Kungl. Patriotiska Sällskapets årsberättelse 2020 (The Royal Patriotic Society's Annual Report 2020)

Årsber ättelse 2020

Årsber ättelse 2020

Innehåll

Det angelägna arbetet fortsätter 3 Ett sällskap för det allmänna bästa 5 Sällsk apets medaljutdelningar 7 Medaljarbetet under året 8 Stort medaljintresse gav upphov till ny bok 9 Medaljer som löses ut 12 Med simkunnighet som passion 12 Medaljhyllning av Kolmårdens djurparks grundare 13 Riksförbundet Svensk Trädgård delade ut Trädgårdsmedaljer 15

stiftelsen kungl. patriotisk a Sällsk apets understödsfond 37 Bidrag år 2020 – Sociala ändamål 38 Bidrag år 2020 – Vetenskap och kultur 42 Sällsk apets ledamöter 53 Sällskapets förutvarande ordförande Johan Nordenfalk 1934–2020 54 Sällskapets förutvarande kamrerare Nils-Axel Frisk 1923–2020 56 De som kommit 58 De som gått 60

Klimatexperten Johan Kuylenstierna tilldelades Fostrargärningsmedaljen 2020 16

Förvaltningsutskottets ledamöter 62

Reflektion över Klimatpolitiska rådets främsta fokus 2020/2021 17

år et i siffror 69

Belöningsmedaljer i historia och nutid 18 Så bärs medaljerna rätt – bärande­ordning och skötselråd 20

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter 63

Kungl. Patriotiska Sällskapet 70 Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond 70 Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond 71

stiftelsen fredrik björns donationsfond 23

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse 71

Hundra år med generösa bidrag 24

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers revisorer 71

Fredrik Björn – en minnesteckning 25 Familjen Björns vackra och kända trädgård 31 Sjukvård o ch jazzbalett 35

Fotokällor 72 Kontaktuppgifter 73

Det angelägna arbetet fortsätter

M

ånga har drabbats hårt av den nu härjande pandemin. De flesta verksamheter i samhället har i första hand ställt om och bara i mindre utsträckning behövt ställa in, så även Kungl. Patriotiska Sällskapet.

När vi befann oss mitt uppe i verksamhetsåret, var det lätt att se och haka upp sig på det vi inte kunde göra.

Retrospektivt kan vi emellertid konstatera att vi gjort det mesta som vi vanligtvis gör, även om somligt fick göras annorlunda.

Sällskap definieras av den klassiske etymologen Elof Hellquist som »samling av kamrater«. Och visst är det så att det kamratliga umgänget saknats oss på många sätt detta år – även i vårt sällskap. Vardagsarbetet har blivit tråkigare, bitvis mindre kreativt, när vi inte kunnat ses i fysiska möten. Förvaltningsutskottet har zoomat och vårt årsmöte fick avhållas med hjälp av digitala verktyg.

Endast fyra av Sällskapets egna medaljer har kunnat delas ut – Fostrargärningsmedaljen till Johan Kuylenstierna och tre trädgårdsmedaljer. De lösta me­daljerna och övriga hedersgåvor har dock i stort sett delats ut i samma omfattning som föregående år.

I slutet av år 2019 slutfördes ett för Sällskapet stort och viktigt arbete, nämligen produktionen av Bengt Gustaf Jonshults bok om Sällskapets medaljer. Boken presenterades vid ett boksläpp i februari 2020 i Hovstaternas representationsvåning, ett samarrange­ mang med Kungl. Maj:ts Orden. Boken finns nu att köpa via Sällskapets kansli, men kan också gratis laddas ner på vår hemsida. Vid detta tillfälle mottog Sällskapet en förnämlig gåva från vår samarbetspartner Svenska Medalj AB, nämligen ett par originalstampar till den skådepenning som i slutet av 1700-talet slogs över en av våra första ledamöter och stora välgörare Carl Fredrik Scheffer.

Ett efterlängtat numismatiskt referensverk över 250 års utdelande av belöningsmedaljer.

 3

En uppskattad gåva från Svenska Medalj, 1700-talsstamparna till skådepenningen över den tidiga ledamoten Carl Fredrik Scheffer. Jetongen gavs länge som uppmuntran till dugliga bönder och andra förtjänta personer.

Vi kan med tillfredsställelse blicka tillbaka på år 2020 då vi med våra sociala projekt har kunnat göra stor skillnad. Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond är en till Sällskapet anknuten stiftelse. Under det gångna året har vi kunnat fira 100-årsminnet av utdelandet av de första bidragen från denna donation till kvinnor som arbetat med sjukvårdande uppgifter, men som på grund av olika omständigheter fått otillräckliga pensioner. Vi har hugfäst detta minne genom uppsatser om donatorn och om hans mönsterträdgård och vid en minnesstund vid den Björnska familjegraven. Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond har kunnat stödja organisationer som på olika sätt arbetar med funktionsnedsatta eller utsatta barn och ungdomar. Ur samma fond har även ett stort antal bidrag utgått till området vetenskap och kultur, oftast

4

populärvetenskapliga insatser och regionalhistoriskt arbete. Om allt detta kan ni läsa i det följande.

Under året har tio ledamöter gått ur tiden. Två av dem har haft en särskild betydelse för Sällskapet – Johan Nordenfalk och Nils-Axel Frisk. Deras minnen tecknas av efterträdarna på posterna som ordförande respektive kamrerare. Vi har samtidigt haft glädjen att hälsa nio nya ledamöter välkomna.

Med förhoppning om att ni ska inspireras av Sällskapets arbete överlämnar vi härmed berättelsen om år 2020 till er läsning.

Erik Norberg Kjell Blückert Ordförande Ständig sekreterare

Ett sällskap för det allmänna bästa

K

ungl. Patriotisk a Sällsk apet är sedan över 250 år en samlingspunkt för personer med engagemang i näringsliv, statsförvaltning, vetenskap och kultur. Det grundades 1766 som ett medborgarinitiativ. År 1772 utfärdades kunglig stadfästelse av Sällskapets grundregler av Gustav III. Sällskapet skulle ägna sig åt att modernisera jordbruket, dåtidens huvudsakliga näringsliv, och att skapa incitament för små industrier som kunde ta hand om lantbruksprodukterna. Det skulle även belöna, stödja och utveckla Sverige genom bidrag, hedersbevis och utmärkelser. »En patriot är en människa som verkar för det allmänna bästa och inte bara för egen vinning.« Så förtydligar vi vår vision. För att förverkliga denna vision arbetar vi tillsammans – i ett sällskap.

I dag har Sällskapet cirka 300 ledamöter som representerar de intresseområden som är Sällskapets, det leds av ett förvaltningsutskott och har ett kansli för sin administration. Sällskapet förvaltar fonder värda över 700 miljoner kronor och delar årligen ut cirka

15 miljoner kronor i bidrag till spridande och popularisering av forskningsresultat och till sociala ändamål genom de två självständiga fonderna Stiftelsen Kungl.

Patriotiska Sällskapets Understödsfond och Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond. Den senare är en till Sällskapet anknuten stiftelse.

Kungl. Patriotiska Sällskapets utdelning av hedersbelöningar bygger på traditioner från frihetstiden. År 1802 fick Sällskapet Kungl. Maj:ts tillstånd att dela ut medaljer avsedda att bäras. Sällskapet beslöt att me­ daljerna skulle bäras i ett band till hälften halmgult och till hälften gräsgrönt, en symbolisk erinran om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling.

Sällskapet premierar alltjämt förtjänstfulla insatser i arbets-, närings- och kulturliv genom att dela ut en rad olika belöningsmedaljer och andra hedersbevis såsom klockor och armband. Några exempel på dessa medaljer är Näringslivsmedaljen som årligen uppmärksammar nydanande insatser i näringslivet, Fostrargärningsmedaljen som lyfter fram personer som gjort insatser för att befrämja lärprocesser på olika sätt, Kulturarvsmedaljen som premierar arbetsinsatser för att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Med Medaljen för uppskattad arbetsinsats belönas insatser i arbetslivet utöver det vanliga i företag, organisationer, kommuner och landsting.

Kungl. Patriotiska Sällskapets innehållsrika emblem visar 1700-talets kunskapsiver och entusiasm inför Sällskapets breda samhällsnytta.

I mitten syns Sällskapets krönta sköld med ängeln som blåser på glöden och håller näringarnas eld brinnande. Skölden omges bland annat av merkuriestav, packbal, ankare, svenskflaggat handelsfartyg, nyttiga redskap som bok, spade, slägga, vävsked och skyttel.

 5

Klimatexperten Johan Kuylenstierna tilldelades Fostrargärningsmedaljen 2020. Medaljens åtsida visar den symboliska keruben som blåser liv i vetenskapens eld.

SÄ LLSK A PETS MEDA LJUTDELNINGA R Kungl. Patriotiska Sällskapet delar ut egna medaljer och hedersbevis.

Dessutom kan företag, organisationer eller enskilda personer ansöka om medaljer och övriga hedersbevis för exempelvis uppskattad arbetsinsats eller betydande gärning för sina anställda eller någon annan.

Sällskapet har delat ut medaljer och hedersbevis i över 250 år.

Medaljarbetet under året

P

å många sätt blev 2020 ett ovanligt år i pandemins spår. Detta gäller även Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljutdelningar och det övriga arbetet kring denna verksamhet; därtill kommer inte minst det kraftigt stigande guldpriset. Årshögtiden, som brukar äga rum på Riddarhuset varje vår, fick ställas in och istället genomfördes det formella årsmötet genom ett digitalt förfarande via det digitala ledamotsbrevet. En positiv bieffekt var dock att 50 procent fler av ledamöterna deltog i årsmötesröstningen än vid ett vanligt fysiskt årsmöte.

Ledamöternas föreslagna nomineringar till mottagare av Näringslivsmedaljen 2020, som brukar delas ut under årshögtiden, har behandlats på sedvanligt sätt. Medaljerna kommer förhoppningsvis att kunna delas ut under 2021. Inga nya nomineringar togs in 2020, men förhoppningsvis kommer vi att under hösten 2021 kunna komma igång med nomineringsprocesserna igen.

Ansökningarna om medaljer och andra hedersbevis från

arbetsplatser och andra organisationer runt om i landet har efter viss tvekan under våren 2020 fortsatt att komma in under året. Många utdelningar har skett utomhus eller i mindre sammanhang hos beställarna.

Somliga har flyttats fram. Ceremonierna kring utdelandet har fått ändras, men det starka symbolvärdet hos medaljerna, armbanden och klockorna har blivit än mer tydligt.

På följande sidor presenteras Sällskapets medalj­ aktiviteter under året. Bland de egna medaljerna har Trädgårdsmedaljen och Fostrargärningsmedaljen kunnat delas ut. Glädjande är också att Sällskapet hann lansera den nya medaljboken innan landet stängdes ner.

Ordenskansler och ledamot Svante Lindqvist, professor Gunnar Ternhag, författare Bengt Gustaf Jonshult och ordförande Erik Norberg.

8

Sällsk apets medaljutdelningar

Stort medaljintresse gav upphov till ny bok

Ö

ver 100 000 svenskar har de senaste 250 åren fått en medalj eller annan hedersbelöning tilldelad via Kungl. Patriotiska Sällskapet. Syftet har varit att belöna en insats som har varit av betydelse för landets utveckling. Det finns verkligen en efterfrågan på mer kunskap om dessa metalliska minnen; varje vecka inkommer många frågor till Sällskapet om medaljer och historiska utdelningar från släktforskande släktingar till mottagare.

I början av 2020 släpptes Bengt Gustaf Jonshults bok Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar som ger en rikt illustrerad historisk överblick.

Hela bokprocessen har tagit tre år och initierades av den tidigare ständiga sekreteraren Marianne Reuterskiöld. Bokens primära syfte är att fungera som ett numismatiskt referensverk för Sällskapets medaljer, för

Ständige sekreterare Kjell Blückert och ordförande Erik Norberg avlägsnar täckelset från de nytryckta böckerna.

såväl numismatiker som för en intresserad allmänhet. »Arbetet med boken har varit ytterst intressant då det innehållit så många olika beståndsdelar«, berättar Bengt Gustaf Jonshult. »Utöver den numismatiska biten som är själva grundstommen, berörs även belöningar av annat slag – allt från silverkedjor till klockor.

Det efterlängtade numismatiska referensverket fick ett varmt välkommande av boksläppets gäster. Ledamöterna Carin Bergström, Susann Silfverstolpe och Christina von Arbin fördjupar sig i boken tillsammans med Sällskapets administrativa assistent Deta Liljenfeldt.

Sällsk apets medaljutdelningar 9

Men det mest lustfyllda har varit att ta del av belöningsprocesserna under årens lopp, hur dessa följer eller snarare avspeglar Sveriges och Sällskapets utveckling under nästan 250 års tid. En spännande resa från det gamla bondesamhället till industrialismen och fram till i dag.« Boken presenterades den 18 februari i Hovstaternas representationsvåning med efterföljande visning av ordenssalarna på Kungl. Slottet. Arrangemanget var ett samarbete med Kungl. Maj:ts Orden och inbjudna var ett antal intresserade ledamöter och branschpersoner. Det blev en glad och trevlig sammankomst där ordenskansler Svante Lindqvist välkomsttalade följd av ordförande Erik Norberg innan författaren Bengt Gustaf Jonshult presenterade sitt verk. När sedan ordförande och ständige sekreteraren Kjell Blückert lyfte på täckelset var det dags för deltagarna att få se boken. Den vackert formgivna produkten fick ett mycket positivt mottagande.

Ordenskanslist Eva Papik Lindfors samtalar med ledamoten Marianne af Malmborg, ordförande i Kungl. Sällskapet Pro Patria.

Ordensamanuens Jonas Arnell-Szurkos tillsammans med Svenska Medaljs vd Olle Qvarnström och medaljmästare Niklas Qvarnström samt ordenshistoriografen Christian Thorén.

Staffan Rosén, tidigare vice ordenskansler Kungl. Maj:ts Orden, samtalar med Erik Åberg, Svenska Medaljs tidigare vd.

10

”Det känns onekligen bra att boken verkligen tas i bruk, förhoppningsvis under en lång tid framöver. Redan nu används den av auktionshus, mynthandlare, arkiv, museer och inom forskning. Jag har även fått fin respons av släktforskare och hembygdsföreningar, så det synes finnas en bred läsekrets«, säger Bengt Gustaf Jonshult om hur boken har tagits emot. »Mitt eget mål Sällsk apets medaljutdelningar

Ledamöterna Per Nordenvall, Per Ström, Per Sandin och Lars Fleming.

har varit att finna kontexten bakom utmärkelserna.

Vem var det som fick belöning? Hur gick det till? Vilka diskussioner fördes om belöningarnas väl och ve? Det som överraskade mig mest var hur stort medaljutdelandet var under 1900-talets första hälft, då i princip varje arbetsplats i Sverige delade ut medaljer till sina anställda. Det säger något om tidsandan. Jag är extra stolt över att ha hittat åtskilliga nya uppgifter kring medaljerna, vilket gör det lättare att presentera boken som ett framtida referensverk.« Författaren Bengt Gustaf Jonshult är litteraturvetare, 1700-talskännare och har tidigare skrivit bland annat om Bellmansmedaljer, Mozart och Georg Brandes. Boken är formgiven av Lisa Lanning och medaljerna är återgivna i skala 1:1. För att få så stor spridning som möjligt ges den ut både som fysisk bok och som e-bok. Förutom den numismatiska uppställningen ingår information om bärandeordning samt en översikt över gravörer/utförare.

Mottagandet av boken har varit mycket varmt. Intresset har varit stort, framförallt i Sverige men även utomlands då denna typ av böcker är sällsynta och en ovärderlig källa till kunskap.

Bengt Gustaf Jonshult tillsammans med hustrun tillika bokens formgivare Lisa Lanning.

Ragnar Hedlund, antikvarie vid Uppsala universitets myntkabinett, i samtal med Cecilia von Heijne, museichef Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet.

Sällsk apets medaljutdelningar 11

Medaljer som löses ut

U

nder 2020 utdel ades totalt 115 belöningsmedaljer och gåvor varav 109 som ansökts om och lösts ut av företag, församlingar, kommuner, regioner och organisationer.

Av belöningarna beviljades sex medaljer för betydande gärning samt ett guldarmband med miniatyrmedalj, en emmerymedalj och 100 medaljer eller annan hedersgåva, såsom guldarmband med miniatyrmedalj eller guldklocka, för uppskattad arbetsinsats.

Bland beställarna finns Besqab, Borås Stad, Brothers, Carl Tryggers Stiftelse för Vetenskaplig Forskning, Christineholm Maskiner, Danir, Folktandvården Sörmland, GAC Skipping, Heby kommun, JM, Kungl.

Vetenskapsakademien, Kungälvs sjukhus, Linköpings

kommun, NCC, Norrköping Kneippbadens Rotaryklubb, Rederi AB Soya, Region Jönköping, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Schenker, SKF, Solna stad, Soya Group Support, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stift. Västerviks Museum, Stockholm Goju Ryu Karateklubb för döva, Stora Sundby gård, Svenska Carnegie Institutet, Svenska Kennelklubben, Uarda-akademin, Uddevalla kommun, Västra Götalandsregionen/Skaraborgs Sjukhus, Wallenius Marine, Wallenius Wilhelmsen, Åhléns och Ärkestiftets Kyrkomusikerförening.

Riksarkivet i Arninge har Sällskapets arkivhandlingar dit den som söker information om äldre utdelade medaljer kan vända sig.

Med simkunnighet som passion Under 40 år har Marie Lindbäck outtröttligt lärt döva och hörselskadade barn samt icke simkunniga vuxna från andra länder att simma. Dessutom är det hennes förtjänst att det finns en verksamhet inom kampsporten för döva i Stockholm. Nu hyllas hon för sina insatser.

För att uppmärksamma Marie Lindbäcks anmärkningsvärda insatser inom dövidrotten har Stockholm Goju Ryu Karateklubb för döva ansökt om att få dela ut ett guldarmband med miniatyrmedalj för betydande gärning. En ansökan som Sällskapet med glädje beviljade.

På 1970-talet utbildade sig Marie Lindbäck på Bos­ öns idrottsskola. Sedan dess har hon engagerat sig i olika delar inom idrottslivet. Särskilt har simkunnighet legat henne varmt om hjärtat och hon har hjälpt otaliga människor att överkomma sin rädsla för vatten och att lära sig simma.

12

Marie Lindbäck, 2020 års enda mottagare av Hedersgåva för betydande gärning i form av ett guldarmband.

Sällsk apets medaljutdelningar

– Så roligt att Maries betydelsefulla arbete uppmärksammas, säger Kenneth Lundh, generalsekreterare på Svenska Dövidrottsförbundet. Hon har i alla år verkat ideellt både på styrelsenivå och som ledare och det är hennes förtjänst att det bland annat finns en verksamhet inom kampsporten för döva i Stockholm.

Sedan 22 år är hon också generalsekreterare vid IMAFD, International Martial Arts Federation of the Deaf, där hon representerar Sverige. Många är de som genom åren frågat hur hon hinner med allt.

Marie Lindbäck har fått flera utmärkelser inom dövkulturens internationella gemenskap och är som första kvinna hedersledamot i Idrottsklubben Hephata, Sveriges äldsta dövidrottsklubb, som bildades den 1 april 1892 och som idag är den äldsta ännu existerande dövidrottsklubben i världen. Namnet betyder »öppna dig« på arameiska och symboliserar att det genom idrott öppnas en väg ut ur isolering.

Medaljhyllning av Kolmårdens djurparks grundare – Jag känner alltid stor glädje när jag ser dem börja kunna simma utan stöd på botten, jag vill att de ska klara simningen resten av sitt liv, berättar Marie Lindbäck om sitt starka engagemang som gjort att hon sedan 40 år tillbaka både arbetat som simlärare och lärt andra att simma ideellt på sin fritid.

Vid ett års ålder blev Marie Lindbäck själv döv. Hon hade hjärnhinneinflammation och låg två månader på sjukhus i Boden. I sina journaler har hon läst att läkarna trodde att hon hade fått en reaktion på den starka sulfabehandling som använts. I samband med att hon blev friskare under sjukhusvistelsen fick hon bada och hon minns fortfarande, trots att hon var så liten, de efterlängtade baden. Hennes kärlek till vatten var född. Trots det var hon tio år innan hon fick sitt simkunnighetsintyg.

