• 15 TIMMAR TRÄNING – MELLAN KÖRPASSEN • Från flaskhals till transportnav • EN ARBETSPLATS ATT MÅ BRA
I DETTA NUMMER:
LEDARE
TRANSPORTER ÖVER TID
VARDAGEN PÅ VÄGEN
LOGISTIK UTAN FLASKHALSAR
TILLSAMMANS MOT SAMMA MÅL
TRÄNING SOM FÖRMÅN – ENERGI SOM RESULTAT
ÅBO HAMN FÅR NY FORM
STEG FÖR STEG MOT 2030
KUNDERNA GER SCANDIC TRANS TOPPBETYG
HÅLLBARHETSSTRATEGIN TAS TILL EN NY NIVÅ
BAKOM RATTEN MOT IRONMAN
MOTGÅNG BLEV MÖJLIGHET
TRANS PÅ
Utgivare: Scandic Trans Lagervägen 14 65610 Korsholm
Produktion: bySand och Kustmedia
Redaktionsråd: Mikael Löfqvist, Johan Lövdahl, Helena Perätalo, Carola Bäckström, Anna Sand, Lisbeth Bäck
Text & Bild: Anna Sand/bySand
Layout & Ombrytning: Kustmedia
Tryckeri: Waasa Graphics 2026
Pärmbild: Linda Svarfvar
Personalens välmående
Vi har alla möjlighet att påverka vårt eget välmående. När arbetsliv och privatliv får vara i balans skapas bättre förutsättningar för både energi, arbetsglädje och hållbarhet över tid. Som arbetsgivare har vi ett viktigt ansvar att vara uppmärksamma på hur människan bakom prestationen mår och att skapa en arbetsmiljö präglad av förståelse, omtanke och stöd. Ibland märks det på arbetsplatsen när livet utanför arbetet påverkar vardagen. Just därför behöver vi möta varandra med respekt, lyhördhet och ansvar – utan att gå över personliga gränser. När vi sätter människan i centrum bygger vi inte bara starkare individer, utan också en starkare gemenskap och en bättre arbetsplats för alla.
I transportbranschen innebär arbetsdagen för många långa perioder av stillasittande. Därför blir rörelse inte bara ett bra komplement, utan en viktig investering i både hälsa, energi och långsiktig arbetsförmåga. Människan är skapad för aktivitet, men i dagens vardag rör vi oss ofta betydligt mindre än vi våra kroppar behöver.
Små steg kan göra stor skillnad: att ta en promenad, välja trapporna, träna en stund eller röra sig lite mer idag än igår. Med tiden märks effekten – i kroppen, i orken och i det mentala välmåendet.
Personalens välmående har alltid varit en viktig fråga för företagets ledning. Därför satsar vi på Scandic Trans aktivt på personalens välmående. Vi för en löpande dialog om hur vi bäst kan stärka och bevara hälsan i vardagen, inte minst under gemensamma kaffepauser där träning, återhämtning och fungerande rutiner ofta diskuteras. Många använder företagets friskvårdsförmåner, något vi uppmuntrar och ser ger god effekt. Det märks också i resultaten: sjukfrånvaron är låg och den årliga personalundersökningen visar mycket starka siffror.
I årets nummer av Delivered sätter vi människan i fokus. Inom transport och logistik är det människorna som gör den verkliga skillnaden. AI och robotik är självklart en del av vår vardag, men vi ser dem främst som verktyg som stärker vårt arbete – inte som ersättare för människan.
Från handskrivna anteckningar och tät telefonkontakt till realtidsuppföljning och digitala flöden – transportbranschen har genomgått en omfattande förändring de senaste tre decennierna. Våra mest långvariga medarbetare blickar tillbaka på hur arbetet såg ut förr och hur utvecklingen format dagens logistik.
Text: Anna Sand • Foto: Anna Sand & Jan Gullans
Historien om Scandic Trans tar sin början 1990, när fem åkare med egna fordon och trafiktillstånd valde att slå sig samman.
– Göran Sandås och Curt Löfqvist började från noll genom att ringa runt till sina kontakter för att hitta laster till bilarna och i oktober 1990 anställdes Kerstin Berg för att sköta fakturering och ekonomi, minns Pie Lassander, som arbetat på företaget sedan 1993
Allt från ordermottagning till transportplanering och fakturering skedde manuellt och till pappers.
– Transportplaneringen var ett pussel som lades på stora bordsytor med hjälp av A4-papper där bilarnas registernummer antecknades och lappar som flyttades av och an mellan dem, minns Richard Romar, som kom till Scandic Trans 1996.
Två år innan hade alla anställda fått egna datorer, men det första datasystemet fungerade mer som en skrivmaskin än ett transportplaneringsystem.
– Det var egentligen dubbelt arbete – planeringen gjordes manuellt till pappers innan man kunde mata in det i systemet, konstaterar Richard.
Kontakten till bilarna sköttes inledningsvis via det analoga Mobidigi-nätet, men användningen var begränsad på grund av bristande täckning.
– Det fungerade i vissa bilar – i andra inte, minns Richard.
Under 1990-talet kom frakten till öst igång efter Sovjetunionens fall, men kontakten med de chaufförer som åkte dit var mycket begränsad.
– Det var långa köer vid gränsen – upp till 38 timmar – och detaljnoggrannheten med stämplarna och alla detaljer i dokumenten var extrem vid tullen, minns Pie.
Rysslandsepoken pågick fram till 1999 då rubeln föll och köpkraften försvann. Några år innan hade Finland blivit medlem i EU, något som liberaliserade transportbranschen.
– Förtullningarna till Sverige föll bort då, minns Pie, och det var ett stort steg som förenklade tillvaron.
Med NMT-systemet möjliggjordes mobiltelefoni över hela Norden men situationen förändrades på allvar
RYSSLANDSTRAFIKEN
STARTEN – TIDIGT 1990-TAL
• Manuellt arbete
• Papper i mängder
• Mobidigi, fax och NMT
MITTEN AV 90-TALET
– EU OCH FÖRÄNDRING
• Avreglering och effektivisering
• GSM-nätet revolutionerade kommunikationen
– HELA 90-TALET
• Byråkrati – stämplar, kommatecken och punkter var avgörande
• Dagslånga köer i Ingemansland
• Risker och språkförbistring
först då GSM-nätet introducerades.
– Kommunikationen inom transportbranschen har genomgått en stor förändring under de senaste decennierna, konstaterar Richard. Tidigare hade vi ständig telefonkontakt med chaufförerna och gav alla instruktioner muntligt – vi pratade i telefon hela tiden. Idag är ljudnivån en helt annan på kontoret när detta inte längre är nödvändigt och allt sker digitalt, via mail eller app.
