Issuu

NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning • Närpiön kaupungin tiedotuslehti

I FORM FÖR LIVET!

•• Café Albert för unga •• Ny trafiksäkerhetsplan •• Nya köket vid Servicecentret •• Stora investeringar i Närpes

1/2019

NÄRPESINFO

Viktiga ärenden på agendan

LEDARE FOTO: Jessica Lindgren

Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör

PÄÄKIRJOITUS Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja

Närpes stads informationstidning

Beslutsfattarna i Närpes kommer att ha ett par ärenden med vittgående konsekvenser för framtiden på agendan sannolikt i slutet av detta år. Det ena ärendet gäller en eventuell sammanslagning av Närpes stad och Kaskö stad från och med 1.1.2021 och det andra ett möjligt godkännande av ett nytt grundavtal för vården. Grundavtalet skulle möjliggöra en gemensam samkommun med arbetsnamnet Österbottens välfärdsområde för socialvård, primärhälsovård och specialsjukvård. Planerna kan rubbas av en ny regerings vårdreform. Det gemensamma för dessa ärenden är att Närpes stad är beroende av sina grannkommuners ställningstaganden – i det ena fallet av Kaskös beslut och i det andra fallet av besluten i kommunerna inom Vasa sjukvårdsdistrikts område. Ingen kommun kan besluta enbart utgående från egna premisser. Besluten kan komma att stå fast i långa tider framöver. Det är sällan kommuner upplöses och det är också osannolikt att en samkommun som organiserar omfattande integrering av vårdformerna skulle delas i mindre delar. Mer sannolik är omorganisering och samgång till geografiskt ännu större områden. Många har betraktat en eventuell sammanslagning av Närpes och Kaskö som en win-winsituation i fråga om utvecklande av näringsliv,

bostadsområden och service. Regionens konkurrenskraft och möjligheter till inflytande stärks. Frågan som ställs är hur invånarnas delaktighet och ett tillräckligt inflytande för olika delområden och befolkningsgrupper i en gemensam ny stad ska kunna garanteras. Invånarna och beslutsfattarna har intressanta och viktiga frågor att ta ställning till i de fortsatta samgångdiskussionerna. I ett stort vårdområde blir de enskilda kommunernas möjligheter att påverka mera begränsade än i ett mindre samarbetsområde bland annat i fråga om hur serviceutbudet på mindre orter ska utformas och kostnaderna fördelas. I detta sammanhang bör beaktas att socialoch hälsovården är en väsentlig del av kommunernas verksamhet och invånarnas service. Vårdkostnaderna utgör över hälften av de kommunala driftsbudgetarna. En välfärdssamkommun omfattande Österbotten kan vara lämplig i framtiden med tanke på att det tvåspråkiga Österbotten är historiskt, språkligt och kulturellt ett relativt enhetligt område. Samarbete behövs i vilket fall som helst för att kunna trygga och utveckla vården framöver och för att stävja kostnadsökningen. Ett gott exempel på samarbete är att ta i bruk ett gemensamt patient- och klientdatasystem. Jag tillönskar alla läsare en riktigt skön sommar!

Tärkeitä asioita käsiteltävinä

Närpiön päättäjillä tulee todennäköisesti olemaan muutama pitkälle tulevaisuuteen vaikuttava asia käsiteltävinään tämän vuoden lopulla. Ensimmäinen koskee Närpiön kaupungin ja Kaskisten kaupungin mahdollista yhdistymistä 1.1.2021 lähtien, ja toinen uuden sote-palveluiden perussopimuksen mahdollista hyväksymistä. Perussopimus mahdollistaisi yhteisen kuntayhtymän, jonka työnimi on Pohjanmaan sosiaalihuollon, perusterveydenhuollon ja erikoissairaanhoidon hyvinvointialue. Suunnitelmiin voi vaikuttaa uuden hallituksen sote-uudistus. Yhteistä näille asioille on, että Närpiön kaupunki on riippuvainen naapurikuntiensa kannanotoista – ensimmäisessä tapauksessa Kaskisten päätöksestä ja toisessa Vaasan sairaanhoitopiirin alueella sijaitsevien kuntien päätöksistä. Yksikään kunta ei voi tehdä päätöksiä ainoastaan omien lähtökohtiensa perusteella. Päätökset voivat jäädä voimaan pitkiksi ajoiksi. Kunnat hajoavat harvoin, ja on myös epätodennäköistä, että hoitopalveluita laajassa mittakaavassa järjestävä kuntayhtymä jaettaisiin pienempiin osiin. Todennäköisempää on uudelleenjärjestely ja yhdistyminen maantieteellisesti vielä suuremmiksi alueiksi. Moni on suhtautunut Närpiön ja Kaskisten mahdolliseen yhdistymiseen win-win-tilanteena elinkeinoelämän, asuinalueiden ja palveluiden kehittämisen kannalta. Alueen kilpailukyky ja

vaikuttamismahdollisuudet vahvistuvat. Esille nouseva kysymys on, miten uuden yhteisen kaupungin eri osa-alueiden ja väestöryhmien asukkaiden osallisuus ja riittävät vaikuttamismahdollisuudet voidaan taata. Asukkailla ja päättäjillä on mielenkiintoisia ja tärkeitä kysymyksiä, joihin ottaa kantaa vielä jatkuvissa yhdistymiskeskusteluissa. Suuren sote-alueen sisällä yksittäisten kuntien mahdollisuudet vaikuttamiseen ovat rajallisemmat kuin pienemmillä yhteistoiminta-alueilla muun muassa pienempien paikkakuntien palvelutarjonnan muotoilua ja kustannusten jakoa koskien. Tässä yhteydessä on huomioitava, että perusturvapalvelut ovat olennainen osa kuntien toimintaa ja asukkaiden palveluita. Sote-kulut muodostavat yli puolet kuntien käyttötalousarvioista. Pohjanmaan kattava hyvinvointikuntayhtymä voisi olla hyvä ratkaisu tulevaisuudessa kaksikieliselle Pohjanmaalle, joka on historiallisesti, kielellisesti ja kulttuuritaustaltaan suhteellisen yhtenäinen alue. Yhteistyötä tarvitaan joka tapauksessa hoidon takaamiseksi ja kehittämiseksi tulevaisuudessa sekä kustannusten kasvun hillitsemiseksi. Hyvä esimerkki yhteistyöstä on yhteisen potilas- ja asiakastietojärjestelmän käyttöönotto. Toivotan kaikille lukijoille oikein mukavaa kesää!

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

3 FOTO: Nina Sjölander

Gäster vid Café Albert. Från vänster Nathanael Bergström, Peik Grönlund och Annie Simons.

En mötesplats för unga FOTO: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Café Albert är en trygg, drogfri och stressfri plats i Näsby där det finns vuxen tillsyn och sällskap. TEXT: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Café Alberts verksamhetsledare Nina Sjölander berättar att över tid har både verksamhet och besökare varierat. – Det går i vågor. En period lockar vissa speciella aktiviteter och gäng i en viss ålder och nästa år kan det se annorlunda ut. Det som består är att caféet är öppet för unga, att verksamheten är drogfri och att det finns en vuxen att prata med här. Nina själv har varit aktivt med från början med ett par års bortavaro. – Det är något speciellt fint med ungdomar. De vågar, vill och kan. Jag tycker om att vara här för dem, säger hon.

Tills för fem år sedan hade caféet lunchservering och ännu finns både sött och salt att köpa för en liten slant. – Ungdomar ska inte vara hungriga, ler Nina. Här finns soffor att hänga i, pysselhörna, biljard, spel, scen, musikrum, kök att koka eller baka i, utrymme för att prata, göra läxor, spela instrument och så vidare. Peik Grönlund, 14 år, från Kaskö gillar stället. – Jag brukar komma hit efter skolan, det är ett jättebra ställe! Här finns mina kompisar, vi brukar spela kort eller bara umgås. Det skulle vara kul med

Nina Sjölander visar Snackboxen där man kan lämna en lapp med en fråga eller annat man vill diskutera. – Sen har vi stunder när vi tömmer boxen och diskuterar, säger hon.

ett pingisbord, tycker han. Verksamheten finansieras av Närpes stad och andra bidragsgivare. Caféet är öppet onsdagar 15-21 och fredagar 15-23. Det är ämnat för ungdomar i åldern 11-24 år. – En vanlig onsdag är vi ett trettiotal här och på fredagar

mellan 60 och 80 ungdomar. Det är häftigt, säger Nina. Föreningen Förebyggarna som driver verksamheten grundades 2002 och det första caféet fanns i dåvarande Närpesgården. Sedan 2008 finns Café Albert i nuvarande lokal.

REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING Tidning nr. 24 • Maj • 2019 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2 64200 Närpes

ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist REDAKTIONSRÅD: Åsa Snickars, Malin Haka, Jim Eriksson, Mikaela Liljedal

TRYCKERI: GRANO 2019

ÖVERSÄTTNINGAR: Närpes Stad/Anna Nyman

PÄRMBILD FOTO: Malin Haka

OMBRYTNING: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 5500 exemplar. Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Fortsatt stabil ekonomi Närpes stads ekonomi var fortsatt stabil under år 2018. TEXT: Kent-Ole Qvisén

På grund av kraftigt ökade kostnader för specialsjukvården höjdes budgeten med 0,7 milj. euro för specialsjukvårdens del och därtill med 150 000 euro för andra mindre justeringar inom bildningsnämnden. Statsandelarna kunde samtidigt ökas med 0,6 milj. euro. Eftersom inte hela kostnadsökningen kunde kompenseras, minskade det budgeterade överskottet från 0,4 milj. till 0,2 milj. euro. Under slutet på året minskade specialsjukvårdskostnaderna något så att de verkliga kostnaderna underskred den ändrade budgeten i bokslutet med ca 0,2 milj. euro. Övriga kostnadsslag underskred nästan alla budgeten, varför den totala kostnadsinbe-

sparingen blev knappt 0,8 milj. euro jämfört med budgeten. Totalt uppgick de interna/externa verksamhetskostnaderna till 73,9 milj. euro. Efter en svag start på året visade även verksamhetsintäkterna en stigande trend, för att i bokslutet överskrida budgeten totalt sett med knappt 0,5 milj. euro. För intäkternas del kan sägas att många bäckar små bidrog till det goda utfallet. Totalt uppgick de interna/ externa verksamhetsintäkterna till 18,3 milj. euro.

om man ser till förändringen mellan åren 2017–2018. Kännetecknande för diskussionen om den kommunala ekonomin för år 2018 blev kommunförbundets prognoser för det beräknade skatteutfallet. Den ursprungliga prognosen hösten 2017 för år 2018 visade sig i slutändan vara närmast det slutliga utfallet. Många kommuner hade dock budgeterat med betydligt större skatteinkomster, vilket finansministeriets/ kommunförbundets prognoser i något skede utvisade.

gjorde att kommunalskatten som utbetalades under år 2018 minskade mera än beräkningarna. Något ökade intäkter från samfundsskatten och fastighetsskatten kompenserade nedgången.