Mats Willner, redaktör på Norrköping Tidningar, rapporterar från en mindre utdelningsceremoni av Medalj för betydande gärning till Ulf Svensson, mannen som satte Kolmården på världskartan med sin djurpark och som nu hyllas kungligt för sin gärning. »Jag känner mig väldigt hedrad och tacksam«, säger han. »En patriot är en människa som verkar för det allmänna bästa och inte bara för egen vinning«, skriver Sällskapet. Det är för just det som Ulf Svensson hyllas och får medaljen av första storleken som en av totalt sex personer i hela Sverige under 2020.

– Det är en ära att få vara här i dag och hedra dig med den här medaljen. Du är så värd den för alla dina gärningar för Norrköping och Östergötland, säger Margaretha Rudén, president i Rotary Norrköping-Kneippbaden, som nominerat Ulf Svensson till utmärkelsen.

Sällsk apets medaljutdelningar 13

Ulf Svensson, en glad och pigg 90-åring mottog Medalj för betydande gärning.

Hon berörde Ulf Svenssons gärning och hans tankar i sitt hyllningstal.

– När jag sorterade i gamla papper hittade jag en anteckning om vad Ulf sa en gång om sitt entreprenörskap och sitt driv på ett av våra möten. Det står »problem är förtäckta lösningar« och de tre olika faserna, när man ska starta upp något nytt. De är den förlöjligande fasen, motståndsfasen och den accepterande fasen, säger Margaretha.

Just den första fasen av de tre mötte Ulf Svensson och hans närmaste många gånger innan Kolmården blev verklighet.

– Det är egentligen lite underligt, funderar Ulf. Ju mer motstånd jag möter desto mer vild blir jag. Det har hjälpt mig mycket genom åren. Har jag bestämt mig för något så ska det genomföras.

Som djurparken i Kolmården?

– Allt började med en liten dum idé och tanke vid 14

en frukostrast. Det skulle bli ett fritidsområde med lite djur, säger Ulf och ler vid minnet.

Han minns väl hur omgivningen var, minst sagt, skeptiska till de storslagna planerna.

– Min pappa, som var på besök en sommar, var ute och gick och träffade på en person nere i Kolmården.

Pappa frågade hur livet var och så vidare, när personen plötsligt sa »vi har fått hit en riktig stolle som ska bygga en djurpark i skogen«. Min pappa berättade det för mig. Det var nog många som funderade över om jag var riktigt klok, säger Ulf och skrattar.

Ni kan resten av historien. Över 40 000 (!) besökare trängdes för att komma in på premiärdagen den 27 maj 1965.

– I dag är det en världsattraktion, som skapat så många arbetstillfällen och satt Norrköping och Kolmården på kartan. Det har hänt mycket genom åren, säger Ulf Svensson.

Sällsk apets medaljutdelningar

Riksförbundet Svensk Trädgård delade ut Trädgårdsmedaljer

R

driver hon det egna företaget Alsike Trädgårdskonsult iksförbundet Svensk Trädgård har tradiAB. Hon producerar bland annat växtbilder till trädtionsenligt delat ut Kungliga Patriotiska Sällgårdsföretag, i tidningar och böcker. skapets trädgårdsmedaljer för »förtjänster John Taylor är född i engelska Sheffield. Han utbilom trädgårdsodling eller biodling«. 2020 års dade sig till trädgårdsmästare och i början av 1990-taträdgårdsmedaljer tilldelas hortonom Birgitta Svenslet förde kärleken honom till Malmö. I tjugo år arbeson, Källby, hortonom och trädgårdsjournalist Inger tade han framgångsrikt som trädgårdsmästare i SlottsPalmstierna, Landskrona, samt trädgårdsmästare John trädgården. Parallellt undervisade han på Hvilans Taylor, Malmö. Medaljerna delades ut vid två tillfälträdgårdsskola och ansvarade för blomsterprogramlen. Den 25 september på Läckö slott och den 26 sepmet i Malmö stad. Hans smittande odlingsentusiasm tember på Sofiero. Båda utdelningarna livesändes på ledde till att han blev headhuntad till SVTs program Riksförbundet Svensk Trädgårds Facebooksida.

Trädgårdstider, sedan 2010 är han en av fyra proHortonomen Birgitta Svensson har i hela sitt verkgramledare. samma yrkesliv varit landets främsta vapendragare för bär och bärodling. Verksamheten har hon delat mellan Sveriges lantbruksuniversitets tidigare försöksstation i Rånna på Billingen och SLU Alnarp och senast inom Institutionen för biosystem och teknologi.

Hon har också undervisat blivande hortonomer och trädgårdsingenjörer i produktion av bärväxter.

Inger Palmstierna är, förutom hortonom och en mycket etablerad och erfaren trädgårdsförfattare, även journalist, översättare, föreläsare och fotograf.

Hon är utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet med fokus på trädgårdens prydnadsväxter. Sedan 1988 Trädgårdsmedaljörerna 2020 John Taylor, Inger Palmstierna och Birgitta Svensson.

Sällsk apets medaljutdelningar 15

Klimatexperten Johan Kuylenstierna tilldelades Fostrargärningsmedaljen 2020

M

ed stor entusiasm har Johan Kuylenstierna bidragit till att skapa tillgänglig och engagerande kommunikation kring klimatfrågorna. Kungl. Patriotiska Sällskapet vill belöna hans pedagogiska gärning som är viktig i omställningen till ett hållbart samhälle.

Det är på sikt avgörande att klimatfrågorna fortsätter att prioriteras och inte hamnar ur fokus. Personer som lyckas engagera sin omvärld kring dessa frågor är därför mycket betydelsefulla. Klimatexperten Johan Kuylenstierna, som blev Klimatpolitiska rådets nya ordförande i januari 2021, har genom hela sitt yrkesliv verkat för att skapa framtidstro, möjligheter och lust till lärande. »Det känns hedrande och väldigt roligt att medaljen är inom ett medaljområde som handlar om kommunikation och om att skapa förändring genom ett positivt budskap, det tycker jag är extra glädjande«, berättar Johan Kuylenstierna om mottagandet av medaljen. Nyheten om utmärkelsen har gett rekordmånga reaktioner i hans nätverk. »Fostrargärningsmedaljen har i olika former delats ut sedan 1830«, berättar ordförande Erik Norberg. »Keruben som blåser liv i vetenskapens eld, är en tydlig symbol. Det har gått lång tid sedan Bellman till Sällskapet ska ha lämnat förslag till apparat för att undvika regn genom att hissa ned molnen. I vår tid är klimatet en livsfråga. Johan Kuylenstierna har med stort engagemang skapat en betydelsefull plattform för kunskapen om detta. Det är en glädje för Sällskapet att nu få uppmärksamma hans gärning!« Johan Kuylenstierna är idag adjungerad professor i geovetenskap vid Stockholms universitet. Tidigare var han under sex år vd för Stockholm Environmen-

16

tal Institute, haft positioner inom FN-systemet och vid Stockholm International Water Institute. Dessutom är han föreläsare, styrelseledamot i flera organisationer och debattör med engagemang i såväl Klimatpolitiska rådet som TV4:s Klimatkollen. Hans tidiga forskning fokuserar på paleoklimatologi i polarområdena.

Motivering Fostrargärningsmedaljen 2020 Kungl. Patriotiska Sällskapet tilldelar klimatexperten Johan Kuylenstierna Fostrargärningsmedaljen 2020. Att klimatfrågorna är komplexa är alla överens om. Att tillsammans skapa ett hållbart samhälle är en stor uppgift.

Här finns många pedagogiska och kommunikativa utmaningar. Johan Kuylenstierna är en aktör som kreativt och med stor entusiasm bidragit till detta arbete. Han har arbetat och arbetar inom en rad olika fält för att lyfta miljöfrågorna: forskning, undervisning, företagande, internationella organisationer, policyarbete, kommunikation.

Sällsk apets medaljutdelningar

Fostrargärningsmedaljören Johan Kuylenstierna tillsammans med ordförande Erik Norberg.

Reflektion över Klimat­politiska rådets främsta fokus 2020/2021 Johan Kuylenstierna Under 2020 drabbades världen av en pandemi. Förutom de direkta effekterna på människors hälsa så har pandemi också inneburit stora påfrestningar för hela samhällsekonomin. De globala utsläppen av koldioxid har även dom minskat med storleksordningen 5–8 procent under året, men så länge som olika system (energi, transporter, industri, jordbruk) till stora delar bygger på fossila bränslen så innebär det att utsläppen snabbt kommer att öka igen då ekonomin återgår till hur det var före pandemin.

Med erfarenhet från tidigare kriser vet vi dock att, rätt använda, en kris också kan leda till nya sätt att tänka och agera. Effekterna av pandemin på samhället kan således innebära ett möjlighetsfönster för att driva på klimatomställningen och därmed minska de negativa effekterna av klimatförändringar.

Klimatpolitiska Rådets rapport 2021 har utvärderat regeringens politik under pandemiåret och ger rekommendationer kopplat till hur det möjlighetsfönster som nu finns bättre ska kunna utnyttjas. Det handlar om att styra de stora, offentliga investeringar vi ser i Sverige, EU och globalt i rätt riktning, så att de både positivt bidrar till att stärka ekonomin samtidigt som omställningen till det fossilfria samhället påskyndas.

Det handlar om att utnyttja det momentum som skapas av de allt lägre kostnaderna för fossilfria energisystem, en större internationell samstämmighet för omställningen, ett allt mer aktivt och pådrivande näringsliv som ser affärsmöjligheter snarare än kostnader och hot, samt det starka tryck som skapas underifrån av en allt mer engagerad allmänhet.

Sällsk apets medaljutdelningar 17

Belöningsmedaljer i historia och nutid

K

ungl. patriotisk a sällsk apets utdelning av belöningar bygger på traditioner från 1700-talet. Till att börja med delade Sällskapet framför allt ut skådepenningar, bägare, skedar, halskedjor och hattband. År 1802 fick Sällskapet tillstånd av Kungl. Maj:t att dela ut medaljer avsedda att bäras. Man beslöt att dessa medaljer skulle bäras i ett band till hälften halmgult, till hälften gräsgrönt, en symbolisk påminnelse om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling, dåtidens huvudsakliga näringsliv.

Sällskapet delar i dag ut egna medaljer och hedersbevis inom olika verksamhetsområden. Dessutom kan företag, organisationer eller enskilda personer ansöka om medaljer och övriga hedersbevis, såsom armband med miniatyrmedalj, medaljdosa och armbandsur, för uppskattad arbetsinsats eller betydande gärning.

Flera av medaljerna är formgivna av skulptören, medalj- och myntformgivaren Ernst Nordin. Sällskapets medaljer tillverkas av företaget Svenska Medalj i Eskils­tuna.

Medalj för uppskattad arbetsinsats delas ut i två storlekar, andra och tredje storleken (motsvarande 9:e och 8:e storleken). Den större medaljen delas ut efter anställning i 20 års tid. Den mind­ re medaljen delas ut efter anställning i 15 års tid. Förslag kan lämnas av företag, enskild sammanslutning samt kommunal eller landstingskommunal myndighet, hos vilken den föreslagna är eller har varit anställd.

18

Emmerymedaljen delas ut som belöning för långvarig uppskattad tjänst till sjöss i första storleken (motsvarande 11:e storleken). För att komma ifråga för denna medalj erford­ ras en tjänstetid av minst 15 år i befälsställning till sjöss inom samma företag. Förslag kan inges av den arbetsgivare hos vilken den föreslagne varit anställd.

Medalj för betydande gärning delas ut i två storlekar, första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken), som belöning för samhällsinsats, förtroendeuppdrag eller annan ideell verksamhet som är av långvarigt slag och särskilt betydande för det svenska samhället. Förslag kan lämnas av företag, enskild sammanslutning eller offentlig institution.

Näringslivsmedaljen – för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv Kungl. Patriotiska Sällskapet instiftade 1982 en särskild belöningsmedalj för att hedra berömvärda, individuella insatser inom svenskt näringsliv. Den delas ut i första storleken (motsvarande 11:e storleken). Belöningarna för ledarinsatser på ägarbasis utdelas årligen efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Sällsk apets medaljutdelningar

Kulturarvsmedaljen – för bevarande av svenskt kulturarv delas ut av Kungl. Patriotiska Sällskapet sedan 2012 och ges i första storleken (motsvarande 11:e storleken). Sällskapet vill lyfta fram betydelsen av de många oegen­nyttiga och engagerade arbetsinsatser som görs i syfte att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Medaljen utdelas efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Trädgårdsmedaljen – för odlingsflit och för förtjänster om trädgårdsodling eller biodling utdelas i silver i första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken) efter förslag av hushållningssällskap eller berörd intresseorganisation.

Kungl. Patriotiska Sällskapet delar sedan många år ut medaljen i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård.

Hantverksmedaljen – för förtjänster om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet utdelas i silver i första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken) på förslag av styrelsen för branschorganisation (såsom exempelvis Stockholms Stads Hantverksförening).

Fostrargärningsmedaljen – för betydande fostrargärning År 1830 beslöt Sällskapet att instifta en utmärkelse i form av ett silverkors att utdelas som belöning för berömvärd fostrargärning. Medaljen har numera en annan form med Sällskapets emblem som motiv.

Den senaste varianten av denna version är designad av Stefan Siljemar. Medaljen utdelas i första storleken (motsvarande 11:e storleken) inom »uppfostrans och lärandets områden« efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Medaljerna utges även i miniatyrformat som berlock i armband inspirerat av den populära 1700-talsgåvan hattband. Miniatyrmedalj för betydande gärning på bilden delades ut till simkunnighets­ engagerade Marie Lindbäck, läs mer på sidan 12.

Sällsk apets medaljutdelningar 19

Så bärs medaljerna rätt bär andeordning och skötselr åd Tom C. Bergroth, ordensintendent vid Kungl. Maj:ts Orden

T

ill svenska halvofficiella utmärkelser räknas Sällskapets belöningsmedalj från år 1802. Vid sidan av Sällskapets finns även Kungl. Sällskapet Pro Patrias belöningsmedaljer (1803) och Hushållningssällskapens belöningsmedaljer (1808) med flera. Dessa är beskrivna i Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar, sammanställd och författad av Bengt Gustaf Jonshult 2019.

Sällskapets rätt att utdela medaljer i tre storlekar (11:e, 9:e och 8:e), burna i ett gulgrönt band, bekräftades genom Kungl. Maj:ts tillstånd den 19 december 1802. Medaljerna i dag utgörs av 1:a [11:e] storleken, Medalj för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv (Näringslivsmedaljen), Medalj för bevarande av svenskt kulturarv (Kulturarvsmedaljen) och Medalj för betydande gärning, vilken utdelas i 1:a och 2:a [9:e] storleken, alla i 18K guld samt, Emmery-medaljen vilken utdelas i 1:a [11:e] storleken till sjöbefäl efter minst 15 år.

Fostrargärningsmedaljen, i nytt utförande 2019, bäres om halsen. I olika storlekar utdelas därtill följande: För uppskattad arbetsinsats (ny inskrift på medaljen för anställning) numera endast i 2:a och 3:e [8:e] storleken i 18K guld, att bäras på bröstet. Medaljer för odlingsflit, trädgård eller biodling, vanligen i silver i flera storlekar, hantverksmedaljer för förtjänst om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet, vanligen i silver i olika storlekar.

Var inrangeras då Sällskapets medaljer i rangordning vid bärandet? Officiella utmärkelser är de kungliga riddarordnarna och jubileumsminnestecknen följt av de så kallade ordensmedaljerna och av Regeringen utdelade medaljer. Till övriga officiella medaljer hör bland andra ’För nit och redlighet’ och ett antal aka-

20

demiska förtjänstmedaljer. Bland halvofficiella utmärkelser, ordnade i anciennitet (tidpunkt för nådigt tillstånd) med företräde för utmärkelser med Konungens [eller Drottningens] bild och kunglig krona, kommer Kungl. Patriotiska Sällskapets belöningsmedaljer som första efter Johanniterordens insignier. Den 1:a (11:e) storleken bärs efter H. M. Konungens medalj i 12:e storleken och före ett utländskt kommendörstecken.1 De mindre (9:e och 8:e storleken) placeras efter kungliga jubileumsminnestecken2 och före ett utländskt riddartecken eller förtjänstmedalj. Emmery-medaljen placeras lägre i rang eftersom den inte har Konungens bild och kunglig krona.

En allmän regel är att halvofficiella medaljer företrädesvis bärs i samband med tillställningar som har samband med den verksamhet medaljen erhållits för.

Men de får bäras även i andra offentliga sammanhang där ordnar och utmärkelsetecken skall bäras. Det är då i första hand till högtidsdräkt, dvs. frack och lång klänning. Bruket att bära folkdräkt vid officiella fester har på senare tid också blivit allt vanligare. Folkdräkten har vid sidan av uniform kommit att bli jämställd med fracken som högtidsdräkt. För damer gäller samma regler som för herrar.

1 Om det svenska ordensväsendet återinförs för belöning av svenska medborgare innebär detta att ett svenskt kommendörstecken bärs före medaljen av 12:e storleken.

2 Vid återinförandet av de svenska riddarordnarna bärs svenskt riddartecken eller ordensmedalj efter kungliga jubileumsminnestecken och före Sällskapets medalj.

Sällsk apets medaljutdelningar

Sällskapets medaljer bärs enligt följande

Näringslivsmedaljören och ledamoten Bicky Chakraborty högtidsklädd i frack vid årshögtiden 2017.

I band om halsen (1:a storleken) i ett bredare band med bandlänkens övre kant omedelbart under rosettens knut. Det veckade bandet anbringas på flugans band [kragen] och fästs i nacken så att ingen del av bandet eller dess fästanordningar syns ovanför rockkragen. Observera att bandet levereras oftast med en viss längd, vilken sedan bör anpassas till ens egen kragstorlek. En grundregel är att högst tre utmärkelsetecken kan bärs om halsen samtidigt, varvid de placeras på samma höjd med den högsta i mitten, den andra i rang till höger från bäraren sett och, den tredje till vänster.

För damer är 1:a storleken monterad i en bandrosett och bäres på vänster axel. Flera än två sådana utmärkelsetecken bärs i regel inte samtidigt.

I band på bröstet (2:a och 3:e storleken) i ett dubbelvikt, rakt band på bröstets [från bäraren sett] vänstra sida. Observera att bandets övre kant placeras ca 20 mm ovanför bröstfickans öppning. Härvid bärs inte näsduk. Bandets längd är högst 45 mm. Högst fyra tecken i helbredd monteras på ett spänne, med flera läggs banden om lott över varandra.

Damer bär medaljen på samma sätt, på vänster sida på eller omedelbart under klänningens axelband, monterade i en rosett. I dag kan en dam även bära sin medalj i band på bröstet i ett rakt band.

Därtill kan i begränsad utsträckning ordnar och utmärkelsetecken bäras till smoking eller svart (alt. mörkblå) kostym utan ränder. För damer gäller mörk jacka eller klänning utan urringning. Härvid bärs endast en medalj.

Sällsk apets medaljutdelningar 21

Ledamöterna Eva Swartz Grimaldi, Solfrid Söderlind och Carin Bergström med medaljer i bandrosett vid årshögtiden 2017.

Skötselråd för medaljer Det är kanske på sin plats att nämna några ord om vården av medaljer. Sällskapets medaljer är tillverkade i 18K guld och doppade i 23K guld. H. M. Konungens porträtt (Ernst Nordin 1998) är i relief matt medan medaljens bottenyta är i hög glans. Även om medaljerna förvaras väl skyddade inverkar luftföroreningar på medaljens »finish« (yta). Allt emellanåt är det befogat att putsa medaljen. Det görs bäst med en torr specialduk, vilken säljs i guldsmedsbutiker.

Skötselrådet torde enbart behöva användas på medaljer för odlingsflit eller för yrkenas förkovran som är rena silvermedaljer (925/1000) vilka kan mörkna med åren. Att doppa medaljen i en flytande rengöringsvätska rekommenderas definitivt inte. Det kan innebära en skiftning i medaljens yta och kan till och med göra den högglansiga ytan matt.

