Redogörelse 1927–28

l§ulturl)intorinha förrningrn för �öbra �urrigr 1927-1928

27 illustrationrr

Lund

1928

Håkan Ohlssons boktryckeri

..

REDOGÖRELSE FÖR KULTURHISTORISKA FÖRENINGENs FÖR SÖDRA SVERIGE VERKSAMHET 1927-1928. När Kulturhistoriska föreningen för ett år sedan samlades till sitt 45:te årsmöte, kunde styrelsen påvisa det första resultatet av museets byggnadsverksamhet på grund av den beviljade andra lotteridrag­ ningen, nämligen den p å » Kulturen >> återuppförda prästgården från V. Vram. S edan dess har arbetet ytterligare framskridit genom ut­ förandet av gallermuren och porten mot Tegnersplatsen, förbindelse­ tunneln under Adelgatan, stugan från Onsjö samt reparationsarbetena på Blekingegården, soldattorpet och de båda fatburarna från Småland, ett arbete som i runt tal kostat 50,000 kr. Och för några dagar sedan började det stora huvudarbetet, om­ byggandet av den s. k. >>Bondpinan>> . Den beräknade kostnaden för detta inbegripet värme, belysning och inredning stiger till 200,000 kr. motsvarande behållningen av den halva nya lotteridragning den 1 6 juli, som beviljats Kulturhistoriska föreningen. Därmed äro våra byggnadstillgångar slut, utan att byggnadsarbetet bragts mer än halvfärdigt. Det återstår då att ombygga och inreda stallbyggnaden på den Sjögrenska fastigheten till en kostnad av 50,000 kr., att utföra sammanbyggningen mellan \Vah lbomska huset och Borgarhuset med en till samma belopp beräknad utgift, inläggande av värmeledning i den stora samman hängande byggnadskomplexen, som bildar stadsdelen » det gamla Lund » , 25,000 kr., förändringar i Herre­ huset, i Habilatio pa storis (biblioteksinredning ) , i Lingska huset och i det Wahlbomska belöpande sig till minst samma belopp samt kom­ pl ettering av den museala inredningen och museets så gott som hela omordnande, vilket kräver ytterligare 25,000 kr.

Kostnadsberäkningen, 1 75,000 kr., är då hållen i underkant. De 25,000 kr., som eventuellt skulle komma att återstå av den halva drag­ ningen, om vilken styrelsen omedelbart efter den första halvdragnin­ gens beviljande i underdånighet anhållit ___:: vi hade ursprungligen be­ gärt en hel dragning - finge gå till amortering av den ännu reste­ rande äldre byggnadsskulden, i stället för att användas till uppförande av klockstapeln samt fortsättande och avslutande av stängsel och mur kring hela museiområdet, som tills vidare finge anstå. V i hoppas, att denna halva dragning, som l ivligt tillstyrkts av alla myndigheter, också skall varda oss beviljad. Vi kunna icke stanna vid halvgjort arbete; men även med detta nya tillskott är det endast genom den nyktraste beräkning och genom uteslutande av all lyx, som målet kan nås. Vi vilja i detta sammanhang med särskild glädje erinra oss de besök museet under det gångna året fått mottaga av tvenne regerings­ ledamöter, statsmini ster Ekman och handelsminister Hamrin samt av riksdagens statsutskott, vilka därvid till fullo kunde konstatera museets nödläge och behov av ökat statsunderstöd .

Samlingarna hava även under det gångna året befunnit sig i stark tillväxt från 32,964 till 33,490 med en värdeökning av mer än 30,000 kr. styrelsen har den glädjen att kunna meddela, att tvenne penning­ donationer under året tillfallit museet, dels » Beathe och Sven Bengts­ sons donation» för konstindustriella förvärv å 20,000 kr., som nu efter systern fröken Johanna Olssons bortgång överlämnats, dels general­ direktör Ole Olsens, Heslehöj, Gentofte, Danmark, keramiska legat på samma belopp enl igt följande donationsbrev : Til Bestyrelsen fm· Kulturhistoriska Föreningen för Södra Sverige, Lund. I taknemmelig Erindring om de mange Aat· j eg har vaeret basat i Skaane og der tjent mit Bred, 1msker jeg herved at til det sydsvenske Centralmuseum : J{ulturhistoriskt museum i Lund overlevere et Legat. Da jeg selv paa m ine aeldre Dage med den varmeste lnteresse har sysslet med kunst- og kulturhistorisk Samlervirksomhed, og da jeg i det Kulturhistoriska Museet i Lund ser en af de l<raftigste og mest maalbevidste Representanter i Norden for denne virksomhed og saerlig beundrer den Sagkyndighed og Fasthed, hvormed M useets store Samling af Kera m i k med forholdsvis smaa Midler er skabt, et· det i Saerdcleshed til Fordel for denne Afdeling af Museet, som jeg herved til J{ultur­ historiska Föreningen för Södra Sverige overleverer en Sum af Tyve Tusinde (20.000:-) Kroner i svensk Ment. Sammen med de Bidrag af c:a Fem Tusinde (5.000: -) Kron er, hvormed jeg allerede tidligere har haft den Glaede at kunne stette Museet i dets Samlerviksomhed, simlie Fonden a llerede n u have udgjordt Femogtyve Tusind (25.000: -) Kroner og dets Udbytte naestkommende Aar have vaeret tilgaengeligt for det tilsigtede 0jemed. For at dette dog maa kunne betrygges og Fondens Kebeevne ikke foninges, besternmer jeg, at Udbyttet ikke maa mres. men skal laegges til Kapitalen, indtil den gennem Renter eller nye Tilskud af mig hat· naaet et Bel0b af Femogtyve Tusind (25.000:-) Kroner, hvot·efter d e 4/o af Udbyttet hvert eller hvert andet Aar maa bruges til Inkeb af e n keramisk Genstand, som kan vaere af saerlig Betydning for Samlingernes Komplettering, samt den tilbageblevne Femtedel samman med opspa-

•

3 rede Bel0b laegges til Kapitalet. Fonden skal ]{ aldes Ole Olsens keramiske Legat, og de Genstande, som k0bes for Fondens Udbytte, betegnes som anskaffede med dets Midler. Angaaende Forvattningen af Fonden overiader jeg til Bestyrelsen for J{ultur­ histol"iska Föreningen at selv bestemme, hvor vidt den skal anbringes i svenske Statens eller Sveöges allmänna Hypoteksbanks 5 .0-6 Obligationer eller prioriteres i Foreningens Ejendomme og af den med samme Procent forrentes. Dens Revidering skal ske paa lignende Maade som Foreningens og Museets 0vrige Revision. Den 26 Oktober 1927.

Ole Olsen, Heslehöj, Hellerup.

Tacksamheten för den förstnämnda stiftelsen har styrelsen redan förut uttalat. Tacksamheten för den senare, till vilken dessutom sluta sig naturagåvor till ett värde av 5,000 kr., manar oss att till dagens möte hemställa om mötets direkta anslutning genom att till den ädle danske givaren, som genom denna sin gåva ansett sig i någon mån hava gäldat en tacksamhetsskuld till Sverige, S kåne och » Kulturen>> sända ett tacksamhets- och hyllningstelegram, då v i dessvärre icke, så­ som vi hoppats, i dag fått se honom i vårt lag. Han tillhör på grund av sina föregående gåvor redan kretsen av museets ständiga ledamöter. styrelsen vill i denna inledning icke heller underlåta att uttala sitt och föreningens varma tack till den nu avslutade svenska riksför­ samlingen, som, behjärtande museets trängande behov av ökad perso­ nal, på grund av enskilda motioner i båda kamrarna höjt föreningens statsanslag från 25,000 till 30,000 kr. S amtidigt uttala vi den förhopp­ ning, att samma anda skall göra sig gällande i Lunds stadsfullmäktige och Malmöhus läns landsting, när styrelsen i höst vänder sig även till dessa korporationer om ökade anslag för samma ändamål : den all­ deles otillräckliga personalens förstärkande med dels fackbildade tjänstemän, dels ökad vaktpersonal.

A.

Ledamöter.

HANS MAJ : T KONUNG GUSTAF V är alltjämt Kulturhistoriska föreningens och museets beskyddare. Hedersledamöter äro: H. K. H. Kronprins Gustaf Adolf, Grevinnan Wilhelmina von Hall­ wyl, Fru Ida Thomander-Warholm, f. d. Professor Fr. W ulff, Stats­ rådet Johan Thyren, Chefen för kontrollstyrelsen C. E. Svensson, Kon­ sul W. Westrup, Professor C. Björling. Dessutom räknar föreningen 20 särskilda ledamöter, 459 ständiga samt 263 årliga ledamöter eller tillsamman 7 50. Antalet har sedan i fjor ökats med 10, vilket innebär en allvarlig maning till oss att var i sin stad arbeta för att denna ökning kommer att fortgå men i betyd­ ligt raskare takt, varav en verksamhet sådan som Kulturhistoriska föreningens också borde vara väl förtjänt. D en är såsom v i förut på­ pekat nödvändig, om den gratis utdelade årsskriften skall kunna ut-

4 vecklas utan att kräva andra kostnader än de, som kunna täckas med medlemsavgifterna. I dödens skörd under året finna vi först styrelsens ordförande pro­ fessor Karl Petren. Det var icke länge han fick stå i spetsen för för­ eningen men länge nog för att visa, att den brinnande nitälskan och verksamhetslust, som utmärkte all hans gärning, även räckte till för » Kulturen >> , länge nog för att låta oss känna ej blott saknaden utan även den stora förlust hans bortgång innebar. Ä nnu en av de under året bortgångna vilja vi särskilt återkalla i minnet : kyrkoherden Johan Melen. Han tillhörde eliten av den frivilliga museivakt, som Lunds studenter bildade kring denna deras egen skapelse, och under hela sin studenttid höll han också på att såsom det hette >> amanuensa >> på >> Kulturen >> till stor glädje och gamman ej minst för det unga släktet, som fullt senterade hans humoristiska ledning. Särskilda ledamöter på grund av framstående förtjänster om Föreningen och Museet.

Andersson, A., direktör, Lund . Aschan, N., f. d. Stadsfiskal, Malmö. Duncker, H., disponent, H ä lsingborg. Engeström, Max, konsul, Malmö. H auberg, P., museiinspektör, 1\öpenhamn. Jahnsson, Jean, generalkonsul, Stockholm. Karlin, G. J :son, museiintendent, Lund. Liljefors, Bruno, konstnär, Uppsala. Nathansson, A., antik. hand!., K öpenhamn. Olin, C. 0., med. d:r, förste livmedikus, Stockholm. Olsen, Ole, generaldirektör, K öpenhamn.

Olsson, Maria, fru, amanuens, Lund. Quennerstedt, Lilli, fru, Lund. Toll, H. G., kammarherre, Stockholm. Tornerhjelm, G., f. d. landshövding, Vl1rnms-Gunnarstorp. Trolle, N., friherre, Trollenäs. Wallenberg, Knut, bankdir., Stockholm. Westerström, Th., e. o. hovrättsnotarie. Lund. Westrup, G. Juel-, fru, Hydsgård. Winborg, Th., direktör. St'lckholm.

ständiga ledamöter, som en gång betalt 50 kronor eller (*) skänkt föremål till minst samma värde eller på annat motsvarande sätt gagnat föreningen.

Adelsvärd. A., friherre, överste, Umeå. *Adrian-Nilsson, G., konstnär, Lund. A mbolt, Anders, disponent, Lund. Almen, F., v. häradshövding, Göteborg. And erberg, 0., lärov.-adj., Varberg. *Andersson, B., landtbrukare, Degeberga. Andersson, C. Th., antik. hand!., St.hlm. Andersson, Fr., apotekare, Lund. *Andersson, N., grosshandl., H älsingborg. Andersson, Mathilda, fru, Lund. *Andersson, 0., handlande, Trälleborg. *Andersson, T., lantbrukare, Eskilstorp. Andersson, W., järnhandlare, Lund. Andren, J., grosshandlare, Göteborg. Appeltoft, C., konsul, Landskrona. Arbin, G. von, f. d . hovrättsaktuarie, Ängelholm. * Arnhamn, V., handlande, H älsingborg.

Arfwidsson, G., major, Malmö. Arwin, A., fil. d : r, Stockholm. A tterberg, A. J., ingenjör, Göteborg. *Bach, Carl, kammarmusiker, Slockholm. Bager-Sjögren, J., fil. d : r, folkskoleinspektör, Norrköping. Banck, Erik, direktör, Hälsingborg. *Beck-Friis, C., greve, Börringe. *Bennet, Anna, friherrinna, Örtofta. Bennet, I. Przybyzewska, friherrinna, Malmö. Bennet, J., friherre, Örtofta. '''Berg, Alfred, fil. d :r, Lund. Berg, Sven, aktuarie, Lund. Berg von Linde, A., överstelöj tn., Malmö. *Bergengren, And., godsägare, Harlösa. Bergqvist, B. J :son, genera ldirektör, Sthlm. Bergström, E., disponent, Malmö.

5 Bern, 0., läroverksadjuukt, Lund. Berlin, M., kyrkoherde, V. K arleby. Berling, Huth, fröken, Ystad. *Beskow, A., fru, Göteborg. Bjerken, F., folkskollärare, Lund. *Björck, 0., direktör, Stockholm. Björkcgren, Elisabeth, fröken, Simrishamn. Björkegren, Sigrid, . fru, Simrishamn. Blekingska landsmålsföreningen, Lund. Bobeck, O., folkhögskoleförest., Lund. *Bock, A., bruksägare, Klippan. Boijsen, C., fabrikör, H älsingborg. Bolinder, Th., ingenjör, Stockholm. Bonde, Philip, greve, Bosjökloster, Snoge· röd. *Bonnier, K . 0., bokförläggare, Stockholm. Borelius, Hilma, docent, Lund . *Borg, P. J., v. konsul, Kristianstad. Borg, P. W., direktör, Lund. Brahe, Magnus, greve, Hydboholm. Brink, Ina, fru, Lund. Bring, E., v. häradshövding, Göteborg. *Broden, Fannv, fru, Lund. Broome, Alb., v: häradshövding, Djursholm. *Budde, S., dövstumlärare, Lund. Biilow, Wnldemar, redaktör, - Lund. *Böckman, Anna, fru, Lund. Bök, N. S :son, ingenjör, Lund. Callmer, Fredrik, konsistorieamanuens. Lund. Callmer, Paula, fru, Malmö, *Carlsund, S., fru, Stockholm. *Clason, Elin, fru, Stockholm. *Colliander, Selma, fil. d : r, Lund. *Collin, H . S., häradsskrivare, Lund. Collin ,' Maria, fröken, Lund. *Coyet, H., friherrinna, Torup. Cronberg, P., med . d : r, Malmö. Cronsi03, Axel, postexpeditör, Lund.

*De Geer, L., friherre, f. d. landshövding, Kristianstad.

De la Gardie, Elvira, grevinna, Stockholm. De la Gardie, Jakob, greve, Maltesholm,

Tollarp. Dickson, E . , godsägare, Göteborg. Dickson, H., direktör, Göteborg. *Djurklou, A., friherrinna, Malmö. *Djurklou, G., Malmö. *Djurklou, Nils, Malmö. *Djurklou, N., ryttmästare, friherre, Malmö. Duvander, A., grosshandlare, Malmö. Eckerbom, Marie Louise, fru, Lund. Edling, Lars, docent, Lund. Ehrenborg, F. W. T., f. d. landssekrete­ rare, Kristianstad. Ehrensvärd, Albert, greve, minister, Paris. Ehrensvärd, Aug., ryttmästare, greve, Lia· torp, Hälsingborg. Eidem, E., professor, Lund.

*Ekblad, Gustava, fru, Lund. Ekegren, E., fru, IV!almö. *Ekelund, B. M., bildhuggare, Lund. Ekelund, J., handlande, Ystad. *Eklund, Loulou, fru, Lund. *Eklund, P., kapten, Lund. *Eklundh, R., f. d . akad.-räntmäst., Lund. Ekman, G., direktör, fil. d:r, Göteborg. *F:mmelin, Gunhild, fru, Landskrona. Eriksson, C., grosshandlare, Göteborg. Ericsson, G . E., d·i rcktör, Lund. Eriksson, J. G., telegrnfkommissaric. Gävle. *Fahlbeck, Alice, fru, Djursholm. Fleetwood, C. M., häradshövding, fri· herre. Stockholm Flohorg, Alfred, direktör, H älsingborg. Fornmark, A., f. d. förste stadsläkare, Lund. Francke, A., löjtnant, H älsingborg. Frantz, A ., gross ' h andl., Veberöd. *Fredriksson, Fr., arkitekt, Malmö. Friberg, A., ingenjör, museiintend en t , J Ön· kiiping. *Fromell, M., fröken, Lund . Fränckel, M., grosshandlare, Göteborg. *Fiirst, C. M., f. d . professor, Lund. Furst, Olga, fru, Lund. Gamstorj:>, Greta, fru, Lund. Gamstorp, P., borgmästare, Lund. Geijer, K. von, borgmästare, Trälleborg. *Gieerup, E., major, Lund. *Grahn, Math., fru, Lund. *Grahn, Otto, handl:mde, Lund. Gratz, S., stadsarkitekt, H almstad. *Gren, Anna, fru, Lund. *Gren, P., med. doktor, Lund. *Grönfors, G., direktör, Stockholm. Grönvall, F. W., hovrättsråd, Stockholm. Gyllenkrok, Nils, friherre, godsägare, Bj ö rnstorp. Gyllenstjerna, A ., friherre, Forsmöllan, Klippan. Gyllenstjerna, J., friherre, Bjersgård, Klippan. Gyllenstjerna, N., friherre, 1\rapperup. Brunnby. Göhrn, A . , hovräUsnotarie, Lund. Haffner, J., stadsläkare, Lund. *Hagelqvist, Gust., herr, Möckeln.

Hain, E., konsul, Malmö.

Hal lbeck, J., konsul, Malmö. Hamilton, A., greve, Barsebäck. *Hamilton, Haoul, greve, Ovesholm. Hamma r, H . B., kontraktsprost, Ängelh olm. *Hansson, A. P., handlande, Lund. *Hansson, P., lantbrukare, Tullstorp. Hasselblad, 0., grosshandlare, Göteborg. H asselgren, A., borgmästare, Kungsbacka.

6 Hellerström, AHred, stadsarkitekt, Hälsing­ borg. Hellerström, Sv., godsägare, Marielund, Nättraby. *Hemberg, Eugen, länsjägmästare, Växjö. Henning, Ivnr P:son, konsul, Hälsingborg. Herrlin, Axel, professor, Lund. Herrlin, A.. fru, f. Björkegren, Lund. Heyden, 0., v. häradshövding, Lund. Hildisch, W., fabrikör, Malmö. Hill, H., fröken, Lund. Hillerström, Otto, direktör, Hälsingborg. *Hjelmerus, E., fru, Loshult. *Hjelmerus, Alfr., f. d. lektor, Härnösand. Hjelmquist, Fr., fil. d:r, stadsbibliotekarie, Stockholm. Hjelmquist, Greta, fröken, Lund. Hjelmquist, Th., professor, Lund. Holck, I., fröken, Lund. *Holmberg, Anna, fru, Sto�kholm. *Holmberg, C. G., handlande, Lund. Holmb erg, Ernst, direktör, Lund. *Holmberg, Gottfr., direktör, Lund. Holmgren, Ture, bokhandl., Malmö. *Holmqvist, J., handlande, Lund. Hultman, G., konsthandlare, Lund. Hultman, A., fru, Lund. *Humbla, Adolf, apotekare, Stockholm. *Hungerland, H., fil. d:r, Osnabriick. Hyllander, Theodor, fil. lic., Stoc!:.holm. Håkansson, T., konditor, Lund. lngelsson, Bernhard, direktör, Hälsing­ borg. Ingemansson, A. I., bankdirektör, Lund. Ingers, E., fil. d:r, folkhögskoleinspektör, Hvilan, Akarp. *Isberg, H., handlande, Lund. *Jakobsson. Ivar, ingenjör, Stockholm. Jakobsson, Th., k · apten, Stockholm. Janse 0., fil. d:r, antikvarie, Stock· holm. *Jansen, A. L., direktör, Malmö. *Jensen, N. P., trädgårdsdirektör, Ramlösa. Jensen-Carlen, C., fabrikör, Lund. *Johansen, P., kapten, Köpenhamn. Johansson, A., byggmästare, Halmstad. *Johnsson, Ester, fröken, Lund. *Jönsson, Frans, fabrikör, Malmö. *Kallenberg, Märla, fru, Lund. *Karlin, Gurli J:son, fru, f. Ström, Lund. *Karlin, Göran G:son, Lund. *Karlin, Ored G:son, Lund. *Karlin, Torkel G:son, Lund. *Killberg, O., bokhandlare, Hälsingborg. Klason, M. L., fru, Stockholm. Klercker, Edla af, fru, Skanör. Klercker, J. af, fil. d:r, Skanör. Knutsson, J. P., lantbrukare, Långeberga, Påarp. *Knutsson, Maria, fröken, Malmö.

Knutsson, P., landstingsman, Vallby. Kock, A., f. d. professor, Lund. *Kock, Johan, grosshandlare, Trälleborg. Kockum, A., fru, Malmö. *Kockum, Jan, godsägare, Jordberga. *Kull, H., lektor, Hälsingborg. Kulle, Nils, stadsarkitekt, Karlskrona. Kulle, Thora, fru. Lund. *Kulle, Thora, fröken, Lund. *Kullenberg, J. F., handlande, Skurup. *Kurck, C., friherre, fil. d:r, Lund. *Kurck, Elsa, fröken, Rynge. *Kurck, Sigrid, fröken, Rynge. Körner, H., rektor, Lund. *Lamby, H., ingenjör, Stockholm. Larcen, C. G., grosshandlare, Kristianstad. Larsson, A., lantbrukare, Stångby. *Larsson, Alb., konstnär, Holmeja. Larsson, Hans, professor, Lund. Larsson, H. A., handlande, Laholm. Larsson, L., snickaremästare, Malmö. *Larsson, Ludv., f. d. lektor, Lund. *Larsson, 0., juvelerare, Landskrona. *Larsson, P., fabrikör, Lund. Larsson, P., kamrer, Skivarp. *Lenander, E., fröken, Lund. *Lennartsson, M., fru, Lund. Lewan, 0., kyrkoherde, teol. d:r, Knäs torp. *Lewenhagen, A., fru, Lund. Lilienberg, G. R., justitieråd, Stockholm Lilliecreutz, A., friherre, Värnamo. Lilliecreutz, H., friherre, Värnamo. *Lilliehöök, J. 0., generalkonsul, Shanghai. *Lind, Ghristin, fru, Lund. Lind, Sture, järnhandlare, Lund. *Lindeberg, E., tandläkare, Lund. Lindelöf, J. M., fabrikör, Landskrona. *Linder, E., generalmajor, Stockholm. Lindgren, A., fru, Lund. Lindgren, Gustaf, provinsialläkare, Gislaved. Lindgren, Hugo, grosshandlare, Malmö. *Lindquist, A., fru, Malmö. Lindskog, E. W., kyrkoherde, Marieholm. Lindström, C. W., bokhandlare, Lund. *Ling, Karin, fröken, Stockholm. Ljunggren, C. A., med. d:r, Trälleborg. Ljunggren, E., överbibliotekarie, Lund. Ljunggren, Maria, f. d. seminarierektor, Lund. Ljunggren, R., konsul, Hälsingborg. Ljungström, E. L., fil. d:r, Stockholm. Lundahl, Anna, fru, Lund. Lundahl, Nils, slatskonsulent, fil. d : r, Lund. *Lundbladh, Thora, fröken, Lund. Lundell, J. A., professor, Uppsala. *Lundgren, Andriette, fru, Lund. Lundgren, C. M., godsägare, Lund. *Lundgren, H j . , redaktör, Stockholm.

..., l

*Lundgren, J., handlande, Lund. *Lundh, Anna, fröken, London. Lyttkens, I. A., f. d. kansliråd, Stockholm. *Löfstedt, Joh., grosshandl., Hälsingborg. Löfvall, Oscar, direktör, Hälsingborg. *Löndahl, Anna, fru, Lund. Lönnberg, I., med. d:r, Karlshamn. Magnusson, E., hovrättsnotarie, Malmö. Magnusson, 0., rådman, Lund. Malm, A., f. d. förste bibliotekarie, Lund. Malm, Hj., grosshandlare, Göteborg. Malmros, F., v. häradshövding, Trälleborg. * Maresch, 0., disponent, Trälleborg. *Melchier, L. S., herr, Sakirenzy, Ryssland. *Molin, Gerda, fröken, Höganäs. MonteJi. n, Fr., apotekare, Lund. Montgomery, J., överste, Stockholm. *Muchardt, H., konservator, Hälsingborg. *Månsson, A. P., byggmästare, Lund. Månsson, Hanna, fröken, Furulund. Månsson, Kerstin, fröken, Furulund. Månsson, P., fabrikör, Malmö. *Mårtensson, N., f. d. lantbr., Alstad. *Mårtensson, Nils, handlande, Rinkaby. Nauman, Th., v. häradshövding, Sthlm. Neander, E., f. d., läroverksadj., Finja. Neess, B. F. E., konsul, Landskrona. * Ncuman, S., handlande, Stockholm. * Nilsson, A., hovjuvelerare, Lund. *Nilsson, Gustaf, herr, Mjönäs. Nilsson, Hans, lantbrukare, Brunsbo. Nilsson, J., fru, Svedala. Nilsson, J., direktör, Hälsingborg. Nilsson, K., hypotekskamrer, Lund. Nilsson, Louis, arkitekt, Malmö. Nilsson, 0., f. d. lantbr.-ingenjör, Höör. Nilsson, Olof, f. d. stationsinsp., Lund. Nordenfelt, N., fröken, Höganäs. Nordenstierna, Otto, kustbevakningschef, Malmö. Nordström, W., fabrikör, Lund. * Norelius, Lydia, fröken, Lund. * Norlind, Ernst, konstnär, Borgeby. Norlind, Hanna Larsdotter, fru, Borgeby. * Nystedt, Elisabet, fru, Lund. *Odencrantz, Tor, häradshövding, Borås. Ohlsson, H. Th., boktryckare, Lund. Olin, Elisabeth, fru, Lund. Olsson, A. Fr., målaremästare, Lund. Olson, Emil, professor, Lund. *Olsson, Eva, Lund. Olsson, Gerda, fru, Lund. Olsson, J., fröken, Lund. Olsson, N., förvaltare, Sövestad. Olsson, Svea, fröken, Göteborg. *Olsson, Wilh., handlande, Kristianstad. *Oredsson, A., fröken, Grönhult, Arkelstorp. ·

*Oredsson, S., fröken, Grönhult, Arkcls­ torp. *Palm, C. W., direktör, Stockholm. *Palmstierna, Sophie, friherrinna, Stock· holm. Patrisi, P., f. d. lantbrukare, Lund. *Paulsson, 0., dekoratör, Lund. Paulsson, P., f. d. riksdagsman, Ekeberga, Påarp. *Paulsson, Sigfrid, dekoratör, Lund. *Persson, J. Th., f. d. bankdirektör, Lund. Persson, N. F., snickaremästare, Åkarp. Persson, P., bankdirektör, Åkarp. *Petersen, G., disponent, Trälleborg. Petersens, Katarina af, fröken, S. Lindved, Svedala. Petersson, A. J., grosshandl., Landskrona. Petersson. B., f. d. borgmästare, Ystad. Petren, Emma, fru, Lund. Petren, Gustaf, professor, Lund. Piper, E. A., greve, godsägare, Högestad. Platen, B. von, kapten, Vettinge, Ostra Ljungby. Poppius, Dan, agronom, Lund. Porat, vV. von, f. d. överstelöjtnant, Lund. Przybyzewski· Westrup, Z. de, byråsekreterare, Stockholm. Qviding, A., bokhandlare, Växjö. Ramel, Hans, friherre, Lillås, Sjöbo. Ramel, H., friherre, Övedskloster. *Ramel, Otto Malte, major, friherre, Umeå. * Reventlow, Math., grevinna, Målilla. Ribbing, Sigfrid, agronom, Lund. *Richter, E., handlande, Lund. Rietz, A., kontraktsprost, Värmdö. Rietz, S. V., provinsialläkare, Ronneby. Ringius, E. H., v. häradshövding, Malmö. Rodhe, E. H., biskop, Göteborg. Rodhe, Edv., biskop, Lund. Rosen, And., f. d. lektor, Lund. *Rosenörn-Lehn, friherre, Munka-Ljungby Roslo, Elisabeth, fru, Ljungbyhed. Roslund, F., pros•t, Landskrona. Roth, Ad., tandläkare, Malm/i. Ryberg, H., f. d. stadsläkare, Lund. *Ryberg, S., fru, Lund. Rydberg, G., kungl. målare, Malmö. Rydbeck, Otto, professor, Lund. Röhrbeck, 0., handlande, Falkenberg. Sahlin, Alb., direktör, Eslöv. Sahlin, Ellen, fru, Djursholm. Schaar, Y., polismästare, Malmö. Schultz, A., handlande, Ystad. Serner, .J. N., kyrkoherde, Lyckeby. *Sievers, Ch., fru, Stockholm. Silfverschiöld, O. B. A., friherre, Koberg. Simon, Falk, bankir, Göteborg. *Simonsson, Hanna, fröken, Falkenberg. Sjöbeck. P.. f. d. förste bibliotekarie, Lund. ·

8 Sjöberg, N., med. d:r, stadsläkare, Landskrona. Skoog, C. A., fabrikör, Karlshamn. Skånska Landsmålsföreningen, Lund. Smith, G., fru, Trälleborg. *Smith, G., v. konsul, Trälleborg. Smith, Otto, fil. d:r, Karlshamn. Smith, Salomon, apotekare, Ystad. Sommarin, E., professor, Lund. *Sonesson, S., possessionat, Brandstadstorp, Bjersjölagård. Sonesson, W., grosshandlare, Malmö. Sparre, Alexandra, grevinna, Kronovall, Vemmerlöv. Stael von Holstein, G. M., kapten, Halmstad. Slang-Westrup, R., fröken, Rydsgård. Stenmarck, N. J., byggmästare, Malmö. * Stenström, G., fru, Karlstad. Stenström, J., f. d. kronofogde, Karlstad. *Stickler, Ph., handlande, Trälleborg. *Stjernblad, Lida, ,friherrinna, Ystad. *Stille, E., fru, Lund. Strandmark, Anna, fru, Grimslöv. Ström, Helmer, grosshandlare, Stockholm. *Stytr, Ada, fröken, Lund. Sundberg, Ester, fru, Mostorp, Getinge. *Sundborg, Sigrid, fröken, Stockholm. *Svanberg, Fr., antik. hand!., Stockholm. Svanlund, G., bokhandlare, Linköping. SYensson, H., direktör, Hälsingborg. *Svensson, S. H. A., disponent, Kanik. Sylvan, 0., professor, Göteborg. Sylven, V. M. T., apotekare., Landskrona. *Sörensson, P. K., lektor Lund. Tamm, E., fil. kand., Lund. Tamm, Ragnhild, fru, Lund. Tamm, Y., fil. lic., Lund. *Tedin, H., fil. d:r, Svalöv. Tegner, Es., f. d. professor. Lund. *Telander, G. R., ingenjör, Göteborg. *Tengberg, J., kapten, Stockholm. Thomasson, Selma, fru, Lund. Thott, Augusta, grevinna, Skabersjö. Thott, Otto, greve, Skabersjö. *Thulin, Emil, magistratssekr., Malmö. *Thulin, Hilda, fru, Malmö. *Thulin, Karl, agent, Malmö. Thygesen, J., landstingsman, Lund. *Torell. Anna, fröken, Kungsbacka. Tornerhjelm, Charlotte, fru, Vrams Gunnarstorp. Trana, E., f. d. borgmästare, Göteborg. Tranchell, C., direktör, Stockholm. Traugott, Ivan, grosshandlare, Stockholm. Trolle, E .. landshövding, Linköping. Trolle-Bc.,de, E., grevinna, Trolleholm. *Trolle-Bonde, Gustaf, greve, Trolleholm.

*Trulsson, E., skulptör, Malmö. Tt•ägård·h, F. E., f. d. ryttmästare, Häl­ singborg. Trägårdh, Henr. A., kyrkoherde, Stora Köpinge, Svenstorp. Törne, F. W., docent, Lund. *Uggla, Signe, fru, Lund. \Vachtmeister, Ax., kammarherre, greve, Kulla-Gunnarstorp. Wachtmeister, C., greve, Christinelund. Wi�ringsaasen-Svenkerud, Ingeborg, fru, Elverum, Norge. Wahl, A. de, skådespelare, Stockholm. *Wallis, Ida, fröken, Lund. \ValterstorfT, E. v., amanuens, Stockholm. Wurholm, Hichard, med. d:r, Kalmar. Weibull, C. G., landsarkivarie, Lund. *Welin, S., musei-indentent, Skara. Welinder, B., f. d. godsägare, Stockholm. *Westerström, Elsa, fru, Lund. *Vlestman, A., fru, Lund. Wlestman, A. G., v. konsul, Jönköping. Westrell, C., grosshandlare, Malmö. Westrell, G., grosshandlare, Ystad. \Vicander, Oscar, ·konsul, Stockholm. Wickman, Berta, fru, Lund. Wickman, Bertil, jur. kand., Lund. Wickman, C., v. häradshövding, Lund. Wickman, Ove, jur. kand., Lund. Wijkström, 0., adjunkt, Askersund. Wingård, Aug., konsul, Hälsingborg. *Winkler, Emil, disponent, Limhamn. Wivesson, B., konsistorienotarie, Lund. Wivesson, P., tullkontrollör, Lund. Wrangel, C. G., friherre, Kristineberg. Wrangel, Ew., professor, Lund. Wrangel, Fredrik, frih., Ellinge, Örtofta. Wulff, B., andre bibliotekarie, Lund. *Wulff, Justina, fru, Lund. Wult von Steyern, J., ingenjör, Landskrona. Wult von Steyern, Ulla, fru, Landskrona. Wåhlin, Th., domkyrkoarkitekt, Lund. Zellinger, P. A., fabrikör, Karlshamn, Zickerman, Lilli, fröken, Wittsjö. Zätterström, Gotthard, grosshandl, Stockholm, Saltsjöbaden. Åberg, C. P., disponent, Lund. *Åberg, D., fru, Hammenhög. Ågård, Alfr., lantbr., Billeberga. *Ågårdh · , Hilda, fru, Lund. Åkerhielm, G. F. N., friherre, kab.-kammarherre, Stockholm. Åkerlund, S. 0., f. d. bankdirektör, Lund. Östberg, G., direktör, Malmö. *Österberg, G., skeppsredare, Triilleborg. *Österlund, H., konstnär, Malmö.

9

Årliga ledamöter, som betala en årsavgift av 5 kronor.

Acrell, Carola, Agrell, Si gu rd, Ahlgren, Chr., Ahlström, Ax.,

fru, Lund. professor, Lund. revi s ion ssek reterare , Lund. fil. d : r, Stockholm.

Almqvist, Ester, målarinna, Lund. Anderberg, K. I., fil. kand., Malmö.

