Värdig Entré

Värdig Entré En skrift från Statens fastighetsverk om innovation och allas rätt att gå in genom samma dörr.

Innehåll 3 Välkommen!

Marja-Leena Pilvesma, kulturarvschef SFV.

4 Vår värdegrund Om att inkludera alla.

5 Med avstamp i FN Rätten att leva självständigt.

6 Eldsjälar Olika viljor mot samma mål.

8 Pilotprojekten Byggnader med stora utmaningar.

10 Boställshusen Vägen till ett lyckat case.

16 Liljevalchs 8

Konsten att lyckas.

20 Lars Löfström Paralympiern som tröttnat på bakvägar.

22 Ett Stockholm i världsklass Så når vi visionen.

24 En god affär

GUIDE

Det lönar sig att välkomna alla.

26 Ringar på vattnet Värdig Entré har inspirerat andra att tänka nytt.

28 Uppdrag: Innovationsupphandling Om att köpa något som ännu inte finns.

30 Arkitekten Om att göra rätt från början.

32 Utblick och insikt Nu vänds blickarna mot Sverige.

33

33 Guide: Från idé till Värdig Entré Processen steg för steg för dig som tar vid.

39 Medverkande i projektet

Värdig Entré är ett samarbete mellan Statens fastighetsverk, Stockholms stad och organisationen Design for All Sverige.

Design for All Sverige 2

Värdig Entré

Nu öppnas dörrarna Kände du till att nästan halva kungariket är ditt? Att du genom ­staten är ägare till hundratals fantastiskt vackra kultur­miljöer, ­skyddade som statliga byggnadsminnen? Många av dessa ­byggnader, trädgårdar och parker är levande inslag i det svenska samhället såsom teatrar, ­museer, länsresidens, slott och ­herresäten. Vår uppgift är att ­förvalta och vårda så att dessa kulturvärden bevaras och är så långt som ­möjligt tillgängliga för allmänheten.

Men alla kan inte besöka dem, i alla fall inte på samma villkor som andra. Den som sitter i rullstol, drar en tung barnvagn eller går med rollator är ofta hänvisad till en trist sidoingång. Om hon eller han alls kommer in. Ovärdigt, tycker vi. Aluminiumramper och bakdörrar är ovärdiga lösningar, både för ­besökarna och för byggnaderna. Ur det dilemmat föddes idén till projektet Värdig Entré.

Vår utgångspunkt är att alla ska ha rätt att använda samma entré.

Men får man och går det att anpassa kulturhistoriska miljöer på ett värdigt sätt, för människan och för byggnaden? Vintern 2007 ­bestämde vi oss för att ta reda på det. Tillsammans med Stockholms stad och föreningen Design for All Sverige, formades ett unikt samarbete och en unik arbetsgrupp. Industridesigner, ­arkitekter, ­fastighetsförvaltare, antikvarier, hyresgäster och personer med olika funktionsnedsättningar gick samman.

Hur uppfinner man arbetssätt som inte finns? Hur gör man en upphandling av något som ännu inte existerar? Hur hittar man de tekniska lösningar och produkter som motsvarar de höga kraven på tillgänglighet i kombination med funktion och estetik i känsliga kulturmiljöer? I dag är jag stolt över att vi antog utmaningen.

Projektet Värdig Entré visar att tillgänglighet inte är något problem eller står i motsats till respekten för kulturarv.

I den här skriften berättar vi om hur det kan gå till. Vår förhoppning är att den kan inspirera andra att se öppningar där man tidigare bara såg trösklar, trappsteg och hinder.

Välkommen in!

Värdig Entré En skrift riktad till näringsliv, ­politiker, ­beställare, ­användare och alla andra som är ­intresserade av ­innovation och ­tillgänglighet. © Statens ­fastighetsverk 2014 Projektledare SFV Per-Anders Johansson Informatör SFV Eva Rosander Designsamordnare Hans A. Tell Produktion Spoon Publishing Redaktörer Åsa Lekberg, Ann Olrin, Martin Engqvist Art Director David Eide Omslag Charlotte Sjöberg med hunden Gucci på Hotel Skeppsholmen i Stockholm.

Fotograf omslag Viktor Fremling Statens fastighetsverk Box 2263 103 16 Stockholm www.sfv.se

Marja-Leena Pilvesma Kulturarvschef SFV

3

Värdig Entré – Nytänkande och nyskapande

Text: Finn Petrén, Ordförande, Design for All Sverige

Enligt FN ska personer med funktionsnedsättning ha rätten att leva självständigt och på lika villkor som alla andra. Projektet Värdig Entré har valt att gå länge än så. Med ledord som tillgänglighet, delaktighet, värdighet, nytänkande och mervärde, ville man skapa ­värdiga lösningar med hänsyn till alla, men även till våra unika kulturhistoriska byggnader.

hur kommer det sig att planering och utformning av stadsmiljöer och

­ ublika byggnader i så hög grad fortfarande utgår från en genomsnittsp människa? Och varför ses fortfarande tillgänglighet och användbarhet som något som bara rör en mer eller mindre väl definierad grupp människor med funktionsnedsättningar?

Tillgänglighet och användbarhet ligger i allas intresse. Det angår oss alla.

Gör rätt från början! Det lönar sig alltid. Ta med viktiga intressenter och olika kompetenser i designprocessen! Då blir resultatet bättre för alla. i det visionära projektet värdig entré har en bred syn på tillgänglighet

tillämpats. Mycket tack vare den ideella organisationen Design for All ­ verige, vars vision är att hela samhället ska fungera för alla människor.

S ­Organisationen utmanar i första hand politiker och andra beslutsfattare inom både offentlig och privat sektor. Utan kloka beslut och utan smarta beställningar blir det ”business as usual”, resultaten håller inte måttet och felen blir dyrbara att rätta till i efterhand. Med bättre beställningar flyttas utmaningen över till utförarna. Här finns en stor utmaning för kreatörerna bland Sveriges arkitekter och designer. Det är de som måste kunna l­everera när uppdragen kommer. design för alla är en designprocess med rätt parametrar, där det är klart uttalat i beställningen att lösningen ska fungera för alla. Design för Alla som process kännetecknas av att de viktigaste intressenterna är med från början.

Här ingår också representanter för krävande användare som experter på sina egna behov. Det är i en sådan samverkan mellan olika perspektiv och kompetenser som de bästa resultaten och de innovativa lösningarna uppnås.

En av Värdig Entré-projektets viktigaste funktioner var att visa sambandet mellan smarta beställningar och lyckade resultat, det som är kärnan i Design för Alla-konceptet. I Värdig Entré fanns inget facit från början. Inga standarder eller checklistor att bocka av. Uppgiften var att forma en process som kunde hantera den stora utmaningen att förena antikvariska hänsyn med moderna krav på tillgänglighet för alla – och vi lyckades! projektet värdig entré har varit ett fantastiskt tillfälle att demonstrera

de möjligheter som ligger i Design för Alla. Utmaningen nu är att föra ut projektets resultat och erfarenheter så att de kan inspirera till många nya projekt med liknande inriktning. Sverige behöver goda exempel. Värdig Entré är ett bra sådant som visar att ingenting är omöjligt i arbetet för att skapa ett bättre samhälle för alla.

De bästa resultaten uppstår i mötet mellan smarta beställningar och ­kreativa utförare som uppfattat utmaningen på rätt sätt. Låt nu Värdig Entré bli ett inspirerande exempel med många efterföljare! ● 4

Värdig Entré

Tillgänglighet och ­användbarhet ligger i allas ­intresse. Det angår oss alla. Gör rätt från början!

Finn Petrén

Design för Alla – begreppet Design för Alla är en vision om att hela samhället ska fungera för alla människor. I praktiken är Design för Alla ett arbetssätt som innebär att alla produkter, miljöer och tjänster utformas för att fungera för så många människor som möjligt.

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Charlotte Sjöberg tar en kopp kaffe på Hotel Skeppsholmen i Stockholm. I dag kommer ­Charlotte, som har en ryggmärgsskada och ­använder rullstol, in utan problem tack vare den väl ­integrerade lyftplattan i entrén (se sidan 10).

Om allas rätt att leva självständigt I FN:s konvention framgår det att s­ amhället ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation på lika villkor som alla andra. Även om FN-konventionen enbart handlar om personer med funktionsnedsättning, menar

Foto: Viktor Fremling

Rasmus Isaksson, förbundsordförande i DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, att konventionen sätter välbehövlig press och fokus på att mycket återstår att göra.

– Det mest oroväckande tycker jag är att vi alltmer ser att ekonomi får väga tyngre än mänskliga rättigheter och lika värde. Det hand-

lar om att bygga rätt från början för att alla ska få bidra med sina olikheter. Att bli hänvisad till andra ingångar än huvudentrén innebär att man är satt på undantag, och utan tillgänglighet begränsas många gruppers möjligheter att delta i samhället. Det borde vara självklart att ha samma värdiga entréer för alla.

