 1980. När den byttes ut 2004 var den så

I den tidigare Kommunalgården i Närpes. Året är 1976 och Christine i bakgrunden.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

13

NÄRPES VATTEN AB INFO

Vid Närpes Vatten Ab styrelsemöte den 5 november 2020 beslöts att konsumtionsavgifterna för både vatten och avlopp blir oförändrade även nästa år.

Växeln en viktig infopunkt

Mycket av det jag kämpade med förr sköts smidigt med hjälp av några tangenttryck i dag.

stor att man var tvungen att ta ut den fönstervägen.

Hon visar också ett långt papper med maskinskriven text på.

Ett snabbhetstest i maskinskrivning från 1978. Antalet nedslag på en halvtimme minus korrigeringar var det som bestämde lönenivån. Hon klarade det med råge och lönen höjdes med två löneklasser.

I slutet av 1980-talet kom datorer med i bilden. Personalen skolades och mycket blev effektivare och bättre. Ett stort kliv framåt tog utvecklingen också när det så kallade KommunOffice-programmet togs i bruk.

– Föredragande började skriva in ärenden direkt och nu blev min uppgift mera att redigera, sammanställa, kopiera och skicka ut.

I dagens läge skickas handlingar på papper åt kommunfullmäktiges ledamöter medan styrelsen har läsplattor och får sitt material digitalt.

Hon berättar att hennes titel i något skede gick från maskinskrivare till kanslist.

– Och bra så, maskinskrivare känns gammalmodigt, tycker hon.

För några år sedan togs ett ännu mera modernt program i bruk, Tweb.

– Utvecklingen har varit otrolig. Mycket av det jag kämpade med förr sköts smidigt med hjälp av några tangenttryck i dag. Det betyder att mitt arbete förändrades och därför skedde en omorganisering när en anställd i växeln gick i pension. Jag övergick till den tjänsten och har således betjänat i växeln de fyra senaste åren.

– Stadens växel är en viktig informationspunkt. Hit riktas alla slags frågor.

– ”Ni väit funu hede tenn”, brukar de säga i luren, skrattar hon.

Hon pratar om gemenskapen inom personalen, något av det viktigaste då det gäller att trivas på sitt jobb.

– Vi är många som jobbat tillsammans i många år. Det har varit en trygg arbetsplats och det har jag uppskattat.

Jag hade möjlighet att ha vårdledigt och vara hemma med alla tre pojkarna när de var små. Det kändes bra.

Kreativ på fritiden I dag består familjen av en särbo, de vuxna barnen och deras familjer. Fem barnbarn har Christine.

På fritiden är hon kreativ.

Hon handarbetar, sjunger i kör, tycker om trädgårdsarbete och lärde sig konsten att måla och tapetsera av sin pappa. Villaliv och att simma hör också till hennes intressen.

– Eftersom jag alltid haft skrivbordsarbete har det varit viktigt att motionera och röra på mig på fritiden. Jag tycker om vattengymnastik, promenader och cyklar gärna.

Framöver kommer det att finnas ännu mera tid för det och mycket annat. Än så länge har jag bara semester, ler hon.

•

Den allmänna konsumtionsavgiften för vatten är 0,60€ /m3 och avloppsvattenavgiften 1,90€ /m3.

Priset för bevattningsvatten nästa år är 1,10€ /m3.

Grundavgiften för såväl vatten– som avloppsanslutningar för egnahemshus är 80€ /år. Till dessa priser tillkommer 24 % moms.

Fullständig prislista hittar ni på vår hemsida www.narpesvatten.fi

LANTBRUKSKANSLIET INFORMERAR

Kommer du att skaffa

djur eller har du häst?

Kom ihåg att du ska registrera dig som djurhållare ifall du har, eller skaffar, något av följande djurslag: hästar, får, getter, fjäderfän (till exempel höns, gäss, kalkoner), svin (även minigris), bin, nötkreatur, växthushumlor, pälsdjur (mink, räv eller sjubb) eller kamel- och hjortdjur. Även platsen där du har djuren ska registreras (djurhållningsplats).

Registreringen ska du göra oberoende av antal djur och användningsändamål (gäller alltså även hobby- och sällskapsdjur) och ska göras trots att du har djur endast för en kort tid (till exempel sommarfår eller -höns). Du kan begära och/eller sända in blanketter som bilaga till e-posten lantbruk@kfem.fi. Blanketterna och mer information finns på Livsmedelsverkets hemsidor: www.ruokavirasto.fi/sv/ Tilläggsinformation gällande hästar Du som har häst ska ta kontakt med lantbrukskansliet för att registrera dig och din hästhållning före årets slut. Detta ska alltså göras även om hästen redan är registrerad i Hippos eller i något annat hästregister.

Lagen om identifiering av hästar har ändrats på det sättet att även innehavare och platsen där hästen hålls ska registreras i Livsmedelsverkets register.

Ifall du har din häst uppstallad i någon annans stall, så är det stallägarens djurhållningsplats som ska uppges av dig som äger eller besitter hästen.

Fyll i blanketterna ”Anmälan om djurhållningsverksamhet” samt ” Anmälan om verksamhetsställe” och lämna dom till lantbrukskansliet före 31.12.2020.

Kust-Österbottens samkommun, lantbrukskansliet i Närpes Vasavägen 1599, 64610 Övermark Tfn. 040 669 4716 • lantbruk@kfem.fi

14

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Vänelever och seniorer

Gör skolan till en bättre plats Ett extra stöd i skolan. Någon att fråga när man inte hittar, kan eller förstår. Så kan man sammanfatta både systemet med vänelever och med seniorer i skolan – något man använt sig av i de flesta skolor i Närpes redan i många år.

TEXT: Anna Sand/Kustmedia Ab

P

Å GÅRDEN VID Övermark skola träffar jag sjätteklassisterna Hampus Fållbäck, Matilda Snickars och Yazmine Ström.

De har haft egna vänelever sedan de gick på fyran. Systemet fungerar så att man då får en vänelev i förskolan, som man sedan behåller fram tills man

själv gått ut skolan och väneleven nått årskurs två.

– Ibland har vi dagar med gemensamt program, men alla dagar finns vi till för dem på rasterna – om något skulle hända, om de behöver hjälp och så vidare, förklarar de.

Som yngre hade de också själva äldre vänelever – nu kan

de istället vända sig till sin egen ”skolmoffa” – Åke Norrgård. Åke har fungerat som skolmoffa, eller senior i skolan som det egentligen heter, redan i åtta år. Allt började när ett av hans barnbarn tipsade honom om möjligheten.

– Det lät som en bra idé, och efter att mitt eget barnbarn sedan gått ut lågstadiet ville lärarna här inte släppa taget om mig, ler Åke.

Ett extra stöd Som skolmoffa, både i Övermark skola och även i Stenbackens skola en dag i veckan, hjälper Åke till på lektionerna – främst matematik och finska för femmorna och sexorna, och med modersmål för de allra

yngsta eleverna. Han är ett extra stöd för såväl elever som barn – och kanske speciellt för de som behöver extra hjälp.

– Jag fungerar ungefär som ett skolgångsbiträde. Ifjol var vi totalt fyra seniorer här i Övermark skola, men på grund av pandemin har vi ännu inte fått delta detta läsår, vilket förstås är tråkigt, konstaterar Åke. Även Hampus, Matilda och Yazmine saknar sin skolmoffa.

– Han behövs här, konstaterar de.

– Det är alltid trevligt att komma hit, och alla barn är snälla och glada. Dessutom är det roligt när de lär känna en så bra att de också kommer fram och hälsar spontant om vi råkas på fritiden, tillägger Åke.