Andersson, Gustaf, bildhuggare, Lund. Ankarcrona. E., fru, Bo ser up .

Ankarcrona, fh., godsägare, Boserup. Aschan, C., major, Växiö.

Asp, Hj. konstnär, Malmö. Assarsson, B., lantbrukare, Dösjöbro. Assarsson, Hilda, fru Skedal agård. Beck-Friis, Ebba, grevinna, Lund. Beck-Friis, Sigv., frih .. kab.-kammarherre, S. Börringe. Bengtsson, Anna, fröken, Lund. Berg, Otto, ombudsman, Malmö. Berggren, E., landtbr.-ing., Lund. Bergman, C. G., professor, Lund.

Bergström, Endis, konstnärinna, Lund. Gunnar, kyrkoherde, Stock·

Bergström, h olm.

Bergqvist, J., rektor, Lund. Berlin, Liv, fröken, Malmö. Billing, Ebba, frö ken , Lund. Billing, Signe, fröken, Lund.

Björklund, H . , fru, Lund. Björnström, G., överste, Ystad. BJomgren, G., tandläkare, Borås. Bonnesen, S., docent, .Lund. Bo rg, E . M., fru, Lund. Borg, O. W., kontorschef, Lund. Borge nstiern n , C. H., direktör, Ystad. Brattström, Gust., bankdirektör, Lund. Brattström, Nanna, fru, Lund. Bremer, Don·y, fröken, Lund. Brinke, N., med. d : r, Lund.

Broman, I., professor, Lund. Båth, A., pianofabrikör, Lund. Bååth, F., herr, Lomma. Böök, Fredrik, profes s o r, Stockholm. C nrlgren , O. H . , professor, Lund, Cariquist, E., jur. d :r, Djursholm. Carlquist, S., fru, Djursholm.

Carstens-J ohannsen, H., provinsialläkare, Lund. Cavallin, Gustaf, major, Lund. Cedergren, H. I. W., disponent, Lund. Charlier, C. V. L., professor, Bjerred.

Christensson, Ch., fröken, Saxtorp.

Christ en s on, Lars, dekorati ons målare, Malmö. Chrislensson, Margol, fil. mng., Marieberg.

Christersson, G., fröken, Flädie.

Clemensson, G., landsarkivarie, Göteborg. Collden, Fred., stud., Lund. Colliander, Gerda, fröken, Lund. Collin, Carl, lektor, Borås. Collin, Seth, direktör, Lund. Collin, Lydia, fru, Lund. Crafoord, John, kapten, Lund. Dahlqvist, N., byggmästare, Malmö. Davidsson, J., fru, Lund. Dominicus, E., fröken, Halmstad. Drak · e, Eva, fru, Malmö.

Eckardl, Zaid, fröken, Gammelmark.

Edelberg, Carl, distriktslantmätare, Eslöv.

Eidem, E., fru, Lund. Ekblad, E., rektor, Lund. Ekenberg, Elsa, fröken, Lund.

Ekenstam, N., af, fru, Lund. Eklundh, Albert, hovrättsnotarie, Lund. Ekwall , B. O. E . , professor, Lund. Ellerström, N., målare m ä st are, Lund. Elmqvist, C. G., bankdirektör, Malmö. Elmqvist, Ernst, fabrikör, Lund. Eriksson, A., expeditör, Lund.

Erlandsson, A . , målarmästare, Lund. Erlandsson, Anna, fröken, Lund. Ernberg, Gösta, fnbrikör, Simrislnmn. Essen-Möller, E . , professor, Lund. Forssman, J., professor, Lund. Forssman, H., fru, Lund. Frantz, A., fru, Veberöd.

Gehlin, H., fru, Hälsingborg. Geijer, G., bankdirektör, Lund.

Glantzberg, E., fröken, Stockholm. Goldman, E., fröken, Lund. Gren, Cecilia, fru, Malmö. Groth off, I., förste stadsfogde, Malmö. Gräns, Anders. konservator, Lund. Grönwall, K. A., professor, Lund. Gynnerstedt, Helga, fru, Lund. Gynnerstedt, Tage, kons , i storienotarie, Lund. Hagman, T., kapten, Lund. H a hr, August, pro fessor, Uppsaln. Hansson, B., fröken, K ävlinge.

Hansson, H., fröken, Eslöv.

Hansson, F., u.rmn k n re,. Lund. H a rtman, E. L., di rektör, Jönk öp ing. Hauffman, K. G., k yrk oherde , Lyngb y. H ede toft , 0., nation sped ell, Lund. H ellmar.k, H:mna, fru, Dalbv. Hellquist, Elof, professor, 1 : und. Henricsson, A . , disponent, Lund. Hesselgren, 0., k yrkohe rd e , Hemmesdynge. Hillerst röm , M., fröken, Boden.

lO

Nilsson. Anna, fröken, Lund. Ho!Tman-Bang, A., fru, Höör. Nilsson, Hulda, .fröken, Åkarp. Holmberg, Olle, docent, Lund. Hommerberg, R., hovrättsnotarie, Lund. Nilsson, Jacques, tandläkare, LandsHreger, Ester, fru, Uppsala. krona. Högstedt, G., lelegrafkommissarie, Lund. Nilsson, L., arkitekt, Ignaberga. Hien, Augusla Thorsson-, fru, Lund. Nilsson, M. P:son, professor, Lund. Inghe, J. J :son, läroverksadj., Stockholm. Nordblom, H., stadsfiskal, Malmö. Jeremiasson, E., målaremästare, Lund. Nordmark, Fr., grosshandlare, Malmö. Jeremiasson, Ida, fröken, Lund. Norelius, Chr., fil. lic., Lund. Johansen, .le.nny, fröken, Köpenhamn. Norlind, Tobias, docent, Stockholm. Josefsson, Karin, fröken, Göteborg. Olin, A., herr, Stockholm. Jönsiö, N., slaktaremäst., V. Vram. Olow, J., professor, Uppsala. Jönsson, Anna, fröken, Lund. Olsson, And., skulptör, Malmö. Jönsson, J., riksdagsman, Dösjöbro. Olsson, Ant., arkivforskare, Stockholm. Kallenberg, E., professor, Lund. Olsson, Emma, fru, Lund. KaUstenius, L., fru, Lund. Olsson, 1., fröken, Lund. Karlson, William, fil. lic., Lund. Olsson, J., fröken, Eslöv. Kjellin, G., apotekare, Lund. Olsson, Karl, tullkontrolliir, Malmö. KjeUin, Helge, professor, Karlstad. Olsson, Kerstin, fru, Lund. Klaren, J. N., kyrkoherde, Billinge. Olsson, M., fröken, Lund. Kniberg, Kerstin, fru, Hörby. Olsson, Oscar, disponent, Malmö. Kristiansson, Karl, vaktmästare, Lund. Palm, Anna, fru, Lund. Kupke, O. H., direktör, Lund. Palm, Euphrosyne, fröken. Lund. Kiinzel, Anna, fru, Djursholm. Palm, John, kamrer, Lund. Larsson, A., ingenjör, Ortofta. Persson, Anna,, fröken, Köpenhamn. Larsson, Anna, fru, Malmö. Persson, E., fröken, Lund. Per.sson, Elna, fru, Bedinge. Lrursson, L., byggmästare, Lund. Laurell, Wilhelm, ingenjör, Lund. Petersens, M. af, fru, Stockholm. Lengertz, W., skriftställare, Lund. Petersson, H., trafikchef. Oskarshamn. Levin, E., dekoratör, Lund. Pettersson, Ebba, fru, Malmö. Lidbeck, Erik, direktör, Göteborg. Pfannenstill, M., f. d. domprost, Lund. Liljeqvist, P. E., professor, Lund. Philipsson, E., generalkonsul, Skultorp. Liljeqvist, P. E., fru, Lund. Panten, F., lektor, Lund. Lindell, E., gymnastikdirektör, Lund. Post, A., von, major, Lund. Lindqvist, G. W., fabrikör, Lund. Rahmn, A. W., hovfotograf, Åkarp. Ljungdahl, Malte, överläkare, Malmö. Rhodin, Stina, fröken, Lund. LindesVlärd, K. G., ingenjör, Malmö. Hiesz, M., professor, Lund. Ljungdorff, V., fil. d:r, Lund. Rosen, E., advokat, Lund. Ljunggren, Hanna, fröken, Karlshamn. Rosen, Elsa, fru, Lund. Rosengren, L. F., professor, Alnarp. Lundeberg, Anna, fröken, Lund. Rydbeck, Erik, handlande, Lund. Lundgren, Anna, fröken, Tjörnarp. Lundström, Aug., juvelerare, Lund. Ryden, Malin, fru, Limhamn. Löfström, A.· B., adjunkt, Lund. Hönström, Greta, fröken, Lund. Löwegren, I., ombudsman, Lund. Sahlgren, J., docent, Lund. Malmqvist, Olivia, fröken, Malmö. Sandblad, J., rådman, Lund. Schedin, Albert, bokhandl., Lund. Melander, N. G., assessor, Malmö. Melander, Elsa, fru, Lund. Schedin, Oscar, direktör, Åkarp. Schedin, Jenny, fru, Åkarp. Melton, C., folkskollärare, Sösdala. Mortensen, Ernst, kamrer, Lund. Schoultz, Anna, fröken, Skurup. Måås-Fjetterström, Märla, konstnär, Sieurin, Elsa, fröken, Göteborg. Sjunnesson, K., lantbrukare, Norrvidinge. Båstad. Sjöberg 0., f. d. regementsveterinär, Lund. Möller, Alfr., fabnikör, Lund. Sjöberg, Sigfr., rektor, Lund. Möller, B., bibliotekarie, Lund. Möller, Corfitz, kamrer, Lund. Sjöström, H., arkitekt, Lund. Möller, Hugo, bokhandlare, Lund. Sjövall, B., rektor, Kristianstad. · Sjövall, Einar, professor, Lund. Nanne, G., assessor, Malmö. Nelson, Helge, professor, Lund. Stadener, S., biskop, Strängnäs. Nihlen, J., urmakare, Lund. -stenberg, Thyra, konstnärinna, Lund. Stenström, Thor, docent, med. d:r, Nilsson, A., postmästare, Lund. Hälsingborg. Nilsson, Anders, glasmålare, Lund. •.

11 Svensson, Bernhard, lektor, Lund. Svensson, Carl, direktör, Arlöv. Svensson, Elise, fröken, Lund. Svensson, Helena, fröken, Lund. Svensson, O. W., byggmästare, Lund. Sydow, C. W. von, docent, Lund. Sylvan, Wivi, fröken, Göteborg. Söderström, Olga, fröken, Göteborg. Tengberg, A., fröken, Lund. Tham, Carin, fru, Lund. Thermamius, E., bankkamrer, Lund. Thulin, J. G., major, Lund. Thörn, Lisa, fru, Lund. Timberg, J. A. S., disponent, Lund. Timberg, M., fru, Lund. Torne, Siri, fröken, Norrköping. Trägårdh, l. E., överstelöjtnant, Lund. Tullberg, A., fru, Eslöv. W,alberg, E., professor, Lund. Wallengren, Hans, professor, Lund. Wallin, Sigurd, intendent, Stockholm.

Walter, E., professor, Lund. Wasell, E., kapten, Stockholm. Weibull, Curt, professor, Göteborg. Weibull, L., professor, Lund. Weibull, Mary, fru, Göteborg. Wennström, Th., adjunkt, Lund. Werner, C., fil. d:r, Lund \Verner. Hanna, fru, Malmö. Westbeck, Leonie, fru, Lund. Wickman, Olof, krigsdomare, Malmö. Wide, Maria, fru, Lund. Wihlborg, A., kyrkoh., Malmö. Vilke, J., rektor, Lund. Winblad, E., bankdirektör, Lund. Wimarson, Nils, fil. d:r, lektor, Göteborg. Wolimer, Lars, teol. d:r, Lund. Åkerman, C. W., kyrkoherde, Gärdslöf. Åkerman, G., fru, Ystad. Åkesson, Albin, kontorschef, Lund. Åkesson, N., fil. d:r, Malmö. Åkesson, R., fru, Malmö.

Till sitt .4 5 : te årsmöte sammanträdde föreningen den 12 juni i B oseho kyrka under ordförandeskap av borgmästare P. Gamstorp. Sedan styrelsens årsredogörelse av sekreteraren föredragits följde revi­ sorernas granskningsberättelse av museets, lotteriets, konstslöjdanstal­ tens och O starps räkenskaper och förvaltning. I enlighet med reviso­ rernas tillstyrkan beviljades styrelsen full och lacksam ansvarsfrihet. Vid därefter företagna val till styrelse återutsågos med aklamation de i tur avgående: friherre N. Djurklo u, konsul Max Engcströn! samt målaremästare A . Fr. Olsson med teol. doktor O . Lewan såsom supple­ ant. Ä ven hittillsvarande revisorer v. häradshövding O. Heyden samt e. o. hovrättsnotarien Th. Westerström med bankdirektör G. Geijer och med. doktor N. Brinke till suppleanter återvaldes med aklamation. Därefter valdes på förslag av styrelsen följande nya hedersledamöter: statsrådet J o han T hy ren, chefen för kontrollstyrelsen C. E. Svensson, professor C. Björling samt konsul W. Westrup. Ur fru Anna Karlins premiefond utdelades till från Konstslöjd­ anstalten utgående elever : Elvi Weimark, Lund, 15 kr., Annie Fridh, Kävlinge, 10 kr. och Margit Lindborg, Lund, 10 kr., varjämte Kultur­ h istoriska museets stora handbok tilldelades Clary Andersson, Munka­ Ljungby, Mimmie Nilsson, Hurva, Hanna Persson och Hulda Persson, Espinge samt Eva Cordes, Hamburg. Härpå upptogs kollekt till Bosebo kyrkokassa, vilken inbragte kronor 1 7 : 40 samt rannsakandet av kyrkans offerstockar, vilka visade sig innehålla kronor 1 1 : 63. Med dessa tillskott steg den på grund av förra årets restaureringsarbeten på kyrkan nästan tömda kassan till kronor 7 6 : 37. Förutvarande kyrkovärdar, v. häradshövding O. Heyden och disponent J. Tim berg, återvaldes. Den ·senare jämte häradshöv­ ding C. Wickman utsågos att justera dagens protokoll. Härmed var föredragningslistan genomgången, varpå besök av­ lades i den vackra utställningen av Konstslöjdanstaltens elevarbeten i

12 Lindforss'ska huset, i V. Vrams prästgård samt på museet, där inten­ denten Karlin i Thomanderska huset demonstrerade den nyförvär­ vade egyp tiska samlingen samt höll föredrag om El Amarna-kulturen. Dagen avslutades med den sedvanliga kollationen i Borgm·salen .

B.

Styrelse och revisorer.

Styrelsen har ·under året utgjorts av professor Karl Pelren, ord· förande, borgmästare P. Gamstorp, v. ordförande, statsrådet J. Thyren, kungl. maj : ts ombud, friherrarna C. K urck och N. Djurklou, konsul M. Engeström, målaremästare A. Fr. Olsson, direktör Axel Andersson, patron J. Thygesen, vaktmästare K. Kristiansson, staden Lunds om­ bud, samt föreningens och styrelsens ständige sekreterare intendent G. J :son Karlin med suppleanter, greve A . Hamilton, teol. doktor O. Lewan, professor H. Nelson och målaremästare H. Erlandsson, den senare stadens suppleant. Styrelsen har under året hållit 11 sammanträden, 4 under ordi­ narie ordföranden professor Petrens presidium, 6 under v. ordföran­ den borgmästare Gamstorps sa mt l under intendenten Kw·lins. Protokollen, som omfatta 26 foliosidor, hava förts av föreningens och styrelsens sekreterare intendenten Karlin. De frågor, som utom de vidlyftiga budgetsbehandlingarna för de fyra institutio­ ner, som med särskilda räkenskaper ingå i >> Kulturen » , hava i första rummet varit fastighets- och byggnadsfrågorna, inköp- och utställ­ ningsfrågor samt anslags frågorna, vilka senare komplicerats på grund av överintendenten Gauffins förnyade angrepp på >> Kulturen >> och dess intenden t. Vi beklaga djupt denna oss påtvingade strid, som vi hade hoppats ku nnat avslutas med det i fjor tillbakavisade anfallet. Det nya har emellertid tvingat oss att upptaga angreppspunkterna till nytt och uttömmande bemötande, och styrelsen anser sig därför vara skyl­ dig såväl sig själv som föreningens intendent, dess ledamöter samt hela den allmänhet, som med berättigad förvåning skådat på denna i sig själv meningslösa strid att lägga alla handlingarna på bordet, d. v. s. i en bilaga till årsberättelsen publicera samtliga skrivelser såväl våra egna som överin tendenten Gauffins. Revisionerna hava i vanlig ordning verl<ställts under maj månad av v. häradshövding O. Heyden och e. o. hovrättsnotarien Th. Wester­ ström såsom föreningens valda granskningsmän för alla fyra räken ­ skaperna, av rådman J. Sandblad såsom ombud för Kungl. befall­ ningshavande vid granskningen av lotteriräkenskaperna samt av rek­ tor Johan Bergqvist såsom staden Lunds och v. häradshövding C. Wickman såsom Malmöhus läns landstings ombud vid granskningen av museets räkenskaper och förvaltn ing. Jämte dessa revisioner bör här också nämnas granskningen av den av staden Lund förvaltade s. k. Kulturfonden (professor P. Fahlbecks stiftelse ) , som å Kulturhisto­ riska fören ingens vägnar granskats av intendenten Karlin och direktör A. Andersson . Fonden visade därvid en behållning av kronor 83,358 : 23.

13

C.

Samlingar, · bibliotek och arkiv.

Såsom redan i inledningen meddelats hava samlingarna sedan den

l juni 1927 till den l juni 1 928 ökats med 526 nummer och omfattar

nu 33,490 nummer med mer än 1 60,000 föremål. Av årsförvärven äro 385 inköpta för en summa av kronor 18, 744 : 36 samt 1 4 1 nummer representerande ett värde av i runt tal kronor 6,000, skänkta, tillsam­ man alltså kronor 24, 7 H : 36.

Klassificering av nyförvärven.

Fördelade på de olika kulturhistoriska huvudgrupperna ställa sig årsförvärven sålunda: Serie

I.

1 6 n :r på grupp A . Personer, händelser och platser. )) B . Samhällsskick. 37 c . Andlig odling. 115 D . Näringar, hantverk och slöjd. 41 E . Huset och bostaden. 96 F . Ljus och värme. 13 G . Föda och njutningsmedel. 1 25 H . Toalett och hälsovård. 4 I. Dräkt och smycken. 43 Serie

II.

( Den arkeologiska gru_ppen . )

23 n :r på grupp A . Allmän förhistoria. B . Lundaarkeologi. 8 '' C . Histori ska fynd från andra platser. 5 Fördelade efter ämnesprincipen ställa sig förvärven sålunda : 182 n:r 5 " 26 » 75 ,, 43 » 78 » 23 » 12 " 82 •

Keramik. Glas. · Ä del metall. Annan metall. Textilier. Trä. Sten . Horn o c h ben. D iverse.

Med årets nyförvärv räknar museet vilka 9,052 äro gåvor.

denna stund 33,490 n :r, av

14 Tablå över M u seets förvärv sedan dess grundande.

1 1882-83 1883-84 1884-85 1885-86 1886-87 1887-88 1 1888-89 1889-90 Antal uppköpta n:r skänkta och depon. n:r Summan:r Inköpspris

l

592 494

635 446

l

1 ,081 1 ,065,61

794 277

l

1 ,086 1 ,305,29

471 165

l

1 ,071 1 ,948,35

l

636 1,409,80

256 94

l

350 1 ,334,15

97 84

l

181 401 ,30

119 91

l

210 5 1 0,55

300 152 452 2,580,00

-

91 J 1891-92 1 1892-93 1 1893-94 l t894-951 1895-96 1 1896-97 1 1897-98 J 1898-99

�l l

1

2

1 ,963 7,6 7 1 ,05

557 52

452 167

l

609 2,028,48

l

619 6,952,92

327 89

2:-14 1 34

479 248

l

727 2,738,51

l

368 3,441 ,23 .

287 95

1 44 124

l

416 2,205,90

l

268 1,215,38

467 85

l

382 2,979,18

552 3,345,32

1899-19001 1900-01 1901-02 1902-03 19Ö3-0! 1 190!-051 1905-06 1 1906-07 1 1907-08 244 1 78

l

422 4,972,25

1 1008-09

426 72

908 1 53

l

1 ,061 !),196,73

858 208

1

l

498 1 ,066 4,976,03 1 4,727,00

391 1 50 541 6,1 67,43

519 183

l

7 02 4,353,90

1

410 822

1

1,116 . 45

1

908 1 40

1 ,232 1,161 1 ,048 6,905,71 12,968,85 1 5,137,70

1909-10 1 1910-1 1 1911-12 1912-13 1913-H 1914-15 1915-16 l 1916-17

670 94

l

764

l o, 782,96

561 219

1 , 1 04 114

1

780 1,218 5,989,16 12,550,50

413 104

l

517 6,596,48

607 208

l

815 8,71 7,93

725 104

l

829 9,660,61

l

569 165

663 255

l

734 918 7,354,81 24,800,03

234 558

l

792 5,001 ,86

1917-18 1918-19 1919-20 1920-21 1921-22 1922-23 1923-24 1924-25 1926-26 -

-

-

-

836

297

436

122

l

836 -

297 -

l

436 -

l

122 -

l 1926-27 1 1927-28 l

Antal uppköpta n:r skänkta och depon. n:r

Summan:r Inköpspris

l

l 256 1 8 :592,26

l

l

l

279 87

l

1

1 ,045 142

514 303

747 1 16

l

l

817 713 863 366 1,18 7 1 8,521,96 1 2,205,77 30,81 0,50 27,378,20 16,584,19

Summa

24,420 !J,052

385 141

418 838

612 101

5 26 33,490 1 8,744,36 356,829,80

l

l

15 Årets 3 9 givare.

Regementsläkare N. Ammitzböll, Arkelstorp :

2 mjärdar, regemenls­

läkareuniform. Fru Helga Bachs sterbhus, Stockholm : 2 daguerrotypier, syskrin, 4

broderade näsdukar. Fröken Gerda Bendz, Lun d : gräddskumningsbricka, l par koppar,

band till begravningskrans.

Den Bengtssonska konstslöjdsfonden: kaffekanna av silver. Dr. Otto Burclwrd, Berlin: urna ( Kina ) . Fru M . L. Eckerbom, Lund : stol, koffert. Kapten Pehr Eklundh, Lund: dopfuntsfot, kolonnkapitäL Fröken Ebba Erlandsson, Lun d : porträttrelief. Målaremästare H. Erlandsson, Lun d : porträttrelief, Sven Bengtssons

timmermansyxa. Fru Ebba Fiirst, f. Reven tlow, Målilla: fotografiram med porträtt av

grevarna Rewentlow. Grevinnan W. von Hallwyl, Stockholm : fat ( Tang-period) , vas ( Han-

period ) , karott (Arnhem fajans ) . Fröken H ederstjerna, Lund : sidenklädning. Doktor Emil Hultmark, Stockholm : urna (stengods, Kina ) . Fröken Elin Johansson, Lun d : » boklåda » . Intendent G. J :son Kar/in, Lund: 3 lerfat, spanskrörskäpp, j eton,

5 par messingsmaljor, l par hårkardor och -häckla (perukmakare Lundbergs ) , fotografiram, våg, 2 ringklockor, tripod ( Chou-period ) , kokkärl (Chou-period ) , 2 prydnadstallrikar, begravningstavla, lin­ bråka, skäktfot, vagnslåda, 2 ostformar, fotografi, 1 1 » pölsehorn >> , betsman, täljstensgryta, bärtråg, bajonett, mynt. Fru G. J:son Karlin, Lun d : silverarmband, servett. Herr Göran G :son Kar/in, Lund : flintspån, handtag till lerpotta. Konstslöjdanstalten, Lund : stolöverdrag i gobelin. Friherre C. Kurck, Lun d : synrör, ordensstjärnor, silvermonogram, knivskaft, beslag, cigarettmunstycke, berlock, doslock, gåspenn­ formerare, silver- och kopparmynt. Byggmästare L. Larsson, Lun d : gratulationstavla. Doktor Ph. Lederer, Berlin : egyptiskt offerkärl, 4 egyptiska fragment och figurer av fajans. Notarie C. G. Lindgren, Lun d : bordskärm, brännvinsskylt, dopmössor. Herr J. Lövgren, Lund : l par läster, lerpropp, gaffel, ljussax. Fru Molvidson, Stockholm : kortlek. Byggmästare F. Nilsson, Malmö : vävspröt, skäktträ. Okänd: förläggslev, flintspån. Generaldirektör Ole Olsen, Hesleh0j, Hellerup : 3 halsur från 1 600-talet, 2 solviiS are, skjutur, ätbestick av silver ( Augsburg 1 7 1 0 ), resätbestick i läderfodral, knivskaft av emalj, tallrik ( Rouen-fajans ) , porslins­ platta ( Gotha) , porslinskanna ( Ludwigsburg) , 7 fickur av guld, fickur av guldbrons, l chätelaine, tornmonstrans ( omkr. 1 500), be-

16 slag ( Limoges-emalj från 1 200-talet ) , krucifix ( 1 1 00-talet ) , platta ( Limoges-emalj ) 3 di v. böcker i praktband, ståndur, verk till bord­ studsare, väggur ( omk r. 1 680 ) , » sågur » i träfodral ( 1 700-talet ) . Fru Maja Olsson, Lund : herrväst Hand/. Wil h. Olsson, Kristiansta d : rockhuvud, stol . Direktör C. Palm, Stockhol m : porslinsfigur ( Höchst) . Fru Hanna Roupe, Lun d : ·Hinsma nshatt, betsman, vågskål, tranlampa, 3 mankiller, handbojor. [{opparslagare Schönström, Lund : verktyg, som tillhört Sven Bengtsson. Herr J. M. Svensson, Lund: hängvagga, fl ätad. Herr L. A. Söderström, Lund : Baltiska utställningens guldmedalj, mynt. Doktor E. Södervall, Lund: l par länstolar ( förut ej införda ) . [(apten J . Tengberg, Stockhol m : åkdyna, konstsydd. Direktör l . Traugott, Stock hol m : tallrik. Samadet fajans. Winbergs sterbhus, Lu nd : guldmedalj, tilldelats Prof. O. \Vinberg. Fru Hilda Å gårdh, f. Stylf, Lund: fickur av guld, parfymflaskor. ,

Översiktlig besk r i v n i n g av n yförvärven.

Fig.

l

(t. v.). Guden faj ans '/s.

Thot

Fig. 2 (nederst). Hängsmycke fajans 1/t. Fig.

3

(t. Il.). Falkguden Patäke fajans 1/ 1 .

Vi började beskriYningen av förra årets . nyförvärv med de egyp­ tiska samlingama och vilja därför även i år fortsätta på samma sätt . D e t ä r o s s då e n glädje a t t först konstatera, att d e n stora brist i det

17 svenska museiväsendet vi påpekad e och som vi med vår egyptiska samling avsåg att i någon mån fylla, nu även har utsikt att fyllas på annat håll, ity att i det yttersta av dessa dagar en förening under Kronprinsens auspicier bildats i Stockholm för samma ändamål. styrelsen har under det gångna året offrat ytterligare 1 ,200 kr. :på förvärv, dels av goda facsimiler, dels av originalarbeten. De förra hava hämtats från Ber­ linermuseernas repw­ duktionsanstalt ·och om­ fatta speciellt kopior av el Amarna-fynd. De se­ nare äro till största de­ len i Berlin inköpta gla­ syrkeramiska gudabil­ der och amuletter såsom ·den här avbildade •stå­ ende T hot med sitt Ibis­ huvud ( fig. l ) , Patäke­ .bilden ( fig. 3 ) med en babian på axlarna samt det vackra hängsmyc­ ket med bilder i hög­ relief av Neftys, Harpa­ krales och I sis ( fig. 2 ) , .den förstnämnda från yngre riket, de tvenne senare från saitisk eller tidig ptolomäisk tid. I närmaste samband härmed vilja vi också nämna den välbehöv­ liga k·o mpletteringen av den klassiska kerami­ ken, som under året vunnits för en kostnad av omkring 2,500 kr. Vår förnämste skaffare Fig. 4. Cyprisk kanna '/•. har varit d en bekante konstarkeologen d : r Ph. Leder.er i Berlin. Främsta platsen intager d en här under fig. 4 avbildade stora cypriska kannan från 6 : te årh. f. Kr. med sitt handtag ·och sin utgjutningsfigur i hög relief. Den är av röd terrakotta med arkaistiska » landskaps » -målningar i svart. F rån samma tid förskriver sig en pratakorintisk vas med figurmålning, även den en stor sällsynthet. För övrigt omfattar samlingen både cyprisk, m ykenisk, <�.ttisk ( svart- och rödfigurig ) kampanisk och apulisk keramik. Till den höga ·attiska konsten hör den här fig. 6 avbildade rödfiguriga vasen. Från vår egen förhistoriska tid förskriver sig dels såsom vanligt en del stensaker samt en n y samling lergodsskärvor från våra gamla fynd2

_....... .......

....-.-·

(Y)

Fig. 5.

Grundgrävningsfynd från Lund :

n yc k la r ,

sisare,

!\am

Sporre f1·ån folkvn ndringstiden, skifferplatta

med runinskription 1 000-talet,

och svärdsknapp 1 2-1 300-talen, nyckel 1 50 0 -talet.

19

Fig.

7.

Glaserad och irise ra n d e kan n a Sassanid isk '/4.

platser på Listerland et, dels en skära av brons funnen i Vadstena-trakten samt ett par skånska celter från bronsåldern, dels några järnålders­ smycken från la Tene och vikingatiden. Lundagrävningarrna hava lämnat en del in­ tressanta, dels förhisto­ ri s ka, dels och över­ vägande medeltidsfynd. Till de förra höra en mängd svartgods av baltisk 900- och 1 000talstyp samt en sporre från folkvandringstiden funnen i Sandgatan. Den bevisar väl ingen­ ting direkt om fast bo­ sättning i Lund på denim tid, men pekar på, vad vi icke genom Fig. 8. Persisk faj ansskål 12 årh. 1/a. föregående fynd visste,

Fig. 6 .

Attisk rödfigurig vas '/•.

20 att den stora färdeleden mot norr, som ännu på 900-talet gick här och icke genom den nuvarande Bredgatan, torde haft betydligt äldre anor än från de första hästskornas och vikingatidssporrarnas tid. Medel­ tiden markeras av d e andra å fig. 5 avbildade föiiemålen : saxen, nycklarna, kammen, svärdsknappen, (massor av lergodsskärvor, gla­ serat och oglaserat ) samt det runristade skifferfragmentet. Såväl myndernas form som sling­ an tyda på, att det för­ skriver sig från tidig kristen tid. Jag skulle våga det an­ tagandet, att det utgör ett fragment av en förebild till ett runmonument. En del uo.edeltida silvermynt höra också till årets lundensiska fyndförvärv. I religionshistorien ingå de redan nämnda och av­ bildade egyptiska · gudabil­ derna liksom en stor del av len till gravkulten hörande kinesiska keramiken, till vilken vi längre fram åter­ komma, vidare en torn­ monstrans av brännförgylld brons, ett krucifix av brons med emalj från 1 100-talet o. s. v. inköpta på Graf Adelmanns auktion i Berlin . En praktfull mässkrud från Löddeköpinge med Linde­ nowska och Podebuskska vapnen samt årtalet 1627, vilken redan i många år be­ funnit sig i museets ägo, har nu först bokförts. Till övrig andlig odling Fig. 9 . Kamel, glaserad gravgods. Kina, Tangoch personliga minnen få perioden '/e. vi räkna den rika samlingen av tidmätare, som för.värvades på G raf A delmanns auktion i Berlin, varigenom betänkliga luckor i samlingarna fylldes t. ex. bristen på halsur eller s. k. Niirnbergerägg. Till de rent konstnärliga för­ värven i denna kollektion återkomma vi längre fram. Hit höra också några värdefulla bokinköp frånsett de manuskript och boksamlingar, som nedan omtalas under V. Vrams prästgård, näm­ ligen några böcker i praktband fr. 1 600- och 1 700-talet, däribland ett utmärkt missale, förvärvade på samma auktion och liksom ovan­ n ämnda monstrans och krucifix skänkta av generaldirektör Olsen. .

21 Det märkliga Bockska skrinet ( fig. 23 ) behandlas närmare under hus­ geråd. Vapensamlingen har under året huvudsakligen ökats med en uppsättning munderingspersedlar från det indragna Skånska dragon­ regementet, vilka på grund av Kungl. Maj : ts nådiga beslut överflyt­ tats till museet. Om dem likaväl som om de minnesföremål, som av regementet själv överlämnats till museet få vi n ärmare orda i nästa berättelse i samband med deras inregistrerande och inordnande i den nya vapenhallen. Såsom vanligt har även i år keramiken varit museets sköte­ barn. Vi hava redan nämnt de egyptiska och klassiska förvär­ ven. Värdigt till dem sluta sig förvärven från den närmare och fjärmare östern . Till de förra höra en märk­ lig, glaserad, ·starkt iriserande kanna, al­ ster av sassanidisk konst ( fig. 7 ) . Den räknas till 6:te eller 7 :de årh. e. Kr. och utfyller en mycket kännbar lucka i sam­ lingarna, förbindelsen mellan klassisk och islamisk glasyrkonst. Denna senare repre­ senteras av en persisk fajansskål ( fig. 8) med Fig. 1 0. H äst glasera d . 1\ina, Tangperioden 1 /s. inre svart målning på turkosgrön grund, så att orneringen kommer att bildas av den gröna bottenfärgen. Ett mycket betydligt förvärv av islamisk keramik har museet gjort i år vid försäljningen av den utmärkta Skallerska samlingen i Berlin . D å dess fi:nansiering o c h därmed definitiva införlivande med museet emellertid ej kan ske förrän nästa år, får beskrivningen också anstå till dess, oaktat den redan inordnats i samlingarna med det K-märke, som angiver intendenten Karlin såsom interimistisk ägare. Vi " fortsätta vår färd till Kina, som även under det år, som senast gått, lämnat huvudparten av de keramiska förvärven med ett inköps­ värde av mer än 4,000 kr. Nyförvärven · sträcka sig i en obruten följd från Han-tiden kring Kristi födelse till Kien Lung slutet av 1 700talet. Även tvenne tripoder, svartgods från Chou-perioden, tiden om-

22

Fig. 1 1 . Konfutse statyen. Mingperiod 1 /2.

doktor Burchard, Berlin, en mycket vacker, sittande K on futsefigur av Folden porslin, Mingtiden ( fig. 1 1 ) . Från samma period för­ skriva sig också några ce­ ladon fat o ch vaser med eller utan kraquellering, däribland en högintressant skål på tre fötter med kon ­ turerade skrivtecken i relief. En bål ur en servis, som be­ ställdes i Kina med anled­ ning av Gustav IV Adolfs födelse, visar i sepia och guld, huru det kungliga barnet, omgivet av genier, av vilka en, själv krönt, ' håller en kunglig krona över barnets huvud, sänkes ned till den krönta, till-

kring 1 000 f. Kr. ingår emellertid i förvärven, som till största delen för­ skriva sig från den Gadeliusska auk­ tionen hos S . Björck, den 9 december 1927, den sista til l vilken den nu avlidne utmärkte känna ren och skaffaren av ostasiatisk konst in­ genjör E . Gadelius drog huvudlasset Det mesta av vad vi här förvärvade var Ming-gods insamlat på Borneo, men även tvenne sällsynta brons­ kärl-efterliknande fyrkantiga svarta vaser med polykrom målning från Han-perioden, människo- och djur­ figurer från Tang ( fl g. 9 ) , däribland en meterhög polykromt glaserad dam samt några skålar av Ting Yao och Y ung-Ching-Yao-porslin från Sung och Juan jämte stengods från samma perioder böra nä�nas. Jämte dessa Gadeliusska inköp vilja vi framhålla en förträffligt modellerad häst ( fig. 1 0 ) och en kamel, upp­ köpta i K öpenhamn hos en annan nitisk skaffare av ostasiatisk konst, kapten Johansen, en urna av Tem­ mokugods, Sungtiden, skänkt av

Fig. 12. Fajansfat. Rörsti·and med Piperska vapnet 1/s.