Skatteintäkterna steg till totalt 30,6 milj. euro. I Stadens budget för skattein- kommunalVerksamhetsbidraget, eller täkterna stämde totalt sett gan- skatt erhölls skillnaden mellan verksamhe- ska bra med en slutlig differens 2 4 , 9 m i l j . tens intäkter och kostnader, på endast 13 000 euro. Sta- euro, i samförbättrades alltså med 1,3 dens debitering av kommunal- f u n d s s k a t t milj. euro. Tyvärr var netto- skatt minskade med hela 4,1 2,7 milj. och kostnadsökningen hela 6,6 % % mellan åren 2016–17, vilket i fastighetsskatt 3,0 milj. euro. Sammanlagt minskade skatteintäkterna med 1,2 milj. jämfört med år 2017. Statsandelarna uppgick totalt till 29,2 milj. vilket var en ök ning med 0,8 milj. jämfört med År 2017 2018 2017-2018 år 2017. (extern 1000 euro) Bokslut Bokslut Förändring Räntekostnaderna låg på samma nivå som år 2017, Verksamhetsintäkter 9 328 8 918 -410 0,2 milj. euro, trots ökad låneVerksamhetskostnader -61 452 -64 488 -3 035 upptagning. Placeringarna utVerksamhetsbidrag -52 125 -55 570 -3 445 vecklades också bra och netSkatteinkomster 31 819 30 587 -1 232 toavkastningen uppgick till ca Statsandelar 28 279 29 249 970 0,6 milj. euro. Finansiella kostnader och intäkter 649 436 -213

BOKSLUT FÖR ÅREN 2017-2018

Årsbidrag Avskrivningar Nedskrivningar Resultat Förändr. av avskr.diff. Ökning/minskning av reserveringar Periodens över/underskott Invånare, antal Skatteinkomster (€/inv.) Statsandelar (€/inv.) Årsbidrag (€/inv.) Årsbidrag i % av avskrivningar Lån totalt (milj. euro) Lån (€./inv.) Nettoinvesteringar (milj.€)

8 622 4 702 -3 920 -2 974 -2 937 37 Den goda utvecklingen re0 -41 -41 sulterade i att årsbidraget steg 5 648 1 725 -3 923 till 4,7 milj. euro eller 1,7 milj. 161 162 1 euro mera än den ändrade -4 000 0 4 000 budgeten. Efter avskrivningar 1 809 1 887 78 på cirka 3 milj. och bokslutsdis 9507 9471 -36 positioner på knappt 0,2 milj. 3347 3230 -117 euro kunde staden visa upp ett 2975 3088 114 överskott på 1,9 milj. euro eller 907 496 -410 samma nivå som år 2017, då 290 160 -130 kunde dock en investeringsre19,6 24,9 5,3 servering på 4 milj. euro göras 2065 2630 565 vilket det inte fanns utrymme 6,6 10,6 4,0

för år 2018.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

MIN SPALT

år 2018

Olav Sjögård

stadsstyrelseordförande

Bästa Närpesbor

2017 eller 17,3 milj. vid bokslutstidpunkten medan bokföringsvärdet ökade med 1,3 milj. till 16,4 milj. euro.

Investeringarna uppgick brutto till 11,5 milj. Efter beräknade investeringsbidrag och försäljningsintäkter på 0,9 milj. blev nettoinvesteringarna slutligen 10,6 milj. euro. Investeringarna i Närpes servicecenter uppgick totalt till 7,2 milj. euro under året. I bidrag från statens bostadsfond beräknades 0,7 milj. euro erhållas för investeringarna i boendeenheterna vid servicecentret under året. 1,2 milj. satsades på byggande och underhåll av gatu- och vägnätet medan lösegendom köptes för 1 milj. där den nya bokbussen för knappt 0,4 milj. ingick. Lånestocken ökade med 5,3 milj. under året och uppgick vid årsskiftet till 24,9 milj. vilket ger 2 630 euro per invånare. Finansiella värdepapprens marknadsvärde låg på samma nivå som år

Ekonomin som helhet utvecklades således positivt under året. Trots stora investeringar behövdes inte alla budgeterade lån lyftas utan lånebördan minskades med 1,3 milj. euro jämfört med budgeterat. Det goda samarbetet mellan förtroendevalda och personalen bidrog åter en gång till ett gott resultat. De förtroendevalda ger de ekonomiska ramarna inom vilka personalen skall se till att servicen till invånarna sker så effektivt som möjligt. Under innevarande år fortsätter investeringarna på samma höga nivå varför utmaningarna med att hålla ekonomin i balans fortsätter. Under början på året har dock inga större hot mot den goda utvecklingen framkommit förutom en viss osäkerhet kring skatteutfallet. Förhoppningsvis kan staden även detta år uppvisa ett lämpligt överskott med tanke på de stora investeringarna som genomförs.

•

Det är väldigt mycket på gång i Närpes just nu! Jag vågar påstå att det aldrig varit så hög aktivitet inom alla områden tidigare. Byggandet på sjukhusområdet fortsätter mycket intensivt, man börjar nu se att det kommer att bli alldeles ypperliga utrymmen där vi Närpesbor kommer att få en mycket bra vård i framtiden. Byggandet kommer att fortsätta ännu knappt två år innan allt är klart. Utbyggnaden av Västra Närpes skola är i full gång, på Mosebacke är vi i startgroparna med lågstadiet och hälsohuset. Planeringen av nya högstadiet har påbörjats. Alla våra fantastiska företagare visar en otrolig framåtanda och tro på framtiden. Inom grönsaksnäringen sker inom den närmaste framtiden stora investeringar och utbyggnader, vilket kommer att ge cirka etthundrafemtio nya arbetsplatser. NTM bygger ut och marknaden för sopbilar finns nu i hela Norden och Europa. Man har även öppnat för en etablering på andra sidan Atlanten. Utbyggnaden av vindkraften har nu också inletts på allvar i Närpes. Det är en satsning på flera hundra miljoner euro som kommer att ge sysselsättning och som i framtiden kommer att betyda otroligt mycket ekonomiskt för Närpes. Inom staden håller vi på och förhandlar med Kaskö om sammanslagning. Vi har hittills haft elva möten med ledningsgrupperna från våra bägge städer. Förhandlingarna har hela tiden gått i en bra anda, när detta skrivs är det bara ett möte kvar så skall sammanslagningsavtalet vara klart för behandling i våra organ. Vi kommer från staden att komma ut och informera om avtalet till olika kommundelar, som en del av det hörande där alla invånare får säga sin åsikt före det slutliga beslutet tas i fullmäktige. Från Närpes har vi några tröskelfrågor, bland annat namn och vapen som i bägge fall skall vara Närpes. En annan sak vi förhandlar om är ett gemensamt ordnande av vård och omsorg i Österbotten tillsammans med sjukvårdsdistriktet. Det är en mycket stor och viktig sak. Vi vill väl alla hålla Österbotten och sjukvårdsdistriktet enat och inte splittra upp det i delar. Det skulle åtminstone för min del vara mycket illa för oss alla österbottningar. Det vi för Närpes del bör göra är att förhandla fram ett bra avtal som tryggar en bra och kostnadseffektiv vård för alla Närpesbor. Som ni läst här är det verkligen mycket på gång men vi jobbar hårt och gör vårt allra bästa för vårt Närpes. Jag önskar Er alla en fin och trygg sommar!

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

I åtgärdsprogrammet finns över 100 förbättringsförslag listade. Några av dem är förbättrad sikt samt flyttning av vägskyltar i korsningen Östermarksvägen-Ängskullsvägen.

Ny trafiksäkerhetsplan Närpes har fått en ny, uppdaterad trafiksäkerhetsplan med tillhörande åtgärdsprogram. Syftet är att skapa en trygg trafik för alla åldersgrupper – något som inte enbart kräver en förbättring av trafikmiljön utan även samarbete mellan olika instanser och stadens invånare. TEXT: Anna Sand/ Kustmedia Ab

Christel Kautiala på Destia har fungerat som projektledare för planeringen, och berättar att över 100 olika åtgärder finns listade i åtgärdsprogrammet. – Det är olika mindre, kostnadseffektiva åtgärder som ska förbättra säkerheten för hållbara färdsätt – gång, cykel och även mopeder – utan att glömma förhållandena för fordonstrafiken.

Hastigheten nyckelfråga i tätorter Som exempel nämner Christel en hastighetssänkning i centrumområdet, byggandet av gång- och cykelleder, förbättrade arrangemang kring och på skolgårdar samt byggandet av en cirkulationsplats i anslutningen Kyrkvägen-Kristinestadsvägen.

– Det största säkerhetsproblemet inne i tätorter är ändå för höga fastigheter, tillägger hon. Planerings- och genomföringsansvaret ligger hos stadens tekniska avdelning samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM-centralen). Staden själv ansvarar för åtgärderna på de vägar som är klassade som gator, medan landsvägarna är statens ansvar. – Problemet är att det finns väldigt lite statliga pengar för vägprojekt nu, och i många fall hamnar kommunerna att själva bekosta åtgärderna på dem, fortsätter Christel.

Förutom att olyckorna orsakar mänskligt lidande, kostade trafikolyckorna i Närpes även 3,3 miljoner euro under de senaste fem åren. Under 2013-2017 inträffade sammanlagt 409 trafikolyckor här, av vilket 52 ledde till personskador eller dödsfall. – I förhållande till invånarantalet har Närpes en högre olycksstatistik än genomsnittet. Här sker 110 olyckor per 100 000 invånare, medan medeltalet är 90, tillägger Christel. Enligt kommuninvånarna själva är just för höga hastigheter den vanligaste trafikförseelsen, 0

FOTO: Destia

Christel Kautiala på Destia har fungerat som projektledare för Närpes nya trafiksäkerhetsplan.

13 1 3

0 0

2 2

S S

Pysäköintiruudut 2,6 x 5,0 m S

Pysäköintiruudut 2,6 x 5,0 m

Pysäkki 3,0 m

36 Kuntoilu- ja leikkivälineet Idrotts- och leksaksredskap Viheralue / grönområde

Olycksstatistiken sämre än medeltalet

Asfaltti AB / asfalt Uusi reunakivi, korkeus 120 mm päällysteen pinnasta / Ny kantsten, höjden 120 mm från asfaltytan

Skiss över Västra Närpes skolas trafikarrangemang.