Joakim Lerbacka anslöt till Scandic Trans 2003 då SMS var det vanligaste kommunikationssättet till bilarna.
– Men fortfarande hade några ännu fax i bilen då, minns han.
När företaget övergick till att använda transportplaneringsystemet LogiControl förändrades arbetet i grunden – nu tog datorn hand om att samla godset till rätt bil och i rätt ordningsföljd.
– Men på den tiden navigerade de flesta ännu med hjälp av kartor – eller sitt goda minne. Kartorna i telefonkatalogerna var välanvända och chaufförerna hjälpte också varandra att hitta rätt, berättar Joakim vidare.
Digitaliseringen fortsatte under hela 2000-talet och arbetet på ekonomisidan förändrades enormt då fraktsedlarna började skannas in digitalt.
– Då kunde de direkt kopplas till rätt order, förklarar Pie.
En poststrejk 2019 påskyndade utvecklingen och 2020 blev Scandic Trans ett papperslöst kontor.
– Pandemin och distansarbetet satte punkt för de sista, skriftliga transportorders. Vi har ett fast datum och klockslag - efter det printades inte längre en enda order, minns Pie.
De gamla, stora pappershögarna är ett minne blott – något som de alla tre betecknar som en stor förändring.
En annan sådan är det faktum att få kunder idag har egen lagerhållning.
– Det är bilarna som är lager idag. Dessutom är flexibiliteten i tidtabellerna betydligt mindre numera, konstaterar Joakim.
2020-TALET
Bredbacka vid sin skrivmaskin.
Tankning Tosno 1994.
Fax och GSM fanns i lastbilen.
På vägarna finns idag inte längre en enda kapellbil kvar.
TIDIGT 2000-TAL – TILLVÄXT OCH
SPECIALISERING
• Fordonsparken växer mångdubbelt
• Specialisering på livsmedelstransport
• Sista pappersfakturan sänds i november 2019
• Från 2019 skannas alla fraktsedlar in direkt till transportordern i Logicontrol
Gullans lossar glass i Moskva 1994
På vägarna finns idag inte längre en enda kapellbil kvar – förtagets specialisering på tempererade transporter startade redan i början av 2000-talet och numera består flottan främst av livsmedelsbilar.
– Sett till branschen överlag agerar idag ett betydligt större antal utländska aktörer på de finländska vägarna, men Scandic Trans är ett av de få bolag som fortfarande är finländskt till 100 procent, avslutar Richard.
– DIGITALISERING OCH MODERN LOGISTIK
• Nya terminaler och dotterbolag
• Sista ordern printas den 21.3.2020 –efter det direkt prissättning i LogiControl
• Papperslöst kontor
• AI och realtidsuppföljning
• Hållbarhetsarbete – HVO introduceras 2020
SCANDIC TRANS 2030
• Mot utsläppsfria transporter
• Kundernas första val
• 150-160 bilar
Vardagen på vägen
Det är tidigt på morgonen. De flesta sover fortfarande, men ute på vägarna har dagen redan börjat. För Matias Koponen, chaufför för Anssi Mäkinen Oy som kör för Scandic Trans, väntar ett nytt, två veckor långt arbetspass. Följ med på resan bakom ratten – med start i Österbotten över till Sverige och tillbaka till Finland. Med egna bilder längs vägen berättar Matias hur timmarna fylls – från första stoppet till sista milen hem.
Text: Anna Sand • Foto: Anna Sand & Matias Koponen
Oftast sker chaufförsbytet under helgen och i Åbo för Matias del, som också är hemma därifrån men numera är bosatt i Nivala med sin familj. Den här gången blev det undantagsvis en måndagsmorgon i Österbotten och Matias startar resan ner mot Åbo från huvudkontoret i Korsholm med tom bil.
– På torsdagen fick jag veta när och var mitt pass
Chaufförsbyte, alltså arbetsstart vid terminalen i Vasa kl. 9 på morgonen.
Lastning av plantor i Närpes ca kl. 13:00. 38 pallar plantor till Sverige.
skulle inledas – ofta sker det via telefon med trafikledarna. Alla orders samt info om lastningsoch lossningsplatser kommer sedan direkt i appen Mobile Lite, berättar Matias.
Den här morgonen vet han att han ska lasta plantor i Närpes, att bilen blir full och att lasten ska lossas i Sunne i Värmland, cirka 400 km västerut från Stockholm.
Men vart bär det sedan av och hur ser chaufförens arbetsdagar ut?
Häng med längs vägen på en resa som i stora drag följer ett av Matias arbetspass.
Fotnot: Resan återges här i förenklad form och omfattar inte alla stopp, väntetider, raster och arbetsmoment.
Ombordkörning på färjan i Åbo på kvällen kl. 19:20.
Tankning/paus med en kompis i Örebro kl. 11:30.
Anlänt för att lossa plantor i Sunne, Sverige, till en gård kl. 18:00. Lossning med traktor. Lossningen kvitteras i realtid.
Kl. 9:30 på morgonen. Returlast till Finland lastad tillsammans med en kollega i Vansbro. Full bil med frysvaror. Temperaturen kontrolleras vid lastning.
Morgon vid ankomst till Stockholm kl. 6:30. Mottagaren aviseras för ankomst.
Ankomst till Viking Lineterminalen i Stockholm kl. 14:45.
Lastar mer gods hos nästa kund kl. 16.00.
Måltid på färjan kl. 21:30.
Ombordkörning på färjan i Stockholm kl. 19:45.
Lastning i huvudstadsregionen tillsammans med en kollega kl. 15. Ny order mottagen digitalt från transportledningen – ordern kvitteras digitalt.
Veckovila vid terminalen i Åbo från torsdag kväll till lördag kväll.
Tvättad bil vid Rekka Spa i Lundo på torsdagen kl. 21:45.
Väntar på lossning av frysvarorna i Vanda kl. 11:30, lossningstid kl. 12.
Solnedgång på färjans däck.
En kopp kaffe med Kajtsu, chaufför på Ristimaa Trucking, innan det är dags att köra ombord på bildäck.
Frukost före ankomst till hamnen kl. 6:45.
Terminaler med helhetsservice, tempo
och transparens
Logistik utan flaskhalsar
Med egna terminaler på tre strategiska orter i landet kan Scandic Trans erbjuda smidiga och flexibla lagertjänster i såväl huvudstads- som i Åboregionen samt vid huvudkontoret i Österbotten. Heltäckande logistikkoncept anpassade efter kundernas specifika behov ger Scandic Trans en särställning inom branschen och tack vare helhetsservicen blir företaget allt oftare kundernas första val.
Text: Anna Sand • Foto: Anna Sand samt Linda Svarfvar
Matias Korte håller i trådarna vid Åbo-terminalen.