22

De dekorerade ledamöterna Susann Silfverstolpe, Lars Löfgren, Marika Wachtmeister och Peter Egardt vid Sällskapets 250-årsjubileum 2016.

Sällsk apets medaljutdelningar

STIFTELSEN FR EDR IK BJÖRNS DONATIONSFOND Donationsfondens bidrag går till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med sjukvårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län med en pension eller inkomst under fyra prisbasbelopp.

I år har vi firat 100 år av fondens verksamhet.

Hundra år med generösa bidrag

Å

r 2020 firade Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond 100 års utdelning av bidrag. I Fredrik Björns testamente donerades 632 498 kronor till Kungl. Patriotiska Sällskapet att förvalta som en till Sällskapet anknuten stiftelse med syftet att dela ut pensioner till »trotjänarinnor«. I dag har Donationsfonden tillgångar på 285 miljoner kronor.

För att ihågkomma den generöse donatorn har vi hållit en liten minnesstund med kransnedläggning vid familjegraven på Norra begravningsplatsen i Solna. Vi presenterar också i år en utförlig minnesteckning av donatorn författad av Sällskapets ordförande Erik Norberg samt ger ett smakprov på de fynd som arkeobotanister gjort i Björns trädgård, som vid donatorns död såldes till Stockholms stad för ett stort belopp som trots detta betraktades som ett vänskapspris.

Bidrag ur Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond delas nuförtiden ut till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med sjukvårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län och med en inkomst under fyra prisbasbelopp och med ett kapital som understiger ett prisbasbelopp, Skatteverkets gränser för den som räknas som behövande. Bidragen är skattefria.

Under hösten kan medel sökas på särskild blankett som finns på Sällskapets hemsida. Stiftelsen har gått ut med en bred annonsering i lokalpress i Stockholms län för att få in så många ansökningar som möjligt och är även i kontakt med organisationer som kan hjälpa till med att sprida information om möjligheten till bidrag. Sista dag för ansökan är varje år i slutet av oktober. Sedan fattas beslut vid stiftelsens decembersammanträde och stipendierna betalas alltid ut före jul.

24

Ständige sekreterare Kjell Blückert och ordförande Erik Norberg lägger ner en krans vid Björns familjegrav.

År 2020 inkom 317 ansökningar till stiftelsen. Av dessa ansökningar var 236 behöriga och kunde därför bifallas, därtill beviljades 4 kvinnor som arbetat som hembiträden stipendier. Sammanlagt kunde drygt 6 miljoner kronor beviljas detta år. stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

Fredrik Björn – en minnesteckning Erik Norberg

M

edicinaren och botanikern Karl Fredrik Björn testamenterade en stor summa pengar till Kungl. Patriotiska Sällskapet för att delas ut till »trotjänarinnor, som under minst 20 år haft tjänst i Stockholm, varav minst fem år i samma familj«. Med tiden har villkoren ändrats, men årligen delar Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond ut betydande belopp. Medlen ställdes till förfogande 1920, och när Sällskapet nu i etthundra år kunnat förfoga över donationen, vill vi tacksamt uppmärksamma personen Fredrik Björn.

Fadern Carl Gustaf Björn var son till en smidesmästare från Finspång. Men hellre än smedjan valde han växtriket, och i tidiga år började Carl Gustaf arbeta i bruksträdgården. Han fann att yrket tilltalade honom, och vid 19 års ålder flyttade han till Stockholm för att gå i tjänst hos Sven Bergqvist, ålderman bland huvudstadens trädgårdsmästare.

Bergqvist var, som många trädgårdsmästare på Söder, ägare till stora ännu obebyggda fastigheter. I hans fall vid Götgatan, vid Barnängen samt en strandtomt vid Fatburssjön, nuvarande Medborgarplatsen, och Södra station. Han bodde i det gamla huset i dagens Björns trädgård. Tomten hade omnämnts som trädgård 1645 och 1766 hade ett envåningshus uppförts av trädgårdsmästaren Kristian Osthoff. 1817 byggde trädgårdsmästaråldermannen Fredrik Holmgren på ytterligare en våning och efter honom kom således Bergqvist. Detta var en trädgårdsmiljö med tradition.

Under de närmaste åren tjänade Carl Gustaf som dräng i kvarteret Pelarbacken större, strax norr om Björns trädgård. Han arbetade upp sig till gesäll och så småningom till trädgårdsmästare. Med den ställningen blev det möjligt för honom att gifta in sig i den

förnäme åldermannens familj. Trots de stora egendomarna kom Bergqvist så småningom på obestånd.

Fastigheterna i utkanten av staden var ännu närmare mitten av 1800-talet inte särskilt värdefulla och vid hans bortgång fanns det inte ens medel till begravningskostnaderna.

Efter svärfaderns död flyttade Carl Gustaf Björn in i det gamla åldermannahuset. Han lyckades dessutom förvärva egendomarna vid Götgatan och flera andra av Bergqvists fastigheter. Det visade sig vara en mycket lyckad investering, då stadsdelen plötsligt kom i stark expansion. 1858 fylldes Fatburssjön igen, Södra station anlades och Södra Bantorget blev en stor handelsplats.1866 kom Lindhagenkommittén med sitt genomgripande förslag till Stockholms reglering och utbyggnad.

Björns trädgårdsrörelse blev omfattande och framgångsrik. Själv var han snart en etablerad person i staden och fick plats i riksdagens andra kammare, i Stockholms stadsfullmäktige samt åtskilliga kommunala styrelser och nämnder. I Stockholms gartnersällskap var han under många år skattmästare och sällskapet brukade hålla sina möten i hans rymliga bostad.

Vid sin bortgång 1888 efterlämnade han en ansenlig förmögenhet.

Makarna Carl Gustaf och Johanna Björn hade den 21 mars 1855 fått sonen Karl Fredrik. Men modern gick tidigt bort och enligt tidens sed hade fadern inte särskilt mycket tid över för sin son. Han var fullt upptagen av sitt yrke och alla offentliga uppdrag och som utpräglad sällskapsmänniska hade han en stor umgängeskrets. I stället var det ett par äldre mostrar som fick svara före den unge Fredriks fostran och det kom nog att starkt prägla hans uppväxt.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond 25

Efter studentexamen skrev Fredrik in sig 1873 vid Uppsala universitet, där han två år senare avlade en grundläggande medicinsk filosofisk examen. Han flyttade sedan till Karolinska institutet för att fullborda sin utbildning till läkare, men nu visade sig de karaktärsdrag som skulle prägla honom hela livet, anspråkslöshet och djupa tvivel om den egna förmågan.

En studiekamrat, läkaren John Bexelius, har i sina opublicerade minnesanteckningar gett gott utrymme åt den gode vännen. De kom i kontakt vid Karolinska institutet, när Fredrik Björn var i 25-årsåldern. Bexelius betraktade först den äldre kamraten med viss vördnad men kom snart i fatt i studierna, eftersom Björn aldrig kunde samla sig till tentamen. När han märkte att vännen kunde betydligt mer än han själv, föreslog han att de båda skulle gå upp och tentera gemensamt i farmakologi eller fysiologisk kemi. Björn godtog detta, men det skulle visa sig att han ideligen upptäckte nya böcker som han inte hade trängt in i. Till sist fick Bexelius gå upp ensam.

Ytterligare ett försök gjorde Bexelius, när man kom till ämnet om hjärnan. De båda lyckades komma över en konserverad hjärna och inom kort insåg han att Björn kunde betydligt mer än han själv. Han bearbetade vännen intensivt och fick så småningom med honom på en tentamen för anatomen Gustaf von Düben.

Björn trädde inför den bekante professorn skakande av nervositet och lyckades med pincetten i darrande händer förstöra ett prov av den hjärna som visades upp. Men den förstående von Düben fick Björn att lugna sig och denne kunde så småningom avlägsna sig efter godkänt resultat och en uppmuntrande klapp på axeln.

Men trots framgången blev det bara Bexelius som tenterade vidare, medan Björn dröjde vid sin kurslitteratur. Efter en längre tid uppvaktade Bexelius von Düben för att tala för vännen och slutligen förklarade professorn att det vore väl bäst att »söka upp honom i hans egen kula«. Sagt och gjort, på själva nyårsafton lånade Bexelius sin pappa grosshandlarens täck26

ta vagn och de for iväg uppför backarna på Söder till Björns hus vid Götgatan. När de trädde in möttes de av Fredrik Björn i en sliten gammal nattrock försjunken vid det av böcker täckta skrivbordet. Snabbt drog han på sig bonjouren inför gästerna och så fort han lugnat ned sig och förstått ändamålet med besöket kunde tentamen börja. Han blev väl godkänd och det hela slutade med att professorn hjärtligt lyckönskade honom. Men detta var Fredrik Björns sista tentamen.

Bexelius blev alltmer upptagen med sin tjänstgöring och hade inte längre tillfälle att följa Björns studier. Men det var uppenbart att Björn kände ett ökande motstånd mot besöken på Karolinska institutet. Han fortsatte visserligen att gå på föreläsningar, särskilt i farmakologi, och det blev hans lycka. Ämnet leddes av farmakologen Carl G. Santesson, som inte bara var en känd specialist utan även en varmhjärtad man, som upptäckte Björns talanger. Han visste att det vid institutionen fanns ett gammalt herbarium av stort värde och han lyckades intressera Björn för detta. Björn fick nu ett eget rum, där han i lugn och ro kunde ägna sig åt sina botaniska intressen. Han ordnade upp samlingen mönstergillt och försåg den med anteckningar som svällde ut till en uppsats.

Santesson insåg att denna borde publiceras i en lämplig skrift, men Björn stegrade sig vid tanken på att behöva framträda offentligt som författare. För att undvika att uppsatsen begrovs i en skrivbordslåda, blev den enda lösningen att man satte Santesson som författare. I sin runa över Fredrik Björn i Svenska Dagbladet i februari 1915 återkom Santesson till ämnet: »Hans rika kunskaper, hans varma intresse, stora flit och grundlighet kom sålunda till gagn, ehuru hans stora obenägenhet att framträda och på något sätt göra sig bemärkt medförde, att han intet publicerat och blott med största svårighet kunde förmås tillåta att andra i sina uppsatser omnämnde hans rön och det bistånd han lämnat.« Björn övergav ganska snart tanken på att avlägga medicine kandidatexamen, men han fortsatte under stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

Fredrik Björn, studentfotografi.

många år att följa de studier som mest intresserade honom, särskilt farmakologi och fysiologi. Så länge hans hälsa tillät, arbetade han under Santesson med att ordna drogsamlingen vid den farmakologiska avdelningen. Här kom han också i nära kontakt med Severin Jolin, professor i kemi och farmakologi. Jolin var en stor auktoritet inom sin disciplin men även under den långa tiden 1885 till 1919 sekreterare i Kungl. Patriotiska Sällskapet och samarbetet dem emellan skulle nog visa sig lyckosamt för vårt sällskap.

Vänskapen mellan Fredrik Björn och John Bexelius fortsatte under många år. De delade intresset för teater och tog långa promenader utanför stadens tullar.

Någon friluftsman var inte Björn, men det hände att han en varm sommardag tog ett dopp vid badanläggningen på Riddarholmen. Vid besök i familjen Björns stora hus lade Bexelius märke till den egenartade stämningen. De båda mostrarna levde för sig uppe på vinden, medan Fredrik satt och läste eller ibland tog igen sig vid pianot med något stycke ur en bekant opera. Fadern bekräftade för Bexelius att det uppstått en besvärande klyfta mellan far och son, som gick var för sig i det stora huset. Han tyckte sig bli bemött med kyla och ointresse, medan det enda han ville var att sonen skulle få kraft att fullborda sina studier.

Det har i vänkretsen sagts att Fredrik Björns mor skulle ha avlidit genom att förblöda efter en misslyckad operation. Detta skulle ha gjort fadern närmast hatisk till läkare och hos sonen ha skapat djupa komplex inför studierna. Vi har ingen närmare kännedom om detta, men olikheten var i alla fall stor mellan den praktiskt lagde och affärssinnade fadern med sitt stora umgänge samt den tillbakadragne och inåtvände sonen med sina speciella studieintressen. Den som spred värme åt alla i huset var den gamla gårdvaren Kastor.

Med tiden blev det en vana för Björn att inta sina söndagsmiddagar hos familjen Bexelius. Där fanns åtskilliga ungdomar, både pojkar och flickor. Enligt John Bexelius satte Björn kvinnorna högt, och han ska ha blivit mycket intresserad av dottern till en annan av familjens vänner. Men initiativkraft hade han inte och flickan gifte sig i stället med en bror till John. Vänskapen stod emellertid kvar och resten av livet umgicks Björn nära med familjerna i släkten Bexelius. Inte sällan återgäldade han deras gästfrihet genom att bjuda på middag på någon bättre restaurang. Erfarenhet av kvinnor fick han söka på annat håll.

Under sina sista decennier avstod Björn från föreläsningar och övningar på Karolinska institutet. Han levde för sina intressen och som förmögen ungkarl.

Fastigheterna hade bidragit till faderns förmögenhet och genom att fortsätta sälja av trädgårdstomter på Söder blev Fredrik Björn så småningom miljonär.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond 27

Till rummen i huset vid Björns trädgård lät han snickra förstklassiga möbler och utan att vara någon stor kännare samlade han en hel del konstföremål. Under många år vakade samma trotjänarinna över huset.

Hon skapade ordning och hemtrevnad och övertog alltmer av hushållet.

Biblioteket fylldes särskilt med botanisk litteratur, och gäster inbjöds till visning av praktfulla planschverk. Hans främsta vurm var växterna och särskilt av rosor och kamelior skaffade han sällsynta arter, som han omsorgsfullt odlade i sin mönsterträdgård. Det berättades att han kände var och en av de hundratals örter, buskar och träd som prydde trädgården. Men där fanns också medicinalväxter och man har på senare tid hittat spår av både tobak, spikklubba, opievallmo och bolmört.

Visserligen tedde sig Björn som en enstöring, men han upprätthöll nära kontakt med släkten Bexelius familjer. En av de små döttrarna har berättat att hon efter att ha visat intresse för blommor fått sig tillsänt ett exemplar av verket Svensk botanik. En annan som bodde i närheten mindes senare hur barnen fått springa längs den långa gången genom Björns trädgård.

Trädgården var omgiven av ett plank och i ena hörnet fanns ett lusthus, där det brukade serveras förfriskningar. Fredrik Björn brukade under promenaderna plocka buketter till gästerna, men någon annan fick inte bryta en enda blomma. Större mängder krukväxter ska inte ha funnits i huset.

Björns liv fördystrades med tiden av tilltagande sjuklighet med gikt, njurproblem och försvagad syn.

Några gånger reste han till kurorten Wiesbaden för att sköta hälsan. John Bexelius, som en gång följde med honom dit, har berättat hur Björn tog in på det bästa hotellet och där bemöttes med stor artighet av hotellpersonal och hovmästare, som han rikligt försåg med drickspengar. Visserligen var han på grund av hälsan försiktig med starkvaror, men när han bjöd var det med de bästa vinerna.

Fredrik Björn avled den 29 januari 1915. »En av 28

huvudstadens märkligaste invånare har för några dagar sedan slutat sina dagar«, meddelade Svenska Dagbladet efter begravningen på Norra kyrkogården. Ett större antal människor, gamla kolleger, vänner samt mottagare av donationer hade samlats till Karl XV:s sorgmarsch, operasångaren Henning Malms framförande av »Mina levnadstimmar stupa« och Björns gamle välgörare professor Carl G. Santessons inkännande ord om en begåvad men ytterst tillbakadragen man.

Testamentet presenterades utförligt i tidningarna, och innehållet ger en god bild av Björns professionella och humanitära engagemang: Uppsala universitets botaniska trädgård (200 000), Ersta diakonissanstalt (200 000) inklusive en årlig livstidsränta om 3 000 till Björns gamla hushållerska, Sophiahemmet (150 000), Röda korset (100 000), Tekniska högskolan i Stockholm (100 000) för resestipendier till yngre ingenjörer, Borgerskapets änkehus (50 000), Stiftelsen för gamla tjänarinnor (50 000), Sällskapet Pro Patria (50 000), Stockholms nation i Uppsala (25 000), Föreningen för räddning av skeppsbrutna (25 000), Vetenskapsakademiens astronomiska observatorium (10 000), Frimurarbarnhuset i Kristineberg (10 000), Katarina församlings kyrkoråd (10 000) för fattiga nattvardsbarns kläder, Sveriges allmänna djurskyddsförening (10 000). Därtill kom ett antal mindre summor, varav 5 000 kronor var till bröderna Bexelius fem döttrar.

Fredrik Björn hade under många år följt och dragit fördel av utbyggnaden på Södermalm. Nu lämnade han Stockholms stad företräde till förvärv av den stora fastigheten på Götgatan för 1 800 000 kronor, och Järnvägsstyrelsen detsamma för tomten intill södra stationsområdet för 4 kronor per kvadratfot. Beloppen ansågs enligt pressen mycket låga och tolkades som uttryck för Björns intresse för stadens fortsatta utbyggnad.

Den behållning som sedan återstod, 1 264 996 kronor, delades med ena hälften till Operan och den stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

andra till Kungl. Patriotiska Sällskapet. Dessa var således huvuddestinatärer. Operans medel skulle gå till löpande utgifter, medan donationen till Kungl. Pat­ riotiska Sällskapet avsågs för pension till ålderstigna tjänarinnor som under minst 20 år haft tjänst i Stockholm, varav minst fem år i samma familj.

Fredrik Björns gåva är den största donation som Patriotiska Sällskapet någonsin mottagit, och en fråga är naturligtvis hur det kom sig att donatorn valde detta sällskap. Staffan Högberg och Göran Nilzén, som båda har skrivit Sällskapets historia, uttrycker sig för-

Heinrich Neuhaus panorama över Stockholm på 1870-talet, markeringen visar Björns trädgård. Bilden är beskuren.

siktigt men lutar åt att samarbetet i Karolinska institutets drogsamling mellan Björn och Sällskapets sekreterare Severin Jolin var starkt bidragande. Säkert har det varit så. Man kan tillägga att testamentet visar att Björn var väl orienterad om de allmännyttiga sällskapens betydelse i denna tid, inte minst inom det sociala området. Intressant är även att han testamenterade ett belopp till Patriotiska sällskapets systersällskap Kungl.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond 29

Björns trädgård och huset mot Katarina kyrka, målning av John Kindborg 1881.

Sällskapet Pro Patria och till Stiftelsen för gamla trotjänarinnor.

Trotjänarinnor var då en viktig kategori i samhället, ofta ett sammanhållande inslag i familjernas liv.

Omkring 100 000 personer ska ha varit anställda i hushållstjänst särskilt i storstäderna. När de måste lämna sin plats stod de inte sällan på bar backe, och först 1913 fattade riksdagen beslut om inrättande av en allmän pensionsförsäkring.

Ett syfte med Sällskapets medaljutdelning var att bidra till gemenskap mellan anställda och arbetsgivare. Hemmet var således vid denna tid en viktig arbetsplats, och i slutet av 1800-talet blev det vanligare att medalj för lång och trogen tjänst delades ut till trotjänarinnor. 1867 hade också Sällskapet fått en donation av kammarfrun Elisabeth Collander med villkoren att pension skulle utgå till »fattiga mamseller« eller »ålderstigna eller sjukliga ogifta gummor av tjänsthjons­ klassen«. Steget därifrån till Björns donation var inte 30

långt, och Patriotiska Sällskapet var inte heller främmande för behoven inom området.

Med åren har antalet mottagare som passade in i testamentets villkor minskat och 1986 ändrades stadgarna efter permutation. Sedan dess går stödet till »behövande kvinnor som under lång tid (minst 15 år) tjänat i hushåll, sociala eller medicinska institutioner vars verksamhet är att vårda människor«. 2020 kunde Patriotiska Sällskapet fördela över 6 miljoner kronor till 240 personer. I år har bidragen till minne av Fredrik Björn delats ut i ett sekel.