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

15 FOTON:Anna Sand/Kustmedia Ab

Josphina Toto, Lukas Strand och Ly Bang går på nian i Närpes högstadium. De fungerar alla tre som vänelever. Ly är dessutom ordförande i elevkåren, medan Lukas är styrelsemedlem.

Åke Norrgård har fungerat som skolmoffa i Övermark skola i åtta år. Här är han tillsammans med sjätteklassisterna Yazmine Ström, Hampus Fållbäck och Matilda Snickars.

Vänelever i högstadiet

SENIORER I SKOLAN • Folkhälsan koordinerar den svenska Seniorer i skolan-verksamheten i Finland.

• En senior i skolan är en vuxen person som på frivillig basis är en extra resurs i skolan, förskolan eller daghemmet eller på eftis, och som är ett stöd i arbetet för såväl för barn som för personal.

• En ökad vuxennärvaro skapar trygghet för barnen, skapar goda relationer till vuxna och ger barnen förebilder och kan ibland vara den enda kontakten ett barn har till den äldre generationen.

• En senior i skolan är också ett stöd för personalen. Dina arbetsuppgifter utformas enligt dina egna önskemål och intressen och i samråd med din kontaktperson.

Också i högstadiet har man ett system med vänelever, där varje klass i årskurs sju har två vänelever vardera i årskurs nio. Väneleverna har i sin tur en egen handledare för verksamheten, och de skilda special- och språkklasserna har egna vänelever. Lukas Strand, Josphina Toto och Ly Bang går alla tre i nian och fungerar som vänelever.

– Under den första veckan på terminen arrangerar vi olika lekar och annat program i syfte att göra de nya sjuorna mer bekväma i den nya skolmiljön. Sedan finns vi tillgängliga hela året om de behöver hjälp med att hitta rätt klassrum eller fråga om något annat, förklarar Lukas.

Traditionen är lång och i vilken grad de yngre eleverna väljer att utnyttja möjligheten varierar mycket och är väldigt individuell.

– Min målsättning är att de ska lära känna mig ordentligt, våga ta kontakt och komma

ihåg mig sedan, ler Ly. Men många är för blyga för att våga fråga även om de skulle behöva och vilja, tillägger hon.

Det är jättekul!

Lukas och Ly är även styrelsemedlemmar i skolans elevkår, som finns till för att skapa trivsam stämning i skolan och ordna olika evenemang för eleverna. Tyvärr är nu viljan betydligt större än möjligheterna, på grund av de rådande restriktionerna.

– Varje höst brukar elevkåren ordna ett ”Välkommen-disco” för att sjuorna ska lära känna de äldre eleverna. Det har haft en avgörande betydelse men tyvärr har vi ännu i år inte kunnat hålla något disco på grund av pandemin, berättar de.

De ger alla tre rådet till alla som vill bidra till att göra skolan till en bättre plats, att ställa upp som vänelever och även gå med i elevkårsarbetet.

– Det är jättekul - och samtidigt lär man sig ta ansvar, konstaterar Josphina.

•

NÄRPESINFO

16

Närpes stads informationstidning

Servicehandledarna har telefontid vardagar klockan 8–10: Södra Närpes: Lilli Groop 050 345 4947 Norra Närpes: Sofia Smått-Nyman 040 160 0673

Förändringar

inom hemvården Hemvård kan beviljas som stöd åt klienter som har svårigheter att klara sig och fungera i sin vardag. I hemvården ingår hemservice, stödtjänster, hemsjukvård och rehabilitering. Hemvård kan beviljas som tillfällig eller regelbunden service.

TEXT: Anna Waden, tf äldreomsorgschef

D

ET SENASTE ÅRET har hemvården i Närpes genomfört förändringar så att personalen ska ha mera tid i klienternas hem, kvaliteten i tjänsterna ska bli bättre och hemvårdens tjänster ska riktas till rätt klient i rätt tid. Under en pågående provperiod har bland annat personal omfördelats så att både servicehandledarna och rehabiliteringshandledarna dubblerats.

Låg tröskel Alla tjänster i hemmet söks via servicehandledarna. Tröskeln att ta kontakt ska vara låg. De ger råd och stöd om man känner att man börjar få svårt att klara sig i vardagen.

Servicehandledarna gör ett hembesök där klientens behov av service utreds. Som hjälp används ett bedömningsinstrument som heter RAI. I besöket deltar också

rehabiliteringshandledaren.

För att beviljas regelbunden hemvård behöver vårdbehovet vara tillräckligt stort. Har man ännu ett litet vårdbehov försöker man komma fram till vilka andra tjänster som är möjliga att ordna. Som hjälp för att på rättvis grund bevilja hemvårdens tjänster använder servicehandledarna stadens kriterier för beviljande av hemvård. Beviljas klienten hemvård görs en vårdplan upp tillsammans med klienten.

I vårdplanen kommer man överens om målsättningar och åtgärder för att funktionsförmågan ska förbättras och klienten ska klara sig att bo tryggt hemma. Servicehandledarna följer sedan klienten hela tiden denna är inskriven i hemvården.

Försämras eller förbättras klientens funktionsförmåga och situation i hemmet är det viktigt att man snabbt ingriper och justerar vårdplanen.

Avgörande för funktionsförmågan

Rehabilitering, aktivering och att få rätt hjälpmedel är avgörande för funktionsförmåga, trygghet och livskvalitet i hemmet. Rehabilitering och träning av de färdigheter klienten behöver klara av i sitt hem, sätts in genast det behövs. Rehabiliteringen planeras tillsammans med klienten och man gör upp målsättningar för att hemmasituationen ska förbättras. Centralt för alla tjänster i hemvården är att klienten ska ges förutsättning att klara sig så självständigt som möjligt i sin vardag.

Hemvårdens stödtjänster (exempelvis matservice och trygghetstelefon) beviljas enligt socialvårdslagen i första hand åt klienter som redan är beviljade regelbunden hemvård. Klarar man sig ännu utan

Hela personalen i hemvården arbetar tillsammans för att klienten ska ha det så bra som möjligt i hemmet.

Alla bidrar med sin yrkeskunskap

daglig hjälp i hemmet kan man få matservice via privata serviceproducenter. Har du frågor eller funderingar runt behov av hemvårdens stödtjänster är du välkommen att ta kontakt med servicehandledarna.

Bygger på klientens liv De klienter som beviljas regelbunden hemvård får en egen ansvarsläkare och en egen sjukskötare som ansvarar för klientens hälso- och sjukvård.

Sjukskötare kan göra hembesök vid behov dygnet runt och kontakt till läkare fås också dygnet runt. Medicin delas inte längre i samma utsträckning av hemvårdens personal utan medicin kommer färdigt delad i dospåsar från apoteket. Tjänsten kallas dosdispensering och är både tryggare och billigare för klienten än då man delar medicin i dosett.

Hela personalen i hemvården arbetar tillsammans för att klienten ska ha det så bra som möjligt i hemmet. Alla bidrar med sin yrkeskunskap. Som klient är man en viktig del då service planeras och utförs. I hemvården är det viktigt att utgå från klientens tidigare liv och bygga vidare på klientens egna intressen, värderingar, resurser och önskemål.

Hemvårdens personal använder ett rehabiliterande arbetssätt.

Det betyder enkelt sagt att man som klient uppmuntras att fortsätta att utföra alla de aktiviteter man klarar av att göra själv.

Förbättringsarbetet fortsätter nu med innehållet, kvaliteten och klientnöjdheten i hemvården.