Det långsiktiga målet med planen är färre trafikolyckor.

Päällysteen reuna + piennartäyte 200 mm Kant för beläggning + fyllning för vägren 200 mm Uusi maaliviiva, 100 mm Ny vägmarkering, 100 mm

Hankkeen nimi

Piirustuksen sisältö

Pvm

Suunn. Proj.pääll.

Tierekisteritunnus

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

FOTO: Anna Sand/Kustmedia Ab

För er som funderar på att riva en gammal byggnad TEXT: Christoffer Östberg

Byggnadstillsynen i Närpes har i samarbete med VästRivningsguide kustens miljöenhet EN GUIDE FÖR DIG SOM TÄN KER RIVA EN BYGGNAD. och byggnadstillsynerna i grannkommunerna utarbetat en rivningsguide för er som planerar att riva en gammal byggnad. Guiden är ett informationsdokument som hjälper till att informera om tillstånd, tillväga-gångsätt och priser för olika avfall. Ytterligare är det beskrivet hur man skall sortera avfallet och vad vad man bör tänka på med olika material och deras miljöskyddsaspekter. Genom att följa guiden säkerställer man att gällande lagstiftning följs samt att kostnader och miljöpåverkan av rivningen minimeras. Rivningsguiden kommer att publiceras inom kort på stadens hemsida under byggnadstillsynens flik. Rivningsguiden kommer även att delas ut åt alla som lämnar in rivningsanmälan eller ansökan om rivningslov. Genom att anmäla rivningsobjektet avlägsnas byggnaden ur olika register och fastighetsskatten upphör. Därtill är rivningsanmälan och rivningslov helt gratis i Närpes. Det lönar sig alltså alltid att anmäla om ni ämnar riva en byggnad. Ta gärna kontakt med byggnadstillsynen om ni undrar över något gällande rivning. Då det blir dags att riva det gaml a. För den byggnad som ska rivas ska det göras antin mälan eller sökas gen en rivningsanrivningslov 30 dygn innan arbete t inleds. Under den tiden utreder myndighete rna, om det finns ningen eller om hinder för rivdet behövs tillägg sutredningar. Man komma ihåg att skall också göra en skriftlig anmälan till komm het om rivningsarb unens miljömyndig etet åtgärden orsak ar tillfälligt buller er, även den 30 dagar på förha och vibrationnd. Rivningslov

behövs då byggn aden ligger på detaljplanerat med byggnadsfö område eller på rbud p.g.a. att område en plan är under storiskt eller arkite arbete. Även vissa ktoniskt värdefulla hiobjekt kräver rivnin kan t.o.m. vara belagda med rivnin gslov – eller gsförbud. Rivningsanmäl an räcker till, då byggn aden ligger utanf ör planerat områ fråga om ekono de eller då det mibyggnad eller är annan obetydlig byggnad. Rivningslov behö vs inte, då det för samma plats eller en lagenlig beviljats bygglov gatu- eller vägpl an förutsätter rivnin För ändringsar g av byggnaden. beten eller för rivning av vanlig band med renov a byggn adsdelar i samering behövs heller ingen anmälan. Kommunen anmä ler till Befolknin ningen. Då anmä gsregistercentr lan om att en byggn alen om rivad rivs görs, då naden ur byggn försvinner byggadsregistret. I samb and med detta hetsskatte- och upphör också fastig brandsäkerhetsp likten för byggn alltså alltid att aden. Det lönar anmäla! sig

I planen framgår bland annat att hälften av alla bilolyckor var singelolyckor under åren 2013-2017.

men även då det gäller cyklister finns utrymme för förbättring beträffande användningen av cykelhjälm. – Endast en fjärdedel av invånarna använder cykelhjälm, konstaterar Christel. Här är det som vuxen viktigt att tänka på att barn gör som man gör – inte som man säger. En vuxen som värdesätter trygghet är en bra förebild för barnen, konstaterar man i planen.

Tväradministrativ arbetsgrupp Utgående från den nya trafiksäkerhetsplanen görs årligen upp verksamhetsplaner, som styr det konkreta trafiksäker-

hetsarbetet inom staden. I trafiksäkerhetsgruppen finns flertalet sektorer representerade: tekniska, skola och idrott, socialoch hälsovård, polis, trafikskydd samt NTM-centralen. Den tväradministrativa gruppen sammanträder två gånger per år och behandlar trafiksäkerhetsarbetet för hela fältet. – Tyngdpunkten i verksamheten ligger på trafikfostran och kommunikation. De organiserar arbetet och fördelar ansvaret, uppdaterar och verkställer verksamhetsplanerna och ser till att alla trafikantgrupper beaktas vid planeringen av markanvändningen och trafiken i staden.

•

I DEN HÄR UTGÅ VAN

Rivningsanmälan ................. 2 Rivningslov ........... ................ 2 Byggavfall ........... .................. 3 Rivningskeden ...................... 4 Utförande ........... .................. 5 Avfall och mottag ning .......... 6 Olägenheter m.m… …………..12 Bränna upp en byggnad…….13 Kontaktuppgifter…… ……….. 14

•

FOTO: Malin Haka

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

9 FOTON: Malin Haka

Cecilia Nylund med barnen Wilton och Melina Grandell besökte I Form För Livet lådan vid Verkvägen i Norrnäs.

I Form För Livet Ett säkert vårtecken är då motionärer börjar springa till postlådor runt om i staden. För en utomstående kan det säkert te sig lite märkligt men det är bara motionskampanjen I Form För Livet som inletts. TEXT: Malin Haka

Enligt Jan-Erik Bergman, som tidigare jobbade som idrottssekreterare, startade I Form För Livet år 1995 som en del av en nationell kampanj där man ville aktivera stillasittande vuxna och få dem att röra på sig. Från början fanns det även andra aktiviteter, förutom gång och cykling, så som till exempel simning, men dessa föll rätt snabbt bort. – Innan det fanns det nog en del motionslådor och det ordnades motionsevenemang som t.ex. Kommunlunken. Men i och med denna kampanj sattes fler motionslådor ut och det hela blev mera strukturerat, berättar Jan-Erik.

Det är ungefär samma tidsintervall varje år så det går att jämföra resultaten mellan åren. Pörtom har varit i topp varje år ända sedan starten. – Men jag tror inte att det motioneras så mycket mera i Pörtom i jämförelse med andra byar utan man har en tradition att anteckna motipnsrundan i häftet som finns i lådan, säger Jan-Erik. Han funderar även att det skulle vara svårt att sluta med I Form För Livet eftersom det är så etablerat. – Om häftena inte fanns i lådorna började nog telefonen gå varm, för många är kampanjen ett måste, säger Jan-Erik.

Ida Hautaoja, som är JanEriks efterträdare på posten, har inga tankar på att sluta med den populära kampanjen men har gjort några små ändringar. En del lådor har flyttats, främst med tanke på trafiksäkerheten, och vissa lådor har bytts ut då de blivit för dåliga berättar Ida. Idag finns det strax över sjuttio lådor runt om i kommunen. Ida berättar även att årets nyhet är en karta som man hittar på stadens hemsida där alla motionslådor är utmärkta. – Med hjälp av kartan kan nyinflyttade se var motionslådorna finns men även andra kanske hittar en ny motionsrutt säger Ida. Precis som tidigare år lottas en cykel ut bland alla som skrivit i häftena. Målsättningen är enligt Ida att nå minst 35.000 prestationer och att få folk att röra på sig för en bättre hälsa. Så bege er ut i Sommarnärpes och ge Pörtom en match om segern i kampanjen!

•

INFO • Motionskampanjen pågår 15.4-18.8 • En prestation per dag • Gratis att delta • En cykel lottas ut bland alla prestationer ÅR RESULTAT 2008 25865 2009 24741 2010 25343 2011 28794 2012 28614 2013 25253 2014 30918 2015 31426 2016 35454 2017 30878 2018 35454

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Numera har köket ett skilt dietkök samt även skilda sektioner för bakning, varm och kall matlagning. Disken sker i ett eget rum liksom även packning, varumottagning och utgående varor. Här förbereder Susanne Sundman nästa mål i dietköket.

Närpes Servicecenters nya storkök och matsal

Gläder personal och matgäster FOTON: Anna Sand/Kustmedia Ab

Ljust och fräscht må låta som en klyscha, men det är precis vad den nya matsalen vid Närpes Servicecenter, NSC, är. Det nya köket med tillhörande matsal togs i bruk i februari och både kosthållschef Maj-Britt Grönberg och bespisningschef Britt-Louise Groos är glada över nya utrymmen.

Kosthållschef MajBritt Grönberg samt bespisningschef BrittLouise Groos är glada och nöjda med de nya utrymmena.

TEXT: Anna Sand/Kustmedia Ab

Det nya köket och matsalen vid NSC finns i en helt ny byggnad, som började byggas i slutet av 2017. – Det gamla köket, som var i dåligt skick, revs sommaren 2018 och under tiden har vi varit utlokaliserade främst till Bostället men även till andra matserviceenheter, berättar Britt-Louise. Det har varit en utmaning rent praktiskt, men nu kan vi istället njuta av att arbeta i ett nytt, modernt kök med helt andra förutsättningar.

Befolkningsskydd styrde planeringen Huvudarkitekt för ombyggnaden av hela området är ByggBotnia Ab, medan köksplaneringen gjorts i samarbete med Storköks-Ingenjörsbyrå Rita Pulli Ab. Eftersom byggnaden finns ovanpå en redan befintlig

källare med ett nybyggt befolkningsskydd, har man i vissa fall varit tvungen att kompromissa med en del lösningar. – Den har styrt planeringen ganska långt och vi har varit tvungna att ta hänsyn till placeringen av köksmaskinerna. Men jag tycker ändå att vi lyckats få ett riktigt bra slutresultat, konstaterar Maj-Britt.

Logistiken viktig Mycket vikt har lagts vid att skapa en fungerande logistik. – Inkommande varor har en egen avdelning med kyl- och frysrum, likaså har vi fått ett helt skilt diskrum, ett avskilt dietkök samt skilda ytor för bakning och tillredning av varm respektive kall mat. Även packningen av de matportioner som ska distribueras vidare sker i ett skilt utrymme. Det utgör en enorm

skillnad jämfört med det gamla köket, tillägger hon och får medhåll av Britt-Louise. Det har tagit sin tid att hitta ett nytt system i arbetet och få in de nya rutinerna, och bli bekant med de nya maskinerna. – Men nu är vi på banan, ler Britt-Louise. Personalstyrkan är den samma som tidigare och köket betjänar samma klientel som förr. Hit hör förutom personalen på området också alla boenden, hemservicens klienter samt även Trollebo daghem.

