Närpes Info 2/18

NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning • Närpiön kaupungin tiedotuslehti

2/2018

Välkommen till nya torget!

• • • •

Hälsningar från lägerskolor Närpes stads budget 2019 Bokbussen förr och nu Närpes Fjärrvärme växer

NÄRPESINFO

2

Redo för förändringar

LEDARE FOTO: Jessica Lindgren

Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör

PÄÄKIRJOITUS Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja

Närpes stads informationstidning

F

Få samhällen på landsbygden har utvecklats i samma takt som Närpes under 2000-talet.

Aktiviteten både inom primärnäringar, industri och service är intensiv. Arbetslösheten är låg och befolkningen ökar framför allt genom arbetskraftsinvandringen från andra länder.

Det är uppenbart att förändringstakten i samhället ökar. Endast den som är alert kan dra full nytta av de nya trenderna, som globalt är bland annat anpassning till klimatförändringen och digitalisering av olika verksamheter. Med tanke på initiativkraften, företagsamheten och samhörigheten i Närpes finns goda förutsättningar att kunna ta vara på nya möjligheter. Även den kommunala sektorn genomgår förändringar och mest aktuellt är reformarbetet inom vård- och omsorg. Försöken att få till stånd en reform inom vården har pågått på nationell nivå i över tio år. Det är fortfarande oklart om det blir någon vård- och landskapsreform under den korta tid som finns kvar av innevarande riksdagsperiod. Oberoende av om det blir en nationell vårdreform eller inte står organiseringen och produktionen av vårdtjänster inför förändringar. Inom flera landskap och sjukvårdsdistrikt i Finland pågår en frivillig integrering av socialvård, primärhälsovård och specialsjukvård. Vasa sjukvårdsdistrikt har inlett

en diskussion om beredning av en modell för Österbottens välfärdsområde.

Vilka de nya lösningarna än blir har vården och omsorgen i Närpes en god grund att bygga vidare på. I förhållande till andra områden är vårdtrapporna välfungerande – de olika vårdformerna fungerar relativt bra som en helhet och svarar mot klienternas olika behov. Social- och hälsovårdsservicen i Närpes kunde i många fall nyttjas som god praxis även på större områden. Närpes stad gör som bäst omfattande investeringar i utrymmen inom vård- och omsorgssektorn. Det gör att invånarna i Närpes kan känna sig trygga inför framtiden oberoende av hur det går med reformerna – utrymmena är i varje fall moderna.

Lokalt pågår utredningen om en eventuell samgång mellan Närpes stad och Kaskö stad.

Speciellt på lång sikt kunde en sammanslagning av städerna ha betydelse för regionens utveckling. Enligt överenskommen tidtabell skulle fusionen kunna förverkligas från och med 1.1.2021. Själva utredningen borde vara klar i god tid på vårvintern 2019 för att fullmäktige i de båda städerna ska kunna fatta beslut om fusionen i mitten av juni nästa år.

Dessförinnan kommer invånarna att höras under våren.

Närpiö on valmis muutoksiin

H

Harva maaseutuyhteiskunta on kehittynyt yhtä kovaan tahtiin kuin Närpiö 2000-luvulla. Sekä peruselinkeinojen kohdalla, teollisuudessa että palvelusektorilla on erittäin vilkasta. Työttömyysluku on alhainen ja väestö kasvaa, erityisesti muista maista tulevan työvoimaperäisen maahanmuuton kautta. On myös selvää, että muutostahti yhteiskunnassa kasvaa.

Valpas toimija voi hyödyntää uudet trendit mahdollisimman hyvin; maailmanlaajuisesti kyse on muun muassa ilmastonmuutokseen sopeutumisesta ja monien alojen digitalisaatiosta. Närpiöläisen aloitekyvyn, yrittelijäisyyden ja yhteishengen ansiosta meillä on hyvät edellytykset hyödyntää tarjoutuvat uudet mahdollisuudet.

Myös kuntasektori käy läpi muutoksia, ja erityisen ajankohtaista on perusturvapalveluiden uudistaminen. Hoitoalan uudistusta on valtakunnallisella tasolla yritetty viedä läpi jo yli vuosikymmenen ajan. On yhä epäselvää, toteutuuko sote- ja maakuntauudistus jäljellä olevan lyhyen eduskuntakauden aikana.

Riippumatta siitä, toteutuuko valtakunnallinen soteuudistus on muutoksia luvassa hoivapalveluiden järjestämiseen ja tuottamiseen. Useissa Suomen maakunnissa ja sairaanhoitopiireissä on meneillään vapaaehtoinen sosiaalihuollon, perusterveydenhoidon ja erikoissairaanhoidon

yhdistäminen. Vaasan sairaanhoitopiiri on pannut vireille keskustelun mallin laatimisesta Pohjanmaan hyvinvointialueelle.

Olivat uudet ratkaisut mitä hyvänsä, on Närpiön perusturvalla joka tapauksessa hyvä pohja, jolle rakentaa. Muihin alueisiin verrattuna hoitoportaat toimivat hyvin – eri hoitomuodot toimivat suhteellisen hyvin kokonaisuutena ja vastaavat asiakkaiden tarpeisiin. Närpiön sosiaali- ja terveydenhoitopalveluiden käytännöistä voitaisiin monessa suhteessa ottaa mallia myös suuremmilla alueilla. Närpiön kaupunki tekee parhaillaan huomattavia investointeja perusturvasektorin tiloihin. Tästä johtuen Närpiön asukkaat voivat siis tulevaisuudessakin tuntea itsensä turvalliseksi uudistuksista riippumatta – ainakin tilat ovat modernit ja ajan tasalla.

Paikallisella tasolla käynnissä on selvitys mahdollisesta Närpiön kaupungin ja Kaskisten kaupungin yhdistymisestä. Kaupunkiliitoksella voisi olla merkitystä alueen kehitykselle, erityisesti pitkällä tähtäimellä. Sovitun aikataulun mukaan liitos voisi toteutua alkaen 1.1.2021.

Varsinaisen selvitystyön tulisi olla valmis hyvissä ajoin kevättalvella 2019, jotta molempien kaupunkien valtuustot voivat päättää liitoksesta kesäkuun puolessa välissä ensi vuonna. Tätä ennen tullaan kuulemaan asukkaita kevään aikana.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

3

FOTO: Anna Sand/Kustmedia Ab

Metoderna har utvecklats enormt Efter drygt 33 år i stadens tjänst gjorde BoErik Liljedal sin sista arbetsdag i mitten av september. Från och med årsskiftet går han officiellt i pension, och lever numera ett ”typiskt manligt pensionärsliv på landsbygden”, så som han själv uttrycker det.

TEXT: Anna Sand/Kustmedia Ab

Bo-Erik Liljedal har hunnit koppla av och varva ned ordentligt. Han ser tillbaka på tre decennier med ett intressant arbete.

Han började som planläggningstekniker på Närpes stad 1985, och studerade i början av 1990-talet vidare under tre års tid för att bli lantmäteriingenjör.

Sedan 1996 har han fungerat som planläggningsingenjör, på planläggningsavdelningen där ett team på tre personer ansvarat för utvecklingen av Närpes stad på kartan.

– Det bästa med mitt arbete var möjligheten att få vara med och påverka utvecklingen av staden. Att rita upp visioner och strategier och sedan hålla i trådarna för dessa. Samtidigt är det viktigt att man har en helhetssyn och inte enbart ser

till vissa områden, konstaterar Bo-Erik.

Arbetet har inneburit att han fungerat som spindeln i nätet och många gånger också som koordinator i de dragkamper som kan uppstå när det finns flera olika viljor.

– En jämlik behandling av alla markägare är A och O – det är oerhört viktigt att man håller en rak linje, anser Bo-Erik.

Under de tre decennierna har mycket hänt gällande både arbetsmetoder, lagstiftning, medborgarnas påverkningsmöjligheter samt kommunens ställning i förhållande till andra myndigheter.

– Arbetsmetoderna har förändrats radikalt. På 1980-talet skedde alla kartarbeten ännu manuellt och kartritarna var riktiga konstnärer, minns Bo-

Erik. Idag är allt datoriserat.

Lagstiftningen har luckrats upp så till vida att markägarna och medborgarna idag har betydligt större möjligheter att påverka planläggningen.

– Samverkan eller växelverkan, öppenhet och information genomsyrar processerna idag.

Systemet är helt annorlunda än för 30 år sedan, och resultatet blir betydligt bättre när man får mer feedback från fältet. Den egna åsikten är inte alltid den bästa, ler Bo-Erik.

Ytterligare en stor förändring som skett under åren, är det faktum att det sedan början av 2000-talet är kommunens eller stadens eget fullmäktige som själv fastställer alla general- och detaljplaner, även strandplaner.

– Tidigare, innan den nya markanvändningslagen trädde

i kraft, fastställdes alla planer av det som idag är NTM-centralen. De har fortfarande alltid ett finger med i spelet, men byråkratin var mer komplicerad förut, anser Bo-Erik.

Livet som nybliven pensionär passar honom ypperligt, eftersom det inte råder någon brist på sysselsättning. Med både hus och sommarstuga i Norrnäs finns det alltid något att göra, och Bo-Erik tillbringar gärna så mycket tid som möjligt i skog och mark.

– Nu pågår älgjakten som jag deltar i, men skogsbruk är nog min favorithobby. Som bäst håller jag på med en del röjningsarbete, berättar han.

Bo-Erik ser även fram emot vinterhalvåret och hoppas på snö för att kunna skida och motionera, något som han gärna gör.

REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING Tidning nr. 23 • December 2018 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2, 64200 Närpes

ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist REDAKTIONSRÅD: Åsa Snickars, Malin Haka, Jim Eriksson, Mikaela Liljedal

TRYCKERI: GRANO 2018

ÖVERSÄTTNINGAR: Närpes Stad/Anna Nyman

PÄRMBILD FOTO: Malin Haka

LAYOUT: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 5300 exemplar. Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes

•

4

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

LÄGERSKOLOR Lägerskola i Kuusamo - PJELAX SKOLA

TEXT: elever i åk 5-6 FOTO: Mona Göthelid och Patrik Bergvik

Årskurs 5-6 i Pjelax skola åker på lägerskola vartannat år. I höst var det andra gången skolan åkte iväg till Oivanki Nuorisokeskus i Kuusamo. Efter en lång bussresa väntade ett spännande program med fina naturupplevelser för våra elever. Dagarna i Kuusamo bestod av teamwork, vandring längs Pieni karhunkierros 12 km, besök på rovdjursparken Kuusamon Suurpetokeskus, forsränning, fiske, tygtryck och naturligtvis bastubad med tillhörande dopp.