23

bedjande modern Svea, som står framför en rundsköld med Sveriges riksvapen. Av europeisk keramik är det i första hand vårt eget land, som blivit tillgodosett närmast därigenom, att den sista tredjedelen av in­ köpen på Rörstrandsauktionen nu hunnit övergå från intendenten Karlins till museets ägo. Bland de sålunda under det gångna året inregistrerade föremålen märkas såsom älst en goudrounerad vas de­ korerad i blått signerad ANF Stockholm och IB, vilka signaturer torde ·

24 beteckna fabriksmästaren Ferdinand samt målaren Johan Hedberg. Vasen kan under sådana förhållanden icke sättas senare än till 1 735. Från Rörstrand förskriver sig likaledes ett fat (fig. 1 2 ) ur den bekanta Piper­ ska servisen 1 730-40, fontänen (fig. 1 3 ) från 1 756, ett par poly­ kroma fat, en dryckeskanna med en inskription kring foten, som anger att den tillhört >> Laurenlius Rosenhielm. Anno 1 749. Den 6 November. Rörstran >> , urnan ( fig. 1 4 ) av finfajans signerad Rörst-Sch. samt en samling Wedgwood-imiterande medaljonger och plaquetter i basalt­ gods. Marieberg lyser med en unik kaffekanna i gurkform, ett oval t polykromt fat, en intressant tallrik i förträffligt imiterad kinesisk famille rose snarlik de bekanta Milano-imitationerna, en statyett, pro­ menerande herre med den trekantiga hatten under armen och käppen

Fig.

1 5.

Ett par paradlwppar.

Mariebergsporslin '/•.

i hand, m. fl. fajanser samt några finfajanser, däribland en vas i kungs­ blått med sepiamålade kartuscher sign. Sten och en del porslinsföremål såsom den här ( fig. 1 5 ) avbildade paradkoppen i guld och sepia samt trenne figuriner däribland en Jupiter med örn och blixtknippe. Från Danmark hava vi hämtat bland annat en mycket god figuri n : äggförsäljerska, påverkad av den bekanta franska serien C r i d e Paris. Tyskland har bland annat lämnat dels ett par goda Frankfurther­ eller Hanau-fat av fajans, dels ett par Berlinergrupper : en vinrank­ kransad Bacchus på tunnan omgiven av amoriner samt en Pomona med en fruktkorg, en amorin och en get, båda grupperna modellerade av E . Meyer, en Höchst-figur i målat porsli n a v Melchior och en Rudolstadt­ grupp : en orkester av åtta amoriner med olika instrument, i bisquit. Frankrike intar i år hedersplatsen i det keramiskt givande Europa, ity att det tillfört oss icke blott årets dyrbaraste utan ett av de märk­ ligaste stycken fUJjans, museet överhuvudtaget äger : en bassin av Pierre Clerissy, grundläggaren av den under nära 200 år därefter eller från

25

Fig. 1 6 .

Faj a nshassin av Clerissy.

Moustiers 1/1.

1 680- talet blomstrande fajansindustrien i den lilla , sydfranska staden Moustiers. Av Clerissys arbeten finnes icke my c}{ et i behål l , men allt vad som finnes är fullödig konst, utmärkt i godset och säkert i teckningen och målningen , som alltid är utförd i blå camaieu oftast ef·ter tavlor eller stick av den bekante i talienske · målaren Antonio Tempesta, såsom också museets här avbildade bassin ( fig. 1 6 ) med sin strutsjakt i botten visar: Andra kända arbeten av Clerissy finnas i Louvren, i Sevres- och Limogesmuseet, i South K ensington samt hos en enskild samlare i Amiens, intet dock överträiTande vår bassin. För­ värvet gjordes på en auktion i Köpenhamn. Bland andra franska

26 fajanser, som under året förvärvats, kunna vi nämna en tallrik och ett vackert tårtfat från Rouen, en reliefplaHa med en biblisk framställning, Palissy-påverkat lergods med blyglasyr från slutet av 1 500-talet, ett polykromt fa.t med grotesker från den yngre Moustierstillverkningen under Ollery, mitten av 1 7 00-talet, ett Marseilles-fat av Sauy, en tallrik, Samadet-fajans, samt av porslin en mycket vacker och karaktäristisk terrin med fat i färger av Roberis tillverkning i Marseilles, en Nieder­ viller-tallrik m. m . H ä r skulle vi också kunna nämna några tallrikar från ·den bekanta belgiska Tournay-fabriken, som nu intar en ganska representativ ställning i våra keramiska samlingar. Holland har lämnat en större dekorativ väggplatta av Delft-fajans med en på en klippö sittande Diana stödjande sig på en delfin och omgiven av fiskeredskap, en skål med kineserier, tillverkad i Arnhem och försedd med denna fabriks märke, en tupp. Skålen ( Hg. 1 7 ) fullt j ämförlig med det bästa Delftgodset fyller på grund av sin signering en lucka i våra keramiska samlingar, så mycket mera som en j ämförelse med andra osignerade hol­ ländska fajanser i museet ger oss anledning att över.föra åtminstone ett par av dessa till den sällsynta A rnhem­ fabrikationen. En p udding­ form av finfajans med lock och fat ornerad med svenska riksvapnet i relief bär Delft­ märke, alltså representeran­ de denna tillverkningsplats ' krampaktiga försök att an­ pa·ssa sig efter den nya engelska smaken. Av engelsk keramik kunna vi anteckna ett par poly­ kroma finfajansvaser slu­ tande i naturalistiska har­ Fig. 1 7 . Fajansskål. A rnhem, Holland '/•. · huvuden samt den här ( fig. 1 8 ) avbildade väggplattan av lergods från 1 682 fram�tällande i relief en predikoscen. Den tillhör den intressanta särskilt i Staffordshire blomstrande k rukmakarekonst,' som i Thomas Taft hade sin överstepräst. Den är emellertid ett i sitt slag alldeles unikt arbete, vars framträdande redan väckt berättigad upp­ märksamhet i sitt hemland. Från Italien hava vi hämtat en majolikaskål av Urbino-tillverkning med framställning av Sauls smörjande till konung, en vacker porslins­ tallrik med a moriner i rött av Ginoris tillverkning i Doccia samt en väldig grönglaserad oljekruka från Sicilien . Spanien har endast tillfört oss en fajanskanna antagligen Saragossa­ tillverkning, ett par azuleios med uppskurna konturer samt en rödlacke­ rad bucklig vas med silvermontering från Mexico under spanskt välde.

'2 7

Fig. 1 8 .

Väggplat t a, glaserat leq(ods, England 1/a.

S azp.lingarna av glas, lack och glyptik hava icke under året väsent­ ligen ökats. Ett par vackra venetianska glas samt ett krus av utmärkt engelsk kristallslipning böra dock nämnas. Däremot har emaljsamli ngen haft en synnerligen god årstillväxt, dels t ac k vare de av generald irektör Olsen bekostade inköpen på G raf Adelmanns a u ktion, vilka ti llfört oss ett par vackra champleveemaljer, fr-amför allt det redan nämnda krucifixet från 1 1 00- talet samt ett par målaremaljer Limoges, från 1 500-talets slut och 1 600-talets början : en madonna med barnet, polykrom målning med förgyl lning på svart grund och inskription mater creatoris av Jaques Landin samt en av de bekanta rundplat torna med en romersk kejsarbild, Augustus. Men av ännu större intresse ä r dock ett triptykon ( fig. 1 9 ) med helgon­ scener signerat S C Limoges. Signaturen anger den bekanta emalj-

28

Fig. l !J.

Tdptykon, emalj av Susa nne de Court.

Limoges '/2

målal'innan Susanne de Court, som levde och arbetade här i slutet av 1 500-talet. Hon nådde visserligen icke upp till sin faders ryktbarhet, men räknas dock till emaljkonstens mästare. X ven några yngre emalj­ arbeten ingå i samma gåva , däribland tvenne knivskaft och ett par vackra urboetter, av vilka den ena med transparent emalj på relief visar ett ruinlandskap med en fågel. Den är av fransk tillverkning lik­ som själva urverket, som har till mästare Baillon a Paris omkring 1 7 50. De avbildas å fig. 20. Ett annat l itet guldur från 1 780-talet visar ett utsökt damporträtt i emaljmålning i n fattat av rosenstenar och brilian­ ter, vilka även pryda visarna. Det är utfört av Rigaud a Geneve. Härmed äro vi inne på det egentliga ädelsmidet, som under året blivit väl tillgodosett särskilt med några präktiga ciselerade guldur och chätelainer, som förvärvades på den Adelmanska auktionen, av vilka vi utom de redan nämnda emaljerade gulduren vilja framhålla trenne Londonur, särskilt ett signerat Charleson ett mästerverk av ciseleringskonst i m iniatyr med genombruten innerboett och en pasto­ ral i rik rococo på ytterhoetten . Här får ej heller förglömmas ett svenskt guldur, som utgått från fransmannen A. Bourdillons berömda

29 verkstad i S tockholm. Boetten rikt ciselerad i tidens stil har årsbok ­ staven E ( 1 763) samt mästaresigneringen I .D .V. Bland chätelainerna är särskilt det på fig. 20 avbildade med sin mästerliga ciselering i olikfärgat guld att observera. Från guldet gå vi över till silvret och hava då att bland annat bruksgods notera ett ätbestick från A ugsb urg, tiden omkring 1 700, utmärkt av en i hög grad konstnärlig gravyrornering utförd i det för tiden karaktäristiska koppar ­ sticksmaneret Några vackra skånska silversmycken, däribland ett striglakors . och ett par armklockor få här icke heller glömmas. Men över allt annat höjer sig dock såsom årets värdefullaste förvärv den utmärkte guldsmeden C. O. Engel­ lwlms i Kristianstad praktfulla kaffe­ kanna i rokoko- från år 1 766, var­ med det svenska 1 700-talssilvret fun­ nit sin hittills stoltaste representant i museets samlingar . S ärskilt märkligt är det utomordentligt rikt ciselerade hand­ taget, något som eljest mycket sällan förekommer, då handtagen i regel äro av trä samt den raffinerat modellerade och ciselerade pipen. Dessutum framstår kannan såsom ett verkligt tekniskt mäs­ terverk genom sin drivning ut ur ett enda stycke silver utan någon löddning eller sammanfogning. Uppmarks >> Guld och silversmeder i Sverige • meddelar om Caleb Olof Engel­ holm att han 1 763 var gesäll hos Abra­ ham Lundberg i Stockholm samt mästare i Kristianstad 1 766-1 786. Är vår kanna kanske hans mästarestyck? Museet äger redan förut en mycket vacker grädd­ k anna av samme man, förfärdigad 1 78 1 . Kannan har kunnat förvärvas tack Fig. 20. Franskt guldur med e m alj­ vare Beatha och Sven Bengtssons dona­ erad ytterboett sam t t illhörande tionsfond, som med tre års räntor får Chåtel a i n 1 7 70-talet 3/•. täcka lösensumman. Fig. 2 1 . Samlingen av konstnärliga möbler och hllsgeråd har under året blivit väl tillgodosedd. Bland dem böra särskilt nämnas ett nmt bord med rik intarsia och bronsbeslag, franskt arbete från 1 7 7 0-talet, ett klaffbord med inläggningar från början av 1800-talet, tvenne utdrags·

30 sängar, den ena från gustavian sk tid , målad i vitt, den andra ( fig . 22 ) med Slockholms hallstä mpel i rik empirestil målad i vitt och guld, ett divanbord av alm på tvåd elad fot från 1830-talet. Tvenne divanbord i björk och alm på pelarfot från samma tid, byrå i mahogny med nyckelskyltar och dragringar av messing i sen gustaviansk stil, ett par stolar från samma tid, en fåtölj i rococo m. m. Hit kunna vi också räkna en kammar­ orgel från tiden omkr. J 800 sam t det här fig. 23 avbildade rikt snidade skrinet från 1 668, som tillhört ma­ joren Sven Lindorms­ son Bock. På lockets insida bär det hans eget och hans andra hustrus arrvapen jäm­ te ett porträtt av Per Brahe d. y. allt utfört i pennteckning, p å yt­ tersidan hans eget namn och årtalet skurna i relief. Sni­ derierna äro a v ett synnerligen stort in­ h·esse såsom synner­ Iigen typiska för den naturalistiska från all direkt förbindelse med rådande stilarter fri­ bygdekonst, gjorda som övades särskilt i S måland och av vil­ ken Museet redan för­ ut äger några intres­ santa alster. Det är visserligen icke lätt att naturbestämma de Fig. 2 1 . Ka ffekanna i silve1·. träd och blommor 1 766 a v C. O. Engelholm, l{ristianstad 1/s. som hölja <>krincts alla sidor, aldra minst d e träd som växa i den på framsidan fram­ ställda paradisets lustgård , i vilken Adam och Eva begå sitt tradi­ tionella syndafall, lika svårt som att tolka de många namn, som tyckas ansluta sig till de olika växterna. För den händelse någon a v års­ skriftens läsare emellertid skulle vilja vedervåga försöket, må vi här återgiva de bokstavssam manställningar som- åter-finnas under d e - olika växter, som ur sina rötter spira upp på locket. D e lyda sålunda: GLRMTA. I AM DMT. CSMH Å . GAV Ä .

31

Fig. 22.

Fig. 23.

Säng

tidig em pire, svensk 1 790-talet.

Skrin snidat i ek, tillhört Majoren Sven Lindormsson Bock 1/•.

32

Fig. 2 4 .

F l a m s k åkdyna

fr. Oxie h d , Skåne 1/9.

Dräktsamlingen har under året vuxit såsom vanligt såväl genom ökning av högreståndsbeståndet som i all synnerhet genom förvärv av en massa allmogedräkter och dräktdelar. S ärskilt beaktansvärda äro tvenne in i minsta detalj fullständiga, välbevarade kvinnodräkter med tillhörande silver från Torna Hällestad. De textila samlingarna f. ö., som ju nära ansluta sig till föregående, visa också en j ämn tillväxt av såväl konstvävda som konstssydda ting. Till d e förra höra framför allt ett stolöverdrag visande en kavaljer till häst omgiven uv en rik blomsterinfattning. Det tillhör klassen av svenska h erregårds- och prästgårdsgobeliner från slutet av 1 600talet. En annan flamskvävnad här avbildad ( fig. 24 ) är en allmoge­ vävnad från Oxie härad visande det stereotypa mönstret med herrar i allongeperuker och damer i styvkjolar »bland de blommor och de blader » . Skillnaden är att mönstret och motivet här ytterst fritt och

Fig. 2 5 .

Sydd åkdyna, Oxie hd, Skåne 1f9.

33 individuellt behandlas. Damast, rödlakan, krabbasnår, flossa, munka­ bält etc. från olika delar av södra Sverige ha liksom tvist- och kors­ stygnsarbeten starkt ökat kistornas innehåll . Även en och annan platt­ och schattersömmad dyna, täcke eller duk såsom den här ( fig. 25) a,; _ bildade dråpliga åkdynan från Oxie härad, som Jämnar ett nytt proY på den höga ståndpunkt sömnadskonsten intog just i detta härad fullt jämförlig rried om icke överträffande vad den eljest såsom förnämst ansedda trakten kring Kristianstad presterat, kräva uppmärksamhet. B land enklare husgeråd som under året förvärvats intar det här ( tig. 26 ) avbildade rödmålade dryckeshornet med årtal 1 5 74 första rummet. Det förskriver sig från V . Götland, och hör till det slags föremål som för vår äldre kulturhistoria verkligen har någon­ ting att säga . Majuskelinskriptionerna hava ännu icke låtit sig tolka. vill därför här Den stora samrikta en varm ling allmogemöbler, hu sgeråd och vädjan till alla redskap som inhantverksoch yrkesmän att stödgå i Onsjöstugan samt en föga ja oss. De stödja därmed i första mindre samling hand sig själva, från Albo härad den särskilda kulinnehållande säntur, som hantvergar, skåp, kistor, stolar, bänkar, kerier och yrken represente ra och, hyllor, kökskärl, slöjdredskap etc., såsom vi hoppas, får i detta samalltjämt komma att representer a. manhang icke glömmas. Allt är välkommet som från den Insaml ingen av ena eller andra redskap till belysning av hantverk synpunkten belyser yrkesver ksamoch yrken har unheten. Och därder året skett med inriktning på den till räkna vi i första hand jordbrunya uppställningen, som det just kel, som i det nya m useet får sitt för denna avdel·n ing starkt ökade eget hus. Bränn Fig. 2 6 . Dryckeshorn icke upp eller slå i utrymmet komav trii. Viistergötland mer att medföra. sönder edra gam1 5 7 4 . 1/•. Men mycket återla redskap utan står och styrelsen sänd dem till K U.L TURHISTORI S I�A MUSEET I LU\TD.

il

34

Fig. 2 7 .

Sparrastuga från Rallaröd Onsjö hd 1 7 1 4. .

Kompletteringen av inredningen i V. Vrams prästgård har under året framskridit så, att den n u kan i det närmaste betraktas såsom färdig. Ä ven prästgårdsbiblioteket och arkivet har som ett resultat av det upprop styrelsen utfärdat till stiftets präster vunnit en stark till­ växt. Vi vilja därvid särskilt nämna den boksamling, som tillföll oss såsom gåva av framlidne kyrkoherden P . Å gårdhs i Viby änka, fru Hilda Å gårdh, född S tyff, huvuddelen av prosten Styffs i Vittskövle bibliotek, skänkt av hans dotter fröken Ada Styff samt en bok- och manuskriptsamling, däribland en del ytterst värdefulla handskrifter a v den 1 8 5 1 avlidne kyrkoherden Alexander Schjött i Ingelstad och Ö stra Grevie, skänkt av fru M. L . Eckerbom i Lund. Först under det gångna året har det lyckats museet att förvärva och återuppföra en . skånsk bondstuga, en treåsstuga från Hallaröds socken i Onsjö h ärad, byggd 1 7 14. D en är en intressant representant för den omväxlande knut- och skiftesverkstimrade nordskånska typen, ännu med huvudingången p"å gaveln, direkt genom en täckt dörrkvist ledande in till dagligstugan. Köket med särskild ingång befinner sig i husets mitt med dagligstugan och kammerset på ena sidan och som­ marstugan på den andra. Inredningen är nu i det närmaste komplet­ terad. Det mesta ingick emellertid redan i köpet. Sin plats har stugan liksom prästgården fått i trädgården till den nya fastigheten strax in­ vid tunnelingången. Detta redan omnämnda tunnelbygge, som tack vare den starka lerasseringen kunnat ske u ta n att kräva mer än en trappa, nämligen den, som leder upp till det gamla museiområdet, har fått en i gra­ nit utförd, högst solid och monumental uppgång, under det att

35 själva tunneln byggts av gamla sandstenskvadrer, de flesta hämtade ur grunden till fastighetens gamla staket mot Tegnersplatsen och för­ skrivande sig från domkyrkan . Ingången till tunneln har ännu ej er­ hållit den monumentala infattning, som avsetts, men materialet ligger redan färdigt att uppsättas. Det utgöres av konstnärligt preciösa rester från det De la Gardieska palatset, gamla arsenalen och därefter dra­ matiska teatern i S tockholm, vilket också lämnat material till en por­ talbyggnad p å Herrehuset Ä ven åt tomtbegränsningen åt Tegners­ platsen har givits en värdig utstyrsel, kombinerat järnstaket och kva­ dermurade pelare med monumental portbyggnad, i vilken ett par av de gamla Lundagårdsportarna från mitten av 1 700-talet ingår. Slutligen har i denna månad arbetet med huvudbyggnaden på den Sjögrenska fastigheten kunnat taga sin börj an med museets mångårige byggmästare Lars Larsson såsom byggnadsentreprenör. D et skall kontraktsenligt vara färdigt att avsynas den l januari, varefter inred­ ningen och samlingarnas inflyttande omedelbart vidtager, så att om allt går efter beräkning, öppnandet och invigningen skall kunna för­ siggå i samband med nästa årsmöte. Rörande inredningen kunna vi redan nu meddela, att källarvåningen kommer att inrymma värmeled­ ning och verkstäder, första våningen andlig odling, inklusive religions­ historia samt vapenhistoria, alltså vad som nu rymmes i Herrehusets bottenvåning och Habitatio pastoris samt i Y stadshusets översal, andra våningen de textila samlingarna, inberäknat dräktsamlingen samt tredje våningen de personliga minnessamlingarna, vilka nu förvaras i Borgarhusets takvåning, tvenne gallerier för tillfälliga utställningar samt en föreläsnings- och mötessal, som också, om så skulle behövas, kan användas för utställningar. Bekväma trappor samt hiss från den höga monumentala förhallen förbinda våningarna. Att under nuvarande trångmål årets nyförvärv till stor del måst magasineras är självklart. Keramiken har dock kunnat provisoriskt ordnas i det Thomanderska huset, i vilket också de flesta nyförvär­ vade mobilier fått sin provisoriska uppställning. Lika litet som i fjor har realkatalogarbetet kunnat hålla jämna steg med nyförvärven. Därtill är museipersonalen alldeles för otill­ räcklig, så mycket mera som dess tid till stor del fått tagas i anspråk för den igångsatta inventeringen, vilken visat sig synnerligen besvärlig just på grund av de stora luckor, som finnas i realkatalogen, vari­ genom de föremåls identifiering, från vilka etiketterna försvunnit, bli­ vit i hög grad försvårad. Allt som inventerats har nu fått ny dubbel­ märkning med emaljmålade nr under helt frångående av det gamla systemet med påklistrade etikettlappar, vilkas bortfallande just vållat de stora svårigheterna vid inventeringen. I detta nödvändiga inre museala arbete har museets hela p ersonal haft full sysselsättning. Identifieringen skulle naturligtvis i många fall visat sig omöjlig, om icke intendenten, genom vars händer alla föremål gått och som under

-

museets hela tillvaro fört den kortfattade förvärvskatalogen, haft sitt minne att lita till .· Sorgligt nog har inventeringen visat, att ett antal föremål helt och hållet försvunnit. De tjuvnader, som för några år sedan upptäcktes, hava tydligen bedrivits i större omfattning, än vad då kunde konsta­ teras. Intendenten har under året företagit en del studie- och inköpsresor. Till de förra höra hans semesterresa förra sommaren för fortsatt genomforskande av det keramiska arkeologiskt-etnografiska materialet i ett antal icke förut studerade tyska museer, till de senare .auktions­ resor till Köpenhamn, Stockholm, Nässjö och Berlin. Såsom vanligt hava en mängd smärre föreläsnings-, undersöknings- och inköpsresor med bil företagits till olika delar av S kåne. I dessa hava också amanu­ ensen Karlson deltagit. Inga större grävningsarbeten i Lund under museets överinseende hava delta år förekommit. Nämnas böra dock grundgrävningen till det stora garagebygget i Grönegatan ; en grävning i Sandgatan, tunnel­ grävningen på » Kulturen >> samt grundgrävning på Katedralskolan, vilka var för sig lämnat en del ganska värdefulla, ovanför beskrivna fynd ( fig. 5) . Ä ven i år har ett rastlöst konserverings- och restaureringsarbete pågått, även om museet under halva året fått a�vara sin ordinarie konservator, A. Gräns, som utlånats till det Ö stasiatiska museet i Stockholm, där han alltså fått tillämpa » Kulturens » restaureringsprin­ ciper. Den kostnadsfria föreläsningsverksamheten på m useet har omfat ­ t a t 1 5 kursföreläsningar i textilkonst, närmast avsedda för konstslöjd­ anstaltens elever, en årsmötesförelä sning om el Amarna-kulturen, 8 föreläsningar över keramikens historia, l föreläsning om julen hos våra förfäder, 6 föreläsningar om eldens historia, l föreläsning om seder och bruk om våren samt inledningsföreläsning till föreläsnings­ serien dräktens historia, inalles 33, samtliga hållna av intendenten Karlin, vartill komma 5 föreläsningar på Ö starp och 4 på andra plat­ ser i Skåne hållna av densamme. Museet har under året hållits öppet alla dagar, vintertiden fyra, sommartiden nio timmar, utom juldagen och långfredagen . Den all ­ männa inträdesavgiften är fortfarande l kr. för vuxna samt 50 öre för barn, vilken senare avgift under folksöndagarna gäller för alla. Avgif­ ten för folkskaleklasser är ytterligare nedsatt till 20 öre pr person utom för Malmöhus läns landstingsområde vars folkskolor åtnjuta fritt till­ träde. Samma fria tillträde gäller för lärjungar vid alla läroanstalter i Lund, även universitetet. Antalet besökande under året är det högsta sedan 192 1-2 2 eller 26,448, därav 5,4 7 1 avgiftsfritt, vilket är högre än under något före­ gående år. De närmare siffrorna framgå av motståend e tabeller.

37 Besöken på museet under 192 7-28 visa År

Månad

1 92 7

)) )) )) )) )) ))

l

l

1 ,396 1 05 124 930 631 141 1 38 67 117 203 1 841 , 435

Juni Juli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Augusti September . . . . . . . . . . . . . . . Oktober . . . . . . . . . . . . . . . . . . November . . . . . . . . . . . . . . . December . . . . . . . . . . . . . . . Januari Februari . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mars . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . April . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . · · · · · · · · · · · · · · · · · · · · ·

· · · · · · · · · · · · · · · · · ·

1 928

)) )) )) ))

· · · · · · · · · · · · · · · · · ·

l

Maj

Antal fritt besökande

· · · · · · · · · · · · · · · · · · · · · · · ·

l

5,471

l

l

l

l

-

Summa Antal inträdesinträdesavgifter betalande 1 ,878,50 l ,682,10 l ,582,25 1 , 1 1 8,50 7 6 5,90 422,00 203,50 39 5,20 3 9 5,00 520,25 8 1 7 ,75 1 , 40 5,30

2,880 3,277 3,088 2,232 1 , 531 784 407 6()6 790 1 ,005 1 ,6 23 2,694 20,977

26,448

l

1 1 , 1 8 6 ,25

Högsta antalet besökande på en dag förekom d. 22 aug. 1 92 7 med 586 samt d. 6 maj 1 928 med 5 18 . Bland d e fritt besökande under året hava antecknats 1 ,069 studen­ ter, 37 militärer, 3,025 skolungdom, representerande 1 39 skolor eller skolklasser, 698 medlemmar av Kulturhist. föreningen samt 79 per­ soner tillhörande skilda kongresser och föreningar samt enskilda forskare. För en till 20 öre nedsatt avgift hava 48 skolor med 1 , 3 1 4 skolbarn utom Malmöhus läns landstingsområde haft tillträde. Dess­ utom hava folkhögskoleklasser; kongresser och föreningar uppgående till 34 med 1 ,93 1 personer för en till 25 och 50 öre nedsatt avgift besök t museet. För studi er och forskning har fritt tillträde lämnats efter vederbörli g anmälan på kontoret. Besökande och inträdesavgifter under de 10 närmast före gående åren framgår ur nedanstående tablå. År 1 92 6 - 1 9 2 7 1 925 --1 926 1 924-1 925 1 92 3 - 1 9 2 4 1 92 2 - 1 9 2 3 1 92 1 - 1 922 1 92 0 - 1 9 2 1 1 9 1 9-1 920 1 9 1 8- 1 9 1 9 1917-1918

I Antal besökande l

l

22,1 2 1 2 1 ,9 7 4 1 8,65 7 1 7,593 1 8,326 26,493 2 1 ,959 30,133 2 1 ,086 20, 7 98

Fria 4,679 4,453 4,388 3,605 4,069 4,625 4,02 1 3,587 3,971 3,440

Betalande 1 7,442 1 7 ,521 1 4,269 1 3,988 1 4 ,257 2 2, 1 1 8 1 7,938 26,276 1 7, 1 1 5 1 7 ,338

l Inträdesavgifter Kr. 1 0,006,30

)) )) )) )) )) )) )) )) ))

1 1 ,8 7 1 ,90 l 0,344,50 8,839,40 9 , 1 9 l ,oo 1 4,800,35 1 2 ,583,50 8,940,85 5,7 54,25 5.51 9,60

38 B i b l i oteket.

Fackbibl ioteket har under året fått en ansenlig tillökning, till stor del genom gåvor och byte men också genom inköp för kr. 1 ,6 1 0 : 07. D e förnämsta förvärven genom inköp äro: Celsus, A . C., Å tta böcker om läkekonsten. Ö vers. av M . V . Odenius. L d 1 906. Herzfeld, E., Die Malereien von Samarra. Berlin 1927. K iihnel, E . , Islamische Stoffe aus ägyptischen Gräbern. Berlin 1 92 7 . Meyer, H . , Böhmisches Porzellan und Steingut. Lpz. 1 92 7 . Vadstena klosters m innesbok. Red. a v A . Lindblom. Sthm 1 9 1 8 . Olim, E., Sjörövarna p å Medelhavet o c h Levantiska compagniet. Sthm 1 92 1 . Rosenberg, M., Der Goldschmiedemerkzeichen. Del 4 . Berlin 1 928. Sieglin, E. v . , Ausgrabungw in Alexandria. Del l + planschdeL Tegner, Es., S märre samlade dikter. Sthm 1 839. Bunden hos J. M. Berggren i Lund. Wallgren, 0 ., Skånska allmogens klädedräkter. 40 kolorerade origi­ nalteckningar i sk innband. Svenska adelns ättartavlor, utgivna av G. Elgenstierna. Del . 1-3. Sthm 1925-26. Byte och gåvor hava erhållits från nedanstående institutioner och enskilda givare : Blekinge hembygdsförbund, Karlskrona. B lekinge mus·eum, Karlskrona. Dalslands fornminnesförening, Å mål. Etnogr. riksmuseum, Stockholm. Föreningen >> Det gamla Lund » , Lund. Gottlands fornsal, Visby. Göinge hembygdsförening, Broby . Göteborgs kungl . vetenskaps- och vitterhetssamhälle, Göteborg. Göteborgs museum, Göteborg. Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening, Göteborg. Hallands fornminnesförening, Halmstad. Hälsingborgs museum, Hälsingborg. Härjedalens fornminnesförening, Funäsdalen . Jämtlands läns fornminnesförening, Ö stersund. Kalmar läns fornminnesförening, Kalmar. Kungl. livrustkammaren, Stockholm. Kungl . Vitterh ., Hist. och Antikv. Akademien, Stockholm . Malmö museum, Malmö. Malmöhus läns hemslöjdsförening, Malmö. N ationalmuseum, Stockholm. Nordiska museet, Stockholm. Ovanåkers hembygdsförening, Edsbyn, Ovanåker. Röhsska konstslöjdmuseet, Göteborg. S tatens hist. mu seum, Stockholm.

39 Svenska museimannaföreningen, Stockholm. Svenska slöjdföreningen, Stockholm. Svenska sällskapet för geografi och antropologi, Stockholm. Svenska vapenhist. sällskapet, Stockholm. S ydsvenska föreningen för konsthantverk, Malmö. S ydsvenska geografiska sällskapet, Lund. S ällskapet Skånes årsbok, Malmö. Uplands fornminnesförening, Upsala. Vänersborgs museum, Vänersborg. Ö rebro läns museum, Ö rebro. Ö stergötlands fornminnesförening, Linköping. ö . Södermanlands kulturhist. förening, Södertälje. Det Jydske hist. -topograf. Selskab, Kobenhavn. Det nationalhist. Museum paa Frederiksborg, Hillerod. Industriforeningen, Kobenhavn. Kunsti ndustrimuseet, K0benhavn. ·

De Sandwigske Samlinger, Lillehammer. Kongl. norske Videnskaters Selskab, O slo. Kunstindustrimuseet, Oslo. Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum, Trondhjem. Norske Museers Landsforbund, Oslo. Norsk Folkemuseum, Bygdo. Vestlandske Kunstindustrimuseum, Berg.:n. Finska fornminnesföreningen, Hälsingfors. Hälsingfors universitet, Hälsingfors. Eesti Rahva Muuseumi, Tartu (Dorpat ) . B ayerische Akademie d. vVissenschaften, Miinchen. Bayerisches Nationalmuseum, Miinchen. Kunstgewerbemuseum, Danzig. Kunstgewerbemuseum, Flensburg. Städt. Museum f. Völkerkunde, Leipzig. S chweizisches Landesmuseum, Z iirich. Het nederlandsch Openluchtmuseum te Arnhem . Norwich Castle museum, Norwich. U. S. A . National museum, Washington. Enskilda givare ä ro : Doktor l . Arwidsson, Upsala : Halländska laxfisken. S thm 1927. Kamrer N. Brorson, Lund: Sjöstedt, G. 0 . , Dom vi känner. Mö 1 9 1 2 ,

spridda nummer a v Lunds kungl. universitets katalog mellan åren 1 858 och 1 87 1 . Konsthandl. Paul Cassirer, Berlin : Sammlung Oscar Huldschinsky ( praktkatalog ) . B erlin 1 928. Friherre N. Djurklou, Malmö : Peyron, .G., Kort översikt över Kron­ prinsens husarregementes historia. Mö 1 927. Fru M. L. Eckerbom, Lund: div. teologisk litteratur till V. Vrams präst­ gård .

40 Professor C. M . Fiirst, Lun d : Gertz, 0., Linne i Lund. Ld 1 92b. Förf. T. Gravlund, Köpenhamn : Herredsbogen. Khvn 1 926. A .-B. E. G . Johanssons Boktryckeri, Karlshamn : Rosengren, H., Karls­

hamns historia. Del 2. Karlshamn 1 928. Herr C. Jönsson, Lun d : Fabricius, A., Illustreret Danmarks Historie

for Folket.

Del.

l.

Khvn 1854.