Positiv respons En förändring som har uppskattats av lunchgästerna i

matsalen är att man nu har möjlighet välja mellan två olika varma rätter. I matsalen finns även ett kabinett som redan använts flitigt för bland annat kalas, möten och skolningar. – Responsen på den nya matsalen har varit positiv, konstaterar Maj-Britt. Dagens lunchgäster har kommit och gått och middagen håller på och förbereds. I köket doftar det ljuvligt av både nybakt rågbröd, tonfiskgratäng och kladdkaka. Det är svårt att föreställa sig något annat än mycket nöjda kunder här – och nu kan även kökspersonalen glädjas åt en modern arbetsplats.

•

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

Sotning är husägarens ansvar FOTON: Anna Sand/Kustmedia Ab

Brandinspektör Marita Koski är tydlig: Sotningen har alltid varit, och är fastighetsägarens ansvar. De ändringar i räddningslagen som trädde i kraft vid årsskiftet påverkar inte detta. De innebär i praktiken endast att systemet med så kallade distriktssotare upphör, och att fri konkurrens råder bland sotarna.

FASTIGHETSÄGARENS CHECKLISTA • Förändringen reglerar enbart hur tjänsterna utförs. Sotningsintervallerna och ansvarsfrågan är som tidigare.

Brandinspektör Marita Koski poängterar att räddningsverket inte längre styr sotningen genom avtal med distriktssotare, utan att det numera är upp till varje fastighetsägare att själv välja sotare och se till att sotning görs enligt lagstadgade intervaller.

TEXT: Anna Sand/Kustmedia Ab

Tidigare var såväl sotare som sotningspriset fastslaget av de olika räddningsdistrikten i landet. Idag är det fritt fram att själv välja sotare. Men med frihet följer även ansvar. – Sotningen är och förblir fastighetsägarens ansvar. Kraven på sotarna och sotningsintervallerna är fortsättningsvis också de samma. De innebär att en sotare ska ha sotningsexamen, och kunna ge intyg över utförd sotning. Av intyget ska framgå byggnadens adress, vem som utfört sotningen och när, vidtagna åtgärder samt observerade fel och brister, berättar Marita. Sotningsintervallerna är också de samma som tidigare – ett år för egnahemshus och

andra bostäder som används för fast boende, och tre år för fritidshus. – Eldstäder som inte används behöver inte sotas, men ska sotas före de tas i bruk om de stått oanvända mer än tre år, tillägger Marita. Eftersom de tidigare distriktsotningsavtalen upphörde 31.1.2019, kan alla fastighetsägare nu själva välja sotare och beställa sotning direkt av en yrkeskunnig sotare. – Samtidigt kan sotare numera också själva prissätta sitt arbete, vilket kan påverka priserna. Det lönar sig därför att fråga om detta före man beställer sotning. De har numera även rätt att ta kilometerersättning för varje besök – det kan

därför löna sig att prata ihop sig med grannarna, tipsar Marita. Det är också skäl att minnas att stegar, tak och säkerhetsutrustning på tak ska hållas i sådant skick att sotningsarbetet kan utföras säkert. Sedan fri konkurrens infördes inom branschen styr inte längre Österbottens Räddningsverk sotningen, och eventuella klagomål på en utförd sotning riktas därför direkt till konsumentskyddet. – Man kan inte heller längre förvänta sig att sotningen sker per automatik, såsom då distriktssotaren meddelade om tidpunkten med en lapp i postlådan. Nu gäller det att själv hålla koll på sotningsintervallerna, poängterar Marita.

Sotningen är alltid fastighetsägarens ansvar. Hen är skyldig att se till att eldstäder och rökkanaler är i ett sådant skick att de kan användas på ett säkert sätt.

•

• Sotningen är alltid fastighetsägarens ansvar. Hen är skyldig att se till att eldstäder och rökkanaler är i ett sådant skick att de kan användas på ett säkert sätt. • Som fastighetsägare kan man själv fritt välja sotare efter den 31.1.2019. • För byggnader som används för fast boende är sotning varje år lagstadgat, medan eldstäder i bostäder som används som fritidsbostäder ska sotas minst vart tredje år. • Eldstäder och rökkanaler som varit oanvända i tre år ska sotas före de tas i bruk. • Sotningen ska utföras av en person med sotningsexamen. • Sotaren ska kunna ge intyg över utfört arbete, plats, tid samt eventuella anmärkningar på konstruktionerna. • Sotaren får själv prissätta sitt arbete.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Resultaten från

riksdagsvalet 2019 TEXT: Mikaela Liljedal

Diagramrubrik I årets riksdagsval röstade 77,4 % av de 90 % röstberättigade närpesbor som bor i Finland. 80 % Om man även räknar med utlandsfinländar70 % na, alltså de finländare som stadigvarande 60 % bor utomlands, blir röstningsprocenten 62,2 50 % %. Röstningsprocenten har ökat i jämförelse 40 % med riksdagsvalet 2015. Då var valdelta30 % 20 % gandet 73,8 %, och med utlandsfinländarna 10 % medräknat 59,3 %. Röstningsprocenten har 0% inte ökat i bara Närpes, utan då man ser på hela landet så har valdeltagandet ökat från 70,1 % i riksdagsvalet 2015 till 72,1 % i årets val. 2015 2019 I Närpes hittas de flitigaste röstarna i Rangsby, där 83,5 % av de röstberättigade röstade. Valdeltagandet har ökat i nästan alla Valdeltagandet i riksdagsvalet 2015/2019 enligt röstningsområde. av Närpes röstningsområden. Undantaget Utlandsfinländarna räknas till Näsby röstningsområde. är Nämpnäs, där röstningsprocenten är exakt densamma som i valet för fyra år sedan. I år valde 28,5 % av närpesborna bosatta i Finland att Partiernas andel av rösterna i Närpes rösta på förhand, medan 48,9 % sparade röstandet till valdagen. Förhandsröstningens andel har ökat från förra riks Ändring i dagsvalet, då 23,3 % valde att rösta på förhand och 50,5 % % av %-enhet röstade på själva valdagen. rösterna från valet Röstmagneten i årets riksdagsval blev Anders Norrback, Partier 2019 2015 som erhöll 63,2 % av rösterna i Närpes. Han fick drygt 3 000 röster mer än Mikko Ollikainen, som var den som fick nästCentern i Finland 0,5 -1,3 flest röster. Sannfinländarna 1,6 -0,6 Största delen av närpesbornas röster gick till Svenska Samlingspartiet 0,4 -0,4 folkpartiet, som fick totalt 88,9 % av rösterna. Det är en ökning på 5,9 procentenheter jämfört med förra riksdagsvalet. Finlands Socialdemokratiska Parti 4,9 -3,3 Nästflest röster fick Socialdemokraterna med 4,9 % av Gröna förbundet 0,6 0,2 rösterna. De har tappat 3,3 procentenheter av rösterna från Vänsterförbundet 0,6 -0,1 föregående riksdagsval. Även Kristdemokraterna, som fick tredje flest röster i Närpes, fick lite mindre röster än för fyra Svenska folkpartiet i Finland 88,9 5,9 år sedan. Kristdemokraterna i Finland (KD) 2,1 -0,2

•

De tio kandidater som fick flest röster i Närpes Kandidat Röster %-röster

Finlands Kommunistiska Parti

-0,1

Kommunistiska Arbetarpartiet - För Fred och Socialism

Liberalpartiet - Frihet att välja

Piratpartiet

0 0

1. Anders Norrback, SFP

3436

63,2

2. Mikko Ollikainen, SFP

381

3. Anna-Maja Henriksson, SFP

260

4,8

4. Marjo Österdahl, SFP

254

4,7

5. Nanna Rosengård, SFP

140

2,6

Blå framtid

6. Joakim Strand, SFP

116

2,1

Seitsemän tähden liike

7. Christoffer Ingo, SFP

100

1,8

8. Peter Östman, KD

1,4

9. Viktor Kock, SDP

1,4

10. Niclas Sjöskog, SFP

1,4

Medborgarpartiet

0,1 0,1

Feministiska partiet

Självständighetspartiet

0 -0,2

0,1

Reija Kuparinen

Voitto Välimäki

Ogiltigförklarade röster 0,3

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

13 FOTO: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Mersiha Osmanovic med sin son och kursplanerare Mikaela Sjögård från vuxeninstitutet i biblioteket. Mersiha är en av ledarna i kursen Sommarsvenska.

Sommarsvenska för barn med annat hemspråk TEXT: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Vuxeninstitutet i Närpes verkar i tiden och ser var deras insatser behövs. I sommar bjuder de in barn i lågstadieåldern med annat hemspråk än svenska till en kurs de kallar Sommarsvenska. Kursplanerare Mikaela Sjögård berättar. – Sommarsvenska, tre dagar i veckan under fyra veckor, är ett sätt att stärka barnens svenska på ett trevligt och meningsfyllt sätt. Målet är att det skall vara roliga och lärorika sommarlovsdagar. Deltagarna får använda svenska bl.a. genom att de läser, spelar spel, pysslar och får prova på olika motionsaktiviteter.

Stärker både svenskan och modersmålet Önskemålet om en kurs sommartid kom från stadens skolor. Under sommarlovet kan svenska språket, hos de barn som pratar annat språk i sin hemmiljö, må bra av stimulans.

Samtidigt finns också behov av att stärka barnens eget modersmål. – Undervisningen sker i huvudsak på bosniska, vietnamesiska och svenska. Undersökningar visar att barn med svenska som andra språk presterar bättre i svenska ju bättre de behärskar sitt eget modersmål, förklarar Mikaela. – Vi pratar många olika språk i Närpes och vi försöker också tillgodose andra hemspråk i kursen, tillägger hon.

Samarbete med biblioteket Sommarsvenska ska samarbeta med biblioteket där man

– Det är ju sommar och det ska vara roligt, ler Mikaela. Kursledare är Mersiha Osmanovic från Bosnien och Nhung Nguyen från Vietnam, som redan jobbar inom stadens skolväsende.

Stort intresse

Bosniska böcker i biblioteket i Näsby.

kommer att ha både högläsning och tyst läsning. Det är första gången som Sommarsvenska ordnas och målet är att det ska vara omväxlande program och dagar för barnen, inte enbart ”skolbänken”.