Källor och litteratur: Katarina kyrkoarkiv; Svenska Dagbladet, Historiskt sidarkiv; John Bexelius självbiografiska anteckningar (opubl.); Lars Ericson, Stockholms historia under 750 år (2001); Marie Hansson & Uaininn O’Meadhra, Växternas Stockholm (2020); Staffan Högberg, Kungl. Patriotiska Sällskapets Historia (1961); Heinrich Neuhaus, Panorama över Stockholm på 1870-talet (1954); Göran Nilzén, Kungliga Patriotiska Sällskapet under fyra sekel (2014).

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

Familjen Björns vackra och kända trädgård Ann-Marie Hansson & Uaininn O’Meadhra

F

ilantropen Fredrik Björn testamenterade sin släktträdgård till staden för att vara en »trivselpark« för söderborna. Parken invigdes 1925 med lekplats, stödmurar och terrassmurar för planteringar. 2003 skulle skateboardramper byggas, dessutom skulle en vattenledning läggas ner.

I samband med schaktning för dessa installationer gjordes en arkeologisk undersökning, och en växtmakrofossilanalys. Totalt identifierades cirka 839 växter.

Att ta fram de gamla växtresterna Växtarkeologi, arkeobotanik, paleobotanik, och träd­ gårdsarkeologi är olika namn på den tvärvetenskapliga studien av frö, frukter och pollen, som syftar till att rekonstruera växtmiljöer. Ordet »arkeo-« i namnen signalerar att det gäller gammalt material, medan »paleo-« talar om att man letar efter ännu äldre ma-

Ann-Marie Hansson tar jordprover ur profilen i schaktväggen vid Björns trädgård.

terial. Bevarandet av växtmaterialet kan ske på olika sätt, genom förkolning eller syrefritt i exempelvis de tjocka, organiska lagren i tidiga städer eller i vattendränkt tillstånd.

Vid växtmakrofossilanalys tar man jordprov, som flotteras, så att de lättare organiska växtresterna flyter upp och samlas i en siktsats och rengörs med en fin pensel under stereolupp. Växterna identifieras mot ett referensmaterial av moderna fröer/frukter.

På detta sätt kan vi, genom att identifiera växterna, försöka förstå de mänskliga aktiviteterna, som ägt rum på platsen över tiden.

Nyfunna apoteksträdgårdar?

Den mest spännande upptäckten i Björns trädgård är att här troligen odlades medicinalväxter långt tidigare än läkeörterna i den kända apoteksträdgården från 1800- och 1900-talen, som tillhörde släkten Björn.

De äldsta växtresterna dateras cirka 1580–1635 och består av arter som trivs i våt eller fuktig miljö. Detta antyder betesmark (området heter så i 1400-talets tänkeböcker). I mitten av 1600-talet kommer de första växterna, som tydligt berättar att människor har tagit marken i anspråk. Här hittades de äldsta fröna av den äkta flädern. Tomten nämns tidigast i ett fastebrev från 1645. Hans Weiler är ägaren till ett kvarnberg och trädgården, omgiven av andra gårdar. 1691 nämns släkten Adelcrona som ägare i en sammanslagning av Weilers gård och den bredvid. Nu finns både drivhus och orangerier.

Under 1700- och 1800-talet utökades Björns trädgård även med försäljning av egna produkter. När gården skänktes till staden 1915 hade den av Fredrik Björn upphöjts till en botanisk mönsteranläggning

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond 31

Pälsänger, över- och undersida. Björns trädgård 1700-tal. Längd cirka 3 mm.

Om bolmört (Hyoscyamus niger)

Fläder. Både brända och obrända frön. Björns trädgård 1600–1800tal. Fläderblomma, Fisksätra.

med en stor samling läkeörter. I det följande ges några exempel på fynd från trädgården.

Om fläder (Sambucus nigra) Flädern, ett litet träd, som tillhör familjen kaprifolväxter, nyttjades flitigt av stockholmarna. Man kunde använda både blommor, bär och rötter. Den första uppgiften om fynd av fläder i Sverige kom under 1400-talet och kallades då »hylle«. Fläder är känd i Danmark sedan Erteböllekulturen, dvs. mesolitisk stenålder, cirka 5200–4000 f.Kr. Flädern nämns i den gamla Eddan (Hávamál: hǫll). Den ansågs »besjälad«, ha magisk kraft, samt var helgad till kärleksgudinnan Freja. Växten omtalas som läkeört under 1200-talet av Harpestreng, kanik i Roskilde. Bladen användes för att läka sår och mot inälvsmask. Av rötterna gjorde man avkok mot vattensot.

1766 bodde trädgårdsmästare J.V. Osthoff här. I jorden fanns även avfall såsom hasselnötsskal tillsammans med brända korn från havre, råg och korn, små glasbitar, benfragment och fjäll. Dit hör även den lilla pälsängern, som för flera hundra år sedan knaprade på husägarnas ylleplagg.

32

Den giftiga bolmörten, som hör till potatisfamiljen, är en mycket gammal medicinalört, med ursprungsområde i västra Asien och östra medelhavsområdet.

Användes också som pilgift av exempelvis galler och kelter. Förekomst av bolmörtsfrö har påträffats från äldre järnåldern i Sverige. Fynd av bolmört är frekventa i de tidiga städernas kulturlager, troligen som ogräs. Tidigare har man använt växten för att lindra smärtan vid tandvärk. Den vanligaste metoden var att hetta upp fröna på en het plåt och andas in röken. Bolmörten kunde också ge hallucinationer. På 1700-talet förknippas den med häxorna och deras Blåkullafärd.

Bolmört med frökapsel.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

Om lungrot (Chenopodium bonus-henricus) Växten odlades redan på medeltiden av munkarna i klostren som medicinalväxt mot olika sjukdomar. Att äta lungroten motverkade skörbjugg, som orsakades av vinterns eller sjömännens c-vitaminfattiga kost.

Den användes även inom djurmedicinen och lär kunna bota hosta hos både får och kor. Den här mållaarten är den enda som är flerårig inom familjen, vilket betyder att den kommer tidigt på våren, just den tid då man behövde ett c-vitamintillskott. Det sades att den användes som »vårkål«.

Om opievallmo (Papaver somniferum) Vallmon är en av våra äldsta kulturväxter och tillhör vallmofamiljen (Papaveraceae). Den är ettårig, blommorna har fyra kronblad och frukten är en kapsel. Ur både stjälken och den omogna kapseln kan vit mjölk-

saft utvinnas, råopium. Opium har använts för smärtlindring och bedövning under tusentals år. Fröerna innehåller rikligt med fett och har tidigt använts som näringsmedel. Fynd av vallmofrön har påträffats redan under stenåldern i Schweiz cirka 2000 f.Kr., vallmoblommor fanns i egyptiska gravar daterade till cirka 1000 f.Kr. Dessutom har flera grekiska antika författare nämnt vallmon och hur man kunde använda den. I den dödsdömde Sokrates giftbägare med odört hade man också tillsatt vin och opium. Det sägs att han tömde bägaren själv i kretsen av sina vänner.

Opievallmon är mycket vacker och finns i flera färger.

Den kan också ha odlats som vacker rabattväxt.

Om skelört (Chelidonium majus) Skelörten är en mycket gammal flerårig läkeört. Hela växten är giftig, särskilt roten.

Växten tillhör också vallmofamiljen och har orange mjölksaft, som är starkt hudretande men trots detta har den använts mot skelögdhet och ögonsjukdomar men även mot hudåkommor och vårtor inom folkmedicinen.

Skelört, reliktväxt i Härkeberga.

Om vildpersilja (Aethusa cynapium)

Opievallmo.

Växten tillhör familjen flockblomstriga (Apiaceae) och är ett/två-årig. Som de flesta läkeörter är också vildpersiljan mycket giftig. Den kan förväxlas med den slätbladiga persiljan, men denna har gulvita blommor medan vildpersiljan har vita blommor med

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond 33

nedhängande, enskilda svepeblad. Vildpersiljan kallas också hundpersilja, vilket kommer från det latinska art­epitetet, som är bildat av de grekiska orden kyon (hund) och apion (selleri). Hela växten innehåller coniin, alltså samma gift som odörtens. Vildpersiljan utnyttjades till viss del förr som lugnande och magstärkande medel speciellt hos barn. Växten ansågs även ha stark narkotisk effekt.

Om spikklubba (Datura stramonium) Frön från spikklubba hittades i prov daterade till perioden 1700–1800-tal. Spikklubban är intressant. Den tillhör potatisfamiljen (Solanaceae) och är ettårig med grov stjälk. Växten kan bli drygt en meter hög. Blommorna slår ut på natten. Kronan är vit och trumpetliknande. Namnet spikklubba kommer av att frukten är en stor, rund, grovtaggig kapsel och liknar en medeltida spikklubba. Spikklubban är känd på Haiti i vodousammanhang. Nuförtiden är den inte särskilt vanlig som vildväxande, men man kan finna den exempelvis på avfallsplatser och i gamla trädgårdar. På fotot syns att kapseln har fyra rum med många frön, som till en början är röda men mörknar och blir brunsvarta. Fröna smakar gott, men är giftiga och innehåller olika alkaloider bland andra hyoscyamin, scopolamin och atropin.

Under antiken utnyttjade man spikklubbans saft till att förgifta spjutspetsar. Växten har även använts som afrodisiakum. Spikklubban kan ha en bedövande effekt. Det gäller att veta vilken mängd som ska användas. Antika författare varnar för vad som kan hända om man tar för mycket – i värsta fall kan det sluta med döden.

Man har använt spikklubban mycket tidigt. Särskilt i Indien är den känd sedan länge. Skrifter på sanskrit berättar att den användes som medicinalväxt och kunde bota bland annat astma, hjärtsvikt och lunginflammation. Växten har vissa kramplösande egenskaper.

I Grekland användes spikklubban tillsammans med 34

Frö från spikklubba, Björns trädgård 1700–1800-talet (mmskala). Själva spikklubban, den taggiga fruktkapseln, Bergianska trädgården. Blommande spikklubba i skymningen, Kopparberg.

opium för att söva ner patienter vid operationer. Artnamnet stramonium är det italienska namnet på spikklubba som användes på 1100-talet av abedissan Hildegard av Bingen.

Om tobak (Nicotiana rustica/tabacum) Tobaksfrön fanns i lagren från 1700- och 1800-talen.

Tobaken tillhör släktet Nicotiana och potatisfamiljen.

Växten kom till Europa med Kristoffer Columbus från Västindien 1492. Kung Fredrik I menade 1724 att tobak även skulle odlas i Sverige. Tobak ansågs då rent allmänt vara bra för hälsan, särskilt Virginiatobaken (Nicotiana tabacum). Den vanligaste tobaken (Nicotiana rustica) kallades bondtobak. Tobaksfrön är mycket små, och de båda tobaksarternas frön är ganska lika. Vilken sort som fanns i Björns trädgård är ovisst. Tobak kan ha odlats här eller förts hit med vinden från annan odling.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

Sjukvård och jazzbalett Kjell Blückert i samtal med Gun Hallenberg, stipendiemot­tagare från Fredrik Björns Donationsfond

V

i har hörts några gånger per telefon – Gun Hallenberg och jag. Jag mindes hennes glada och öppna röst när hon förra året ringde och bad om en ansökningsblankett; därför föll det sig naturligt att be om ett möte och ett samtal.

Men eftersom det är coronatider bestämde vi oss för att vänta med att ses så länge som möjligt. Visserligen har vi båda haft covid-19 i en lättare form, men samtidigt ska vi ju vara försiktiga för andra människors skull. Efter en tid beslutar vi därför att ta det säkra före det osäkra och samtala en längre stund per telefon.

Jag frågar om hon är barnfödd stockholmare, men nej så är alls inte fallet. Hon föddes i Trelleborg, men eftersom fadern var läkare flyttade familjen runt och dialekterna blandades friskt. Hon har bott på många håll, men aldrig norr om Uppsala. Från början hade hon tänkt sig bli läkare, men hennes far avrådde bestämt från det. Han trodde inte att hon som kvinna skulle passa in och trivas. Att arbeta med människor och inom vården var något som Gun definitivt visste att hon ville. Denna inriktning i kombination med ett intresse för internationella frågor gjorde att hon gick sin utbildning på Röda Korsets sjuksköterskeskola.

Ovanpå denna utbildning blev det vidareutbildning till laboratorieassistent.

– Men jag kände att jag hörde hemma och trivdes bäst på avdelning, säger Gun med eftertryck. Där är man närmast kärnan i det som är att vara sjuksköterska – att vara till för andras behov, inte bara de kroppsliga utan också de sociala, kulturella, ja andliga behoven.

Gun har arbetat på många sjukhus i Stockholmstrakten. De sista åren kom hon att arbeta inom geria­

triken på Dalen respektive Farsta sjukhem. Men hon arbetade inte alltid heltid inom vården, eftersom ett av hennes stora intressen är balett. Hon utbildade sig inom jazzbalett och arbetade i många år samtidigt som frilansande jazzbalettlärare och inom vården. En härlig kombination. Det som Gun ständigt återkommer till i vårt samtal är människan som en mångfasetterad varelse med många behov och som måste ses som en helhet.

– Det som gör en bra arbetsplats inom vården är personalen – professionellt kompetent och med äkta människointresse. Det ger en bra stämning. Men sen

Gun Hallenberg är en av 240 mottagare ur Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond under 2020.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond 35

handlar det också om vårdboendets läge, om vi talar om geriatrik. Det är så viktigt att kunna göra promenader och se årstidens växlingar och möta andra människor. Att ha tid för vardagens olika bestyr är också viktigt: att kunna baka och känna dofterna, att ha tid för gymnastik och trivselaktiviteter, att göra kulturella upplevelser tillsammans. Korteligen att leva fullt ut, även om man är skröplig och till åren kommen.

– Nu när man själv har blivit gammal, ser man hur otroligt viktigt det är med denna helhet.

– Hur har det blivit nu? undrar jag.

– Tråkigt att behöva säga det, men personalsituationen är ett stort problem, framför allt att det finns så många outbildade och inte så få som inte behärskar det svenska språket. Att man sedan på grund av resursbrist lagt ner terapiverksamhet, sjukgymnastik, bibliotek, simning och andra aktiviteter på många håll är mycket olyckligt. Detta har märkts ännu mer i coronatider, då isoleringen och den psykiska ohälsan blivit ännu större.

Gun har engagerat sig i Frälsningsarméns verksamhet för äldre i närheten där hon bor. Även om hon själv är katolik sedan ungdomen betonar hon det värdefulla i samarbetet mellan alla människor av god vilja. Gun är nu 82 år och har barn och barnbarn i sin närhet. Just nu har hon dock drabbats av svår sorg, eftersom hennes dotter dog lika hastigt som en blixt från klar himmel i början på året.

36

– Att leva i nuet, glädja sig åt det man har och vara till för andra, betonar Gun som det bärande när man prövas. Att horisonten sedan är öppen mot evigheten ger tröst.

– Hur fick du höra om Fredrik Björns Donationsfond? frågar jag nyfiket.

– Jo, det var genom djungeltelegrafen. Min kusin Birgit hade fått reda på denna fantastiska möjlighet av en väninna och nu tyckte hon att också jag skulle söka.

Samtidigt kunde jag hjälpa min kusin att göra hennes ansökan, eftersom hon har svårt att klara av pappershantering. I år ska jag hjälpa en av mina grannar att söka, men det återstå att se om hon har intyg för tillräckligt många år.

– Bidraget har både gått till nödvändigheter som tandläkarbesök men också till guldkant på tillvaron genom planteringar på min uteplats.

Som så många andra undrar Gun över vem mannen var bakom denna generösa donation. Jag berättar då att vi i årets årsberättelse för Sällskapet kommer att få en presentation av denne doldis. Denna presentation tillsammans med artikeln om Björns trädgård kommer vi att göra ett särtryck av och skicka till alla kommande bidragsmottagare för att något stilla nyfikenheten.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

STIFTELSEN KUNGL. PATR IOTISK A SÄ LLSK A PETS UNDERSTÖDSFOND Understödsfonden beviljar medel inom två huvudområden: Sociala ändamål – särskilt barn och ungdom – samt Vetenskap och kultur.

Under år 2020 har cirka 7,2 miljoner kronor delats ut i projektmedel.

Bidrag år 2020 – Sociala ändamål Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till sociala insatser i första hand för barn och ungdomar.

Det ska vara projekt som stärker individer eller grupper och ökar deras förutsättningar till ett meningsfullt och utvecklande liv i

gemenskap med andra. Under år 2020 har Understödsfonden utlyst medel i fyra ansökningsomgångar och efter granskning av Sällskapets förvaltningsutskott fördelat cirka 1,8 miljoner kronor i projektmedel.

Bufff Värmland

Familjeläger för barn och unga med familjemedlem i fängelse, häkte eller frivård

30 000

Ingenjörsamfundet

Heldag kring innovation och entreprenörskap för och med ungdomar

Bufff Värmland

Informationskampanj

30 000

Burgårdens särskola

Skolresa i religionens tecken

15 000

Johannesbäcksskolans särskola, Uppsala

Studieresa till Skansen för grundsärskoleklass från Johannesbäcksskolans särskola

DHB Östra, döva, hörselskadade och språkstörda barn

Barnaktiviteter och mingel för familjer med döva, hörselskadade och språkstörda barn

10 000

KFUM Central

Ledarskapsutbildning

50 000

Kollo Full Fart

Läger för funktionshindrade barn och ungdom

30 000

Helgkollo för barn med autism­ liknande funktionsnedsättning

30 000

DHR Malmö

Lundabygdens dövas förening

Tryck: Lundabygdens dövhistoria

15 000

Minnamottagningen i Göteborg

Tryck: Informationsblad för Minnamottagningens verksamhet

46 100

Njurförbundet

Barn- och ungdomsverksamhet

30 000

Forum – idéburna organi- Årets Volontär 2020 sationer med social inriktning/Volontärbyrån

40 000

Forum Forum – idéburna Årets Initiativ 2020 organisationer med social inriktning

40 000

40 000

4 400

NOC – Nätverket för ovan- Familjehelg 2020 för NOC liga kromosomavvikelser

45 000

Primusköket i samarbete med Höörs scoutkår

Helgläger för psykisk hälsa – Action on body confidence

30 000

350 000

Research Academy for Young Scientists (Rays)

Sommarforskarskola för gymnasieungdomar

50 000

Föreningen Fragile-X

Utbildnings- och rekreationshelg 2020

Föreningen Furuboda

Utveckling för personer med förvärvad hjärnskada år 2

Föreningen Lysestrands diabetesläger

Föreningen Lysestrands diabetesläger

50 000

Rett Syndrom I Sverige (RSIS)

Sommarridläger 2020 för ryttare med flerfunktionsnedsättning

40 000

Föreningen Lära med Djur

Sommarläger

30 000

RG Aktiv Rehabilitering

Familjeläger för barn med fysisk funktionsnedsättning 9–13 år

30 000

Göteborgs Stadsmission

Sommarläger för barn i social och ekonomisk utsatthet

15 000

RG Aktiv Rehabilitering

Ungdomsläger för barn med fysisk funktionsnedsättning 2020

50 000

Henka Dojo Jujitsu

Tänk om, tänk nytt! En aktiv och meningsfull fritid för unga

15 000

Det goda livet – fakta och 100 recept anpassade för äldres specifika behov

20 000

Sommarläger för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning

30 000

Hushållningssällskapet Västra

Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning Riksorganisationen Unga Reumatiker

Familjeläger för barn med reumatisk sjukdom

50 000

Hågelby 4H

Häst för barn och unga med fokus på särskola

30 000

Skåne Stadsmission

Sommarläger för barn och unga i Malmö

25 000

Sofiaskolans skol-IF

Lägerdag på Tallkrogen

20 000

38

5 000

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Bufff – Barn och ungdom med förälder/ familjemedlem i fängelse Bufff är en ideell förening, religiöst och partipolitiskt obunden, som finns på 14 ställen runt om i landet. Bufff Värmland är en av lokalföreningarna som arbetar med att ge stöd till barn och ungdomar som har eller har haft frihetsberövad förälder eller familjemedlem. Syftet med verksamheten är att ge barnen och ungdomarna en trygg mötesplats där de får träffa andra som har liknande livssituation. Därför arrangeras också familjeläger så att barn och ungdomar under en sammanhängande tid får umgås med sina föräldrar/familjemedlemmar under trygga former med trygga vuxna. Här ges familjer möjligheten att skapa nya minnen tillsammans och man får ett avbrott från vardagen och tillbringar tid tillsammans.