5

Eldsjälar – mot samma mål

Text: Susanne Helgeson

Kan vi göra något klokt tillsammans, frågade sig Statens fastighetsverk, Stockholms stad och organisationen Design for All Sverige. Svaret på frågan stavas Värdig Entré.

ett gäng eldsjälar med starka åsikter. Så kan

l­edningsgruppen för projektet Värdig Entré ­beskrivas. Kanske var det just tack vare den ­gemensamma övertygelsen om att kunna åstadkomma något nytt, innovativt och värdigt för många människor som gjorde samarbetet så lyckat.

I k­ ombination med en tvärdisciplinär, tillåtande mötesmiljö där alla med respekt lyssnade på alla.

Resultatet lät inte vänta på sig. Både arbetsmetodik och de genom­förda värdiga ­entrélösningarna har uppmärksammats och visat att tillgänglighet och kulturvärden går att förena. En av lösningarna resulterade d ­ essutom i en serietillverkad innovation. per-anders johansson, kulturarvsspecialist

på S ­ tatens f­ astighetsverk och projektledare för ­Värdig Entré, hade t­ idigare samarbetat med Lars ­Cedergrund och L ­ ennart Klaesson från Stockholms stad. Redan inför det av r­ egeringen utlysta design­ året 2005, hade tankarna om V ­ ärdig Entré-projektet börjat formuleras. I dessa d ­ iskussioner ingick även Finn Petrén från Design for All Sverige och hans kollega Anna Bellander som utsågs till projektets kommunikationsansvariga. Denna ledningsgrupp kompletterades med ytterligare två personer – den ny­utexaminerade arkitekten Rasmus Renglin anställdes på Statens fastighetsverk och anslöt i rollen som biträdande projektledare. Och Hans A. Tell, dåvarande designsamordnare på SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, vars k­ ompetens gällande upphandling inom främst industri­designområdet och kontakt med produkttillverkare behövdes. efter att gruppen identifierat fyra pilotprojekt in-

såg man fördelarna med tvärdisciplinära arbetsgrupper där stat, kommun, arkitekter och industridesigner mötte antikvarisk kompetens och sakkunniga från olika brukargrupper. Även fastighetsförvaltare och hyresgäster deltog. Detta unika och både inom offentlig verksamhet och byggindustri okonventionella arbetssätt, inleddes vintern 2007.

– Tanken med så många olika kunskaper var att öka kvaliteten på resultatet. Trots starka, olika intressen l­yckades vi hålla ihop, behålla fokus, genomföra några fantastiska projekt och dessutom handla upp och sätta en innovation i produktion, sammanfattar Per-Anders Johansson. ● 6

Värdig Entré

Lärdomar Under resan ”Värdig Entré” hittade man svaren på frågor som aldrig tidigare ställts.

Går det att arbeta tvärdisciplinärt inom en statlig och kommunal förvaltar­ organisation ­tillsammans med ­arkitekter/ designer och ­antikvarier i kulturhistoriskt känsliga miljöer?

Ja! Kan stat och kommun samarbeta med ­användare (hyresgäster, handikapp­ organisationer) och ­ansvariga ­myndigheter som till exempel R ­ iksantikvarieämbetet?

Ja! Kan stat och kommun utnyttja några av sina egna­fastigheter gällande behovs­ analys och pilotprojekt där konkreta ­lösningar som även kan appliceras i andra miljöer föreslås?

Ja! Kan ombyggnationer genomföras och ­prototyper tillverkas för att användas i ­pilotprojektsmiljöerna?

Ja, Liljevalchs och Boställshusen/Hotel Skeppsholmen.

Kan effekten av arbetet inom Värdig Entré mätas?

Ja. Arbetsmetodiken och resultatet har fått uppmärksamhet, inspirerat andra och visat att tillgänglighet och ­kulturvärden går att förena. Dessutom har en ­innovationsupphandling gjorts som ­resulterade i en serietillverkning med stor e ­ fterfrågan. Ekonomisk samhälls­nytta hand i hand med ökad tillgänglighet!

Foto: Ida Knudsen, Elisabeth Ohlson Wallin, Lennart Johansson, White Arkitekter

Anna Bellander, dåvarande kommunikations­ ansvarig, Design for All Sverige: – Värdig Entré visade tydligt att beställarna måste bli bättre på att tänka in värdighet för alla i sina projekt. De måste helt enkelt inse att det både är smartast och mest ­kostnadseffektivt att göra rätt redan från början.

Lars Cedergrund, dåvarande projektchef för Stockholms stads tillgänglighetsprojekt: – Vi ville skapa exempel, då staten och kommunen tycker att det är ovärdigt att låta somliga gå in genom en bakdörr. Det är oerhört svårt att få tankarna om en värdig entré att vara självklara i en byggprocess – att få idén att leva vidare som ett självspelande piano.

Trots starka, olika i­ntressen ­lyckades vi hålla ihop, b­ ehålla ­fokus, genomföra några ­fantastiska ­projekt och ­dessutom handla upp och sätta en ­innovation i produktion.

Per-Anders Johansson

Hans A. Tell, designsamordnare och dåvarande designsamordnare för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign: – Det jag tyckte var det mest unika i projektet var att vi bjöd in industridesigner.

Utan deras specifika kompetens hade det aldrig blivit ett så innovativt och lyckat resultat.

Rasmus Renglin, dåvarande projektledare, Statens fastighetsverk: – Att arbeta tvärdisciplinärt i en brainstormande mötesform var lärorikt och bidrog till de goda resultaten. Jag fortsätter i min roll som arkitekt att argumentera för vikten av att beställaren förstår hur mycket man vinner på att arbeta på detta okonventionella sätt.

Finn Petrén, Design for All Sverige: – Arkitekter och industridesigner är en outnyttjad potential i tillgänglighetssammanhang, detta blev uppenbart under arbetets gång då de tillförde oerhört viktiga kunskaper och synsätt. En annan lärdom var hur mycket bättre det var att bjuda in olika brukargrupper som experter i stället för kravställare.

Per-Anders Johansson, projektledare, ­kulturarvsspecialist, Statens fastighetsverk: – Främsta lärdomar? Att alla som deltar har en förankring i sina respektive interna organisationer och att långsiktigheten i projektet tydligt kommuniceras. Att uthållighet krävs liksom kloka chefer som bland sina ettårsbudgetar planerar framåt så att medel finns.

Lennart Klaesson, dåvarande arkitekt vid Stockholms stad: – Jag kan inte nog betona vikten av att tidigt i processen involvera brukare, arkitekter, designer och tillverkare. På så sätt kunde vi få hjälp att handla upp något som inte fanns.

Innovationsupphandling blir annars väldigt knepigt med tanke på den rätt stelbenta LOU*. *lag om offentlig upphandling.

1

1

Stockholms stadshus. Illustration, förslag till ny ramp som ansluter till den befintliga trappan.

Pilotprojekten Här är de fyra pilotprojekten – unika byggnader med stora ­utmaningar. Återvändsgränder, innovationer och några omtag i processen för att ­ bygga smart och snyggt med tanke på både människor och historia.

Text: Susanne Helgeson

Samtliga resultat av a ­ rbetsgruppernas lösningar till pilotprojekten finns på www.sfv.se/vardigentre

8

Värdig Entré

Fotomontage Stockholms stadshus: White Arkitekter

2

3

4

5

2 Liljevalchs konsthall En mycket uppskattad lösning med både ramp och hiss som smälter in i den strikt klassicistiska ­arkitekturen. Se sid 14.

U

3 Södra Bankohuset Här stötte man på patrull eftersom en mer tillgänglig entré även krävde omfattande ingrepp på Järntorget.

rvalet av byggnaderna gjordes utifrån tuffa tillgänglighetsutmaningar i kombination med höga antikvariska och estetiska kulturvärden, berättar projektledaren för Värdig Entré, Per-Anders Johansson från Statens fastighetsverk, SFV. – Eftersom Stockholms stad var med från första början var Stadshuset självskrivet liksom Liljevalchs konsthall där man tidigare försökt men inte lyckats i sin tillgänglighetsanpassning. Vi på Statens fastighetsverk valde vårt eget huvudkontor, världens äldsta riksbanksbyggnad i Gamla Stan – Södra Bankohuset. För

Foto: Nina Broberg / Illustration: Gajd arkitekter

4 Boställshusen Här­­ ­installerades en lyftplattform som utvecklades som koncept i Södra Bankohuset.

Se sid 8.

att decentralisera projektet en smula valdes även det mycket intressanta och utmanande Göteborgs residens, statligt byggnadsminne, byggt 1650. de fyra pilotprojekt som ingick hade vart och ett en arbetsgrupp bestående av mellan sex och elva specialister inom olika områden. Alla med ett och samma mål – värdiga lösningar för människa såväl som för byggnad och som kan tillämpas i olika miljöer.