Målet är att hemvården i Närpes ska vara en välfungerande och pålitlig service för Närpesborna, både nu och efter att verksamheten övergår i Österbottens välfärdsområde.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

17

TA HAND OM DITT AVFALL PÅ RÄTT SÄTT TEXT: Anna-Maria Mattfolk, Chef för miljövården, Västkustens miljöenhet

Alla har ansvar att ta hand om sitt avfall på rätt sätt. Avfall ska sorteras och man ska se till att avfallet inte hamnar på fel ställe. För hushållsavfallet behöver alla fastighetsinnehavare ha ett sopkärl och avtal med ett avfallstransportbolag om att de tömmer sopkärlet enligt bestämda intervaller. Sådant avfall från hushållen som inte kan läggas i sopkärlen ska föras till ekopunkterna eller till Botniarosks återvinningsstationer. Det är viktigt att man följer sorteringsanvisningarna och lägger avfallet i rätt insamlingskärl. Avfallet får inte lämnas utanför avfallsbehållarna vid ekopunkterna. Oy Botniarosk Ab ger råd om sorteringen och mycket information hittas också från www.botniarosk.fi.

För allas trivsel, för djurens hälsa, för naturen och miljön är det viktigt

att vi tar hand om vårt skräp. Avfall får inte lämnas i naturen eller på fel ställe. Nedskräpning är förbjudet och skräp får inte lämnas på platser där det inte hör hemma, till exempel vid vägkanten, i skogen, på andras tomter eller på allmänna platser. Avfall får inte heller lämnas i vattnet eller grävas ner i marken.

Avfall får inte brännas! Det händer tyvärr att det egna avfallet bränns utomhus på gårdar eller i egna värmepannor, men det är förbjudet. I en eldstad inomhus får man dock bränna obehandlat träavfall, ris, kvistar och små mängder pappers- och kartongavfall. En städad omgivning betyder en trygg och trivsam miljö för alla.

En städad omgivning betyder en trygg och trivsam miljö för alla

•

Vodite pravilno računa o svom otpadu!

Xử lý rác thải đúng cách!

TEKST: Anna-Maria Mattfolk, Šef za zaštitu okoliša, odjel za zaštitu okoliša Västkusten

Bài viết: Anna-Maria Mattfolk, Trường ban bảo vệ môi trường, Đơn vị quản lý môi trường Västkusten

Svi imaju odgovornost da na pravi način vode računa o svom otpadu. Otpad se mora razvrstati, te se treba pobrinuti da otpad ne završi na pogrešnom mjestu. Svi vlasnici nekretnina moraju imati kante za odlaganje kućnog otpada i ugovor sa firmom za odvoz smeća, koja će odvoziti smeće u određenim, ugovorenim intervalima. Otpad iz domaćinstva koji se ne može odlagati u kante za smeće, mora se odvesti u reciklažne stanice ili u centre za reciklažu Botniarosk. Važno je slijediti upute o sortiranju i odlagati smeće u kontejnere predviđene za tu vrstu otpada. Otpad se ne smije ostavljati izvan kontejnera (spremnika) u reciklažnim centrima. Oy Botniarosk Ab daje savjete o sortiranju, a veći broj informacija se može naći i na stranici www.botniarosk.fi Za dobrobit svih, za zdravlje životinja, te očuvanje prirode i okoliša važno je da pravilno odlažemo svoj otpad. Otpad se ne smije odlagati u prirodi ili na pogrešnim mjestima.

Zabranjeno je odlagati smeće tamo gdje mu nije mjesto, npr. uz cestu, u šumi, na tuđim parcelama ili na javnim mjestima. Otpad se takođe ne smije bacati u vodu ili zakopavati u zemlju.

Otpad se ne smije spaljivati! Nažalost, događa se da se vlastiti otpad pali izvan kuće, u dvorištima ili kotlovima za grijanje, ali to je zabranjeno. U kaminima (ognjištima) u kući smije se spaljivati neobrađeni drveni optad, granje i šiblje, te manje količine otpada od papira i kartona. Uređena okolina znači sigurnu i ugodnu sredinu za sve nas.

Mọi người đều có trách nhiệm trong việc xử lý rác thải đúng cách. Rác thải trước khi vất phải được phân loại và vất đúng nơi qui định. Đối với rác thải sinh hoạt các chủ sở hữu bất động sản đều phải có thùng rác riêng và đã được đăng ký với công ty vận chuyển thu gom rác thải thoả thuận chu kỳ thu gom rác.

Những rác thải không thuộc rác thải sinh hoạt không được vất vào thùng rác cá nhân tại nhà, trường hợp này rác thải phải được mang tới khu xử lý tái chế rác thải Botniarosk. Việc mọi người có ý thức phân loại đúng rác thải và vất rác đúng nơi qui định là việc làm vô cùng quan trọng. Rác thải không được vất phía bên ngoài thùng rác tại những địa điểm thu gom rác. Hãy tìm hiểu cách phân loại rác thải và các thông tin hữu ích khác trên trang chủ của công ty xử lý rác thải Botniarosk www.botniarosk.fi.

Xử lý rác thải đúng cách mang ý nghĩa vô cùng quan trọng tới sức khỏe của mọi người, đối với động vật, thiên nhiên cũng như môi trường sống. Rác thải không được vất bữa bãi trong thiên nhiên hoặc không đúng nơi qui định. Nghiêm cấm hoàn toàn việc vất rác bừa bãi, rác thải không được vất tại những nơi không thuộc phạm vi nhà ở ví dụ như tại ven đường, trong rừng, trên mảnh đất của người khác hay tại các địa điểm công cộng.

Rác thải cũng không được vất xuống nước hay chôn dưới đất.

Không được tự ý đốt rác thải! Bên cạnh đó đáng tiếc vẫn có một số trường hợp tự đốt rác thải ngoài trời như tại sân vườn hay lò đốt, việc làm trên hoàn toàn bị cấm. Tuy nhiên hộ cư dân có thể đốt gỗ, cành cây hay giấy bìa ca tông với số lượng nhỏ trong lò, bếp sưởi trong nhà Một môi trường sống sạch sẽ đồng nghĩa với việc mang lại cảm giác an toàn và thỏa mái cho mọi người.

18

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Stående från vänster: Rejoice, Nuna och Josphina.

Sitter från vänster gör pappa Nabil, Ester, Joeal och mamma Mouna.

Från Sudan till Närpes FOTON: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Närpes har varit proaktiva i sitt integrationsarbete. Det började småskaligt med kvotflyktingar i slutet av 1980-talet och fortsatte med arbetskraftsinvandring.

De senaste kvotflyktingarna som kom till Närpes var familjerna som kom från Sudan år 2014.

TEXT: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab

M

ARKUS BLOMQVIST VAR anställd som flyktingkoordinator år 2014 då fyra familjer om sammanlagt tjugo personer från Sudan anlände till Närpes.

Tillsammans med Blomqvist, som numera har andra uppgifter inom staden, görs ett besök

till familjen Toto för att höra hur de har det nu.

Familjen Toto består av Mouna, Nabil och deras fem barn: Nuna, 18 år, Josphina, 16 år, Rejoice, 13 år, Yoeal 8 år och Ester, ett år. Äldsta barnet studerar i gymnasiet och yngsta har nyligen börjat

på dagis. Deras modersmål är arabiska och i Finland har de studerat och lärt sig svenska.

En liten stad där man talar svenska

Resan till Finland föregicks av över tio år som flyktingar i Kairo, Egypten. Väntan var lång, och orsaken till deras flykt var krisen mellan nord och syd i Sudan. Familjerna var bosatta i konfliktområdet och var tvungna att lämna sitt hemland.

– Så fick vi höra om en liten stad i Finland som vi skulle flytta till. En liten stad där man talar svenska, berättar mamma Mouna.