Scandic Trans erbjuder skräddarsydd helhetsservice inom både terminaltjänster och lagring – allt enligt kundens behov. Informationsflödet från lagerförvaltningssystemet kan integreras till andra, externa system enligt specifika kundbehov. Tilläggs- och mervärdestjänster i form av paketering och ompackning samt självfallet distribution är också möjligt att få.
Terminalerna har ett ypperligt logistiskt läge intill Ring III i Vanda, vid Åbo hamn samt riksväg 8 och betjänar kunder med allt från enstaka till tusentals pallar samt olika former av specialgods.
– Bilar anländer till terminalerna tidigt på morgnarna med importgods, då prioriteras lossning av de här bilarna för att de skall hinna vidare till nästa lossnings- eller lastningstid. En del gods ska distribueras så snabbt som möjligt – annat behöver mellanlagring, förklarar Peter Dahlgren på terminalen i Vanda.
"Han beskriver snabbheten och den direkta kommunikationen till kunderna som punkter där Scandic Trans utmärker sig.
Vi prioriterar en välorganiserad terminalmiljö där all pallar är tydligt märkta, transportdokumenten är på plats och varje leverans har en fastställd plats eller kö
– Från bland annat en av Nordens största möbelleverantör kommer dagligen gods från Sverige som ska vidaredistribueras snabbt till deras butiker. Butikerna har dock inte alltid möjlighet att ta emot varorna direkt – det finns kanske inte lagerutrymme i butiken för tillfället, eller personal som kan närvara vid lossningen, då kommer våra mellanlagringstjänster väl tillhanda, fortsätter Dahlgren.
Utöver detta ombesörjer Scandic Trans åt företag även returpallshantering.
Lastutrymmet i bilarna och deras trafik optimeras för att göra transportkedjan så effektiv som möjligt.
– Blir det avvikelser i tidtabellen har vi alltid telefonkontakt med kunden, berättar Dahlgren.
På terminalen hanteras även specialgods i olika format – bland annat från en av Sveriges största leverantör av kontors- och undervisningsrelaterade produkter. Ofta rör det sig om leveranser kopplade till specifika projekt, till exempel nya skolanläggningar, där stora volymer specialgods som kräver särskild hantering anländer med kort varsel till terminalen.
Transporterna är tidstabellsbundna och kräver därför en terminal nära kunden där transporten kan levereras på utsatt tid.
– En del av godset distribueras till samarbetspartners terminaler. Vårt transportledningssystem är integrerat med de flesta system och information flyttas sömlöst, info om vilka last mile-transporter som väntar, förklarar Dahlgren.
– Som ett finländskt bolag håller vi det vi lovar. Vår Johnny-approach tillämpas i hela processen. Vi är Johnny med alla våra kunder, konstaterar han.
Det samma gälle vid Åbo-terminalen, där Matias Korte håller i trådarna.
– En välfungerande terminalverksamhet bygger på struktur och ordning. Vi prioriterar en välorganiserad terminalmiljö där all pallar är tydligt märkta, transportdokumenten är på plats och varje leverans har en fastställd plats eller kö, inleder Korte.
Vid ankomst till terminalen får chaufförerna stöd med lastning och lossning, och vid behov vägledning kring var godset ska placeras.
– Vi eftersträvar en god framförhållning genom att ha kontroll över när leveranser anländer, vad som ska lastas samt att alla nödvändiga transportdokument finns tillgängliga och medföljer varje transport, fortsätter Korte.
Det digitala trafiksystemet uppdateras vartefter med alla nya leveranser, mängd, slutdestination och tidpunkt för leverans. Genom integration med underleverantörernas system via EDI (Electronic Data Interchange) säkerställs ett effektivt och automatiserat informationsflöde mellan systemen. Från Åbo-terminalen distribueras bland annat säsongsbetonade produkter till samarbetsterminaler därifrån transporterna sedan fortsätter ut till olika återförsäljare runt om i landet.
– Tack vare våra system kan kunden följa godset och dess placering i realtid, tillägger Korte.
Han beskriver ändå de mänskliga resurserna – personalen och chaufförerna –som företagets största styrka.
– Tillsammans löser vi allt omgående – här finns inga lösa trådar. Kunden kan nå oss direkt – tillgängligheten är i toppklass – och vi bryr oss om våra kunder. Dessutom har vi duktiga och pålitliga chaufförer, avslutar Korte.
Peter Dahlgren.
Employerbranding
En arbetsplats där man trivs
Tillsammans mot samma mål
I en bransch där kompetens och tillförlitlighet är avgörande blir människor företagets viktigaste resurs. För Scandic Trans handlar arbetsgivaransvaret därför inte bara om att rekrytera rätt personer, utan också om att skapa en arbetsmiljö där medarbetare trivs, utvecklas och vill stanna kvar.
Text & foto: Anna Sand
Att vara framåtsträvande och utvecklas är ett av Scandic Trans fem värden och tillämpas på alla plan – hållbarhet, teknologi och självfallet även ur arbetsgivaraspekt.
– Här jobbar alla mot samma mål som ett team. Man kan lita på att alla sköter sitt jobb, men också att man kan få stöd av sina kollegor. Tröskeln är låg mellan avdelningarna och på Scandic Trans får alla vara sig själva, inleder HR-specialist Helena Perätalo
Hon betraktar gemenskapen och lagandan på företaget som den största styrkan – både ur arbetsgivarsynpunkt och ur de anställdas.
– Vi är alla Johnnys – här lämnas ingen utanför eller ensam. Dessutom får man prata sitt eget modersmål och tack vare att personalstyrkan är överskådlig med knappt 30 personer totalt, känner alla varandra. Vi har en bra arbetsmiljö med fina utrymmen, modern teknologi, bra utrustning, flera mötesrum och gott om sociala utrymmen. Efter utbyggnaden jobbar vi nu även alla på samma våning i Korsholm, vilket är väldigt positivt, fortsätter Perätalo.
Hon konstaterar även att Scandic Trans tar hand om sina arbetstagare på flera sätt: – Utöver de lagstadgade försäkringarna är vi alla olycksfallsförsäkrade också på fritiden. Därtill förser företaget alla med reseförsäkring och en extra sjukförsäkring som täcker både vårdkostnader
och läkemedel, vilket är väldigt värdefullt.
Utöver det finns det dessutom en extra grupppensionsförsäkring för alla som varit anställda i över två år.
– Det här är betydande personalförmåner som därtill kompletteras med lunchförmån samt motions-, massage- och kulturförmåner på upp till 400 euro årligen per person. Dessa är väldigt uppskattade och används nästan till 100 procent, berättar Perätalo vidare. De ger ett mervärde för de anställda – något som stöder både arbetsförmågan samt även balansen mellan arbete och övriga livet.
Under fjolåret användes 78 procent av förmånen för motion, 4 procent för massage och 18 procent för kulturändamål.