Men under arbetets gång stötte man på patrull. För att göra Bankohuset i Gamla stan mer tillgängligt var man tvungen att göra alltför stora markåtgärder på Järntorget. I stället valdes Boställshusen på Skeppsholmen ut som pilotprojekt.

Med Stockholms stadshus, en av huvudstadens mest välbesökta bygg-

5 Residenset i Göteborg Här blev lösningen en trapplift som följer trappans riktning. Liften togs fram för att fungera i längre trappor.

nader med över 300 000 besökare per år, hamnade man i en återvändgränd eftersom bygglov aldrig beviljades. Här ville man på borggården ersätta den befintliga stålrampen med en ny typ av hiss samt en elegant inskuren ramp på skrå, i och av samma material som den monumentala entrétrappan, samt en ny typ av rund hiss utanför personalmatsalen.

– vad som återstår i nuläget är att analysera. Varför vi fick bygglov för Liljevalchs men inte för Stockholms stadshus? Och varför var ingen tillverkare intresserad av att serieproducera hissen till Liljevalchs med alla nytänkande fördelar den har? Svar på dessa frågor skulle definitivt hjälpa andra som vill ta över stafettpinnen, säger Per-Anders Johansson. ●

9

En av nyckelpersonerna i arbetet med Boställshusen var Per-Olof ­Bengtsson som är ­rullstolsburen.

Han roll var att bidra med k ­ unnande om förutsättningar och villkor för den som tar sig fram med rullstol.

Ett lyckat case

Följ med steg för steg mot tillgänglighet och möt ­profilerna bakom en ­ovanligt lyckad innovation.

V ­ älkommen till ­Boställshusen på Skeppsholmen.

Text: Susanne Helgeson Foto: Nina Broberg

11

E

n regelrätt innovation med en stor p ­ otentiell

marknad. Så beskrivs den lyftplattform som uppfanns under projektet Värdig E ­ ntré.

I dag serietillverkas den och har blivit en ­försäljningsframgång. Den smäckra och nytänkande produkten ökar i dag tillgängligheten i allt från kyrkor, butiken Svenskt Tenn till prins Eugens Waldemarsudde. Och är inom kort på väg till Musée de la Défense i Paris och som inspiration för Notre Dame.

Idén till lyftplattformen utvecklades i arbetsgruppen för ett av Värdig Entrés fyra pilotprojekt – Södra Bankohuset i Stockholm där Statens fastighetsverk har sitt huvudkontor. För att realisera lyftplattformen krävdes dock en ombyggnad av torget utanför, vilket blev alltför omfattande. I stället valde man att installera den i byggnaderna för Karl XII:s drabanter – Boställshusen på Skeppsholmen, mer kända som Långa raden. Utmaningen här var tre trappsteg som måste övervinnas. Tack vare lyftplattformen har man i dag en hotellreceptionen för alla. mannen bakom uppfinningen, industridesignern

Ralf Rosenberg, berättar att han formulerade den tekniska och funktionella princip som låg till grund för Statens fastighetsverks upphandling av en produkt som inte fanns – en så kallad ­innovationsupphandling.

– De svenska reglerna tillåter ett människolyft på 50 centimeter utan att skyddande räcken krävs. Och jag visste att det fanns industriella lyftbord drivna av saxliftar – tänk om man slog ihop detta! Jag är ingen konstruktör men säkerställde att mitt förslag gick att lösa rent tekniskt.

En stor utmaning var att göra så lite åverkan som möjligt i golvet – djupet fick vara högst 150 millimeter för att inte skada byggnadens ­bjälklag. Arbetet resulterade i ett principunderlag som Statens fastighetsverk använde när de tog in offerter från ett antal olika tillverkare. Det danska företaget Guldmann A/S valdes, dels för 12

Värdig Entré

att de är specialiserade på att utveckla lösningar för personer med funktionsnedsättning, dels var de mest etablerade och hade den lämpligaste produktionsapparaten, berättar Ralf Rosenberg och tillägger att förutsättningen för både serietillverkning och spridning beror på att grundproblemet är så pass vanligt – att tre trappsteg med en sammanlagd höjd på cirka 50 centimeter är så ofta förekommande i kyrkor och äldre hus.

Ralf Rosenberg sammanfattar sina erfarenheter från projektet Värdig Entré med orden inspirerande, stimulerande och innovativt.

– Redan från början var det en ny erfarenhet att som industridesigner bli offentligt upphandlad. Även arbetssättet var nytt, berättar han och lyfter fram det stimulerande samarbetet med gruppens arkitekt Erland Montgomery på AIX Arkitekter.

– Jag fick en oerhörd respekt för hans arkitekturhistoriska kunnande, hans sätt att förutsättningslöst närma sig problematiken och hans kunskaper om vad man får och inte får. andra nyckelpersoner var arbetsgruppens

brukar­representanter, bland annat Per-Olof Bengtsson som är rullstolsburen. Hans roll i Värdig Entré har varit att bidra med kunnande om förutsättningar och villkor för den som tar sig fram med rullstol.

– Vi brukare har funnits med i ett tidigt skede – redan före upphandlingen. Nu när vi ser vad arkitekter och designer har gjort, är det bara att tacka för ett bra jobb, säger Per-Olof Bengtsson.

Modellen att ha med brukare tidigt i processen har prövats flera år tidigare, i ett samarbete mellan organisationer för personer med funktionsnedsättning och Statens fastighetsverk.

Samarbetet ledde till ett ökat kunnande om tillgänglighet, och en finare känsla även för de behov som inte har direkt med funktionsförmåga att göra.

Per-Olof Bengtsson poängterar särskilt betydelsen av lösningarnas elegans: – Värdighet är att få känna sig bekväm bland alla andra besökare när man kommer in någonstans. Vi vill inte ha lösningar som förfular miljön. Det är heller inte värdigt att ta sig upp i en hackande hiss – det är en så oerhört viktig insikt. ●

Ralf Rosenberg

Erland Montgomery

1

I viloläge är den infälld i golvet. Tack vare ­metallkanter är den ändå tydligt markerad.

2

Användaren placerar sig på plattformen, trycker på en av bygelns ­knappar. Avåkningsskyddet hindrar ­användaren från att rulla av.

3 + 4 + 5 Lyftplattformen höjs upp och åt sidan över trappstegen, med 24 volts elmotorer som driver saxliften.

6 + 7 Slutligen angör den mjukt, skyddet åker ned och användaren kan rulla av.

Foto Britt-Marie Hansson, AIX Arkitekter / Foto sid. 13: Nina Broberg

1

2

3

4

5

7

6

2

1

1 Från vänster: Rolf Carlberg, Kvalitetssamordnare, Hasse Gozzi, Byggledare, Gunhild Skoog-Jägbeck, Arkitekt, Ralf Rosenberg, Industridesigner, Per-Anders Johansson, Projektledare, Jørgen Guldmann, CEO Guldmann A/S, Jens Blirup, R&D Ingenjör, Hans Tell, Designsamordnare, Erik Annander, ­Platsschef 2 Ole Bøgh, Industridesigner, Jens Blirup, R&D Ingenjör, Mårten Johansson, Försäljningsingenjör 3 Christina Tegnhammar provar liften.

Guldmann antog utmaningen att ­producera lyftplattformen. Ett klokt ­beslut som lett till ett utvecklat ­varumärke – Stepless.

M

an måste tro på möjligheten och våga investera för att komma framåt, säger Jørgen Guldmann, Director Guldmann A/S. Han är mannen bakom företaget som tog sig an utmaningen att producera den plattform som tagits fram i arbetet med Värdig Entré.

– Tack vare Värdig Entré fick vi ny kunskap om ett helt nytt sätt att handla upp produkter utifrån en äldre byggnads specifika krav. I dag har vi ett utvecklat varumärke för tillgänglighetsprodukter – Stepless – där lyftplattformen ingår.

Tidigare arbetade vi endast med standardlösningar men efter erfarenheterna av det här projektet skapades ett nytt affärsområde som tar sig

14

Värdig Entré

an unika, kundanpassade lösningar, berättar han och tillägger att funktion, säkerhet och kvalitet är ledorden för Stepless-produkterna.

– Det jag tyckte var synd i projektet Värdig Entré var att så få tillverkare var intresserade av att utveckla nya produkter. han får medhåll av lars simeonsson på Guldmann Sverige AB som tillägger att lyftplattformen är ett bra exempel på hur stafettpinnen tagits över av andra beställare med behov av tillgänglighetslösningar i kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

– Värdig Entré-projektet har verkligen bidragit till att utveckla marknaden för attraktiva tillgänglighetsprodukter, och reaktionerna på lyftplattformen fortsätter att vara mycket positiva. ●

Jørgen Guldmann

Lars Simeonsson

Boställshusen Östra och västra Boställshusen, ­eller Långa raden i folkmun, ritades av ­Nicodemus Tessin d.y. som under ­studieresor sett hur franska soldater bodde i långa längor. Byggnaderna, uppförda 1699–1702, var ­ursprungligen tänkta som kaserner för Karl XII:s ­drabanter, den 200 man starka ­elitkåren.