Intendenten G . .! .· son Karlin, Lun d : Rambach, J . J., Härliga betraktel­

ser. Sthm 1 7 70 , Fels, T. G . , Italien in sechzig Tagen. 4. Aufl Lpz. & Wien 1 8 9 1 , Andersson, J . G., An early Chine culture. Peking 1 923, Jaennicke, F., Geschichte der K eramik. Lpz. 1 900, Feneon Les avan­ tures d e Telemaque. Ö rebro 1 8 1 7 , Eschenburg, J., Entwurf einer Theorie und L iteratur der schönen Wissenschaflen. Berlin 1 789, Svensk rese- och turisthandbok . Sthm 1927, Lingiaden i Göteborg 1927, Gbg 1927, Norddeutsche Kunstbiicher. l, Skånska fokminnen. Å rsbok utg. av Sk. Folkminnesföreningen. 1 92 7 , Andersson, A., Lin­ kultur i Halland. Gbg 1928, Carlquist, G., Skånska brandförsäk­ ringsföreningen 1 828-1928. Ld 1 928. Amanuensen William Karlson, Lun d : Biblia. 1-2. Ld 180 1 . Bun­ den hos J. Sjöbeck i Lund. Apotekare Fr. Montelin, Lun d : Minnesskrift utgiven med anledning av universitetsapoteket Svanens i Lund 300 års jubileum 1 627-192 7 . L d 1 92 7 . Herr G . Nilsson, Mjönäs: div. teologisk litteratur till V. Vrarns prästgård . Fru A . Nordenstedt, Malmö : div. teologisk litteratur till V. Vram� prästgård . Okänd: div. teologisk litteratur och avhandlingar av topografiskt och historiskt innehåll . Fru Maja Olsson , Lund: e n samling p redikningar. Fröken Lille Zickerman, Vittsjö : Textilslöjd i Dalarna. Falun 1 92 7. Fru H. Å gårdh, Lund : div. teologisk litteratur till V. Vrams prästgård. Med årets nyförvä!'v 282 n :r har bibliotekets nummertal stigit till 3,864 med ett bokfört värde den l jan. d. å. av kr. 26,866: 12. Det bör här påpekas att, då i många fall varje n : r omfattar flera band stundom, såsom när det gäller tidskrifter, exempelvis den engelska The Studio, ända till 73 band, nummersiffran ingalunda ger någon exakt föreställ­ ning om bibliotekets omfattning. Då dessvärre på grund av bristande medel inbindningen icke kunnat hålla j ämna steg med förvärven är det emellertid nu svårt alt beståmt angiva antalet band. Antalet står emellertid nårmare 20,000 än 1 5,000. Ä ven arkivet har under året vunnit en avsevärd ökning, särskilt genom den redan nämnda samlingen av k yrkoherden Alexander Schjötts manuskript, men också genom en n y gåva av byapapper från herr Gustav Nilsson i Mjönäs och en samling brev ( 1 06 st. ) med ur­ klipp och fotografier skrivna av journalisten E . Skarstedt till givaren, herr Wiliam Reslow, Köpenhamn. Hårtill komma som vanligt de hundratal av katalogblad med teckningar och fotografier, varmed arkivkatalogen ökats samt fotografiska negativ och klicheer, vilka vi också räkna till arkivet, vars värde torde kunna bokföras till 10,000 k r.

'

41 Såväl bibliotek som arkiv hnva under året hållits tillgängliga för studier och forskning under museets ordinarie arbetstid kl. 1 0-4 em. Den närmaste vården och katalogiseringen av de samma har utövats av amanuensen William K arlson.

Museets ordinarie personal utgöres av : Intendent : D : r G . J:son Karlin. Amanuenser : Fil. lic. William Karlson och fru Maria Engström - Olsson. Konservator: Herr A. G1·äns. Rustmästare : H. Henriksson samt tre vaktmästare. Härtill kommer e. o . a manuensen Bertil Hellquist, en e. o . vaktmästare samt fem vaktflickor. Till föreningen och museet har under året ingått 623 försändelser samt från delsamma utgått 365 oberäknat efterkrav, korsband och cirkulär.

Kulturhistoriska Föreningens räkenskaper år S k u l d e r.

1927.

Ingående Balans .

Lån hos Gamla Sparbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348,000: >> » Sic Brandförsäkringsinrättningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54,000: » » Fru Gurli Karlin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8,000: 20,1 95: 3 7 » » Skancl. Kreditaktiebolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . 1 2,286: - 442,481 : 3 7 Acceptet· . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,000: Innestående : anslag till utg. av Sic Textilkonst . . . . . . . . . . . . . . . 3,059: 5 7 Obetalda omkostnad et· . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6,059: 5 7 Tillgångar över skulderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 ,804,892: 59 Kronor 2,253,433: 53 T i l l gå n gar.

Fastigheternas värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 575,475: 7 8 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 ,454,590: 6 3 Samlingarnas >> 33,880: 4 1 Bibliotekets » Arkivets 8,823: 3 1 » Inventariernas 49,082: 8 1 » Varornas 3 ,922: 7 5 » Handbokens 4,542: 6 5 » Vykortens .... ............ ...... ... . . . . . . . . . . . . . . . ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 334: 9 4 Tidskriftens » 1 ,642: 1 8 Boseho kyrkokassa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41: 1 9 Thomanderslia fonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4,152: 0 7 Anna Karlins premiefond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 ,029: 60 Fordran hos Kulturens Ö starp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , 2,980: )) 74,500 : )) )) 7 7 , 480: 38,-WO: » » Konstindustrilotteriet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 5,880: Kassa 35: 2 1 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • . • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

•... . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. .

.

. . . . . . . . . · · · · · ·

. . . . . . . . . .. . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . ------

Kronor 2,253,433: 53

42 I n k o m ster.

Behållning vid årets början . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,80-1.,892: 59 1 , 1 85: Medlemsavgifter ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 0,893: 7 0 Inträdesavgifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2,078: 70 25,000: Anslag a v staten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . >> » landstinget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,500: >> >> 6,000: Lunds stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 380,000: - 41 3,500: Från Penningelottel'iet Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . 1 5,236 : 7 7 Hyror, belysning och värme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trädgårdens och djurens avkastning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 376: 64 1 ,042: 22 Diverse inkomster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 6,655: 63 4 1 4: 09 l{ollekt och räntor till fonderna . . ... . . . . . . . . . .. . . . . . . . ... ... ... ... ... . . . . ... ... ... 1 61 : 36 Vinst å tavernans försäljning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 60: 4 1 >> vykortsförsäljningen . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . >> 1 23: 55 >> >> handboksförsäljningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . 20,000: Legat av Direktö1· Ole Olsen, Köpenhamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2,�!00: Gåvor till samlingarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . >> · --�!6 · ·.:.. >> biblioteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. · · · · · .. ·:.:. · ·:.:. .:.._ -"_7..5 .:.. · ..:.. .:.:..:..:.:..:.:..:..:.:.· ·..:.. .

.

.

. .

...

. .

.

.

.

. . .

.

.

.

. .

.

.

.

.

.

Kronor 2,281 ,854: 08 U tgifter.

Räntor

{

... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. .. SIw tte r oc l1 b ra n dt orsa . '' ln·1ngsavg1•t•t er

..

. . . . .. . .. .

1 4,440: 26

2,139: 1 3 2,385 .. 9 _'>

4,525: 05 4,125: 3 4 Belysning och uppvärmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,97!!: 40 Resor, frakter, porto m . m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 , 707: 40 Annonser, tryck, skrivmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trädgårdens och djurens underhåll ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 625: 93 24,702: 44 Avlöning, vakt och uppassning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 ,1 2 5: 4 4 Reparationer och konservering . .. .. . . . . ...... . ... ... ... ... 720: 8 1 Bilkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 5 1 : 25 Festkostnader .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35: Premier . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . 500: Expensmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 984: 9 7 Renhållning, vattenavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,448: 7·5 Lagfa 1·tskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . 91 _ 6, 2 8 Diverse utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 7 , 1 48: 06 _ __ Bortsl: än �da !wndböcl<er som avslu'ivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1 4: 95 Avsknvnmg a varm· . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 317: 10 >> >> tidskriften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1 1 : 68 1 , 11 . vid årets början . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 ,804,892: 59 " B e la 11 1 11" tillökning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 404,129: 44 2 ,2 0 9 ,0 2 2 .· 0 3 ========���������� Kronor 2,281,854: 08 .

....

. . .

.

.

.

.

.

.

.

. .

.

. .

{

.

. .

. .

.

.

T i l l gån gar.

{

.

.

. .

.

.

_ _ _

.

.

Utgående Balans.

Fastigheternas värde . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . .. . . . . . . . .. . . . . 624,559: 9 8 vid årets bö rj an . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 ,454,590: 63 . >> Samlingarnas 43 30,6 90: 43 1 ,485 , 2 8 1 : 0 6 ökning ... ......... v id å ret .i�ii?:;; l; 4 ..... . . . . ..... . 33,880: 4 1 >> Bibliotekets 0.. 1{ n 1· ng n. 2 · 845: 1 9 ... ......... 36,725 : 60 967: 75 Gavor. . . 8,823: 3 1 vid årets början . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . >> Arkivets 640: 08 ökning (Inköpta 640: 08) . . . . . . . . . . . . . . 9,463: 39

{ {

(�1���-��. ��:���� ) (� �����: ) . . .

.

.

. .

. . .

43 49,292: 3,605: 3,98 1 : 512: 1 ,030: 76: 4,337: 1 ,0 3 7 : 2 0 ,1 5 1 : 8,719: 1 31 :

31 65 70 71 50 37 11 47 51 70

Inventariernas värde >> Varornas » Handbollens . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . » Vykortens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . » Tidskriftens . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Boseho kyrkokassa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Thomandersl<a fonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anna Karlins premiefond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . O l e Olsens Ket·amiska Legat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Å kapitalr;ikning innestående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Å Sparkasseräkning innestående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fordran hos Kulturens Ö starp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88,980: » » » » ränta föt· 1 92 7 . . . . . . . . . . . . .. . . . . 3,099: 2 0 » » Sydsvenska Konstindustrilotteriet . . . . . . . . . . . . . . 56,800: Kassa

1 48,879: 20 1 24: 9 6

Kronor

2 , 3 9 7 ,9 1 0: 22

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • •• • • • • •• • •• • • • • • • • • • • • • • • • •

.

.

.

.

.

..

-

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .. . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -------

S k u l d e r. 1 2 3 ,000: Lån hos Gamla Sparbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . » » Sic Brandförsäkringsinrättningen . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . 5 4,000: » 5,500 : » fru Gurli Karlin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,000: Innestående : anslag till utg. av Sk. Textilkonst . . . . . . . . . . . . . . . 634: 68 Obetalda aridvräkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,753: 5 1 Obetalda omkostnader . . . . . . ............ ... .................. Tillgångar över skulderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6,388: 1 9 2,209,022: 0 3

J{ronor

2 , 3 9 7 ,9 1 0 : 22

.

. .

1 82,500: -

.

.

.

. . . .

.

Lund den

3

maj

..

.

..

.

.

.

.

.

.

. . .

.

..

1 928.

A.

N i l sson.

Revisionsberättelse. Undertecknade, som blivit utsedde att såsom revisorer gransim Kulturhistoriska Föreningens för Södra Sverige räkenskaper och förvaltning undet· år 1 9 2 7, hava full­ gjort detta uppdrag och därvid tagit kännedom om styrelsens protokoll samt för­ eningens räkenskapet· och andra handlingar. Räl<enskaperna, vilka till siffran granskats av särskild därtill utsedd person, hava av oss befunnits riktigt föt·da och fullständigt verificerade. Förestående tablå överensstämmer med räkenskaperna. Bland tillgångarna vid årets slut ingår fordran hos »Kulturens» Ö starp till belopp av kt·onoL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92,079: 2 0 I detta belopp ingå under åt·en 1 9 2 6 o c h 1 92 7 debiterade räntor 6 , o -, 9 : 2 0 å till ho p a !u·on or . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ;..; ;..;;..;_;.;..;..:._;..:.._;.;..;. ..:. . .

..

.

.

... .

.

.

. . .

·

._ . ·

· · · · · · · · · · · · ·

_ ____ ____ 86,00 0 : -

Rest kronor

Då föreningens kapitalutlägg för Ö starp i verldighcten.. icke äro av annan art än fören ingens kostnader för dess museu m i Lund, samt Ostarp näppeligen torde hava utsikt att med sin avkastning fönänta därå nedlagda kostnadet·, synes oss räntedebiteringen endast medföt·a, att föreningens balansräkning blir missvisande. Vi hemställa därför, :1tt ovannämnda räntor ur föreningens räkenskapet• avskrivas, och att fik framtiden ränta icke debiteras på föniningens ifrågavarande fordran. A nledning till anmärkning har icke förekommit ; d�ck anse vi, att föreningens hrandföt·säkringar, vilka för premiernas skull hållas nere vid belopp, som icke synas oss tillfredsställande, skyndsammast möj l igt höra ordnas på fullt tillfredsställande sätt.

44 Vi tillstyrka, att ansvarsfrihet tacksamt beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar. Lund den 31 maj 1 928. T h u re Westerström.

Oscar H eyde n .

Utsedda av Kulturhistoriska Föreningen.

J o h a n Bergqvist.

Carl W i c k m a n .

Utsedd av stadsfullmäktige i Lund.

Utsedd av Malmöhus läns landsting.

Redogörelse för förvaltn! ngen av den Fahlbeckska , �u lturfonden • u nder år j a n u a r i 1 9 2 7.

l

K a p i t a l b e h ål l n i n g d e n

30 st. preferensaktier i A.-B. Vin- och Sprit­ centralen a nom. 1 ,000: .. .. 2 2 st. Uddeholms A .-B:s 6 % obligationer a nom. 1,000: - . . . Sveriges Allmänna Hypoteksbanks 5 % obliga­ tioner av ii1· 1 923 . . O o o o o o , o o

.

.

o o o o . . O O O O O O O , o o O o . . . o o o o o o •

.

1927.

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 . . . . o o . . . . oo 0 0 .

30,000: 22,000: 1 8,977: 02

I nnestående å kapitalräkning i Skand. Kreditaktiebolaget å bok n : r 201 29/1 093

7,646 : 44 ..:...._

o o o o O O

_ _

_ _

78,623: 46

l n k o m s t e t· u n d e r å r 1 9 2 7 .

2,1 00: 1 ,320: -

7 % ränta å Vin- och Spritcentralens aktier 6% » JJ Uddeholms A.-B:s obligationer . . . JJ JJ Allmänna Hypoteksbankens obli5%

gationer Ränta å medel inneståend e å kapitalrälm ing

948: 85 6_ 3_ 9 2_ 5_ .· _

o o o o o o o o o o o o o o o o O o O O O O O O O O O O O O O o O O O O O o O O O O

_ _ _

34�:�7�7 � 8 3 , 3 58 : 2 3 �4�,7 � :...._ �:_::��.:_� == � 83,358: 23 Kronor

U t g i f t e r u n d e r å r 1 !) 2 7 . Arvode t i l l förvaltaren

.

.

0 0 . . 00 . . . 0 0

0 0

..

0 0 0 0

..

.

.00

0 0 .

0 0 . .. . 0 0 0 0

0 0 . . . . . .

1 8 1 : 80

K a p i t a l b e h å I l n i n g v i d l 9 2 7 å r s u t g ;, n g. 30 st. preferensaktier i A .-B Vin- & Spritcen­ tralen a nom. 1 ,000: 30,000: 2 2 st. Uddeholms Aktiebolags 6 % obliga­ tioner it nom. 1 ,000: 22,000: Sveriges Allm. Hypoteksbanks 5 % obliga tioner av år 1 923 1 9,500: ---

O O O O O O O O O O O O O o O O O O O o o O O O

00

0 0

00

00

0 0 00

00

0 0

0 0 0 0 .

o o o o o o O o o O o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o .. o o ·

Innestående å kapitalräkning i Skand. Kredit­ aktiebolaget å bok N : r 201 29/1 093 Medel in nestående å checkräkning i Svenska H andelsban k en . ... . .. . 00 . . . .

0 0 . . . . 0 0 . . . . 0 0 . . . . 0 0

00

00•

1 1 ,43:.!: 36 244: 07

______

==8�3�,,;1�76�'::::4�3�....5.8�3�,3�5�8�:_:2�3 Kronor

Lund d en 30 december 1 92 7 . A.

Bengtsson.

83,358: 23

45 Förestående redogör el se granskad o c h riktig befunnen. För Kulturhistoriska För e n i nge n för Södra Sverige .

För Lunds stadsrevision

Gösta G eijer.

G. J:son Karlin.

D.

Axel Andersson.

Östarp.

Ä ven under det gångna året har en del kostbara jordförbättringar, nybyggen, fortsatt elektrifiering och reparationer tvingat till ökad skuldsättning. styrelsen vill på den grund under tillstyrkan av reviso­ rerna för mötet föreslå, att den med denna ökning till 86,000 kr. upp­ gående skulden till museet får räknas såsom anläggningskostnad, vari­ genom den icke längre skulle komma att betunga Ö starpsbudgeten. Under sådana förhållari den är styrelsen övertygad om att då inga dyrbara arbeten nu förestå, det skall lyckas att med det tillskott in­ trädesavgifterna och arrendet av gästgivaregården lämnar, bringa balans i räkenskaperna. D et ogynnsamma ekonomiska resultatet av det gångna årets förvaltning torde också till ej oväsentlig grad få skri­ vas på fjolårets dåliga skörd, som icke lämnade något överskott till försäljning. Allmänhetens intresse för den vackra anläggningen ·kan icke sägas hava minskats, entusiastiska uttalanden över Ö starps-kulturen har stått att läsa i såväl den inhemska som utländska pressen. Och Ö starps­ specialiteten ost går fortfarande på segertåg, om det förhållandet att tillverkningen på sista tiden visat sig icke kunna fylla den alltmer steg­ rade efterfrågan, får tagas som bevis härför. Den 28 augusti hölls det andra Skånetinget på Ö starps tingvalL Det öppnades med ett hälsningstal av landshövding Ramel, därefter följde sång av Iris-kören och musik av S kånska dragonernas musik­ kår, varpå talarstolen beträddes av excellensen Ekman, som höll ett livligt senterat föredrag om samhällssolidaritet åtföljt av ett kraftigt besvarat leve för fäderneslandet samt den unisont sjungna folksången » D u gamla, du fria >> . D ärpå talade K ulturhistoriska föreningens ord­ förande, professor Petren för hembygden. Talet åtföljdes av sång och musik, varpå Ö starps boskapshjordar defilerade, och den gamle Ö starps-dragonen Lundkvist ännu en gång på den frustande rusthål­ larhingsten Taman red för rusthållet. Härmed var det egentliga tinget avslutat, men talen fortsatte vid den subskriberade middagen på gäst­ givaregården, där en särskild hyllning bragtes det dödsdömda Skånska dragonregementet, till vars rekryteringsområde Ö starp hörde - här representerat av överste Nils Adlercreutz samt fyra andra officerare. Bland >> Kulturens » gäster märktes även handelsministern F. Hamrin . Under aftonen berältade Mor Mätta historier. Iris-kören sjöng, dragon ­ musiken spelade och dansen tråddes i den ljumma sommarkvä llen. Man räknade omkring 3,000 deltagare i detta andra Skåne-ting.

46 Besöken p å Ö starp framgå av nedanstående tablå : l

Månad

1927

.Ju n i . .... .Juli ... Aug. . . . . . . . . Sept. . . . . . . . . . Okt. . . . . . . . . . Nov. . . . . . . . . Dec. . . . . . . . .Jan. Febr. · · · · · · Mars April . . . . . . . . . Maj .. . . . . . . . . . ...

))

))

.

.

))

)) ))

}

))

.

1 928 ))

l

)) )) ))

720: 90 517: 1 ,920: 10 320: 50 94: 2 5 -

1 ,559 1 ,064 2,687 673 195

.

. . . . .

Summa inträdesavgifter

Antal besökande

År

-

-

.

-

.

Summa

l

50

27: 7 5

1 48 706

74: 320: 95

l

7 , 082

3,992: 45

Tablå ö v er " K u lturens" Östarps räkenskaper fö r år

1927.

Ingående Balans. T i l l gångar.

Inventariers värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8,028: 30 1,942: 90 >> Produkters ll 6,640: . ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... Dj urens 1 ,287: 3 0 >> Trycksakers Auktionsfonden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,275: Fastighetens värde . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .. . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . 95,000: Kassabehållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .. .. . . . . _ . 1 (;8: 2 1 ____ _ ______ Kronor 1 1 4,84 1 : 7 1 ..

.

.

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • . .

• • • • • • • • • ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• ••• • •• ••• ••• ••• •••

.

.

.

..

_

. . _ _ _ _

S k u l d e r.

7 4,500: Lån av Kulturhistoriska museet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,980: Ränta härå för 1 926 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211: 50 Vebe1·öds Tegelbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 7 ,6 9 1 : 50 3 7 ' 1 5 0: 2:..:1 Behållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . · -· . . ..;. · · -· ·-· · · ·..;. · ··· ·· · _ :c= -----_...,.7 .,. :.,._,..,...-:: Kronor 1 1 4,841: 7 1 .

.

.

.

Vinst- och Förlustkonto. De bet.

Produkters konto >> Djurens Trycksakers >> 1

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • ••••• • • • • • • • • • • .•• • • • • • • • • • ••••••••• ••••••••• ••• ••••••••••••••••••••••••

692: 29 1 , 1 39: 227: 33

Biljetter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5,05 1 : 65 .. . Arrende för gästgivaregården 3,000: - . . . 8 , 05 1: 65 8,864: 36 . . . ---. . . .-. . . ...;. . ... ... Kapitalkonto (årets förlust) . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . ... . . . � :c= ..;.;.;.----�--..;...;...;.:..: l{ro n o r 1 8 , 9 7 4: 6 3 B 1TJe tt ers o c

1

arren d es 1w n t

°:

.

47 K red it.

Reparationers konto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D iverse omkostnaders Jwnto : 500: Expenser .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 4 : 65 Telefonavgifter, frakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 886: 0 2 Skatter, försäkringsavgifter . . . . . . . .. .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . 1 , 1 79: 83 Festkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186: 50 Auktionskostnader . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 394: 1 7 Annonser, tryck . . . . . . .. . .. . . . . . . . . . . .. . .. . .. . .. . . . . .. . . . . .. . . . . 1 50: Arrende för bilplatsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1 2: 80 Bensin . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 369: Belysning . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. .. . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . .. . 465: 83 Diverse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243: 5 0 Skuld till Håkan Ohlssons boktryckeri . . . . . . . . . . . . . . . . . . , 0 99 : 20 3.:... Ränta till Kulturhistoriska museet för 1 92 7 . . . . . . . . . _ _ _ _ __ _ _

Avlöningskontot : Till den fasta personalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . )) daglön are m . n. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . ·

Utgående Balans.

3,852: 9 7

8,26 1 : 50

3,362: 9 1 3, 4 9 7 : 2 5 6 ,8 6 0 : 1 6 ==;::;::;::;:: ;:: ;::;:::..__....::!::.;.::.:....::..:: !{ro nor 1 8,97 4: 63

Ti l l gå n gar.

9,246: 50 Inventarier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,320: Djur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6,505: 1 ,679: 63 Tryc){sak er . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 ,442: 50 Auktionsfordran . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 00,352: Fastigheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57: 51 Kassabehållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . --h , _ ___ -____ ro n o r--122, 6 03 : 1 4 S k u l der.

86,000: Lån av Kulturhistoriska museet . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . R änta härå för 1 926 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,980: -')) 3,099: 20 )) 1927 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . » 1 ,000: Ch t·. Bergh & C:o . . . . . . . . . .. . .. . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . .. . ... . . . . . . ... . . . 727: 09 A. Frantz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 511: Håkan Ohlssons boktryckeri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94,31 7: 2 9 2 8 ,2 8 5 : 8 5 Behåll ni n g . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . ·=-= ·..... . ____ ___ -:-::-:.:...::-::-::--:-:Kronor 1 22,603: 1 4 _

Lund den 1 0 mars 1928.

_ ._ .

A.

N ilsson.

I egenskap av revisorer hava undertecknade granskat »Kulturens» Ö starps för­ valtning och räkenskaper under år 1 92 7 . Någon anmärkning har icke förekommit. Ovanstående tablå överensstämmer med räkenskaperna. Dessa j ämte tillhörande verifikationer hava underkastats särskild siffergranskning av förre kamreraren N. E . Brorsson. Vid inventet·ingen hava vi ej tillstädesvarit Vi tillstyrka dechm·ge för den tid revisionen omfattar. Lund den 31 maj 1 928.

Oscar Heyden.

Thure Westerström.

48

E.

Konstslöjdanstalten.

Konstslöjdanstalten har under det gångna året sysselsatt 14 å 1 5 fast anställda konstslöjdare o c h -slöjderskor samt meddelat undervis­ ning åt 22 elever därav 16 betalande, det största antal, som något år förekommit och det största som under närvarande förhållande kan mottagas. Att den grundliga undervisningen, föreläsningarna och till­ fället att ösa ur museets rika textila skatter skall sätta anstalten såsom textilskola på ett högt plan, säger sig själv. Sin största avsättning har anstalten under 1927 såsom vanligt haft till Konstindustrilotteriet med 1 3,354 kronor, men även den allmänna försäljningen och restaureringsarbetet, särskilt till museet, har inbragt ansenliga belopp och även elevavgifterna hava under året lämnat en avsevärd inkomst. Anstalten förestås alltjämt av intendenten Karlin, vilken såsom redan ovan nämnts meddelat den teoretiska undervisningen. Såsom teckningslärare tjänstgör amanuensen fru Maria Olsson, såsom verk­ mästare och facklärare konservalor Gräns, såsom verkmästarinna frö­ ken Anna Karlsson, som dessutom j ämte fröken Helga Larsson be­ sörjer huvudundervisningen i konsttextil teknik. Liksom vid föregå­ ende årsmöten komma även i år premier att utdelas till årets bästa elever, dels penningar, dels Kulturhistorisk handbok bekostad av rän­ tan på fru Anna Karlins premiestiftelse.

Tablå ö v er Konstsl öj danstaltens räkenskaper

1/1 1927-1/1 1928. S k u l d er.

I n gående Balans.

Skuld till föreståndaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Balans (Behålln i ng) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2,978: 2 9 2,972: 2 6

� --

-------

Kronor

5,950: 55

In ventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Materiallage r : (textilskolans) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,578: 55 >> (bildhuggareskolans) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: Varulager den 1/t 1 92 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 ,000: -

T i l l gå n gar.

4,078: 55 872: -

_.

------

Kronor I n ko m ste r .

5,950: 55

Kapitalkonto.

Allmän försäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9,8()3: 6 3 Försäljning t i l l lotteriet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3,354: -Provision och elevavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 ,325: Lån a v föreståndaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

24,542: 6 3 2 , 3 5 6 : 86 ��� 2 6,899: 49

-------

Kronor

49 U tgifter.

Räntor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hyra, belysning och värme . . . ... ... .. . . . . . . . ... ... . . . ... . . . ... . . . ... . . . . . . .. . ... .. . . . . Avlöningar. . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inbetalt lån till föreståndaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetslöner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsmaterial . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 89: 54 2,000: 2,2-!9: 57 2,978: 29 1 4,91 9: 3 1 4,562: 7 8 26,899: 49

--------�--

Kronor Utgåen d e Balans.

T i l l gå n g a r .

Inventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,567: 50 Materiallager : (textilskolans) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: (bildhuggareskolans) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . »

1 ,000: -

Kronor

4,067: 50 5,0fi7: 50

S kuld till föreståndaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... Balans (beh;'dlning) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .'. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .._ .. ..

2,356: 86 2:... ' 7_ 1_ 0:_6_4

Kronor

5,067: iiO

S k u l d e r. _

.. . . . . .. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Lund den 30 maj 1 928. G . J:son Karl i n .

Undertecknade, som i egenskap av revisorer granskat Kulturhistoriska för­ eningens i L u n d Konstslöj danstalts räkenskaper och förvaltning för år 1 927, hava därvid funnit räkenskapema riktigt förda och vederbörligen verificerade. Ovan­ stående tablå överensstämmer med räkenskaperna. Vi tillstyrka full och tacl(sam decharge för den tid revisionen omfattat. Lund den 31 maj 1 928. Oscar Heyden.

F.

Thure Westerström.

Konsti ndustrilotteri et.

Även den gångna 34 -årsserien har för I\:onstindustrilotteriet gått med stor förlust på grund av att försäljningen ytterligare m inskats utan att det samtidigt Yarit möj ligt att nedbringa u tgifterna i propor­ tion . Detta är visserligen ett gemensamt förhållande Yid nästan al l a varu­ lotterier, sedan de direkta och indirekta penninglotterierna, de senare med sina lockande obligationsvinster, undergrävt intresset för Yaru­ vinster. Det har dock i det längsta synts oss förvånande, att detta lotteri med sin höga vinstprocent , sitt anvisningssystem, de alltjämt inström­ mande tacksamhetsskriYelserna ö,·er Yin sternas kYalitet och visat till­ mötesgående för att icke tala om det ändamål, för vilket det arbetar, Icke skulle åter kunna bringas upp om icke t il l en god a ffär, ty det hava vi aldrig åsyft a t , u lan till jämvikt mellan in komster och utgifter. 4

50 Om resultatet under nu löpande år skulle bli detsamma som under de sista tvenne åren, måste föreningen se sig nödsakad alt antingen söka en helt annan form för lotteriet eller rent av avveckla det till en utan tvivel kännbar skada för alla de många konstslöjdare, som däri hava ett välbehövligt stöd. 1 925

Län

l

Antal tillverkare

36 5 3 2 -

Malmöhus . . . . . . Kr·istianstads ... Blekinge . Kronobe rgs . Jön köpings . Q öteborgs . . . . . . �lfsborgs . . . . Qstergötlands .. Ovriga Sverige ..

...

..

..

.

-

.

Summa

l

5

l

. 51

l

Inköpssumma

Antal tillverkare

28,357: 501 1 ,740: 50 675: 834: l o 1 ,813: 52 1

24 2 -

33,41 0 : 62

1

l l

l

2 -

-

Antal tillverkare

I nköpssumma

22,245 : - 2 318: 200: 1 ,395: -

3 32

1 926

l

2,3 9 4: 95 l 26,552: 95

1

1 Därav : 20,078: - från Konstslöjdanstalten

)) ))

1 6,689: 1 5,726: Summa kr. 52,493: -

)) ))

)) ))

)) ll

l

1927

l

-

2

l l

2 3

l

25,465: 20

Totalsumman

till-

I nköpssumma

verkare

22,44 7: 50 B 660: 1 70: 792: 306: 60 480: 1 0 232: 377: -

30 2

42

Antal

l

73,040: 2,7 18: 50 845: 200: 3,021: 1 0 306: 60 480: l o 232: 4,585: 4 7

90 9 4 l

6 l l

2 11 125

l

85,428: 77

Lund.

))

ll

(N ett o 1 3,354: -)

.

Från lotteriet har under året utgått 8,345 samt till detsamma ingåfi 3,967 postförsändelser. Lotteriets allmänna ledning har omhänderhafts av en lotterinämnd bestående av intendenten G. J :son Karlin, friherre C. Kurck och målaremästare A. Fr. Olsson, dess närmare ledning av intendenten G. J : son Karlin såsom direktör, fröknarna Edith Wallis och Anna Andersson såsom kontorsbiträclen. Kassörsbefattningen har innehafts av föreningens skattmästa re, postmästare A . Nilsson. Kungl. befall­ ningshavandes kontroll över lotteriet har ut�vats av notarien T. Gyn­ nerstedt. Tablå över Syd sv enska Konstindustril otteriets räkenskaper för år 1927. I ngående Balans. S k u l d e r.

Obetalda vinstföremål ll annonser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . ll omkostnader ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ll accepter . . ... ......... ... ... ... ... .. ...... ......... ... ... ll lån . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . .. .

. .

......

.

6,403: 7 8 1 ,709: 1 3 9 , 1 66: 38,400: 1\ronor

3,608: 4 4 8,1 1 2 : 9 1 47,566: 59,287: 3 5

51 T i l lgångar.

41 ,893: 500: !3,642: 25 1 3: : 82 1 1 ,2 38 : 28 _ ______ ____;_ _.:..._....: Kronor 59,287: 35

Vinstföremål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inventarier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...... Fordran hos kollektörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kassa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . . . ....;. "..;.'..;. ". . .

. . . .

. . .

.

.

.

.

.

..

. .

.

. . . . .

. .

.

. .

. .

. .

. . . . . .

. . .

.

. .

.

. .

Kapitalkonto. I n ko m st e r .

Försålda lotter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ' Emballage m. m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inköpsrabatter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 ,238: 28 Brist : för år 1 926 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .

})

))

)) 1 927 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10,7 9 1 : 45

55,524: 80 241: 05 4,320: 7 7

Kronor

22,029: 73 82,1 1 6 : 35

Brist från 1 926 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avskrives å fordringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . P :ovi � ion t} ll kollektörer och rabatt till köpare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ Vmstloremal ................................................................................. Räntor

1 1 ,238: 28 1 28: 95 7,748: 85 28,375: 83 1 ,626: 98

O m k o s t n a d e r: Annonser .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 ,607: 8 1 1 1 ,044: 78 Löner, arvoden, dagsverken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,000: Hyra, belysning, värme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,251 : 1 0 Telefon, porto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 : 90 Frakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8: 80 Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Papper, tryck och skrivmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,636: 09 30: Brandförsäkringsavgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 665: 68 D iverse . . ... . . . . ......... .. . .... . . ..... _____ stämpelskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

30 , 258: 1 6 2,739: 30 �

= = = =....: .::.:. :..:..! ....:. .::.:. .:.:

Utgifter. .

.

.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

.

.

.

. . . . .

. . .

.

. . . . .

.

.

.

.

.

. .

. .

. .

. .

.

-------

--

Kronot•

82,1 1 6: 35

Vinstföremål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . Inventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fordran hos kollektörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kassa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 ,239: 28 Brist för år 1 926 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . .

41 ,232: 500: 6,066: 80 10: 46

Utgående Balans. T i l l gångar.

.

))

)) 1 927 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 0,791: 45 Kronor

22,029: 73 69,838: 99

S k u l d e r.

Obetalda vinstföremål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . ... ...... ... ... .... 6,92 1 : 5 3 >> annonser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 ,265: 50 omkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . >> lån . .. . .. . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

.

.

.

.

.

. . .

.

.

. .

. . . .

. .

4,851 : 96

. .

...

. .

8,187: 03 56,800: �

-------

Kronor

...

--

69,838: 99

52 Lottförsälj n i ngen fördelad.

klasslott a 2: l O . . . . . . . . . l :sta ch·agn. 4,093 st. l )} )} 7: 40 . . . . . . . . . 1 ,486 )} l, Il, I I I, I V )) )} )) )) 2: l O . . . . . . . . . 4,081 )) I l 2:dra )} )) )) 6: 3 0 . . . . . . . . . 2 7 0 )) Il, I I I, I V )) )) )) )) 2: l O . . . . . . . . . 4,435 )) I I I 3:dje )) )) )) 4: 20 . . . . . . . . . 390 )) I I I, IV )) )) )) )) 2: l O . . . . . . . . . )) 7,005 )) IV 4:de

8,595: 30 1 0,996: 40

1 9,5 9 1 : 70

8,570: l o 1,701 : -

1 0,2 7 1 : 1 0

9,3 1 3 : 50 1 ,638: -

l 0,95 1 : 5 0

1 4,7 1 0: 50

Kronor Totalförsälj n ing i klasslotter 2 7 , 1 4 8 st. Lund den 2 2 April 1 9 28.