Scandic Trans arbetsgivarpolicy har också tydlig effekt på både sjukfrånvaro och personalens nöjdhet med sin arbetsplats.
– Vi har lägre sjukfrånvaro än branschen i medeltal. Resultatet av den personalundersökning vi gör varje år sedan 2021 har också varje år varit mycket bra, berättar Perätalo.
I undersökningen tar man fasta på såväl det egna arbetet som arbetsplatsgemenskapen, på den egna arbetsförmåga och kompetensförnyelsen samt på ledningen.
– Satsningarna på personalen har burit frukt – nu i år fick vi det bästa resultatet hittills i undersökningen, avslutar Perätalo
Träning som förmån
– energi som resultat
Satsningarna märks också i praktiken i medarbetarnas vardag. För de anställda på Scandic Trans handlar det inte bara om konkurrenskraftiga förmåner, utan om konkreta möjligheter i det dagliga livet. Vi träffar Johan och Carola som valt att använda motionsförmånen till styrketräning – och berättar hur det påverkar både trivseln och orken i jobbet.
Text & foto: Anna Sand
Båda Johan Lövdahl och Carola Bäckström använder nästan 100 procent av sin motionsförmån för gymmedlemskap och styrketräning.
– Det var något jag länge velat börja med men inte skulle ha prioriterat ekonomiskt annars, konstaterar Johan, som nu tränat styrketräning i fem år.
Carola å sin sida har alltid varit aktiv – tidigare dock främst på gruppträningspass i olika former.
– Jag har testat det mesta, men också konstaterat att det är svårt att få någon utveckling genom sådana motionsformer. Ju mer jag läst på och desto mer informerad jag blivit har jag insett att styrketräning med progressiv belastning är det enda rätta om man vill utvecklas – samtidigt som det också är oerhört viktigt ju äldre man blir, konstaterar hon och syftar på det faktum att man redan efter 30 års ålder börjar förlora muskelmassa om man inte aktivt motarbetar processen.
Tack vare motionsförmånen finns dock möjligheteten att ”krydda” träningsveckorna med andra pass på andra gym, vilket Carola också gör.
– Nu tränar jag HYROX en gång i veckan
utöver mina styrkepass – det skulle jag inte göra om vi inte hade lyxen att få den här förmånen av vår arbetsgivare, konstaterar hon.
De har båda två noterat enbart positiva effekter av träningen.
– Trots att jag har ett kontorsarbete och mest är stillasittande hela dagarna – något som ju kroppen egentligen inte är gjord för – har jag inte märkt av några klassiska kontorskrämpor, konstaterar Johan.
Carola instämmer.
– Tidigare var jag tvungen att gå på massage för nacke och axlar, men sedan jag började styrketräna är det behovet borta. Dessutom blir man både piggare och gladare av träningen – man orkar mer i vardagen och istället för att ta energi ger träningen energi. Jag kan inte komma på något negativt överhuvudtaget med att träna, tillägger hon.
– Man får helt enkelt en högre grundnivå, konstaterar Johan.
Då det gäller just styrketräning lyfter han vikten av att ha en struktur i träningen – konsekvens och progression är A och O för att få resultat.
– Det är precis samma sak som i arbetet. Man behöver strukturera upp uppgifterna för att nå målen, och även ur den aspekten stöder de varandra. Styrketräning är också en förhållandevis billig träningsform – förutom tillgång till gym krävs ingen dyr utrustning utöver bekväma kläder, tillägger han.
De är båda väldigt tacksamma för motionsförmånen och de andra arbetsgivarförmånerna.
– På många andra arbetsplatser är inget av detta en självklarhet, och speciellt försäkringarna har ett stort värde. Man inser inte hur stort före man verkligen behöver dem, avslutar Carola
Börja på den nivå du är och ha progression på sikt, tipsar Johan Lövdahl den som funderar på att börja träna.
Åbo hamn får ny form
Åbo hamn byggs om i grunden – inte bara för att möta stadens utveckling, utan också för att hantera växande trafikvolymer och för att effektivisera flödena mellan hav och land. Den över 170 miljoner euro stora investeringen ska göra hamnen till ett modernt transportnav där både passagerar- och frakttrafik kan röra sig snabbare, säkrare och mer förutsägbart.
Text: Anna Sand • Foto: Linda Svarfvar
Ombyggnaden av Åbo hamn innebär en omfattande omstrukturering av hela logistikflödet. En ny gemensam terminal för Viking Line och Tallink Silja, uppdaterade kajer samt förbättrade väg- och järnvägsförbindelser ska minska flaskhalsar och skapa ett mer sammanhållet trafiksystem.
För frakttrafiken innebär projektet, som sträcker sig fram till 2028, bland annat bättre kopplingar till landsvägarna och tydligare separering av trafikslag – något som blir allt viktigare i en hamn där omkring 80 000 långtradare passerar årligen.
– För frakttrafikens del blir den nya vägsträckningen in till och utifrån hamnen den största skillnaden. Den kommer att innebära tidsinbesparingar på 15-20 minuter per väg, berättar Erik Söderholm, tidigare VD och numera Senior Advisor för Åbo Hamn Ab och själv med en lång bakgrund som speditör.
ERIK SÖDERHOLM
• Föddes med logistiken i blodet och sommarjobbade redan 1980 för Åbo hamn
• Bosatt i Esbo och på Kimitoön
• Har haft ledande befattningar inom bland annat Kuehne + Nagel, DB Schenker, VR, Pohjolan Liikenne, DFDS Transport och Wilson Logistics.
• Har ansvarat för logistik- och transportverksamhet i stora delar av Norden, Baltikum, Polen, Storbritannien, Irland, Ryssland, Belarus och Ukraina.
• Har arbetat och varit stationerad i Finland, Sverige och Polen.
• Var verkställande direktör för Åbo hamn 2019–2026 och ledde bland annat hamnens omfattande utvecklings- och investeringsprojekt.
• Går i pension sommaren 2026 men fortsätter att bidra till hamnens verksamhet i rollen som Senior Advisor.
• Ägnar gärna fritiden åt resor, att vara morfar, idrott samt i Lappland
• Är öppen för nya, intressanta utmaningar även om tiden med heltidsarbete är över
Erik Söderholm, tidigare VD och numera Senior Advisor för Åbo Hamn, ser tydliga effektivitetsvinster i ombyggnaden. Den nya hamnen samlar terminalfunktioner, kajer och trafiklösningar i ett mer sammanhållet system, där både fraktoch passagerarflöden kan hanteras effektivare. Söderholm efterträds av Minna Pirkkanen.
Hela frakthamnen omorganiseras genom projektet.
– Vi bygger hela 7 km parkeringsplats för långtradare och trailers, fortsätter Söderholm.