Så användes de dock aldrig ­eftersom Sveriges krig med Ryssland och ­nederlaget vid Poltava innebar att få drabanter återvände till hemlandet.

I stället fick Stockholms stad ­husen som där inhyste stadens fattiga ­under tio år. Därefter tog kronan över och använde husen som ­logement åt olika ­regementen, s­keppsgosse­ skola och bostäder för högre ­befattningshavare i galärflottan. Även Kulturrådets ­verksamhet var förlagd till ­Boställshusen 1980–2006. Inför Statens ­fastighetsverks planer på att ­renovera en mängd olika byggnader på ­Skeppsholmen fanns en önskan att ge ön ett större dygnet-runt-liv. ­Krogkoncernen Nobis såg då chansen att realisera ­Hotel ­Skeppsholmen, ­invigt hösten 2009. Detta ställde krav på ­ombyggnation som både tog hänsyn till de kulturhistoriska värdena och ­dagens högt ställda krav på internationell ­hotellstandard med tillgänglighet för alla besökare.

3

Foto: Nina Broberg

15

d re a Fö ggn by om

Konsten att lyckas Källarvåningens personalingång och lastintaget på husets ­ baksida är inte längre något alternativ – nu kan alla gå in genom samma ­entré med värdighet på Liljevalchs.

Text: Susanne Helgeson Foto: Nina Broberg

En onödigt hög tröskel sänktes och en tung dörr ersattes med en automatisk. Dessutom installerade man en ramp och en inglasad hiss som klarar allt från barnvagnar till tunga konstföremål.

Den nuvarande mer tillgängliga entrén skulle få väl godkänt av konsthallens arkitekt Carl Bergsten.

Foto: Per-Anders Johansson

D

et går att ta sig an

stora utmaningar och lyckas – Värdig Entrés pilotprojekt, Liljevalchs konsthall, är ett ovanligt lyckat exempel på just det.

De besökare som inte kunde ta sig in via huvudentrén, fick ta vägen via källarvåningens personalingång och lastintag på husets baksida. Projektets utmaning var att skapa en värdig huvudentré för alla besökare. i processen analyserades olika brukare och deras behov och en marknadsundersökning gjordes som visade att möjliga produkter fanns men var svåra att integrera i kulturhistoriska byggnader. Det slutgiltiga konceptet byggde

på idén om tre alternativa vägar in i entrén, alla med samma start och slutpunkt; den ursprungliga trappan där en onödigt hög tröskel sänkts, en även bland skejtare mycket populär ramp med en svag lutning, samt en inglasad hiss som klarar allt från barnvagnar till tunga konst­före­ mål. Utöver detta ersattes de tidigare tunga automatiska dörrarna, vilket ytterligare underlättade för alla. detta pilotprojekt skiljer sig mot de andra eftersom arbetsgruppen här lyckades med bedriften att få tillstånd att genomföra den stora exteriöra förändringen, något som både besökare, personal och konsthallschef är mycket tacksamma över. Förbättringen har lett till att antalet besökare har ökat markant och att byggnaden fått ett funktionellt och arkitektoniskt mervärde. ●

17

om Un by de gg r na d

2

1

Ett framgångrikt projekt där man ­lyckades få tillstånd att genomföra de omfattande exteriöra ­förändringarna som krävdes. Nu välkomnas alla ­besökare via samma dörr vilket har lett till att antalet besökare har ökat.

1 2 3 4

18

Stenbeläggningen på den gamla trappan är demonterad.

Den nya stenbeläggningen är höjd till tröskelfri nivå.

Den nya rampen är uppförd och stenbeläggning återstår.

Beläggning av granithällar, lutning 1:20.

Värdig Entré

5 Det färdiga resultatet. Trappen är återmonterad till tröskelfri nivå, hissen är installerad (tekniskt klassad som en lyftplattform i schaktet) och rampen utmed fasaden är uppförd.

3

4

Liljevalchs, 1916.

Liljevalchs konsthall Arkitekt Carl Bergsten fick ­ ppdraget att rita ­konsthallen u ­efter att ha placerat sig på ­delad första plats i en ­arkitekttävling.

Juryn tilltalades av det ­svängda koppartaket, ­byggnadens ­proportioner och yttre ­utsmyckningar, pelarraden mot Djurgårdsvägen och den ­inplacerade bysten av ­donatorn Carl Fredrik ­Liljevalch. ­Byggnadens ­elegans ­representerar övergången från nationalromantiken till ­tjugotalsklassismen och räknas till den moderna arkitekturens genombrottsverk i Sverige. ­Invigd 1916 som landets första ­självständiga och offentliga konsthall för samtidskonst ­tillhör den i dag Stockholms stads ­kulturförvaltning.

5

Foto Nina Broberg

19

Trött på bakvägar Lars Löfström blev nyligen den förste svensk i rullstol att nå toppen av Kilimanjaro. Hemma engagerar han sig i att få bort trösklar och hindrande trappor från offentliga miljöer.

Text: Marika Sivertsson Foto: Viktor Fremling

T

rappan är ett av våra äldsta hjälpmedel. Om vi inte bygger trappor får vi gå i en sluttning. Men en trappa är en anpassning som utestänger vissa människor; det är klokare i det läget att bygga en ramp.

Lars Löfström, som också är mångfaldig guldmedaljör i både Paralympics och VM, vill vända på perspektivet: När man ser trappan som normen för anpassning av miljön till människor, måste slutsatsen bli att vissa anpassningar uppfattas som nödvändiga och andra inte.

– Med en sådan syn på byggande blir jag en onödig människa, konstaterar han. I grunden är det frågan om vilket synsätt vi ska ha: Vad är jag för män­ niska i dina ögon? Och om du skadar dig, vem är du?

lars löfström gläds åt Värdig Entré – dels för att det handlar om tillgänglighet i kultur­historiskt känsliga miljöer, och dels därför att man inte gör skillnad.

Alla räknas.

Han är en flitig besökare på ­Liljevalchs konsthall, som är ett av Värdig Entrés pilotprojekt.

– Tidigare fick jag ta mig in genom personalingången på baksidan. Därifrån fick man rulla en bra bit för att komma fram till receptionen, som ju är placerad i anslutning till huvudentrén för att

I grunden är det frågan om vilket synsätt vi ska ha: Vad är jag för människa i dina ögon? Och om du skadar dig, vem är du? välkomna besökare, berättar han.

Det är vanligt att en ramp förpassas till baksidan av byggnader, där den inte stör exteriören.

– Men många som sitter i rullstol blir fort trötta av ansträngning. När man väl kommer fram till utställningen eller vad man nu ska till, kanske krafterna har sinat, säger Lars Löfström.

En sådan fysisk uppdelning är också en spegling och en förstärkning av den mentala, menar han. Har vi väl fått syn på det, då kan saker börja hända på riktigt. För det mesta är möjligt, enligt Lars Löfströms erfarenhet.

2010 gav han sig ut på The Inclusion

Tour – han rullade från Casablanca i Marocko till Stockholm med målgång i Kungsträdgården, och gjorde samtidigt en egen jämförelse av tillgängligheten i de elva länder han besökte. Stockholm ligger enligt Lars Löfström bra till, men vi leder inte ligan. Det gör däremot flera städer i Spanien, bland annat Barcelona.

– Hela staden anpassades inför Paralympics 1992, det är en fantastisk stad för personer med rullstol! Spanien överhuvudtaget är bra, även ute i landet. men nivån varierar, och tyvärr är de

hemska exemplen oftast nya byggnader och miljöer: – Ta dessa stora, breda trappor som ska byggas som offentlig utsmyckning överallt, säger han.

– Det finns möjligheter att bygga in en osynlig ramp; Frihetstorget i Estland har nivåskillnader liknande Sergels torg, men också en fantastisk trappa.

Varje steg ned i trappan är ett steg på rampen. Den är till för alla. Jag blir så glad när någon har tänkt till! Som i Rom. C ­ olosseum är 2 500 år, där finns jättefina hissar. det senare är en känga till de politiker och tjänstemän som säger ”Det går inte” eller ”Byggnaden är kulturminnesmärkt, vi får inte”.

– Det är de vanliga svaren på min fråga ”Varför”. Idén med Värdig Entré är verkligen ett steg på rätt väg, det gör mig jätteglad! ●

Lars ”Lövis” Löfström, 58 år, är utbildad idrottslärare och arbetar med rehabilitering av patienter med neurologiska skador och sjukdomar på Olivia ­Rehabilitering. Han tillhörde den svenska världseliten i ett antal idrotter: 1972 vann han SM-guld i rullstolsslalom och guld i Paralympics. 2013 besteg han med sin rullstol Afrikas högsta berg Kilimanjaro som mäter 5 895 meter över havet. Han lever tillsammans med Susanne och barnen på Lidingö.