1 4, 7 1 0 : 50 55,524: 80

A . Ni lsson.

Revisionsberättelse. I egenskap av revisorer hava vi granskat Sydsvenska Konstindustrilotteriets räkenskaper och förvaltning för år 1 92 7 , och som ,. i därvid icke funnit anledning till anmärlming, tillstyrka v i ansvarsfrihet för den tid revisionen avser. Lund den 31 maj 1 928. Thure Westerström.

Oscar H eyden.

Utsedda av Kulturhistoriska Föreningen för Södra Sverige.

J o h n Sandblad. Förordnad a v Länsstyrelsen.

Till sist vill sty relsen erinrande om, att vårt årsmöte infaller på konungens, vår höge beskyddares 70 -årsdag, hemställa, alt föreningen sänder honom en varm hyllnings- och tacksamhetshälsning för den om­ vårdnad han ägnat vår förening och vårt museum ända från den dag han såsom kronprins för 35 år sedan förstu gången besökte detsamma. Lund den 16 juni 1926. styrelsen

Bilaga.

Ku lturhistoriska museet och överintendenten Gauffi n. E n d o k u me n t s a m l i n g t i l l belysande

I

en

:l \·

st ride11.

i n t e r vj u i e n S tockholm s- t i d n i n g med i n t e n d e n t e n E . vV e t tergren

rörande N a t ionalmuseets förvärv p å Rörstra n d s - a u kt i o n e n den

1 6- 1 7

sep tember b e k lagar s i g denne över obehörig konkurrens från K u l tur­ h i s t a riska m u seets s i d a .

S am t i d i g t h ä rmed i n n e h å l l e r t i d n ingen S ocial­

demokraten ett k åseri om a u k t ionen , vilket ger Nordi s k a museets styres­ man doktor G u s t a f U pm a r k och över i n t e n d enten för N a t i o n a lmuseet doktor Axel G a u f f i n t i l l f ä l l e a t t i samma t i d n i n g i n föra följ a n d e be­ riktigande:

I anledning av e n u ppgift i dagens n u m mer av eder ärade t i d n i n g a t t v i d gårdagens keramikauktion p å Rörstrand skulle ha förekom m i t en ]{raft m ä t n i n g m e l l a n Nord i s k a m u s e e t och Nation almuseum angi1ende en smörask med l o c k o c h fat, t y s k kera m i k från l 800-talets börj a n , h a undertecknade härmed äran påpeka : dels a tt smörasken i fråga ej vm· av någon ))tysk keramik)) utan en sällsynt pj es av Rörstranclskt llintporsli n , visserJiggen i li khet med så många andra förn ä m l iga pj eser vi d fabriken utförd av u tländsk arbetare, dels att de två institutioner som tävlade o m pjesen ifråga ej voro Nationalmuseum och Norel iska museet u t a n Nord i s k a D enna o ms t ä n d ighet ha1· en s törre m u s e e t o c h Kulturhistoriska m u s e e t i L u n d . betydelse än den möj l igen vid första an bli cken k a n synas äga. En ))k raftm ätning)) av denna art mellan två stockholmsmuseer iir n ämligen fullkomligt utesluten, sedan k . m : t 1 9 1 9 för huvudstadens olika k u l turmuseer utfärdat ett d i rektiv i och fö1· u n dvikande av konkurrens mellan d e olika museerna. Detta direk tiv h ar med de n största loj a litet efterlevts av huvudsla dens olika i n stitut i o n e r t i l l b elå t n a d för ett ekonomiskt utnyttj a n d e av t i llgängliga i n köpsmedeL Det ä r oss vid detta t ill­ fii l l e e n glädje att offentligen med tacksamhet betyga att ä v en s v en s k a landsorts­ musee'r s å gott som u n dantagslöst h a v isat sig respektera d e allmiinnyttiga principer som tagit sig uttryck i k . m : ts ovann ä m n d a föl"ol·d n i n g och v id s in a i n köp å stock­ holmsanktioner så vitt möjligt sökt undvika konkurrens med N a t i o n almuseum och Nordiska museet. T. o. m. represen lanterna för grannländernas museer ha loj al t böj t sig för de t av k. II_l: :t som centra l museum för svensk kera m i k designerade, Sveriges National museu m . Aven flertalet förn ämligare enskilda samlare och k o n s t h a n dlare h a visat en hänsynsfullhet mot det allmännas i n tresse som vid m ånget tillfälle för resp. m useiledningar möj l iggjort värdefulla förvärv. M e n det är alldeles tydligt att så länge de t ä n n u fi n n s ett enda m useum som ej lärt sig inse betydelsen av att söka gå i sam �u·bete med s i n a kol legor, så länge få svensim m u seer vara beredda att, som vid flera tillfällen var fallet v i d gårdagens auktion betal a onödigtvis höga summor för sina förvärv. Stockholm den 1 7 september 1 926.

Gustaf Upmark.

Axel GaufJ"it!.

54

Tidningen Skånska Aftonbladet fäste Intendenten Karlins upp­ märksamhet på detta >> beriktigande » med anhållan om ett uttalande a v honom med anledning därav. K arlins SYar var a,· följande lydelse: Till Redaktionen av Sk:inska Aftonbladet, M a l m ö . Då E d e r iiradc t i d n i n g fäst min uppmärksamhet p å ett h ö g s t o!Ti c i e l l t s v a r i Social-Demokraten i Stockholm fr:in cheferna för Nationalmuseum o c h Nord i s k a m useet m e d a n l e d n i n g av ett kåseri i n ä m n d a t i d n i n g rörande e l e n n u avslutade Rörstranclsauktionen, ber j ag, då d e t t a svar tydligen i första hand ä r riktat m o t m i g o c h d et m useum, j ag representerar, få a n föra följ a n d e : Kulturhist. M useum i L u n d i n n esluter Skandinaviens största och under alla förhållanden vetenskapligt sett förnämsta keramisl;a samlingar, iiven·o m vi icke, vad enstaka pra ktföremål beträffar, vilja eller kunna tävla med Nationalm useet i Stock­ hol m . På grund härav strii var Kulturhist. museet, som naturligtvis, t1·ots allt som redan uppnåtts, ännu företer m ånga luckor, at t efter hand fylla dessa, och måste d ä rvid systematiskt i nrikta sina in köp p å detta mål, också n är det gäller svensk Även o m herr Gauffin fö rklarar » a t t kera m i k p å offentliga a u ktioner i Stockholm. N a tion a l m useum ä r av K u n g l . Maj : t designerat t i l l centralmuseum för svensk kera­ m i k» , ellet· om andra svenska landsortsmuseer till äventyrs skulle nöja sig med a t t p locka de s mulor, som f a l l a från d e n rike m a n n e n s bord, går » K ul t u re n » sin u n eler mm· än fyrtio år följ d a väg utan a tt fi n n a sig i n ågra ensidiga brorskålar, å t m i n­ stone så länge j a g har dess närmaste ledning om h a n d . V i v i s a d e dock v i d den ifrågavarande auktionen a ll den u n d fallenhet för d e b {! da stoc kholmsm useerna som var förenligt med våra eg n a i ntressen ; - men huru lönades vi ? D e n m iirkliga K in eslj usstaken i M E -faj ans, inropades av N ational museet oaktat ett �m n a t exem p l a r av samma fonn redan befinner sig i en annan statssam­ ling i Stockholm näml igen d en H a l l wylska, d å denna ju nu e ft ct· den stora dona­ tionen får betraktas såso m statlig. Det had e väl uneler sådana förhållanden v a rit r i m l igt, a t t de t andra kän d a exemplaret kom m i t att h a mn a u t o m Stocl; h o l m . Ja g i n skränker m i g t i l l att anföra d et t a enda exempel vis-a-vis Nationalm useet. Vad Nordiska museet och den i frågavarande smörasken angår, hade j ag redan, när j ag i våras noga genomarbetade H.ö rstra n d ss a m l i ngen, bestäm t mig för att inköpa elen­ s a m ma l i ksom e n blåmålad bägare fn"111 fabrikens första tid, v i l k a båda föremål ge­ nom i nskriptioner angåvo sig såsom försöksföremål med o l i k a leror. När vid auk­ tionens höt·j a n Nordi ska m u seets representant förklarade att denna bägare var d en e n d a som museet absolut höll på, föll j ag o m oc ks å med svidande hjä1·ta undan, vilket e m ellert i d icke medförde fi·ån m useets sida d e n reciprocitet jag hade vän t a t bet rätra n d e smörasken. Vem var de t som tog i n i tia tivet till och också lyckades förmå övriga spelmian­ ter att a\·stå från elen stora Rörstrandsvasen, det största stycke faj a n s som u t förts i Sverige, till förmån för Stockhol m s Stadshus, där den skulle bliva ett m o n um e n t ö v e r stockhol m s k i n du s tr i ? I cke var d et N a tionalmuseet ellet· Nordiska m useet. Ingen k an i högre grad iin j ag beklaga att pen ningar v id auktioner förspillas genom konkurrens m useerna emellan. Men det kan icke hj älpas, så länge d et finnes tvenne andra faktorer - konsthan d larn a och elen stora a ll mänheten - som ej k u n n a av oss regleras eller· så länge v i icke up ptaga konsthand larnas metod o m i n bördes a u ktion av d e t köpta. Jag beklagar d e t så mycket mera s o m vårt museum i konkurrensen måste in­ taga e n högst ogy n n sa m stäl l n i n g, d å vi d els dömt oss sj älva att icke använda nå­ got av våra statsmedel vare sig direkta anslag ellet· lotterimedel t il l i n köp, dels emedan våra egna resurser äro så ytterst begränsade, dels d ä rför a t t det natur­ l i gt v i s iir för oss långt s\"årare att på frivillighetens väg fylla vad som fattas än det ä r för Stockhol m s mu secrna. Konsekvensen blir, att j ag sj älv personligen såsom j ag u n der fyrtiofyra år fått göra, får biira följ derna, d e t v i l l säga gälda räntorna, t i l l s j ag i lyckligaste f a l l kan fi n n a en donator e l l e r s k u l d e n k a n läggas p å n å g o t kom­ m an d e års ännu icke förhrubde i n köpshudgeL · T i l l de 1 5,000 kr. för vilka jag n u köpt har j ag i gåva bekommit 3,000 kr. H ögst 7,000 kr. k u n n a täckas av n ä s ta års budget. Resten får jag bära p å egna svaga skul dror.

55 N ä r Ni mina ärade herrar konkurrenter p rö,·at på a t t sj älva gå i breschen och även ekonomiskt taga ansvm·et för vad Ni t i l l föra E d ra institutioner, kan Ni kanske vara berättigade a t t kasta sten p å !{ulturhist. M useet och Lund den 23 september 1 9 26. G. J:son Har/in.

Den 1 3 :de november avgav överintendenten Gauffin infordrat ut­ låtande till 1\:ungl. Maj :t rörande Kulturhistoriska föreningens a nsökan om ökat statsanslag. Utlåtandet är av följande l ydelse : Underdånigt utlåtande.

Undertecknad får i anledning av till mig gjord nådig remiss angående av Styrelsen för Kulturhistoriska Förening-en för Södra Sverige gjord framställning om statsanslag yttra följande. Den av nämnda museum bedrivna verks amheten är utan allt tvivel synnerligen betydelsefull och värd understöd från statens sida. Det förefaller mig emellertid, som om 1-: ungl. Maj : t lämpligen vid Jämnandet av delta bidrag kunde ha -a nledning att fästa vissa villkor, av den art, att d.e till­ försäkrade staten den största möjliga effektivitet åt de beviljad·e medlen. Ty om dessa också i första hand äro avsedda till avlöning av sakkunnig tjänsteman samt till samlingarnas konserverande men icke till inköp, så är det tydligt att genom av­ lastande av hudgeten av dessa för •ett rationellt dPivande av museet nödvändiga utgifter de fasta museets inköpsmöjligheter avsevärt ökas. Men om det redan � varje k1u lturmuseums eget intresse borde ligga en upp­ fordran att sö·ka med största möjliga hänsynsfullhet i sin samlarverksamhet s n m­ ar:b eta med övriga institutioner av l·i knande art i vårt land, blir det i själva verket e n sj·älvfallen plikt för varje statsunderstött museum att till varje pris u ndvoika konkurrens med ett annat dylikt. Kungl. Maj : t har också vad h uvudstadens centrala kulturmuseer beträlTar visat sig till fullo upp-s katta vikten av en klar uppdelning av samJ.i ngsområdena, och genom nådigt b11ev den l oktober 1 9 1 9 fastställt gräns-erna mellan statens Historiska Museums, Nationalmusei konstavdelnings, Livrustkammarens och Nor­ diska Museets samlingsområden samt meddelat föreskrifter för sama rbete dessa museer emellan. - För styresmannen för Nordiska Museet utfiirdades genom det n ämnda nådiga brevet följ ande föreskrift nämligen : styresmannen åligger att vid inköp till samlingarna �illse, a t t de angivna grän­ serna för Nordiska Museets samlande, där dessa beröra de tre ovannämnda svenska statsmuseernas samlingsområden, icke överskridas, samt att på områden, som N or­ diska Museet har gemensamma med något av dessa museer, s-öka samarbeta med dessa museers chefer för undvikande av konkurrens; åligger det därför <även styresm annen att söka till förmån för rätt samling avböja erbjudna gåvor och depositioner utan att därigenom föremålets övergående i o ffentlig ägo äventyras. Hörande gränserna mellan Nationalmusei konstavdelning och Nordiska Museet finnes i övrigt följande föreskrW: I .fråga om aLster av konsthantverk gäller som allmän regel, att för Nordiska Museet må förvärvas f-öremål av överv,ägande kulturhistoriskt intresse, under det att föremål med öv·ervägande konstnärligt intresse böra förbehållas N ationalmuseoi avdelning för konsthantverk, vilket dock icke utesluter att estetiskt och konst­ närligt fullödiga föremål må av Nordiska Museet fönoärvas, när så visar sig för samlingarnas fullständigande önskvärt. Alster av de inhemska keramiska fabrikerna från 1 700-talet må av Nordiska Museet förvärvas endast i den mån de icke kunna anses behövliga för kompletterande av Nationalmusei avdelnings för konsthant­ verk samling av dylika föremål. Det Joigger emellertid i öppen dag att •en full effekt-ivitet i användande av centralmuseerna till buds stående inköp·smedel ej kan ernås, utan liknande över­ ensk ommels-e med andra museer i landet. Utan en dylik reglering av samlarverksamheten i vårt land kunna ej de av staten eller kommunen lämnade ·eller genom enskilt mecenatskap hopbragta inköpsmedlen

56 k o m m a till b ä s t a utnyttjande. D e t v o r e alltså synnerligen önskvärt o m Kungl. Maj : t behagade ålägga varje m u s eum, som i någon form moltager statsunderstöd, skyldighet att underka·sta sig en ordnings.s tadga utarbetad på sätt Kungl. Maj : t behagade finna l ämpligt. Samtidigt s o m denna ordningsstadga borde taga hänsyn till landsortsmuseernas berättigade krav, skulle den fastslå den för en rationell konstvård i landet klara nödvändoi,g heten att de centrala konstmuseerna ej finge, som hittills från l\ulturhistoris•ka Föreningens för Södra Sverige sida stundom har sk•ett, s e sig ·hämmade i sin samlareverksamhet av en konkurrent, som ej ansett sig skyldag alt p å grundvalen av gemensam överenskommelse vid inköpen sam­ arbeta med centralmuseet I anledning a v det ovan sagda får jag alltså tillstyrka att det av Kulturhistoriska Föreningens för Södra Sverige sida begärda statsanslaget måtte utgå med det vill­ koret, att Föreningens styresman g•enom av K ungl. M aj : t fastställd instruktion ålägges att ,,jd inköp träffa överen�kommelser med representanterna •för rikets centralmuseer för att sålunda all skadlig konkurrens med dessa måtte för framtiden undvi•k as. D å Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien i sitt utlåtande angående K ulturhistoriska Föreningens för Södra Sverige här nämnda anhållan s o m ett villkor •för sitt tillstyrkande h a r satt att föreningens samlingar skola vara under­ kastade inspektion av riksantikvarien vill jag påpeka att en stor del av dessa sam­ lingar i stor utsträckning även falla under Nationalmusei samlingsområden, varför jag för min del skulle hemställa att de så vitt detta ä r förhållandet ställdes under inspektion a v överintendenten och chefen för Nationalmuseum. Stockholm den 1 3 no·vember 1 926. Underdånigs t Axel Gauffin. Ernst Kjellberg.

Detta utlåtande föranlät Kulturhistoriska föreningens styrelse att den 1 5 :de december 1926 .till Kungl. Maj : t ingå med följande förklaring : _ Lund den J 5 Dec. 1 926. Till l\ on ungen. På grund a v de i u tlåt·anclen från Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, överintendenten för Nationalmuseum samt Noreliska museets nämnd för•eslagna nya viilk•oren för statsanslag till K ulturhi·s t. föreningen för södra Sverige får dennas styrelse härmed i underdånighet anföra : När Kulturhist. museet för södra Sverige för 44 år sedan grundades, skedde detta såsom också namnet anger, i syfte att s•k apa ett verkligt sydsvenskt central­ museum och icke ett provinsmuseum av vanlig typ, ty sådana funnos redan i avsevärt antal. Behovet av ett centralmuseum i det stnrkt kulturellt utvecklade södra Sverige var redan då stort. Att Lund, den andliga medelpunkten .för syd­ svenskt kulturliv, skulle bliva platsen var tydUgt. Att resultatet icke j ävat av­ sikten torde för var och en, som vill se, stå klart, och att så blivit fa,l let visar bäst, att det var en verkligt bärande tanke, s o m låg loill grund för stiftandet. Att äv·en •statsmakterna redan tidigt uppfattat detta m u s eums betydelse såsom något mer ä n ett vanligt provinsmuseums visar bäst de under mer än 30 år beviljade anslagen och lotterierna, vilka, om de också icke använts till samlingarnas ö kande, ty detta har av oss alltid betraktats såsom en uppgift för det lokala och privata intresset, varit av den ·största betydelse för konsolideringsarbetet, den vetenskapliga bearbetningen och den rent museala vården. N är museet nu a v chefen för Nationalmuseet i Stockholm beskylles för illojal konkurrens, synes oss delta endast vara ett nytt u t slag av det självtagna anspråket att för huvudstadsmuseerna få monopolisera viktigare förvärv i enlighet m ed det program , man uppgjort för rikets museiväsen. Att ·det finnes mycket liten ressonans inom landet för ett sådant monopol

57 borde emellertid

redan f ö r länge

sedan

stillt

klart.

M e n skulle

man

under

före­

vändning, a t t ett enski l t s t a t sunders l ö t t m u s e u m , visserligen del sl örsta i riket u l:m­ för h u v u d s t aden,

övade

en obehörig k o n k u rrens

och

icke

ens

höll

ord

och

m e d a n d r a museer, k u n n a f å s ta tsmakterna a l t •såsom v i l l k o r f ö r fortsalta

avtal

anslag

u p p s t ä l l a kravet, a l t i n g e n konku lTens finge finna.s och a l t delta s k u l l e övervnkas a v dessa museer själva, som d ärigenom bleve d o m a re i egen sak, vore m å l e t vunne t : underkastelse

eller

också

avståend e

från

s t a tsunderslöd

och

d ä ra v

följande

för­

l a m a n d e a v del ifrågavarande museets verk s a m h e l s förmi\ga. Sedan m a n väl på d e l t a behändiga säll k l a vbundi t det s t örsta och f ö r monopol­ tanken

besvärligaste

museet,

vilket

s tändigt

hävdat

elen

museala

f r i h e tens

lag,

vore saken l ä t t avgjord med de andra museerna. Vi såsom

ha

redan

i

det

föregående

h äv d a t

e t t oentralmuseum, d o c k i e k · e f ö r

K u lt u r h i s t .

att

i

vi

museets

rätt

att

vår ordning skulle

öva något tryck eller förtryck mo{ något a n n a t mru s e u m .

betraktas

därmed

vilja

V i torde i d e t f a l l e t r e d a n Slyrelsen ä r nämligen

t i l l riickligt h a v a visat, a l t v i hyl l a .s a t sen, leva och l å t a l e v a .

övertygad om, alt d e t i c k e 1ä r egenskapen av s t a t smuseum e l l e r e l t t i l l d e l a t monopol u la n i n s t i t u t ionens egen inneboende kraft u p pburen av e t t allmänt behov och o rrer­ v i l lighet j ä m t e andra ofta rent l o k a l a förutsät tningar, som göra e t t m u s eum

till elt

cent r a h n us·e u m . S k u ! J e f. ö. i d e t här n ä r m a s t fö t·eliggande friktions f a l l e t - H ö r s t randsauk lionen, som lyckes vari t elen synliga anledningen till h ä ,· d a s

såsom

u t slagsgivande,

slöjdavdelning enda

fal l

och

gj ort

b ord·e

det

Nordiska museet,

och

icke

som

K·u l t u rhist.

del nya angreppet, centra lmu seitanken

väl

snarast

varit

skulle fallit

museet,

som

N a tionalmuseets

undan,

j ä m t·e

k o n s t­

vilket d e icke

fra m s t ä l lningen

i

nv

ett elen

k e r a m i s k a t e k n i k e n med sina 6,000 n r k e ra m i k representerar a l l a länder, a l l a t i d er s a m t a l l a u tvecklingsskeden. enda

i

Norden,

som

Detta

kan göra

museum

anspråk

på

ä t· således, å t m i n s t o n e t i l l alt

vara

en

verklig

samling i samma mening som t. ex. Sevres-museet och icke såsom end a s t v a re

en

sig

viss-erligen

mycket

förhistoria ,

vacker

etnografi,

k o n s t s l öjdsa m l i n g,

fol k k o n s t

eller

m u s e e t h a r e m e l l e r t i d ;1 ldrig för s i n d-e l , l i k a fordrat

någon

privilegierad

p r i v a t a s a m l a re.

s t ä llning

vark·e n

själva

litet i

men

1

som

till

det

central­

1\ a tionahnuseum

u ta n

kontakt

konsttekni ken.

i detta

relation

syftet,

keramisk

med

K uJ tu r h i s t .

något a n n a t {al l ,

andra

museer e l l e r t i l l

Men d e t h a r fram s t ä l l t v ä l m o t i vera d e s k ä l f ö r en r i m l i g fördel­

ning, vilka s k ä l emellertid från stockholmsmu seerna m ö t ts med ett ensidigt h ä v d a n d e a v e g e n f ö r m e n a d r ä t t a l t taga, vad m a n ö n s k a d e . :--l ä r

överintendent

G a u.ffin

talar

om

den h ä n s y n s l ö s h e t v i

visat

mot

•central­

museerna » h a d e d e t också varit s k ä l , a t t hnn m e d n å g r a e x e m p e l s ö k t styrka d e n n a b P s k y l l n ing.

Själv

var

han

m e n hade j u e t t o m b u d ,

visserl igen

som

icke

n ä rvara nde

kunde fra m l a g t bevisen.

vid

Enligt

R örs trandsauk tionen intendenten

1\ a r l i n s

oss l ä mn a d e rel a tion s k u l l e d e t ta o m b u d i s å d a n t fall k u n n a t b e di t l a , a l t 1\ u l tu r h i s t . m u seet stående

för

att uppgiva sina

fajansbrickan

med

anspråk Isra e l s

på

b a rn

en

hel

rad

f ö r e m å l , däribland

k r i n g guldka l ven,

vilken

den

ena­

emellertid

icke

t i l l f ö l l Nat ionalmu seet u ta n en annan s t a lssa m l i n g i S t o c k h o l m , den H a l l wy l s k a , urnorna n r 1 3 1 och 1 3 3 o. s. v . , förbehö l l sig ljusstaken a v Mn l'i ebergsfajans m e d d e n s t ora kinesfiguren, redan företrädd a v e t t l i k a d a n t exem p l a r i d e n förutnämnda H a llwylska

samlingen

i

Slockholm

k e ram i s k t tekniskt avseende v a r av centralsaml ing.

m u seum

den

jättestora

I n t e t a v dessa föremål h a m n a d e p å

g r u n d a t t N a t1 o n a l m u seeLs ombud oss, högst berä t ti ga d e kravet, att ett

eller

s t ö rs t a helyclelse

för

Rörstr:: mdsvasen, Nordens

enda

i

» T< u I turen » ; l j u s s taken rp å d e n

i c k e t o g n å g o n hiinsyn t i l l d e t , s å s o m d e t synes d et ena a v de kiind a exemplaren borde gå t i l l

ulanfö r h u vudstaden, u rn a n d ä rför a t t d e t k o m t i l l in tendent

k ä n n e d o m , a tt

som

keramiska

S t o c k h o l m s s t a d s h u s ö n s k a d e rförvärva

d e n n a enasl ående

Karlins

exponent

f ö r kerami1sk l k u n nande i S t o c k h o l m p å 1 700-lalet, mrn icke h ä rför kunde offra mera .än 2,000 k r. D e t ta skäl .ansåg han så "ägande, a H han o a k t a t >> K u l turen » var beredd a t t b e t a l a 3,000 k r . ej b l o t t själv avstod u t a n också lyckades a t t få övriga spekulan ter, d ä ribland även N a t i o n a l m u s e u m , att f�llln undan. Endast ett fa l l , som

rörde

Nordjska

m u s e e t •sk a l l

hiir

yllerligare

anförns.

D :'t

K arlin

hörde,

att

Norel i s k a Museet nödvändigt önskncle förvärvn e n biigare, s o m med e n i n s k r i p tion

t i l l kännagav, att d en v n r t i l l verkad :w provlera insänd a v kommerserå d e t A l s trömer, avstod

han

från

denna

för

v:irt

museum

eljest

så

v i ktiga

sak,

vilken

d ärför

58 också av N ord iska m useet förvärvades för en spollslyver. I gengäld lät Nordiska museet oss b e t a la 425 kr. för e n smöra1sk även den representerande ell försök med olika lera men mindre värdefu l l ä n elen förra, därtill fogande elen hotelse, som ligger bakom elen upptagna a k tionen. J{ullurhisl. m useet s k u lle svika sin pli kt mot sin ställning såsom keramisk centralsamling, om det på a u k tionerna nöjde sig med de smulor, som falla från stockholmsmuseernas bord. Men vi vilja å tergå till själva den principfråga, som ligger bakom de nya N ationa lmuseichefen säger på ell st älle: postulalen för stalsanslags beviljande.

• det blir i själva verket en självfallen plikt för varje statsunderstött museum att till varje pris undvika konkurrens med ett annat dylikt.> Avser han med denna sals även N a tionalmuseet och S l a lens ·hist. museum, har han fällt en sträng dom över sitt eget museum, a,·ser han endast Nordiska m u seet och li: u l t u rhist. museet, h a r han i varje fall icke givit någon anvisning på h u ru eventuella konflikter skola lösas d e m emellan, o m d e t icke kan ske genom v.änliga ömsesidiga eftergifter. Han pekar visserligen på u l a rbetandet av en ordningsstadga i likhet med den som fastställts för m u seerna i h uvudsladen ulan vilken •full effektivitet i användande av centralmuseerna till buds stående inköpsmedel ej kan ernås > . men fången i s i n föreställning, a l t hela landel s k::l l l behm1cllas såsom en stad glömmer han, a t t d e t ligger 6 0 0 k m . mellan L u n d o c h Slockholm, o c h alt södra Sverige på elen grund har rätt till ell eget k u ll u rcenlrum. Den av honom begärda ordningsst adgan sku lle visserligen taga hänsyn till landsortsmuseernas > b erälligade> k rav, men dessutom fastslå d e n »klara n ödvändigheten att de centrala konstmuseerna - (vilka äro de cent rala konstmuseerna u to m Nat,ionalmuseet ? ) ej finge såsom hillil/s från Kullur­

historiska föreningens för södra Sverige sida stundom skett se sig hämmade i sin samlareverksamhet av en konkurrent, som ej ansett sig skyldig alt på grundualen av oemensam överenskommelse vid inköpen samnrbeta med centra/museet . . Vi hava här velat fullständigt cilern överintendenten Gnuffins lika o k lara som obefogade a n fall hänvisande för vededäggning :w såväl hans museileoretiska uppfat tning som hnns praktiska reformförslag t i ll vår ov:m och i fortsält ningen lämnade fram­ s tällning. Vi få då först erinra · om, att en a,· Eders Kungl. Maj: t den 80 maj 1 9 1 3 god­ känd fördelning red a n långt före den stockholmska vidtagits mellan ·rle båda s t o ra mll!seerna i Lund i enlighet med det sakkunnigutlåtande, som på sin tid avgavs av en av Eders !\ ung!. Maj : t tillsatt nämnd : Preses i Vit lerh. A kad. Afzelius, H iks­ anlik varien Montelius samt Hiksarkiva rien Clason. Den modus vivendi, som a v dem föresl ogs och som f. ö . fullt överensstämde med K ullurhist. museets egen uppfatt­ ning i saken, hävdade båda m useern.,1 s lika samlingsräbt med följande inskränk­ ninga r : företräde d'ör Universitetels historiska museum, n ä r d e t gällde förhistol'ia, d . v. \S. så att l\u lturhist. m u s eet v ä l fick samla men icke öva någon konkurrens, liksli:illighet, när d e t gällde medelliclen med anm:ming till båda parter, att själva i sämja lösa eventu ella L\"istigheler, företräde för K u lt u rhist. m useet, när Klet gällde n y a re tiden. Vad K u l turhisl. mu seet beträffade skulle K u ngl. M j t : s ombud i dess 'styrelse övervaka efterlevnaden. Därom torde a lltså nuvarande j ustitieminis­ tern stal srådet Thyren k unna läm n a b ä s t upplysning. Samlivet mellan d e båda Luncl a m u seerna har sedan dess varit ,frikt ionsfritt, och elen salomoniska dom, som här fälldes, fö rmedlad a v de utanför båda parterna slående sakkunniga h a r alltså v i s a t s i g v a ra gagnelig. Men hur sk ulle en dom k o m m a att taga sig ut efter Vitterh. A k n d : s , N o rdiska m u seets och N a t i onalmuseiche fen·s förslag, när elen ena av parterna förbehåller sig inspektoratet över den andra, d. v. s. helt enkelt upphäver sig till domare i egen s a k med utgångspunkt från d en starkt markerade uppfattningen a v huvud­ stadsmuseerna såsom centralmuseer kontra J..: ullurhist. mu seet och d e andra lands­ ori's m u seerna såsom periferiska sekunda skapelser, som låna sitt ljus från huvu d ­ staelssolen men ingaJunda f å r d e t t a lån r·änlefritt. Härtill kommer att Sverige med sin vä kliga utsträckning i norr och söder och med en gles endast t i ll vissa d e l a r a v landet koncentrerad tätare bebyggel•se samt en relativt liten h u vudstad m ed föga mer än 7 % av rikels h el a befolkning, m å s t e redan på grund hä rav kräva flera k u l t u rcentra, m ed a n d ä remot Danmark, den förebild p å vilken man stöd&�· sig, som på en �real betydligt mindre ä n Göta-

59 l a n d h a r 3 m i l lioner innevånare o c h en huvudstad, s o m rymmer 23 % a v denna befolkning ä r ett typiskt koncentrationsland, varemol emellertid J u ll:wd :dit högre knotande börjat resa sig. Vad skulle man i Tyskland säga, om Berlin uppställde l i knande museala ford­ ringar gentemot H amburg, Miinchen, N iirnberg, Dresden, Leipzig, Breslau, K ö l n f ö r atl endast nämna några a v orterna m e d jämbördiga ccn tr::t l m uscer e l l e r i England British museum och South Konsinglon i London kriivde överhöghet över museerna i Edinburg, Glasgow, Manchester, Liverpool eller Cardif för aH även här endast laga några exempel .