Även check in-systemet förnyas för att bli smidigare. Nya smartports som läser av registreringsskyltarna kommer att visa vilken fil man ska välja. Söderholm tror att både yrkeschaufförer och privatpersoner kommer att bli nöjda med resultatet.
– En smidig och snabb check in är viktigt eftersom tiden i hamnen är väldigt kort för fartygen med endast 1 h och 15 minuter för både lossning och lastning, tillägger han.
I projektet strävar man till att se framåt och inte enbart beakta nuläget. Av den orsaken har man också valt att investera i laddningsplatser för eldrivna lastbilar – något som på sikt kommer att öka enligt Söderholm.
– Inledningsvis kommer de troligen främst att användas av finländska åkerier, men vi valde att inte vänta med investeringen.
Efter ombyggnaden kommer hamnen att ha plats för fler rederier och man vänder blickarna inte enbart mot Sverige, utan även Europa.
– Fler avgångar vore viktigt för frakttrafiken och efter ombyggnaden kan vi få betydligt större volymer än idag, konstaterar Söderholm.
En central del i ombyggnaden är Ferry Terminal Turku (FTT), där Åbo stad, Åbo Hamn och rederierna Viking Line och Tallink Silja samlar verksamheten i en gemensam terminal. I samband med det byggs även kajer, trafikytor och logistiklösningar om, vilket förändrar hur flödena organiseras inom hamnområdet.
– Rederierna har tidigare ägt sina egna terminaler – nu ska vi själva driva den. Det innebär intressanta tider – ett nytt liv och nya möjligheter, menar Söderholm och tror att den kommer att locka ett ökat antal passagerare.
– Det är viktigt att rederierna mår bra – de ska leva på både frakt- och passagerartrafiken. Samtidigt strävar vi också till att göra det enkelt för chaufförerna och den nya terminalen kommer att erbjuda förbättrade sociala utrymmen också för dem.
Projektet har hittills gått helt enligt plan och de sista arbetena kommer att slutföras sommaren 2028. Reformerna kommer att göra Åbo hamn till ett starkare nationellt och internationellt transportnav och en del av en kedja europeiska städer.
– Hamnen blir ett modern, marint centrum som uppfyller alla krav som en modern, snabb, smidig och säker fartygstrafik ställer.
Från vision till verklighet Steg för steg mot 2030
I fjolårets Delivered fick läsarna en inblick i Scandic Trans nya vision, Vision 2030. Arbetet med att nå de uppställda målen pågår dagligen och syns inom alla delområden: Organisk tillväxt och marknadsetablering, kvalitetsmål, miljömål, teknologi och AI, utökade partnerskap med kunder samt en kompetent och motiverad personal.
Text & foto: Anna Sand
Mikael West, Helena Perätalo, Marko Äbb, Yvonne Wikström och Johan Lövdahl. Utöver dem ingår även Bengt Dahlgren, Matias Korte och Mattias Streng också i gruppen för samarbete mellan avdelningarna.
Vi jobbar med ständig förbättring och utveckling, inleder VD Mikael Löfqvist. I den årliga strategin lyfter vi alla processer och vad varje avdelning behöver åstadkomma under året för att vi ska nå de mål vi satt upp för 2030 – och för att vi ska vara kundernas första val.
Under detta år arbetar man bland annat med att utveckla försäljningens verktyg och metoder – något som också redan gett resultat.
– Våra säljare har fått nya verktyg och info för att kunna informera kunder om vad Scandic Trans erbjuder – inte bara sälja. Med den nya approachen kan de lättare visa på hur vi särskiljer oss från konkurrenterna och konsekvensen blir att de också är tryggare i sitt eget arbete gentemot på kunderna, förklarar Löfqvist.
En punkt där Scandic Trans utmärker sig i branschen är arbetet med att få ner utsläppen. Hållbarhetsarbetet och miljömålen, som följer EU:s allmänna direktiv, utgör en viktig del av visionsarbetet.
– Vi söker nu aktivt lösningar för de kunder som siktar på att minska sina CO2-utsläpp från 90 procent hela vägen upp till 100 procent, tack vare möjligheten att använda HVO för vägtransporter och LBG för sjötransporter. Vårt mål är att eliminera även den allra sista procenten utsläpp.
Ett sätt är att ”köpa” sig fri från det genom utsläppsandelar.
"– Teknologin ska i framtiden ha en större roll inom trafikledningen, hoppas Löfqvist.
I syfte att hålla högst möjliga nivå på fordonens skick har man under året även installerat AI-kameraövervakning vid Åbo-terminalen.
– Kamerorna läser av fordonen och kommer framöver att kunna användas i flera olika syften, bland annat som servicerapport till åkerierna. Tack vare den här datainsamlingen kan vi få ner antalet skador och avvikelser på fordonen, förklarar Löfqvist.
Användandet av AI fortsätter att öka även på andra plan. Johnny-videorna har fått ett mycket positivt mottagande hos kunderna.
– Där särskiljer vi oss klart från andra aktörer i branschen och det har visat sig vara ett mycket bra verktyg som vi kontinuerligt vidareutvecklar, fortsätter Löfqvist.
Vi söker nu aktivt lösningar för de kunder som siktar på att minska sina CO2-utsläpp från
90 procent hela vägen upp till 100 procent.
Vårt mål är att eliminera även den allra sista procenten utsläpp
– Vi söker dock andra sätt att minska totala utsläppen, konstaterar Löfqvist. Hittills har biogasen inte varit ett lönsamt alternativ för oss, och gällande vätgasen har utvecklingen stampat på stället i flera år. Just nu ser el därför ut att vara det mest logiska alternativet – och även det som kunderna förstår bäst och har mest önskemål om.
Även på trafikavdelningen pågår visionsarbetet – målet är en ökning av antalet bilar från cirka 115 till 150–160 stycken fram till 2030.
– Ju fler fordon desto större omsättning och desto större möjligheter har vi att åta oss nya kunder, förklarar Löfqvist.
På trafikledningen pågår ett projekt för att öka automatiseringsgraden i syfte att accelerera processerna.
Även mycket annat är på gång på IT-avdelningen.
– I år tas ett helt nytt introduktionssystem för alla nya chaufförer i bruk. Skolningen sker via en portal och tack vare den nya auditeringen kan vi bevisa chaufförernas kompetens på ett mer konkret sätt till våra kunder. Den här skolningen kommer att anpassas och utvecklas vidare för trafikanterna och även för vår personal, som är företagets viktigaste resurs, tillägger Löfqvist.
Ett annat steg i förverkligandet av Vision 2030 är inrättandet av en ny teamledartjänst på IT-avdelningen och ett omfattande integreringsprojekt gentemot kundernas egna system – detta för att förenkla faktureringsprocessen och minska på det ”handarbete” som tidigare krävts i vissa specifika kundfall.