Värdig Entré

21

En kaxig vision Stockholms stad tog ett stort kliv f­ ramåt i ­visionen om ett ­Stockholm för alla – mycket tack vare ­samarbetet med ­Värdig Entré.

Text: Marika Sivertsson Foto: Björn Olin / Folio

Text: Marika Sivertsson Foto: Xxx

22

Värdig Entré

S

ockholms stad fick ett uppdrag: att göra Stockholm till världens mest tillgängliga huvudstad. Budgeten var 100 miljoner kronor om året i tolv år. Man fick nästan fria händer, redan från start.

– Det var fantastiskt, säger Lars Cedergrund, projektchef för Tillgänglighets­ projektet.

I projektet fick man bryta ny mark – uppdraget var brett, men kunskaperna om frågorna kunde ha varit bättre.

Utmaningarna var stora – Stockholm är kuperat, här finns mycket vatten och gammal bebyggelse. Uppdraget var att åtgärda allt: gator, parker, byggnader, kommunikationer. Men hur?

– Vi fick ta kontakt med handikapporganisationer och handikappråd för att ta reda på vad som behövde göras. Det var fantastiskt att få så mycket pengar att arbeta med, men vi visste först inte var vi skulle börja. Det vi har lyckats bäst med är det som berör många människor, som övergångsställen, busshållplatser och ledstråk för personer med synnedsättningar.

stockholms stad hade hunnit en bit när Statens fastighetsverk inledde arbetet med Värdig Entré några år senare. Arkitekten Lennart Klaesson arbetade också i stadens projekt och kom att ingå i ledningsgruppen för Värdig Entré, som på flera sätt har anknytning till Tillgänglighetsprojektet. Som projekt­ ledare för pilotprojekten Liljevalchs och Stadshuset har han fått medverka till ett lyft för tillgängligheten på ett av de allra svåraste områdena: unika och känsliga miljöer.

– Det hävdas så ofta att man inte får förändra, att man riskerar att förstöra och förfula, men vår ingång var att det går visst! Den stora utmaningen var att det fanns så få bra exempel, och att det saknades produkter som passar i dessa känsliga miljöer, berättar Lennart Klaesson.

– Alla befintliga hissar och ramper var utseendemässigt inte tillfredsställande. Men Stockholms stad och Statens fastighetsverk är två stora huvudbeställare. När vi gick ut g­ emensamt blev det lättare att få med sig arkitekter, d ­ esigner och producenter, säger Lars Cedergrund. och med den styrkan tvekade man inte att tillsammans ta

Tillgänglighetsprojektet har bidragit till ett mer tillgängligt Stockholm. Här är några av projektets goda initiativ:

• Fler bänkar med armstöd.

• Fler toaletter som kan användas även av rullstolsanvändare.

• Lekplatser för barn med funktions­ nedsättningar.

• Släta granithällar i gångytor för att ­underlätta för rullstolsanvändare vid ­exempelvis Stockholms stadshus, ­Stockholms slott och Södra valvet.

• Instiftade Sankt Julianpriset som ska gå till dem som gör sina lokaler tillgängliga.

Ett Stockholm i världsklass

sig an de kulturhistoriskt intressanta byggnader som fick bli pilotprojekt i Värdig Entré. En av de svåraste förutsättningarna i Stockholm – gammal bebyggelse – har visat sig överkomlig.

– Det intressanta med pilotprojekt där man väljer så svåra uppgifter som vi har gjort är ju att om vi klarar det här, då borde det också fungera på anLars Cedergrund dra ställen. Vi vill också betona att det handlar om design för alla, inte ”handikappanpassning”, säger Lennart Klaesson och menar att förbättrad tillgänglighet för personer med barnvagnar, rollatorer, rullstolar, rullväskor, med mera, innebär en stor samhällsvinst. Det blir lättare för alla. Det skapar kulturella, sociala och ekonomiska värden Lennart Klaesson – och en bättre atmosfär i samhället. ●

Foto: Ida Knudsen, Lennart Johansson

23

Hög vinst med låga trösklar Det går inte att vara snobbig om man vill göra bra affärer. ­ Hotel Skeppsholmen och Liljevalchs konsthall sticker ut, både med superelegant hiss och skejt-vänlig ramp.

F

ör oss har tillgänglighet ­varit jätteviktigt ekonomiskt.

Det är enkelt för alla att komma hit, och vi känner att vi har fler besökare med funktionsnedsättning än vi annars skulle ha haft, säger, Joachim Olausson, vd för Hotel Skeppsholmen i Stockholm, ett av pilotprojekten i Värdig Entré.

Tillgängligheten är genomförd från uteservering och matsal, till skridskopaviljong och entré. Flera rum är tillgängliga, det går att ta sig med bil till entrén och ramper överbryggar nivåskillnader.

joachim olausson tror att många hotell skulle vinna på att gästerna välkomnas bättre – den som lägger ut en tillfällig ramp ”när det behövs” har samtidigt gett en indikation på att alla besök inte är lika viktiga.

– Tyvärr förekommer det. Och när det finns hissar är lösningen som regel inte så snygg. Men jag tror inte att det beror på ovilja så mycket som på att produkterna inte har funnits, säger han med hänvisning till innovationsinslaget i Värdig Entré.

– Vi är först i Sverige med vår super­ eleganta hiss!

Den är nedsänkt i golvet och helt osynlig tills den stiger, och går därefter vågrätt in mot avsatsen.

Det kommer ett Joachim Olausson par personer i

24

Värdig Entré

Text: Marika Sivertsson Foto: Nina Broberg

Alla är v­ älkomna.

I termer av ­affärsnytta får vi förstås fler ­besökare när vi är mer ­tillgängliga.

Hotel Skeppsholmen i Stockholm är en blandning av modern design av Claesson ­ Koivisto Rune i en historisk byggnad från 1699. Huset byggdes som k ­ asern för Karl XII:s drabanter och a ­ nvändes därefter som fattighus för ­pestsmittade och som krigsrätt. 2009 öppnades ­byggnaderna för första gången för ­allmänheten. I dag rymmer byggnaden hotell, bar och restaurang.

Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm tillhör Stockholms stad och invigdes 1916 som den första ­självständiga och offentliga konsthallen för s­ amtidskonst i Sverige. Byggnaden är ritad av ­arkitekten Carl Bergsten och l­ igger på ­Djurgården i Stockholm. Här inleds varje nytt konstår med den välkända jurybedömda Vårsalongen.

veckan och tittar på den, från bostadsrättsföreningar och museer till intresserade privatpersoner. även liljevalchs konsthalls entré pryds av en ny hiss och en ramp, väl integrerade i exteriören som i övrigt är intakt sedan huset uppfördes 1916, då som en radikalt modern och samtidigt klassisk byggnad.

– Alla är välkomna, alla kan komma in. I termer av affärsnytta får vi förstås fler besökare när vi är mer tillgängliga, säger Liljevalchs chef Mårten Castenfors.

Liljevalchs har haft en kampanj för anpassningarna på hemsidan, med en twist – olika personer betygsätter rampen, bland annat ett par skejt-åkare. Det är tydligt att konsthallens profil stärks av tillgängligheten.

– Vi ska inte vara snobbiga, vi ska ha låga trösklar och alla ska vara välkomna.

Det är så vi utmärker oss. Vår strategi har varit att anpassa Liljevalchs till vår tids krav men samtidigt bevara byggnadens särart. mårten castenfors prisar skönheten

i hissen och rampen när han påpekar hur viktig den estetiska lyhördheten är. Samtidigt är han bekymrad över att just den aspekten ofta förbises – det är inte bra om tillgänglighet är förfulande, säger han.

– Naturligtvis kostar det, men det får man i så fall ta. I min värld är allt möjligt. Om man har en vision så fixar Mårten Castenfors det sig! ●

Foto: Max Plunger, Mats Liliequist

1

2

3

1

2

Bohus fästning, Kungälv Fästningen började byggas år 1308 med avsikt att vara ointaglig, vilket den också har varit för vissa personer sedan dess. ­SFV lät bygga ett timrat torn och installera en hiss som gör det möjligt för alla att ta sig högst upp.

Sofia kyrka Lyftplattform som gör att alla besökare kan komma upp till altaret. Lyftplattformen har samma tekniska utformning som Folkoperans utetrappa.

3

Elite Hotel, Stockholm Lyftplattformen är identisk med ­Boställshusen. Se sidan 10.

Ringar på vattnet Bohus fästning, Kalmar slott och ­Göteborgs rådhus – Värdig Entré har inspirerat andra att tänka nytt.

Text: Susanne Helgeson

Lyftplattformen som uppfanns under projektet Värdig Entré serie­tillverkas i dag och har blivit en försäljningsframgång.