– En liten stad, skrattar hon.

Jag som bodde i en stor stad.

Så visst var det lugnt här i början.

Ester är ett år och har just börjat på dagis i Näsby.

‫‪NÄRPESINFO‬‬

‫‪19‬‬

‫من السودان إىل نريبس‬

‫‪Närpes stads informationstidning‬‬

‫‪De äldre flickorna runt bor‬‬‫‪det tycker att det är det som‬‬ ‫‪är bra med Närpes, att det är‬‬ ‫‪lugnt här.‬‬

‫‪ÖVERSÄTTNING AV FÖREGÅENDE TEXT TILL ARABISKA: Jakobstads tolktjänster‬‬

‫ﻣن اﻟﺳودان إﻟﻰ ﻧﯾرﺑس‬

‫‪ Närpes‬ﺳﺑﺎﻗﺔ ﻓﻲ أﻋﻣﺎل اﻻﻧدﻣﺎج ﺑﮫ‪ .‬ﻟﻘد ﺑدات ﻋﻠﻰ ﻧطﺎق ﺻﻐﯾر ﻣﻊ ﻋدد ﻣن اﻟﻼﺟﺋﯾن ﻓﻲ ﻧﮭﺎﯾﺔ ﻛﺎﻧت‬ ‫اﻟﺛﻣﺎﻧﯾﻧﯾﺎت واﺳﺗﻣرت ﻣﻊ ھﺟرة اﻟﻌﻣﺎﻟﺔ‪ .‬آﺧر ﺣﺻﺔ ﻟﻼﺟﺋﯾن اﻟذﯾن وﺻﻠوا‬ ‫‪.‬ھﻲ ﻋﺎﺋﻼت ﻣن اﻟﺳودان ‪ ،‬ﺟﺎءت ﻓﻲ ﻋﺎم ‪Närpes 2014‬‬ ‫ﺗم ﺗﻌﯾﯾن ﻣﺎرﻛوس ﺑﻠوﻣﻛﻔﯾﺳت ﻛﻣﻧﺳﻖ ﻟﻼﺟﺋﯾن ﻓﻲ ﻋﺎم ‪ 2014‬ﻋﻧدﻣﺎ ﻛﺎﻧت أرﺑﻊ ﻋﺎﺋﻼت ﺑﺈﺟﻣﺎﻟﻲ ﻋﺷرﯾن ﺷﺧص‬ ‫وﺻﻠو ﻣن اﻟﺳودان إﻟﻰ ﻧﯾرﺑس‪ .‬ﺟﻧﺑﺎ إﻟﻰ ﺟﻧب ﻣﻊ ﻣﺎرﻛوس ‪ ،‬اﻟذي ﻟدﯾﮫ اﻵن ﻣﮭﺎم أﺧرى‬ ‫‪.‬داﺧل اﻟﻣدﯾﻧﺔ ‪ ،‬ﯾﺗم إﺟراء زﯾﺎرة ﻟﻌﺎﺋﻠﺔ ﺗوﺗو ﻟﻼﺳﺗﻣﺎع إﻟﻰ ﺣﺎﻟﮭم اﻵن‬ ‫ﺗﺗﻛون ﻋﺎﺋﻠﺔ ﺗوﺗو ﻣن ﻣﻧﻰ وﻧﺑﯾل وأطﻔﺎﻟﮭﻣﺎ اﻟﺧﻣﺳﺔ‪ :‬ﻧوﻧﺎ ‪ ، 18 ،‬ﺟوزﻓﯾﻧﺎ ‪ ، 16 ،‬رﯾﺟوﯾس ‪13 ،‬ﺳﻧﺔ‬ ‫‪ ،‬ﺳﻧﺔ واﺣدة‪ .‬أﻛﺑرھم ﻓﻲ اﻟﻣدرﺳﺔ اﻟﺛﺎﻧوﯾﺔ واﻷﺻﻐر ﻋﻣره ﺳﻧﺔ واﺣدة‪ .‬أرﺑﻊ ﺷﻘﯾﻘﺎت ‪ Esther‬ﺳﻧوات و ‪، Yoeal 8‬‬ ‫وواﺣد ﺷﻘﯾﻖ‬ ‫‪ .‬ﻟﻐﺗﮭم اﻷم ھﻲ اﻟﻌرﺑﯾﺔ وﻓﻲ ﻓﻧﻠﻧدا درﺳوا وﺗﻌﻠﻣوا اﻟﺳوﯾدﯾﺔ‬

‫ﺑﻠدة ﺻﻐﯾرة ﺣﯾث ﺗﺗﺣدث اﻟﺳوﯾدﯾﺔ‬ ‫ﺳﺑﻘت اﻟرﺣﻠﺔ إﻟﻰ ﻓﻧﻠﻧدا أﻛﺛر ﻣن ﻋﺷر ﺳﻧوات ﻛﻼﺟﺋﯾن ﻓﻲ اﻟﻘﺎھرة ‪ ،‬ﻣﺻر‪ .‬ﻛﺎن اﻻﻧﺗظﺎر طوﯾﻼ واﻟﺳﺑب‬ ‫ﻟﻔرارھم ﻛﺎﻧت اﻷزﻣﺔ ﺑﯾن اﻟﺷﻣﺎل واﻟﺟﻧوب ﻓﻲ اﻟﺳودان‪ .‬ﻋﺎﺷت اﻟﻌﺎﺋﻼت ﻓﻲ ﻣﻧطﻘﺔ اﻟﻧزاع و اﺿطروا ﻟﻣﻐﺎدرة وطﻧﮭم‬ ‫ﺳﻣﻌﻧﺎ ﻋن ﺑﻠدة ﺻﻐﯾرة ﻓﻲ ﻓﻧﻠﻧدا ﺳﻧﻧﺗﻘل إﻟﯾﮭﺎ‪ .‬ﺑﻠدة ﺻﻐﯾرة ﺣﯾث ﺗﺗﺣدث اﻟﺳوﯾدﯾﺔ ‪- ،‬‬ ‫‪.‬ﺗﺧﺑر اﻷم ﻣﻧﻰ‬ ‫‪.‬ﺑﻠدة ﺻﻐﯾرة ‪ ،‬ﺗﺿﺣك‪ .‬أﻧﺎ ﻣن ﻋﺷت ﻓﻲ ﻣدﯾﻧﺔ ﻛﺑﯾرة‪ .‬ﺑﺎﻟطﺑﻊ ﻛﺎن اﻟﮭدوء ھﻧﺎ ﻓﻲ اﻟﺑداﯾﺔ ‪-‬‬ ‫اﻟﺑﻧﺎت اﻻﻛﺑر ﺳﻧﺎ ﺣول اﻟطﺎوﻟﺔ ﯾﻌﺗﻘدون ان اﺣﺳن ﺷﺊ ﻓﯾﻧرﺑس‬ ‫ھو اﻟﮭدوء ھﻧﺎ‬