– Vi söker hela tiden nya möjligheter att effektivera våra processer, även om det i sig kan vara väldigt resurskrävande och förutsätta att nya arbetssätt tas i bruk.
Ett led i visionsarbetet är också ett helt nytt samarbetsforum mellan företagets olika avdelningar – en grupp där varje avdelning representeras av sin egen teamledare.
– Syftet är att vi ska förbättra samarbetet och kommunikationen i båda riktningarna. Arbetet är ännu i sin linda men utvecklas kontinuerligt, avslutar Löfqvist.
Kunderna ger Scandic Trans toppbetyg
Ekonomidirektör Reko Märsylä gläder sig åt resultatet av de senaste kundundersökningarna, som både personal, styrelse, trafikanter och chaufförer också fått ta del av som ett led i företagets kvalitetsarbete.
Hur upplever kunderna samarbetet med Scandic Trans? De senaste kundenkäterna visar på ett mycket starkt resultat. Företaget får särskilt höga betyg för tillgänglighet, bemötande och sakkunnighet. Samtidigt ger svaren värdefulla synpunkter som hjälper till i det fortsatta kvalitetsarbetet.
Text & foto: Anna Sand
Scandic Trans genomför årligen kundundersökningar för att följa upp hur samarbetet fungerar i praktiken. Resultaten ger både en övergripande bild av kundnöjdheten och konkreta kommentarer om vad som fungerar bra – och vad som kan bli ännu bättre. Den senaste undersökningen genomfördes i början av 2026 och riktades till alla kunder. Resultatet visar på en fortsatt mycket hög kundnöjdhet, med ett sammanlagt medelbetyg på 4,83 på en femgradig skala. Året innan, 2025, genomfördes en motsvarande enkät men då enbart bland företagets 20 största kunder. Även där var omdömena mycket positiva och medelbetyget landade på 4,62.
– Jag är mycket glad och stolt över den feedback vi fått och den företagskvalitet den visar på, konstaterar
Reko Märsylä, ekonomidirektör på Scandic Trans och fortsätter:
– Till och med på den punkt som kanske är allra svårast att uppfylla – att hålla den utlovade tidtabellen för transporterna – är betyget högt.
På flera områden får företaget nästan högsta möjliga betyg. Tillgänglighet, sakkunnighet och bemötande hör till de delar som kunderna värdesätter mest. Kommentarerna i enkäten lyfter särskilt fram snabb respons, flexibilitet och ett professionellt bemötande. Flera kunder beskriver samarbetet som smidigt och pålitligt, med god kommunikation och
transporter som fungerar enligt plan.
– Vi strävar alltid till att kunderna ska få svar på e-post och även offertförfrågningar direkt – helst inom en halv timme, berättar Märsylä vidare.
Samtidigt innehåller svaren också förslag på förbättringar. Bland annat nämns önskemål om mer proaktiv information vid förändringar i lastningstider, tydligare informationsflöden och i vissa fall fler digitala lösningar för uppföljning av transporter.
– Det är en utmaning att alltid hinna med i kommunikationen gällande tidtabellen då den ofta slås fast i ett väldigt sent skede – detta eftersom vi eftersträvar så stor flexibilitet som möjligt och att kunna tillgodose kundernas behov, konstaterar Märsylä.
För Scandic Trans är kundenkäten ett viktigt verktyg i det löpande kvalitetsarbetet.
– Vi håller uppföljningsmöten varje vecka gällande vår kvalitet. Alla synpunkter som framkommit i undersökningarna har lyfts fram och diskuterats, precis som alltid med eventuella avvikelser eller reklamationer, fortsätter Märsylä.
– Vi strävar till att arbeta proaktivt genom att informera både personal och chaufförer, trafikanter och även styrelsen om all feedback samt genom att ge tydliga instruktioner om hur olika situationer ska hanteras. Därtill jobbar vi med ständig förbättring, reder ut rotorsaken och gör korrigerande åtgärder.
Resultatet av kundenkäterna är ett kvitto på att kvalitetsarbetet fungerar mycket väl – medelpoängen i båda de senaste undersökningarna är 4,83 respektive 4,62 av fem möjliga. Resultaten ger både en bekräftelse på det som fungerar bra och värdefull vägledning inför framtiden.
" Ni är snabba på att svara på mejl och bekräfta bokningar. Ni har oftast också bilar för brådskande transporter
" Alltid fint och vänligt kundmottagande
" Väldigt professionell verksamhet, utrustningen är ren och fräsch och det som avtalas hålls alltid
" Era chaufförer är också trevliga, professionella och alltid redo att hjälpa till!
Hållbarhetsstrategin tas till en ny nivå
Scandic Trans hållbarhetsarbete har pågått i över 25 år och nu går arbetet vidare i en ny fas. EU:s kommande utsläppshandel för vägtrafik och uppvärmning, ETS2, kommer att förändra förutsättningarna för branschen. Samtidigt uppdaterar Scandic Trans sin hållbarhetsstrategi med målet att ytterligare minska både väg- och sjötransporternas klimatpåverkan.
Text & foto: Anna Sand
Under de senaste åren har viktiga steg tagits mot mer klimatvänliga transporter. Intresset bland kunderna har ökat stadigt och allt fler väljer grönare lösningar.
– Idag tankas 27 av våra bilar med HVO, berättar Linda Bengs, hållbarhetsansvarig på Scandic Trans. Antalet ökar varje år och den förnybara dieseln blir allt mer synlig i upphandlingarna.
För många kunder utgör sjötransporten en stor andel av hela transportsträckan och sedan 2025 har Scandic Trans kunder möjlighet att välja biobränsle även för den – något som ger en utsläppsminskning på över 90 procent för hela transportkedjan.
Men omvärlden förändras snabbt och hållbarhetsarbetet stannar inte upp trots de senaste årens framsteg. Nya klimatkrav, tydligare rapportering av utsläpp och EU:s utvidgade utsläppshandel kommer att påverka transportsektorn under de kommande
Linda Bengs leder Scandic Trans hållbarhetsarbete där
ETS2 och EcoVadis är nästa steg att anpassa sig till.
åren. För Scandic Trans innebär det att hållbarhetsarbetet går in i nästa fas – med en uppdaterad och mer detaljerad hållbarhetsstrategi.
EU:s system för utsläppshandel, ETS1, infördes redan 2005. Systemet bygger på principen att företag måste ha utsläppsrätter för sina koldioxidutsläpp, vilket skapar ett ekonomiskt incitament att minska dem.
– Nu utvidgar EU utsläppshandeln med ett nytt system, ETS2, som kommer att omfatta bränslen för vägtrafik. För transportbranschen innebär det ytterligare ett styrmedel i omställningen mot mer hållbara lösningar och effektivare energianvändning.
