3 minute read
Svenska rum behöver väggar och tak
Text Sofia Kajander Bild Amanda Grönroos
Svenska kulturfonden grundades primärt för att garantera den svenskspråkiga undervisningen i Finland. Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar stöder fondens kärnuppgift genom att ge väggar och tak åt svenska rum. Språköarna är ett viktigt fokusområde.
Igåvobrevet från 1908 står det att Svenska kulturfonden ska »ge bidrag till den svenska undervisningen och andra kulturella ändamål«. Under mellankrigstiden var ett av fondens viktigaste uppdrag att säkerställa att undervisning ordnades på svenska. Senare har kommunerna tagit över den grundläggande utbildningen. – Den expanderande välfärdsstaten tog ansvar för den svenska undervisningen och fondens fokus började skifta mot att stödja kultur, säger Johan Johansson, direktör för Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar (SKUI) som 2013 grundades för att hantera Kulturfondens fastighetsprojekt.
Trots det ser Johansson att det behövs stöd inom skolsektorn, speciellt på de svenska språköarna. – Jag tror att vi allt mera måste börja se på det ursprungliga gåvobrevet om det är så att staten och kommunerna inte till hundra procent klarar av den svenska undervisningen i Finland. Om man kan garantera svensk småbarnsfostran så är sannolikheten stor att kommunen måste se till att det finns undervisning på svenska, säger Johansson.
•Grundades 2001 under namnet
Investeringsfonden. Blev en juridisk person 2013. • Främjar utbildning och kultur på svenska i Finland genom kulturpolitiska fastighetsinvesteringar. • SKUI har rätt att lyfta fem procent av den årliga avkastning som Svenska
Litteratursällskapet ställer till Svenska kulturfondens disposition. 2018 var summan 1,9 miljoner euro. • SKUI har en egen styrelse , men
Kulturfondens styrelseordförande och delegationsordförande sitter också med i SKUI:s styrelse. SFP:s partistyrelse utser SKUI:s styrelseordförande och övriga ledamöter. • Stiftelsen äger fastigheter och aktielägenheter i hela Svenskfinland, bland annat Hemslöjdsgården i Kristinestad,
Tryckeriteatern i Karis, Elverket och Villa
Snäcksund i Ekenäs och Galleri Sinne i Helsingfors.
Förankring i det lokala
Johansson är en projektmänniska som gillar att jobba med tak och väggar, från idé till invigning. – Projektet blir ju som en egen bebis, säger han.
Svenska Gården i Lahtis är hans första bebis som direktör för SKUI. Men varför just Lahtis? Det finns tre förutsättningar för ett lyckat projekt. – För det första måste det finnas ett lokalt engagemang, säger Johansson och nämner den aktiva föräldraföreningen, lärare och särskilt rektor Karin Ihalainen. – För det andra måste det finnas en stor förståelse bland beslutsfattare och tjänstemän i staden, och slutligen måste det alltid finnas en projektägare från de finlandssvenska fondernas sida, säger Johansson.
Han fick möjlighet att presentera projektet vid kommunfullmäktiges strategiseminarium i Lahtis. – Det här visar hur viktigt projektet är för staden. Lahtis ser svenskan som en konkurrensfördel och satsar på att locka till sig finlandssvenskar från huvudstadsregionen, säger Johansson.
Initiativtagare och drivkraft
SKUI är en drivande kraft som lockar med sig andra aktörer. – Vi prioriterar lokalt och regionalt ägande. Därför grundar vi ett fastighetsaktiebolag som förvaltar fastigheten när projektet är klart, säger Johansson. – Enligt namnet, Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar, sätter SKUI kultur före utbildning, men i praktiken har vi börjat fokusera mer på utbildningsfastigheter, säger Johansson.
Direktör Johan Johansson beskriver sig som en sann projektmänniska. När Svenska Gården i Lahtis invigdes kunde han andas ut efter ett lyckat projekt.
Men visst satsar SKUI också på kultur. I Karis byggs ett kulturhus, Nya Fokus, som samlar bland annat Tryckeriteatern, biblioteket och medborgarinstitutet under samma tak.
Språköarna har en enorm tillväxtpotential
De finlandssvenska fonderna har ett speciellt ansvar för språköarna eftersom där saknas »en kultur av svenska lösningar«, resonerar Johansson.
Intresset för den svenska skolan i Lahtis har exploderat. Byggnaden rymmer 140 barn och gränsen är redan nådd.
– Vi får säkert snart börja fundera på att utvidga dagis, säger Johansson.
I Tammerfors är kön till daghemmet så lång att man måste prioritera barn med en svenskspråkig förälder framom helt finskspråkiga. – Så får det inte vara i Finland. Tänk vilka ambassadörer för tvåspråkighet de barn som går i svensk skola i Lahtis eller i Tammerfors kommer att vara i framtiden!