Den n ­ ytänkande ­produkten ökar i dag tillgängligheten i allt från kyrkor, b ­ utiker och fästningar. Vill du se hur ­lyftplattformen ­fungerar? ­Gå in på Youtube och sök på produktens namn – Stepless LP50H.

26

Värdig Entré

Maria de Val

5

8

7

6

5

6

Prefektvillan i Uppsala En lyftplattform placerad utomhus vid yttertrappan gör det möjligt för alla att komma in via huvudentrén.

7

Folkoperan, Stockholm Lyftplattform inbyggd i ­yttertrappan.

S

tatliga myndigheter har ett ansvar att göra bra saker med alla våra skattepengar och Värdig Entré är ett unikt och tydligt exempel på detta, säger Maria de Val på Ferrum Arkitekter i Göteborg. Hon ingick som arkitekt i arbetsgruppen för pilotprojektet ­Residenset i Göteborg men hennes roll har de senaste åren utvecklats.

– i dag arbetar jag nästan uteslutande som sakkunnig i tillgänglighetsfrågor och ofta föreläser jag i frågan. Då

8

Svenskt Tenn, Stockholm Lyftplattform placerad inne i ­butiken. Identisk med lyftplatt­ formen i Boställshusen.

Se sidan 10.

Kalmar slott Hissen som installerats gör att alla besökare kan besöka Gröna salen, Slottskyrkan, Borgstugan, Sturesalen och Gyllene salen.

Hissen kan även användas som en utrymningshiss för funktionshindrade.

kan jag visa hur statens pengar kan användas till något innovativt som kommer många till godo. Något som också marknaden kan ta till sig och utveckla, berättar Maria de Val som bland annat har gjort en inventering av 96 av landets kyrkor och funnit att 30 av dessa har ”det klassiska” problemet med några steg upp till altaret.

Värdig Entré k­ ommer att ge många av våra ­kulturhistoriska ­byggnader ett lyft framöver.

– det vanligaste sättet att lösa detta är att använda sig av en billig ramp.

Jag förespråkar i stället andra möjligheter som bättre smälter in i det estetiskt högtidliga rummet. Värdig Entré är ett unikt projekt som kom-

mer att ge många av våra gemensamma kulturhistoriska byggnader ett lyft framöver. Samhället i stort vinner på den här typen av investering, säger Maria de Val. ●

27

Att upphandla innovation

Text: Susanne Helgeson Foto: Nina Broberg

Hur gör man en statlig upphandling av något som inte finns? Värdig Entré är ett ­lysande exempel på just detta. Nu har man fått i uppdrag från regeringen att rapportera i­ nnovationsinsatser.

Att föra s­ amman både a­ rkitekter och ­industridesigner med brukare och ­antikvarier, är ovanligt inom både ­byggrelaterad och offentlig ­verksamhet. våga handla upp innovation – skapa bättre miljöer och produkter för många människor!

Eftersom vi inte kan förlita oss på att marknaden agerar är det offentliga ansvaret stort i denna viktiga samhällsfråga, säger Lisa Daram, arkitekt och kanslichef på stiftelsen Arkus, ett självständigt forum för forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad. Arkus är en av många organisationer som sprider information om Värdig Entrés resultat i sina kretsar, i detta fall hos arkitekter.

– Vi skulle gärna se en så innovativ och hållbar utveckling som möjligt av den byggda miljön, och om den offentliga sektorn ska kunna bidra måste någon form av stöd erbjudas – framför allt när det gäller innovationer, produkter som inte redan finns. Alla vi som håller på med den här typen av frågor ser att behovet av kunskap om upphandling, utveckling och genomförande av innovationer är stort, säger hon och specificerar att det handlar om allt från form och innehåll till vilka kompetenser som behövs.

– Kanske krävs här en ny form av specialisering, en yrkesgrupp med specifik kunskap, säger Lisa Daram.

28

Värdig Entré

– Värdig Entré kan fungera som ett lärande exempel för både offentliga beställare, näringsliv, användare och politiker. När projektet genomfördes drevs man av viljan att få fram ett bra resultat, med hänsyn tagen till kulturhistoriska miljöer och användare. Detta i kombination med en uttalad värdegrund som handlar om att alla människor ska kunna gå in i en byggnad på ett värdigt sätt. När marknaden inte kunde erbjuda bra lösningar var man helt enkelt tvungen att se till att sådana arbetades fram, berättar Lisa Daram och avslutar: – Under projektets gång såg man att den tvärdisciplinära arbetsmetoden med den breda kunskapsbasen var synnerligen innovativ. Att föra samman både arkitekter och industridesigner med brukare och antikvarier, är ovanligt inom både byggrelaterad och offentlig verksamhet.

Innovativt samhällsklimat

Strax innan jul 2013 utgick ett uppdrag från regeringen till en rad av landets myndigheter.

Statens fastighetsverk var en av dessa som ålades att ”rapportera innovationsinsatser” i årsredovisningen 2014. Statens fastighetsverks tf generaldirektör, Björn Anderson, menar att den offentliga sektorn har en viktig roll i skapandet av ett kreativt och innovativt samhällsklimat.

– Värdig Entré är en tydlig innovationsinsats inom vår verksamhet tack vare ambitionen om förnyelse av tillgänglighet. I denna skrift redovisar vi våra erfarenheter av projektet och blickar även framåt och formulerar idéer om hur vi ska fortsätta arbeta både innovativt och med innovationer. Det finns mycket att göra, ta området med energieffektivisering som exempel.

Där finns ett stort behov av nya produkter som möjliggör moderna energilösningar i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger han och menar att Värdig Entrés arbetsprocess kan skapa samhällsnytta om den sprids och tillämpas i andra innovationsprojekt.

– Genom projektet har Statens fastighetsverk visat att vi som myndighet inom den offentliga sektorn kan agera drivkraft för både utveckling och användning av innovationer. Det handlar om att våga modernisera och vara öppen för nya arbetsmetoder, funktioner och produkter, avslutar Björn Anderson. ●

Lisa Daram

Björn Anderson

I Värdig Entré drevs man av viljan att få fram ett bra resultat, med hänsyn tagen till kulturhistoriska miljöer och användare. När marknaden inte kunde erbjuda bra lösningar var man helt enkelt tvungen att se till att sådana arbetades fram.

Foto: Ida Knudsen, Jeanette Hägglund

En provisorisk ramp i full skala utprovas av ­användarna, P-O Bengtsson, Dagny Mörck, Lennart Klaesson.

I oktober 2012 presenterade näringsdepartementet Den nationella innovationsstrategin med syfte ”att bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Sverige med sikte på år 2020. En långsiktig plan för hur hela samhället ska utvecklas genom nya lösningar i allt från fabriker och vårdcentraler till myndigheter och tjänsteföre-

tag.” Kort sagt en uppmuntran till flera, både individer och organisationer inom näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle att utvecklas och mer effektivt bidra till nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan.

I december 2013 fick Statens fastighetsverk uppdrag från regeringen att ”rapportera

innovationsinsatser”. I årsredovisningen 2014 ­rapporteras om hur myndigheten bidragit till att förverkliga den nationella innovations­ strategin med inriktning på statlig fastighets­ förvaltning. Statens fastighetsverk ska vidare beskriva inom vilka områden som det finns störst behov av att utveckla fastighets­ förvaltningen genom innovation.

29

Ny ramp utanför Liljevalchs konsthall.

30

Värdig Entré

Tänk till från början

Text: Susanne Helgeson Foto: Nina Broberg

Arkitekten Rasmus Renglin trodde att tillgänglighet är ett problem.

Hans arbete med Värdig Entré blev därför en aha-upplevelse.

Arkitektkåren borde oftare fråga sig vem man arbetar för. Självklart är kontraktet med beställaren v­ iktigt och bör stå i fokus men man får inte glömma bort kontraktet med ­samhället och brukarnas bästa. hur gör vi för att göra rätt från början?

För att i framtida projekt tänka in användbar tillgänglighet redan på skisstadiet? Och se det som en kreativ utmaning i stället för ett problematiskt krav? Dessa frågor funderar Rasmus Renglin ofta på i sin nuvarande roll som projekterande arkitekt på White Arkitekter. 2006 var han den nyutexaminerade arkitekten som fick jobb på Statens fastighetsverk där han som biträdande projektledare arbetade tillsammans med Per-Anders Johansson, initiativtagaren till Värdig Entré.

– Arkitekturutbildningen var då inte särskilt bra på att lära ut vikten av tillgänglighet utan såg det mer som ett nödvändigt ont, ett problem i stället för en utmaning. Därför hade jag väldigt lite specifik kunskap och man kan likna mitt lärande i Värdig Entré som en trög aha-upplevelse. det borde ligga i både beställarnas och arkitekternas intresse att så tidigt som möjligt se till tillgängligheten i ett byggprojekt. Då skulle man i efterhand slippa placera ut klumpiga, förfulan-

Foto: White Arkitekter

de ramper eller ha ovärdiga ingångar på baksidan av huset för dem som inte kan ta sig genom huvudentrén.

