Är det framtida Finland grönt, kapitalistiskt, lokalt eller protektionistiskt?

Text Jens Berg

Svenska kulturfonden deltog under året i en storsatsning på ett ambitiöst scenarioarbete. Resultatet sammanfattades i fyra olika framtider. Vilket av de framtida scenarierna tror Kulturfondens ordföranden på? Och hur kommer det i så fall att påverka fonden?

Hur ser Finland ut 2028? Den ambitiösa frågan ställde Näringslivets delegation EVA och Nordic West Office. Till sin hjälp tog man cirka 20 samarbetspartner från olika delar i det finländska samhället. Svenska kulturfondens vd Sören Lillkung var en av dem som jobbade fram scenarierna.

Sluresultatet blev en diger rapport på 170 sidor. Namnet Lastuna lainehilla kan kanske närmast översättas till Spånet på vattnet. Namnet syftar till frågan om Finland på egen hand kan avgöra sin framtid eller om vi likt drivved påverkas av de yttre strömningarna i världen.

EVA:s fyra scenarier för 2028

Globalt

Reglering

Det gröna dominerar

Regelverksfinland Det ekonomiska kvanthoppet

Nya grupper & samhörighet

Lokalt Marknad

I arbetet med scenarierna behandlade man huvudsakligen fyra områden och hur de här kan utvecklas globalt, i Europa och i Finland.

Inom området makt låg fokus på bland annat geopolitik, demokrati, internationellt samarbete, EU och den offentliga sektorns roll.

Inom området ekonomi ställde man sig frågor om bland annat coronakrisen, världshandeln, kapitalismens framtid och finanspolitikens utveckling.

Inom området klimat grundar sig scenarierna på utvecklingen beträffande klimatavtal, miljöåtgärder, global uppvärmning och framväxten av en grön ekonomi.

Inom området teknologi fokuserade man på bland annat nya innovationer, användningen av data, teknologijättarnas roll, etik och värderingar.

Utifrån de här områdena utkristalliserades två centrala frågeställningar som fick utgöra stommen och axlarna i scenarierna.

Den första utgör axeln globalt – lokalt. Kommer de avgörande besluten som berör Finlands framtid att fattas i Finland eller på internationella arenor?

Den andra stora frågeställningen utgör axeln reglering – marknad. Kommer framtiden att präglas av ett starkare regelverk eller styrs vi av marknadskrafterna?

Det gröna dominerar (Vihreä valta)

I det här scenariot kretsar beslutsfattandet och ekonomin kring kampen mot klimatförändringen. Insatserna är koordinerade på ett globalt plan. Staternas roll ökar i att finansiera och reglera energi och miljöteknologin. Finlands ekonomi är på efterkälken, bland annat på grund av strängare reglering av skogsanvändningen. Det råder hög arbetslöshet i Finland. Att resa till och från Finland blir betydligt dyrare och därmed mer sällsynt. EU

blir ännu starkare integrerat och mycket av den finländska ekonomin styrs från Bryssel.

Det ekonomiska kvanthoppet (Kvanttihyppy)

I det här scenariot dominerar den ekonomiska tillväxten. Kapitalismen och den nya teknologin lyfter ekonomin ur svackan efter coronapandemin. De stora teknologijättarna skapar nya innovationer som revolutionerar bland annat trafiken, energiproduktionen, servicen och produktionen. De ekonomiska klyftorna ökar, både på individuell nivå och mellan länder. Finlands ekonomi växer, men långsammare än medeltalet i EU. Finlands skuldsättning är hög och de stora strukturella förändringarna genomförs. Det råder stora förväntningar på Nokia och 5G.

Regelverksfinland (Sääntö-Suomi)

I det här scenariot tar globaliseringen stora steg tillbaka. Nationalstaternas roll växer för att skapa jobb och för att trygga de egna gränserna. Ekonomin bygger mest på självförsörjning och nationell konsumtion. Den finländska ekonomin störtdyker. Världens präglas av oroligheter och ett svagt EU/Nato. Konflikter trappas upp i Finlands närområde. Staten inför stark reglering av bland annat säkerheten, beredskapen och försörjningen. Klimatpolitiken hamnar på de flesta håll i skymundan av den nationella säkerhetspolitiken.

Nya grupper & samhörighet (Uudet heimot)

I det här scenariot växer städernas och regionernas betydelse på bekostnad av staternas och det internationella samarbetets. Ekonomin blir allt mer cirkulär och att jobba på distans blir vardag för allt fler. Det skapas en större konkurrens mellan regionerna. Också i Finland försöker olika regioner locka till sig investeringar på bekostnad av andra regioner. Kravet på mera närdemokrati ökar. Större medborgaraktivism syns. Takten på urbaniseringen avmattas och det naturnära betonas. Informationsteknologins roll förstärks. Produktionskedjorna blir mer lokala och både den globala och finländska ekonomin krisar. Många etniska minoriteter kräver självständighet.

Jag bad Kulturfondens styrelseordförande Mikaela Nylander och delegationsordförande Mikael Svarvar ta ställning till de fyra scenarierna. Vilket, eller vilka delar av dem, tror de att besannas? Och vad betyder det i sådant fall för Kulturfondens framtid?

Mikaela Nylander tror på mera grönt men större tudelning

– Jag tror att de gröna värdena och värderingarna kommer att vara helt centrala i framtiden för att kunna tackla klimatförändringen. Det här kommer att styra det politiska och strategiska arbetet mycket mera än vad vi tror i dag. Parallellt med det här tror jag mycket på den teknologiska utvecklingen och då uttryckligen miljöteknologi.

Om det här förverkligas – hur kommer det att påverka hur Kulturfonden och utdelningen ser ut 2028?

– Jag tror också att vi får se en alltmer tudelad värld. En del vill jobba för att inkludera andra och för att motarbeta klimatförändringen, men sedan kommer det att finnas den andra gruppen som tror på »trumpismen«. Det här leder till att det kommer att finnas allt fler som i framtiden ifrågasätter demokratin och institutioner, också i Finland. Om man ser det här ur Kulturfondens perspektiv så tror jag betoningen på hållbara projekt blir allt viktigare. Och det är också möjligt att det i framtiden kan bli viktigare med att beakta ett inkluderande perspektiv som värdegrund för att motarbeta tudelningen i samhället.

Mikael Svarvar tror på ökat medborgarengagemang

– För det första ska vi komma ihåg att år 2028 inte är så långt borta, vi ser ju redan nu mycket av det här hända. Jag ser en hel del signaler på det som nämns i scenariot »nya grupper & samhörighet«. Att jobba mera på distans har sannolikt kommit för att stanna. Medborgarengagemang i olika ensaksfrågor verkar också bli allt viktigare. Men samtidigt blir ju också klimatfrågan allt mer akut och jag är rädd för att de ekonomiska samhällsklyftorna kommer att öka. Så jag tror på en kombination av det här.

Om det här förverkligas – hur kommer det att påverka hur Kulturfonden och utdelningen ser ut 2028?

– Det som är bäst med den här typen av arbeten är att det ger oss verktyg att diskutera sådant vi vill att händer och inte händer. Det sätter ord på sådant som vi kan ha nytta av i vårt arbete med strategier.