Inbjudan har gått ut till omkring 150 barn i lågstadiernas årskurs ett till sex, de som har annat hemspråk än svenska och som i skolan får undervisning i svenska 2. Ett trettiotal barn är anmälda och kursen förverkligas i juni och veckan före skolstarten i augusti. Platsen är Mosebacke skola. – Med hjälp av bidrag från Svenska kulturfonden kan vi arrangera Sommarsvenska så att det är avgiftsfritt för deltagarna, berättar Mikaela. – Tiden får utvisa om verksamheten kan fortsätta ett annat år, avslutar hon.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Vård och omsorg i allmänhet och äldreomsorg i synnerhet har varit under lupp på senare tid, såväl nationellt som i Närpes. FOTO: Istock

Vård och omsorg i fokus TEXT: Jim Eriksson

Den nationella vårdreformen kom av sig, men vi kan inte vara helt säkra på vilka sätt att organisera vården som kommer istället. Närpes och andra österbottniska kommuner funderar som bäst på om primärvården, äldreomsorgen och familjeomsorgen ska fortsätta produceras av kommunerna själva eller om det blir bättre med en större gemensam organisation för hela Österbotten. I denna fråga hör Närpes till de kommuner som velat stilla den snabba tidtabell som kanske önskats på annat håll, men redan under detta år kan det bli nödvändigt med klara ställningstaganden. Förutom vårdreformernas fortsatta mysterier har våren också fört med sig avslöjanden om grava missförhållanden i finländska äldreboenden. Avslöjandena fick stor uppmärksamhet och skapade debatt

inför riksdagsvalet. I jämförelse kan det te sig som om investeringarna och byggarbetena på hvc-området hemma i Närpes är bekväma utmaningar, men även till dessa hör krävande arbete då pågående vård och omsorgsarbete ska samsas med ingrepp i fastigheterna.

Ansvar att granska Senast under våren har det blivit uppenbart för landets kommuner vilket stort uppdrag man har med att övervaka att privata företag inom omsorg i den egna kommunen sköter sig. Ansvaret att övervaka kräver resurser och ibland handgriplighet, det vill säga att man träder in i privatägda boenden utan förhandsanmälan och begär att omedelbart få se arbetslistor, dokument, läkemedelsskåp och att med egna ögon se de personer som enligt arbetslistan ska vara på

jobb. Vi har fått läsa om vissa boendens trixande med ”spökjobbare”, det vill säga arbetstagare som finns på arbetslistan men inte är på plats. Kommunerna har ett förstahandsansvar att sköta tillsynen av dessa verksamheter, men också regionförvaltningsverken och Valvira griper in. Kommunen kan anmäla missförhållanden till dessa verk. Det är ofta regionförvaltningsverkens drastiska beslut vi läser om i media, men innan regionförvaltningsverken dömer ut en verksamhet kan kommunen ha gjort ett granskningsarbete och fört ärendet vidare till verket.

Egenkontroll I Närpes har vi på ett sätt kommit lättare undan när det gäller granskning av andra aktörer. Staden har ju inte har lagt ut boendeservicen på entreprenad utan den sköts inom ramen

för vår egen produktion. Gällande samkommunen Kårkullas verksamhet i Närpes finns dock samma tillsynsskyldighet som om det vore ett företag. Några överraskningsbesök har vi inte ännu från stadens sida gjort i Kårkullas enheter. Ganska långt kan man lita på att anhöriga, klienter, personal, regionförvaltningsverket eller andra aktörer tar kontakt ifall missförhållanden uppdagas. Oftast försöker då producenten själv rätta till situationen. Det kan nämnas att en anställd på kommunal eller privat enhet har skyldighet att anmäla missförhållanden till sin förman eller ännu högre upp. Den anställda som gjort anmälan får enligt lag inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan. Naturligtvis kan och ska också kommunernas enheter bli granskade. Tillsynsbesöken i kom-

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

munernas enheter görs oftast av regionförvaltningsverken. Samma krav på tillräcklig bemanning, läkemedelshantering och annat riktas mot kommunerna. Bäst klarar man sig om egenkontrollen sköts bra.

Höjs bemanningskravet? Det är ofta bemanningen som fallerat på de effektiverade serviceboenden som blivit avslöjade för vanvård. Man har alltså haft för lite vårdpersonal. I debatten har förts fram att man borde lagstifta om att boenden med dygnet runt-omsorg ska ha ett bemanningstal på minst 0,7 istället för den nuvarande minimirekommendationen 0,5. Ett sådant krav innebär för de flesta enheter något fler anställningar, på nationell nivå uppskattningsvis 4000 nyanställningar till en merkostnad på ett par hundra miljoner euro per år. Talet 0,7 avser att vårdpersonalen ska uppgå till 70 procent av antalet klienter på ett serviceboende som har bemanning dygnet runt. Ett boende med 20 klienter ska alltså ha personal som står för 14 årsarbetsverken inom vårdarbete. Det betyder inte att 14 anställda är på plats samtidigt utan att 14 arbetsverken fördelas under dygnet och veckan, till exempel sju under morgonruschen, fem på eftermiddagen och två på natten. Veckoslut och vardagar kan se något olika ut. I Närpes har våra effektiverade serviceboenden en bemanning på runt 0,6 vårdare per klient med undantag för demensenheten Solbacken som har något högre bemanningstal. Anstaltsboendet Frida ligger en bit över 0,7 och HVC-sjukhus

bäddavdelning har 0,8. Uppskattningsvis skulle totalt 6 - 7 nya heltidsanställningar behöva göras i Närpes för att komma upp till 0,7 på alla effektiverade serviceboenden. I Närpes finns just nu fem enheter som kallas effektiverade serviceboenden med totalt cirka 130 platser. Tillsammans med anstaltsboendet Fridas cirka 25 platser finns totalt cirka 155 boendeplatser i enheter med dygnet runt-omsorg.

Byggandet fortsätter ännu Stadens förnyelse vid hvcområdet fortsätter ännu något år. I år tas i bruk den förnyade sjukhusavdelningen, nyrenoverade boendelängor, nytt storkök och ny huvudingång. Det kommer att finnas 112 boendelägenheter som hör till äldreomsorgen på området. De flesta ska bebos av en person, men tvåpersoners boende kommer att förekomma. Enheterna Rosa och Holger har redan tagits i bruk. Enheterna är tänkta att klassificeras som effektiverade serviceboenden. Den nya sjukhusavdelningen har 30 platser från och med slutet av året. Den del av hvc som är bekant för de flesta invånarna, mottagningen, renoveras 2020-2021. Byggandet stör i viss mån verksamheten genom att enheter måste flytta tillfälligt och ändra rutiner. Byggandet är också ljudligt ibland. Att bedriva verksamhet samtidigt som det byggs har krävt framförhållning och anpassningsförmåga av samtliga inblandade - klienterna, anhöriga, personalen och byggnadsentreprenörerna.

•

FOTO: Sara Bondegård

HÄLSOVÅRDEN FAKTA VERKSAMHETEN SOMMAREN 2019 Läkare Receptförnyelser och telefontider som vanligt. Akutmottagning Tisdag, onsdag och fredag kl. 8 - 16. Måndag och torsdag kl. 8 - 18. Lördag och söndag stängt. Vårdbehovsbedömning alla vardagar kl. 8 - 16 tfn 22 49600. På basen av vårdbehov ges tider till vårdar-, läkar- eller akutmottagningen. Jour Samjour vid VCS då akutmottagningen vid Närpes hälsovårdscentral är stängd. Tidsbeställd läkarmottagning Tidsbeställda mottagningarna är reducerade under sommaren. På basen av vårdbehov ges tider till läkare via vårdbedömningen eller vårdarmottagningen. Laboratoriet Fungerar med reducerad personalstyrka. Provtagning kl. 8 - 12. Vid behov tas akuta blodprov efter kl. 12. Spirometriundersökningar görs vid behov. Röntgen Fungerar med reducerad personalstyrka. Öppethållningstid kl. 8 - 15.30. Kassa-växel Öppethållningstid kl. 8 - 15.45. Sekreterare och arkiv Fungerar med reducerad personalstyrka. Diabetesmottagningen Reducerad verksamhet 17.6 - 28.7. Mottagningen är stängd under tiden 1.7 - 14.7. Fysioterapi Fungerar med reducerad personalstyrka. Telefontid måndag - fredag kl. 12 - 12.30. Skolhälsovård Skolhälsovården stängd v 28 – v 31. Barn- och mödrarådgivning Fungerar med reducerad personalstyrka. Vårdarmottagningen Fungerar med reducerad personalstyrka. Hälsostationer Pörtom, Övermark och Töjby hälsostationer fungerar med reducerad verksamhet v 23 – v 33. Tidsbeställning till respektive hälsostation via vårdbedömningen tfn 22 49600. Hemsjukvården fungerar normalt. Hemsjukvård Normal verksamhet, läkarhembesök vid behov. Hemsjukvårdmöte enligt behov och läkarresurser. Centralförråd/Materialutdelning Normal verksamhet i juni och augusti. Stängd 2 – 6.7 p.g.a. inventering. Hjälpmedelsutlåning Normal verksamhet. Telefontid måndag-fredag kl. 12.30 - 13. Utdelning av hjälpmedel måndagfredag kl. 13 - 14. Socialarbetare Tillgång till socialarbetare hela sommaren. Socialjouren fungerar som vanligt utanför kontorstid, dygnet runt tfn 06 3252347. Ekonomikansli Fungerar med reducerad personalstyrka. HVC-sjukhus Har sin verksamhet i Villa Holgers utrymmen under renoveringen. Den nya avdelningen beräknas vara klar att flytta in till i slutet av november 2019. Tandvård Mosebacke tandvårdsmottagning stängd v 27 - 32. Reducerad personalstyrka. Tandläkarjour vardagar kl. 8 - 15.45. Tandläkarjour på VCS övriga tider.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Karta över Närpes servicecenter under byggnationen

INFART AJOTIE

HÄLSOVÅRDSCENTRAL

FRIDA

HVC SJUKHUS

ALINA

KÖK OCH PERSONALMATSAL

EFRAIM

SOLBACKEN

ROSA

TERVEYSKESKUS

TK SAIRAALA

KEITTIÖ JA HENKILÖKUNNAN RUOKASALI

INGÅNG SISÄÄNKÄYNTI

BYGGARBETSPLATS PARKERING OCH VISTELSE FÖRBJUDEN!

PYSÄKÖINTI JA OLESKELU KIELLETTY!

RAKENNUSTYÖMAA

PYSÄKÖINTI JA OLESKELU KIELLETTY!

INGÅNG SISÄÄNKÄYNTI

RAKENNUSTYÖMAA

8 2

VÄ

BYGGARBETSPLATS PARKERING OCH VISTELSE FÖRBJUDEN!

INGÅNG SISÄÄNKÄYNTI

RÄDDNINGSVÄG

INGÅNG FRIDA SISÄÄNKÄYNTI FRIDA

RAKENNUSTYÖMAA

HISS HISSI

PYSÄKÖINTI JA OLESKELU KIELLETTY!