Aven i Norge h a r m a n med ri klig blick på bygdernas isolering i det glest be­ folkade lande l museall godk,ä n t tre för alt icke säga fem koncenlrationsplatser, Oslo, Bergen och Trondhjem samt i viss mån Slavanger och Tromsö. Måste redan p å grund a v allmän omtanke om vår k u l l u rs viix l och tr-i vsel en decentralisation hos oss vara önskvärd, är den det i :: tllra högsta grad på det museala området, där b å d e södra, västra och norra Sverige kunde vara bcräHigade att äga kraftigt statsunderslödda a v stockholmsmuseernas » inspektorat• oberoende cen­ tralsamlingar. Södra Sverige äger, såsom v i ovan påvisat, redan en sådan. Det ä r dennas •självständighet och okriinkla utvecklingsmöjligheter vi ·äro s a l t a alt hävda och skydda. Genom den l ivliga växelverkan, i vnken I\ u l lurhisl. museet s lått med hela den europeiska museivärlden och som ej minst k o m m i t till synes i d c talrika besöken m · museimän och fopskare, av vilka flera �oke utsträckt sin Sverigeresa längre än t i l l elen gamla k u llurplatsen Lund, h a r det blivit kiint och erkänt såsom få andra museer i Norden, ej minst för de väckande impulser, som från delsamma utgått. Huru omoget och oövcrbi:inkt överintendenten Gauffins upphäva n d e a v sig själv till presumtiv inspektor över I< u l l u rh is t. museet, � den mån dess samlingar tangera Nationalmuseet, är, torde fr:1mgå ej minst clii rav, att dc med l\a t ionalmuseets l V i:isensenliga föremål, som �n gå i » Kulturens • o l i k a ::n-deln ingar, finnas här icke såsom konst - u l a n 'Så som a l lmänna kul turobjekt, l. ex. l<t\· l o rn a i våra högre­ ståndsinteriörcr, den moderna konstkeramiken i vår keramiska saml ing, represen­ tanterna för den egyptiska, buddhistiskt, klas,siska och kristna konsten i vår religionshistoriska avdelning o. s. v. J l e l a den grundskiljaMiga karaktären p å de båda museerna - det ena universellt k u l l urhistoriskt inriktat, del andra uteslutande konstbctona t - skulle, frukta vi, göra a tt herr Gauffin såsom inspektor skulle komma att klihma sig ganska hemlös inom » 1\ u l turen » . Och kräver överintendenten i111spektionsriitt rörande el en rena konsten och riks­ a n tikvarien rörande arkeologien, borde j u konsekvent också inspeMionsrätt Wl­ erkännns l\ ordiska museets slyresman i a l l t d et mångahanda i svensk allmoge- och högrestånd,skultur, som ä r gemensamt för N o l'diska och K ulturhist. m useet. Liv­ rustkammarens chef kunde svårligen förmenas att inspektera vår högst betydliga vapensamling och intendenten för Velenskapsakademiens etnografiska samlingar att hå Ila ett vak1samt öga på våra etnogra f i k a , vilka ingå såsom ganska viktiga be­ ståndsdelar i museets flesta avdelningar, framför allt i keramiken och textilkonsten, religionshistorien, vapenhistorien, eldens historia o . s. v. Vad slutligen rör den allt annat iin önskliga konkurrensen mellan stats- och statsunderstödda museer, torde den endast kunna undvikas genom vänlig överens­

k o m melse mellan likställda parter, såvida man icke vill t i llgr·ip a det av Intendenten K a rlin flera gånger föreslagna ·s ättet, att museerna i l ikhet med antikvitetshandlare­ syndikaten efter d e o ffentliga auktionerna sig emellan genom enskild aukotion f,ördelade alla gemens a m m a inrop eller åtminsone dem, om villw man icke från början kunnat enas. H ä r t i l l kunde f·o gas en allmän förpliktelse .för museerna att icke m ed vetskap överbjuda varandra. P å sådant ·sätt .skulle icke något av museer­ nas begr·än.sade inköpsmedel gå förlorat. K u l turhist. museet ä r nu som t i l lförne berett a l t unelerkasta sig dessa viikor nat urligtvis under förutsättning av full reciprocitet. Såsom en sammanfattning av vad vi · hii r anfört måste vi alltså på det allvar­ ligaste motsätta oss samtliga n,.. överintendenten Gauffin framlagda förslag under strängt fasthållande av de hi·t tills gällande besbämmelserna för statsanslags beviljande med t<ill ägg av förbud att använda statsanslaget till inköp. Möjligen skulle vi dock kunna acceptera Vitterh. A k a d : s förslag om riksantikvarien såsom inspektor, även

60 innan han, såsom vi hoppas snart må ske, frigöres från s i tt chefskap för Statens hist. museum, såvida h a ns inspektorat inskränkes till att överva k a efterlevandet av d e föreskrivna vill koren, sådana de i vår underdåniga ansökan om fortsa tt statsanslag fra mstäl l ts. Men denna uppgift tillkommer ju redan den k u ngavalde styrelseleda­ moten. H u ru svårt och h u r u s m ä rtsa m t det också skulle vara för 1\ u l l u rhist. museet alt nödga1s av.stå från riksdagens för oss så välbehövliga anslag, varav d e n närmaste följden måste bliva eH inställande a v det nu p lanerade omfattande ny- och om­ byggnadsarbetet, måste vi dock göra d et, om därmed skulle förbindns villkor, som hiimmande inverknde p å m useets självbes tiimmelserätt och frihet a l l utvec k l a 1sig efter d e grundsatser och det program, på v i l k a V'i h i ttills hävdat svenskt museiväsen inom och u t om vårt land. Vi måste det så mycket mera, som d en största donatio­ nen museet någonsin mottagit, intenden t en K a rlins under krisåren 1 9 1 7-2 1 skänkta 1 85,000 kr. till t äckande av m u seets inköp under dessa fyrn år - enligt donat ions­ brev av den 25 j a n u a r i 1!)18 - varigenom åt m useet förvärvades saker a v oskattbart v ä rde, ä r förbunden med d e av styrelsen och föreningen i lacksamhel godtagna v i l l k o ren av ned a nståen d e lydelse: >Alt o m någon förändring i museets plan och sy f l e kom mer a t t s k e , så a t t t. ex. n å g o n hel grupp el ler e n s t a k a föremål a v betydelse nvsöndras genom försäljning, utbyte eller d eposition eller museet ändrar n a m n , begränsas i sin verk samhel eller förflyttas från Skåne, jag ( 1\ arlin) förbehåller mig och mina röttsinnehavare efter mjg rätt a tt disponera gåvan för annal eller andra museer eller andra i d eella ändamål. Det viikor j a g fiister hänger på d e l närmaste samman med gåvans hela n a tu r. - - - - - - -- - -- - - - - - - - - - - D et är med andra ord en enkel försvarsgärning j a g med denna gåva u t fö r för del 1\ ul t u rhist. museet, icke d ä rför a t t det till väsentlig del ä r mitt verk utan därför att d e från vt'trt närmaste grann­ l a nd lånade tendenserna a t t , d els centralisera i huvudstaden allt vik­ tigare museumsma teria l , d els över huvud klavbinda och beskära s a m­ l a ndets frihet, den vigtigasie hävstången för ett blomstJ-ande muse-iliv, hotande hänger ÖYer oss. Det ä r diirför ännu m era nöd,·ändigt, att åtminstone etl museum i vårt vid9träckta land får okränkt bevara och odla d e trad i t ioner, som uppbära den a l l t rikare blomst ring med därav följande stora k u l turella och folkundervisande betydelse, som t. ex. u t märker Englands och Tysk l a nd s allsidigt utvecklade musei­ väsen . » D e n niirvarande akti onen från huvud s t a d smuseernas sicln visar bäst, huru rikligt intendenten 1\ a rlin red a n 1 9 1 8 bed ömde tendenserna orh av huru stor vikt det a v honom uppstäl l d a v i l l k o ret verkl igen var. Vi förtrösta emellertid på den vidsynthet, som så många gånger förut från Ed ers 1\ ungl. :\1jt :s sida kommit oss till godo, när d et gällt a t t til lbakaslå d e a n l opp, som d i rekt e l l er indirekt gjorts mot vårt statsans lag, ävt>n denna gång skall jämna d e n svåra vägen för oss. Som bilagor till vå r underdåniga skrivelse foga v i intendenten K a rl ins broschyrer • Museerna och vår t i d » samt > Fornmin neslagstiftning och fornminnesvård i Sverige • . Unclerdånigst ( S ty re lsens u n d e rs k r i fter)

K u l t u r h i st o r i s k a

fören i n gens

s t yrelse

förn yade

följande

år

sin

u n derdå n i ga a n s ö k a n t i l l 1 \ u n g ! . Maj : t om n å d i g p ro p o s i t i o n t i l l riks­ elagen om bevi l j a n d e av 30,000 kr. för budgetåret 1 928--29 på förnt

Öl

gällande dllkor. Denna ansökan remitterades t ill bl. andra chefen för Nat ionalmuseet, som den 1 7 :de december 1927 därom u tlät sig sålunda : Underdånigt utlåtande.

Med anledning av nådig remiss d en 21 oktober innevarande :h a v fra mställning från Styrelsen för K u llurhistoriska F ö reningen för Söclra Sverige :mg. förhöjt stats­ bidrag till Föreningens verksamhel får jag i underdånighet anföra följande. I mitt remissvar med anledning a v fjol:'\rets framställning a v statsanslag t i l l

samma förening gjorde j a g E d e r s K ungl. Maj : t uppmärksam p å önskvärdheten av e l l .s am arbete mellan 1\ulturhisloriska föreningen för Södra Sverige och rikels centralmuseer beträffande inköp till respeklive museers samlingar. H ä rjiimle p:'\­ pekade jng med hänsyn till ·det yrk::tncle som gjordes a v Vitterhelsakademien om inspektionsrätt över 1\ulturhis lorisk::t museet i Lund a v riksantikva rien, n t t d å 1\ ulturhistoriska Museets samlingar även omfatta ren konst, e n konsekvens av e n d y l i k anordning vore; ::ttl även d e t stnclgnnclet infördes, a l t nationalmuseichefen skulle inspektera d e delar a v snm lingarna som höra ti l l delta sislnämnd::t museums samlingsområde. Styrelsen för K u l turhistoriska föreningen aYgav den 15 december H J26 t i l l K u ngl. Maj :t e t t utlåtande ö v e r n ä m n d a y l l r::tncle a v mig. D å denna skrivelse emellertid innehöll flera oriktiga uppgifter och misstolk­ rungar av min framställning fann jag mig förnnlåten att i en utförlig promemoria bemöta d e i Styrelsens skrivelse m o t mig riktade anmärkningarna och ulförligare frn mliigga d e skäl som motiverat. fra mställandel av d e a v mig gjorda förslagen t i l l v i l l k 9 r för statsbidra-g. D å jag emellertid, ehuru s j ä l v angripen, fortfarande önskade visa den största möjliga hänsynsfullhel mol K u l turhistoriska Före n i ngen undvek jag att oiTenlliggöra milt svnr ulan överlämnade det i form av en privat promemorin till F öreningens styrelse, numera framlidne professorn J\arl Petnln. Ehuru jag sålun d a vid ärendets behandling sökt visa s l ö rsta hänsyn och i min ovannämnda promemoria t il l fullo vederlagt d c skäl som Slyrclsen ansell sig äga att gentemot Nationalmusei chef uppträda som förorii ltnd part, har j a g till min häpnad funnit, att Styrelscn i den till nu förevarande ansökan bifogade tryckta årsberättelsen, s. 1 1, forlfm·nnde och ulan hänsyn till förebrngla fakta ej drar sig för all misstänkliggöra J\alionalmusei lC{lning och dess verksamhel i l:mclsorlen. På s a m m a ställe i nämnda å rsberättelse lämnas elen ej med sanningen överens­ stämmande upplysningen: » l yckligtvis funno - - - dc skäl styrelsen fram l a d e för d e t sydsvenska centralmuseets obeskurna sjiih·stiindighet f u l l förståelse h o s s å v ä l 1:_e gering som riksd a g >> . V a d regeringens .ståndpunkt betriiffar finner m a n i å rets stalsverksproposition V I I I B 31 .sid. 67 följande passus beträfl'ande anslagen till J{ul tu!'histor<iska F öreningen: >> Ö ver denna ansökan hnva utl:'\tanden avgivits elen 1 2 oktober 1 926 av V i tterhets-, H istorie- och Antikvitetsakademien, elen 13 novem­ b e r 1 926 av Ö verintendenten och chefen för Nationalmuseum samt d en 29 november I dessa utlåtanden hava i sn mband med tillstvrkan a v Nordiska Museets nämnd . ::tv det äskade stutsanslaget ifrågasa lLs vissa n y a ändrad e villkor f ö r anslaget s ut­ gående • . Dessa utlåtanden h a tydligen gjort d e t intryck p å regeringen att i propositionen vid ifrågavarande ansl::lgsä sknnde lillades » att under d e villkor K ungl. Maj : t kan finna skäl föreskriva, utgå » . Då föreningen p å samma ställe frmn ställer sig som förkämpe f ö r d e mindre museernas självständighet gentemot ett påstått krav p å förmynda reskap från Natio­ nalmusei .sida och denna framställning i hög grad är ägnad all innrka försvårande på samarbetet mellan Nationa lmuscum och landsorlens museer, vars utveckling efter sunda linjer och på grundvalen a v fullt ömsesidigt förtroende jag b e l raktar som en a v Nationalmusei .förnämsta uppgifter för närvarande, nödgas j a g att Laga u p p Slyrelsens f ö r K u l t u rhistoriska Förcnin.gen yttrande till bemötande och bifogar där­ för en i oväsentliga punkler något förkorlad aYSkrift av elen t i l l styrelsens ord­ förande överlämnade promemorinn. Vad belrä trar förevarande ansökan vill jng framhålln nll nnställandc a,· ytter­ ligare en vetenskpligt bildad tjänsteman vid 1\ u l l u rhistorisb Museet i Lund synes mig vara synnerligen önskvärt.

62 Under hänvisning till ovannämnda promemoria och till vad jag ovan anfört får jag i underdånighet tillstyrka alt anslaget till li: ulturhistoriska föreningen för Södra Sverige höjes till 30,000 kronor på villkor att Kulturhistoriska Museets styres­ man, d å vid inköpstillfällen en inlressekonfl<ikl med något stalens eller annat stats­ unelerstött mu.seum synes vara alt befara, ål ägges att medverka till undvikande av en för båda parter lika skadlig konkurrens samt att Kulturhistoriska Föreningens för Södra Sverige samlingar för den del därav s o m faller inom Nanonalmusei sam lingsområden underställes inspektion a v National­ musei chef. Slockholm den 1 7 december 1 92 7 . Underdånigs t Axel G au{ [in. Ernst Kjellberg.

Den ovan åberopade promemorian är av följande lydelse : P . .M. till Sty1·elsen för Kulturhistoriska Fö1·eningen. J. Den 22 december 1 926 ingav Styrelsen f ö r Kul lurhistoriska Föreningen för Södra Sverige till K onungen en den 15 december daterad skrivelse som till sina huvudsakliga delar vänder s·ig mot •Överintendenten för Nationalm useu m • . Skrivel­ sen är undertecknad Karl Petren, Pehr Gam storp, Claes Km·ck, C. G. N . Djurklou, Max Engeström, Axel Andersson, Axel Fr. Olsson, Johan Thygesen, H a ns Erlandsson, A d olf H amilton, Helge Nelson och G. J : son .1\ arlin. Någon reservation finnes ej antecknad. I anledning a v denna skrivelse, som till väsentliga delar lär varit åter­ given i pressen, anser jag mig böra avgiva följande förklaring. Jag vm icke ingå på någon karaktäristik av den överraskande ton i vilken skri­ velsen är hållen. Vad jag d äremot ej kan med tystnad förbigå är elen förvanskade framställning a v mina ord och handlingar, till vilka Styrelsens inlaga på flera punkter gör sig skyldig. Det heter i skrivelsen : » N är museet nu av chefen för Nationalmuseet i Stock­ holm ( l ) beskylles för illoj aJ konkurrens synes oss detta endast vara ett nytt utslag av det självtagna ansprå k e t > etc. Och längre ner: • När ÖYerintenclenten Gauffin talar o m den hänsynslöshet vi visat mot » Centralmuseerna • hade det också varit skäl att han med några exempel sökt styrka denna beskyllning • . Tillåt mig. fråga Herrar Undertecknare: V a r h a r j a g beskyllt Kulturhistoriska Museet för •illojal konkurrens > ? och var har jag talat o m > d en hänsynslöshet vi visat mot centralmuseerna • ? Vad jag skrivit ä r följande: > Men o m det redan i varje kulturmuseums eget in­ tresse borde ligga en uppfordran att söka med största möjliga hänsynsfullhet i ·s in samla rverksamhet sarnarbete med övriga institutioner a v liknande art � vårt land, blir det i själva v·erket en självfallen plikt för varje statsunderstött museum att till varje pris undvika konkurrens med ett annat dylikt. Kungl. Maj :t har också vad huvudstadeiJJS centrala kulturmuseer beträffar visat sig till fullo uppskatta vikten a v en klar uppdelning a v samlingsområdena och g.e nom nådigt brev den 1 oktober 1 9 1 9 fastställt gränserna mellan Statens H i storiska Museums, Nationalmusei konst­ avdelnings, Livrustkammarens och Nordika Museets samlingsområden samt meddelat föreskrifter för samarbete dessa museer emellan > . J a g redogör härefter i m�n skrivelse för h u r dessa gränser dragits och fortsätter så: • Det ligger emellertid i öppen dag att en full effektivitet i användande a v cent­ ra lmuseerna till buds stående inköpsmedel ej kan ernås utan liknande överenskom­ melser med andra museer i landet. Utan en dylik reglering a v samla rverksamheten i vårt land kunna ej de av staten

63 eller kommunen lämnade eller genom enskilt mecenatskap hopbragta inköpsmedlen komma till bästa utnyttjande._ Det vore alltså synnerligen önskvärt om I� ungl. Maj : t behagade ålägga varje museum, cSOm i någon form mottager statsunderstöd, skyldighet att underkasta sig en ordningsstadga utarbetad på sätt Kungl. Maj : t behagade finna lämpligt. Samtidigt s o m denna ordningsstadga borde taga hiinsyn till landsortsmuseernas berättigade krav 1skulle d e n fastslå d en f ö r en rationell konstvård i landet klara nödvändigheten att de centrala konstmuseerna ( fu llständigare: konst- och kultur­ museerna) ej finge, s o m hittills från K ulturhistoriska Fö reningens för Södra Sverige sida stundom har skett, 'Se sig hämmade i sin saminreverksamhet av en konkurrent,

som ej ansett sig skyldig att p å grundvalen av gemensam överenskommelse vid in­ köpen samarbeta med centra/museet. I anledning av d e t ovan sagda får jag alltså tillstyrka att det av K ulturhistoriska F ö reningens för Södra Sverige sida begärda statsanslaget måtte utgå med det villkoret att Föreningens styresman genom a v Knngl. Maj:t fastställd instruktion ålägges att vid inköp träffa överenskommelser med representanterna för rikets central­ museer för att sålund'a all skadlig konkurrens med dessa måtte för framtiden und­ vikas » . ( K ursiveringarna av underteckn ad.)

D e t förefaller m i g s o m o m jag, hur graverande anledningarna till mitt förslag än kunna h a vaPit, d oc k har lyckats giva detta en avfattning s o m ej borde h a kunnat verka sårande på K u l t urhi,s loriska föreningens styrelse eller styresman. Att från den senares sida »illojal konkurrens >> och >>hänsynslöshet» gent emot huvudstadens museer ej skulle ha förekommit ser jag mig vi,sserligen ej i tillfälle att intyga, men i min shivelse till K ungl. Maj : t har jag sökt undvika denna fråga och nöjt mig med alt påpeka att J{ ulturhistoriska F öreningen i Lund ej ansett sig skyldig alt sam­ aPbeta m e d stockholmcSmu.seerna >> på grundvalen av gemensam överenskommelse » . J a g k a n i nt e förklara Styrelsens oförmåga att läsa innantill p å annat sätt ä n s o m e n följd a v elen upprörda sinnesstämning, i vilken elen tydligen befunnit sig, men denna upprördhet å sin sida blir överraskande, när man, i d en av Intendenten r-: arlin författade och av Styrel,sens skrivelse bilagda broschyren >>Fornminneslag­ stiftning och Fornminnesvård i Sverige» sid. 2 2 läser: » Men det ä r lika säkert att det uneler -sådana förhållanden är mycket beklag­ ligt, n ä r m u seerna själva försvaga den offentliga köpkraften genom att konkurrera om samma sak » . H ä r erkänner intendenten Karlin J.ika oförbehållsamt s o m undertecknad det beklagliga i en konkurrens museerna emellan. Men när han i fortsättningen kommer till förslag angående konfliktens lösning blir han svävande på målet. >> D enna fråga», skriver han, >> ä r emellertid grannlaga, då den gärna kommer att beröra museernas lika goda rätt, och flera museer kunna hehöva sam m a sak för komplettering av sina samlingar och därför känna sig lika befogade att tillvarataga sina intressen i elen allmänna marknaden. V em skall vika, riksmuseet, som famnar hela landet, pro­ vinsmuseet, s o m söker den djupaste intimitet med sin egen bygd, eller special- och fackmuseet, s o m p å ett eller flera områden inriktat sig p å uppnåendet av d en största D å den lag som gäller för hederligt folk i allmänhet också möjliga fullständighet? b ö r gälla för museerna ( ! ) b ö r emellertid denna intressekonflikt kunna reduceras till d e o ffentliga auktionerna, d är flera museer uppträda » . Kanske kunde frågan lösas, säger han, d ärigenom alt m u s eerna s a m m a nslöte sig till ett konsortium, vars medlemmar vid själva auktionen ej överbjöde varandra, men efter densamm a .s ins emellan höll en efterauktion, där den h ö gstbjudande avgick med segern medan de övriga d elade överskottet p r o rata parte. M o t denna lösning vill jag invända för det .första att » museernas lika goda rätt >> är ett begrepp som existerar endast i Intendenten Karlins fantasi, så vitt d e t över huvud skall vara någon högre mening med samlandet i museer och landet i dess helhet vara underkastat en andlig ekonomi-s lagar. Det är så långt ifrån att jag anser att ett huvudstadsmuseum nödvändigtvis skall ha f ö r-eträde H l l ett föremål framf·ör ett landsortsmuseum att jag ännu f ö r några veckor sedan bidragit till att ett .betydande konstverk, en av Eugene Janssons främsta målningar, s o m skulle prytt sin plats i Nationalmuseum p å en auktion i Stockholm för synnerligen billigt pris förv,ärvades till Kristianstaels Museum. Jag ansåg nämligen att den behövdes mera d ä r än i en Stockholmssamling.

64 Vad vidare den a v Intendenten K a rl i n föreslagna efterauktionen beträffar kan jag i n te inse att densnm m n skulle p:l ett förnuftigt vis lösa svårigheterna. Det bleve p å delta sätt ej det m u seum som hade störst i d e e l l rätt t i l l ett föremål eller s t ö rs t behov därav s o m skulle få fön·ärvn dets:11nmn, utnn det som för ögonblicket salt med m es t späckad plånbok eller hade en inropare som mest hänsynslöst köpte p å skuld. Denne behövde i n t e

ens

sitta

inne med någon speciel l

insikt

om

föremålets

värde - han kunde nöja sig med att följa spci a l i s t ernas bud och i mån a v förmåga gå över dem i den glada til lförsikten n t t , om hnn blev slagen, fit vara med och dela behållhingen a v de på d·e l t a ·sä t t pressade buden. M e n hur s k u l l e d e t gå om h a n i n t e kunde likvielera sinn 'inköp? Skulle h a n b l i s k y l d i g d e a n d r a museerna? D e t gick n o g i n t e l i k a behändigt u t t orcl n n elen saken som p å en B u k owsk i a u k tion. Nej, j a g vågar fortfarnnde tro ult ulan en för d e sta tsunderstödda museerna gemensam ordningsstadga är det ej m öjligt att komma till någon rättrådig lösning a v denna för det svenska museivi:isendet s å viktiga fråga, och jag lägger fortfarande förtroendefulll fn stställandet a v denna s tadga i Kungl. Maj : ts händer, · övertygad att på detta sätt ingen väld skall ske. Del smärtnr mig att S t yrelsen för K u l lurhisto­ riska F öreningen f ö r Söclra Sverige i n t e känner sig lika förtroendefull.

I I. Behovet av en överenskommelse har a k t u a l iserats :w en nyligen inträll"ad hän­ delse. Med säker i n t u i t ionsförmåga har •styrelsen insett all det » n ärmast föreliggande friklionsfa l l e l » är >> R örstrandsauk tionen » . H iirmecl avses den a u k t i o n i Stockholm 1 6- 1 7 ,septem:ber 1 926 vid vilken A/B R örstrands Porslinsfabriker försålde sin till 706 n r uppgående samling a v äldre svensk och utländ s k kera m i k . D e n uppm ärksamhet s o m intendenten Karlins u p p t räd a n d e p å denna auktion väckte även u tanför den därav närmast berörda kretsen a v museimän och konsl­ · vänner u t l östes redan p å e t t tidigt stadium i e n fordran p å en offentlig protest, och. m äktiga p '\ : s t ö t n ingar i denna riktning saknades ej. Jag ansåg emellertid för m i n d e l att önskvärdheten a v en överenskommelse mellan sam tliga sla tsunderstöcld a

museer i a v s i k t a t t förhindra fra m t i d a konku rrens p å e t t mjuk are o c h för K ul tur­ historiska F ö reningen behagligare s•ä t t än i en elylik protestskrivelse ·skulle kunna framhållas i svaret p å . den väntade remissen . angående Föreningens anslagskrav. D e på R örstrandsauk tionen förda noggranna anteckninga rn a funnas j u a l l l i d vid påfordran a t t tillgå som förklaring till d e t gjorda förslaget. Men Styrelsen är tydl igen oförstående för •sitt eget Lästa. » Nä r Överintendenten Gn uffi n » , heter d e t i dess skrivelse, » talar om den hänsyns­ löshet Yi Y'i sat mot » ce n t ra l m useerna >> ( va r har jag gjort d e l t a ? ) hade ·d e t också varit skäl, att han med några exempel sökt s t yrka denna beskylln i n g » . M a n k lagar ö v e r a t t jag i n t e s t y r k t en beskyllning som jag med avsikt undvikit att uttala. N ä r j a g fra m lagt fa k t a angående a u k tionen på Rörstrand måhända en beskyllning i den a n tydda rik t ningen skall förefalla onödig. R ö rs t rancl•sa u k t ionen är i själva verket ett ypperligt exempel p å en museal i n tressekonflikt av den art, som när den inte löses uneler ömsesidigt t i l l m ö t esgående och med lojalt hållande av t r ä fl"a·de överenskommelser kan komma mycket onödig kos tnad och bitterhet åstad. >> Vem >> , för att ännu en gång citera i n t endenten K a rlin, »·skall vika, riksmuseet, som famnar hela landet, provinsmuseet, som söker den djupaste 1 n t i m i t e t m ed sin egen bygd, eller special- och fackmuseet som på ett e l l er flera områden i n r i k t a t sig p å uppnå endet a v den största möjliga fullstän­ d ighe t ? » Men behövet· ndgon av dem Yika? Eller är i n t e N a tionalmuseum e t t riksmuseum? Ä r det i n t e på samma gång e t t ·Stockholmsmuseum, som har d en s t ö rs t a r ä t t a t t framför andra tillvarataga stockholmsfabrikernas R örstrands o c h Mari ebergs n l ster, så mycket m e r s o m det a v :K ungl. Maj : t i detta hänseende fått en speciell skyldig­ het framför N oreliska Museet? Ä r inte 1\at ionalmuseum ·s l u t l igen med sina närmare 1 0,000 nummer ett p å d etta omr:'ide specialiserat museum, den rikaste kera m i k ­ sa m li n g i Norden? Sannerligen, d e t hade i n t e v a r i t o r i m l i g t o m d e t g e n t e m o t sina m indre kvali ficerade konkurrenter h a d e gjort anspråk på s å got t som absolut undfallenhet.

65 Så har emellertid, ·s o m jag

i d et följande skall ha nöjet visa, på intet sätt varit

fallet. Men d e t är underligt v a d man kan få olika uppfattning här i världen a v samma händelseförlopp. Styrelsen för K ulturhistoriska Föreningen för S ö d ra Sverige upp­ lyser Kungl. Maj : t a t t Ö verintendenten Gauffin inte var närvarande vid Rörstrands­ auktionen och a t t vid d enna auktion det » borde väl snarare varit Nationalmuseets konstslöjdavdeln�ng ooh Nordi·ska museet som skulle fallit undan, vilket de icke i ett enda fall gjort och i c k e kulturhistoriska musee t » vilket •senare, fortsätter styrelsen, » framställt väl motiverade skäl för en rimlig fördelning, vilka skäl emeller­ tid från stockholmsmuseerna mötte med ett ensidigt hävdande av egen förmenad rätt att taga vad man önska d e >> . Jag vill d å t i l l a l t börja m e d meddela a t t j a g v a r närvarande vid Rörstrands­

auktionen såväl den 16 som. d en 1 7 september, för- och eftermiddag, vilket är lätt för mig a t t styrka med vittnen. Och jag lämnar åt undertecknarna a v K ultur­ historiska F ö reningens •skrivelse till Kungl. M aj : t a t t själva avgöra, huruvida de ej lämpligen i en ny skl'i velse borde bekänna för K ungl. Maj : t det sanningsenliga för­ hållandet. Saken ä r ju inte helt oväsentlig . .Jag kan vidare upplysa Styrelsen, a t t d e t ej var K u lturhistoriska Föreningens representant utan avdelningsföreståndaren för Nationalmusei avdelning för konst­ hantverk, som inför de övriga museernas i både Sverige, Norge och Danmark repre·

sentanter framlade ett förslag o m fördelning a v buden vid den ·stundande R ör­ strandsauktionen, så a t t konkurrens om möjligt kunde undvikas, ett förslag som a v d e närvarande, däribland intendenten K arlin, ·hälsades med bifall. Detta skedde i .samband med invigningen av K öpenhamns nya Kcnstinclustrimuseum. Detaljerna för över'enskommelsen fastställdes under gemens:1mma besök på R örstrand dagarna före auktionen. Även vid d e s·sa tillfällen var intendenten 1\arlin närvarande. Ehuru han när det kom till slutuppgörelse svävade på målet, svarade undvikande i en del fall och i en del helt avvisande, förband sig dock National­ museum till förmån för K u l turhistoriska Museet a t t avstå från att ropa p å en rad av u bsökta föremål, som Nationalmuseum under andra förhållanden ofelbart skulle h a ·sökt förvärva, däribland unika föremål från d e sydsvenska, i Nationalmuseum

ytterst svagt representerade fabrikerna •i Sölvesborg och Pålsjö, detta just med hän­ syn till deras ·speciella intresse för K u lturhistoriska Museet. Denna förbindelse höUs ock1så vid auktionen obrottsligt av Nationalmuseum, varigenom 1\ultur­ historiska Museet kunde u l an konkurrens från Nationalmuseum förvärva n r 1 2 , 53, 59, 1 26, 1 34, 1 35, 1 68, 407, 427, 443, 45 1 , 460, 4 6 1 , 474 och 5 1 7 . Dessutom avstod Nationalmuseum vid auktionstillfället utan föregående överenskommelse att ropa på nr 3 6 1 , 448, 475, 568 och 5 8 1 , som K u l turhi•storiska museet visade sig åtrå och sålunda bereddes tillfälle alt förvärva för jämförelseds bmigt pris. Ä ven på en del andra föremål had e Nationalmuseum i :m leclning av In tend enten J\arlins till museets representant uttalade önskan avstått alt •spekulera. D e inropades trots delta ej av K ulturhistoriska Museet utnn a v privatp ersoner för vilkn intendenten Karlin

Så var förhållandet med tycktes hellre v-il j a rymma fältet ä n för Nationalmuseum. n r 42, 43, 44, 55, 326, 452, 453 och 476. Så var tydl igen även fallet med elen » j iitte­ stora R ö rs lrancl·svasen» från vilken Intendenten 1\arlin inte på någut ·sätt ville 8vstå Dettas repere­ till förmån för riks-, Stockholmskeramikmuseet, Nationalmuseum. sentant lät emellertid intendenten 1\arlin förstå, att museet ej ansåg .sig ha rätt att, om det kunde förhindra det, låtn denna unika stockholmspjäs gå u r staden, även o m museet för a tt . rådda elen a v 1\ulturhistoriska Föreningen skul l e tvingas till

överbetalning. Då visade det sig alt intendenten 1\arlin storsint ville avslå från konkurren� om elen eftertråelda pjäsen, visserligen ej till 'förmå n för Nationalmuseum, men d äremot för det som spekulnnt uppdykande Stockholms stadshus uneler villkor a t t nationalmuseum lovade a t t draga sig l i l lbnka. D å den unika stockholmsvasen p å detta sätt skulle stanna i en offentlig snmling i Stockholm och uppställas i en fullt värdig miljö, ansåg Nationalmuscum sig böra unelerstödja stadshusets planer och avstod från att ropn. Det fastslogs med intresse att intendenten Karlin vid auktionstillfället erinrade sig att göra detsamma. Lika omöjligt vnr d e t ntt övertyga intendenten li: m·lin o m a t t han borde låta Nationalmuseum få förvärva den för R örstrandsfabriken så märkliga presenter-

5

66 brickan, nr 1 , med Isra els barn kring guldkalven. D e t var först sedan han vid ett besök hos grevinnan von H a llwyl fått veta, att hon hade f ö r avsikt till varje pris köpa brickan som han p å denna punkt ädelmodigt drog sig tillbaka från konkurrens med Nationalmuseum. Ett annat utslag av intendenten l\ arlins tillmötesgående mot Nationalmuseum var hans anbefallning f ö r nämnda museum av porslinsterrinen nr 4 1 7, vilket inte hindrade honom att enligt vittnesintyg vid auktionstillfället >>nicka upp » priset för Nalionnlmuseum. Angående det tredje n v d e föremål som Nationalmuseum ansåg sig böra absolut hålla på, n r 30 1 , » ljusstaken a v Mariebergsfajans med stora kinesfiguren » , skriver styrelsen att den redan var företrädd » av ett likadant exemplar i elen Hallwylska samlingen i Stockholrn • , men att den likväl ej hamnade p å Kulturen, därför att Nationalmuseet� ombud icke tog någon hänsyn till det, såsom det synes oss högst berättigade kravet att d e t ena av de kändn exemplaren borde gå til l e t t museum utanför huvudstaden » . styrelsen måtte i n t e h a s e t t d e n omskrivna ljusstaken i den Hallwylska .sam­ lingen. Den .skulle annars l ätt ha konstaternt att den ä r betydligt - närmare bestämt 2 c m - lägre än Nationalmuseets. Den skulle vidare säkert ha upptäckt att den Hallwylska kinesen ä r defekt och till en avsevärd del på adertonhundratalet kompletterad i p orslin. Den skulle slutligen ha blivit slagen av huru mycket sämre färghållningen ä r p å denna pjäs, som alltså inte p å något sätt kan räknas .som en replik a v kinesljusstaken i Nationalmuseum. Det vnr också av dessa skäl .som Na tionalmuseum ej reflekterade på den Hallwylska staken, när den för några år sedan var tillgänglig i konsthandeln. Och nu till slut några exempel på hur dyrbar J{ulturens konkurrens vid R ör­ strandsnuktionen visade sig för Stockholmsmuseerna: nr

25 i auktionskatalogen, en bägare med lock, av stort ( Stockholm)

fabrikshistoriskt intress e : Nordiska Museet hade kunnat köpa den f ö r 300 kr. men K u l turhistoriska Museet i Lund »drev> s å a t t Nordiska M u s e e t måste b e t a l a 575 k r . Härå sålunda en onödig utgift a v

275 : 3 1 : vas, >drevs > av Kulturh. museet från 225 : - kr. s å att Nationalmuseum måste betala 47 5 : - kr. - onödig utgift 250: » 1 3 1 : urna, » drevs » av Kulturh. museet från 500 kr. så att Nationalmuseum måste betala 1 ,025 kr. - onödig utgift 525 : » 169: urna m ed lock , » drevs » av Kulturh. museet från 1 7 5 : - kr., så att Nationalmuseum måste betala 375 : - kr., - onödig utgift 200 : • 208: punschbål, »drev s » av K u l turh. museet från 25 : - kr., så att Nordiska Museet måste betala 1 00 : - kr. -- onödig utgift 75 : 232: tobaksburk, » drevs» av Kulturh. museet från 45 kr., så att Nordiska Museet måste betala 100: - kr. - onödig utgift 55 : » 30 1 : Figur ljusstake, >drevs» av Kulturh. museet från 2,000 kr. s å alt Nationalmuseum måste betala 4,000 kr. - onödig utgift 2,000 : » 340 : fajansfigurin, >drevs» av Kulturh. museet från 100: - kr. ·så att Nationalmuseum måste betala 265 : - kr. - onödig utgift 1 65 : -

kr. kr. kr. kr. kr.

»

kr. kr. kr.

Ensamt på dessa föremål hava Nationalmuseum tillskyndats en onödig utgift av 3 , 1 40 : - kr. och Nordiska Museet en dylik utgif.t av 405 : - kr. Exemplen skul l e kunna mångfaldigas, d å det iakttogs att Kulturhistoriska museets repre­ sentant med endast några få undantag drev upp priserna p å de föremål de bägge andra museerna ropade. . -D ärtill kommer att K u l turhistoriska museet i en mängd fall bjudit summor för de salubjudna föremålen, att Nationalmuseum och Nordiska icke ansett sig kunna stå till svars för att genom att överbjuda, målen för dessa museer, hur önskvärda de än kunde hava varit. fallet med följande: nr >

134: fat, inropat av 1\ ulturh. museet för 235: - kr. 1 3 5 : fat, inropat a v K u lturh. museet för 370 : - kr.

på vilka sådana Museet

förvärva före­ Så var t. ex.