Bufff arbetar efter Barnkonventionen med barns rätt till information och eget stöd. Barnen och ungdomarna ska fritt kunna uttrycka vad de tänker och känner om att ha en frihetsberövad förälder eller familjemedlem och stödet utgår alltid efter vad barnet själv vill. Hela familjen inkluderas. En stor del av arbetet handlar om att avlasta barn och ungdomar från skuld och skam och lyfta fram deras möjligheter till att skapa en positiv framtid.

Porträttet av Louise Glück är målat av Firdaos Ali som går i årskurs 9 på Enbacksskolan i Tensta.

Nobel i Rinkeby och Tensta Nobel i Rinkeby och Tensta är ett mångårigt arbete kring litteratur, språk och konstnärligt skapande som riktar sig till skolelever i två socialt utsatta områden. Projektet synliggör och stärker barnens identitet, flerspråkighet och kompetens. Kärnan i hela projektet är det pedagogiska arbetet på två skolor under höstterminen. Elever arbetar under ledning av författarna Annelie Drewsen och Gunilla Lundgren med Alfred Nobels liv, Nobelpriset och årets pristagare, med särskilt fokus på litteraturpristagaren.

Arbetet anknyter till flera ämnen och färdigheter. Eleverna skriver, tecknar, diskuterar, översätter och går på studiebesök. De läser avancerad litteratur och övar på muntligt framträdande, möter journalister och blir ambassadörer för sina stadsdelar. De möter även en illustratör och en regissör. Resultatet av elevernas arbete blir till ett Nobelhäfte som trycks i fyrfärg. Där finns dikter, bilder, en serie om Alfred Nobels liv och reflektioner om litteraturpristagarens texter samt övriga priser. Som avslutning bjuds Nobelpristagaren i litteratur till Rinkeby bibliotek där eleverna framför sitt program på engelska och överlämnar häftet. De får även möjlighet att samtala med pristagaren, medan vuxna får stå åt sidan. Mötet mellan eleverna och pristagarna brukar ges stor medial uppmärksamhet och blir ett minne för livet. Flera pristagare har sagt att det är det bästa under hela Nobelveckan.

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 39

Sommarläger för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning Riksförbundet DHB anordnar läger på Bosön där det finns stora gröna ytor och flera badplatser. Samtliga lokaler och aktiviteter fungerar för barn eller förälder som använder rullstol eller har annat rörelsehinder. Under lägret provar barnen på olika sporter men också lekar som skattjakt och äventyrsbana. De provar på sådant som de kanske inte tidigare haft möjlighet att göra, och alla får prova att spela

40

rullstolsbasket. Syftet är också att lära känna nya kompisar, men även sig själv genom få utmana sig själv. Föräldrarna erbjuds föreläsningar och utbildning om föräldrastöd och funktionsnedsättningar samt gruppdiskussioner. För att kommunikationen ska fungera obehindrat mellan alla deltagare finns teckenspråkstolkar. Alla umgås över gränserna, oavsett sitt första språk.

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Spädbarnsfonden

Familjeläger med fokus barns och syskons sorgebearbetning

30 000

Sveriges Dövas Ungdoms- Lägerverksamhet 2020 förbund

50 000

Stiftelsen Fryshuset – Barn Positiva barndomsminnen till ensamma mammor

45 000

Tamam Lund

Simgrupper för tjejer

15 000

Stiftelsen Hippocampus

Ridning för funktionshindrade

30 000

Teater Sagohuset

50 000

Stiftelsen Jiddra Inte

Workshops och inspirationsläger – ungdomar gör sin röst hörd

50 000

Drömscenen – en scen för alla.

Kollo för barn och unga med funktionsvariationer

Textpiloterna

Nobel i Rinkeby och Tensta

40 000

Stiftelsen Våga va’ dig själv!!!

Ledarskapsutbildning för unga ledare

30 000

Triangelkyrkan i Enskede Stöd och integrationsarbete för ensamkommande ungdomar

20 000

Stockholms Handikappridklubb

Verksamhet för funktionshindrade ryttare – barn och ungdomar

10 000

Unga Forskare

50 000

Svenska ED-föreningen

Familjeläger

20 000

Vetenskapligt seminarium för gymnasieungdomar: Stockholm International Youth Science Seminar

Svenska Noonanföreningen

Sommarläger 2020

40 000

Vision Center Sweden

Vinteraktiviteter 2020–2021 för ungdomar 13–18 år

30 000

Heldag kring innovation och entreprenörskap för och med ungdomar Forskning visar att entreprenörskap och innovation är något som behöver läras ut i unga år för att få bäst effekt. Skolan har ett relativt nytt uppdrag som innebär att man ska ha ett entreprenöriellt tänkande och förhållningssätt i undervisningen. Ingenjörssamfundet vill därför genomföra en heldag med och för ungdomar kring dessa

frågor. En dag som ämnar att öka dialogen mellan de olika parterna och att ungdomarna känner att de blir lyssnade på och att deras behov och tankar tas till vara. Ett kommande utbildningsmaterial för innovation i gymnasieskolorna kommer att anpassas utifrån det som framkommer under denna dag.

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 41

Bidrag år 2020 – Vetenskap och kultur Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryck- och produktionskostnader, Ahlbom, Johan

Tryck: Klassiska småbåtsvarv – och deras konstruktörer

20 000

Alfvénfonden i Kungl.

Musikaliska Akademien

Tryck: Hugo Alfvéngården

28 000

Aman, Robert

Tryck: När Fantomen blev svensk – nationella självbilder i trikå

30 000

Andersson, Kent

Tryck: Järnålderns djur

Anthin, David

Tryck: På kryss med Taube

Arbetarnas Kultur­ historiska Sällskap

symposier samt utställningar. Under år 2020 har Understödsfonden utlyst medel i fem ansökningsomgångar och efter granskning av Sällskapets förvaltningsutskott fördelat cirka 5,4 miljoner kronor i projektmedel.

Berglund, Kristina

Tryck: Gotlands landskyrkor

20 000

Bergqvist, Agneta

Tryck: Herman i Falla – en mästerlig träsnidare

20 000

Bergström, Eva-Lena

Tryck: Om söndagarne – 1800talets museibesökare och konsten att betrakta konst

30 000

30 000

Berner, Örjan

Tryck: Krig eller fred

20 000

20 000

Björk, Sven

Tryck: Hornborgasjön i tiden

30 000

Tryck: Norden under 1920-talets första år: vägval, medborgarrätt och hoten mot demokratin

25 000

Björklund, Anders

Tryck: Bilsamlarna – möten med gränslösa fordonsälskare

20 000

Arnshav, Mirja

Tryck: Baltiska flyktingbåtar i Sverige

17 000

Björnberg, Alf

Tryck: Vid regnbågens fot – den svenska hifi-kulturens uppgång och nedgång

20 000

Aronsson, Kerstin

Utställning och visning av dalsländska bygdedräkter

20 000

Blomqvist, Håkan

Tryck: Socialism på jiddish – judiska Bund i Sverige

40 000

Arvika Konsthantverk

Tryck: Arvika Konsthantverk 1922–2022. Hundra år av lustfyllt skapande

25 000

Blomqvist, Jerker

Tryck: Det gyllene Athen. Sex texter om grekisk kulturhistoria

30 000

Axelsson, Åke

Tryck: Åke Axelsson – Offentligt

20 000

Boman, Ragnar

Tryck: Brukspatronen i Sörmland

30 000

Baarman, Anders

Tryck: Trädgårdsmästare Karl Alarik Grönholm, Ingå. Dagböcker, biografi

30 000

Boström, Hans-Olof

Tryck: Motiv och idéer i 1800-talets nordiska universitetsarkitektur

30 000

Bring, Ove

Tryck: Dag Hammarskjölds död

30 000

Broberg, Åsa

Tryck: Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning

30 000

Broström, Sven

Tryck: Västmanlands hällristningar

20 000

Brunnberg Lindroos, Maud

Fotografiskt arbete bokprojektet Ingegerd Silow Textilkonstnär 1916–2005

30 000

Cederberg, Sara

Tryck: Återförtrollningen – kultursynens förvandlingar i svensk litteraturdebatt 1960–1980

30 000

Bartosch Edström, Carin

Suecia Antiqua et Hodierna – en konstnärlig och vetenskaplig manifestation för antiken i Sverige

30 000

Bellmanssällskapet

Tryck: Bellmansstudier. Tjugosjätte samlingen

20 000

Bengtsson, Herman

Tryck: Där skall du med draken strida. Storkyrkans Sankt Göransgrupp i ny belysning

30 000

Bennesved, Peter

Tryck: Sveriges civilförsvarshistoria

20 000

Berg, Annika

Tryck: Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921

20 000

Celsing, Johan

Tryck: Johan Celsing. Buildings, Texts

30 000

Bergenheim, Åsa

Tryck: Lars Leksell – professor i neurokirurgi och innovatör

30 000

Clarhäll, Lenny

Tryck: Självbiografisk bilderbok i samband med utställning

15 000

42

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Några av alla de viktiga böcker som är utgivna med anslag från Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond.

44

Träsnidaren Herman i Falla

Konsten att betrakta konst

Herman Olofsson var en skicklig träsnidare, verksam under första halvan av 1900-talet i Västvärmland. Han snidade framför allt armaturer, allt från stora takkronor till taklyktor, vägg-, golv- och bordslampor, men även speglar, lampetter, ljusstakar, fat, askar, skulpturer och relieftavlor. Han gjorde även alla detaljer såsom lampskärmsställningar och el-vred och till lamporna gjorde han skärmar i pergament som han målade i diskret jugendmönster. Hans föremål karaktäriseras av harmoni och elegans och alla är individuellt framtagna och producerade. Konstnären har inte endast en stor efterlämnad produktion av konstföremål utan finns även dokumenterad i ett rikhaltigt arkivmaterial. Agneta Bergqvists bok Herman i Falla – en mästerlig träsnidare har utgetts i samband med en utställning om konstnären på Nytomta Minnesgård, ett stiftelsedrivet annex till Rackstadmuseet i Arvika.

Hur skulle 1800-talets besökare, den breda skaran medborgare som rymdes i begreppet »alla«, bete sig i kons­ tens offentliga rum? I boken Om Söndagarne – 1800-talets museibesökare och konsten att betrakta konst undersöker Eva-Lena Bergström bilder och texter i vilka konstgallerioch museibesökare står i fokus. Författaren diskuterar hur illustrerad press, måleriet och museivägledningar deltar i skapandet av musei- och galleribesökandets praxis genom att instruera konstbetraktandet i ord och bild och visar att instruktionerna är mångtydiga. I samtidens texter och bilder framstår konstbetraktandet som en relativt komplex praktik. Den formades i relation till samhällsreformer, borgerliga beteendekoder, föreställningar om konstförståelsen och inte minst de platser dit man gick för att umgås och se på konst.

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Dahl, Alva

Tryck: Slå rot i förvandlingen.

Biografi över Gunnel Vallquist

40 000

Dahlbäck, Kerstin

Tryck: Självbiografiska rum.

Problem i Strindbergs- och Hjalmar Bergmansforskningen

20 000

Dansmuseet

Livet bakom scenen – Svenska Baletten

De Litterära sällskapen i Sverige

Fredrikzon, Johan

Tryck: Kretslopp av data – miljö, befolkning och stat under den tidiga digitaliseringen

16 000

Frykholm, Ann-Margret

Tryck: 350 år i Hvena

30 000

40 000

Föreningen Centrum för Näringslivshistoria

Översättning till ryska av Bent Jangfelts Immanuel Nobel & Söner

30 000

Sverige läser. Läsguide över äldre svenska författares verk

20 000

Föreningen för Dendrologi och Parkvård

Tryck: Lustgården

25 000

Dejke, Inger

Tryck: Badorten Lyckorna

10 000

Föreningen Söderhamns Museum

Tryck: Söderhamnssilver från tre sekler. Helge Nords donation

20 000

Denimal, Laurent

Tryck: Våra svenska landsbygdskyrkor. Västergötland och Värmland

15 000

Dennis, Bengt

Tryck: Ornö under 500 år

20 000

Drottningholms Barockensemble

Agrells sinfonior

40 000

Edman, Stefan

Tryck: Klimatkrisen – så kan Sverige bli en förebild

30 000

Edström, Bert

Tryck: A Man on a Mission. Onodera Makoto in Sweden 1941–1945

20 000

Ekberg, Bo

Tryck: Människans intresse för fåglar

20 000

Ekdahl, Mats

Tryck: K.G. Lindner – flygare och ingenjör

20 000

Ekengren, Leif

Tryck: Svarte Petter, Löjliga Familjen och alla de andra, katalog 5.

Svenska barnspelkort

12 000

Eklund, Christer

Tryck: Kerstin Thorborg och Gustaf Bergman

20 000

Ekström, Simon

Tryck: Sjödränkt. Död och annan spektakulär materialitet på maritima museer

Ericson-Roos, Catarina Ericsson, Christer FemNet – Lokalt Resurscentrum för kvinnor Florin, Magnus

Franzén, Mari-Louise

Glans, Kay

Tryck: Tidskriften Respons

Goldhahn, Joakim

Tryck: »Hav av tid« – om brons­ ålderns hällbilder från Tjust

30 000

Gothems sockenförening

Tryck: Gothem en strandsocken

15 000

Grahn, Inga-Lill

Tryck: Kroppens språk – en antologi

30 000

Grinell, Klas

Tryck: Vägledning enligt Aristoteles

30 000

Gustavsson, Per

Tryck: Skånesägner

20 000

Gävle Konstgrafiker

Tryck: Gävle Konstgrafiker 60 år – En del av Gävleborgs konsthistoria

10 000

Götlind, Anna

Tryck: Syster Gerda

30 000

Hadevik, Claes

Tryck: Kuku står! De svenska kille­ kortens historia. Katalog

Hallén, Per

Tryck: Delsjöskogen

15 000

Hamark, Lars Jesper

Tryck: Strejk – från satans svarta kvarnar till plattformsekonomin

30 000

20 000

Hammarlund, Anders

Tryck: Judiska städer. En europeisk läsebok

31 000

Tryck: Kjerstin Dellert – en biografi

30 000

Hansson-de Laage de Meux, Maria

Tryck: Osynliga band – folktro som medel för social kritik

30 000

Tryck: Den nyfikna människan – en berättelse om vetenskapens historia Tryck: Kvinnor i Bara härad. Dåtid och nutid

20 000

Hedenström, John

Tryck: Otto Nordenskölds expedition till Amazonas och Patagonien 1920–21 Tryck: Latin och grekiska i naturvetenskaperna

20 000

Tryck: Boken Lykttändaren – om ljuskällorna i Strindbergs författarskap

30 000

Hellström, Görhan

Tryck: Österlens historia – Medel­ tiden

15 000

Hellström, Petter

20 000

Inger Estham och medeltida broderi – ett efterlämnat forskningsmaterial

40 000

Tryck: The End of Genealogy.

A History of Tree Thinking

Hildasholms stiftelse

Marionetteater för barn

20 000

20 000

Helander, Hans

100 000

8 000

30 000

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 45

Historielärarnas förening

Tryck: Årsboken 2020 för Historielärarnas förening

25 000

Karlsson, Sara

Tryck: Torp och backstugor under Tannåkers säteri

10 000

Hofsten, Gustaf von

Tryck: I fred och örlog – brittisk och svensk sjömakt genom seklen

20 000

Kjellberg, Erik

Tryck: Biografi om Bengt Hallberg

30 000

Holm, Birgitta

Tryck: Göran Tunströms textvärld

30 000

Klintberg, Bengt af

Tryck: Vänster hand och motsols.

Magiska riter från förr

10 000

Holmquist, Åke

Tryck: Den auktoritäre demokraten – Ludwig van Beethovens politiska historia 1770 till vår tid

30 000

Kopf, Björn

Tryck: Dit vinden bär oss … Balttyskarnas exodus – en släktkrönika

15 000

Houltz, Anders

Tryck: Gemla möbelfabriks historia

30 000

Kristoferson, Lars

20 000

Hugo, Ulf

Tryck: Underrättelser och incidenter – kalla krigets hemligheter

20 000

Tryck: Den naturvetenskapliga skapelseberättelsen för barn och ungdom

Kumler, Håkan

Tryck: Karl XII:s fältapotek – en studie av medicinska recept

20 000

Tryck: Familjen Dicksons Vikaryd och slottet som revs

20 000

Ingesson, Stefan

Vadstena-Akademiens presentation och dokumentation av säsongen 2020

20 000

Tryck: En jaktbok från 1800-talet i nytt ljus

30 000

Internationella VadstenaAkademien

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kungliga VetenskapsSocieteten i Uppsala

Tryck: En akademi finner sin väg

40 000

Jacobsson, Anna

Tryck: Judiskt flyktingläger på Marstrand 1969

30 000

Käck, Mattias

Tryck: Romanäs sanatorium i bilder

25 000

Jershed, Bo

Tryck: Grosshandlaren och redaren Ludvig Tydén – En Skepps­ broadelsman i en brytningstid

20 000

Källstrand, Gustav

Tryck: Nobelprisets historia

30 000

Kärrbom, Gunnar

10 000

Johannesson, Lena

Tryck: Ellen Keys vänstra öga.

Aspekter på karikatyr

20 000

Tryck: Entreprenörer på Guds åkrar – Eva och Gustaf Lewenhaupt

Larsson, Bo

20 000

Johansson Törnqvist, Victoria

Tryck: Eldsjälar i utmarken – fäbodbrukare i Dalarna på 2000-talet

20 000

Tryck: Levnadsberättelser om att leva och bo i Vårberg

Larsson, Gunilla

20 000

Johansson, Britt-Inger

Tryck: A Hundred Years of Art History in Sweden – and then?

A historiographical account

30 000

Tryck: Viksbåten, ett tidigt båtfynd från Uppland

Larsson, Lars Olof

30 000

Johansson, Peter

Tryck: Biografi över zoologen och upptäcktsresanden Charles John Andersson

20 000

Tryck: Rollspel och konterfej – Ehrenstrahls porträtt à l’antique och andra

Lautmann, Charlotte

Tryck: ”Farfars båtar” med Slite som hemmahamn

20 000

Johansson, Thomas

Tryck: Den hatade andre – vägar in i och ut ifrån nynazistiska rörelser

30 000

LBK Gottfridsberg

20 000

Jonsson, Hans

Tryck: Samer – ingen isolerad ö

20 000

Tryck: Från kvartersgäng till stadsdelsklubb – LBK Gottfridsberg 1930–2020

Josefsson, Gunlög

Tryck: Småländska – Äldre dialektord och grammatik

30 000

Leksands Konstsällskap

Tryck: Signerat Emerik Stenberg

20 000

Lilja, Sven

20 000

Jönsson, Anna-Lena

Tryck: Tre kvinnliga kostnärer och teorin om det läckande röret

20 000

Tryck: Folk, städer, stater. Strukturella maktresurser i det skandobaltiska området ca 1500–1820

Kalmar läns hemslöjd

Vandringsutställning

15 000

Liljequist, Karin

Tryck: Kastanjer och rökelse – om S:t Eriks katolska skola i Stockholm

25 000

Karlsson, Bengt

Tryck: Dalby gästgivaregård

15 000

Lind, Magnus

30 000

Karlsson, Hans

Tryck: Skolorna i Tärna under 300 år – från utveckling till avveckling

20 000

Tryck: Sjukvård är humanism, kunskap och personligt ansvar

Linjamaa, Paul

Tryck: Maria Magdalenas evan­ gelium

25 000

46

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Vägar in i och ut ur nynazistiska rörelser Thomas Johanssons och Christer Matssons bok Den hatfulle andre. Vägar in i och ut ur nynazistiska rörelser baseras på ett flerårigt forskningsprojekt och bygger på intervjuer med 20 unga vuxna som varit, och i vissa fall fortfarande är engagerade i högerextrema rörelser. Varför gick de med?