•

Lägerskola på Gåshällan - MOSEBACKE SKOLA TEXT: Erica Lassfolk, åk 5 FOTO: Andreas Stenfors

Onsdagen den 14 augusti 2018. På morgonen for jag till skolan och väntade på att åka till Gåshällan. Båtfärden var väl okej, tror jag. Efter att vi gått på utfärd åt vi köttbullar och potatis. Efter det hade vi lektioner förstås – nä, nä, vi skulle inte slippa skolan så lätt nej. Efter fritid rensade vi fisk, det gick bra tills det var dags att ta bort inälvorna, det var lite äckligt. Efter det grillade vi dem. Sen sjöng vi sånger, bastade och simmade, det var ganska kallt i början men man vande sig.

Sen grillade vi marshmallows, det var gott. Vi berättade spökhistorier vid läggdags.

På torsdag åkte vi till Grytskär och Märigrund. Båtresan var rolig för båten guppade, men inte så kul för de som blev sjösjuka förstås. Vi tittade på en jungfrudans, en ryssugn, ett fiskemuseum och på gulliga får. Efter det åt vi tortillas, det var gott. Sen åkte vi hem till Gåshällan. Där lekte vi och simmade. Det var kallt. Efter fritid åt vi fiskpinnar och potatis, sen simmade vi, det var iskallt. När typ alla hade gått så var det bara jag, Selma, Elias och Fanny Li, vi hoppade samtidigt och skrek: Gåshällan är bäst! Sen på kvällen lekte vi sanning eller konka. Jag somnade direkt.

Fredag var sista dagen på Gåshällan. Jag var lite ledsen för att lägerskolan snart var över. Vi städade rummen och tog med väskorna till Skepparklubbens brygga för det var inte säkert på bryggan vid Gåshällan, p.g.a. den hårda blåsten. Sen gick vi tillbaka och åt makaroner och köttfärssås. Sen åkte vi till Norrnäs fiskehamn. Det var en rolig lägerskola!

•

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

5

Texterna i sin helhet kommer att publiceras på Närpes Stads hemsida.

Lägerskola i Piispala - ÖVERMARK SKOLA TEXT: Erik Ylsöbäck åk 5, Natalie Snickars och Sebastian Gullmes åk 6 FOTO: Annika Nybacka

På bilden ser ni oss elever från klasserna 5 och 6 från Övermark skola som är på lägerskola i Piispala.

Vi underbara elever har varit med om bl.a. tygtryck av en t-shirt som syns på bilden. Vi har också fått vara med om bl.a. bågskytte, bowling, stenamulett och en stuntbana.

Desirée Valsberg-Småros och Victoria Rajasalo var med som lärare från skolan.

•

Lägerskola i Piispala, PÖRTOM SKOLA

TEXT: Johanna Häggkvist, Cecilia Palmgren och Erna Subasic.

FOTO: Kristina Smått och Anne-Maj Wallin

Vi hade fyra helt underbara dagar i Piispala. Det var bara vädret som var lite dåligt. Vi hade många trevliga och roliga stunder. Aktiviteter vi hade var t.ex. paddling, klättring och bowling. Det som många tyckte var roligast var att klättra upp för klätterväggen. Vi var också och simmade en gång till simhallen. Ett annat gott minne från Piispala var att vi tryckte egna t-skjortor.

•

NÄRPESINFO

6

Närpes stads informationstidning

LÄGERSKOLOR Lägerskolan i Piispala - VÄSTRA NÄRPES SKOLA Vi, åk 5-6 i Västra Närpes skola, var till Piispala på lägerskola i september. 18 elever, två lärare, samt två föräldrar åkte iväg. Bussresan tog länge och vi hann spela kort, prata, sova, räkna bilar, måla, lyssna på Peters historia om Lapuafabriken. Bussen delades med Pörtom och Yttermark skolor.

Vi hade en Piispala-dagbok där vi skrev vad vi gjort under dagen. Vi tillverkade smycken av stenar, tryckte på t-skjortor, vattenäventyr, klättrade i stuntbana, badade, grillade korv, stekte plättar över öppen eld, testade bågskytte och curling.

De flesta gillade att trycka på t-skjortor. Ledaren pratade finska och engelska, så man förstod inte vad hon sa, men vi nickade med huvudet och låtsades förstå. Bågskytte var roligt, men köerna blev långa. Under vattenäventyret fick vi hoppa från hopptorn, balansera på skumgummistockar, spela bollspel, osv.

En kväll var det disco med dålig musik. Övriga kvällsaktiviteter var att spela monopol, umgås, yoga-challenge, titta på tv och simma.

Vi tycker att man ska åka på lägerskola om man får chansen. Man lär känna nya människor, får testa nya aktiviteter, lär sig sova borta, lär känna alla i klassen bättre, lär sig att samarbeta, ta ansvar och prata mera finska. Vi är stolta att vi klarade detta och framförallt är det ett minne för livet!

TEXT: elever i åk 5-6 FOTO: Peter Hällbacka

•

Lägerskola i Piispala - STENBACKENS SKOLA TEXT: Emilia Jakobsson, åk 5

Den 17-20.9.2018 var vi, åk 5 och 6 i Stenbackens skola, på lägerskola till Piispala. När vi kom åt vi lunch. All mat som vi fick var jättegod. Det var alltid program efter lunchen och sedan fritid. Vi hade ganska mycket fritid under lägerskolan, men också mycket program. Det var kul med fritid men snart var det middag. Sedan var det läggdags, men före det skrev alla dagbok. Program som vi hade var bl.a. paddling, bågskytte, väggklättring, stenslipning, lägerolympiad, bastu, simning, bowling och sång vid lägerelden.

Många av oss fick prova på flera nya saker. Lägerskolan var jätterolig och kommer att vara ett minne för livet.

•

TEXT: Janita Bäck, åk 6

Åk 5-6 i Stenbackens skola var i Piispala fyra dagar i september. Vi gjorde många roliga saker. Första dagen tryckte vi skjortor och hade strandbastu. Följande dag hade vi ”olympiska spelen” med olika tävlingar i en bollhall. Vi hade också orientering där vi skulle göra olika uppgifter vid kontrollerna.

Samma kväll hade vi lägerdisco! Tredje dagen klättrade vi i klättertornet (13 meter!). Vi fick också prova på bågskytte, paddla kanot och en stuntbana som krävde balans. Dessutom slipade vi stenar som blev fina. På kvällen hade vi lägereld. På fritiden fick man simma och bowla. Jag tyckte att lägerskolan var ganska rolig men maten var inte riktigt i min smak.

•

FOTO: Andrea Holmberg

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

7

LEDIGA LÄGENHETER

Lägerskola i Piispala - YTTERMARK SKOLA

PÖRTOM: Prästhagen, A 2r+kv 33 m² Prästhagen, B 1r+k 29 m² Prästhagen, B 1r+k 29 m² Prästhagen, B 1r+k 29 m² Prästhagen, B 2r+k 55 m² Prästhagen, C 2r+ök+b 60 m² Prästhagen, C 2r+ök+b 60 m² Prästhagen, C 2r+ök+b 59 m² Veterinärgården 2r+ök 49 m² Veterinärgården 2r+k 63 m² YTTERMARK: Söff

2r+k

55 m²

NORRNÄS: Norrnäs radhus

2r+k+b

58 m²

TÖJBY: Hemnäs, Manntåget 2r+ök+b 55 m² RANGSBY: Strandbo, Träskbölevägen

1r+k

36 m²

Kontakta Närpes Bostäder för mera info på tel. 050-4421 530 Mån-Fre 8:00 – 16:00 • info@narpesbostader.fi

NÄRPES VATTEN AB INFO FOTO: Sofia Ahlström

TEXT: Amanda Lindedahl, åk 6

Den 10 September 2018 åkte vi i åk 6 till Piispala på lägerskola. Vi skulle vara där i fyra dagar med Pörtom och Västra Närpes skola. Det tog väldigt länge att åka dit men väl när vi var där så var det väldigt roligt. Vi hade olika aktiviteter som vi skulle göra. Vi skulle till exempel klättra i klättertorn, simma, gå på disco och massor med andra saker.

Min favorit var bollhallen eftersom vi fick göra många olika aktiviteter på samma gång. Jag tyckte det var väldigt roligt på lägerskolan för man fick lära känna andra personer från andra skolor och man hade alltid något att göra. Det var väldigt roligt där. Men sen behövde vi åka hem och det var ju inte lika kul. Men till er som tänker åka till Piispala någon gång så ni får absolut inte missa bollhallen.

•

Utbyggnaden av avloppsnätet fortsätter denna vinter med fyra km avloppsledningar i Pörtom.

Projektet med avloppsnätet i Övermark är nu klart och de första abonnenterna har redan hunnit ansluta sig.

Vid Närpes Vatten Ab styrelsemöte den 25 oktober beslöts att anslutningsavgifterna för både vatten- och avloppsanslutningar bibehålls även nästa år. Den allmänna konsumtionsavgiften för vatten 2019 slogs fast till 0,60€ /m3 och avloppsvattenavgiften till 1,90€ /m3. Priset för bevattningsvatten nästa år är 1,10€ /m3.

Grundavgiften för såväl vatten- och avloppsanslutningar för egnahemshus är 80€ /år. Till dessa priser tillkommer 24 % moms.

Fullständig prislista hittar ni på vår hemsida www.narpesvatten.fi FOTO: privat

TEXT: Kevin Jansson, åk 6

Lägerskolan var rolig eftersom vi fick simma. Vi fick också klättra, bowla och spela fotboll. Det var ganska god mat, vi fick bland annat plättar. Vi spelade curling och det var ganska roligt. Vi fick också pröva på att skjuta med pilbåge. En aktivitet vi hade var t-skjorttryckning och det var Yttermarks sista aktivitet innan vi åkte hem från lägerskolan. De andra skolorna vi åkte med var Västra Närpes och Pörtom. Bussresan räckte 3 timmar. Jag tycker att lägerskolan var jätterolig.

