Varför är det så svårt att ställa oss mot väggen?

Vi försökte ifjol bli bättre på att inte enbart övertyga varandra. Vi försökte istället lyssna, föra dialog och förstå varandra. Vi ordnade dialogpaussamtal, runda bordssamtal, panelsamtal, nätverksträffar, träffar över genregränser och samtal med våra sökande. Men vi har fortfarande en bit att gå innan dialogen med oss blir självklar.

Vad vill du fråga Kulturfonden? I vintras gav vi alla våra följare i de sociala medierna en chans att ställa sina knepigaste frågor om Kulturfonden. Vi ville skapa en dialog med våra följare och läsare. Frågorna kunde man ställa som öppna kommentarer eller genom att mejla oss. Svar utlovades i den här årsboken.

Vi gav till och med tips på vad vi trodde var knepiga frågor: »Varför satsar Kulturfonden så mycket på scenkonst? Eller varför satsar vi alldeles för litet på scenkonst? Hur bedömer vi ansökningar inom cellforskning? Och hur många bidrag kan någon få?«

Vi har tusentals följare, men vi fick inga frågor! Eller vi fick en, men frågeställaren raderade sin välformulerade kommentar innan vi kom igång med att skriva svaret. Snopet.

Vad hände? Vi vet att många är intresserade av Svenska kulturfonden, av vem som tar våra beslut, av hur vi väger olika konstuttryck mot varandra, av varför vi prioriterar någon som komponerar musik framom någon som räddar liv, av varför en sökande kan få sju avslag, men någon annan sju bidrag, av varför vi beviljar stora bidrag till Svenska folkpartiet.

Vi vet också att det ibland är svårt att ställa knepiga frågor. Särskilt till en stiftelse som fördelar 4000 bidrag eller över 40 miljoner euro per år. Bland våra sökande – ni var nästan 8000 i fjol – finns alldeles säkert många frågvisa personer.

Vi resonerar ofta kring hur vi ska agera, då vi ofta har att göra med personer som är i ett beroendeförhållande till Kulturfonden. Hur vi ska kommunicera och hur ska vi lyssna då vår partner samtidigt hoppas på ett ja-besked och kanske undviker knepiga frågor och obekväma resonemang?

En stiftelse har ingen ägare, men vi försöker agera som om alla intressenter i Svenskfinland är våra delägare – som om vi har en ständig bolagsstämma med nyfikna, kritiska och besvärligt frågvisa delägare.

Vi vill svara på de knivigaste frågorna. Vi vill vara lätta att nå och kommunicera med. Vi vill vara varsamma med det förtroende vi fått, men samtidigt modiga i alla våra beslut.

Så trots att ingen ville kasta en fackla till oss den här gången, hoppas vi att ni i årsboken ändå får svar på flera knepiga frågor.

När vi gjorde boken ville vi lyfta fram också händelser och sammanhang som varit utmanande för oss under året. Fall där vi inte lyckats riktigt så bra som vi trodde eller önskade. Eller fall som prövade vår ambition att alltid vara öppna, att alltid belysa hela bilden och alltid vara beredda att förklara våra beslut.

Vi ville också förklara sådana omständigheter som vi själva tycker är svåra att greppa. Och för alla oss som läser text och bilder bättre än siffror ville vi förklara vad vår resultaträkning sist i boken egentligen berättar. Vart tar alla pengar vägen?

Och sist – men allra viktigast – ville vi berätta om några av alla de helt fantastiska projekt som våra bidragstagare förverkligat. Med hjälp av de över 470 donationerna som Svenska kulturfonden fått.

Martina Landén-Westerholm

kommunikationschef Svenska kulturfonden

Nya samarbetspartner skapade årsboken

Som en del av fondens strävanden att bli öppnare och mer tillgänglig ville vi ge många skribenter och fotografer en möjlighet att bidra till och jobba med den här årsboken.

Vi bad under vintern hugade att anmäla sitt intresse till oss. Vi fick in totalt 24 intresseanmälningar och av de här valde vi ut 13 personer.

I valet prioriterade vi mediestuderande och personer som via sina företag försörjer sig på att skriva och fotografera. Vi beaktade även en regional spridning. Tack alla ni som anmälde intresse och ni som har bidragit till att skapa den här boken!

I följande kapitel får vi ta del av vad en del av våra nya samarbetspartner har skapat. En del av skribenterna och fotograferna har dock även medverkat i tidigare årsböcker. Vi ville bredda basen av medverkande men samtidigt hålla kvar en viss kontinuitet.

Jens Berg, Montem redaktör för årsboken

En annan förändring är att den här årsboken enbart fokuserar på 2019. Det betyder att texterna om pristagarna 2020 publiceras separat (bland annat på kulturfonden.fi) i mitten av maj.

Allmän finlandssvensk verksamhet

SKUI 5%

Allmän finlandssvensk verksamhet 21%