Varför hoppade de av? Hela livsbanan har studerats: från uppväxt och skolgång till inträdet i rasistiska subkulturer och nazistiska organisationer; och det fortsatta livet i dessa miljöer, och vägarna ur, samt livet efter exitprocessen. Även närstående, lärare och andra för ungdomarna viktiga personer under uppväxtåren har intervjuats. Boken vänder sig både till den som arbetar med att få människor att lämna extrema miljöer och till den som intresserar sig för hur de rasistiska idéer och konspirationsteorier som tidigare frodades i subkulturella miljöer nu är välrepresenterade i samhället som helhet.

Gemla möbler genom 160 år Gemla Fabrikers AB i Diö norr om Älmhult är Sveriges äldsta möbeltillverkare som fortfarande är i drift. Genom åren har Gemla samarbetat med en lång rad av Sveriges främsta formgivare och arkitekter, allt ifrån Carl Bergsten, Gunnar Asplund, Sigurd Lewerentz och Peter Celsing till Jonas Bohlin och Mats Theselius, liksom FRONT och Lisa Hilland.

Från början levererades möbler till både privatmarknad och offentlig miljö, men sedan mitten av 1960-talet har betoningen legat på offentliga uppdrag och miljöer. I dag får Gemla vid sidan av sin nyproduktion dessutom allt oftare i uppgift att med varsam hand renovera och uppdatera klassiska inredningsmiljöer som fabriken producerat förr genom åren. Anders Houltz bok kommer att lanseras i samband med Gemlas 160-årsfirande våren 2021. I anslutning produceras även en utställning i mindre format om företaget och dess klassiska möbelformgivning.

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 47

Odla unga odlare Riksförbundet Svensk Trädgård kommer genom detta projekt skapa en digital kunskapsbank för att förvalta och bevara den odlingskunskap som vi har i arkiven. De flesta av dagens barn och ungdomar har ingen naturlig koppling till de gröna näringarna, men samtidigt uttrycker de unga sin oro över miljön och fler vill agera på olika sätt för att minska utsläpp och äta mer miljövänligt och hållbart.

Som kulturbärare i det hortikulturella Sverige är målet för Riksförbundet Svensk Trädgård att skapa en plattform där grön kunskap tillgängliggörs digitalt för, och i utbyte med, barn och unga och dem som arbetar med barn. Oersättlig odlingskunskap kommer att kunna tas tillvara och överföras mellan generationerna, och därigenom åstadkoms ett hållbart samhälle med ökad odlingskunskap och medvetna val möjliggörs. Databasen kommer innehålla faktamaterial, utbildningsmaterial, aktivitetsförslag och länkar till aktiva barnverksamheter i Sverige.

48

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Litteraturfestivalen på Mårbacka

Litteraturfestivalen på Mårbacka

17 000

O’Nils Franke, Katarina

Tryck: Den tidlöse resenären.

Rainer Maria Rilke

30 000

Ljunggren, Jens

Tryck: Svenska idrottens historia

30 000

10 000

Tryck: Den ekonomiska sidan av Viktor Rydbergs författarskap

15 000

Odensvi Hembygds­ förening

Tryck: Odensvi i text och bild

Lund, Tore

Olsson, Lars-Gunnar

Tryck: Biografi om Schönheit

20 000

Lundahl, Gunilla

Tryck: Konstnären Lilian Lindblad Domec

20 000

Ottosson, Mats Ola

20 000

Lundblad, Jonas

Produktionsstöd CD-inspelning av svensk romantisk orgelmusik

30 000

Tryck: Olof Hammarsten i Uppsala – Lärdomsstadens grand old man

Pella, Anna

Tryck: Operation vän i nöd

15 000

Lundgren, Britta

Tryck: Genus och akademiskt livslopp

30 000

Personhistoriska Samfundet

Tryck: Personhistorisk Tidskrift 2021–2022

40 000

Lundh, Stig

Tryck: Medeltidens kyrkor i Halland och deras kvarvarande inventarier

15 000

Petersson, Margareta

Tryck: 1800-talet i Skandinavien och Brittiska Indien

30 000

Magntorn, Erik

Tryck: Den svenska utgrävningen i Asine – en barnbok

30 000

Pettersson, MarcusGunnar

Tryck: Barnens Bästa Bibel

30 000

Makko, Aryo

Tryck: Utrikes- och säkerhetspolitikens historia från 1800 till idag

30 000

Pihl Atmer, Ann Katrin

Tryck: Östermalm. Husen – historien – människorna

20 000

Maria Sandelssällskapet

Tryck: Författarinnan Maria Sandels (1870–1927) brevväxling under sitt liv

30 000

Pärson, Åsa

Tryck: Yoroke – vävning med solfjäderssked

20 000

Rapp, Anders

20 000

Tryck: Bland tidningsmakare, pennskaft, politiker och konst­ närer. Sveriges Pressarkiv

30 000

Tryck: Nyfiken på geologi – guide till 150 upplevelser av Sveriges landskap

Rentzhog, Sten

Tryck: Kulturarv och museer

30 000

Retsö, Jan

Tryck: Från Sinai till Etiopien.

Legenden om förbundsarken

20 000

Riksförbundet Svensk Trädgård

Odla unga Odlare – kunskapsbank

50 000

Rolf, Hannes

Tryck: När hyresgästerna gjorde uppror

30 000

Romanowska, Julia

Tryck: Schibboleteffekten – om ledarskap, ondska och ansvar

30 000

Runefelt, Leif

Tryck: Historiska typer

27 000

Rutberg, Hans

Tryck: Nils Ferlin, litterär kvar­ låtenskap

40 000

Sala Konstförening – Aguélimuseet

Tryck: En antologi i dialog med den svenske konstnären Ivan Aguéli (1869–1917)

20 000

Salsåkers Byalag

Tryck: Minnen från Salsåkers byskola. Livet i en sågverksby i Nordingrå

15 000

Salö, Linus

Tryck: Kattluckan – universiteten som samhällsbyggare

30 000

Melander, Ellinor

Messing, Tina

Tryck: Hemlin Foto 1

20 000

Murray, Bertil

Tryck: Jag ville bara leva. Sjökapten Bertil A Murray 1913–1939

10 000

Måltidsakademiens biblio- Tryck: Svensk Gastronomi – teksstiftelse en global succé

50 000

Nauman, Sari

Tryck: Hushållning i stort och smått

20 000

Norling, Bengt

Tryck: Funktion i funkispionjär – Rekonstruktion av tillverkningsprocessen i KF:s havrekvarn

10 000

Nyberg, Gudrun

Tryck: De två sista volymerna i bokserien Hundra år i Göteborg

30 000

Nyström, Bengt

Tryck: En försvunnen stockholmsfabrik i bild. Rörstrand vid sekelskiftet 1900

20 000

Näsman, Olof (Olle)

Tryck: Herr Strandberg! Lita aldrig på en skådespelare – Teatern från Narrens horisont

30 000

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 49

Samuelsson, Sture

Tryck: En historia om brobyggande i Stockholm

30 000

Sandström, Johan

Tryck: Gruvans makt

30 000

Schmidt de Graaf, Pia

Tryck: Kommenterad utgåva av Evert Taubes brev 1902–1924

20 000

Segerstedt, Rolf

Tryck: Skogslycka

15 000

Selma Lagerlöf-sällskapet

Tryck: Utgivning av Selma Lagerlöfs Sankta Annas kloster med kommentarer och tolkningar

40 000

Siesing, Andreas

Tryck: Svensk möbel- och designhistoria

30 000

Skoglöw, Matilda

Tryck: Kvinnornas Karlskrona

20 000

Skogshistoriska Sällskapet Kunskapsbank om skogens historia, steg 2

20 000

Skuncke, Marie-Christine

Tryck: Postum monografi av etnologen professor Barbro Klein

30 000

Sporrong, Bertil

Tryck: Svenska Utombordsmotorer del 1 & 2

20 000

Steorn, Patrik

Tryck: Thielska Galleriet – huset, konsten, tiden

30 000

Stiftelsen Carl och Elise Eldhs Ateljé

Tryck: Utställningskatalog om Bella Rune

20 000

Svenska Humanistiska Förbundet

Tryck: Svenska Humanistiska Förbundets Årsbok (Jacob Christensson: Vattenvarelser)

35 000

Svenska institutet Paris

Tryck: Svenska Institutet Paris 50-årsjubileumsbok: Amitié!

50 000

Svenska Jägareförbundet

Seminarium: Sveriges Vildnad 2020

50 000

Svenska Vitterhetssamfundet

Tryck: Kommentar till Olof von Dalins Poesi 1744–1750

20 000

Svensklärarföreningen

Tryck: Svensklärarförenings årsskrift 2019

30 000

Svenskt visarkiv / Statens Musikverk

Tryck: Kreativa förflyttningar – musik och mobiliteter i 1960- och 70-talens Sverige

20 000

Svensson, Ragni

Tryck: Kunskapens arenor. Humaniora i efterkrigstidens offentlighet

30 000

Sveriges Mykologiska Förening

Tryck: En fältguide till ängssvampar

25 000

Sveriges unga akademi

Tryck: Bland fotbollsspelare, astronauter och Nobelpristagare

20 000

Swensson, Ewa

Tryck: Lantmätare – yrke utan gränser

30 000

Sällskapet Gustaf III

Tryck: Gustaf III:s tankar i åtskilliga ämnen

20 000

Sällskapet Par Bricole

Tryck: Bellmanhuset & Par Bricole

20 000

Stiftelsen för dokumenta- Hällristningarna i Uddevalla komtion av Bohusläns hällrist- mun ningar

20 000

Stiftelsen Hilding Linnqvists konst

Tryck: Hilding Linnqvist – att bli konstnär

20 000

Sörenson von Gertten, Iwa Tryck: Sångaren och notbilden.

Hur man arbetade med utsmyckningar i sång under 1700-talet

21 000

Strängnäs Stiftshistoriska Sällskap

Tryck: Missale Strengnense (1487) med kommentar

25 000

Sörenson, Ulf Bertil

Tryck: Ferdinand Boberg – en konstnärsbiografi

20 000

Strängnäs Stiftshistoriska Sällskap

Tryckbidrag: Florenslängden – den äldsta förteckningen över de svenska stiften

7 100

Thielska Galleriet

Tryck: Axel Törneman – utställningskatalog

20 000

Ståhl, Eva-Britta

Tryck: Den stora klangen – essäer

20 000

Thomasson, Fredrik

Tryck: Sveriges svarta befolkning i Karibien

30 000

Svampkonsulenternas Riksförbund

Tryck: Sporaden 2020

50 000

Thörnqvist, Ingrid

Tryck: Carl Gustaf Svingel och drottning Silvias familj i kalla kriget Tyresö hembygdsförening Tryck: Torp och gårdar i Tyresö

30 000

Sven-Harrys konstmuseum Tryck: Bakom hörnet vindens jojk – samisk samtidskonst och kultur

30 000

Svenska exegetiska sällskapet

Tryck: Svensk Exegetisk Årsbok 2020

10 000

Ulfgard, Maria

Tryck: Barn skriver till Selma Lagerlöf

20 000

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

Tryck: Allt du behöver veta om ull

20 000

Ulväng, Göran

Internationell herrgårdskonferens på Julita

20 000

50

15 000

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Kvinna och entreprenör I ett standardverk om Karlskronas historia utgör andelen kvinnor i personindex 0,8 procent. Män och Marinbasen dominerar. Boken Kvinnornas Karlskrona breddar historien och presenterar 20 kvinnor som levat och verkat som entreprenörer under olika århundraden och inom skilda branscher. Gemensamt är att de har satt avtryck i Karlskronas historia, och ofta med en verkningsradie som varit betydligt större. Bland de biograferade finns: Ottilia Adelborg (framstående illustratör och skapare av den svenska barnbilderboken), Emilie Rathou (pionjär inom rösträttsoch nykterhetsrörelsen, grundare av Vita bandet), Nanna Skantze (chef över Karlskrona Lampfabrik och social entreprenör), Brita Christina Laurelius (boktryckare och ägare av Karlskrona Weckoblad), Sofia Wilkens (pedagogisk pionjär som grundade barnhem och rikskänd skola för dövstumma).

Författaren Matilda Skoglöw framför Hantverkaregatan 34, där Sofia Wilkens drev sitt dövstuminstitut 1865–1907.

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 51

Universitets- och student­ historiska sällskapet, USHS

Tryck: Åtta nedslag i Uppsalas studenthistoria

20 000

Uppsala Stiftshistoriska Sällskap

Tryck: Minnesskrift till Ragnar Norrman

20 000

Vasamuseet /Statens Tryck: The Sculptures on Vasa. maritima och transporthis- A story of power toriska museer

30 000

Vemmenhögs härads forn- Biblioteksdatabas över Rutger minnes- och hembygdsMackleans boksamling på Svaneförening holms slott

40 000

Vänföreningen Konsthant- Tryck: Konsthantverkarnas 70-årsverkarna STHLM jubileum

20 000

Växjö stiftshistoriska sällskap

Tryck: Växjö stift 850 år

20 000

Wedin, Carina

Tryck: Iris Hantverk

20 000

Westerlund, Stina

Tryck: Nordisk slöjdantologi

30 000

Wickström, Ingemar

Tryck: Händelser och personer kring kalkstenen i Limhamn under 500 år

20 000

Zennström, Maria

Tryck: Konsten, politiken och pappa

20 000

Zetterberg, Kent

Tryck: Sverige och Hitler 1939– 1945. Ett bidrag till historien om Sverige och Tyskland under andra världskriget

30 000

Zornska teaterföreningen Zornspelet 2020

40 000

Ågren, Maria

Tryck: Fantastiska verb och var man hittar dem

30 000

Åhlén, Carl-Gunnar

Ruinoperan x 2, Friedrich Mehlers kyrkoopera Petrus de Dacia 1952 och 1975 (Visby)

20 000

Åkerlund, Christian

Tryck: Berta Hansson – möten i hembygden

15 000

Åkesson, Birgitta

Tryck: Våra pittoreska byar kring Trelleborg – en arkeologisk och historisk belysning i ord och bild

20 000

Össbo, Åsa

Tryck: Skogssamisk vilja. En jubileumsantologi om skriften »Dat läh mijen situd«, Karin Stenberg och skogssamisk historia och nutid

20 000

Östberg, Wilhelm

Tryck: Murare Karlsson, Gotland och friheten

20 000

52

Svingel och Sommerlaths i kalla krigets Berlin I det kalla krigets Västberlin går ryktet att svensken CarlGustaf Svingel kan sammanföra människor som splittrats av muren. Svingel drev ett rekreationshem för gamla i Västberlin samtidigt som han hjälpte människor att fly från DDR. Svingel blir genom sin humanitära kurirverksamhet bekant med familjen Sommerlath. För första gången berättar drottning Silvia om villkoren för den östtyska delen av familjen i öppenhjärtiga intervjuer med bokens författare, journalisten Ingrid Thörnqvist. I denna personliga biografi skildras Svingels svindlande resa från fattig­ domen i barnhemmet i bohuslänska Hjärtum till den storpolitiska dramatiken i metropolen Västberlin.

SÄ LLSK A PETS LEDAMÖTER Kungl. Patriotiska Sällskapet har 287 ledamöter varav 105 är kvinnor och 182 är män. Under 2020 valdes nio nya ledamöter in och tio ledamöter avled. På följande sidor finns ledamöterna presenterade. Avsnittet inleds med artiklar om Sällskapets förre ordförande och förre kamrerare skrivna av deras respektive efterträdare.

Sällskapets förutvarande ordförande Johan Nordenfalk 1934–2020 Erik Norberg

Vårt sällskaps mångårige ledamot och ordförande Johan Nordenfalk avled den 14 december 2020. Sällskapets nuvarande ordförande tecknar här bilden av sin mångfasetterade företrädare, som verkat inom en rad olika sammanhang i samhället.

Johan Nordenfalk har verkat inom de flesta samhällssektorer. Efter juridikstudier i Uppsala och domarutbildning följde tjänster vid Finansdepartementet under Gunnar Sträng, vid Industridepartementet med ansvar för de statliga bolagen, och vid Handelsdepartementet där han under åren 1976–1978 var statssekreterare. Med breda intressen, aktivt engagemang och öppen personlighet hade han stort förtroende även i näringslivet och kunde inte minst med rollen som ordförande i Exportrådet och ledande befattningar vid Rederi AB Nordstjernan slå en brygga mellan de båda områdena. Han hade också tunga uppdrag inom enskild sektor som ordförandeskapen för Sveriges ridderskap och adel, European Landowners’ Organization, Nordiska museets och Skansens vänner samt ansvaret för släktgodset Blekhems säteri i Småland.

Engagemanget i breda samhällsfrågor kom till synes i Kungl. Patriotiska Sällskapet, där Johan var ledamot från 1978, vice ordförande från 1988 och ordförande under åren 2002–2016. Sällskapet är ett barn av 1700-talet och upplysningstidens framtidstro. En patriot var en människa som arbetade för det allmännas bästa, och i stadgarna understryks särskilt den enskilde medborgarens ansvar för rikets ekonomiska välfärd. Föga förvånande har han under många år i Sällskapets ledning rört sig synnerligen hemtamt inom detta område.

54

Johan tog under senare år tag i arbetet på sina memoarer »Minnen. Glimtar av en svunnen värld«, och dessa fick han lyckligtvis se i tryck kort tid före sin bortgång. Han berättar där hur Sällskapets tidigare ordförande Wilhelm Odelberg kontaktade honom med erbjudande om ledamotskap och plats i Sällskapets förvaltningsutskott. Sällskapets ledning var under dåvarande ordföranden, den framstående etnologen och chefen för Nordiska museet Gösta Berg, starkt präglad av en akademisk hållning. Avsikten var nu att tillföra en kraft från näringslivet samt att på längre sikt bredda sammansättningen i förvaltningsutskottet från den krets som internt och inte helt utan själv­ ironi kallats »Stockholms mest exklusiva herrklubb«.

Efter det att Gösta Berg lagt ned sin klubba, tillträdde Wilhelm Odelberg som ordförande. Valet av Johan som vice ordförande tedde sig naturligt, och han fick nu en stark roll i arbetet på att förnya verksamheten. Sällskapet hade redan fått en kvinnlig sekreterare, och inom kort tog väl meriterade kvinnor inträde i förvaltningsutskottet. När Johan lämnade posten som ordförande hade man nått en jämn balans. Tecken på utvecklingen var också att armband i guld infördes som alternativt hedersbevis för kvinnor vid sidan av de traditionella medaljerna.

En annan tendens var den ökade uppmärksamheten på näringslivets företrädare. Medaljer hade tidigare förbehållits ideella insatser, lång och trogen verksamhet eller framstående kunskaper inom olika slags hantverk, men nu väcktes frågan om utmärkelser för personer inom näringslivet som bidragit till landets utveckling. Detta blev grunden för Sällskapets näringslivsmedalj, som under kommande decennier kom att förlänas en särskild nimbus. sällsk apets ledamöter

Friherre Johan Nordenfalk var ledamot av Sällskapets förvaltningsutskott 1978–2016 och ordförande 2002–2016.

Med Johans engagemang för näringslivsfrågor, har dessa ända från början framstått som hans skötebarn. Till hans bakgrund hör också intresset för det som i mycket var Sällskapets ursprung, de agrara eller areella näringarna, och det gav spår i kretsen av ledamöter med framstående re-

presentanter för området. Med den nya kulturarvsmedaljen visades att landets utveckling borde vila på en grund av kultur och god tradition.

När Wilhelm Odelberg gick bort var valet av Johan Nordenfalk som ny ordförande självklart. Det sällskap som han knappt kände till namnet, när han valdes in, hade nu starkt präglats av honom.

Ambitionen att skapa mer uppmärksamhet åt arbetet hade fullföljts med de väl inramade årsmötena på Riddarhuset och decembermiddagarna för nya ledamöter på Nya Sällskapet. Det hade blivit regel att representant ur Kungafamiljen i samband med årsmötet delat ut näringslivsmedaljerna. Kulmen nåddes vid 250-årsjubileet år 2016 med ett stort program i närvaro av Konungen och Drottningen.

