Är hållbarhet Kulturfondens grej?

Med 40 miljoner euro kan vi bidra till många hållbara – och ohållbara – lösningar. I november 2019 frågade vi första gången om och hur våra sökande beaktar hållbarhet. Vi fick många svar – nästan lika många svar som ansökningar. Långa och utförliga svar, välavvägda och analytiska, positiva och ambitiösa och en del oklara. Men vad hände sen?

Kulturfonden ska stödja utbildning, vetenskap och forskning, konst och kultur och samhällsservice som gynnar det svenska i Finland. Ett tydligt uppdrag och inte ett knyst om hållbarhet.

Varför är det då så mycket hallå om hållbarhet? Varför fokuserar vi inte på vårt viktigaste jobb – att effektivt och rättvist fördela avkastningen bland våra sökande? Varför trassla till det med luddiga hållbarhetsmål?

Det korta svaret är 70 procent. Hela 70 procent av svenskspråkiga 15–19åringar i Finland oroar sig för klimatet och miljön1. Deras oro angår oss alla – oss på Kulturfonden, våra sökande och våra bidragsmottagare. Trots att få donatorer nämnt klimat eller ekologi i sina donationsbrev.

I donationsbreven hittar vi däremot gott om referenser till ekonomisk, social och kulturell hållbarhet. Så visst är hållbarhet viktigt för oss.

För att få rätsida på hur vi ska jobba, har vi delat in våra möjligheter att vara hållbara i tre kategorier – fondens förmögenhet, vår utdelning och vår egen verksamhet.

Svenska litteratursällskapet, som äger och förvaltar Kulturfondens hela förmögenhet med ett marknadsvärde på cirka 1,4 miljarder euro, har redan under flera år jobbat med hållbarhet i förmögenhetsförvaltningen. Alla pengar ska placeras ansvarsfullt och hållbart. Det känns bra, tycker vi. Det ryms många hållbara val i 1,4 miljarder euro.

Vårt allra lättaste – och säkert också effektivaste – sätt att vara hållbara skulle vara att kräva att de projekt vi finansierar gör endast hållbara val. Vi beviljar bidrag för omkring 40 miljoner euro per år – tänk vad mycket hållbarhet det skulle bli. Idag bedömer vi ändå i första hand projektens kvalitet och genuinitet, inte deras hållbarhet. Men visst vill vi uppmuntra alla att göra hållbara val i sina projekt.

Trots att vår egen verksamhet är bara en liten bit av kakan – för vår administration och egna produktion använder vi ungefär åtta procent av beloppet vi varje år fördelar – är det här vi börjar. Vi tycker det är motiverat att vi själva tar åtminstone några små och ibland vingliga hållbara steg, innan vi uppmuntrar våra sökande att göra det.

Ännu värmer vi bara upp – det blev väldigt klart i december då vi flyttade fondens kansli efter över 20 år på samma adress. Men små steg är också hållbara. Vi varvar ekologiska semesterutmaningar (koka soppa på skräpfisk, lyssna på en ljudbok) med human personalpolitik, pausgympa med mindre pappersanvändning, omtanke om varandra med återvinning, närproducerad catering med smarta resor och dialog för att förstå varandra bättre.

Vårt mål är att hållbara val på sikt ska genomsyra vår vardag. Tills dess fortsätter vi påminna oss själva och varandra.

Frågar du 8 000 sökande hur de jobbar med hållbarhet får du ett gäng goda idéer och fina intentioner inom alla delområden av hållbarhet. Den här informationsmassan förpliktar, tänker vi.

Därför gör vi nu en sammanställning och analys av alla de tusentals svar vi fått. Dels för att ta reda på hur vi bättre kan stödja våra

1 Den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2020, Magma, finansierad av Brita Maria Renlunds stiftelse

sökande i hållbarhet och dels för att kanske i framtiden kunna dela med oss av de goda modeller som redan finns på svenska i Finland.

Vi vill inte vara fonden som med piska och pekpinne manar till hållbarhet. Särskilt inte när vi själva kämpar för att komma upp i styrfart. Det blir heller inte några kampanjer, handböcker eller högtidliga programförklaringar från vår sida.

Vi satsar på det vi kan bäst – att ge möjligheter åt er att göra det ni kan bäst. Allt mer hållbart. För vi vet att det redan finns tusentals projekt, på svenska i Finland, som vet hur de ekologiskt, men också ekonomiskt, socialt och kulturellt tar ansvar för en bättre och beständigare värld.

Åsa Rosenberg

ombudsman, Åboland och Åland

Martina Landén-Westerholm

kommunikationschef Svenska kulturfonden

Hållbarhet

Vi frågade alla som medverkar i den här boken hur de och deras projekt har beaktat hållbarheten. Efter varje reportage hittar ni den här symbolen vid deras svar.

Lättläst

En målsättning för Svenska kulturfonden är att öka tillgängligheten för verksamheten. I den här boken har vi därför samarbetat med LL-center och gjort några reportage lättlästa. De reportage som är lättlästa är markerade med den här symbolen.