Renoveringsbidraget – en viktig bit i ett svårt pussel

text Alexia Sahl

Processen med att renovera ett föreningshus kan vara knepig och utdragen – men slutresultatet är viktigt. På många håll i Finland är föreningshusen de enda naturliga samlingsplatserna. Svenska kulturfondens renoveringsbidrag för föreningshus har de senaste tio åren utgjort en viktig knuff i rätt riktning för många föreningar, det visar en färsk utredning.

Ijanuari presenterade Sebastian Gripenberg utredningen Att bevara genom att använda om Svenska kulturfondens renoveringsbidrag för föreningshus. Målet var att ta reda på vilken betydelse bidraget har haft. Rapporten synar frågeställningen både ur mottagarens och finansiärens synvinkel.

Utredningen ger en fingervisning om vad som fungerar och vad som kan utvecklas i bland annat ansökningsprocessen. Den är också ett slags handbok för föreningsaktiva. Gripenberg lyfter särskilt fram den viktiga talkoinsatsen.

– Talkoinsatsens betydelse i en renovering är enorm. Allt som en förening gör är frivilligt arbete, därför måste man beakta det i utredningen också, säger Gripenberg.

Materialet för utredningen samlades in via en enkät som besvarades av 57 föreningar som beviljats bidrag. Gripenberg intervjuade också personer från några föreningar och

olika experter. Resultatet visar att Kulturfondens bidrag är betydelsefullt för föreningarna. – Ett hus som är i gott skick lockar såklart mera än ett hus som är i dåligt skick.

Att ge bidrag i form av lön till fackmän vid en renovering är en smart lösning, menar Gripenberg. Bidraget kompletterar annan finansiering och föreningarna får ett enhetligt finansieringspaket att utgå från. – Ofta saknas i genomsnitt 25 procent av finansieringen och då kommer Kulturfondens bidrag till nytta. Bidraget hjälper föreningarna att komma över tröskeln.

Brist på rätt kompetens

Utredningen visar att föreningar som renoverar sina lokaler stöter på olika utmaningar.

Flera svarade bland annat att byråkratin upplevs som krånglig, det är brist på kunnigt talkofolk och det kan uppstå överraskande problem som orsakar större kostnader än beräknat.

Kulturfondens ansökningsprocess får ändå höga betyg – den anses vara logiskt uppbyggd och passar också för aktörer som saknar anställda. I slutet av rapporten föreslår Gripenberg sex åtgärder som kunde utveckla bidragsformen. Till exempel kunde bidraget stödja större renoveringsprojekt på ett bättre sätt. Bidraget kunde också täcka investeringar och inventarier samt ge möjlighet till utbildning och kunskap om renoveringar. – Renoveringskompetens finns inte som förut. De yngre kan kanske sköta sociala medier, men inte byta tak.

Gripenberg berättar att arbetet med utredningen har varit intressant. Han har tidigare själv varit aktiv inom ungdomsföreningar men också i sitt arbete som verksamhetsledare på Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU) kommer han i kontakt med föreningarna. – Utredningen gav mig en bra inblick i hur det ser ut på fältet.

Svenska kulturfondens renoveringsbidrag

•Svenska kulturfonden har sedan 2009 delat ut bidrag för renovering av föreningshus. • Bidraget gäller arbetskostnader för fackmän och uppgår till 10 000 euro. • Kriterierna för bidraget är att föreningen ska äga fastigheten och att huset ska vara i aktiv användning. • Ansökan är öppen i två omgångar under året, en gång i april och en gång i september. • 2019 delade Svenska kulturfonden ut renoveringsbidrag till 32 föreningar, varav 20 finns i Österbotten, 11 i Nyland och 1 i Åboland. Den sammanlagda summan som delades ut i renoveringsbidrag var 180 000 euro. • Allt som allt har Kulturfonden delat ut drygt 1,2 miljoner euro sedan bidraget infördes. Detta har fördelats på 220 renoveringsbidrag mellan åren 2009 och 2019.