‫اﻟﻣدرﺳﺔ واﻟﺗﻌﻠﯾم واﻟﻌﻣل‬ ‫ﺗﻣﺎ ًﻣﺎ ﻣﺛل اﻵﺧرﯾن اﻟذﯾن ﻗدﻣوا إﻟﻰ ﻓﻧﻠﻧدا ﻷول ﻣرة ﻣن ﺧطوط اﻟﻌرض اﻷﻛﺛر دﻓﺋًﺎ‬ ‫‪.‬ﻟﯾﻠﺔ ﻧوﻓﻣﺑر ﻓﻲ ﻣطﺎر ﻓﺎﺳﺎ ﺳواء ﻛﺎﻧت ﺑﺎردة أو ﻣظﻠﻣﺔ‬ ‫‪.‬وﺻﻠت ﻋﺎﺋﻠﺗﺎن ﻣن أﺻل أرﺑﻊ ﻋﺎﺋﻼت ﻋﻠﻰ ﻧﻔس اﻟرﺣﻠﺔ ﻓﻲ ﺗﻠك اﻟﻠﯾﻠﺔ‬ ‫ﺑﻌد ﺗﺳﺟﯾل اﻟوﺻول ‪ ،‬ﺑدأ ﺗدرﯾﺑﮭم ﻋﻠﻰ اﻻﻧدﻣﺎج ﻓﻲ ‪.SÖFF i Yttermark‬‬ ‫ﻣدرﺳﺔ ﻛﯾف ﺗﺳﯾر اﻟﺣﯾﺎة ھﻧﺎ وﺗﻌﻠم اﻟﺳوﯾدﯾﺔ‪ .‬ﺑدأ أطﻔﺎل ﻋﺎﺋﻠﺔ ﺗوﺗو ﻓﻲ اﻟﻣدرﺳﺔ‬ ‫اﺳﺗﻣر اﻵﺑﺎء ﻓﻲ اﻟﺗﻌﻠﯾم اﻹﺷراﻓﻲ ﻟﻸﻛﺎدﯾﻣﯾﺔ اﻟﻣﮭﻧﯾﺔ وﻣﺎ إﻟﻰ ذﻟك ﻓﻲ اﻟﺗﻌﻠﯾم اﻟﻣﮭﻧﻲ‬ ‫ﺗدرب ﻧﺑﯾل ﻓﻲ ﺻﻧﺎﻋﺔ اﻟﻣﻌﺎدن ﻓﻲ‬ ‫‪ Närpes‬ﻓﻲ ‪YA‬‬ ‫وﺣﺻل ﻋﻠﻰ وظﯾﻔﺔ ﺑﻌد اﻟﺗﺧرج ﺗﻘرﯾﺑًﺎ ‪ NTM ،Närpes‬ﻟﻠﺧﺷب واﻟﻣﻌﺎدن‬ ‫‪ .‬درﺳت ﻣﻧﻰ ﻛوﻧﮭﺎ طﺎھﯾﺔ ﻓﻲ ‪Y.A‬‬ ‫وﻟدﯾﮭﺎ وظﯾﻔﺔ ﻓﻲ ﻓﻧدق‬

‫‪.‬اﻷﺣﻣر واﻷﺧﺿر‬ ‫‪.‬ﻧﻌﺗﻘد أن ﻛل ﺷﻲء ﻋﻠﻰ ﻣﺎ ﯾرام ﻓﻲ ﻓﻧﻠﻧدا ‪ ،‬ﻛﻣﺎ ﯾﻘوﻟون ‪-‬‬ ‫‪.‬ﺑﺎﺳﺗﺛﻧﺎء اﻟﺑرد واﻟظﻼم واﻟﺛﻠﺞ ﺗﺑﺗﺳم ﻣﻧﻰ ‪-‬‬ ‫أن اﻟﻣﺟﻣوﻋﺔ ﺑﺄﻛﻣﻠﮭﺎ اﻟﺗﻲ ﺟﺎءت ﻓﻲ ﻋﺎم ‪ 2014‬ﺗﻛﯾﻔت ﺟﯾدًا ﻓﻲ وطﻧﮭم اﻟﺟدﯾد و ‪ Blomqvist‬ﯾﻘول‬ ‫ﻣﺗﻛﺎﻣل ﺑﺄﻓﺿل طرﯾﻘﺔ‪ .‬ﺑﺎﻟﻣﻧﺎﺳﺑﺔ ‪ ،‬ﻟم ﯾﺻل ﻻﺟﺋو اﻟﻛوﺗﺎ إﻟﻰ ﻧﯾرﺑس ﻣﻧذ اﻟﺳوداﻧﯾﯾن‬ ‫أﺻدﻗﺎء ﻣن اﻟﺳودان‬ ‫ﺳﺗﺻﺑﺢ ﻧوﻧﺎ طﺎﻟﺑﺔ ﻗرﯾﺑًﺎ واﻟوظﯾﻔﺔ اﻟﺗﻲ ﺗﺣﻠم ﺑﮭﺎ ھﻲ ﻗﺎﺑﻠﺔ‪.‬‬ ‫‪ ،‬ﺟوﺳﻔﯾﻧﺎ و رﯾﺟوﯾس رﯾﺎﺿﯾﺗﯾن ﺟﯾدﺗﺎن‬ ‫‪.‬ﻓﻲ أﻟﻌﺎب اﻟﻘوى وﻛرة اﻟﻘدم ﻋﻠﻰ اﻟﺗواﻟﻲ‬ ‫ھل ﻣﺎرﺳت اﻟرﯾﺎﺿﺔ ﻓﻲ اﻟﻘﺎھرة أﯾﺿًﺎ؟‬ ‫‪".‬اﻻوﻻد ﻓﻘط‪ .‬ﺗﻘول ﺟوزﻓﯾﻧﺎ "ﻻ ﻓﺗﯾﺎت" ‪-‬‬ ‫ھﻧﺎك ﺑﻌض اﻷﺷﺧﺎص ﻣن اﻟﺳودان ﻓﻲ ﻓﻧﻠﻧدا وﻟدﯾﮭم اﺗﺻﺎل ﻣﻊ ﺑﻌﺿﮭم اﻟﺑﻌض‪ .‬ﻣﻧﻰ ﺗﻘول ذﻟك‬ ‫ﻓﻲ ﻓﺎﺳﺎ ﻟدﯾﮭم أﺻدﻗﺎء وﻛذﻟك ﻓﻲ اﻵﺧرﯾن ‪ Närpes.‬ﻗﺎﻣوا ﺑﺗﻧظﯾم ﺣﻔل ﻣﻊ أﻛﺛر ﻣن ‪ 200‬ﺿﯾف ﻓﻲ اﻟﻛﻧﯾﺳﺔ ﻓﻲ‬ ‫‪.‬ﻓﻲ اﻟﺳودان ‪ ،‬ھﻧﺎك أﻓراد ﻋﺎﺋﻠﺔ وأﻗﺎرب ﻋﻠﻰ اﺗﺻﺎل ﺑﮭم‬ ‫ﻣن اﻟﻧﺎﺣﯾﺔ اﻟﻧظرﯾﺔ ‪ ،‬ﻓﺈن ﻓﺗرة اﻧدﻣﺎج اﻟﻛوﺗﺎ ﻟﻼﺟﺋﯾن ھﻲ أرﺑﻊ ﺳﻧوات‪ .‬ﺧﻼل ﺗﻠك اﻷوﻗﺎت ‪ ،‬ﺗﺗﻠﻘﻰ اﻟﻣدﯾﻧﺔ ﻣوارد ل‬ ‫اﻹﺷراف ﻋﻠﻰ اﻟﺳﻛﺎن اﻟﺟدد‪ .‬ﻓﻲ اﻟﻣﻣﺎرﺳﺔ اﻟﻌﻣﻠﯾﺔ ‪ ،‬أﻧت ﺗﺳﺎﻋد ﻋﻧد اﻟﺣﺎﺟﺔ‬