•

NÄRPESINFO

8

Närpes stads informationstidning

NÄRPES STADS BUDGET Text: Kent-Ole Qvisén

Ekonomisk utveckling under år 2018 Under flera års tid har kostnaderna för specialsjukvården haft en minskande trend som förbytts i en uppgång under året som gått. Orsakerna kan i viss mån härledas till de pågående nybyggnads- och saneringsarbetena inom Närpes servicecenter. Det ökande antalet barn i dagvård har förorsakat mera kostnader än budgeterat medan avgiftsintäkterna för barndagvården minskat. Stadsstyrelsen föreslår därför för stadsfullmäktige att budgeten för specialsjukvård höjs med 700 000 euro medan bildningen får 150 000 euro i budgetändring. I övrigt kan i detta skede inga större budgetöverskridningar skönjas.

De ökande nettokostnaderna på 850 000 euro kan inte helt

kompenseras genom ökade intäkter. Den stora nedgången i kommunalskatt mellan åren 2016 och 2017 på 4,1 % kommer att minska skatteintäkterna med knappt 2 milj. euro mera än de första prognoserna visade under november och december detta år. Stadens budget gällande skatteintäkter kommer dock att hålla förvånansvärt bra trots denna stora nedgång.

I stället kan statsandelarna ökas med 600 000 euro som en motvikt till kostnadsökningen.

Det budgeterade överskottet för år 2018 sjunker dock till knappt 200 000 euro.

Budgetförslag för år 2019 Budgetförslaget för år 2019 överskrider den budgetram

som fullmäktige fastställde i september med endast 18 000 euro. Nettokostnaderna ökar dock med hela 2,3 milj. euro jämfört med den ändrade budgeten för år 2018 eller 4 %. En av orsakerna är att personalkostnaderna ökar med hela 1,7 milj. euro.

Personalen utökas med flera nya befattningar och tjänster främst inom vård- och omsorgsnämnden samt bildningsnämnden.

Därtill måste återgången till normal utbetalning av semesterpenningen år 2020 bokföras redan på år 2019. Kostnaderna för specialsjukvården budgeteras också till en något högre nivå nästa år.

Kommunalskatten budgeteras till 26,6 milj. euro vilket är en ökning med hela 6 % eller 1,5 milj. euro. Samfundsskatten beräknas öka med 0,2

milj. euro till 2,7 milj. medan fastighetsskatten uppgår till 3,0 milj. euro.

Statsandelarna kommer fortsättningsvis att öka nästa år p.g.a. det dåliga skatteutfallet 2017 vilket ger en högre skatteutjämning 2019.

Totalt beräknas statsandelarna stiga till 29,7 milj. euro nästa år.

Förhoppningsvis ger placeringarna också nästa år ett tillskott i stadens kassa trots den något mera turbulenta utvecklingen på placeringsmarknaden under hösten 2018. Årsbidraget stiger till ca 3,2 milj. euro vilket gör att budgeten visar ett överskott på 181 000 euro efter nettoavskrivningar på 3,2 milj. euro och efter att en avskrivningsdifferens på 200 000 euro upplösts.

I investeringsplanen för åren 2019-2021 fortsätter de stora

Bokslut 2017 och budget för åren 2018-2019

År (extern 1000 euro)

2017 2018 2019 Bokslut Budget+ändr.

Budget försl.

Verksamhetsintäkter 9 328 8 524 8 443 Verksamhetskostnader -61 452 -65 360 -67 561 Verksamhetsbidrag -52 125 -56 836 -59 118 Skatteinkomster 31 819 30 600 32 300 Statsandelar 28 279 29 100 29 700 Finansiella kostnader och intäkter 648 186 300 Årsbidrag 8 622 3 050 3 181 Avskrivningar -2 974 -3 023 -3 200 Resultat 5 648 27 -19 Förändr. av avskr.diff.

161 160 200 Förändring av reserveringar -4 000 0 0 Periodens över/underskott 1 809 187 181

Invånare, antal 9514 9514 9514 Skatteinkomster (€/inv.)

3344 3216 3395 Statsandelar (€/inv.)

2972 3059 3122 Årsbidrag (€/inv.)

906 321 334 Årsbidrag i % av avskrivningar 290 101 99 Lån totalt (milj. euro) 19,6 26,2 34,2 Lån (€./inv.)

2063 2757 3598 Nettoinvesteringar (milj.€) 6,2 10,3 11,6

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

MIN SPALT

ÅR 2019 investeringarna inom Närpes servicecenter. Nybyggnaden av köket och huvudingången blir klara under nästa år medan renoveringen och tillbyggnaden av Alina, Efraim och Solbacken fortsätter ända fram till år 2021. Sanering och tillbyggnad av HVC sjukhuset färdigställs nästa år, samma gäller också för HVC:s källare. Under år 2019 startar planeringen av HVC mottagningens renovering och urbruktagna Fridas slutliga användning utreds.

Totalt investeras 7,7 milj. euro under nästa år inom Närpes servicecenter.

9

Ökande elevantal i Västra Närpes skola samt Mosebacke skola gör att utbyggnad av skolorna sker under 2018-2020. Utbyggnaden av Västra Närpes skola beräknas kosta 1,8 milj. medan kostnaden för Mosebacke skola stiger till hela 3,5 milj. euro.

Utöver dessa satsningar ingår ca 800 000 euro för fortsatta förbättringar och utbyggnader av gator och vägar på olika håll i staden Brutto investeras för totalt 13,5 milj. nästa år, i olika bidrag och försäljningsinkomster erhålls 1,9 milj. euro.

P.g.a. den höga investeringsnivån beräknas lånen öka med hela 8 milj. euro nästa år vilket ger 3 598 euro per invånare 31.12.2019.

Stadens driftsekonomi är i balans under hela ekonomiplanperioden 20192021 med överskott varje år, men överskotten kunde vara större för att dämpa låneupptagningen.

•

FREDRIK WINBERG

VD Företagshuset Dynamo

DET HAR VARIT en tystare period från Företagshuset Dynamo i media på senaste tiden. Det har sin naturliga förklaring i att Dynamo för tillfället genomgår en transformering. När en ny kapten stiger till rodret efter att den tidigare kaptenen lotsat skutan i 26 år, uppstår förändringar som är omöjliga att undvika.

Ny kapten vid rodret FRÅN MIN FÖRSTA period vid rodret vill jag dela med mig av några tankar och reflektioner. Det som är väldigt positivt med Närpestrakten är framåtandan och tron på en stark framtid, något man inte ser överallt. Närpesbor kan till en början upplevas som svårmodiga, ända tills det börjar talas om framtiden. Oftast ses inga hinder och behöver man hjälp är det bara att gå in till Företagshuset Dynamo för att bolla idéer. ÖSTERBOTTEN SOM HELHET har haft sina motgångar den senaste tiden, med hot om indragen fulljour, minskat anslag för underhåll av Riksåttan och hotet om stängning av tågbaneavsnittet för Kaskö-Seinäjoki för att nu nämna några punkter. Det goda som alla motgångar har medfört är framför allt att företagare och entreprenörer har reagerat och börjat engagera sig i dessa frågor. De säger ifrån och meddelar politikerna att föreliggande förslag och förändringar inte accepteras. Här i Österbotten finns det en stark framtidstro på regionen som helhet och vi är beredda att stå upp för vår sak och jobba hårt för att få det vi anser vara rätt.

FRAMTIDSTRON ÄR OCKSÅ väldigt tydlig för mig då jag tar en närmare titt på företagen som verkar i regionen. Det satsas hårt på vidareutveckling. Den största utmaningen för tillfället är att många företag, som annars skulle kunna utvecklas i snabbare takt, inte har den möjligheten på grund av brist på kunnig arbetskraft. Det kan låta som ett lyxproblem, men det är det verkligen inte, utan det är en realitet för många företagare idag. På lång sikt kan det betyda att företaget tvingas flytta från regionen eller i värsta fall stänga helt. Därför har vi på Företagshuset Dynamo valt att aktivt arbeta tillsammans med näringslivet, staden och utbildningen för att motverka och förbättra möjligheten att finna och locka ny arbetskraft till regionen. Det har vi gjort på några olika sätt. Vi har fört diskussioner med arbetsgivare för att bättre förstå deras behov och börjat samarbeta med TE-byrån. Ett språkprojekt är under uppstart där vi tillsammans med staden och K5 ser på olika innovativa inlärningssätt för att lära sig språk.

VI GÖR DET vi kan för att förbättra och underlätta för företagen att hitta personal både lokalt och utanför landets gränser. Med hopp om många givande diskussioner och en fortsatt stark framåtanda i Närpesregionen!

NÄRPESINFO

10

Närpes stads informationstidning

Närpes tidigare Sisu-bokbuss och tidningsurklipp av första bokbussen i Pörtom.

Närpes stads bokbussar Den första bokbussen som trafikerade i Närpes inköptes av dåvarande Pörtom kommun år 1971. Bussen var byggd på ett lastbilsunderrede av typ Volvo F 83 av 1969 års modell. De första åren besökte bussen 25 hållplatser: bland annat Syrmossbacken, Korpbäck, Stubbhagen, Sahne och Johannesdal. Då den avyttrades år 1985 var den medkörd cirka 180 000 kilometer.

FAKTA OM BOKBUSSEN Tillverkare: Conlog Oy, Seinäjoki Chassi: DAF XF 450 FA 4X2 Kaross: NEK Oy, Övermark Längd: 11 890 mm Axelavstånd: 6600 mm Bredd: 2550 mm Höjd: 3500 mm Totalvikt: 18 000 kg Motoreffekt: 330 kW Cylindervolym: 11 l

TEXT: Magdalena Udd

Följande bokbuss togs i bruk år 1985, med underrede av SISU SB 150 VD/550 samt bokbusskaross från M. Vähämaa KY till det sammanlagda priset av 557 328 mark. Många minns säkert den klarröda bussen som syntes på vägarna i 22 års tid. År 2007 avyttrades den med cirka 300 000 medkörda kilometer.