67 nr 1 8 5 : smörask, en i och för sig obetydlig sak som inropades av 1\ u llurhist. museet för -!25 : - kr. i konkurrens med Nordiska Museet som eljest hade kunnat köpa saken rför cirka 50: - kr. > 2 1 9-220: vas och bägare av fabrikshi;Loriskl intresse, i och för sig obetydliga, inropades av 1\ ulturh. museet för resp. 1 20 : - kr. och 60 : - kr. 1 99 : Tekanna av flintporslin, som borde kunna hava förvärvats för c : a 5 0 : - kr. inköp les a v 1\ullurh. museet för 226 : - kr. 303 : Terrin av intressant form och dekor > d revs > av Kullurhistoriska museet till 950 : - kr. > 3 1 5 : Hund a v fajans, unik pjäs QCh sålunda av siirskilt intresse för National­ museum >drevs• från 500: - k r. till 1 ,000 : - kr. 36 1 : Tallrik, intressant kopia av kinesiskt porslin, värd maxinnun l 00: - kr., inköptes av K ullurhistoriska museet för 200 : - kr. •

•

•

�ren vi vilja, som Slyrelsen säger, återgå > till sjiilva den principfråga, som ligger bakom d e nya postulaten » . I mitt remissvar h a r jag, s o m tidigare anförts, skrivit > d et blir i själva verket en självfallen plikt för varje stalsuncl erslölt museum att till varje pris undvika konkurrens med ett annat dyli k t » . Slyrelsen citerar i sin skrivelse delta yttrande och fortsäller: • A v ser han med denna sats även l\'ationalmuseet och Statens Historiska Museum, har han fällt en sträng dom över sit t eget museum, avser han enelast :-1 ordiska museet och 1\ ullurhistoriska museet, har han i var je fall icke givit någon anvisning på huru eventuella konflikler skoln lösas dem emellan, o m det icke kan s k e genom ömsesicliga överens kommelser » . Med förtvivlan märker jag hur diametralt motsatta åsikter Slyrelsen och jag ha i hithörande ting. Varför i all världen skulle jag ej avse också Nationalmuseum i dess förhållande till Statens Historiska Museum såväl som till alla andra stats­ museer och statsunderstödda museer i vårt land? Naturligtvis ä r mitt önskemål att samtliga museer i vårt land, dc må nu vara statsunderstödda eller ej, inginge ett förbund mot inbördes konkurrens. Men, för att återvända till Styrelsens citerade yttrande, vad har Nationalmuseum genom överdrivna anspråk förbrutit m ot Statens Historiska Museum eller något annat museum över huvud taget? Jag är nämligen nog ofinkänslig att fullständigt ignorera Ku llurhistoriska Föreningens anspråk på martyrgloria av denna anledning orsaken torde framgå av det föregående. Det är naturligtvis just på de vänliga, ömsesi cliga eftergifterna, som jag hoppas i det blivande chefsrådet, eftergifter i stil med dem som Nationalmuseum gjorde åt K ulturhistoriska Museet ,·id Rör­ stranclsauklionen, tyvärr utan ntt själv röna samma hänsyn från lundamuseets sida. Behovet a v en dylik överenskommelse föreligger naturligen i främsta rummet vid d e tillfällen, när mu seerna dem förutan skulle kunna tänkas överbjuda varandl'a, alltså vid auktioner där representanter för två eller flera av dem äro närvarande. Att a\'Ståndet mellan Stockholm och Lund, som styrelsen upplyser, är 600 km., är alltså fullkomligt betydelselöst, då auktioner, d är museernas representanteil' mötas, lika väl kunna hållas i Nässjö eller K öpenhamn som i Lund eller Stockholm. Det är så långt itfrån att jag genom mitt förslag har velat behandla > hela lan­ del som en stad» att jag tvärtom har sökt framhå lla att de två kulturcentra, städerna Lund och Slockholm, äro delar nv samma land och h a skyldighet att •handla d ärefter. Ty alt Lund är ett högst betydelsefullt kulturcentra har jag aldrig känt den ringaste lust att förneka. Har Styrelsen aldrig haft svårt att skafTa pengar till sina inköp? Tycker styrel­ sen inte det ä r synd om de mecenater, som s e sina bidrag på d etta sätt gjorda värdelösa? Varför är Styrelsen då så förtrytsam mot mitt i ytterst hovsam form framställda förslag om en överenskommelse mellan alla statsunderstödda museer i Sverige �ör undvikande av konkurrens? Jag tror mig kunna försäkra styrelsen att det ej finnes någon risk för att en hänsynslöst egoistisk museichef skulle kunna tillsknnsa sig majoritet i detta råd, utan att besluten helt visst skulle gå i både rätt­ visans och sparsamhetens tecken. Och jag låter ej ens avskräcka mig av att styrelsen, med en logik som jag hnr något svårt att följa, som skäl m ot det av mig föreslagna samarbetet efter a v Kungl. Maj : t fastslagna linjer meddelar d e n förkrossande u pplysningen a t t e n

68 dylik uppdelning av Kungl. M a j : t gjorts för Lunds Universitets Hisloriska Museum och Kulturhistoriska Museet, och � l t denna uppdelning hittills visat sig fungera till belåtenhet. Att någon eller eventuellt några för olika av K ulturhisariska Museets verk­ samhetskrets olika inspektörer skulle utses för att efte1·se samlingarnas vård, skulle naturligtvis intet ha a t t s k a ffa med införandet a v ett ordnat system museerna emellan för undvikande av konkurrens.

III. K omma vi så till den v[ktiga frågan om inspektion av Kulturhistoriska Museets samlingar. Spörsmålet hade väckts a v Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien som i .s itt remissvar som villkor för anslagets beviljande yrkat på stäliandet av m useets samlingar' under inspektion a v riksantikvarien. Jag påpekade i anledning härav att K u lturhistoriska museets samlingar i stor utsträckning falla under National­ musei samlingsområden, » Varför jag för min d el skulle hemställa att de, så vitt detta är förhållandet, ställdes under inspektion av överintendenten och chefen för Nationalmuseum•. Detta ger Styrel:sen anledning till följande artiga svar: • H uru omoget och oövertänkt överintendenten Gauffins upphävande av sig själv till presumtiv inspek­ tor över Kulturhistoriska museet, i den mån dess samlingar tangera Nationalmuseum, är, torde framgå ej minst därav, att de med Nationalmuseets väsensenliga föremål, som ingå i > K ul t u rens » olika avdelningar finnas här icke såsom konst utan såsom allruänna kulturobjekt - - -. H ela den grundskiljaktiga karaktären på d e båda museerna - det ena universellt kulturhistoriskt inriktat, det andra uteslutande konstbetonat skulle, frukta vi, göra att herr Gauffin såsom inspektor skulle ko mma att känna sig ganska hemlös inom K ulturen. Ooh kräver Överintendenten inspektionsrätt rörande den rena konslen och riksantikvarien rörande arkeologien, borde ju konsekvent också inspektionsrätt tillerkänna.s Nordiska Museets Styresman - - - livrustkammarens chef - - intendenten för Vetenskapakademiens etnografiska samlingar o. s. v. Såsom en sammanfattning av vad vi här anfört måste vi all lså på d et all,·ar­ ligaste motsätta oss samtliga a v Överintendenten Gauffin framlagda förslag under strängt fasthållande av de hittills gällande bestämmelserna för statsanslagets be­ viljande med tillägg av förbud att använda statsanslaget till inköp. Möjligen skulle vi dock kunna acceptera Vitterhets Akademiens förslag o m riksantikvarien såsom inspektor, även innan han, såsom vi hoppas snart m å ske, frigöres från sitt chef­ skap för Statens historiska museum, såvida hans inspektorat inskränkes till -efter­ levandet av de föreskrivna villkoren, sådana de i vår underdåniga ansökan o m fortsatt sta.tsanslag framställts. M e n denna uppgift tillkommer ju redan den kunga­ valde styrelseledamoten » . Alltså är, strängt taget, även riksantikvarien överflödig! Men det är måhända skäl al-t erinra alt styrelsen till sin skrivelse fogat två uppsatser av Intendenten K a rlin. Studiet a v dem visar sig ganska givande. I den första som genom sin t-itel • Fornminneslagstiftning och fornminnesvård » anger sig vara mera .speciell till sitt innehåll, heter det i det av författaren uppgjorda för­ slaget till fornminneslag i § 6 : » Alla stats- eller statsunderstödda museer vare pliktiga att . . . underkasta sig inspektion och kontroll a v Vitterhetsakademien genom Riksantikvarien > . I den senare, betitlad » Museerna och vår t i d • , tryckt i Svensk Tidskrift 1 9 1 8, står kravet på inspek.tion kvar, men d enna inspektions utövare ä r ej närmare angiven. Det heter ordagrant som följer: • Vad som samlas till ett museum, detta m å för övrigt vara en officiell stats­ institution, en kommunal inrättning eller en föreningsgärning, ä r i lika hög grad en landets och folkets egendom, som icke mera på grund av vanvård, här tagen i vidaste bemärkelse, må förfaras. Det må vara det enskilda initiativets sak att grunda ett museum, d et lokala intresset och ofl'ervillighetens uppgift att giYa det­ samma växt och utveckling, det vill säga att skaffa föremålen. Här bör alltså stalen icke ingripa. Ett statsintresse blir det först när ·det Yisat sig att museet är en Yerk­ lig värdefaktor att räkna med, att samlingarna icke förfaras och att de offer som burits verkligen göras fruktbärande för forskning och folkbildning. Detta kan endast ske därigenom att museerna komma under fullt sakkunnigt, musealt skolad lcdn.ing och under sträng statlig kontroll. så att ingenting av vad som

69 är skänkt eller på annat sätt förvärvat åter skingras och förstöres och att materialet på bästa sätt tillgodogöres forskningen och folkundervisningen. Här är det alltsd som staten skall sätta sina villkor för ett efter samlingarnas betydelse avpassat understöd. (Kursiveringarna a v undertecknad ) . Sålunda framför styrelsen i synnerligen amper ton e n kritik a v förslaget o m statlig inspektionsräbt, m ed undantag m öjligen och med snäv begränsning för en a v riksantikvarien utövad kontroll, men med sluthänvisning på den redan före­ fintliga kungavalde styrelseledamoten, som man tydligen anser onödiggöra även detta starkt kringskurna inspektorat. Och så åberopas till stöd för denna kritik ett aktstycke som direkt och p å elt vältaligt och reservationslöst sätt framJ1åller nödvändigheten a v statlig kontroll, och denna kontrolls uppställande som villkor för sintsunderslöds lämnande till museet i fråga. För min del skall jag anhålla att få ansluta mig ej till den i s k rivelsen uttalade meningen men l.ill dess kontradiktoriska motsats i bilagan. Och jag tillåter mig alt göra detta just med hänsyn till d e missförhållanden som förefalla vara rådande vid Kulturhistoriska Museet i Lund. Själv har jag er{arenhet a v hur hart när omöjligt det ä r att åtkomma i museet förvarat forsk­ ningsmaterial och framför mig ligger ett antal relationer om fåfänga försök i denna rikt ning. Så skriver intendenten Torsten Mårtensson i Häl singborg: > Det rätt märkliga förhållandet att Kul lurens Påtsjöfajanser icke blivit avbildade i Sigurd Wal lins av Hälsingborgs museum publicerade fullständiga utredning av Pålsjö­ f:lbt·iklltionen, i vilket verk eljest alla då kända fajanser tagits med : beror på, att intendenten Karlin icke velat m edgiva deras publicering>. Hiir har alltså ett rent lokalt skånskt kulturarbele. direkt motverkats av li:ulturhis loriska Museets Slyresman. Ett annat bidrag till » K ullurens» metod alt tillse » forskning och folkbildning• har kommit mig tillhanda från gr·annprovinsen Blekinge. Med benäget medgivande av brevskrivaren, kandidat Philibert Humbla, för mig bekant som en allvarlig och intresserad konstforskare, vill jag återgiva några utdrag ur det märkliga dokumentet. •För några månader mer än ett år sedan vistades jag i Lund i och för studier dels i Landsarkivet, dels på » K ulturen > . Å sistnämnda ställe var det närmast några skissböcker av Zoll som intresserade mig. Försedd med rekommendationsbrev från min chef och lärare professor R omdahl, anhöll jag av tjänstgörande amanu­ ensen om skissböckerna i fråga tjj] studium. Dessa fön·arades i den s. k. > M innes­ salen • , utsatta för köld ocJ1 fukt, vilket tydligt märktes på böckerna, såväl som på andra konsthistoriskt intressanta ting som förvarades i montrerna i rummet. Om de ej flyttas, komrna de nog att ytterligare sk:1das i den oeldade lokalen i Borgarhuset » . Följer så den tänkvärda relationen av kandidat H u mblas fåfänga försök att få fotografera några a v d e ytterst intressanta skisserna. • A manuensen vågade ej göra det själv men skulle bedja intendenten K arlin göra det, då han kom hem. Det blev ej av. Ännu en gång efter flera direkta brev till intendenten och tjänstem ännen, inställde jag mig på museet för att få skisserna fotograferade. Olyckligt nog var K arlin även denna gång frånvarande. Det nekades mig att själv låta fotografera dem, och likaså våga d e ej heller amanuenserna göra det. - Jag klagade min nöd för professor Romdahl, som egenhändigt skrev till Karlin för att låna upp skissböckerna till Göteborgs K onstmuseum. Fortfarande intet svar alls. Nu har jag uppgivit hoppet att få dem fotograferade. I ett offentligt museum bör vetenskapligt material förvaras under trygga för­ hållanden, som medgiva ett fullgott utnyttjande i sludicsyften. Dessutom kan man viii begära att åtminstone bli nekad att få fotografera en sak tillhörande museets sam lingnr, och ej enbart mötas a v årslång tystnad. Och till slut kan man väl ock begära besked, huruvida man kan få lov att publicera den eventuellt erhållna foto­ gra fien eller ej. Min erfapenhet är att > K u l t uren s » samlingar i realileten lack vare styresman­ nens despotiska maktutövning är mindre tillgängliga än de flesta privatsamlingar i riket • . När man läser denna relation om Kandidat Hurnblas alla misslyckade försök på l{ ulturen, ,f örstår man att styrelsen ·ej överdriver när den talar om > d e ta l rik::r besöken av museimän och forskare• p å museet. De ha i själva verket kornmit vida längre ifrån än H älsingborg och Sölves­ borg, dessa besök. För att taga ett exempel på den grad av tillm ötesgående som

70 intendenten K arlin anser sig skyldig a l l visa e n kol lega vid c l l stockholmsmuseum kan meddel::ts följande till m i g ställda skri,·else från chefen för 1\ungl. Linust­ kam maren : » P å begiiran får j a g härmed meddela följ a n d e :

V å r senaste erfarenhet om svårigheten a l t för stuelieända m å l e r h å l l a upplys­ ningar från K u lturhistoriska Museet i Lund d a terar sig från å r 1 924, d å vi för en vid s a m lingen pågående undersökning om svenska klingetsningar önskade en foto­ grafi :w ·en i Ii: u l t u rh i s l o riska Museet befintlig värj a . Trots upprepade skriftliga och muntUga påminnelser till chefen och :mdra tjänstemän vid l' u l t u rhistoriska M useet h a r några fotografier ännu i denna dag icke erhå l l i t s. Då d e t är genom ::nbelet vid Livru s t k a m m n ren, som d et frnmkomm i l . n t t d e n omtalade värjklingnu u t förts a v e n viss svensk m ä s t a re k a n icke s o m s k ä l för fotografiens u t eblivande förebäras någon uppläckarens lit terära ägande rä t t . S t ockholm el en

29 december 1 926. Rudolf Cederslröm • .

P å samma s ä t t ä r d e l l a c k vare bristande t i l l m ötesgående från intendentens sida som K u l l u rhi storisk a M useets Nordenbergsmaterial ej kunnat utnyttjas för det från Nordiska M u seet år 1 924 u t givna Hvbilclningsverket >> Svenskn folklin­ bilcl er » . Denna l'iorclenbergska samling i 1\ullurhisloriskH 1\fuseet h ö r f ö r övrigt t i l l d e ting s o m ä r o särskilt ägna d e a t t göra en utomstående fundersam. I K u lturhistoriska F ö reningens redogörelse för verksamhel så ret 1 902-03, d ä r Fö reningens hcdcrs­ lecl a m o l s , ll engl l\ ordenbergs - el en 14 december 1 902 inlrä fl"acle cl öclsfnll omnämnes, heter d e t : » D c för kännedomen om svens k t fol kliv och odlingshistoria oskattbara skiss­ s a m l ingar a,· h n n s egen och ä,·en andra konstnärers hand, vilka delvis redan för flera år sedan och delvis nu efter hans död såsom gånl in förlivals med samlingarna s k o l a i höst utställas på m u seet i samband med den nll männa utställning av Norelen­ bergs konst med vilken styrelsen beslutat f i ra hans minne > . P å annat s t ii l l e i årsberättelsen t a l a s o m e n gåva a v Nordenberg a v 1 6 skiss­ böcker och konstnärens pnlelt, Bengt N orelenbergs gåvor till 1\ulturhistoriska För­ eningen före 1 902 u t göra s , om m a n får tro p å el en inventarieförteckning över m u seets nccession som förfni tningsenligt inlämnats till K ungl. Maj : t med undantag a v en del a rkivalier, så vilt j a g lmnn a t finna a v två ski ssböcker a v Zoll, e n dito a v B e n g t l'i orden berg, fy m s k i s s b l a d o c h fem akvareller a v d e n s a m m e och en medalj a'· eller föreställande Egron Lundgren. Men nu kommer del m ärkliga att den omnämnda inventa rieförteckningen varken för åren 1 902 eller 1 903 l ika litet som för något följande år upptar den efter l\ orden­ bergs d öd enligt årsberättelsen såsom gåva m e d museets samlingHr införlivade » Os k a t t b a ra » skissamli ngen. Däremot innehåller del Y.i: a rlinska i Styrelsens inlaga till l\ungl. Mnj : t av den 15 december 1 926 delvis citerade gåvobrevet i sin här ej återgivna del följande m ärk­ liga p a ssus. » H ä rmed får j a g t i l l 1\ ul turhist or<iska museet såsom gåva överlämna elen för­ tjänst _jag haft dels p å d e n v. Schweingclska porslinsaffären, dels p å inköpet a v B. Norelenbergs konstn ärliga kvarlåtenskap . . . Gåvan omfattar . . . det hundratal tavlor, stud ier och skisser, som återstå a v elen Nordenbergska k v a rlåtenskapen till e t t minimi­ värd e :w 5,000 k r . (ett i d a ga rn a refuserat bud från en konsthandlare) » . Kan denna intendenten K a rlins gåva verkligen vara en del a v el en som enligt styrelseberättelsen

tidigare a v d e n avlidne konstnären skänkts Föreningen? Och vad menas med talet o m d e tavlor etc. » s om återstå > ? Inte kan det väl vara möjligt att någon del av det oskattbara Nordenbergsmaterialet s k u l l e h a skingrats? S k u l l e som a v det an­ förda synes framgå, i n t endenten K arlin med styrelsens goda m i nne och a v orsaker, vilkas giltighet undand rager sig en utom slåendes bedömande, personligen h a över­ t a git och delvis realiserat d c till l � u l t u rhistoriska Museet överlämnade N o rdenbergska skisserna, förefaller del d oc k som om han knappast borde ha kunnat ,·id av­ slåendet till m u se e t a v sin på d enna n fTär gjorda vinst fästa några ,;nkor. I vad mån d en v. Schweingelskn ::tffären m o t i ve m r donationsbrev�ts drakoniska bestäm­ melser angående museets n l l n t i d igare gjorda och kommande fön·ärv är mig obekant.

71

Men den Nordenbergska affären har även en annan sida. H är var vid ett till­ fälle samlat ett enastående material till kännedom om Bengt No rdenbergs konst­ närskap. Det var ej endast den t ill K ulturhistoriska museet överlämnade kvarlåten­ skapen, även från annat håll hoplånat material har enligt bestyrkta uppgifter under flera år befunnit sig inom K ulturens murar i väntan p å den beramade ut­ ställningen. Kom denna utställning över huvud någonsin till stånd? Någon led­ ning hur härmed förhåller sig kan man ej hämta u r Föreningens årsberättelser, då dessa av någon anledning ej tycks ha p ublicerats för åren 1 905-06, 1 906-0 7 , 1 907--08 o c h 1 908-09. I varje fall h a r jag e j lyckats påträffa dem i något av Sveriges offentliga bibliotek. I tid,igare och senare årsberättelser saknas varje uppgift om någon Nordenbergsutställning. Senast 1 908 påbörjades i alla händelser den av Kulturhistoriska museet enligt tryckta kataloger anordnade utförsäljningen av Nordenbergsmålningar på auktio­ ner, som sedan upprepades ålm�nstone till 1 9 1 5. Mellan dessa båda år försåldes på fyra auktioner anordnade av K u l t urhistoriska Föreningen i Lund 32 arbeten av Bengt Nordenberg. I vad utsträckning dessa arbeten kunna h a varit inlämnade till försäljning är mig obekant. Under denna tid ha även under hand arbeten av N o rdenberg till hågade spekulanter försålts p å Kulturhistoriska Museet av inten­ denten K n rlin, enligt vad köpare för mig intygat med uppvisande av sålunda förvärvade målningar. . Det förefaller alltså som om ej blolt ·det hoplånade materialet utan även en del av den till Kulturhistoriska Museet överlämnade samlingen spritts för alla him­ melens vindar, utan att forskningen blivit salt i tillfälle att fullt utnyttja denna » för k ännedom o m svenskt folkliv och odlingshistor,ia oskattbara skissamling » . O m det tillstånd, i vilket återstoden, åtmistone delvis, befinner sig, ger o s s kandidat H umhlas brev en föreställning. 1 Så ter sig, utifrån sett, Kulturhistoriska Föreningens Nordenberg-affär. Jag förutsälter att Styrelsen skulle kunna liimna ett fullt tillfredsställande svar på alla de här framställcia frågorna 2• I alla händelser torde dessa frågors besvarande ej kunna anses vara ur vägen. Vore ej rent av en inspektion av den art som inten­ denlen Ii:a rlin själv i den citerade uppsalsim mot iverar, här på sin plats? Men Styrelsen anser att i varje fall Nationalmuseichefen ej har något alt göra p å K ulturen. Underligt! Skulle verkligen, som skrivelsen lycks vilja göra gällande, dessa studier och skissböcker av N o rdenberg och Zoll, därför att de befinna sig inom K ulturhistoriska Museets murar, p å något mystiskt sätt ha upphört att vara konst­ föremål? Skulle över huvud museets samlingar ingenting ha med konst att göra? l själva verket är d et för den som bläddrar i föreningens årsberättelser på­ fallande hur ofta ordet konst mö ter oss i olika sam manställningar som epitet till museets samlingar. Dessa förtydliganden av detta ord ä r gjord av undertecknnd. Här talas o m konstmöbler och konstsmide, konstnärliga boktryck och konst­ textila samlingar. Intendenten håller föreläsning om konstslöjden på Pariserut­ ställningen, en annan gång om Konstdskådning, en tredje om Konstkritik, en fjärde om J( on s t utövn in g. Ofta bjuder museet p å konstutställningar - vi finna bin n d konstnärerna Zorn och Wilhelmson, Inge! Fallstedt och Christian Eriksson, Justus 1 Enligt vad senare kommit lill min kännedom har enligt till mig lämnat skrift­ ligt meddelande en annan forskare, som för ett 20-tal år sedan önskade begagna ·den i K ulturhistoriska m u seet befintliga N ordenbergssamlingen för ett arbete om konstnärens hembygd och ungdom ej heller lrols upprepade försök kunnat få till­ gång därtill utan trots skri,ftligt löfte av intendenten K arlin av densamme blivit av­ visad. 2 Så som professor Petren meddela d e mig vid vårt sammanträffande är den i Föreningens årsberätteLse 1 902--1 903 lämnade uppgiften om överlämnande av Nordenbergssamlingen till Föreningen felaktig, utan samlingen har då Föreningen vid tillfället saknade nödiga medel, inlösts av intendenten Karlin personligen. J a g utgår från a t t denna uppgift ä r med det verldiga förhållandet överensstämmande. På delta sätt skulle uppgiften i det Karlinska donationsbrevet o m den på Norden­ bergsaffären uppkomna vinsten få sin naturliga förklaring. Kvar står dock d et för forskningen ödesdigra sätt p å vilket denna skatt förvaltas.

72 Lundegård och Alb. Larsson. Ja, med e n viss oro möter man i berättelsen för å r 1 908- 1 1 t. o. m . uppgifter om e n inom museet hållen, e j närmare specificerad konst- och antikviletsauklion. Utrymmet tillåter mig ej alt avtrycka alla ställen i årsberättelserna, där konst­ synpunklen skjutes � förgrunden. I berättelsen för 192 1-22 blir konstens fram­ skjutna plats inom samlingarna fastslagen på tal om det nyordnade fackbiblioteket, vilket öppnar » något varöver styrelsen känner en särskild glädje en nästan ide­ alisk plats för studier i konst-, konstindustri, arkeologi och etnografi med andra ord kulturhistoria, ej minst pa grund a v alla de verifzceringsmöjligl!eter som museets samlingar själva erbjuda » . Och n ä r Styrelsen på grund a v d e t ekonomis·ka trångmål i vilket Föreningen befinner sig, i å rsberättelsen för år 1 91 4 och 1 5, ser sig nödsakad alt på allvar taga upp frågan om e n försäljning a v en del a v museets samlingar avger den dock sam­ tidigt den lugnande försäkran att en dylik försäljning skulle kunna ske med be­ varande a v hela l!uvudmassan, däribland allt som för svensk konst- och kultur­ historia är av specifikt värde. Och i sin skrivelse till Föreningens Styrelse av den 26 oktober 1 9 1 9 talar in­ tendenten 1\arlin om möjligheten alt försälja ej blott > våra värdefulla tavlor a v Govard Flinck Pieter Qvast o c h andra utländska o c h svenska äldre konstnärer a v rang» u t a n » Samtliga samlingar a v keramik, glas, lack, emalj o c h miniatyrer, guld och silver, vilka äro uppställda i Herrehusels 2 : dra våning och icke äro till museet skänkta » men anser ·samtidigt icke » att någon försäljning får ·komma i fråga utan alt Föreningen först genom en allmän vädjan till den konstintresserade s venska all­ mänheten sökt på frivillighetens väg åstadkomma en insamling » . Kulturhistoriska Museets samlingar äro alltså och ha a v Föreningens Styrelse alllid till en avsevärd del betraktats .som konstsamlingar. När nu dessa samlingar enligt museets egen intendents vid olika tillfällen uttalade åsikt bör ställas under statlig inspektion, bör denna i och för sig på intet sätt eftersträvansvärda inspek­ tion, vad museets konstverk beträffar, naturligen läggas i händerna på den person som enligt a v Kungl. Maj : t fastställda s tadgar och förordningar har sig anförtrodd vården av svenska stalens konstsamlingar. När Slyrelsen anser all konsekvensen härav borde vara alt diverse andra upp­ räknade museichefer tillerkändes liknande inspektionsrält, kan jag endast säga alt delta är en sak, om vilken jag för tillfället ej har anledning yttra mig, men med hänsyn till d e ovan citerade fallen skulle det inte förvåna mig, o m i varje fall hos flera museimän och forskare en stark men för närvarande hjälplös önsl;an alt på något sätt kunna bidraga till ett annal sakernas tillstånd vid K u lturhistoriska Museet i Lund förefunnes. -

IV. Del finnes ett ord i milt remissvar, som i alldeles särskild grad har uppväckt styrelsens vred e : det är centralmuseum använt i molsals mot landsorlsmuseum. Men Styrelsen blir mig svaret skyldig. I den stil som för denna (kultur) institution tycks vara den naturliga söker den i sin skrivelse på allt sätt förlöjliga huvudslads­ museernas uppfattning a v sig själva » såsom centralmuseer kontra K ulturhistoriska museet och de andra landsorlsmuseerna såsom periferiska sekunda skapelser, som Iån>1 sill ljus från huvudstadssolen men ingalunda få d etta lån räntefritt » . N u vill jag skynda mig att lugna Styrelsen med alt jag för min del inte l ägger någon större vikt vid denna titulatur, men det kan j u var.a a v ett visst intresse att påminna o m att den 1 9 1 3 a v I\ungl. Maj : t tillsatta s . k . 1\ullurminnesvårdskommilten efter åtta års träget arbete i sitt digra betänkande ej lyckats uttänka någon bättre formulering_ I denn a kommille voro dock huvudstad och icke-huvudstad tämligen jämt för­ delade. All en gradskillnad mellan Sveriges museer existerar erkänner ju f. ö. till och med intendenten R a rlin. Han talar O!Jl » riksmusee r » , och ett sådant tyckes han dock ej anse » K ulturen » vara. Föredrar Intendenten K arlin alltså att kalla National­ museum ett riksmus·eum och Kulturhistoriska museet ett centralmuseum så gärna för mig! Det avgörande är alt Nationalmuseum, det må nu kallas riks- eller central­ museum, fattar sin uppgift på ett helt annat .sätt än Kulturhistoriska Museet i Lund. Det finns i svenskt museiväsen en befattningsinnehavare, som på ett alldeles

73 särskilt sätt har att tillgodose budsortens intressen och föra dess talan, när det gäller konsten. Jag syftar p å Nationalmusei fjärde avdelningsföreståndare, den s. k. depositionsintendenten. Genom inrättandet av denna särskilda intendentur för vår­ den av svenska statens konstsamlingar utanför N ationalmuseum har Kungl. Maj:t understrukit det ökade ansvar som åligger N a t•i onalmusei chef som högste vårdare av konsten i hela vårt land. Det intima samarbete med d e olika kulturcentra i Sverige .s om sedan 1 91 8 på detta ·sätt salts i gång betecknar en helt ny insats i svenskt museiväsen. Under dessa år har l\ationalmusei propaganda- och deposi­ tionsverksamhet tagit en sådan omfattning att arten av densamma knappast torde vara någon konstintresserad i Sverige obekant. Det borde alltså kunna förutsättas alt även Kulturhistoriska Föreningens Styrelse kände något till arten av den väl­ görenhet som » huvudstadssol·en» Nationalmuseum behagar utöva gentemot » Lands­ ortens periferiska skapelser » genom vandringsutställningar och kullurmässor men fmmför allt genom depositioner - i närvarande stund närmare 4,000 nr ·konstföre­ mål av olika kategorier, i första hand målningar av ofta synnerligen hög kvalitet. Finner styrelsen verkligen delta decentralisationsarbete så löjeväckande och för­ hatligt? Tydligen eftersom den söker framkalla ett motsatsförhållande, där samt­ liga parter skulle ha nytta av ett vänskapligt samarbete. Styrelsen underblåser en f. ö . fullt berättigad självkänsla genom att draga upp fullständigt falska jämförel­ ser från Storbritannien och Tyskl·and. >> V a d » , skriver den, » skulle man i Tyskland säga o m Bedin uppställde liknande museala fordringar gent emot H a mburg, Miinchen, Niirnberg, Dresden, Leipzig, Breslau, K öln för att endast nämna några av orterna med jämbördiga centralmuseer, eller i England B1itish Museum och South Ren­ sington i London krävde överhöghet över museerna i Edinburg, Glasgow, Man­ chester, Liverpool eller Cardiff för att även här endast taga några exempel ? » Det är alt beklaga a t t undertecknarna a v skrivelsen e j haft tillfälle a t t rådgöra med någon geografiskt sakkunnig person. De skulle då ha blivit upplysta o m att republiken Tyskland ä r sammansatt a v ett stort antal fristående staler med delvis mycket starka motsatsförhållanden, -och ::Jtt det rent politiskt sett skulle vara en fullkomlig orimlighet att ett museum i Berlin skulle kunna fordra kontroll över ett dylikt i Bayern eller Sachsen; det skulle lika litet kunna göra det som över en den fria riksstaden H amburg tillhörig samNng 1• Hur olyckligt det bristande samarbetet de tyska museerna emellan är, framgår bäst av deras obön­ hörliga inbördes konkurrens p å de stora auktionerna i d elta intendenten Karlins Eldorado. Det skulle förvåna mig om däremot inte en viss reglering vore gällande inom de olika delstaterna, i sådant fall vore det en beklaglig· brist i dessa staters organisation. Vad fallet »England » betr a fT ar, råka ett par a v de av Styrelsen angivna stä­ derna, Edinburg och Glasgow, att ligga ej i det angivna landet utnn i det med Eng­ lnnd i union förenade kungariket Sk-ottland 2 , medan den tredje, Gardiff, ä r belägen i det med England förenade furstendömet Wales, känt för sina på senare lid allt­ mera utpräglade separatistiska tendenser. Huruvida Manchester och Liverpool tillåta sig att vid auktioner i London dyrka upp priserna för British Mu·seum eller Victoria and Albert Museum är mig obekant, skulle så vara förhållandet iiro lyd­ Iigen båda parterna att beklaga och ett bondnekand·e från den skyldiges sida skulle säkert medföra lämpliga skyddsåtgärder. ( ! ) Detta blir ju i alla händelser en ange­ lägenhet som ej angår oss. Men man blir fundersam vilka planer de personer månne bära på som jämföra Miinchen och Hamburg i förhållande till Berlin, Edin­ burg och Cardiff i förhållande till London med Lund i dess förhållande till Slock­ holm. Jag har aldrig hört att någon övermodig stockholmsherre sökte blanda sig i skötseln av det norska museiväsendet p å den ticlen d e båda länderna voro för­ ennde i union, och likväl fingo vi uppleva 1 905. Ha vi nu anledning att darra för en

1 Här hör upplysas om, a t t d e enda tyska m u seer, som k unn a bet1·aktas såsom ge m en sa mm a Denlscbes m useum i Miinchen och Germaniscbes m useum i Nii rn h e r g ligga i delstaten .Bayern och icke i Prcusscn med rikshuvudstaden Berlin, men a t t även d e iclw intaga någon statligt privilegierad ställning. Anm. a v G. K a rlin. • Skot tland är s e da n 1 7 0 7 en helstat med E ngla nd med gemensamt parlament och gemensam styrelse liksom Wales, således u t an någon j ä mförelse med uni on e n Sverige-Norge. Anm. av G. Karlin.