‫‪Skola, utbildning‬‬ ‫‪och arbete‬‬

‫‪Precis som andra som kom‬‬‫‪mer till Finland första gången‬‬ ‫‪från varmare breddgrader var‬‬ ‫‪novembernatten vid Vasa Flyg‬‬‫‪plats både kall och mörk.‬‬ ‫‪Två av fyra familjer anlände‬‬ ‫‪med samma flyg den natten.‬‬ ‫‪Efter incheckningen i Närpes‬‬ ‫‪började deras integrations‬‬‫‪utbildning vid SÖFF i Ytter‬‬‫‪mark. Där fick de börja lära‬‬ ‫‪sig svenska och om hur livet‬‬ ‫‪fungerar här. Familjen Totos‬‬ ‫‪barn började i Yttermark skola.‬‬ ‫‪Föräldrarna fortsatte till Yr‬‬‫‪kesakademins handledande‬‬ ‫‪utbildning och sedan vidare till‬‬ ‫‪yrkesutbildning. Nabil utbildade‬‬ ‫‪sig inom metallbranschen vid‬‬ ‫‪YA i Närpes och fick arbete näs‬‬‫‪tan direkt efter examen vid en‬‬ ‫‪lokal firma. Mouna studerade‬‬ ‫‪till kock vid YA och har jobb på‬‬ ‫‪en restaurang i staden.‬‬ ‫‪– Vi tycker att allt är bra i‬‬ ‫‪Finland, säger de.‬‬ ‫‪– Utom kylan, mörkret och‬‬ ‫‪snön, ler Mouna.‬‬ ‫‪Blomqvist säger att hela‬‬ ‫‪gruppen som kom 2014 har‬‬ ‫‪anpassat sig bra i sitt nya hem‬‬‫‪land och integrerats på bästa‬‬ ‫‪sätt. Förövrigt har det inte an‬‬‫‪länt kvotflyktingar till Närpes‬‬ ‫‪sedan sudaneserna kom.‬‬

‫‪Vänner från Sudan‬‬ ‫‪Nuna blir snart student och‬‬ ‫‪drömyrket är barnmorska. Jos‬‬‫‪phina och Rejoice är duktiga‬‬ ‫‪idrottare, inom friidrott respek‬‬‫‪tive fotboll.‬‬ ‫?‪Idrottade ni i Kairo också‬‬ ‫‪– ”Pojkan. Int vi flickor”, säger‬‬ ‫‪Josphina.‬‬ ‫‪Det finns en del människor‬‬ ‫‪från Sudan i Finland och de har‬‬ ‫‪kontakt sinsemellan. Mouna‬‬ ‫‪berättar att de ordnade en fest‬‬ ‫‪med över 200 gäster i kyrkan i‬‬ ‫‪Närpes. I Vasa har de vänner‬‬ ‫‪och även i övriga Finland.‬‬ ‫‪I Sudan finns familjemedlem‬‬‫‪mar och släktingar som de har‬‬ ‫‪kontakt med.‬‬ ‫‪I teorin är kvotflyktingars in‬‬‫‪tegrationstid fyra år. Under den‬‬ ‫‪tiden erhåller staden resurser‬‬ ‫‪för att handleda de nya invå‬‬‫‪narna. I praktiken hjälper man‬‬ ‫‪till så länge det behövs.‬‬

‫•‬

20

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning FOTON: Ann-Mari Snickars och Bo-Göran Nygårds

Natursköna Vargbergets fritidscentrum är för många Närpesbor som ett extra hem där man tillbringar mycket tid året om. En plats för frisk luft, träning och avkoppling.

TEXT: Malin Haka

I

NFÖR FIRANDET AV Vargbergets 50-årsjubileum gav Vargbergskommittén ut en historik över fritidscentrets första 50 år och följande är en del axplock ur denna historik.

Hela projektet med Vargberget startade 1968 som en gemensam dröm för IF Kraft och Närpes OK om ett idrottsoch rekreationsområde. För att kunna förverkliga denna dröm lämnade föreningarna in en anhållan om att få bygga en skidstuga på kommunens mark på Vargberget, vilket godkändes av fullmäktige. Arbetet med att plocka ner en gammal bondstuga som stod i Yttermark och sedan bygga upp den igen på Vargberget gjordes helt på talko.

När arbetet med stugan var klart fortsatte man med att bygga bastu och skidsmörjningshall och den 1 mars 1970 kunde Vargberget officiellt invigas.

Många talkojobbare Genom åren har Vargbergskommittén – som består av Kraft skidor och Närpes OK – till lika delar, fortsatt arbetet med att bygga ut och förbättra Vargberget. Med projektpengar, bidrag från Närpes stad och andra föreningar samt otaliga talkotimmar har bland annat vandringsleder dragits, skidspår breddats och förlängts samt slalombacke, utsiktstorn och simplats byggts. Under de senaste tio åren har man om möjligt varit ännu aktivare på byggfronten. Man har byggt en ny bastu, grillkåta, lekplats och skidskyttestadion. Det senaste tillskottet är en motionstrappa i den gamla slalombacken.

– Arbetet med motionstrappan, som var ett Leaderfinansierat projekt via Aktion Österbotten, löpte på väldigt bra, berättar Ann-Mari Snickars som sitter i styrelsen för fritidscentret.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

21

NÄRPES SIMHALL INFORMERAR

Närpes Simhall Tfn 040 1600698

Simhallens öppethållningstid är onsdagar kl 17-21 och lördagar kl 9-16. OBS. klockslagen.

Under skolornas jullov (20.12-6.1) har simhallen öppet vardagar kl 14-21 och lördagar kl 9-16.

Vargberget

Avvikelser i öppethållningstider 20.12-6.1 till följd av helgdagar: Ons 23.12 Öppet 12-18 Tor 24.12 – sön 27.12 Stängt Må 28 – ons 30.12 Öppet 14-21 Tor 31.12 Öppet 12-16 Fre 1.1 Stängt Lör 2.1 Öppet 9-16 Må 4.1 Öppet 14-21 Tis 5.1 Öppet 12-18 Ons 6.1 Stängt

Ljussim Kom och koppla av i skenet av levande ljus samt stillsam musik onsdag 16.12 kl. 18-21. Åldersgräns 18 år.

Fritidsnämnden

Har du planer på en inglasning?

– Vi hade många som ställde upp på talko vilket var glädjande.

Något som också gläder Ann-Mari är att trappan redan är i flitig användning. Under hösten har trappan även fått belysning och en trappräknare samt digital infotavla har installerats.

– Vårt nästa projekt är ett skidlekland som kommer att byggas bakom Vargbergsstugan. Finansieringen är klar så nu återstår grovjobbet med att bygga själva leklandet. I vinter kommer avverkningen att påbörjas och sedan under våren och sommaren kommer markarbeten att göras för att skidlekparken ska kunna tas i bruk nästa vinter. Tanken med lekparken är att barn och ungdomar på ett lekfullt sätt ska få ta sig fram med skidorna.

Området byggs i en backe så att man får köra nedför, uppför men även i hinder och hopp.

Vi hoppas också att området kunde komma till användning under barmarkssäsong av de som gillar att cykla i terräng, tillägger Ann-Mari.

Hinderbana som byggs ut Förutom skidleklandet kommer en frisbeegolfbana att byggas i terrängen kring Vargberget.

Det är korgarna som för tillfället finns i Öjskogsparken som kommer att flyttas hit. Den påbörjade hinderbanan kommer också att byggas vidare på lite vartefter.

– Så vi börjar ha något för alla här på berget, säger AnnMari Snickars.

– Vår förhoppning är att vi alla tar väl hand om Vargberget och inte förstör genom att till exempel köra sönder spår med motorfordon eller kasta skräp i naturen. Vi vill njuta av fritidscentret i många år framöver, avslutar Ann-Mari.

•

TEXT: Malin Haka

De flesta vet att man behöver ett bygglov när man planerar att bygga ett hus eller en ekonomibyggnad.