Faktum är att bokbussar sällan samlar många kilometer under sin livstid, det är snarare de många starterna och stoppen

Inredning: Conlog Oy samt den tunga boklasten som sliter på fordonet. År 2007 inleddes bokbussamarbetet med Korsnäs kommun och deras då tio-åriga bokbuss. Under elva år har denna trafikerat i Närpes varannan vecka.

Nu är det återigen dags för en ny bokbuss i egen regi som rullar på vägarna i det vidsträckta Närpes. I samband med ett projekt som detta är det tacksamt att få hjälp med

Formgivare av tejpningsmotivet, bokbussens exteriör: Konstnär Sanna Ek Totalpris: 391 400 €

den tekniska biten, och Stadsbiblioteket har anlitat Daniel Björkstrand (Buspartner Ab Oy) som konsult under anskaffningsprocessen. Man kan säga att vi med denna bokbuss går tillbaka till rötterna, eftersom den består av lastbilschassi

med påbyggd kaross/biblioteksdel, till skillnad från de mer traditionella bokbussarna med busschassi och kaross.

Leverantören är Conlog Oy i Seinäjoki som startade upp sin bokbusstillverkning år 2012.

Företaget samarbetar med DAF

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

11

Arbetet med kommunstrategin på slutrakan I Närpes inleddes arbetet med en kommunstrategi redan under fjolåret med planering och förberedelser.

TEXT: Björn Häggblom

Från tillverkningen av nya bokbussen.

Från vänster vår konsult i bokbussanskaffningen Daniel Björkstrand och Conlog Seinäjokis VD Markku Muotio.

Foto: Conlog Oy

som levererar lastbilschassit och NEK i Övermark som levererar karossen. Conlog monterar ihop delarna, installerar elektronik och teknik samt inreder biblioteksutrymmet och färdigställer fordonet enligt beställarens önskemål.

För Närpes del består de främsta behoven av mesta möjliga hyllmeter i bussen, att snabbt kunna variera materialet med hjälp av flyttbara hyllor samt invahiss så att samtliga kunder ska ha tillgång till bokbusservicen. Eftersom bussens besökare är i olika åldrar gäller det att enkelt kunna variera med material som tilltalar alla.

Bokbussens största kundgrupp är skolbarn samt barn under skolåldern och i den nya tidtabellen är planen att bussen ska besöka bland annat sju daghem/gruppfamiljedaghem och fem skolor. Inför sådana rutter förbereds bussen med mycket material som passar skol- och daghemsbarn, för att sedan enkelt byta till färdigt förberedda hyllor med material för en mer vuxen kundgrupp då

bussen ger sig ut på kvällsrutter.

Med tanke på vikten av läsfrämjande arbete bland barn och unga samt möjligheten att komma närmare med servicen till invånarna i vår vidsträckta stad, är anskaffningen av den nya bokbussen en otroligt fin satsning av Närpes stad. Även med tanke på att bokbussarna nationellt minskar för varje år är det en fin markering av staden att denna service behövs i Närpes. Invånarna får se fram emot en ny, modern och estetiskt tilltalande bokbuss.

I januari 2019 planeras en invigning samt öppet hus av bokbussen, datum och klockslag meddelas i ett senare skede. I skrivande stund är den nya tidtabellen inte färdigställd, men målsättningen är att den nya bussen ska börja trafikera måndag 28.1.2018.

Håll utkik efter tidtabellen på vår hemsida www.fredrikabiblioteken.fi, NärTv eller hämta den från närmaste bibliotek i slutet av december.

Varmt välkomna att besöka den nya, fina bokbussen!

•

Under detta år har processen fortsatt med workshops, enkäter och diskussioner i syfte att ta fram en strategi för de kommande åren. I strategin ska stadsfullmäktige besluta om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi.

Arbetsprocessen har byggt på delaktighet och målsättningen har varit att tillsammans jobba fram en strategi som är kortfattad, lättförståelig och medryckande. Under ledning av stadsfullmäktige har såväl kommuninvånare som organen för delaktighet och påverkan: äldrerådet, ungdomsfullmäktige och rådet för funktionshindrade och stadens personal deltagit i processen.

Invånarna har kunnat delta genom att fylla i en elektronisk enkät på stadens webbplats eller genom att

delta i det öppna medborgarforum som stadsfullmäktige anordnade i stadshuset i maj. Speciellt för den enkät som genomfördes var att det fanns möjlighet att svara på flera språk. Utöver svenska och finska fanns enkäten tillgänglig även på bosniska, vietnamesiska och engelska.

Under hösten har eleverna i stadens lågstadieskolor haft möjlighet att i form av teckningar ge sin syn på Närpes i framtiden.

Via teckningarna förmedlas barnens perspektiv och de aspekter som är viktiga för dem. En del av teckningarna kommer att användas för att illustrera strategin och en del kommer att användas i en utställning.

Avsikten är att arbetet med strategin slutförs under slutet av 2018 och att strategin kan antas av stadsfullmäktige vid årets första möte 2019.

•

Under hösten har eleverna i stadens lågstadieskolor haft möjlighet att i form av teckningar ge sin syn på Närpes i framtiden.

NÄRPESINFO

12

Närpes stads informationstidning

Närpes och Kaskö – utredningen fortsätter Arbetet med utredningen av en kommunsamgång av Kaskö och Närpes städer fortsätter. Nu enligt en ny tidtabell så att det före midsommar 2019 är tänkt att fusionsförslaget ska behandlas i respektive stads fullmäktige. Det betyder också att ifall samgång förverkligas sker den tidigast från början av 2021.

TEXT: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Stadsstyrelsens ordförande Olav Sjögård i Närpes berättar om bakgrunden till utredningen, nuläget och vad som planeras.

– Närpes och Kaskö har samarbetat, förr och nu, bland annat genom samkommun inom hälsovårdscentralens verksamhet eller köptjänster inom byggnadsinspektionen. Vi är grannar och tillsammans har vi muskler, styrkor och möjligheter.

– Så resonerar vi i Närpes och vi har från dagen då Kaskö närmade sig Närpes med frågan om samgångsutredning varit öppen för diskussion.

– Att saken väcker känslor och delar åsikter i Kaskö har jag förståelse för. Samtidigt vet jag orsaken, att det är ekonomiskt bekymmersamt för en stad med 1200 invånare att upprätthålla den service och administration som förväntas. Min fingertoppskänsla är att det är jämna fält av åsikter för och emot i Kaskö just nu.

Nu tid för konkreta modeller

Olav Sjögård ingår i den gemensamma ledningsgruppen för utredning av en kommunsammanslagning av Kaskö och Närpes städer.

– Vi har träffats sedan ärendet lyftes upp på bordet för ett och ett halvt år sedan. Vi har gått igenom formsaker, som vad Närpes har, vad Kaskö har och hur vi fungerar. Vi är långt i den kartlägg-

ningen och nu kan vi fokusera på konkreta modeller i en eventuell ny stad: verksamhetsmodeller, personalstrategi och uppbyggnad av förtroendeorgan.

Som oberoende fusionsutredare har sjukhusrådet Göran Honga anställts. I hans uppdrag som utredare ingår att på olika sätt bistå städernas gemensamma ledningsgrupp och beredningsarbetsgrupper i processen. Han deltar i möten och sammanställer de rapporter som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet.

– Honga betonar att det handlar om att två städer blir en, säger Olav. Inte en fusion där Kaskö kommer till Närpes. Om det blir samgång gör vi ett avstamp på lika villkor.

Göran Hongas samgångsförslag är under arbete.

Inflytande i båda riktningar

– Arbetet fortsätter enligt vårt senaste beslut, och Kaskös önskan, i mitten av nästa år och före midsommar är det tänkt att fusionsförslaget ska behandlas i respektive stads fullmäktige.

Det betyder också att ifall fusionen förverkligas sker det tidigast från början av 2021.

Om fullmäktigesamlingarna besluter om kommunfusion i medlet av juni, fortsätter en sammanslagningsstyrelse arbetet med beredningen av fusionen.

Olav Sjögård, stadsstyrelsens ordförande i Närpes.

Till den utser respektive stad stadsfullmäktiges och -styrelsens ordföranden samt fyra andra representanter.

Ifall fusionen förverkligas har man kommit överens om att den nya stadens förtroendemannaorganisation under åren 2021–2025 skulle vara följande: stadsfullmäktige består av 35 ledamöter, stadsstyrelsen och nämnderna av 13 medlemmar, förutom revisionsnämnden som har fem medlemmar. Om nämndernas uppgifter görs närmare överenskommelse i fusionsavtalet.

– Vi pratar om hur vi från båda hållen ska ha möjlighet till bra inflytande, speciellt under en övergångsperiod.

Bilden av en mångsidig stad

I början av nästa år samlas den gemensamma ledningsgruppen för att i rask takt behandla den gemensamma stadens servicestruktur sektorvis.

I ledningsgruppen för utredningen representeras Närpes av Mikaela Björklund, Olav Sjögård, Sven Jerkku, Marjo

Oberoende fusionsutredare och sjukhusrådet Göran Honga.

Österdahl, Peter Sjökvist, Gun Granlund och Hans-Erik Lindqvist.

– Jag upplever att arbetet sker i positiv stämning. Jag hoppas och tror att vi kommer till ett bra beslut. Men vi har en bit kvar.

Under våren blir det aktuellt med höranden vilket är ett lagkrav.

Om det blir enkätförfrågan till alla invånare eller folkomröstning är ännu oklart.

– Jag ser fördelar för både Närpes och Kaskö i en fusion.

Speciellt om vi ser strategiskt och framåt. Vi blir en mångsidig stad, avslutar Olav Sjögård.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

13

FOTO: Lena Kronholm

Projektvärldens pärlor Österbottens och Mellersta Österbottens projektgala ordnades 9 november vid Åminne Folkpark för att premiera projektvärldens pärlor, de Leader- och EUprojekt som lyckats extra bra.

Simhallen ordnar morgonsim Ni har väl inte missat att simhallen igen ordnar morgonsim onsdagar kl 6:30-8:30.

TEXT: Ida Marie Hautaoja

Vi erbjuder en rofylld start på dagen för dig som vill morgonsimma. Vi tänder ljus och spelar lite lugnare musik, allt för att du ska få en så underbar start på dagen som möjligt. Terapibassängen är alltid tillgänglig under morgonsim.