– ETS2 kommer troligen att höja priset på fossila bränslen ytterligare – något som i sin tur kan ha en positivt effekt på användningen av HVO samt även priset på det, förutspår Bengs.
Att kontinuerligt följa med utvecklingen och de allt högre kraven samt att uppdatera företagets egen hållbarhetsstrategi är en viktig del av hennes arbete och strategin tas under 2026 till en ny, mer detaljerad nivå. Dessutom blir det aktuellt att ta i bruk ytterligare ett miljöledningssystem på Scandic Trans.
– ISO14000 har vi haft i många år och nästa steg är att ansluta oss till EcoVadis
EcoVadis är en internationell plattform som används för att utvärdera och jämföra leverantörers hållbarhetsprestanda inom leverantörskedjor.
– Det används i dag av över 100 000 företag globalt och många stora internationella bolag kräver numera en EcoVadis-bedömning av sina leverantörer, tillägger Bengs.
Övergången till HVO är också enbart en del av Scandic Trans klimatarbete. Utöver den förnybara dieseln erbjuder man numera även utsläppsfri sjöfrakt tack vare samarbetet med Viking Line och möjligheten att använda LBG i deras fartyg. Därtill undersöks kontinuerligt andra bränslealternativ för vägtransporterna – biogas, vätgas samt el. Mer om det kan du läsa i artikeln om visionsarbetet
VÄGTRAFIKENS PÅVERKAN
PÅ KLIMATET – VILKA ÄMNEN
ORSAKAR VAD?
KOLDIOXID (CO₂)
• Den överlägset största drivkraften bakom transportsektorns klimatpåverkan.
• Uppstår när fossila bränslen som bensin och diesel förbränns.
• Står för cirka 95–99 % av vägtrafikens klimatpåverkan.
• En liter bensin som förbränns ger ungefär 2,3 kg CO₂.
• En liter diesel ger cirka 2,6 kg CO₂.
• CO₂ stannar hundratals år i atmosfären.
DIKVÄVEOXID (LUSTGAS) (N₂O)
• Bildas i små mängder i katalysatorer och vid förbränning i motorer.
• Har cirka 273 gånger starkare växthuseffekt än CO₂.
• Finns i mycket mindre mängd än CO₂.
• Kan stanna i atmosfären i över 100 år.
• Bidrar relativt lite till transporternas totala klimatpåverkan men är väldigt potent per molekyl.
METAN (CH₄)
• Metan förekommer särskilt från gasdrivna fordon
• Cirka 28 gånger starkare växthusgas än CO₂
• Har kortare livslängd i atmosfären, ungefär 12 år.
• Kan läcka som oförbränd gas från motorer och bränslesystem.
• Mindre mängd än CO₂, men viktigt eftersom metan är en kraftig växthusgas.
SOT / BLACK CARBON
• Sotpartiklar från framför allt dieselmotorer räknas inte som en växthusgas men påverkar klimatet.
• Består av mycket små kolpartiklar.
• Absorberar solstrålning, ökar smältningen och värmer atmosfären.
• Kort livslängd i luften (dagar–veckor) men stark uppvärmande effekt.
TUNG VÄGTRAFIK OCH UTSLÄPP I FINLAND
• Vägtrafiken står för över 90 % av transportsektorns utsläpp i Finland – i EU cirka 72%
• Tunga lastbilar står för cirka 30–40 % av vägtrafikens utsläpp.
• En lastbil som kör 120 000 km per år kan släppa ut 100–140 ton CO₂ per år, vilket motsvarar ungefär utsläppen från 60–70 genomsnittliga personbilar.
Bakom ratten mot Ironman
Kontorsarbete betraktas ofta som ett jobb med mycket stillasittande. Samma sak gäller långt för chaufförsyrket – något som dock inte hindrar Jonas Krooks från Vörå att träna både målmedvetet och mycket – snarare tvärtom. Ifjol genomförde han sin första Ironman – en utmaning som gav mersmak.
Text: Anna Sand • Foto: Privata bilder samt pressbilder/Sportograf.com
Jag har jobbat som yrkeschaufför hela mitt vuxna liv – sedan 15 år tillbaka för Trans Sandås och
Scandic Trans, inleder Jonas Krooks. Under alla år har jag varit mån om att hålla igång kroppen som motvikt till allt sittande bakom ratten men har främst simmat, en eller två gånger i veckan, fortsätter han.
I samband med pandemin, då han var ganska illa däran i coronan, fick Jonas något av en försenad 30-årskris och beslöt sig för att börja träna på allvar med målsättningen att genomföra en Ironman. Han hade nuddat vid tanken tidigare.
– Som politiskt intresserad har jag länge följt
Alexander Stubb – han är en stor förebild på alla sätt och vis. Han blev andra i sin åldersklass i ett triathlon ifjol och det är otroligt med tanke på hans schema.
Därtill har jag också inspirerats av både personal och trafikanter på Scandic Trans. Om man som VD och företagare kan hålla igång och tävla på hög nivå finns det heller inga ursäkter för en chaufför, ler Jonas och nämner både Björn Rosenqvist och Mikael Löfqvist som inspirationskällor.
Med hjälp av en svensk coachningstjänst har han nu tränat alla tre grenarna – simning, löpning och cykling i några år och 2024 deltog Jonas i det första loppet i Jönköping – en halvdistans.
– Det gick bra och jag hade en hel del kapacitet kvar efteråt.
Ifjol genomförde han den första fullständiga
Ironman-tävlingen i Kalmar, och även det loppet gick mycket bra. I augusti bär det av igen.
– Målet nu är i första hand att förbättra mina egna tider – i grunden är jag ingen tävlingsmänniska och jag tävlar främst mot mig själv, förklarar Jonas.
Ironman är en av världens mest krävande uthållighetstävlingar och består av ett maraton, 3,68 km simning samt 180 km cykling.
JONAS KROOKS
Ålder: 36
Hemort: Vörå
Jobbar som: Långtradarchaufför på Trans Sandås/Scandic Trans Tävlar i: Thriatlon (simning, cykling, löpning)
Förebild: Alexander Stubb
Jonas Krooks är lastbilschauffören som klarade en Ironman. Trots sitt yrke lyckas han få in cirka 10 h träning varje arbetsvecka och 15-20 h under sina lediga veckor.
Träningen har han inga större problem med att få till även under sina arbetsveckor – men planering är A och O.
– En normal vecka tränar jag 15–20 timmar. Det brukar bli två löppass, två cykelpass, ett simpass och ett styrkepass. När arbetsdagen är slut och jag ställer bilen att stå snörar jag helt enkelt på mig löpskorna och drar iväg, eller söker upp en simhall. På färjans gym brukar jag träna styrka och springa intervaller, medan cykelpassen utförs under mina lediga veckor, förklarar Jonas.