– Visst underlättar det om goda exempel finns på kreativa och estetiska lösningar, säger Rasmus Renglin och menar att dessa skulle kunna användas både i utbildningen och som inspiration för beställare. Vad som också borde läras ut är hur tillgänglighet bättre och mer effektivt handlas upp. Det måste man göra innan man börjar bygga, för sen kostar det pengar att ändra.

Det handlar om att ta in rätt kompetenser, och gärna olika sådana i samma arbetsgrupper. Viktigt är också att bjuda in användarna, de slutgiltiga brukarna av lösningen, som experter på ett tidigt stadium, säger Rasmus Renglin.

– Arkitektkåren borde oftare fråga sig vem man arbetar för. Självklart är kontraktet med beställaren viktigt men man får inte glömma bort kontraktet med samhället och brukarnas bästa.

Kanske skulle både medvetenheten och lusten öka om man ser tillgänglighet som en fråga om värdighet för alla. ●

Rasmus Renglin

31

Steg i världsklass

Text: Susanne Helgeson Foto: Johannes Heuckeroth / Gallery stock

Värdig Entré väcker nyfikenhet i världen! Nu har ­Musée de la Défense i Paris blivit mer ­tillgängligt, med hjälp av den svenska modellen.

N

u vänds blickarna mot Sverige. I Paris pågår i skrivande stund två projekt som direkt kan relateras till Värdig Entré.

Lyftplattformen Stepless ska öka tillgängligheten till Musée de la Défense och inspirera Notre Dame för ökad tillgänglighet.

Projektledaren Per-Anders Johansson blir ofta inbjuden att ge sig ut i världen och föreläsa.

– Värdig Entré bidrar till att Sverige ligger i täten i arbetet med att tillgängliggöra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger P ­ er-­Anders ­Johansson, som via Europakommissionen fått inbjudningar att på olika ställen, inför EU:s utsedda delegater och observatörer, berätta om det svenska arbetet. Detta har även skett inför ICOMOS, en sammanslutning för olika kategorier av yrkesverksamma inom kulturmiljövården över hela världen. på världsutställningen expo 2010 i Shanghai

ingick Värdig Entré som en del i den nordiska satsningen, The Creative North. På Nordiska ministerrådets uppdrag visades design och tänkesätt i frågor rörande tillgänglighet och alla män­niskors rätt till att delta i samhällslivet. De

Utmaningen l­ igger i att ständigt ­ utveckla det fina ­arbete vi ­hittills gjort och s­ kapa fler ringar på vattnet. innovativa och kreativa exemplen på lösningar och produkter, alla med en betydelsefull roll för den nordiska välfärden, väckte uppmärksamhet.

– Genom att berätta om Värdig Entré och presentera resultaten visar vi också på s­ tatens uppgift att bli ett föredöme i tillgänglighetsfrågor, nationellt såväl som internationellt. ­Utmaningen ligger i att ständigt utveckla det fina arbete vi hittills gjort och skapa fler ringar på vattnet, säger Per-­Anders ­Johansson. ●

Per-Anders Johansson

Världsutställningen Expo 2010 Shanghai Temat för den svenska paviljongen var ”Spirit of Innovation”, där ledorden är hållbarhet, innovation och kommunikation. Med temat ville man åskådliggöra hur ett litet land som Sverige lyckats genomföra så många bra innovationer och lösa svåra frågor som rör bland annat miljö och levnadsstandard. Att Sverige lyckats med detta kan tänkas bero på nytänkande, lekfullhet, teamwork och viljan att våga satsa trots risken för att misslyckas.

32

Värdig Entré

Foto: Ida Knudsen, Per-Anders Johansson

GUIDE

Från idé till Värdig Entré Hur upphandlar man något som ännu inte finns på ­marknaden? Och hur kan man ­projektleda en lösning som inte ens är byggd? Under arbetet med Värdig ­Entré har vi samlat på oss många erfarenheter som vi gärna delar med oss av. Vår innovationsprocess kan användas för många olika slags projekt inom byggnadsindustri och fastighets­förvaltning som har ett gemensamt: användaren i fokus.

Illustration: David Eide

33

1

Identifiera utmaningen

Hur ser behovet ut? Det är viktigt att alla i projektet har en gemensam bild. Det skapar en värdegrund, vilket är en förutsättning för ett ­lyckat genom­ förande. Se till att projektorganisationen består av ­engagerade personer som kan delta under hela ­projekttiden. Det är viktigt att det finns projekt­ medlemmar med erfarenhet av upphandling. Det är klokt att dela upp upphandling av innovation i två delar: en inledande upphandling av konsulter, till ­exempel arkitekter och ­industridesigner, samt en andra upphandling av tillverkare som kan skapa ­prototyper och ta det vidare till produkter och ­byggare som kan genomföra byggåtgärder.

2 Värdig Entré

✔ Konkretise­ra a ­ ffärsoch samhälls­nyttan ✔ Innovations- och upphandlings­strategin ­utvecklas efterhand ✔ Lägg ner omsorg vid valet av pilotmiljöer

Upphandling Del 1: Säkra design- och gestaltningskompetens

Vilka kompetenser behövs i projektet? En framgångsfaktor är att forma ett kompetent och engagerat team med erfarenhet från olika områden. I det kreativa arbetet är det viktigt att knyta till sig ­nyckelkompetenser med erfarenhet av produktutveckling, ­prototypframtagning och byggnation. ­Upphandlingsunderlaget ska innehålla en presentation av projektets värdegrund, mål, arbetssätt, beskrivning av pilot­miljöerna samt reglering av rättighetsfrågor.

34

Tänk på!

Tänk på! ✔ Låt alla intressenter ­medverka i idéprocessen ✔ Att med hjälp av ­arkitekter och designer skapa kreativa lösningar som tidigt kan testas i verklig miljö

3

Verifiering/ kvalitetssäkring

Stämmer den ursprungliga utmaningen, eller ­behöver något ­omformuleras? Är projektet bemannat med rätt ­kompetens? Låt behovet och värdegrunden stå i centrum i alla steg av innovations­processen. Testa olika idéer fortlöpande – om ­arbetssättet inte känns rätt ­– tveka inte att ta ett steg ­tillbaka och byt riktning. ­Genom att inkludera ­användarna i ­arbetsprocessen, samt lyssna på en potentiell kund eller finansiär, blir det enklare att ­verifiera de lösningar som ­arbetas fram.

4

Tänk på! ✔ Prova tidigt arbetssättet genom ett mindre projekt med studenter ✔ Lärandet och verifieringen är viktiga delar i alla steg av innovations­processen ✔ Gör en genomgång av befintliga produkter och företag på marknaden

Specificera utmaningen

Nu är det dags att utveckla förslag till innovativa lösningar som ska ligga till grund för prototyper och produkter. Koppla gärna innovationsprocessen till flera parallella pilotprojekt. Varje projekt utvecklar en lösning som är kopplad till en specifik miljö. Att jobba med flera projekt parallellt har flera fördelar: dels kan projekten lära av varandra, dels blir det i sig en riskspridning. Skulle ett projekt misslyckas, finns det fler projekt att arbeta vidare med.

Tänk på! ✔ Involvera k ­ rävande kunder och ­användare ✔ Testa idékoncepten i verklig miljö ✔ Väl ­utarbetade ­produktdefinitioner under­lättar upphandlingen

35

5

Upphandling Del 2: Säkra genomförandeprocessen

Finns inte den efterfrågade funktionen på marknaden?

Då måste man göra en innovationsupphandling av tillverkningsföretag och byggare, vilket kan vara en kritisk faktor. En av utmaningarna är att göra anbuds­ underlaget enkelt och tydligt för företagen att svara på. Förutom de formella kraven och beskrivning av ­projekten, ska underlaget innehålla hänvisning till ­normer, ­rättigheter och marknadsmöjligheter.

Tänk på! ✔ ­Inventera möjliga tillverknings­företag och byggare ✔ Visa på avsättnings­möjligheter genom marknads­undersökningar

6

Genomförande av utmaningen

Nu är det dags att testa prototyper och lösningar i den ­verkliga ­miljön. I det här steget formas en arbetsprocess som ­bygger på en nära samverkan mellan tillverkningsföretagens ­konstruktörer, byggföretag, arkitekter och industridesigner.

Här involveras också förvaltare och hyresgäster för att lösa de problem som kan uppstå när teori ska bli praktik. På så sätt kan tillverknings­ företagen bli en del av en miljö för innovation och produkt­utveckling som få företag har resurser för att skapa på egen hand.

36

Värdig Entré

Tänk på! ✔ Testa ­prototyperna i verklig miljö före serie­ tillverkning ✔ Genomför en arbets­process byggd på ­samverkan med tillverknings- och ­bygg­företagen

7 Sprid kunskap om innovationerna När projektet är avslutat kvarstår en viktig punkt: att sprida resultat, utfall och effekter.