Inträde är ordinarie simavgift.

För den som vill ha något i magen innan jobbet finns frukost att köpas. Alla är varmt välkomna!

Simhallen frågade morgonsimsbesökare via en enkät vad de anser är det bästa med morgonsim och vad de

har för tips till andra för att komma sig iväg till Simhallen i arla morgonstund. De var rörande överens om att simma på morgonen är skönt och avslappnande. Det är lugnare i simhallen än på kvällen och det är mysig stämning med de tända ljusen. Man känner sig pigg resten av arbetsdagen. De uppskattar även möjligheten till att köpa frukost. Att bestämma träff med andra om att åka och simma är deras bästa tips för att komma iväg till simhallen på morgonen.

•

TEXT: Malin Haka

Det tävlades inom fem olika kategorier och i kategorin Nätverkaren vann projektet Innoväxthus som undersökt hur branschen kan behålla sin konkurrenskraft. Segermotiveringen löd enligt följande: Projektet har fungerat som brobyggare mellan lokala aktörer och riksomfattande och internationella aktörer på ett mångsidigt, innovativt och praktiskt sätt.

Branschen har ett stort behov av nätverksbildning och förnyelse, samtidigt som det också finns en stor utvecklingspotential. Projektet har resulterat i olika slags utvecklingsvägar som ger ett bra utgångsläge för att göra produktionen mer konsumenttillvänd.

Sparbanken Biathlon arena på Vargberget vann publikens pris som röstades fram bland alla nominerade projekt. Skidskyttebanan var nominerad för att man genom ett innovativt grepp och ett nytänkande lyckats utveckla ett tekniskt koncept som kan mäta sig även på internationell nivå.

Projekten är finansierade av NTM-centralen i Österbotten och Aktion Österbotten. Leader finansiering kan man få för bland annat grundandet av företag och investeringar, byarnas livskraft, hobbymöjligheter och internationell verksamhet på landsbygden.

Småföretagare eller blivande företagare samt föreningar, organisationer, andelslag och kommuner kan ansöka om stöd. Stödpengarna kommer från kommunerna och europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

•

FOTO: Bo-Görans Nygårds

VÄLKOMMEN TILL NÄRPES SIMHALL Simhallsvägen 3, 64200 Närpes.

Tel: 040-1600698 Email: simhallen@narpes.fi Simhallens normala öppethållningstider; Måndag – fredag kl 16:00-21:00 Lördag kl 9:00-16:00 Söndag (okt-mars) kl 12:00-16:00 Morgonsim onsdag kl 6:30-8:30.

Stig-Erik Ingves, Thomas Yrjans och Mattias Rönn från Sparpanken Biathlon arena

Avvikelser i december och januari till följd av helgdagar: 14.12 Ljussimning kl 18-21 (Åldersgräns 18 år) 23.12 Simhallen öppen kl 12-16 24.12-26.12 Simhallen stängd.

27.12-30.12 Simhallen öppen to-fre kl 14-21,

lör kl 9-16 sön kl 12-16.

31.12-6.1 Servicestängt

Fritidsnämnden i Närpes

Ulla Paavola, Johanna Smith, Irene Vänninen och Susanne West från projektet Innoväxthus.

14

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Stadens hemsida förnyas i december för att besökare enklare ska hitta det man söker

Ökad aktivitet i sociala medier Med start den 3 december går staden in för ökad närvaro och aktivitet i sociala medier. Invånarna är i allt högre grad verksamma i olika former av digital kommunikation och för Närpes stad är utgångspunken att stadens kommunikation beaktar invånarnas behov. Med andra ord bör staden i sin kommunikation vara verksam där invånarna finns, inklusive sociala medier.

TEXT: Björn Häggblom

Via sociala medier kan staden förstärka servicen till invånarna, öka delaktigheten och dialogen, ge bättre information och öka insynen i stadens verksamhet.

Sedan tidigare har staden kommunicerat via sociala medier inom några av de områden som har mycket invånarkontakt, så som exempelvis stadsbiblioteket, vuxeninstitutet och fritidssektorn. Mer övergripande konton startas nu upp via kanalerna facebook och youtube.

Avsikten är att publicera information, nyheter och tips på olika aktiviteter där staden är involverad. Via stadens sociala medier ska det vara möjligt att ge feedback och ställa frågor.

För invånarna kan de sociala mediekanalerna ses som ett komplement till stadens övriga kommunikationskanaler så som e-post, telefon, besök och den information som finns på stadens webbplats.

Sök gärna upp Närpes stads kanaler i sociala medier och gilla och dela vårt innehåll.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

15

FOTON: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Nytt och snyggt torg Torget i Näsby genomgår en förnyelse som ska ge prydlig och ändamålsenlig inramning av torgområdet. Det här helt i linje med den övriga planeringen och nybyggnationen i centrum.

TEXT: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab

Planläggare Malin Haka inom Närpes stad berättar om läget vid torget, om vad som är tänkt och hur det ska bli.

– Torget kan enbart bli bättre om vi tänker på hur det varit.

Fin inramning – Två av fyra planerade torgbodar har byggts. I dessa kan företagare hyra in sig under kortare eller längre tid. Den ena är reserverad för turistinfon under sommarmånaderna.

En ny grillfastighet står klar, en allmän toalett som förövrigt är den första i sitt slag i centrum, nya stenläggningar och dekorationsmöjligheter.

– I somras pryddes stolparna med blomarrangemang och nu har vinterväxter fått sin plats i blomlådorna.

– Sittbänkar är under planering i samarbete med en stenkonstnär och en trottoar ska anläggas längs Föreningsvägen,

TORGET Hänt sedan intervjun gjordes: • Nya Citygrillen har öppnat.

• Den tidigare grillvagnen har avlägsnats.

• Julöppning 2018 ordandes på torget.

• Julbelysning lyser upp torget.

• Torgbodarna har tagits i bruk.

Malin Haka önskar mera rörelse på torget framöver. I bakgrunden ses grillen, som Emma Häggblom driver, i ny och modern skepnad.

– Nu ser allt mera städat ut här, säger Malin.

det vägavsnitt där grillkiosken nu tidigare varit, fortsätter hon.

– Mellan trottoaren och torget finns ett utrymme vi kan göra något av och Karin Lipkin-Forsén har fått frågan att fundera på det.

Mera rörelse och aktivitet

Torget är omgivet av Lemminkäinens nya våningshus med affärsutrymme och bostäder, mittemot finns Mittistan-huset

och snett mittemot förnyas grönområdet, parken med utescen. Bakom finns relativt nya Tokmanni och Eepee snett åt sidan.

– Mot Näsbyvägen finns stenläggning i form av trappor där man kan sitta, eller så kan hörnet fungera som scen, tycker Malin.

Hon hoppas på rörelse och aktivitet på torget framöver. En välbesökt mötesplats – och fler torgförsäljare!

•

NÄRPESINFO

16

Närpes stads informationstidning

Karta över Närpes servicecenter under byggnationen

INFART AJOTIE

1

HÄLSOVÅRDSCENTRAL

4

FRIDA

2

HVC SJUKHUS

5

ALINA

3

KÖK OCH PERSONALMATSAL

6

EFRAIM

7

SOLBACKEN

8

ROSA

TERVEYSKESKUS

TK SAIRAALA

KEITTIÖ JA HENKILÖKUNNAN RUOKASALI

CL

P

AR

7

P

INGÅNG SISÄÄNKÄYNTI

UN

DS

VÄ

6

BYGGARBETSPLATS PARKERING OCH VISTELSE FÖRBJUDEN!

GE

N

BYGGARBETSPLATS PARKERING OCH VISTELSE FÖRBJUDEN! RAKENNUSTYÖMAA PYSÄKÖINTI JA OLESKELU KIELLETTY!

INGÅNG SISÄÄNKÄYNTI

5

RAKENNUSTYÖMAA PYSÄKÖINTI JA OLESKELU KIELLETTY!

INGÅNG SISÄÄNKÄYNTI

ES

4

8

BYGGARBETSPLATS PARKERING OCH VISTELSE FÖRBJUDEN!

2 RÄDDNINGSVÄG

INGÅNG FRIDA SISÄÄNKÄYNTI FRIDA

RAKENNUSTYÖMAA

HISS HISSI

PYSÄKÖINTI JA OLESKELU KIELLETTY!

AKUTINGÅNG PÄIVYSTYS SISÄÄNKÄYNTI

1

P

INGÅNG

SISÄÄNKÄYNTI

INFART AJOTIE

KYR

KVÄ

P

GE

N

P

GÅNGVÄG TILL STADSHUSPARKERINGEN KULKUTIE KAUPUNGINTALON PYSÄKÖINTIALUEELLE

NORR

POHJOINEN

INFART AJOTIE

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

17

Det vita köket bär ännu turkos skyddsplast. Johan, Liam, Vincent och Linda väntar på att göra mat just här – och när tidningen utkommer gör de nog det.

– Det känns bra. Vi är i Närpes igen efter många år i förskingringen. Med släkt och vänner nära, fasta lärarjobb och inflyttningsklart hus.

Linda och Johan Gulin med barnen Liam, sex år och Vincent, tre år gillar läget.

Närpes visar för närvarande positiv statistik över återflyttare

Vi är hemma igen!

TEXT: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab FOTON: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

För knappa tio år sedan flyttade Linda och Johan Gulin söderut. Södra Finland ropade efter lärare medan Österbotten inte gjorde det.

De har bott i Kyrkslätt och Grankulla. Skapade ett socialt nätverk där, fick barn, trivdes bra och gästade Närpes under skolloven.

– Samtidigt närde vi drömmen om att planera och bygga eget hus. Tomter vi tyckte om i Kyrkslätt hade en prislapp på mellan 140 000 och 600 000 euro, säger Johan.

– Billigare finns också – mitt i skogen, skrattar Linda.

Tanken på en återflytt till Österbotten grodde, något som kändes mera passligt nu före pojkarna har börjat i skolan.

Också tanken på barnvakter i närheten vid behov, den österbottniska tryggheten, släkten och vännerna fanns.