AKUTINGÅNG PÄIVYSTYS SISÄÄNKÄYNTI

INGÅNG

SISÄÄNKÄYNTI

INFART AJOTIE

GÅNG- + BILVÄG TILL KYRKVÄGEN VIA STADSHUSPARKERINGEN KULKU- JA AJOTIE KIRKKOTIELLE KAUPUNGINTALON PYSÄKÖINTIALUEEN KAUTTA

NORR

KYR

KVÄ

POHJOINEN

INFART AJOTIE

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

FOTO: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Thuy Dieu Luu kan man träffa i stadshuset. Till höger om huvudingången finns en skild dörr till hennes kontor.

Stöd och info till invandrare TEXT: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Thuy Dieu Luu är samhälls- och hälsokommunikatör. Hon är anställd av Närpes stad för att informera och stöda invandrare i deras integrationsprocess. Thuy Dieu Luu upplever att det stöd och den information om Närpes och det finländska samhället som hon kan ge invandrare har stor betydelse för dem. – Det gäller helt vanliga saker som man behöver känna till när man kommer till ett nytt land och en ny kultur som t.ex. hur det fungerar med skola, dagis, olika tillstånd, FPA, bostäder, hälsa och skatteärenden. Vad gör man på fritiden, varför äter man potatis varje dag och varför är barnen utomhus när det regnar är andra exempel på frågor som Thuy fått svara på. I hennes arbete ingår också

att ge information om socialoch hälsovård i Finland.

Kom från Vietnam

Thuys jobb började som ett projekt men i dag är det en permanent tjänst. Eftersom det finns många kulturer och språkgrupper i Närpes har hon också medhjälpare som jobbar vid behov. Vietnameserna är ändå den största gruppen arbetsinvandrare. Thuy vet hur det är att komma till ett nytt land. Det gjorde hon själv som 21-åring när hon kom till Närpes 2002 efter åtta år i flyktingläger. Hon utbildade sig till sjukskötare och jobbade i kassan

på en bensinstation där hon lärde sig både svenska och närpesdialekt. Hon gifte sig och fick två barn. – Vi flyttade till Tammerfors där jag också lärde mig lite finska. Men efter ett halvår var vi tillbaka här. – Vi behövde åka bort för att förstå hur bra det är att bo i Närpes, ler hon.

att de ska få kunskap om hur samhället fungerar i Finland. Hon önskar mera samarbete med näringslivet, t.ex. att staden skulle få information på förhand om när nya arbetstagare kommer från utlandet. – Detta för att ha tid att ordna med boende och platser i skola och dagis, berättar Thuy.

Alla behöver info

Thuy trivs med sitt arbete och tycker att jobbet är viktigt. Hon berättar att man kan vända sig till henne utan att beställa tid, antingen kan man komma in till hennes kontor i stadshuset eller ringa. – Det är viktigt att lära sig hur det fungerar i sitt nya hemland. Och så är det viktigt att Närpesborna har förståelse för, och vilja att hjälpa, stadens nya invånare. – Det handlar om trygghet, avslutar Thuy.

Vad gäller integrering berättar hon om skillnaden mellan kvotflyktingar och arbetskraftsinvandrare. – Kvotflyktingar erbjuds skolning i både språket och grundinformation om hur samhället fungerar. Det är förstås jättebra. – Så är det inte med arbetsinvandrare. De kommer hit, börjar arbeta direkt och tillbringar oftast både jobb och fritid med sina landsmän. Här behövs stöd och hjälp för

I båda riktningarna

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Dynamo Net

står för ständig utveckling FOTO: Anna Sand/Kustmedia Ab

Nästan sedan starten, i 16 års tid, har Andreas Ek fungerat som VD för stadens dotterbolag Dynamo Net. Mycket har hänt inom branschen och idag konsumerar vi ofantliga mängder information via olika IT-tjänster. Som en av de första aktörerna byggde Dynamo Net en infrastruktur som uppfyller också alla dagens krav.

Andreas Ek har varit VD för Dynamo Net nästan ända sedan starten 2002. Idag jobbar sex personer heltid här.

TEXT: Anna Sand/ Kustmedia Ab

Syftet med grundandet av aktiebolaget var att upprätta och driva ett regionalt datakommunikationsnät i Närpes med omnejd. – Ursprungsuppgiften är genomförd och vår verksamhet nu handlar om att hålla nätet och hårdvaran i skick, och att fungera som stöd och support till användarna, inleder Andreas.

På invånarnas villkor Han är en av företagets sex anställda, som är stationerade i företagets utrymmen i Mittistan-huset. – Vi som jobbar här tillbringar största delen av arbetsdagarna framför datorn, eftersom vi använder oss av underleverantörer för fiberinstallationer och kundbesök, fortsätter Andreas. Som dotterbolag till staden finns de till för invånarna och för att ge dem service, och mycket av utvecklingen idag sker utifrån de direkta behov som finns i området. – Vi jobbar på invånarnas villkor och försöker hitta flexibla lösningar för dem.

Kraftfull infrastruktur Mycket har hänt sedan 2002, då DSL-lösningar och olika telefonmodem var standardlösningen för datatrafiken. Kopparkablarna har idag långt ersatts av fiber, och idag får man alla tjänster – datatrafik, TV och telefoni, med samma anslutning. Det gäller därför också att den är i skick. – Dynamo Net byggde en modern och kraftfull infrastruktur av fiber som utan problem lever upp till de krav som ställs idag – men för 16 år sedan insåg vi kanske inte hur snabbt kapaciteten ändå skulle behövas, konstaterar Andreas. Stamnätet är klart sedan länge, och har därefter kompletterats till omkringliggande byar och till företagen i området.

TV-tjänsterna tillkom Tidigare fanns många egna TV-nät i byarna, och Dynamo Net har samarbetat både med dem och med Närpes Centralantenn i sitt utvecklingsarbete.

– Bakomliggande utvecklingsbehov, såsom nya servrar, högre hastigheter och uppgraderingar är något som vi jobbar kontinuerligt med. Här testkörs de nya switcharna som ska ge stamnätet högre kapacitet, förklarar Andreas.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

FOTO: Mostphotos

FAKTA DYNAMO NET • Aktiebolaget Dynamo Net grundades år 2002 av Närpes stad och Företagshuset Dynamo för att upprätta och driva ett regionalt datakommunikationsnät i Närpes med omnejd. • Sedan starten har Dynamo Net investerat i ett modernt och ändamålsenligt bredbandsnät som binder ihop byarna i Närpes och förser invånarna och företagarna i området med högkvalitativa anslutningar för kommunikationer lokalt, nationellt och internationellt. • Dynamo Net kan, tack vare ett eget stamnät baserat på optisk fiber, erbjuda regionens kraftfullaste bredbandsnät. Till stamnätet ansluts också byanät som upprättats i flertalet byar i Närpes. • Dynamo Net tillhandahåller anslutningar till Internet för kunder i eget nät samt i Suupohjan Seutuverkkos och KrsNETs nät. Andra tjänster som e-post, telefoni och TV säljs av våra samarbetspartners.

– TV-tjänsterna har tillkommit vartefter, och här på kusten har vi ju den lite unika situationen att alla vill ha tillgång till de rikssvenska TV-kanalerna, ler Andreas. Det gamla TV-nätet var föråldrat och idag har över 90 procent av hushållen i många byar anslutit sig till fibernätet. – Det är de facto byarna utanför centrum som varit mest intresserade av att ansluta sig, tillägger Andreas.

Allt mer streamingtjänster Samtidigt minskar det traditionella TV-tittandet, speciellt i yngre åldrar, och istället konsumerar vi allt mer On Demand-tjänster – såsom Netflix, HBO och så vidare. – Utveckling i den riktningen har pågått redan länge, och olika former av streamingtjänster vinner allt mer mark. Dessutom går konsumtionen allt längre ned i åldrarna, konstaterar Andreas. Just barnen är en av företagets stora kundgrupper eftersom skolorna och även daghemmen har genomgått stora förändringar under åren på just datasidan. – De gamla dataklasserna med ett antal stationära datorer är ett minne blott – idag

används främst laptops och iPads i skolorna och antalet enheter är mångfalt fler. Vår målsättning har varit att ge alla skolor en likvärdig infrastruktur. Dit har vi också nått och idag har alla skolor och daghem samma nät och matning. Sedan 2009 sköter vi om supporten och har en person anställd enbart för skolornas del, tillägger Andreas.

Simhallen är stängd i sommar TEXT: Ida Marie Hautaoja

Simhallen är stängd på grund av service från och med juni månad. Vanligtvis har simhallen öppet för allmänheten fram till sista fredagen i juni varefter årlig service genomförs då bassängerna är tömda. I år behövs ett längre serviceuppehåll, bland annat på grund av förhöjda fuktvärden i ångbastun. Man passar även på att byta ut en del rör i simhallsbyggnaden. Detta medför att simhallen behöver stänga sin verksamhet tidigare än vanligt denna termin. Under sommaren kommer även golvet i simhallens gymnastiksal att förnyas. Det gamla trägolvet kommer att ersättas med ett gymnastikgolv. Simhallen ser fram emot att öppna igen med uppiffade lokaler.

Säkerheten viktig Ett välfungerande – och säkert – nät är oerhört viktigt på HVC-området. All telefoni sker idag via nätet, E-recepten har tillkommit och hela verksamheten baserar sig långt på nationella datasystem. – Datasäkerhet betonas allt mer och både den och driftsäkerheten är något vi prioriterar, framhåller Andreas. En större renovering av företagets hårdvara pågår som bäst. – Vi uppgraderar stamnätet genom att förnya alla switchar för att få högre kapacitet, förklarar Andreas. Bakomliggande utvecklingsbehov, såsom nya servrar, högre hastigheter och uppgraderingar är något som vi jobbar kontinuerligt med, avslutar han.

•

FOTO: Tomas Salinka.

Förutom renoveringar i Simhallen kommer även Mosedal att få ett lyft. Löparbanornas och hopplatsernas beläggning kommer att tas bort och ersättas med ny beläggning.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

FOTON: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Västra Närpes skola.