Vintertid byter han ofta ut löpskorna mot långfärdsskidorna och i vinter genomförde han även sitt första Vasalopp med cirka 500 km skidning ”i bagaget”.
– Det borde ha varit det dubbla – skidning är långt en tekniksport och kräver många kilometrar för att det ska flyta riktigt bra, konstaterar han. Det var tyngre än jag trott men det blir nog fler Vasalopp i framtiden trots det, menar han.
Effekterna av träningen och den förbättrade konditionen lät inte vänta på sig berättar Jonas och de märks
även i arbetet bakom ratten.
– Jag har blivit betydligt mer stresstålig och helt enkelt en bättre version av mig själv. Kroppen tål mycket misshandel fram till 30-års åldern, men om inte förr så då måste man börja ta hand om den om man ska orka. Då är träning ett måste, och förutom alla fysiska fördelar har den också gett mig ett bättre självförtroende och en ny vänskapskrets, tillägger han. Att slå fjolårets tid och prestation på årets Ironman är nu hans huvudfokus, men ur ett vidare perspektiv tränar Jonas främst för hälsans skull.
– För mitt framtida jag helt enkelt, avslutar han.
IRONMAN
Ironman är en av världens mest krävande uthållighetstävlingar inom triathlon. Den består av tre grenar som genomförs direkt efter varandra utan paus:
• Simning: 3,8 km
• Cykling: 180 km
• Löpning: 42,2 km (maraton)
Totalt 226 km i ett enda lopp
Jonas första Ironman gick väldigt bra och nu siktar han på att förbättra sina tider i årets tävling.
Motgång blev möjlighet
Ett instabilt världsläge, pressade priser och ökade kostnader påverkar de flesta företag idag. Dotterbolaget Scandic Logistics med säte i svenska Helsingborg på västkusten fick under fjolåret uppleva just detta, men efter att merparten av 2025 ha fokuserat på att effektivisera både flödena och de interna processerna, lyckades man vända nedgång till uppgång.
Text: Anna Sand • Foto: Johan Lilja
Första kvartalet för 2025 var väldigt positivt – därefter började volymerna minska kraftigt hos våra befintliga kunder, samtidigt som våra egna kostnader ökade markant, minns Joakim Lassen, VD för Scandic Logistics.
Tack vare ett fantastiskt engagemang från samtliga fyra anställda vände trenden mot slutet av året, och under vårvintern 2026 höll den positiva utvecklingen i sig.
– Under april till december 2025 hade vi fokus på att effektivisera alla processer och flöden. Vi förhandlade med befintliga underleverantörer, sökte nya sådana och såg över verksamhetens kostnader, berättar Lassen vidare och förklarar vad orsaken till volymminskningen var:
– Det fans väldigt mycket ledig kapacitet på marknaden, vilket i sin tur pressade ner priserna.
Samtidigt som arbetet med att vända nedgången
Teamet består av Robin Svensson, Jennie Dahlström, Ludvig Holmberg samt VD Joakim Lassen.
till uppgång pågått, har man också lagt stor vikt vid att inte försämra servicen till kunderna – något som värdesätts av väldigt många.
– Vi står fast vid att den personliga kontakten är viktig – vi ska vara Johnny med alla, fortsätter Lassen.
Man har nu lyckats hitta rätt flöden och kunder och tillväxten i Västeuropa fortsätter.
– Främst har vi vuxit i Belgien, Holland och Tyskland, men nu även i Spanien och Frankrike. Vårt deltagande i logistikmässorna som arrangerats i Polen och Tyskland har lett till ett utökat samarbetsnätverk.
Han ser det som avgörande att man är lyhörd för både kundernas och underleverantörernas önskemål.
– Det krävs att man hjälps åt – ensam är inte stark. Vi har idag utökat vårt nätverk av åkare även om antalet fordon är det samma som för ett år sedan, vilket gör att vi kan vara mer flexibla och snabbt anpassa oss efter förändrade flöden och behov på marknaden. Just nu ser det positivt ut men vi vet av erfarenhet att det kan vända väldigt snabbt – speciellt med tanke på det instabila världsläget, fortsätter Lassen.
Nuläget bådar gott för framtiden och att Scandic Logistics kan fortsätta att välja kunder som värdesätter deras service och kompetens.
– Vi fortsätter att prioritera en bra dialog med kunderna och strävar till att utvecklas tillsammans med dem. Vi har också lärt oss att tillsammans med dem se framåt på längre sikt och med en bredare horisont, avrundar Lassen.
Scandic Trans på Power Truck Show
Scandic Trans deltagande i Power Truck Show i Alahärmä, ett av Nordens största evenemang för lastbilar och transportbranschen, har blivit tradition. Här samlas varje år tusentals besökare, åkare och företag från hela Norden och Europa.
Text: Anna Sand • Foto: Scandic Trans, Power Truck Show
Evenemanget, som arrangeras vid Power Park och pågår under en intensiv augustihelg, är ett ypperligt tillfälle för Scandic Trans att göra sig synligt för både åkare och chaufförer – både befintliga och potentiella nya sådana.
Under dagarna visas hundratals lastbilar upp –från nya modeller till avancerat stylade fordon där detaljer, motivlackering och belysning står i fokus. Samtidigt arrangeras tävlingar, branschutställningar och underhållning.
– Vi har nu deltagit i två år i följd och finns på plats även under årets evenemang. Det är en möjlighet för oss att synliggöra våra värderingar, konstaterar VD Mikael Löfqvist och fortsätter:
– Vår ambition med deltagandet är också att lyfta fram det viktiga arbete som både chaufförer och trafikanter utför varje dag. Under mässan informerar vi om branschen och vårt arbetssätt, samtidigt som vi utbildar och delar med oss av kunskap. Vi ser det också som ett bra tillfälle att knyta kontakt med åkerier som har rätt inställning och kompetens för att arbeta tillsammans med oss.
Fjolårets deltagande gav både många nya kontakter och bra feedback från deltagarna.
– Det var ett väldigt givande utbyte och vi hoppas på att vår medverkan detta år blir lika lyckad.
I detta bildreportage följer vi Scandic Trans deltagande och deras närvaro under Power Truck Show 2025
transportpartner?
Scandic Trans är mer än bara lastbilar och logistik – vi är en engagerad samarbetspartner som bryr sig om dina transporter från första kontakt till sista lossning.
Vårt säljteam har lång erfarenhet och djup kunskap om branschen. Vi lyssnar på dina behov och hittar lösningar som fungerar – oavsett om du transporterar livsmedel, industrivaror eller något helt annat.
Vi finns här för att göra det enkelt för dig att välja rätt – varje gång. Hör av dig så berättar vi mer!