– Lägg därtill att en ämneslärartjänst i historia lediganslogs i högstadiet i Närpes, säger Johan. En sådan chans kommer inte ofta – och jag fick tjänsten.

Linda hade till en början ett vikariat men har nu fast tjänst som klasslärare i Mosebacke skola.

Nyckeln i handen Det visade sig att tomten de ville bygga sitt hus på gick att köpas privat. De har själva ritat huset.

– Vi vill ha modernt ”stuk”, säger Linda.

– Huset är planerat utgående från köket. Vi tycker om matlagning och vill att hela familjen ska rymmas i köket, samtidigt som man kan umgås då kök och vardagsrum har öppen planlösning.

Boytan om 155 kvadratmeter är fördelat på kök/vardagsrum, tre sovrum, ett arbetsrum, ett allrum, bastuavdelning och wc.

– Nyckeln i handen men ändå många beslut som ska tas, erfar de.

Under byggtiden har de bott vid villan i Tjärlax.

– Just därför tycker pojkarna om att springa här där det finns ytor att röra sig på, ler Linda när

Linda och Johan Gulin har själv ritat sitt hus.

Liam och Vincent busar runt.

Vid intervjutillfället är det en vecka kvar till flytten.

Likt men ändå inte Närpes är sig likt, men ändå inte.

– Femton år senare märker jag hur arbetskraftsinvandringen verkligen har ökat, säger Linda. Hur mångkulturellt Närpes har blivit.

– Mycket har gått framåt medan annat stått still, fyller Johan i. Jag kan reflektera över att man inte varit mera förutseende

på olika plan, till exempel vid renoveringsbehov av stadens fastigheter.

– Utbildningen sköts bra. Jag märker hur staden satsar på skolorna, säger Linda.

De kände sig välkomna till Närpes och har fått bra mottagande på sina arbetsplatser.

Staden visar för närvarande positiv kurva vad gäller återflyttare. Befolkningen i Närpes ökade med 75 personer under 2017 i jämförelse med 2016.

•

Närpes stads informationstidning

FOTO: privat

NÄRPESINFO

18

Hur ska ett barn klara sig i skolan om det inte kan svenska? Hur ska lärarna undervisa? Får barnen faktiskt prata sina egna modersmål på rasterna? Hur ska det gå att hålla kontakt med föräldrarna när det inte finns något gemensamt språk? Blir undervisningen sämre i skolorna om det finns många olika språkgrupper i klassrummen?

PROJEKTET

Pedagogisk kartläggning för nyanlända TEXT: Ida Kauppila

Närpes är en stad med låg arbetslöshet, stor arbetskraftsinvandring och många olika språkgrupper bland invånarna.

Vartefter samhället förändras uppstår fler och fler frågor som behöver få svar. Det gäller också inom skolvärlden. En undervisning som fungerade bra för 15-20 år sedan är inte nödvändigtvis den som ger bäst resultat idag. Men hur ska vi då få svar på våra frågor?

Här i Närpes har vi jobbat intensivt med dessa frågor under det senaste året med hjälp av projektet Pedagogisk kartläggning. Rent konkret är det här ett projekt där målet är att skapa ett digitalt verktyg för att kunna samla in så mycket information som möjligt kring ett barn som flyttar till Finland för att börja skola i Närpes. Det gäller alltså

barn med annat modersmål än svenska och finska.

Utnyttja sina språkliga resurser

Andraspråksinlärning och effektiv undervisning i blandade elevgrupper har under de senaste åren fått stort utrymme i forskningen. Resultaten pekar alla åt samma håll. För att utveckla ett fungerande vardagsspråk krävs ca 1-2 år av inlärning. Att utveckla ett fungerande skolspråk är dock inget som går i en handvändning, där behövs 5-7 år. Att tänka att ett barn med annat modersmål måste ”lära sig svenska först” för att först senare börja lära sig annat är alltså en dålig idé, detta är omöjligt att hinna med under skoltiden. I stället borde undervisningen byggas upp så

att barnets tidigare kunskaper och erfarenheter utnyttjas. Ofta har barn flera år av skolgång med sig i bagaget när de flyttar till Närpes och kan till exempel i många fall

redan läsa och skriva på sitt modersmål. Det är alltså viktigt att låta barnet utnyttja alla sina språkliga resurser. Det betyder att tankar om att förbjuda användningen av modersmålet

NĂ„RPESINFO

Närpes stads informationstidning

für helt motsatt effekt pü inlärningen av svenska. I stället vill vi ge barnen mÜjlighet att utveckla sin svenska med hjälp av de tankar, ord och begrepp som de redan kan pü sitt modersmül.

Tillbaka till kartläggningen

När en ny elev bÜrjar skolan i Närpes für denna tillsammans med sina fÜräldrar genomfÜra kartläggningen pü sitt eget modersmül. Den fÜrsta delen av kartläggningen gÜrs vid inskrivningen och innehüller detaljerade frügor om sprük, tidigare skolgüng och erfarenheter. I nuläget finns materialet Üversatt till vietnamesiska, bosniska, ryska, engelska och spanska. Kartläggningsprogrammet Üppnas antingen i dator eller pü Ipad vilket gÜr att det blir lätt att komma üt de tangentbord och alfabet som behÜvs fÜr de olika sprükversionerna.

När barnet sedan kommer

�

varje genomfÜrd del i kartläggningen är det även mÜjligt att skriva ut en sammanfattning pü barnets modersmül. Denna sammanfattning für familjen ta med sig hem och hinner dü i lugn och ro fundera pü de olika frügorna och hur dessa besvarats. När barnet gütt nügra veckor i skola hülls mÜte där familjen, lärare och tolk deltar. Under mÜtet används kartläggningen som diskussionsunderlag och fÜräldrarna har dü redan pü fÜrhand fütt insyn i vad som kommer att diskuteras. FÜrhoppningen är att det frün familjens sida blir lättare att ställa frügor och dela sina tankar när allt inte är helt nytt och obekant.

Kunskapsutvecklande fokus

Tanken är alltsü att kartläggningen blir det fÜrsta steget i en undervisning som tar vara pü och utnyttjar olika sprükliga resurser. Parallellt med detta vidareutvecklas undervisningen pü lüng sikt ute i skolorna sü att den für ett mer sprük- och kunskapsutvecklande fokus. Oberoende av om modersmület är svenska eller inte sü behÜver eleverna utmanas fÜr att pü bästa sätt utvecklas enligt sina egna fÜrutsättningar. Det är viktigt att se till att undervisningen hüller en hÜg nivü och hjälper samtliga elever i klasserna att utvecklas.

Att fÜrenkla sprüket och sänka kraven är en mycket kortsiktig lÜsning fÜr alla inblandade. Undervisningen ska inte fÜrenklas. Uppgifter für och ska vara utmanande men sprükanvändningen ska stÜttas under arbetets güng. FÜr barn med svenska som modersmül finns ocksü münga utmaningar i skolsprüket, sü även de gynnas av att sprüket synliggÜrs under lektionerna. Eleverna behÜver fü modeller, behÜver fü tänka och resonera pü sitt modersmül samt diskutera och testa nya ord och begrepp. FÜrst dü für vi en undervisning där utveckling av sprük och kunskap gür hand i hand.

Viktigt att lĂĽta barnet utnyttja alla sina sprĂĽkliga resurser

till skolan fortsätter kartläggningen med delar som undersÜker läs- och skrivfÜrmüga samt matematikfärdighet pü modersmület. Med forskningen som grund är kartläggningsmaterialet uppbyggt sü att lärarna i Närpes ska fü sü mycket information som mÜjligt att använda sig av direkt, trots att det frün bÜrjan saknas ett gemensamt sprük mellan lärare, elev och fÜräldrar.

Informationen är ocksü viktig fÜr fÜräldrarna. Ett nytt land och ett nytt skolsystem kan innehülla münga aspekter som skiljer sig frün det som den nyinflyttade familjen är van vid.

Frügorna som ställs och informationen som framkommer under kartläggningsprocessen ger fÜräldrarna en bild av hur den finländska undervisningen är uppbyggd och vad som lyfts fram i läroplanen. Efter

•

19

Aktivitetskalendern Kraft i ĂĽren TEXT: Ida Marie Hautaoja

Aktivitetskalendern erbjuder olika motionsgrupper som är uppiggande och müngsidiga fÜr kvinnor och män Üver 65 ür.

201 - 201

AKTIVITETSKALEN

DER

Här hittar du som äldre eller anhÜrig till en äldre informatio n om motionsgrupper, motionsre kommendationer fÜr äldre, information om motionsplatser & vart man kan vända sig om man vill ha hjälp att bÜrja motionera.

Hur lüter stavgüng, vattengymnastik, pilates eller gymträning? Frün aktivitetskalenderns breda och müngsidiga utbud kan alla hitta sin egen favorit. I kalendern hittas motionsgrupper som ordnas regelbundet av staden, fÜreningar och privata aktÜrer. Med hjälp av aktiviteternas noggranna och tydliga beskrivningar hittar du lätt en grupp som passar just dig, utifrün din funktionsfÜrmüga och konditionsnivü.

I aktivitetskalendern har pensionärer mÜjlighet att välja mellan Üver 70 olika motionsgrupper pü olika nivüer. Allt frün grupper fÜr nybÜrjare som saknar fÜrkunskaper och grupper fÜr dem som behÜver mer stÜd och individuell handledning, till grupper med hÜgre intensitet fÜr dem som sÜker det.

Kalendern innehüller, fÜrutom information om motionsgrupper, ocksü information om Üver 65-üringars motionsrekommendationer och vart man kan vända sig om man vill ha hjälp med att bÜrja motionera. Där finns ocksü information om Üppethüllningstider och priser fÜr vüra mest allmänna motionsplatser fÜr pensionärer.

Fritidsbyrün koordinerar, sammanställer och uppdaterar kalendern. Pü stadens hemsida är kalendern tillgänglig i elektroniskt format, men kan även skrivas ut. Du hittar färdigt utprintade exemplar vid Närpes HVC. Om du vill fü mer variation i din träning eller inte vill binda dig till en kurs, kan du till exempel med hjälp av vuxeninstitutets motionspass delta i olika gympapass pü ett flexibelt och enkelt sätt. Vilka kurser som hÜr till motionspasset framkommer med ett �m� i aktivitetskalendern.