Projektet ­Värdig Entré har utvecklat ett synsätt där huvud­entrén är den värdiga entrén – ett synsätt som börjar få ­genomslag i samhället. Projektet har lett till utveckling och ­spridning av produkter och ­bygganknutna lösningar som på olika sätt realiserar en värdig entré för alla människor.

Tänk på! ✔ Lägg tid på att ­sprida ­kunskaperna om ­innovationerna ✔ Sprid den ­positiva ­effekten av ökad nytta för såväl affärer och samhälle som för ­användaren

a för Checklist ling a v upphand ner innova tio Vill du veta mer om Värdig Entrés arbetsprocess?

Se filmen ”En innovativ arbetsprocess” på www.sfv.se/vardigentre

37

CHECKLISTA

Upphandling av innovationer Vi har dragit många lärdomar och slutsatser från projektet Värdig Entré.

Här är en checklista för dig som vill arbeta med innovationsprocesser och upphandling av innovationer.

Vad?

Varför?

✔

Ta fram en kommunikationsplan.

Tänk kommunikation från början. Hur ska projektet kommuniceras internt och externt?

Kommunikationen är viktig för att projektet kan genomföras på ett framgångsrikt sätt.

✔

Säkra ett flexibelt och ­hållbart ledarskap.

Projektledningens förmåga till lärande under resans gång är en avgörande framgångsfaktor, liksom öppenhet för nödvändiga föränringar och omtag.

✔

Forma en effektiv innovationsprocess.

Se till att processen har en tydlig början och slut. På så sätt kan ni hålla styrfarten och ­undvika att processen drar ut på tiden.

✔

Var tydlig kring förutsättningar och villkor till deltagande företag.

Glöm inte tydliga skall- och bör-krav i ­förfrågningsunderlagen till företag som ska delta i processen. Det kan gälla funktion, teknik och former för utvecklingsarbetet.

✔

Säkra en viss garanterad volym.

Det är bra med ett löfte om viss leverans ­kopplad till den produkt som ska tas fram.

Det ökar chansen till att företag vill medverka i ­innovationsprocessen.

✔

Förvalta investeringen.

Hur ska investeringen förvaltas i den egna ­organisationen? Att ha ett tydligt helhets­ perspektiv på innovationsprocessen ger mesta största affärsnytta.

✔

Effektiv administration och dokumentation.

Att dokumentera arbetsprocessen systematiskt är viktigt för att kunna utvärdera resultatet i förhållande till mål, mätbara nyckeltal och effekter.

Guiden och checklistan är baserade på rapporten ”Att upphandla i­ nnovationer – utvärdering av Värdig Entré”.

Värdig Entré – medverkande Projektledare Värdig Entré Per-Anders Johansson – Kulturarvsspecialist, Statens fastighetsverk Ledningsgrupp Anna Bellander – Informatör, f.d. Kommunikationsansvarig, Design for All Sverige Lars Cedergrund – Projektchef, f.d. Stockholms stad, tillgänglighetsprojekt Per-Anders Johansson – Kulturarvsspecialist, SFV Lennart Klaesson – Arkitekt, f.d. Projektledare, Stockholms stad, ­tillgänglighetsprojekt Finn Petrén – Ordförande, Design for All Sverige Rasmus Renglin – Arkitekt och projektledare, White Arkitekter AB Hans A. Tell – Designsamordnare f.d. Stiftelsen Svensk Industridesign SVID Ledningsgruppen har aktivt deltagit i alla arbetsgrupper och utvärderingsarbetet av VE Upphandlare Bengt Nilsson – SFV Branschföreträdare Lisa Daram – Verksamhetsledare stiftelsen ARKUS Arbetsgrupperna för Bankohuset Gamla Stan, Boställshusen Skeppsholmen Stockholm och Prefektvillan i Uppsala Per-Olof Bengtsson – F.d. Bygg klokt Hans Gozzi – Byggledare, Nektarinen AB Jørgen Guldmann – CEO, Guldmann A/S Helene Hanes – Antikvarie, SFV Oiva Isola – Arkitekt och antikvarie, Riksantikvarieämbetet Erland Montgomery – Arkitekt, AIX Arkitekter AB Lena Myrelid-Knöös – Fastighetsförvaltare, SFV Dagny Mörk – F.d. Bygg klokt Ralf Rosenberg – Industridesigner, Designkonsulterna Lars Simeonsson – Distriktsansvarig öst, Guldmann Sverige AB Bengt Skoglund – Fastighetsförvaltare, SFV Gunhild Skoog-Jägbeck – Arkitekt, Erséus Arkitekter AB Ulf Tomner – F.d. fastighetschef, SFV Arbetsgruppen Liljevalchs konsthall Stockholm Ernst Althin – F.d. Kulturförvaltningen Stockholm Stig Ahlström – Arkitekt, Plan 5 Arkitekter AB Hans Blidberg – F.d. Intendent, Liljevalchs konsthall Åke Carlsson – Vd, Hissgruppen AB Monica Hector – Skönhetsrådet Stockholm Lars Håkansson – Industridesigner, Oxyma Innovation AB Cent-Åke Käck – Kulturförvaltningen Stockholms stad Axis Lundberg – Industridesigner, f.d Oxyma Innovation AB Kerstin Mandén-Örn – F.d. Antikvarie, Stockholms stadsmuseum Charlotte Norlin – Informatör, Kulturnämndens handikappråd Tony Novo – Byggledare, Beställarkompetens Per-Olof Svensson – Bygglovarkitekt, Stadsbyggnadskontoret

Arbetsgruppen Stockholms stadshus Fredrik Burman – Industridesigner, Lundberg Design AB Mikael Forkner – Fastighetschef, Stockholms fastighetskontor Lars Gustafsson – Kommunstyrelsens handikappråd Linda Gustafsson – Visningsenheten Stockholms stadshus Gunnar Kempe – Fastighetsförvaltare, Stockholms fastighetskontor Håkan Langseth – Arkitekt, White arkitekter AB Olle Lundberg – Industridesigner, Lundberg Design AB Peter Lundén-Welden – Kommunstyrelsen och KS handikappråd Kerstin Mandén-Örn – Antikvarie, Stockholms stadsmuseum Dagny Mörk – F.d. Bygg klokt Kari Ojala – Stadsledningskontoret Stockholm Martin Rörby – Skönhetsrådet Stockholm Arbetsgruppen Göteborgs residens Marika Björk – Enhetschef, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Maria de Val – Arkitekt, Ferrum arkitekter Johnny Friberg – Industridesigner i samarbete med GAJD arkitekter Hans Hedström – Regionala rådet för funktionshinderfrågor Carita Henriksson – Regionala rådet för funktionshinderfrågor Ulrika Inedahl – Ekonom, SFV Oiva Isola – Antikvarie och arkitekt, Riksantikvarieämbetet Anders Josby – Synskadades riksförbund SRF Göteborg Caroline Losman – Arkitekt och uppdragsansvarig, design GAJD arkitekter Carl-Johan Skogh – Industridesigner i samarbete med GAJD arkitekter Gillis Åström – Fastighetsförvaltare, SFV Idéprojekt på Sommardesignkontoret KTH Syd 2006 med designstudenter Stig Gauffin – Industridesigner, projektledare f.d. KTH Syd. Att upphandla innovation – Utvärdering av Värdig Entré Peter Bjerkersjö – Advisor, Kontigo AB Erika Sjöberg – Kulturarvsspecialist, SFV Peter Kempinsky – Partner, Advisor Kontigo AB Nina Widmark – Handläggare, Vinnova Marianne Parke – Upphandlare, SFV

För film, rapporter och engelsk översättning se www.sfv.se/vardigentre

Ekonomiska medel har ställts till förfogande från Vinnova, ARQ och stiftelsen Arkus som även bidragit med resurser för att genomföra en utvärdering av projektet och kommunicera ut resultatet.

Medverkande

39

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid.

Statens fastighetsverk vill göra svenska folket stolt över statens egendomar, våra nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av Sveriges mark. Alla medborgare äger allt detta tillsammans och SFV:s uppgift är att förvalta det på bästa sätt.

Vi ska också se till att bevara byggnadernas själ och karaktär, men samtidigt anpassa dem efter dagens behov och användning – till nytta och glädje för både hyresgäst och allmänhet.

Lika viktigt som att förmedla historien bakom dagens byggnader är att skapa ny byggnadshistoria för morgondagen. På uppdrag av Sveriges regering driver vi därför även nya byggprojekt som på olika sätt representerar vårt land.

SFV förvaltar också statens skog och mark. Det gör vi på ett långsiktigt hållbart sätt, så att biologisk mångfald bevaras och renbetesland kan brukas även i framtiden.

Statens fastighetsverk 08-6967000 www.sf v.se