Nya kreativa skolmiljöer Tre skolbyggprojekt finns på bordet hos bildningsdirektör Åsa Snickars. En del av hennes jobb är att vara med i de processer som hör till när skolor ska renoveras och byggas. – Angenäma problem och tillika stora utmaningar, säger hon. – Stadens uppgift är att ha tillräckligt med elevplatser och goda lärmiljöer för våra barn och unga. Det är vårt ansvar. TEXT: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Tre stora investeringsprojekt i skolbyggnader är aktuella i Närpes för närvarande: tillbyggnaden av Västra Närpes skola, tillbyggnad och renovering av Mosebacke lågstadieskola och så ska ett helt nytt högstadium byggas. Man kan också säga att det finns tre orsaker till det: fastigheternas kondition och skick, ökat elevantal, och läroplanen, där det dels enligt lag bestäms hur stora grupperna kan vara och när man ska dela klasserna.

Levande byar Åsa Snickars redogör för läget i maj 2019. – I Norrnäs byggs Västra Närpes skola till med utrymme

för förskola, morris, eftis och dels tre nya klassrum. Morris och eftis tidigare utrymmen börjar användas för praktiska ämnen som musik och bildkonst. Arbetet inleddes sommaren 2018 och planeras vara klart till skolstarten hösten 2019. Det går enligt planerna och jag är nöjd även om man får ge avkall på en del då man renoverar och bygger till en befintlig fastighet. Skolan har drygt 60 elever i årskurs ett till sex och prognosen visar att antalet elever snart är 80. – I höst börjar 21 barn i förskolan i jämförelse med tidigare år då antalet tidvis har varit under tio barn. I området är det inte främst arbetskraftsin-

Bildningsdirektör Åsa Snickars.

vandrare som ökar utan unga familjer som återvänder och bosätter sig i byarna. Det är glädjande, tycker Åsa.

Elevantalet ökar Tillbyggnaden av Mosebacke lågstadieskola är i slutskedet av planeringen, skissritningarna har godkänts i stadsfullmäktige och i höst är det byggstart. – Behoven här beror i huvudsak på ökat elevantal. I detta nu knappt 150 elever och snart uppemot 200 barn i

lågstadiet. Arbetskraftinvandringen möjliggör inte långsiktig planering för oss. Men när familjer anländer ska det finnas plats för deras barn i daghem och i grundskola. Sedan hösten 2018 har vi baracker vid Mosebacke. Centrumområdet i Närpes lever hela tiden – vi såg inte elevökningen komma för fem år sedan. Tillbyggnaden inbegriper förskola, morris, eftis, slöjdsal, klassrum för åk 1-2 och även öppna lärmiljöer som hela skolan kan använda. Därtill

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

separat fastighet för skolhälsovård, tandläkare, psykolog och kuratorer. Arbetet beräknas vara klart ungefär ett år från byggstart.

Det nya ger mervärde Nya högstadiet är under uppstart. Arkitekten är vald, Joni Lindberg från Luovaus Arkkiitehdit Oy, och det finns en beställning på att utreda möjligheten, och vad det innebär, att bygga fastigheten i massivt trä. – Där är vi nu. Byggstart planeras till hösten 2020 och budgeten omfattar i detta nu elva miljoner euro – Även om elevantalet också ökar här, från nuvarande cirka 270 uppemot 300, är främsta orsaken till nybygge att skolfastigheten från början av 1970-talet ”är slut”, säger hon. – Det skulle ha blivit mycket dyrt att renovera. Fullmäktige valde därför nybygge. Nya skolan byggs intill den befintliga skolan, som rivs efteråt. – Det positiva med att bygga nytt är att fastigheten anpassas enligt dagens moderna lösningar vad gäller exempelvis energiförbrukning, ventilation och rumsdisposition. – Det finns ett nytt tankesätt hos arkitekter, där de bland annat inkluderar att man i undervisningen också ska kunna följa till exempel fastighetens energiförbrukning.

Stå stadigt när det blåser

Rådgivning för blivande pappor

Åsa Snickars blev bildningsdirektör i Närpes år 2006. Dessförinnan var hon studieplanerare vid Lappfjärds folkhögskola. Hon var också aktiv FOTO: Julia Nummela inom kommunalpolitiken. – När jag började blev jag intervjuad av Vasabladet. Jag minns att jag sa att jag hade fått mitt drömjobb. Tänk att jag fortfarande tänker så, ler hon. Hon trivs i bruset av omväxlande uppgifter och många trådar att rycka i. Största utmaningen upplever hon i att få tillgång och efterfråga att mötas inom utbildningssektorn. – Det gäller att kompromissa, stå stadigt fast det blåser, inte skjuta undan ansvar och tänka på helheten. Hon är ansvarig för bildningsavdelningen, förman för cirka 25 personer närmast henne och för totalt närmare 300 i övrig personal. – Ledstjärnan i jobbet är att TEXT: Julia Nummela, vik. hälsovårdare dörren ska vara öppen. Vi har ett uppdrag att sköta tillsamFör att mera än hittills involvera den blivande pappan i graviditetsuppföljningen och det kommande barnets mans – barn och ungdomar vardag har man vid mödrarådgivningen i Närpes från ska känna sig trygga i skolan årsskiftet startat en rådgivning också för papporna. och ges god grundläggande Detta innebär att alla blivande pappor som väntar utbildning. sitt första barn får en egen inbjudan att komma till Åsa är född och uppvuxen rådgivningen för en individuell hälsokontroll och disi Närpes, är gift och har tre kussion. flickor mellan nio och fjorton år. Från att man anmäler sig till mödrarådgivningen Familjen är hennes främsta fram till att barnet föds fokuserar man ofta främst på motvikt till jobbet, liksom musik mammans och babyns hälsa. Den blivande mamman och bra böcker. besöker regelbundet rådgivningen, och här följer – Kopplar av gör jag vid somman ständigt med både det fysiska och psykiska marstugan. Fast riktigt ledig är MOSEBACKE SKOLA, FÖRSKOLA & HÄLSOHUSET måendet och man strävar till att tidigt upptäcka riskjag sällan. Men med åren har faktorer som är väsentliga för graviditet, förlossning jag blivit bättre på att koppla och tiden strax efter förlossningen. Gärna ser man att av fast jag är tillgänglig och gör den blivande pappan är med då mamman besöker det jobb som behövs utöver mödrarådgivningen och på så sätt involveras även arbetstid. hans synpunkter på olika frågeställningar. Under den blivande pappans besök på rådgivningen kontrolleras blodtryck, hemoglobin och vikt. Man går igenom den blivande pappans hälsovanor, diskuterar kring livsförändringen och föräldraskap samt svarar på eventuella frågor som finns. Genom detta involveras den blivande pappan i uppföljningen och får en insikt i hur även hans hälsovanor påverkar familjen och deras vardag. Det nya barnet medför ju för båda föräldrarna en stor livsförändring. Hälsovårdaren har givetvis tystnadsplikt kring det som diskuterats under besöket. Papparådgivningen är ett steg Närpes stad tagit mot ökad jämlikhet i samhället. Vasa stad påbörjade papparådgivning våren 2013 och där har man fått positiv respons på initiativet. Utöver Vasa är Närpes den enda kommunen i Österbotten som för tillfället erbjuder papparådgivning.

•

Laaja Arkitekters skiss över Mosebacke skola.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Talous edelleen vakaa Närpiön kaupungin taloustilanne oli edelleen vakaa vuoden 2018 aikana. TEKSTI: Kent-Ole Qvisén

Erikoissairaanhoidon voimakkaasti nousseista kuluista johtuen talousarviota korotettiin 0,7 milj. eurolla erikoissairaanhoidon osalta, ja lisäksi sivistyslautakunnan osalta 150 000 eurolla muiden pienempien tarkastusten takia. Valtionosuuksia lisättiin samalla 0,6 milj. eurolla. Koska kustannusten lisääntymistä ei pystytty kokonaisuudessaan kompensoimaan, väheni arvioitu ylijäämä 0,4 milj. eurosta 0,2 milj. euroon. Vuoden lopulla erikoissairaanhoidon kulut laskivat hiukan, jolloin todelliset kulut alittivat tilinpäätöksen muutetun talousarvion n 0,2 milj. eurolla. Lähes kaikki muut kululajit alittivat talousarvion, minkä vuoksi kuluissa kertyi säästöä lähes

0,8 milj. euroa talousarvioon verrattuna. Sisäiset/ulkoiset toimintakulut tekivät yhteensä 73,9 milj. euroa. Heikon alkuvuoden jälkeen myös toimintatuotot olivat nousussa, ja tilinpäätöksessä ne ylittivät talousarvion kokonaisuutena tarkasteltuna lähes 0,5 milj. eurolla. Tuottojen osalta voidaan todeta, että monta pientä puroa tuotti yhdessä hyvän lopputuloksen. Sisäiset/ulkoiset toimintatuotot tekivät yhteensä 18,3 milj. euroa.

2018 välillä. Kuntataloudesta käytävää keskustelua leimasivat vuonna 2018 kuntaliiton verotuloennusteet. Alkuperäinen syksyn 2017 ennuste vuodelle 2018 osui lopulta lähimmäksi lopullista toteutumaa. Monet kunnat olivat tosin budjetoineet huomattavasti suurempia verotuloja, joita valtiovarainministeriön/kuntaliiton ennusteet jossain vaiheessa osoittivat.

Hiukan nousseet yhteisö- ja kiinteistöverotuotot tasoittivat laskua.

Verotuotot nousivat yhteensä 30,6 milj. euroon. Kunnallisveroina saatiin 24,9 milj. euroa, yhteisöveroina 2,7 milj. ja kiinteistöveroina 3,0 milj. euroa. Verotuotot laskiKaupungin verotuloja koske- vat yhteensä 1,2 milj. va talousarvio toteutui kokonai- eurolla verrattuna suudessaan melko hyvin, ja vuoteen 2017. Valtionosuulopullinen ero oli ainoastaan 13 Toimintakate, eli toimintatuot- 000 euroa. Kaupungin kunnal- det tekivät yhtojen ja –kulujen ero parani siis lisveron kanto väheni kokonai- t e e n s ä 2 9 , 2 1,3 milj. eurolla. Ikävä kyllä set 4,1 % vuosien 2016 ja 2017 milj., mikä oli nettokustannusten nousu oli välillä, minkä vuoksi vuonna 0,8 milj. lisäys kokonaiset 6,6 % tarkastelta- 2018 maksettu kunnallisvero vuoteen 2017 essa muutosta vuosien 2017 ja väheni arvioitua enemmän. verrattuna. Korkokulut olivat vuoden 2017 tasolla lisääntyneestä lainanotosta huolimatta, eli 0,2 milj. euroa. Sijoitukset kehittyivät myös hyvin tuottaen nettona n 0,6 milj. euroa.