FĂśreningar, organisationer och privata aktĂśrer Ăśnskas meddela sina fortlĂśpande motionsverksamheter till ida.hautaoja@narpes.fi. HĂśst- och vĂĽrterminens verksamheter ska meddelas senast i augusti, och eventuella uppdateringar fĂśr vĂĽrterminen senast i december.

Tillsammans skapar vi motionsglädje!

20

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

NÄRPES FJÄRRVÄRME fortsätter växa

FOTON: Anna Sand/Kustmedia Ab

Fjärrvärme är ett bekvämt, bekymmersfritt och även klimatsmart uppvärmningsalternativ. I Närpes får idag 125 fastigheter sin värme från stadens fjärrvärmeverk och allt fler kunder ansluter sig. Nu är en utbyggnad under planering.

TEXT: Anna Sand/Kustmedia Ab

Aktiebolaget Närpes Fjärrvärme Ab - Närpiön Kaukolämpö Oy - grundades våren 2006 och året därpå stod huvudcentralen klar. Bolaget ägs till 93 procent av Närpes stad medan Närko Oy äger resterande andel.

Aldrig stängt Ända sedan företagets bildande har Christoffer Sund fungerat som driftchef. Han är en av bolagets tre anställda, som fördelas på två heltidstjänster.

Utöver dessa finns även två dejourer som hjälper till med övervakningen av anläggningarna under helger och nätter.

– Vi anställda har dejour ungefär var fjärde vecka, dygnet runt. Vi har så att säga aldrig stängt, säger Christoffer.

Som driftschef har han både varierande och omfattande ar-

betsuppgifter.

– Jag sköter all administration – kundkontakter och offertberäkningar, försäljning och kontakten till entreprenörer och leverantörer, jag koordinerar service och har ansvar för driften. Dessutom deltar jag i styrelsemöten för bolaget - det är styrelsen som drar upp riktlinjerna för verksamheten och avgör vad som ska förverkligas, berättar Christoffer vidare.

Vuxit ur anläggningen Värmen produceras i huvudsak vid huvudcentralen på industriområdet i Finby, där de båda pannorna om 9 + 4 MW drivs med fasta biobränslen – det vill säga flis och torv i första hand. I centrum finns reservcentralen i form av två oljepannor på vardera 4 MW, som

Christoffer Sund har fungerat som driftschef för Närpes Fjärrvärme Ab sedan bolaget grundades 2006.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

21

FAKTA OM FJÄRRVÄRME • I fjärrvärmecentralen värms vatten upp med hjälp av stora pannor som främst eldas med bittorv och skogsflis. Det varma vattnet pumpas ut i ledningsnätet, cirkulerar in via fastigheternas pannrum och åker sen tillbaka till värmecentralen för att värmas upp igen, för att åter igen pumpas ut för att värma upp diverse byggnader.

• Närpes Fjärrvärme Ab värmer upp en total fastighetsvolym om 1 277 770 m³. Nätet rymmer cirka 550 m³ varmt vatten, vars temperatur varierar mellan 40-110°C. • Rörsystemets totala längd är cirka 23 km, men eftersom varje rör innehåller två ledningar, varav en för returvattnet, uppgår längden på stålrören till cirka 46 km.

I bränslelagret ryms över 700 m3 flis, och utöver det finns även ett hangarlager som nu är fyllt med 3 500 ton torvbriketter inför vintern. Varje år används 11-12 000 MWh skogsflis samt 15 000 MWh bittorv och 7500 MWh torvbriketter vid värmecentralen.

• Det nuvarande försäljningsrekordet slogs den 7.1.2016. Dygnsmedeltemperaturen sjönk då till -23,8°C. Bolaget producerade totalt 279,2 MWh värme under rekorddygnet åt kunderna.

• Mängden flis som går åt per dygn vid en dygnstemperatur på cirka +10 C motsvarar en lastbil med släpvagn. Vid -25°C behövs tre sådana leveranser torv per dygn.

• På årsbasis säljs mellan 27 000-30 000 MWh/år.

används vid köldtoppar eller om huvudcentralen är ur bruk av någon orsak.

– Sommartid räcker det att hålla igång den mindre pannan vid huvudcentralen, medan den större kopplas in när temperaturen sjunker till vintern. Totalt har vi tillgång till 13 MW här, men under fjolåret låg förbrukningstopparna på 15,5 MW, vilket innebär att vi redan vuxit ur den här anläggningen, konstaterar Christoffer.

Utbyggnad under planering

Huvudcentralen byggdes ut 2012 och kompletterades då med den mindre pannan, men en ny förstoring står nu alltså för dörren och planeringen av projektet har inletts.

– Planeringstiden är ungefär ett år och därefter ska upphandlingen på pannorna ske.

Leveranstiderna är långa – upp till ett par år – och det kommer därför att dröja innan vi kan trycka på startknappen, förklarar Christoffer.

Livslängden på nuvarande pannor är beräknad till 15 år vardera, och även av den orsaken bör planeringsprocesserna alltid starta i god tid före pannorna ska förnyas.

– Den nya pannan kommer att ha en effekt på 15-18 MW och den äldsta pannan blir reservpanna efter förstoringen.

Ett nytt bränslelager kommer också att behövas, och det handlar om ett stort projekt på totalt cirka tio miljoner euro.

Bränslet på upphandling

Sommartid används i första hand inhemskt skogsflis i centralen, vintertid bittorv eller torvbriketter eftersom man ur dem kan utvinna mer energi i förhållande till dess volym.

– Flis köper vi in från Skogsvårdsföreningen Österbotten, medan bittorven kommer från Kauhajoki. Torvbriketterna däremot kommer via Litauen från Vitryssland. Inköpen sker på basen av offentlig upphandling vart tredje år, berättar Christoffer.

• Bränslet som bolaget använder är fördelat ungefär på årsbasis enligt följande: Bittorv: 45 % Torvbriketter: 26 % Skogsflis: 21 % Returträ: 0 % Kumminrester: 7 % Lättbrännolja: 1 % vid behov för att klara köldtopparna

Under de kallaste vinterdagarna toppar man på över 15 MW, vilket betyder att anläggningen på 13 MW redan är för liten. En utbyggnad är därför nu under planering, och kan stå klar i slutet av 2020.

Avståndet avgörande Kunderna – det vill säga antalet anslutna fastigheter – ökar sakta men säkert och uppgår idag till 125 stycken, varav en tredjedel är stadens egna fastigheter.

– Ligger man inom rimligt avstånd från nätet är det fritt fram att ansluta sig. Vi säljer

gärna nya anslutningar, och för fastighetsägaren är det en bekymmersfri och bekväm lösning. Efter att anslutningsavgiften är erlagd faktureras kunderna enligt den månatliga förbrukningen, och avläsningen sker elektroniskt, tillägger Christoffer.

Han uppmanar intresserade att ta kontakt, men poängterar samtidigt att den ekonomiska lönsamheten är beroende av var fastigheten är belägen.

– Ligger man långt från det befintliga nätet, kan vi inte konkurrera med exempelvis bergvärme som alternativ.

•

NÄRPESINFO

22

Närpes stads informationstidning

NÄRPIÖN KAUPUNGIN TALOUSARVIO VUODELLE 2019 TEKSTI: Kent-Ole Qvisén

Vuoden 2018 taloudellinen kehitys

Usean vuoden ajan alentuneet erikoissairaanhoidon kustannukset ovat olleet nousussa kuluneen vuoden ajan. Syyt voidaan jossain määrin johtaa meneillään oleviin Närpiön palvelukeskuksen uudisrakennus- ja saneeraustöihin. Lisäksi kasvava päivähoitolasten määrä on aiheuttanut arvioitua enemmän kustannuksia, kun taas lasten päivähoitomaksuista saatavat tulot ovat pienentyneet. Kaupunginhallitus esittää siksi kaupunginvaltuustolle että erikoissairaanhoidon talousarviota nostetaan 700 000 eurolla, kun taas sivistystoimi saa 150 000 euron lisäyksen talousarvioon. Muutoin tässä vaiheessa ei ole näköpiirissä suurempia talousarvioiden ylityksiä.

850 000 euron kasvavia net-

tokustannuksia ei voida kompensoida kokonaan tulojen nousulla. Kunnallisveron suuri 4,1 %:n lasku vuosien 2016 ja 2017 välillä tulee laskemaan verotuloja lähes 2 milj. eurolla enemmän kuin ensimmäiset ennusteet näyttivät marraskuun ja joulukuun aikana tänä vuonna. Kaupungin verotuloja koskeva talousarvio tulee silti täsmäämään yllättävän hyvin tästä suuresta laskusta huolimatta.

Valtionosuuksia voidaan vuorostaan korottaa 600 000 eurolla vastapainona kustannusten kasvulle. Vuodelle 2018 arvioitu ylijäämä laskee tosin vaajaaseen 200 000 euroon.

Talousarvioesitys vuodelle 2019

Vuoden 2019 talousarvioesitys ylittää valtuuston syyskuussa vahvistaman talousarvioke-

hyksen ainoastaan 18 000 eurolla. Nettokustannukset kasvavat tosin kokonaisella 2,3 milj. eurolla tai 4 %:lla verrattuna vuoden 2018 lisätalousarvioon. Yksi syistä tälle on henkilöstökulujen kasvaminen kokonaisella 1,7 milj. eurolla.

Henkilökuntaa laajennetaan useammalla uudella toimella ja viralla etupäässä perusturvalautakunnassa sekä sivistyslautakunnassa. Lisäksi palaaminen normaaliin lomarahan maksuun vuonna 2020 täytyy kirjata jo vuodelle 2019.

Erikoissairaanhoidon kustannukset arvioidaan myös jonkin verran korkeammalle tasolle ensi vuonna.

Kunnallisveron arvioidaan nousevan 26,6 milj. euroon, mikä tarkoittaa kokonaista 6 %:n tai 1,5 milj. euron lisäystä. Yhteisöveron arvioidaan nousevan 0,2 milj. eurolla 2,7

milj. euroon, kun taas kiinteistöveroa kertyy 3,0 milj. euroa.

Valtionosuudet tulevat jatkamaan nousemistaan ensi vuonna vuoden 2017 huonosta verokertymästä johtuen, mikä antaa korkeamman verontasauksen vuonna 2019.