Men det finns många åtgärder som kräver tillstånd, vilket alla inte är medvetna om. En sådan åtgärd är inglasning av balkong eller uteplats. På detaljplanerat område krävs ett åtgärdstillstånd för en inglasning medan det på oplanerat område räcker med en bygganmälan om inglasningen är under 20 m².

– På ett radhus eller våningshus är det viktigt att tänka på utseendet och valet av material så att det blir enhetligt för hela huset, säger Björn Snickars som är ledande byggnadsinspektör.

Andra åtgärder som kräver tillstånd är bland annat borrning av bergsvärme och installering av braskamin.

– Om du planerar att bygga eller renovera och är osäker på om det kräver tillstånd eller inte, ta kontakt så hjälper jag eller mina kollegor dig med dina frågor, säger Björn Snickars.

•

22

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Närpiön kaupungin vuoden 2021 t TEKSTI: Kent-Ole Qvisén

K

Ä Y N N I S S Ä O L E VA PANDEMIA on kuluneen vuoden aikana vaikuttanut kaupunkiin monin tavoin. Erilaiset viranomaisrajoitukset ovat vaikuttaneet lautakuntien toimintaan, ja epävarmuus tulevasta kehityksestä on aiheuttanut vaikeuksia pitää yllä toimintaa suunnitellulla tavalla.

Useamman lautakunnan toimintaan kohdistuneet rajoitukset ovat myös vaikuttaneet kaupungin talouteen kielteisesti sekä tulojen menetysten että lisäkustannusten myötä, erityisesti perusturvalautakunnassa.

Vuoden kunnallisverotulojen odotetaan laskevan kokonaisuudessaan, vaikka lomautukset ja irtisanomiset eivät ole olleet kovin yleisiä kaupungin alueella toimivissa yrityksissä.

Valtio on lisännyt kuntien valtionosuuksia ja nostanut väliaikaisesti kuntien osuutta yhteisöverosta kasvaneiden kustannusten ja vähentyneiden verotulojen korvaamiseksi.

Tämä apu on ollut tervetullutta, ja huolimatta siitä, ettei Närpiölle tullut kovin suuria lisäkustannuksia kevään ja kesän aikana, on viimeisen kuukauden aikana lisääntynyt covid-19 -tapausten lukumäärä aiheuttanut selvän kustannusten nousun pääasiassa perusturvatoimialalla johtuen testaamisesta, tartuntojen jäljittämisestä ja yksiköiden lisääntyneestä suojavarusteiden käytöstä.

ERIKOISSAIRAANHOIDON PANDEMIAN VUOKSI voimakkaasti kasvaneita kustannuksia ei ole siirretty kuntien maksettavaksi, vaan valtion sairaanhoitopiireille osoittamien suorien tukien arvioidaan kattavan suurimman osan kuluista.

Vaikka verotulot alittavat talousarvion tänä vuonna, auttavat vähentyneet nettokustannukset ja valtion korvaukset korotettujen valtionosuuksien muodossa pitämään talouden tasapainossa. Koko vuoden tuloksen odotetaankin olevan ylijäämäinen.

LAUTAKUNTIEN VUODEN 2021 TALOUSARVIOESITYKSET noudattavat valtuuston syyskuussa vahvistamaa talousarviokehystä. Nettokustannukset nousevat kuitenkin peräti 1,9 milj. eurolla verrattuna vuoden 2020 alkuperäiseen talousarvioon, eli 3,1 prosentilla. Tämä johtuu muun muassa henkilöstökustannusten noususta peräti 1,5 milj. eurolla, eli 4,0 prosentilla. Normaalin 1,5 prosentin henkilöstökustannusten nousun lisäksi henkilöstöä laajennetaan pääasiassa sivistyslautakunnassa useilla uusilla toimilla ja viroilla.

Myös erikoissairaanhoidon kustannukset budjetoidaan ensi vuonna hieman korkeammalle tasolle. Tarkastellessa suurimpia lautakuntia voidaan todeta, että perusturvalautakunnan ulkoiset/sisäiset nettokustannukset kasvavat 1,3 milj. eurolla ja sivistyslautakunnan 0,9 milj. eurolla. Tekninen lautakunta puolestaan vähentää nettokustannuksiaan 0,3 milj. eurolla.

Kunnallisvero on budjetoitu 26,1 milj. euroon, mikä on 2,6 prosenttia eli 700 000 euroa vähemmän kuin vuoden 2020 talousarviossa. Yhteisövero laskee 0,2 milj. eurolla 2,6 milj. euroon, kun taas kiinteistöveroa kertyy 3,6 milj. euroa.

Kiinteistöveron arvioidaan nousevan 450 000 eurolla ensimmäisen tuulipuiston alkaessa tuottaa kiinteistöveroa.

Yhteensä verojen odotetaan laskevan 0,5 milj. eurolla ensi vuonna verrattuna tämän vuoden talousarvioon.

VUODEN 2020 VALTIONOSUUKSIA on muutettu useita kertoja vuoden aikana. Sekä lisäyksiä että vähennyksiä on tehty sitä mukaa kun on valmistunut uusia laskelmia pandemian vaikutuksista kuntien talouteen.

Pandemia vaikuttaa myös vuoden 2021 tulokseen, koska kuntien kustannusten arvioidaan kasvavan jossain määrin.

Uusimpien laskelmien mukaan kaupungin valtionosuudet kasvavat peräti 2,2 milj. eurolla verrattuna vuoden 2020 tarkistamattomaan talousarvioon.

Valtionosuuksina arvioidaan kertyvän ensi vuonna yhteensä 34,5 milj. euroa.

Vuosi 2019 2020 2021 Sijoitusmarkkinoiden tämän (ulkoinen 1000 euroa) Tilinpäätös Talousarvio+muut Tal.arvio ehd. vuoden alkupuolen levottomuudesta huolimatta ovat Toimintatuotot 9 354 8 510 8 635 useimmat sijoitukset palauttaToimintakulut -67 358 -70 083 -72 099 Toimintakate -58 004 -61 573 -63 464 neet arvonsa vuoden alusta.

Verotulot 31 841 32 750 32 300 Ensi vuoden kehitystä leimaa Valtionosuudet 30 357 32 300 34 500 tietysti suuri epävarmuus, mutRahoituskulut ja -tulot 640 191 268 ta kaupunki voi toivottavasti silVuosikate 4 835 3 668 3 604 loinkin laskea 5-600 000 euron Poistot -3 161 -3 684 -3 635 lisäyksen kassaan.

Tilikauden tulos 1 674 -16 -31 Poistoeron lisäys (-) tai vähennys (+) -2 821 250 250 VUOSIKATE ON KULUVAN Varausten muutos 3 000 0 0 VUODEN TASOLLA, eli noin Tilikauden yli/alijäämä 1 853 234 219 3,6 milj. euroa, minkä vuoksi

talousarvio on 218 550 euroa Asukasluku 9479 9479 9479 ylijäämäinen 3,6 milj. euron Verotulot (€/asukas) 3359 3455 3408 poistojen ja 250 000 euron tiValtionosuudet (€/asukas) 3203 3408 3640 linpäätössiirtojen jälkeen.