Tilinpäätös 2017-2018

Vuosi 2017 2018 2017-2018 (ulkoinen 1000 euroa) Tilinpäätös Tilinpäätös Muutos Hyvä kehitys sai vuosikatteen nousemaan 4,7 milj. euroon, Toimintatuotot 9 328 8 918 -410 eli se oli 1,7 milj. euroa suuToimintakulut -61 452 -64 488 -3 035 rempi kuin muutetussa talousToimintakate -52 125 -55 570 -3 445 arviossa. Noin 3 milj. poistojen Verotulot 31 819 30 587 -1 232 ja lähes 0,2 milj. euron tilinpääValtionosuudet 28 279 29 249 970 Rahoituskulut ja -tuotot 649 436 -213 tössiirtojen jälkeen kaupungin Vuosikate 8 622 4 702 -3 920 talous osoitti 1,9 milj. euron Poistot -2 974 -2 937 37 ylijäämää, eli taso oli sama Arvonalennukset 0 -41 -41 kuin vuonna 2017, jolloin toTilikauden tulos 5 648 1 725 -3 923 sin pystyttiin tekemään 4 milj. Tilinpäätössiirrot 161 162 1 euron investointivaraus, jolle Varausten muutos -4 000 0 4 000 vuonna 2018 ei ollut tilaa. Tilikauden yli/alijäämä 1 809 1 887 78 Asukasluku 9507 9471 -36 Investoinnit tekivät bruttona Verotulot (€/asukas) 3347 3230 -117 11,5 milj. Arvioitujen investoinValtionosuudet (€/asukas) 2975 3088 114 tiavustusten ja 0,9 milj. euron Vuosikate (€/asukas) 907 496 -410 myyntitulojen jälkeen nettoinVuosikate % poistoista 290 160 -130 vestoinnit tekivät lopulta yhLainat yhteensä (milj. euroa) 19,6 24,9 5,3 teensä 10,6 milj. euroa. Lainat (€/asukas) 2065 2630 565 Närpiön palvelukeskuksen Nettoinvestoinnit (milj. €) 6,6 10,6 4,0

investoinnit tekivät yhteensä

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

TOIMINTA KESÄLLÄ 2019 FAKTA

– 2018

7,2 milj. euroa vuoden aikana. Valtion asuntorahastolta laskettiin saatavan 0,7 milj. euroa palvelukeskuksen asumisyksiköiden investointeihin vuoden aikana. Katu- ja tieverkoston rakentamiseen ja ylläpitoon sijoitettiin 1,2 milj. ja irtaimistoa ostettiin 1 milj. edestä, mihin sisältyi lähes 0,4 milj. uutta kirjastoautoa varten. Lainakanta kasvoi vuoden aikana 5,3 miljoonalla ja nousi vuodenvaihteessa 24,9 miljoonaan, mikä tekee 2 630 euroa asukasta kohden. Arvopapereiden markkina-arvo oli samalla tasolla kuin vuonna 2017 tai 17,3 milj. tilinpäätösajankohtana, kun taas kirjanpitoarvo nousi 1,3 milj. eurolla 16,4 milj. euroon. Talous kehittyi näin ollen kokonaisuudessaan myön-

teisesti vuoden aikana. Suurista investoinneista huolimatta kaikkia budjetoituja lainoja ei tarvinnut nostaa, vaan lainataakkaa vähennettiin 1,3 milj. eurolla budjetoituun verrattuna. Hyvä yhteistyö luottamushenkilöiden ja henkilöstön välillä vaikutti jälleen osaltaan hyvään tulokseen. Luottamushenkilöt antavat taloudelliset kehykset, joiden puitteissa henkilöstön on huolehdittava asukkaiden palveluista mahdollisimman tehokkaasti. Kuluvan vuoden aikana investoinnit jatkuvat edelleen korkealla tasolla, minkä vuoksi talouden tasapainossa pitäminen on haastavaa jatkossakin. Alkuvuonna tosin suurempia uhkia hyvälle kehitykselle ei ole ilmennyt, poislukien jonkinasteisen epävarmuuden verokertymän suhteen. Toivon mukaan kaupunki pystyy tänäkin vuonna esittämään sopivan ylijäämän suuret toteutettavat investoinnit huomioon ottaen.

•

Lääkäri Lääkemääräysten uusimiset ja puhelinajat normaalisti. Päivystyspoliklinikka Tiistaisin, keskiviikkoisin ja perjantaisin klo 8 - 16. Maanantaisin ja torstaisin klo 8 - 18. Lauantaisin ja sunnuntaisin suljettu. Hoidon tarpeen arviointi arkisin klo 8 - 16 puh 22 49600. Hoitajan, lääkärin tai päivstysvastaanotolle varataan aikoja hoidon tarpeen perusteella. Päivystys Yhteispäivystys VKS Närpiön päivystysvastaanoton ollessa suljettu. Lääkärin vastaanotto ajanvarauksella Lääkärin vastaanotto ajanvarauksella toimii supistetusti kesällä. Lääkäriaikoja annetaan hoidon tarpeen perusteella hoidon tarpeen arvioinnin tai hoitajan vastaanoton kautta. Laboratorio Toimii supistetulla henkilöstövahvuudella. Näytteenotto klo 8 - 12. Tarvittaessa otetaan kiireellisiä verikokeita klo 12 jälkeen. Spirometriatutkimuksia tehdään tarvittaessa. Röntgen Toimii supistetulla henkilöstövahvuudella. Aukioloaika klo 8 - 15.30. Kassa-vaihde Aukioloaika klo 8 - 15.45. Sihteeri ja arkisto Toimii supistetulla henkilöstövahvuudella. Diabetesvastaanotto Supistettu toiminta 17.6 - 28.7. Vastaanotto on suljettu 1.7 - 14.7. Fysioterapia Toimii supistetulla henkilöstövahvuudella. Puhelinaika maanantaista perjantaihin klo 12 - 12.30. Kouluterveydenhuolto Kouluterveydenhuolto suljettu v 28 – v 31. Lasten- ja äitiysneuvola Toimii supistetulla henkilöstövahvuudella. Hoitajan vastaanotto Toimii supistetulla henkilöstövahvuudella. Terveysasemat Pirttikylän, Ylimarkun ja Töjbyn terveysasemat toimivat supistetusti v 23 – v 33. Ajanvaraus kullekin terveysasemalle hoidon tarpeen arvioinnin kautta puh 22 49600. Kotisairaanhoito toimii normaalisti. Kotisairaanhoito Toimii normaalisti, lääkärin kotikäynnit tarvittaessa. Kotisairaanhoitokokous tarpeen ja lääkäriresurssien mukaan. Keskusvarasto/Tarvikejakelu Toimii normaalisti kesä- ja elokuussa. Suljettu 2 – 6.7 inventoinnin vuoksi. Apuvälinelainaamo Toimii normaalisti. Puhelinaika maanantaista perjantaihin klo 12.30 - 13. Apuvälineiden jakelu maanantaista perjantaihin klo 13 - 14. Sosiaalityöntekijä Sosiaalityöntekijä saatavilla koko kesän. Sosiaalipäivystys toimii normaalisti toimistoajan ulkopuolella, ympäri vuorokauden puh 06 3252347. Talouskanslia Toimii supistetulla henkilöstövahvuudella. TK-sairaala Toiminta siirretty Villa Holgerin tiloihin remontin ajaksi. Uuden osaston arvioidaan olevan muuttovalmis marraskuun 2019 lopulla. Hammashuolto Mosebacken hammashoitola suljettuna v 27 - 32. Supistettu henkilöstövahvuus. Hammaslääkäripäivystys arkisin klo 8 - 15.45. Hammaslääkäripäivystys VKS:ssa muina aikoina.

s e p r ä N t Visi

Offentligt meddelande/Närpes Stad

EVENEMAN

GSTIDNING

- närpes

turism

K Posti Oy Posti Green

SOMMARKURSER

2019

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••

SOMMARPYSSEL (7-12 år)

• 3-7.6 kl. 10.00-14.00 i Söff • anm. senast 29.5

SOMMARDANS (7-12 år)

• 3-6.6 kl. 9.30-13.30 i Gymnasiet • anm. senast 24.5

EKOFÄRGNING

• 6.6 och 13.6 kl. 18.00-19.30 i Söff • anm. senast 27.5

PÄRTSPIKNING

• 8.6 kl. 10.00-15.00 vid Övermark museiområde • anm. senast 31.5

oss! aren hos• ÖVERNATTNING • SERVICE m m o s a G Fir OPPIN HETER • SH VÄRD

EMANG • SE

MAT • EVEN

Visit Närpes

IDROTTSVECKA (9-12 år) 1

• 10-13.6 kl. 9.30-13.30 i Gymnasiet • anm. senast 24.5

SKAPARDAGAR (7-12 år) I årets nummer av Visit Närpes, som utkommer vecka 21, får Du som vanligt ta del av vårt rika kulturliv. Vi tipsar också om olika besöksmål. Vi hoppas att årets utgåva ska ge Dig inspiration till många trevliga utflykter.

www.visitnarpes.fi

KONTAKTUPPGIFTER

• 18-19.6 kl. 9.30-13.30 på Söff • anm. senast 24.5

FOTBOLLSSKOLA

• 1-5.7 kl. 9.30-13.15 vid Mosedal • anm. senast 31.5

FOTBOLLSLEKIS

• 1-5.7 kl. 9.30-11.30 vid Mosedal • anm. senast 31.5

MATLAGNING ÖVER ÖPPEN ELD

• 11.7 kl. 18.30-20.45 vid Strandhem, Äggrund • anm. senast 28.6

MATLAGNING ÖVER ÖPPEN ELD

• 25.7 kl. 18.30-20.45 vid Strandhem, Äggrund • anm. senast 28.6 •••••••••••••••••••

ANMÄLAN:

•••••••••••••••••

www.opistopalvelut.fi/narpes eller tel. 040-1600687

STADSHUSET

VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÖFF!

Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111 e-post: staden@narpes.fi

ÖPPETHÅLLNING

Må-fre kl. 8–15.45 Se närmare info på stadens hemsida. Sommarstängt 8.7-5.8

PÅ SÖFF ERBJUDS FÖLJANDE HELTIDSSTUDIER LÄSÅRET 2019-2020: ••• INVANDRARLINJEN 1 ••• Studier i svenska på nybörjarnivå

ÖVRIGA UPPGIFTER

E-postadresser: fornamn.efternamn@narpes.fi

www.narpes.fi Besök också Närpes stad på

••• INVANDRARLINJEN 2 ••• Studier i svenska på fortsättningsnivå •••

GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING FÖR VUXNA För att få avgångsbetyg från grundskolan

•••

Ansök om studieplats på www.narpes.fi/vuxeninstitutet senast 28.6 Ta gärna kontakt om du har frågor om studierna! Rektor Annica Eklund annica.eklund@narpes.fi eller tel. 050-4403231