Valtionosuuksien arvioidaan nousevan yhteensä 29,7 milj. euroon ensi vuonna.

Toivon mukaan myös sijoitukset tuovat ensi vuonna kaupungin kassaan lisävaroja, vaikkakin syksyn 2018 kehitys sijoitusmarkkinoilla on ollut hiukan epätasaista.

Vuosikate nousee n 3,2 milj. euroon, minkä vuoksi talousarvio osoittaa 181 000 euron ylijäämää 3,2 milj euron nettopoistojen ja 200 000 euron poistoeron vähennyksen jälkeen.

Närpiön palvelukeskuksen

Tilinpäätös 2017 ja talousarvio 2018-2019

Vuosi (ulkoinen 1000 euro)

2017 2018 2019 Tilinpäätös Talousarvio+muut Tal.arvio ehd.

Toimintatuotot 9 328 8 524 8 443 Toimintakulut -61 452 -65 360 -67 561 Toimintakate -52 125 -56 836 -59 118 Verotulot 31 819 30 600 32 300 Valtionosuudet 28 279 29 100 29 700 Rahoituskulut ja tulot 648 186 300 Vuosikate 8 622 3 050 3 181 Poistot -2 974 -3 023 -3 200 Tilikauden tulos 5 648 27 -19 Poistoeron lisäys (-) tai vähennys (+) 161 160 200 Varausten muutos -4 000 0 0 Tilikauden yli/alijäämä 1 809 187 181

Asukasluku 9514 9514 9514 Verotulot (€/asukas) 3344 3216 3395 Valtionosuudet (€/asukas) 2972 3059 3122 Vuosikate (€./asukas) 906 321 334 Vuosikate % poistoista 290 101 99 Lainat yhteensä (milj. euro) 19,6 26,2 34,2 Lainat (€./asukas) 2063 2757 3598 Nettoinvestoinnit (milj. €) 6,2 10,3 11,6

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

23

Närpiö ja Kaskinen – selvitys jatkuu suuret investoinnit jatkuvat vuosien 2019-2021 investointisuunnitelmassa. Keittiön ja pääsisäänkäynnin uudisrakennukset valmistuvat ensi vuoden aikana, kun taas Alinan, Efraimin ja Solbackenin remontointi ja lisärakentaminen jatkuvat vuoteen 2021 asti. TK-sairaalan saneeraus ja lisärakentaminen valmistuvat ensi vuonna, sama koskee myös TK:n kellaria. Vuoden 2019 aikana alkaa TK-vastaanoton remontoinnin suunnittelu ja käytöstä poistetun Fridan lopullinen käyttö selvitetään.

Närpiön palvelukeskukseen investoidaan ensi vuoden aikana yhteensä 7,7 milj. euroa.

Länsi-Närpiön koulun sekä Mosebacken koulun kasvavan oppilasmäärän takia kouluja laajennetaan vuosien 2018-2020 aikana.

Länsi-Närpiön koulun laajennuksen arvioidaan maksavan 1,8 milj. euroa kun taas Mosebacken koulun kustannukset nousevat peräti 3,5 milj. euroon.

Näiden panostusten lisäksi käytetään n 800 000 euroa kaupungin katujen ja teiden jatkuvaan parantamiseen ja laajentamiseen.

Ensi vuoden bruttoinvestoinnit tekevät yhteensä 13,5 milj. euroa, erilaisina tukina ja myyntituottoina saadaan 1,9 milj. euroa.

Korkean investointitason vuoksi lainojen arvioidaan kasvavan kokonaisella 8 milj. eurolla ensi vuonna, mikä tekee 3 598 euroa asukasta kohti 31.12.2019.

Kaupungin käyttötalous on tasapainossa koko taloussuunnitelmakauden 20192021 ajan, ollen ylijäämäinen joka vuosi, mutta ylijäämät voisivat olla suurempia lainanoton hillitsemiseksi.

•

Kaskisten ja Närpiön välisen kuntaliitoksen selvitystyö jatkuu. Uuden aikataulun mukaan liitosesitys olisi tarkoitus käsitellä kummankin kaupungin valtuustossa ennen juhannusta 2019. Tällä aikataululla mahdollinen yhdistyminen toteutuisi aikaisintaan vuoden 2021 alussa.

TEKSTI: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Närpiön kaupunginhallituksen puheenjohtaja Olav Sjögård kertoo selvityksen taustoista, nykytilanteesta ja tulevaisuudensuunnitelmista.

– Närpiö ja Kaskinen ovat tehneet yhteistyötä, ennen ja nyt, muun muassa terveyskeskustoiminnan kuntayhtymän muodossa sekä rakennustarkastuspalveluiden kohdalla.

Olemme naapureita ja yhdistymällä saisimme lisää voimavaroja ja avautuisi uusia mahdollisuuksia.

– Näin Närpiössä ajatellaan, ja olimme avoimia keskustelulle heti kun Kaskinen lähestyi Närpiötä yhdistymisselvityksen tiimoilta.

– Ymmärrän hyvin, että asia herättää tunteita ja jakaa mielipiteitä Kaskisissa. Samalla tiedän, että 1200 asukkaan kaupungin on taloudellisesti ongelmallista ylläpitää vaadittavia palveluita ja hallintoa.

Oma käsitykseni on, että mielipiteet puolesta ja vastaan ovat tällä hetkellä melko tasoissa Kaskisissa.

Nyt on käytännön mallien aika

Olav Sjögård kuuluu Kaskisten ja Närpiön kaupunkien kuntaliitosselvityksen yhteiseen johtoryhmään.

– Olemme kokoontuneet siitä lähtien, kun asia otettiin esille puolitoista vuotta sitten.

Olemme käyneet läpi muotoseikkoja, kuten mitä Närpiöllä

ja Kaskisilla on tarjottavanaan, ja kuinka toimimme. Olemme kartoituksessa jo pitkällä, ja voimme nyt keskittyä mahdollisen uuden kaupungin käytännön malleihin: toimintamallit, henkilöstöstrategia ja luottamuselinten rakenne.

Göran Honga on mukana riippumattomana liitosselvittäjänä. Hänen tehtäviinsä selvittäjänä kuuluu eri tavoin avustaa kaupunkien yhteistä johtoryhmää ja valmistelutyöryhmiä prosessissa. Hän osallistuu kokouksiin ja laatii työskentelyn pohjana toimivat raportit.

– Honga korostaa, että tässä on kyse siitä, että kahdesta kaupungista tulee yksi, sanoo Olav. Kyse ei ole fuusiosta, jossa Kaskinen sulautuu osaksi Närpiötä. Liitoksen toteutuessa lähtökohtamme ovat samat.

Göran Hongan liitosesitys on työn alla.

Vaikuttamista molempiin suuntiin

– Työ jatkuu viimeisimmän päätöksemme ja Kaskisten toiveen mukaan ensi vuoden puolella ja liitosesitys on tarkoitus käsitellä kummankin kaupungin valtuustossa ennen juhannusta.

Tämä tarkoittaa myös sitä, että mikäli liitos toteutuu, se tulee voimaan aikaisintaan vuoden 2021 alusta. Jos valtuustot päättävät kuntaliitoksesta kesäkuun puolivälissä,

jatkaa yhdistymishallitus jäsenineen liitoksen valmistelutyötä. Kumpikin kaupunki nimittää yhdistymishallitukseen kaupunginvaltuuston ja kaupunginhallituksen puheenjohtajat sekä neljä muuta edustajaa.

On sovittu, että liitoksen toteutuessa uuden kaupungin luottamusmiesorganisaatio vuosien 2021-2025 aikana olisi seuraava: kaupunginvaltuustossa on 35 valtuutettua, kaupunginhallituksessa ja lautakunnissa 13 jäsentä, lukuun ottamatta tarkastuslautakuntaa, jossa on viisi jäsentä. Lautakuntien tehtävistä sovitaan tarkemmin liitossopimuksessa.

– Keskustelemme siitä, miten kumpikin osapuoli saa hyvät mahdollisuudet vaikuttaa, erityisesti siirtymäkaudella.

Mielessä monipuolinen kaupunki

Ensi vuoden alussa yhteinen johtoryhmä kokoontuu tiuhaan käsittelemään yhteisen kaupungin palvelurakennetta sektoreittain. Selvityksen johtoryhmässä Närpiötä edustavat Mikaela Björklund, OlavSjögård, Sven Jerkku, Marjo Österdahl, Peter Sjökvist, Gun Granlund ja Hans-Erik Lindqvist.

– Koen, että työ etenee myönteisessä ilmapiirissä. Toivon ja uskon, että päädymme hyvään ratkaisuun. Mutta vielä on tekemistä. Kevään aikana ajankohtaista on asukkaiden kuuleminen, joka on lain vaatima käytäntö. On vielä epäselvää, järjestetäänkö kuuleminen kyselytutkimuksena kaikilla asukkaille vai kansanäänestyksenä.

– Näen yhdistymisessä etuja sekä Närpiölle että Kaskisille.

Erityisesti, jos tarkastelemme asiaa strategisesti ja tulevaisuuden kannalta. Meistä tulee monipuolinen kaupunki, sanoo Olav Sjögård lopuksi.

•

Offentligt meddelande/Närpes Stad

Alla kursdeltagare, timlärare, föreläsare och samarbetspartners tillönskas God jul & Gott nytt år!

Vårens kurskatalog delas ut 27.12.2018

K Posti Oy Posti Green

JULKLAPPSTIPS! Köp ett presentkort som kan användas till vuxeninstitutets föreläsningar och kurser, en garanterat uppskattad julklapp!

Närpes stad tillönskar alla invånare och vänner en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Närpiön kaupunki toivottaa kaikille asukkailleen ja ystävilleen oikein Hyvää Joulua ja Hyvää Uutta Vuotta!

KONTAKTUPPGIFTER STADSHUSET

Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111 e-post: staden@narpes.fi

ÖPPETHÅLLNING

Må-fre kl. 8–15.45 Se närmare info på stadens hemsida.

ÖVRIGA UPPGIFTER

E-postadresser: fornamn.efternamn@narpes.fi

Besök också Närpes stad på

www.narpes.fi