Johan Nordenfalk lyckades forma målsättningen efter nya tiders krav utan att göra avkall på traditioner och ursprungliga syften. Med betydande arbetsinsats, sina kulturella intressen samt inte minst sin djupa erfarenhet av den finansiella världen har han styrt Sällskapet framåt. Under sammanträdena i Sällskapet har det varit högt i tak. Stämningen har frigjorts av hans inte sällan uppfordrande och provokativa uttalanden, en värme i engagemanget och av åtskillig uppsluppenhet.

Aldrig slätstruken – varm i mötet – med ena foten tryggt förankrad i en annan tid och den andra i en löftesrik framtid. Sällskapet har mycket att tacka honom för. Vi kommer att sakna honom i vår verksamhet.

sällsk apets ledamöter 55

Sällskapets förutvarande kamrerare Nils-Axel Frisk 1923–2020 Hans Ahlin

Sällskapets nuvarande kamrerare tecknar bilden av sin företrädare på posten, den skarpe och samtidigt lågmälde finansmannen. Frisk spelade en betydelsefull roll i en rad olika sammanhang i den svenska finansvärlden och hans betydelse för Sällskapet kan inte överskattas.

Efter studentexamen i sin födelsestad Norrköping tog Nils-Axel Frisk civilekonomexamen i Göteborg 1947 och fick därefter anställning hos Bröderna Edstrand AB i Malmö, men redan 1951 blev han ekonomichef på Marieholms ylle­fabrik. 1954 anställdes han på SPP, blev 1960 direktör och chef för finansavdelningen fram till sin pensionering 1984.

Nils-Axel var under ett kvarts sekel en av Sveriges mäktigaste personer inom den svenska finansvärlden. Han bidrog genom sin kreativitet till att utveckla de finansiella marknaderna. SPP:s finansförvaltning hade under Nils-Axels tid två distinkta mål.

• Avkastningen på de sparmedel SPP förvaltar skall vara av den storlek att den medger utbetalning av kompensation för penningvärdesförsämring. Genom att avkastningen på kapitalet i ett inflationsfritt samhälle förutsattes bli 3,5 % är detta att tolka som ett långsiktigt realt förräntningskrav.

• En förutsättning för att sparande för framtiden skall vara meningsfullt är att landet har ett näringsliv som är konkurrenskraftigt. Det är därför viktigt att sparandet ställs till detta näringslivs förfogande till villkor som verkar stimulerande på investeringsverksamheten.

56

Nils-Axel Frisk var en legendarisk finansman och Sällskapets kamrerare mellan 1972–2005.

För att de finansiella marknaderna skulle fungera bättre hjälpte Nils-Axel till att starta flera finansiella företag.

Penningmarknaden som växte under slutet av 1980-talet är ett exempel på detta och där såg Nils-Axel till att Penningmarknadsmäklarna och Transferator bildades och blev konkurrenter till affärsbankerna.

sällsk apets ledamöter

Under sin tid på SPP gjorde Nils-Axel Frisk ett antal mycket kreativa finansieringslösningar, bland annat genom att genomföra ett stort antal sale-and-leasebacktransaktioner, som exempel kan nämnas köpet av Göteborgs hamn, Trelleborg AB samtliga fastigheter. Ett annat exempel på hans kreativitet är de finansieringslösningar han tog fram för många kraftverksinvesteringar. Nils-Axel ville nämligen i dessa långsiktiga affärer alltid få en real avkastning. Han gjorde inte dessa affärer enbart för SPP utan även för AMF, Gålöstiftelsen, Stockholms Sjukhem och Kungl. Patriotiska Sällskapet. Han var ansvarig för finansförvaltningen i alla dessa organisationer.

Nils-Axel Frisk var en person med mycket stor integritet och med ett stort förtroende i svenskt näringsliv under hela sin aktiva tid, vilket bland annat framgår av att han var lekmannarevisor i ett antal stora svenska börsbolag, som Investor, Ericsson, Sandvik och Alfa-Laval. Ett annat exempel på vilken roll Nils-Axel hade var när Marcus Wallenberg till en nyanställd assistent sa: »Din viktigaste uppgift idag är att ringa till SPP och be att få komma upp till Nils-Axel

Frisk och presentera dig«. Detta blev början på en livslång vänskap.

Nils-Axel var tillbakadragen och hade en lågmäld framtoning. Endast när han hade avvikande synpunkter på placeringarna skärpte han rösten, lågmält men övertygande.

Hos mannen med den ständiga flugan kring halsen fanns också en humor som spred trivsel i samvaron. Han var en mycket professionell person och hade haft stora möjligheter att göra affärer för egen räkning, men detta hände aldrig. Han var en stor idealist och ett fint exempel på detta var när han tog strid på Stockholms Sjukhem om ersättningen till styrelsen. Han ansåg nämligen att detta var ett hedersuppdrag. Alla medel skulle gå till det som grundarna en gång sagt, nämligen till långvarigt och kroniskt sjuka i Stockholm. Han skulle svårligen passa in i vår tid, då det mesta uttrycks i pengar.

Under sina 33 år som Sällskapets kamrerare (1972–2005) såg Nils-Axel Frisk till att de finansiella tillgångarna växte från några miljoner till långt över 200 miljoner kronor när han slutade.

sällsk apets ledamöter 57

De som kommit nyinvalda ledamöter 2020 Under året har nio ledamöter valts in i Kungl. Patriotiska Sällskapet.

Georg Andrén, f. 1960, landshövding i Värmlands län från 9/12 2019, tidigare generalsekreterare för Diakonia, arbetat med ekonomi och utvecklingsfrågor på Sida, UD, Sveriges Riksbank och Svenska kyrkan och varit ambassadör i Guatemala city.

Beatrice Ask, f. 1956, landshövding i Södermanlands län från 1/1 2020, tidigare skolborgarråd i Stockholm, riksdagsledamot för Moderaterna, statsråd i utbildningsdepartementet med ansvar för skolfrågor, justitieminister mellan 2006 och 2014.

Maria Arnholm, f. 1958, landshövding i Kronobergs län från 1/2 2020, tidigare riksdagsledamot för Liberalerna, statsråd i utbildningsdepartementet med ansvar för jämställdhetsfrågor, kommunika­ tions­direktör för Coop Norden och vd för Springtime.

58

Magnus Henrekson, f. 1958, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, forskare och fv vd vid Institutet för näringslivsforskning, författare och debattör med fokus på entreprenörskap och skolfrågor, ledamot av Kungl. Ingenjörs­veten­ skaps­akademien.

sällsk apets ledamöter

Andreas Norlén, f. 1973, jur. dr vid Linköpings universitet där han också varit verksam som lärare, engagerad i familje­ företaget Länstidningen Östergötland AB/Kurirengruppen i Sverige AB, riksdags­ ledamot för Moderaterna, riksdagens talman sedan 2018.

Karin Johannesson, f. 1970, docent i religionsfilosofi vid Uppsala universitet, präst i Svenska kyrkan och sedan 2019 biskop i Uppsala stift, populärvetenskaplig författare, senast med boken Thérèse och Martin.

Reformationen i nytt ljus.

Mikael Mogren, f. 1969, teol. dr i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet, präst i Svenska kyrkan, biskop i Västerås stift sedan 2015, författare med vida kulturintressen och med ett särskilt engagemang i hembygdsfrågor.

Lars Strannegård, f. 1969, rektor och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, engagerad i en rad kultursammanhang såsom Statens kulturråd, Filminstitutet och Augustprisjuryns fackboksklass, ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Gunilla von Platen, f. 1972, företags­ ledare, medgrundare av kundservice­ företaget Xzakt Kundrelation där hon varit vd och styrelseordförande, mottagit Sällskapets Näringslivsmedalj, debattör av näringslivsfrågor och engagerad i ett flertal ideella verksamheter.

sällsk apets ledamöter 59

De som gått avlidna ledamöter 2020 Under året har tio ledamöter i Kungl. Patriotiska Sällskapet avlidit.

Bengt Berg, f. 1929 i Höganäs, d. 27 juli 2020 i Stockholm, invald ledamot 1978. Civilingenjör i flygteknik.

Berg arbetade några år som forskare på AB Atomenergi, men det var på Svenska Fläktfabriken som han kom att uträtta sitt livsverk. Redan som student arbetade han inom elektrofilterområdet och var upphovsman till den så kallade ”Elfilterhandboken”. Som vd utvecklade han bolagets tekniska och kommersiella utveckling genom breddande av såväl produkt- som tjänsteutbudet och företaget expanderade internationellt. Han var ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Med ett livslångt natur- och båtintresse var han en engagerad medlem i Svenska Sjöräddningssällskapet.

Nils-Axel Frisk, f. 1923 i Norrköping, d. 30 april 2020 i Stockholm, invald ledamot 1972, ledamot av förvaltningsutskottet 1972–2009, Sällskapets kamrerare 1972–2005. Efter civilekonomexamen i Göteborg 1947 anställdes han hos Bröderna Edstrand AB i Malmö, men redan 1951 blev han ekonomichef på Marieholms yllefabrik. 1954 anställdes han på SPP, blev 1960 direktör och chef för finansavdelningen och förblev det till sin pensionering 1984. Frisk var en betydelsefull och innovativ person i den svenska finansvärlden. Han spelade även en stor roll för finansförvaltningen i en rad organisationer såsom AMF, Gålöstiftelsen, Stockholms Sjukhem och Kungl. Patriotiska Sällskapet.

Sven-Olof Hedengren, f. 1929 i Göteborg, d. 23 maj 2020 i Djursholm, invald ledamot 1995. Utbildad som jurist kom han i tidiga år till Regeringskansliet och Social60

departementet som budgetsekreterare och departementsråd. 1970 förordnades han som överdirektör vid Socialstyrelsen. Tio år senare gick han över i hovtjänst som expeditionschef vid Riksmarskalksämbetet och sedan vice ordenskansler i Kungl. Maj:ts Orden. Till uppdragen hörde ansvar för ett antal av de kungliga stiftelserna. Med sin bakgrund var han väl förtrogen med administrativa frågor och sociala ärenden, och han gjorde viktiga insatser även inom enskilda områden som Åke Wibergs Stiftelse.

Sven Heurgren, f. 1930 i Stockholm, d. 22 november 2020 i Falun, invald ledamot 1984. Utbildad jurist med kortare tjänstgöring vid Göta hovrätt kom han sedan att verka som ämbetsman. Han var den förste konsumentombudsmannen och därefter generaldirektör för Konsumentverket. Åren 1984–1995 var han landshövding i Jämtlands län. Han ledde en statlig kommission mot ekonomisk brottslighet och under sin tid som landshövding utredde han möjligheten för en ekonomisk återbäring från Vattenkraften till de områden där den produceras. Efter sin pensionering ledde han den statliga utredning som resulterade i det alltjämt diskuterade betänkandet ”Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige”.

Inge Jonsson, f. 1928 i Stockholm, d. 31 januari 2020 i Saltsjö-Duvnäs, invald ledamot 1994. Disputerade år 1961 i litteraturvetenskap med poetik vid Stockholms universitet och blev där utnämnd till professor 1973 samt bidrog till universitetets gemensamma goda genom insatser på en rad olika administrativa befattningar och blev rektor 1988. Han var en centralgestalt sällsk apets ledamöter

inom svenskt kulturliv och forskningspolitik genom sitt engagemang i en rad stora forsknings- och kulturstiftelser, akademier och lärda samfund, men också genom sin egen vetenskapliga verksamhet inom litteraturvetenskapen och genom sina idéhistoriskt inriktade historiker om lärda samfund och donatorer.

Johan Nordenfalk, f. 1934 i Stockholm, d. 14 december 2020 i Stockholm, invald ledamot 1978, ledamot av förvaltningsutskottet 1978–2016, Sällskapets ordförande 2002–2016. Efter juridikstudier i Uppsala och domarutbildning följde olika tjänster i Regeringskansliet; under åren 1976–1978 var han statssekreterare. Han kom även att verka i näringslivet bland annat med ledande befattningar vid Rederi AB Nord­stjernan. Han hade också tunga uppdrag inom enskild sektor som ordförandeskapen för Sveriges ridderskap och adel, Sveriges Jordägareförbund, European Landowners’ Organization. Han var huvudman för sin ätt med friherres titel och hade ansvaret för släktgodset Blekhems säteri.

Tord Simonsson, f. 1926 i Loshult, d. 18 juni 2020 i Lund, invald ledamot 1984. Docent i religionsfilosofi vid Lunds universitet 1958, präst i Svenska kyrkan i en rad olika befattningar, utlandstjänst i London och Malaysia, biskop i Strängnäs stift 1982–1989. Vind och segling var återkommande teman i hans mer populära författarskap: I en sjömansdagbok Med Matteus på Atlanten skildrar han egna existentiella och praktiska erfarenheter från en äventyrlig seglats. I sitt akademiska författarskap behandlade han filosofiskteologisk argumentationsanalys, gärna i kyrkliga debatter om alltifrån darwinism till frågan om kvinnor som präster eller användningen av begreppet tro.

Ulf Sporrong, f. 1936 i Stockholm, d. 27 oktober 2020 i Stockholm, invald ledamot 2001. Disputerade vid Stockholms universitet 1971 med en avhandling om jordbrukslandskapet under vikingatid och tidig med-

eltid i Uppland och Närke. Han var professor i geografi, särskilt kulturgeografi vid samma universitet 1987–2001. Verkade därefter som ständig sekreterare i Kungl. Vitterhetsakademien. Titeln på en av hans böcker, utgiven av Riksantikvarieämbetet, sammanfattar väl Sporrongs forskningsansats – Odlingslandskap och landskapsbild. Han förenade tvärvetenskaplig grundforskning med ett stort intresse för forskningens tillämpning, inte minst vid ABM-institutionerna.

Sune Zachrisson, f. 1932 i Örebro, d. 9 januari 2020 i Vadstena, invald ledamot 1977. Filosofie licentiat i arkeologi vid Uppsala universitet 1962. Han tjänstgjorde i befattningar på en rad olika institutioner i det kulturvårdande Sverige: amanuens vid Riksantikvarieämbetet, landsantikvarie i Västerbottens län, stadsarkivarie i Stockholm, styresman för Nordiska museet, därtill engagerad i styrelsearbete från Hemslöjdsförbundet till Nordiska genbankens rådgivningsnämnd.

Han var ledamot i flera lärda samfund. Han återvände efter pensioneringen till födelsestaden Vadstena, där hans humanistiska karriär började en gång som 14-årig kulturguide. Han mottog Birgitta­priset 2011.

Christer Åsberg, f. 1940 i Norrköping, d. 16 juni i Uppsala, invald ledamot 2008. Filosofie licentiat i litteraturhistoria och teologie hedersdoktor vid Uppsala universitet med professors namn sedan år 2000, det år då han krönte sin karriär som huvudsekreterare i den statliga Bibelkommissionen i och med färdigställandet av Bibel 2000. Han hade förmågan att tala ”med bönder på bönders vis och med lärde män på latin”, inte minst som studentikos tillfällighetsdiktare i akademiska sammanhang och i dagspressen. I och för OD skrev han i alla genrer. Han undervisade i retorik och författade en rad böcker, i vilka språkfrågor, Bibeln och Erik Axel Karlfeldt var återkommande teman.

sällsk apets ledamöter 61

Förvaltningsutskottets ledamöter 2020

Ordförande Erik Norberg, fil. dr, kabinettskammarherre, fv riksarkivarie (vice ordförande 03, ordförande 16). 93 Vice ordförande Christina von Arbin, fv överintendent (vice ord­förande 16). 06 Ständig sekreterare Kjell Blückert, docent, vd (sekreterare 18). 18 Kamrerare Hans Ahlin, direktör (kamrerare 05). 99

Övriga ledamöter Johan Dalman, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05 Han Eric Brodin, direktör. 06 Eva Swartz Grimaldi, direktör. 09 Anna Josephson, professor, överläkare. 14 Hans von Stockenström, direktör. 16 Johan Cederlund, professor, museidirektör, kammarherre. 18 Karin Helander, professor, ständig sekreterare. 19 Biträdande sekreterare Anette Jonsson De efter varje namn angivna siffrorna avser året för inval i Förvaltningsutskottet. Inval i Sällskapet anges i ledamotsförteckningen.

62

sällsk apets ledamöter

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter Fotografierna på följande sidor har hämtats från tidigare års sammankomster.

Abrahamsson, Maria, journalist, fv riksdagsledamot. 08 Adelsohn Liljeroth, Lena, fv statsråd. 08 Adelsohn, Ulf, fv landshövding, fv statsråd. 92 Ahlin, Hans, direktör, Sällskapets kamrerare 2005–. 98 Akhtarzand, Minoo, landshövding. 11 Alsén, Hans, fil. dr h c, fv landshövding. 87 Alsér, Kristina, fv landshövding, fv vd. 07 Amréus, Lars, riksantikvarie. 11 Andersson, Bertil, professor em, fv rektor. 11 Andersson, Georg, fv landshövding, fv statsråd. 96 Andersson, Lorentz, fv landshövding. 04 Andersson, Magdalena, fv landshövding. 13 Andnor Bylund, Berit, fv landshövding, fv statsråd. 12 Andrén, Georg, landshövding, fv ambassadör, fv generalsekreterare.20 Ankarcrona, Henric, direktör. 99 Annerberg, Rolf, fv generaldirektör. 13 Antonsson, Birgit, fil. dr, fv generaldirektör, fv riksbibliotekarie. 91 von Arbin, Christina, fv överintendent, Sällskapets vice ordförande 2016–. 03 Arborelius, Anders, biskop, kardinal. 18 Arhén, Gunilla, direktör. 07 Arnholm, Maria, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 20 von Arnold, Fredrik, fv lagman. 09 von Arnold, Sara, professor em., fv preses. 08 Ask, Beatrice, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 20 Aurelius, Carl Axel, docent, biskop em. 07 Axén Olin, Kristina, riksdagsledamot, fv borgarråd. 07 Barklund, Åke, fv akademisekreterare, vd. 08 Belfrage, Anna, senior advisor. 06 Bengtsson, Staffan, fv överintendent, fv statssekreterare. 10 Bergstedt, Jan, direktör. 09 Bergstrand, Mats, redaktör. 07 Bergström, Carin, fil. dr, fv överintendent. 03

Ledamöterna Caroline Bielke och Hans Eric Brodin.