Vuosikate (€/asukas) 510 387 380 Vuosikate % poistoista 153 100 99 Vuosien 2021-2023 invesLainat yhteensä (milj. euro) 32,5 39,0 53,0 tointisuunnitelmassa jatketaan Lainat (€/asukas) 3429 4118 5596 merkittäviä investointeja NärNettoinvestoinnit (milj. €) 12,6 9,8 18,8 piön terveys- ja palvelukeskukseen. Ensi vuonna viedään

Tilinpäätös 2019 ja talousarvio 2020-2021

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

23

Huolehdithan jätteistäsi oikein!

talousarvio

TEKSTI: Anna-Maria Mattfolk, Ympäristönsuojelupäällikkö, Länsirannikon ympäristöyksikkö

loppuun Alinan, Efraimin ja Solbackenin 2,1 milj. euron investoinnit. Terveyskeskuksen ensimmäisen kerroksen peruskorjaus ja laajennus aloitetaan 2,6 milj. euron investoinnilla. Asumisyksiköiden osalta voidaan laskelmiin sisällyttää 0,3 milj. euroa ARA:n avustuksia. Ensi vuoden suurimmat investoinnit tehdään kuitenkin sivistyslautakunnassa.

Mosebacken koulu valmistuu 4,2 milj. eurolla ja yläkoulun rakentaminen jatkuu 6 milj. eurolla talousarviossa. Yläkoulu tulee olemaan hieman arvioitua halvempi, eli 12,3 milj. euroa, ja se valmistuu vuonna 2022. Suunnitelmaan on lisätty uutena kohteena uuden päiväkodin rakentaminen keskustan alueelle 1 milj. eurolla. Tämä rakennushanke voi tulla ajankohtaiseksi vuoden aikana riippuen päivähoitoa tarvitsevien lasten lukumäärästä.

ja erilaisina avustuksina ja myyntituloina saadaan 0,6 milj. euroa. Ensi vuoden investointitalousarvio on todennäköisesti suurin koskaan asukasta kohti Närpiön kaupungin historiassa. Tämä tarkoittaa myös sitä, että lainataakka kasvaa peräti 14 milj. eurolla.

Tarkastellessa taloussuunnitelman etenemistä, voidaan todeta, että investoinnit jatkuvat vuonna 2022 9,6 milj. eurolla laskien vuonna 2023 3,1 milj. euroon.

Korkean investointitason vuoksi lainojen arvioidaan kasvavan jopa 9 milj. eurolla ensi vuonna ja 5 milj. eurolla vuonna 2022, mutta sitten taso lähtee laskuun vuoden 2023 2 milj. eurosta. Lainojen arvioidaan olevan korkeimmillaan vuonna 2022 nousten 6124 euroon asukasta kohti, ylittäen selvästi maan kuntien keskitason.

NÄIDEN INVESTOINTIEN LISÄKSI suunnitelmaan sisältyy noin 0,6 milj. euroa katujen ja teiden parannuksiin ja laajennuksiin eri puolilla kaupunkia.

Bruttona investointeja tehdään yhteensä noin 19,3 milj. euron edestä ensi vuonna

K A U P U N G I N K Ä Y T T ÖTALOUS ON tasapainossa koko taloussuunnitelmakauden 2021-2023 ollen joka vuosi ylijäämäinen, mutta ylijäämät saisivat olla suurempia lainataakan pitämiseksi tavanomaisemmalla tasolla.

•

Jokaisella on vastuu huolehtia jätteistään asianmukaisesti.

Roskat on lajiteltava ja pidettävä huolta, etteivät ne päädy väärään paikkaan. Kotitalousjätteiden osalta kaikilla kiinteistön omistajilla on oltava jäteastia ja sopimus jätehuoltoyrityksen kanssa roskien tyhjentämisestä tietyin väliajoin.

Kotitalousjäte, jota ei saa laittaa jäteastiaan, on vietävä ekopisteelle tai Botniaroskin kierrätysasemalle. On tärkeää noudattaa lajitteluohjeita ja laittaa roskat oikeaan keräysastiaan. Roskia ei saa jättää ekopisteiden jäteastioiden ulkopuolelle. Oy Botniarosk Ab antaa lajitteluneuvontaa ja osoitteesta www.botniarosk.fi löytyy myös paljon tietoa.

Meidän jokaisen hyvinvoinnin, eläinten terveyden, luonnon ja ympäristön kannalta on

tärkeää, että huolehdimme roskistamme. Roskia ei saa jättää luontoon tai väärään paikkaan. Roskaaminen on kielletty, eikä roskia saa jättää paikkoihin, joihin ne eivät kuulu, esim. tienvarsille, metsään, muiden tonteille tai julkisille paikoille. Mitään jätettä ei myöskään saa jättää vesistöihin tai haudata maahan.

On myös syytä muistuttaa, että roskien polttaminen on kielletty! Valitettavasti roskia poltetaan pihoilla tai omissa lämmityskattiloissa, vaikka se on kielletty. Sisätakassa saa kuitenkin polttaa käsittelemätöntä puujätettä, risuja, oksia ja pieniä määriä paperi- ja pahviroskaa.

Siisti ympäristö on meille kaikille turvallinen ja viihtyisä.

•

Terveydenhuollon ajanvaraus verkossa Verkkoajanvarauksen kautta on mahdollista itse varata aika laboratorioon, röntgeniin, hoitajan vastaanotolle, terveysasemille tai perhekeskukseen.

Laboratorio on siirtynyt kokonaan verkkoajanvaraukseen, ja käyntiä varten on aina varattava aika. Laboratorioajan voi varata myös soittamalla laboratorion ajanvaraukseen 040 184 2245 maanantaista perjantaihin kello 13–14. Muistathan, että laboratorio- tai röntgentutkimuksiin tarvitaan aina lähete ennen ajan varaamista. Ultraäänitutkimusta ei voi varata sähköisesti.

Muille vastaanotoille voi varata ajan soittamalla kuten ennenkin, jos et voi asioida sähköisesti tai et löydä etsimääsi.

Verkkoajanvarauksen löydät Närpiön kaupungin verkkosivuilta kohdasta ”Sosiaalihuolto ja terveydenhoito”, oikealla valikossa on linkki verkkoajanva-

raukseen. Linkki sähköiseen ajanvaraukseen löytyy myös kohdasta ”Ajanvaraukset”.

Verkkoajanvarauksen suora osoite on narpes.fi/fi/ajanvaraukset.

Valitse ensin ”Varaa uusi aika”, ja sen jälkeen toivomasi vastaanotto. Jos haluat tehdä varauksen, valitse oranssilla värillä merkitty aika. Jos olet varannut ajan ja huomaat sen myöhemmin olevan vielä oranssilla merkitty, tarkoittaa se sitä, että juuri siihen aikaan on tarjolla useampi varattava aika.

Täytä tietosi ja matkapuhelinnumerosi +358 alkavassa muodossa (esim. +358401234567), niin saat vahvistuksen tekstiviestinä.

Saat myös tunnuksen, jota voit käyttää ajan perumiseen tai muuttamiseen. Jos haluat muuttaa tai perua ajan, valitse ”Muokkaa varauksiasi” ajanvarauksen aloitussivulta.

•

K Posti Oy Posti Green

God jul & Gott nytt år!

Tack till alla kursdeltagare, timlärare och samarbetsparter för det gångna året!

Vårterminens kursprogram delas ut 31.12.

Välkommen med i vår!

Närpes stad tillönskar alla invånare och vänner en riktigt God Jul och ett Gott Nytt Å r!

Närpiön kaupunki toivottaa kaikille asukkailleen ja ystävilleen oikein Hyvää Joulua ja Hyvää Uutta Vuotta!

KONTAKTUPPGIFTER STADSHUSET

Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111 e-post: staden@narpes.fi

ÖPPETHÅLLNING

Må-fre kl. 8–15.45 Se närmare info på stadens webbplats.

ÖVRIGA UPPGIFTER

E-postadresser: fornamn.efternamn@narpes.fi

Besök också Närpes stad på

www.narpes.fi