Berner, Örjan, ambassadör. 06 Bielke, Caroline, grevinna. 08 Bill, Per, dr med., fv riksdagsledamot, landshövding. 16 Björck, Anders, fv landshövding, fv statsråd, fv vice talman. 02 Björk, Gunnar, fv landshövding. 92 Blomqvist, Göran, fil. dr, fv vd. 09 Blückert, Kjell, docent, vd, Sällskapets sekreterare 2018–. 17 Bohlin, Britt, rådsdirektör, fv landshövding. 08 Bohlin, Görel, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 92 Bonnier, Albert, bokförläggare. 15 Bonnier, Åke, biskop. 08 Brattmyhr, John, Skansenchef. 08 Bremer, Kåre, professor em., fv rektor. 10 Bring, Ove, professor em. 12 Brodin, Hans Eric, direktör. 06 Brummer, Hans Henrik, fv överintendent. 07 Bråkenhielm, Anita, med. lic., fv landshövding. 90 Burenstam Linder, Mariana, direktör. 11

sällsk apets ledamöter 63

Burman, Carina, docent, författare. 06 Burman, Ingrid, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 17 Burman, Lars, professor, överbibliotekarie. 15 Bäckström, Lars, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 08 Bäckström, Urban, fv riksbankschef, direktör. 07 Carlgren, Andreas, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 11 Carlsson, Gunilla, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 08 Carlsson, Ingemar, docent, fv förste arkivarie, vårdare av Bernadottska arkivet. 89 Carlsson, Mårten, professor em., fv rektor. 88 Carlsson, Stefan, fv landshövding. 12 Carlzon, Thomas, landshövding, fv vd. 18 Cavalli-Björkman, Görel, professor. 06 Cederlund, Johan, professor, museidirektör, kammarherre. 06 Chakraborty, Bicky, direktör. 09 Cullhed, Anders, professor, fv preses. 15 Dahl, Birgitta, fv riksdagsledamot, fv statsråd, fv talman. 94 Dahlberg, Ingrid, fv landshövding. 02 Dalborg, Hans, ekon. dr, fv styrelseordförande. 06 Dalman, Johan, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05 Dinkelspiel, Charlotte, journalist. 15

Eckerdal, Per, teol. dr, biskop. 09 Edelstam, Henrik, professor. 13 Egardt, Peter, fv landshövding., fv vd 10 Ehrensvärd, Jörgen, greve, lantmästare. 91 Eirefelt, Christer, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 03 Eliasson, Ingemar, fv ordenskansler, fv riksmarskalk, fv landshövding, fv statsråd. 90 Elmsäter-Svärd, Catharina, vd, fv statsråd. 13 Enander, Göran, landshövding. 17 Engelbert, Gunilla, direktör. 05 Engqvist, Lars, fv statsråd, fv landshövding. 04 Engström, Gunvor, direktör, fv landshövding. 06 Engwall, Gunnel, professor em., fv preses, fv rektor. 06 Ericsson, Lars-Eric, fv generaldirektör, fv landshövding, fv statssekreterare. 92 Eriksson, Björn, fv landshövding, fv rikspolischef. 96 Eriksson, Eva, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 04 Eriksson, Per-Ola, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv generaldirektör. 03 Ernstell, Eva-Sofi, museichef. 14 Faulkner, Harry, direktör. 81 Fichtelius, Erik, fil. dr h c, direktör. 10 Fischerström, Johan, förste hovmarskalk, fv generaldirektör. 04 Fleming, Lars, friherre, hovsilversmed. 86 Frebran, Rose-Marie, fv landshövding, fv vice talman. 08 Fredga, Kerstin, professor em., fv generaldirektör, fv preses. 94 Fredman, Pam, professor em., fv rektor. 11 Friggebo, Birgit, fv landshövding, fv statsråd. 98 Fuglesang, Christer, professor, astronaut. 14 Furingsten, Agne, fil. dr, direktör, fv styresman. 93 de Geer, Jacob, friherre, direktör. 11 Graf, Carl Fredrik, landshövding, fv riksdagsledamot. 18 Granqvist, Carl Jan, gästgivare. 09 Grimaldi, Salvatore, direktör. 11 Grundberg, Leif, överintendent. 17 Gröning, Lotta, fil. dr, journalist. 14 Gudmundsson, Göran, direktör. 11

Ledamöterna Eva Swartz Grimaldi, Johan Dalman och Johan Piehl.

64

sällsk apets ledamöter

Herdenberg, Gunilla, fv riksbibliotekarie, styrelseordförande. 12 Hirschfeldt, Johan, fv hovrättspresident. 07 Hising, Lars-Ivar, fv vd, fv landshövding. 86 Holgersson, Bengt, fv landshövding. 97 Holmberg, Barbro, fv landshövding, fv statsråd. 08 Holmgren, Gunnar, ekon. dr, generaldirektör, fv landshövding. 15 Houby-Nielsen, Sanne, fil. dr, styresman. 16 Hultén, Anneli, landshövding, fv riksdagsledamot. 17 Hägglund, Göran, konsult, fv statsråd. 13 Hägglund, Jöran, generaldirektör, fv landshövding, fv statssekreterare. 14 Högman, Berit, landshövding, fv riksdagsledamot. 18 Hörnlund, Börje, tekn. och med. dr h c., fv landshövding, fv statsråd. 96 Ingvar, Martin, professor, överläkare, författare. 06 Ledamöterna Gunilla Herdenberg, Greger Palmstierna och Karin Åström Iko.

Gunnarsson, Gösta, fv landshövding, fv statssekreterare. 82 Gustafsson, Bengt, fv landshövding. 82 Hagberg, Liselott, landshövding. 13 Hagberg, Magnus, överintendent. 10 Haglund, Ann-Cathrine, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 93 Hallberg, Anders, professor em., fv rektor. 10 Hallgren, Bengt, teol. dr, biskop em. 84 Hamilton, Eva, grevinna, direktör. 09 Hammar, Karl-Gustav, docent, ärkebiskop em. 97 Hamrin, Christina, direktör. 12 Hedelius, Tom, ekon. dr h c, fv bankdirektör. 94 Heister, Chris, fv landshövding, styrelseordförande. 08 Helander, Carl-Anders, fv akademisekreterare. 13 Helander, Karin, professor, ständig sekreterare. 19 Hellström, Mats, fv landshövding, fv ambassadör. 01 Henrekson, Magnus, professor, fv vd. 20

Jackelén, Antje, teol. dr, ärkebiskop. 18 Jansén, Maria, överintendent. 18 Jeffner, Anders, professor em., fv preses. 03 Johannesson, Karin, docent, biskop. 20 Johansson, Bengt K. Å., ambassadör, fv landshövding, fv statsråd. 92 Johansson, Sven, ekon. dr h c, fv landshövding. 82 Johnson, Antonia Ax:son, direktör. 97 Jonasson, Gull-Britt, direktör. 10 Jonsson, Helena, landshövding, agr. dr h c, fv förbundsordförande. 19 Jordell, Björn, fv riksarkivarie. 11 Josephson, Anna, professor, överläkare. 13 Kihlström, Lars, överläkare. 13 Klackenberg, Henrik, fil. dr, statsheraldiker, kammarherre. 03 af Klintberg, Bengt, professor, författare. 98 Krook, Caroline, teol. lic., biskop em. 90 Krönmark, Eric, fv landshövding, fv statsråd. 82 Kumlin, Ewa, direktör. 10 Källstrand, Bo, fv vd, fv landshövding. 09 Lagerqvist, Lars, fil. lic., fv museidirektör. 00 Lagrell, Lars-Åke, fv landshövding. 02

sällsk apets ledamöter 65

Ledamöterna Lena Adelsohn Liljeroth, Ulf Adelsohn och Per Taube.

Lallerstedt, Erik, direktör. 10 Larsén, Jan, direktör. 09 Larsson, Gerhard, fv landshövding, fv statssekreterare, fv vd. 00 Larsson, Maria, landshövding, fv statsråd. 15 Leijon, Anna-Greta, fv Skansenchef, fv generaldirektör, fv statsråd. 95 Leksell, Laurent, ekon. dr, direktör. 08 Lewenhaupt, Jan, greve. 15 Levin-Wallenberg, Annika, kulturkonsult. 15 Lidman, Tomas, fil. dr, fv riksarkivarie, fv riksbibliotekarie. 96 Liliequist, Inger, fv riksantikvarie. 03 Lind, Magnus, docent. 06 Lind, Martin, teol. dr, biskop em. 07 66

Lindberg, Anders, direktör. 10 Lindgren, Sven, fv landshövding. 02 Lindman, Jan, överintendent. 16 Lindqvist, Svante, professor em, ordenskansler, fv riksmarskalk, fv preses. 09 Lindsten, Jan, professor em. 03 Lundius, Marianne Gernandt, fv justitieråd. 09 Löfgren, Lars, kabinettskammarherre, fv styresman, fv teaterchef. 97 Lönnebo, Martin, teol. dr, biskop em. 84 Lönnqvist, Ulf, fv landshövding, fv statssekreterare, fv statsråd. 92 Lövdén, Lars-Erik, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 10

sällsk apets ledamöter

af Malmborg, Marianne, ordf. i Kungl. Sällskapet Pro Patria, fv rikslottachef. 03 Marjasin, Sigvard, fv förbundsordförande, fv landshövding. 89 Markovits, Marika, domprost, fv direktor. 09 Mattsson, Christina, fv styresman, fv rikskanalchef. 01 Melin, Christina, fv vice sekreterare i Sällskapet. 06 Mikaelsson, Maggi, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 02 Mogren, Mikael, teol. dr, biskop. 20 Molin, Björn, fil. dr, fv landshövding, fv statsråd. 86 Myrdal, Janken, professor em. 96 Nabseth, Lars, professor em, direktör. 81 Niblaeus, Kerstin, tekn. dr, fv generaldirektör. 12 Nilsson, Björn O., tekn. dr, landshövding, fv vd. 18 Nilsson, Elisabeth, styrelseordförande, fv vd, fv landshövding. 11 Nilsson, Mats, generallöjtnant, förste hovmarskalk. 15 Nisser-Dalman, Margareta, fil. dr, överintendent. 13 Norberg, Erik, fil. dr, kabinettskammarherre, fv riksarkivarie. Sällskapets ordförande 2016–. 88 Norberg, Johan, författare. 06 Nordenstam, Bertil, professor em. 98 Nordenvall, Per, riddarhusgenealog. 04 Nordfält, Jens, professor. 11 Norlén, Andreas, jur. dr, riksdagsledamot, talman. 20 Norrby, Erling, professor em. 97 Norrfalk, Maria, förbundsordförande, fv landshövding. 07 Nykvist, Ann-Christin, fv statsråd, fv generaldirektör. 06 Odelberg, Axel, författare. 05 Ohlson, Richard, direktör. 06 Olofsson, Dan, direktör. 12 Olofsson, Maud, styrelseordförande, fv statsråd. 09 Olsson, Curt, ekon. dr h c, bankdirektör. 90 Olsson, Elisabeth, professor em. 07 Olsson, Elvy, fv landshövding, fv statsråd. 82 Ortmark, Eva, fv förläggare, Sällskapets sekreterare 2005–2006. 05 Osher, Barbro, styrelseordförande, generalkonsul. 08 Osvalds, Erik, chefredaktör. 03

Palme, Joakim, professor. 13 Palmstierna, Greger, friherre, arkitekt. 15 Persson, Kristina, fv statsråd, fv landshövding. 95 Persson, Stefan, direktör. 11 Peterson, Thage G., teol. kand., fv statsråd, fv talman. 89 Pettersson, Eva, fil. dr, akademisekreterare och vd. 18 Piehl, Johan, direktör. 15 von Platen, Gunilla, företagsledare. 20 von Platen, Otto, friherre, direktör. 13 Press, Victor, direktör. 07 Pålsson, Margareta, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 13 Ramberg, Anne, advokat, fv generalsekreterare. 09 Ramel, Peder, friherre, direktör. 13 Rankka, Maria, direktör, författare. 11 Reuterskiöld, Marianne, fv direktör, Sällskapets sekreterare 2008–2017. 08 Risinggård, Börje, fv direktör. 07 Rosengren, Björn, direktör, fv statsråd, fv landshövding. 96 Rosenqvist, Mårten, professor em., förste livmedikus. 13 Rosswall, Thomas, professor em., fv rektor. 95 Rydh, Jan, fv landshövding, fv vd. 91 Rydin, Bo, ekon. o tekn. dr h c, direktör. 85 Sahlin, Gunnar, fil. dr, fv riksbibliotekarie. 03 Salén, Sven H., direktör. 80.

Samuelsson, Marianne, fv landshövding. 04 Sandin, Per, fil. dr, vice ordenskansler, kammarherre. 13 Schelin Seidegård, Cecilia, fil. dr, fv landshövding, fv vd. 10 Schrewelius Arwidson, Marie, direktör. 11 Schwartz, Margareta, fv borgarråd. 99 von Schwerin, Alexandra, friherrinna, projektledare. 11 Seiger, Åke, professor em. 13 Sennerby Forsse, Lisa, professor, fv preses, fv rektor. 10 Silfverstolpe, Susann, intendent. 03 Sjöberg, Fredrik, fil. dr h c, författare. 08 Skarp, Sven-Uno, professor em. 84.

Sommestad, Lena, professor, fv landshövding, fv statsråd. 14

sällsk apets ledamöter 67

Spendrup, Jens, direktör. 12 Starrin, Karin, fv generaltulldirektör, fv landshövding. 97 Stigson, Björn, direktör. 84 von Stockenström, Hans, direktör. 03 Storåkers, Michael, direktör. 06 Strannegård, Lars, professor, rektor. 20 Ström, Per, teol. dr, akademiintendent, kammarherre. 07 Strömholm, Stig, professor em., fv rektor, fv preses. 88 Strømme, Maria, professor. 13 Sundqvist, Bo, professor em., fv rektor, fv preses. 08 Swartz Grimaldi, Eva, direktör. 08 Svegfors, Mats, fv landshövding, fv chefredaktör. 00 Svensson, Birgitta, professor. 15 von Sydow, Björn, docent, fv statsråd, fv talman. 17 Söderberg, Ulf, fil. dr, fv krigsarkivarie. 00 Söderbergh Widding, Astrid, professor, rektor. 14 Söderlind, Solfrid, professor, fv överintendent, fv dekan. 02 Sönnerlind, Kerstin, fv kanslichef, Sällskapets sekreterare 1988–1998. 78 Taube, Per, friherre, direktör. 13 Thörn, Ylva, landshövding, fv förbundsordförande. 17 Treschow, Henrik, direktör. 10 Trolle-Bonde, Gustaf, greve. 11 Trolle-Löwen, Johan, friherre. 11 Tunhammar, Göran, fv vd, fv landshövding. 06 Tysk, Gunnar, fv länsråd, Sällskapets sekreterare 1999–2005. 98 Wachtmeister, Marika, grevinna, direktör. 10 Wallin, Kerstin, fv generaldirektör, fv landshövding. 03 Wejryd, Anders, agr. dr h c, ärkebiskop em. 07 Weman, Gunnar, teol. dr, ärkebiskop em. 93 Wersäll, Fredrik, riksmarskalk, fv hovrättspresident. 18 Westerberg, Jan Olov, fastighetsdirektör. 08 Westerberg, Per, fv statsråd, fv talman. 13 Westerberg, Sten, fv bankdirektör, fv statssekreterare. 85 Wetterberg, Gunnar, fil. dr h c, författare. 10 Wikström, Jan-Erik, fv landshövding, fv statsråd. 92

68

Ledamöterna Göran Enander, Lena Sommestad och Anders Björck.

Wirtén, Rolf, tekn. dr h c, fv landshövding, fv statsråd. 88 Wolodarski, Peter, chefredaktör. 06 Wåhlstedt, Håkan, fil dr, generaldirektör, fv landshövding. 15 Wärnersson, Ingegerd, fv landshövding, fv statsråd. 02 Ågerup, Bengt, direktör. 11 Åström Iko, Karin, riksarkivarie. 16 Öquist, Gunnar, professor em. 03 Österberg, Sven-Erik, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 13

sällsk apets ledamöter

Å R ET I SIFFROR Sällskapets årsredovisningar i sammandrag

År 2020 i siffror Kungl. Patriotiska Sällskapet förvaltar dels sin egen förmögenhet, dels tre till Sällskapet knutna stiftelser. Sällskapet leds av ett förvaltningsutskott, som också utgör styrelser i Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond och Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond. I Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse sitter ordföranden och kamreraren samt de två anställda i styrelsen. I det följande redovisas ut-

drag ur de årsredovisningar som inlämnats till Länsstyrelsen i Stockholm. Siffrorna ovan redovisas i miljoner kronor, inom parentes redovisas 2019 års siffror. Marknadsvärdet på Sällskapet och dess stiftelsers förmögenhet var den 31 december 2020 cirka 701,6 miljoner kronor (656). Fullständiga årsredovisningar kan beställas från kansliet.

Kungl. Patriotiska Sällskapet

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond

Ändamål: Kungl. Patriotiska Sällskapet har till uppgift att stödja landets utveckling. Sällskapet förvaltar tre stiftelser med olika ändamål. Betydande samhällsinsatser av skiftande slag premieras genom medaljer med inriktning på ideell verksamhet, förtjänstfull yrkes- eller företagsverksamhet, kulturarv, fostrargärning, hantverk med mera.

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att i första hand ge bidrag åt ålderstigna tjänarinnor som under lång tid innehaft tjänst i Stockholm. I andra hand får disponibel avkastning användas som stöd och uppmuntran åt ekonomiskt behövande äldre tjänarinnor som under lång tid i Stockholm tjänat i sociala eller medicinska institutioner vars verksamhet är att vårda människor.

Årets redovisade resultat: 0,27 (0,03)

Årets redovisade resultat: 0,07 (13,3)

Kostnader: 2,4 (3,4)

Utdelade bidrag: 6,0 (6,8)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 18,1 (18,3)

Kostnader: 1,0 (1,3)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 23,7 (23,2)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 130,6 (138,3) Finansiella tillgångar marknadsvärde: 284,7 (276,6)

70

år et i siffror

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers förmögenhet i mkr 2011–2020.

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller främja vetenskaplig forskning. Bidrag utgår numera till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryckkostnader, symposier, utställningar samt till sociala projekt för barn och ungdom.

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att bereda personer, som är eller varit anställda hos Kungl. Patriotiska Sällskapet eller deras efterlämnade familjemedlemmar pension.

Årets redovisade resultat: 9,5 (15,7)

Kostnader: 0,1 (0,1)

Utdelade bidrag: 6,1 (6,0)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 12,1 (12,1)

Kostnader: 1,5 (1,8)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 53,3 (42,8)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 157,5 (153,6) Finansiella tillgångar marknadsvärde: 339,9 (313,1))

Årets redovisade resultat: 0,17 (0,57) Utdelade pensioner: 0,2 (0,2)

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers revisorer Martin Sjöberg, auktoriserad revisor, BDO AB, med Sara Königslehner som suppleant Gunilla Herdenberg, förtroenderevisor, med Leif Grundberg som suppleant

år et i siffror 71

fotok ällor Inledning TT/Jonas Ekströmer s. 3–4 Sällskapets medaljutdelningar TT/Jonas Ekströmer s. 6, 8, 10–11, 16–19 t.v., 21–22 övre Dagens Nyheter/Lars Epstein s. 9 Robert Lindbäck s. 12 Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 13 Norrköping Tidningar/Mats Willner s. 14 Riksförbundet Svensk Trädgård/Anna-Karin Fall­heden s. 15 Svenska Medalj/Manu Heiskanen s. 19 t.h.

TT/Christine Olsson s. 22 nedre

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 24 TT/Jonas Ekströmer s. 27 Stockholmskällan/Heinrich Neuhaus s. 29 Digitala stadsmuseet/John Kindborg s. 30 I Dyhlén-Täckman s. 31 A-M Hansson s. 32 övre Teckning Deiri Warner s. 32 nedre Wikimedia commons/Foto Dinkum s. 33 t.v.

A-M Hansson s. 33 t.h.

U O’Meadhra, A-M Hansson s. 34 Privat s. 35

72

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond Riksförbundet DHB s. 40 Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 43 Agneta Bergqvists s. 44 t.v.

Gemla möbler s. 47 Riksförbundet Svensk Trädgård/Anna-Karin Fall­heden s. 48 övre Riksförbundet Svensk Trädgård/Andreas Andersson s. 48 nedre Biblioteken i Karlskrona/Joel Petersson s. 51 nedre

Sällskapets ledamöter TT/Jonas Ekströmer s. 55 Privat s. 56 Värmlands län s. 58 Kronobergs län/Henrik Palmberg s. 58 Södermanlands län/K-G Z Fougstedt s. 58 Institutet för näringslivsforskning/Karl Gabor s. 58 Uppsala stift/Magnus Aronson s. 59 Västerås stift/Åke Paulsson s. 59 Sveriges riksdag/Anders Löwdin s. 59 Xzakt Kundrelation s. 59 Handelshögskolan Stockholm/Juliana Wiklund s. 59 Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 62 TT/Jonas Ekströmer s. 63–68

KONTAKTUPPGIFTER Kungl. Patriotiska Sällskapet Eriksbergsgatan 12a 114 30 Stockholm info@kungligapatriotiskasallskapet.se 08-611 12 62 Ständig sekreterare: Kjell Blückert kjell.bluckert@kungligapatriotiskasallskapet.se 070-278 76 62 Biträdande sekreterare: Anette Jonsson anette.jonsson@kungligapatriotiskasallskapet.se 070-278 74 63 Administrativ assistent: Deta Liljenfeldt Kungl. Patriotiska Sällskapet Org. nr 802002-6186 Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse Org. nr 802008-6990 Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond Org. nr 802007-6173 Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond Org. nr 802008-0274 www.kungligapatriotiskasallskapet.se Mönstret på insidan av pärmen är framtaget under 2019 av formgivaren Lisa Lanning för Bengt Gustaf Jonshults bok Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar. Det bygger på Sällskapets logotyp som i sin tur är en detalj ur det ursprungliga emblemet från 1700-talet, se s. 5.

Gr afisk for m och produktion: Bitte Granlund, Happy Book, Stockholm r epro: Italgraf Media, Stockholm Tryck: Norrmalmstryckeriet, Sollentuna 2021