74 resning i hertigdömet Skåne? Vilken utgången ä n bleve, skulle ulbrollet a v ett skånskt frihelskrig smärta mig i min dubbla egenskap av god skåning och god svensk. Men, skämt åsido, saken har sin djupt alh·arliga sida. V a rför i denna för­ hatliga och nedsättande ton tala om ett arbete för konstens spridande i vårt land, för "Vilket Nationalmuseum sannerligen långt ifrån alt fordra någon ränta tvärtom med d elvis frivilliga, obetalda krafter offrat mycken lid och möda? Låt oss till jämförelse se till huru Lunds Kulturhistoriska lVIuseum arbetar för decentralise­ ringen. Intendenten K a rlin bestämm€r i sitt i skrivelsen delvis återgiv11a gåvobrev av den 25 januari 1 9 1 8 »alt om någon förändring i museets plan och syfte kommer att ske så att t . ex. någon hel grupp eller enstaka föremål a v betydelse avsöndras genom . . . deposition . . jag ( 1\ :u lin) förbehåller mig och mina rällsinnehavare efter mig rätt att disponera gå,·an för annat eller andra museer eller andra ideella ändamå l » . Detta angiver han vara en försvarsgärning mot tendensen att •centra­ lisera i ·huvudstaden allt viktigare mus·eumsmalerial » . Sannerligen, Nationalmuseum k a n prisa sig lyckligt a t t inte någon a v dess väl­ görare har varit nog trångsynt alt låta sitt gåvobrev å t följ a s av en bestämmelse som d€nna . . . Då hade museet varit bundet i sin utveckling, då hade hela denna cleposi­ tionsverksamhet, v arigenom del ena landsorlsmuseet efter det andra möjliggöres, aldrig kunnat komma till stånd. Jag inser efter detta ntt intendenten Karlin har rätt - Kulturhistoriska Museet är ett verkligt centralmuseum, inte i elen meningen att det ans•er sig ha någon skyldighet mot » periferien» men i den att del »er sig selv no k • . Återstår elen frågan, med vad rätt e n donation kan tagas till intäkt för e n uni­ versell bestämmelse rörande museets samlingar a v ovan angivna diskutabla art liksom den frågan med vad rättighet en styrelse godlager clyl<i ka, museets rörelse­ frihel för all framtid bindande villkor. Dessa donationsbestämmelser unelerstryka ytterligare elen egendomliga syn på Kulturhistoriska Museet som intendentens tillhörighet som denne lägger i dagen, när det gäller handhavandet a v museets forskningsmateriaL I fallet Bengt Norden­ berg h a vi dessutom sett, hur äv•en d e ski ftande synpunkterna och de flytande gränserna mellan enskild och allmän egendom kunna skapa ett pinsamt och farligt osäkerhets tills tånd. Intendenten Karlin har ulfört ·ett storverk genom hopbringandet av alla de tusentals konst- och kul ttwföremål som tillsammans bilda K ulturhistoriska Museet i Lund. Tack vare hans insikt och energi representera dessa samlingar ett högst betydande värde - i många fall skulle d e vara oersättliga. Det har, för att ännu en gång lala med museichefen själv, blivit ett s t atsintresse » a t t samlingarna icke förfaras och a l t de offer som burits, verkligen göras fru ktbringande för forskning och folkbildning>> . Då vore d et väl underligt, om den på delta sätt nv intendenten K arlin direkt apostroferade staten ej som elen förste tillskyndaren till delta statsintresses för­ verkligande funne museets egen styrelse. D e t bär emot a t t tänka sig att denna sty­ relse, som dess underliga inlaga till Kungl. Maj : t tycks giva vid handen, hellre än att låta museets inköpsmedel bliva dubbelt fruktbringande genom samförstånd med andra s t a lsunderslödda museer, hellre än att se vägen jämnad för forskare, som önska draga nytta av museets rika samlingar, hellre än att veta faror, som hota bevarandet a v museets skatter, hävda, skulle förklara sig beredd alt avstå från den starka hjälp som staten kan skänka d e n förnämliga institution som heter >> K ultur­ historiska F ö reningen för Södra Sverige >> .

Överintendenten Gauffins utlåtande och P . M. föranledde styrelsen att t i l l Ku ngl. Maj : t ingiva nedanstående den l maj d. å. dagteck­ nade skrivelse. D enna skrivelse var emellertid icke undertecknad av intendenten Karlin, som i stället till densamma fogade en bilaga dag­ tecknad samma dag.

75 Till Konungen.

Lund d e n l maj 1 928.

Till sitt underd{lll i ga utlåtande den 17 december 1 92 7 rörande !{ulturhistoriska föreningens anslagsfråga har överintendenten GaufTi n fogat en avskrift av en prome­ moria ställd till I<ulturhistoriska föreningens styrelse - en dige1· inlaga på 26 maskin­ skrivna foliosidor. Någon sådan promemoria lwr emellertid aldrig kom m i t före­ n i ngens stJrelse t i l l h anda. En tid efter del styrelsens ordförande professor J{. Petren avl idit, överliimnades visserligen fdn sterbhuset till undertecknad Gamstorp ett kon­ volut i nnehållande en handling merl påskriften ))Till Professor J{ n !"] Petren ! Hultnr­ h istoriska Föreningen för Södra Sverige och Nalionalmusewn. En utredning av Axel Gauffin. Priuat.ll P å grund av såväl sistnämnda påskrift som ock handlingens adress har und ertedmad Gamstorp antagit, att densa m m a iel<e varit avsedd för annan än professor Peti·cn. A tt detta iiven m>"1 ste hava varit professor Petrens mening, fra m ­ g å r av d e t faktum, a t t han icl<e m e d ett o r d i styrelsen eller e n s till någon av dess leda möter berört dess existens. Det var först genom p ressen, som vi e1·höllo m eddelande om, att en särsldld till Kungl. M aj : t ingiven promemoria J(irelåg. Det åte1·stod oss d:"1 endast att i ecklesiastikdepartementet U1l a göra en avs krift aY hemiiicia officiella handling, till vars bemötande vi vilja anföra följ a nde, lämnande åt fö1·eningens sekreterare och intendent att i den m :1 n han finner l ii mpligt till besvarande upplaga dc frågor, som synas oss närmast innebära ett mellanhavande mellan honom och överin tendenten Gauffin. I s i t t utlåtande sistlidna december rörande K u l turhistol"iska fören ingens ansl ags­ fr}Iga påstår överintendenten G a u !Tin, att styrelsens skrivelse av den 1 5 december 1 9:l 6 innehåller nera oriktiga uppgifter och m isstolkningar av hans utlåtande den 2H november 1 H26, att h a n det oalttat och fastiin han sj älv blivit angripen, dock velat visa den största möjliga hänsynsfullhet mot Kultul"II i storiska före n i ngen och på grund därav icke offentliggjort sitt svar utan endast överlii m n a t del till styrelsens ordförande i fonn av en pt·omcmoria. Han framhåller ännu en gång sin hiinsyns­ fullhet och betygar, att han till fullo vederlagt de sl<äl, styrelsen ansett sig iiga a t t gentemot llNationalm uscets chcfll uppträda som förorättad p a r t ; m e n h a n h a r l>till sin häpenhet funnit, att styrelsen - - - fortfarande och ulan hiinsyn till före­ bragta fakta ej drar sig· för a t t misstiinldiggöra Nation almusci ledning och dess verksamhet i l andsorten.ll Det styrelsens uttalande i llKulturen s )) sista årsberättelse, på vill<et överintendenten säi·sk ilt stöder sig ocl1 som av honom stiimplas såso m "ej med sanningen överensslämmnnde" och mot vilket han p;"1 den grund nu reagerar är i sin helhet av följ ande lydelse : ))Men iinnu en fdga, den kanske vil<tigaste av a l la, som av sty­ relsen behandlats, har varit t i l lbakavisandet av det angrepp på museets sj iilvbestämningsrätt , som frtll1 ett par a v h uvudstads museerna gjordes i samband med vår statsanslagsfråga. Lycldigtvis funno l iksom v i d föregående anlopp av s a m m a slag de skäl, styrelsen fra mlade för det sydsvensita central museets obeskurna sjiilvständighet, full förståelse hos såväl regering som riksdag. Följ d erna h a de i annat fall Jmn n a t bliva betänkliga nog, ej blott genom sin d i rekta verkan föt· Kulturhistoriska m useet, nämligen statsanslagets bortfallande, Mt l>Kulture n )) under inga förhållanden kunnat böja sig för de krav på förmynderskap, som upp­ s tälldes av Nationalmuseets chef, utan även och i kanske ännu högre grad för de andra m indre motståndskraftiga museerna i l andet och därmed för det allmänna förtroendefulla samarbetet mellan m useerna. Detta måste byggas på principiell l i kställighet och icke på det enas överhöghet, även om det är ett stort statsmuscum i h uvudstaden, i fa l l u tvecklingen skall k u n n a g å u t a n slitningar o c h landets a l l a kulturellt intresserade krafter slw l a kunna i n riktas pl"t dc viktiga mål, för vilka vi j u alla sträva. Därmed hava vi naturligtvis ingalunda velat avvisa ]{!·avet på kont1·oll ÖYer anviindningen a v de statsmedel, som under en eller annan form beviljas musee1·na. Ändamålet med dem bör vara, såsom vi många gånger förut framhållit, icke att öka samlingarna eller att skapa nya, utan att skaffa tryggat skydd åt det, som den lokala

76 offervilligheten o c h intresset samlat sam t a t t göra det tillgängligt för vetenskap, forsl<ning och folkundervisning. Kontrollen över a t t detta ändamål til lgodoses böt· övas av riksantiln·arien.» För att belysa detta vårt u ttalande, som vi hårmed ytterl igare vilja understryka, få vi erinra om d e angrepp på m u seets självhestii mningsrätt och de försök till dess besliiirande, som under de gångna åren förekommit. Att dessa angrepp icke förrän n u kommit från Nationalmuseet, få v i villigt er­ känna. :\ted helT Gauffins samtliga företrädare, sedan Kulturhistoriska museet grun­ dades, hat· n Kulturen» nämligen uppehållit ej blott fredliga utan hjärtliga förbindelser och vi erinra oss med särskil d tacksa mhet det stöd, som på sin tid lämnades oss av överintendenten Looström, niit· det första gången gällde statsanslag å t Hultur­ h istoriska föreningen. När 1 89 2 frågan o m u p prättande av ett sydsvenskt lwnstindustrilotteri under J{ulturhistoriska föreningens ledning och i samband därmed en närmare anslutning till K. V itterhets H istorie och Antikvitets Akademien och ett fastställande av före­ ningens stadgar genom Kungl. Maj : t förelåg, u ppställde dåvarande rilisantikvarien med Vitterhetsakademiens i n stä mmande det villlwret, att Kulturh istoriska m useet skulle vara sl<yldigt att till Statens h istot·iska m uscum i Stockholm avstå sådana föremål, som för detta kunde vara behövliga. Samtidigt passade Universitetets i Lund h istorisl;a m useum på a t t kräva vår saml ingsrätts insliriinliade till nyare t iden. Tack vare dåvarande ecldesiastikministern Gilljams öppna blick för de för m useets u tveckling ödesdigra konsekvensema i fastslåendet av dylika villkor, av vilka m u­ seets styrelse slutl igen i sitt nödläge godtog det av akademien u ppställda, beviljades vår lotteriansökan utan andra villkor iin, att lotteriets behållning s imlie användas till m useets behov och lwnstslöjdens ft·ämjandc, vat·emot fastställa ndel av stadgarna !lek för(alla. När någt·a åt· senare frågan 0111 d i rekt statsanslags beviljande uppstod, gjoi'Cle samme riksantikvarie ånyo sitt krav gällande, men fann då härför intet understöd i K. V i t terhets H istorie och A n t i kvi tets Akademien, och statsanslaget bevilj ades också utan andra restriktioner än de n u gällande. Några �� r senare inleddes från Lunds un iversitets sida en ny aktion mot Kulturhistoriska m useet avseende liksom förut ett starkt beskärande av m useets sa mlingsrätt till föt·111 å n för Universitetets historiska m useum under beskyllningar m o t oss att hava drivit illojal konkurrens. Kungl. Maj : t t illsatte då en kon) m it t c bestående av pneses i 1\. Vitterhets Historie och Ant ikvitets Akademien, presidenten Afzelius, riksantikvarien Montelius och seder­ m era riksarkivarien pt·ofessot· Ciason att undersöka föt·hållandena och på grund av undersökningen avgiva förslag till ordnande av förhållandet mellan de båda m u ­ seerna i L u n d . J{ommit ten, s o m noggrant granskade skiilen för angreppet och för det försvat· »Kultut·ens>> styrelse förebragt, förklat·ade, att inga anledningar t i l l klander mot l{ullurh istol'iska museet förelåge sa m t förordade för Kungl. Maj · t e t t fastställande av d e n ord ning, s o m a\' »Kulturens» styrelse själv föreslagits i övet·ens­ stii mmelse med h i ttills övad praxis : företrädest·ätt för Universitetets h istoriska m u­ seum till förvärv av förhistoriska ljnd, likstäl lighet på basis av viinlig överenskom­ melse från fall till fall mellan båda parterna, när det giillde medeltiden, samt före­ träde föt· I<ulturhistorisl<a m useet, nä•· frågan gällde föt·cmål från nyare t i den. Sedan dess hur visserligen Kulturh istorisli a museet icke förrän nu självt val'it invecklat i någon d i rekt kontlikt rörande sin samlingsditt eller skötseln av sina museala angeliigenhetcr. Men tendenserna från h uvudstadsm useernas sida a t t be­ skära landsortsmuseerna i allmiinhet hava därmed ingalunda u pphört. Vid varje m uscimöte h a r d e t kämpats om de s. le centralmuseernas, d. v. s. huvudstads­ museernas förstfödsloriitt i motsats till landsortsmuseerna och i all synnerhet mot dem, som u nder en eller annan form å t n j u ta statsunderstöd. N iit· ett sådant m usei­ möte iintligen beslöt att ingå t i l l ]{ung!. Maj : t med underdånig anhållan 0111 nådig proposition på direkt statsundestöd till Iandsortsmuseerna, v;Igade dess styrelse i cke höj a sina anspt·åk till högre belopp än 1 5,000: Ju·. och t i l l kravet på denna l illa slienhjälp fogade Vit terhetsakademien såsom vill lwr att få ut· d e sålunda eventuellt statsunderstödda m useema - visserligen mot ersältning - u t taga vad, som kunde finnas behövligt för centralm useet i Stockholm. Inför detta dystra perspekti v heslöt ett tt·ettiotal svenska museer att uneler Kultut·historislia m useets ledning taga saken i egen hand. Man föranstaltade om -

77 e n allsidig utredning a v museernas behov och ingick därpå till Kungl. M aj : t m ed ansökan om e t t penninglotteri med åtta dragningar vardera med ett netto av 250,000: - kr. för a t t därav bilda en museifond och därmed vinna en definitiv lös­ ning a v det svenska museiproblemet på likställighetens grund men under starkt betryggande statskontrol l. Sj älvt hade Kulturhistoriska museet så t illvida stäl l t sig u tanför, att det icke ln·ävde någon del i de medel, som p å denna väg kunde erhållas. Den skrivelse, som i museisammanslutningens namn frambars av Kulturhisto­ riska föreningens dåvarande ordförande, professor Fahlbeck, och dess sek1·eterare, intendenten K arlin, s a m t tre andra delegerade, har visserligen icke medfört något direkt svar. Men isen var em ellertid · härmed b ru ten och landsortsmuseerna hade med en enhällighet och tydlighet, som icke var förtydhar, undanbett sig ))Central­ museernas» förmynderskap men samtidigt framlagt ett program för svenskt musei­ väsen, som hl. a. innehar full s tatlig kontroll (inspektion). 1 Samtidigt härmed väcktes i riksdagens båda li amrar m o t ion om anordnande av en allsidig u tredning rörande vårt fornminnesväsen. I första kamm aren fra m1

Skrivelsen var a v följande lydelse:

Till Konungen. Under de sista femtio åren har det inom Sverige vuxit fram ett museiYäsen burit på den frivilliga eller kommunala beskattningens armar, vilket s p änner ett den fosterländska bildningens och forskningens nät över hela landet. Ä ven om man frånser d.e trenne stora huvudmuseer, som under denna tid fram­ trätt, det Nordiska i Stockholm, Kulturhistoriska museet i Lund och museet i Göte­ borg, a v vilka d e tvenne första redan åtnjuta ganska avsevärda st·atsanslag, repre­ senterar detta museiväsen så stora ideelLa och materiella värden, att det måste vara en fråga för dagen, s o m icke längre kan uppskjutas, att staten genom be­ viljande ·av direkta eller indirekta anslag till vård och underhåll, försäkra sig om kontroll över d e hopade fornminnesskatterna, ej minst för givarnes skull. Vis·serligen hava sedan flera år tillbaka åtskilliga landsortsmuseer genom kon­ cessioner p å varulolterier kommit i åtnjutande af ett indirekt statsunderstöd, .som haft en ingalunda ringa betydelse för lösandet av deras byggnadsft·ågor. Men den ekononriska ställningen för d e m är icke för ty fortfarande bekymmersam; och för tvenne år sedan heslöt därför också den svenska museimannaföreningen alt direkt hänvä uda sig till Eder.s M a j : t med underdånig anhållan att av riksdagen äska ett årsanslag å 1 5,000 kr. till landsortsmuseerna - Kulturhist. museet, Göteborgs mu­ seum och Malmö museum häri icke inräknade. Att ick.e något äskande ännu blivit gjort och n tt det kanske icke skulle varit stom utsikter att för närvarande f å anslng�t beviljat, synes os·s delvis kunna sökas i beloppets obetydlighet. 30 a 40 museer o m 1 5,000 kr. kan icke betraktas såsom något riksrintresse; ty kunna museerna reda sig med ett sådant anslag, torde de också kunna reda sig det förutan. Det av Vitterhetsakademien föreslagna villkoret {ör anslaget, att de statsunder­ stödda museerna skulle medgiva st-atens his·torriska museum i Stockholm rätt att ur deras samlingar, visserligen mot ersättning, u ttaga vad, som kunde finnas behövligt för statssam�ingen, skulle därjämte genom det osäkerhetstillstånd det medförde, även om tillämpningen bleve aldrig så human, komma att verka förlamande p å det personliga intr.esset och den enskilda offervilligheten, vilka äv·e n sedan mindre stats­ anslag beviljats, huvudsakligen komme att uppbära museerna i landsorten och det måste d ärför också för dessa framställa sig såsom oantagligt. Den undersökning, vi föranstaltat och de .svar, som på grund av våra kom­ mitterades förfrågningar ingått, vilka omfatta uppgifter från 29 museer, visa att d essa museer anse sig, för att någorlunda rationellt kunna bedriva sin verksamhet, behöva ett tillskott i år,s inkomster av 62,000 kr. För ytterligare sex museer, som icke uppgivit sina årsbehov, torde d etta kunna sättas till omkring 8,000 kr. Det är då a t t märka, att ett museum av den betydelse som h almar mus•eum nöjer sig med endast 1 ,000 kr. I byggnadshjälp hava de nämnda 28 museerna förklal"at sig för närvarande be­ höva tillsammans 1 , 1 38,000 kr. Emellertid tord•e det väl under den närmaste tiden vara ringa utsikt, att få ett årsanslag a v 70,000 kr. utom drirekt byggna dshjälp beviljat av riksdagen, för vilken ·

78 elen a v ordföranden i K ulturhistoriska m u seets styrelse, professor Fahlbeck, som niirmaste underlag för motionen l å g i n t endenten 1\arlins s a m t i d igt utkomna skrift llFornminneslagstiftning och fornm i nnesvård i Sverigell, i vilken fra m t i dsprobars

och

statsanslag åt provinsmuseer ännu måste stiilla sig såsom något ganska nytt och oförsökt. Och s k u l l e också Eders M a j : t p å grund a v den förnyade und erdåniga skrivelse, som beslutats vid årets museimannamöte i Göteborg, finna liimpligt att hos nästa riksd{lg på extra stat äska d e t nu begiirda anslaget a v 30,000 kr., får även delta dock endast betraktas såsom en nödhjälp åt de ekonomiskt svngaste. Om en varaktig och l i l l räcklig hjälp skall kunna bringas museerna i den svenska landsorten, varig,enom icke blott deras vikliga uppgift a v populära bildningsanstalter inom d e olika landsändarnn, utan även den rent vetenskapliga betydelsen av det genom d e m samlade forskningsmaterialet p å ett tillfredsställande sätt skall kunna tillgodoses, torde det därför bliva nödvändigt, att söka finna någon annan utväg, �om säkrare och snabbare kan leda t i l l mål�t. V i tänka oss, alt detta bäst skulle ske genom anordnande! av ett penninglotteri, vilket, beräknat til l 8 dragningar å vardera en m illion kr. med ett vinstvärde i varje d ragning av 700,000 kor., skulle seelan 50,000 kr. för omkostnader blivit från­ dragna, giva en nettobehållning av 250,000 k r. pr dragning eller för hela lotteriet 2,000,000 kr. Dessa medel skulle nntingen, p å sätt Eders Maj:t kan finna rättvist, direkt fördelas mellan d e olika museernn eller också smn manföms till en fond, ur vilken d els årliga u t delningar dels billiga byggnndslån lämnades åt dessa. På det att lotteriels behållning, om det sista förslaget väljes, skulle bringa d et största möjliga gagn för det d ä rm ed avsedda ändnmM et, hade vi nämli gen tänkt oss, a l l dess placering i första hand skulle s k e under form av byggnadslån till museerna mot säkerhet, som Eders Maj : t behngade bestämma, i särskilt ömmande fall räntefria uneler vissa år. Löp·a nde med en räntefot ej överstigande 3 1/2 % och en annuitet a v l % s k u l l e fonden l ämnn en ränteinkomst nv omkring 70,000 kr., som borde, efter särskild ansökan hos Eders :rvr aj :t, utdelas i belopp från 500 till 1 0,000 kr. å t k ommun- och föreningsmuseer i landsorten, \·ilka för understöds er­ hå llnnde uppfyll d e följande villkor: l : n ) höJlos för forskm·e och allmänhet lätt tillgängliga, 2 :a ) förde noggrant inventarium, 3:e) varje å r t i l l Eders .M a j : t ingåve redogörelse, 4 : e ) mot särskild ersättning för direkta kostnader genom sakkunnig person utförde d e fornminnesvårdande uppdrag i trakten, som av landels högsta antikvariska myndighet kunde anförtros å t de samma, 5 :e ) icke utan E d ers Maj : ! tillstånd deponerade eller försålde i samlingarna befin lliga föremål, som icke vore dupletter, 6 : e ) icke utan Eders Maj : ! tillstånd förpantade eller försålde något av museets rasta egend om, 7 : e ) underkaslad e sig den inspektion Eders Maj : t kunde finna lämpligt att förordna. Det belopp, med vilket anslaget skulle utgå, finge med undantag för de första 500 kr., vilka skulle betraklas såsom grundanslag icke sättas högre än övriga kontanta inkomster, som museet haft uneler närmast föregående år, däri dock inräknat det årliga värdet a v fria museilokaler. I vår utredning hava vi icke medtagit några stalsmuseer med undantag av Strängnäs domkyrkomuseum, o m det k a n betraktas såsom statsinstitution, i c k e heller någm andra huvudstads- eller Göteborgs rnusee1·, o m V'ilka vi hava anledning för­ moda, att de, vad b e t räffar anslag, önska gå sin egen väg, l i k a litet som v i upptagit något årsanslag till K u lturhist. museet i Lund, som redan under flera å r åtnjutit och fortfarande åtnjuter direkt statsanslag. - - - - Däremot måste vi förutse, alt såväl antalet >anslag- som lånebehövande museer för fmmtiden kan komma a t t ökas. Det k u n d e d ä r f ö r \·ara a v v i k t , att den eventuella anslagsfonden o c k s å ökades med dc besparingar, som möjligen under de första åren utan större olägenhet kunn{l göras. Den organisation av d e svenskn landsortsmuseerna, som med underskrivandet

79 gra m m e t närmare utvecklades. Beträffande in spektionen över alla stats- och stats­ understödda museer föreslogs alt denna skulle utövas av den från chefskapet övet· Statens historiska museum frigjorde riksantikvarien, som genom denna sin frigörelse erhöl le en fullt opartisk ställning. Motionen antogs av riksdagen, e n kom mittc tillsattes, ur vilken man emellertid lyckades elim inera bort förslagställaren. Efter ett mångårigt arbete fra mlade kom­ m i tten 1 9 22 sitt betiinkande "Om lag angående kullurminnesvård samt organisation av lmlturminnesvården", i vilket bl. a. även upp togs tanken om riksantil;variats­ ämbetets frigörande ft·ån chefskapet för S tatens h istoriska m useum och riksanti­ kvariens därpå grundade inspektorat över samtliga stats- eller statsunderstödda mu seet·. Att ännu ingenting av elen vid lyftiga reformplanen kommit till utförande, torde väl närmas t bero på att planen i den form elen framlades av komm itten och den invecklade apparat, lw m m i tten förutsatte, var ekonomiskt omöj lig. En praktis k överarbetning enligt förslagställaren s linjer och refonnens läggande uneler m [tttliga proportioner simlie helt säl;ert göm det viirclefulla m aterial, elen dyrbara kommitten hopsamlat fruktbringande för en met· än n i't gon sin välbehövlig reformering av vårt fornminnes,·äsen. Vi hava berört alla dessa frågor för att visa, dels huru )) Kulture n )) och övriga landsortsmuseer haft att ]{iimpa mot de gamla slentrianmässiga försöken t i l l för­ mynderskap och beskärning av deras samlingsriitt, dels vilka initiativ, som u tgått från Kulturhistori ska föt·eningen rörande en moderniserad forn m innesvård och en rationell m useid rift, däri inbegripen våt· stiillning till en effektiv museiinspeklion. Sedan herr GauiTin p å sitt sätt refererat styrelsens fra m ställning av ))!{ulturen s )) u ppfattning av in spel;tionsfrågan, utropar han : ))Allts å iir strängt taget även riks­ antikvarien överflödig)). Ja, för närvarande. Men överintendenten Gaulfin borde dock av vår framställning kunnat förstå, att vi därmed ingalunda vilja undandraga oss statlig kontroll, fastiin vi upprepade gånger betonat, att denna bör utövas av en riksantikvarie, som på grund av sin fristående stiilining icke b l i r domare i egen sak, men a tt vi dock skulle kunna acceptera hans inspektorat även undet· nuva­ rande förhållanden, ifall det begränsas till en rent formell kontroll vid siclan av den som reda n utövas a v den kungavaldc ledamoten av föreningens styrelse. När överintendenten vidare påstår, att styrelsens uttalanden i skrivelsen och årsberättelsen och intendenten Karlins uttalanden i det av honom framlagda pro­ gra m m et i )) Fornminncslagstiftning och fornminnesvård i Sverige)) stå i ett kontra­ d iktoriskt motsatsförhållande till varandra och att han kan acceptera Karlins m e n icl;e styrelsens uppfattning, kan man vara berättigad att ifrågasätta, om överinten­ denten överhuvudtaget läst och sökt bilda sig en uppfattning om vad i n tendenten Karlin skrivit i inspektionsfrågan. Ty om h a n n ågot närmare studerat i frågavarande skrift, särskilt sidan 36, hade han nämligen funnit, att Karlins förslag om inspek­ torat bestämt förutsätter r i l{santil;variens frigörande från chefskapet för statens -

av denna undet'dåniga koncessionsansökan är bildad och som genom en central­ styrelse kommer att träd a i direkt funktion, så snart en eventuell koncession be­ v il j a s , torcl·e bäst vam egnad dels att, o m det första alternativet väljes, avgiva ut­ låtande o m lotteribe'h ållningens fördelning, dels a t t, i fall fondbildningen f ör ed r ages avgiva förslag och yttranden över sökta lån samt anslag ur den eventuella fondens årliga utclelningssumma, dels att, under Eders Maj : t nådiga k ontroll förvalta d·enna fond, så vida icke Eders M>aj : t skulle finna lämpl�gare att överlämna f örv a l t n i n ge n åt Kungl. statskontoret. Vi hemställa alltså i underdånighet, det täck les Eders Maj :t b e vi lj a oss till för­ mån för det svenska mu s·ei v ä sen d e t i landsorten på ovan angivna grunder ett pen­ ni n gl ott eri p å åtta millioner kronor, i vilket vinsterna inginge m ed .sjuttio % att jämt fördelas p å åtta dragningar allt i likhet med nu pågående idrottslotteri.

,

.

Lund den 28 juni 1 9 1 l .

Und erdånigs t

F ö r K u lturhist. Förening och museu m : P . Fahlbeck.

o. s. v.

G. .T:son Kar/in.

80

·

h istorisl<a m useum, medan styrelsen, intendenten Karli n däri också i n räknad, nu är beredd att om också med tvekan godtaga riksantikvarien Curmans inspektorat, fastän den önskvärda föränd ringen i hans ämbetsställning ännu icke blivit genomförd. Grunderna till denna ,·år eftergift l igga dels i den nuvarande riksantikvadens !<ända nit och skicklighet samt väl dokumenterade vidsynthet i m useala frågor, dels däl"i att då beviljade statsanslag och lotteriförmåner till andra m useer också måste medföra ett i nspektorat över dem i en eller annan form, v i icke heller böm undandraga oss detsam ma, om v i också, trots överintendenten Gauffins motsatta uppfattning, ingalunda anse det vara för oss behövligt särskilt på grund av den kontroll, som elen kungavalde ledamoten i sty1·elsen redan utövar, dels däri att d å Kulturhistorisl<a föreningens stadgar insiitta V itterhets H istorie o c h Antikvitets A kademien t i l l presumtiv a1·vinge av museets fastighete1·, fonder, samlingar m. m., naturligtvis under vilko1· att de aldrig f{t förskingras eller från Lund bortföras, det kan l igga ett visst berättigande för arvingen att genom sin representan t, r iks­ antikvarien, hålla ett öga på att arvet icke förfares. Men vi göra detta medgivande utan n ågot uppgivande av den principiella fordran på att inspekto1·atet över svenskt museiväsen skall utövas av en riksanti kvarie i en fullt självständig ställning i förhållande till alla museer i riket. Inspektören få1· s[dedes icke vara chef för något särskilt museum, icke en gång för Statens h istorisl<a museum och långt mindre för Nationalmuseet eller något annat m useu m . Frånsett d e t rent principiella förhinder detta in nebär för Nationalmuseichefen att öva musciinspektorat hava vi på grund av överintendenten Gaufl"ins motsatta upp­ fattning, ity att han j ust i sin äm betsställning ser det starkaste sl\älet för s i n kompetens o c h därpå grundade krav, redan fra mlagt så övertyga nde skiil fö1· dess orimlighet både på grund av dess eventuella konsekvenser och Kulturhistoriska museets allmänna ka1·aktär, att vi icke anse oss här höra u pprepa desamm a eller fästa oss vid va1·e sig hans konstteoretiska strövtåg, v ilka närmast synas oss vara uttryck för det sl<iim tlynne, som kännetecknas av hans varningsrop till sig sj ii h· på annat ställe i promemorian - ))Skämt åsido h) eller vid hans statsrättsligt geografis!; a fun­ del"ingar över Tysklands och Englands-Wales-Slwttlancls alias Storbrittaniens ställning j ämtörd med unionen Sverige-Norge. Det hade varit hiittre för överintendenten, om han i stället fö1· det felslut han dragit beträffande de museala förhållandena i England och Tyskland, lagt m iirl<e till de påpekade förh:"t llanclena i Norge samt yttel"ligarc sträckt ut s i n blick till enhetsstaterna Frankril<e och Italien, där han skulle funnit, att muscema i Paris och Rom ej in taga nitgon annan privilegierad ställning än den, som n aturligt m åste ligga i, att de verka i en huvudstad för att icke säga världsstad. För aU slutligen belysa riittfiirdigheten av den harm våra ))m isstänkl iggörandcm) av överi n tendentens ))hänsynsfullhet mot Kulturhistoriska föreningen )) väckt hos honom, få vi upprepa, vad Iwn 1 926 skrev till Kungl. Maj : t : -

))Sa m tidigt som denna (av honom föreslagna) ordningsstadga borde taga hänsyn t ill landsortsmuscemas berättigade krav, siwile den fastslå den för en n ationell konst\·ård i landet klara nödvändigheten, att de centrala l;onstmuseerna ( i s i n nya promemoria har han ändrat detta till )) \;onst- och lmlturmuseerna)), han gör al ltså här en skillnad på konst och kultur) ej finge, så som hittills från Rullurhisloriska för­ eningeils för södra Sverige sida stundom har skett, se sig hiimmade i sin samlareverksamhet av en konkurrent, som ej ansett sig s!.-yldig att på grundvalen av gemensam överenskommelse vid in!.-öpen samarbeta med centralmuseel". sin nya inlaga, där han upprepat· denna anldagelse, frågar han : ))\Tar har jag beskyllt Kulturhistoriska m useet för illojal konkurrens och hänsynslöshet mot central ­ museerna ?)) Om i cke ett sådant handlande, som d e t a v herr Gauffin sld ld rnde, skulle i nnebiira j ust detta, är det tydligen icke ))Kulturens)) styrelse, som liimnat e n förvanskad framställning utan överintendenten Gauffin själv, som iel;e förstår i nnebörden av sina egna ord . Men skulle i cke anklagelsen m ed åtminstone samma rätt kunna viinclas om, s å att det blivit det s. k. centralmuseet, som genom att icke träffa överenskom­ melse med Kulturhistoriska m useet hämmat detta i dess samlareverksamhet? Att

81 en s{tdan vändning a v frågan skulle förefallit överintendenten Gauffin rent a v hädisk, betvivla vi icke, och det skulle givetvis heller aldrig fall i t oss in att skriva någonting sådant till Kungl. Maj :t, lika litet som vi kunde tänkt oss en sådan skrivelse från överintendenten Gauffin, om den icke verkligen förelegat och vi däri spårat den tydliga avsikten att a tolll prix söka sak med Kulturhistoriska museet. Vad f. ö. beträffar undvil<andet för framtiden av en skadlig konkurrens vid de offentliga auktionerna, där flera stats- eller statsunderstödda m useer samtidigt möta, hava vi redan uttalat vår önskan och villighet till en lösning av frågan på lik­ ställighetens väg. Vi hava gjort det fö1·st och främst för vår egen slnill, d å vi ingalunda hava råd eller lust att onödigt offra våra små inl;öpsmedel. Vi hava redan angivit en framkomlig väg : gem ensa m m a inköp med därpå följande auktion m ellan intressenterna, ehuru överintendenten Gauffin icke rätt uppfattat metoden. M en vi vilja fram l ägga ännu ett förslag, som under förutsättning att alla parter handla ful!lwmligt lojalt, d. v . s. icke begagna sig av stråmän, skulle vel'l;a ofelbart: förbud för stats- och statsunderstödda museer att på auktioner överbj uda varandra. Först efter en tertills inteJ"Veniens finge man bjuda på nytt. För Nationalmuseet borde denna metod vara synnerligen tilltalande. Är det alltså endast för att hindra att museernas i nköpsmedel onödigt för­ spilles genom konkurrens dem emellan och inneb ä1· överintendenten Gauffins aktion intet försök till förmynderskap eller ldavbindande av samlingsrätten inom den kon­ kurrensfria ramen, bör han vara nöjd med det ena eller andra av dessa förslag ellet· till äventyrs med en kombination av båda. Å syftar han däremot någonting annat, som icke genom frivillig överenskom­ melse mellan parterna kan vinnas utan skall regleras av inspektion eller en kom­ mission, som på förha n d skall avgöra, vad den ena och den andra parten får köpa elle1· helt enkelt, vilket nog är pudelns kärna, förbud för Kulturhistoriska m useet och därmed naturligtvis även för and1\a landsortsmuseer att överbj uda »de centJ·al a konst- och kulturmuseerna», d. v . s . huvudstadsmuseerna, m åste v i däremot inlägga vår allvarliga och bestämda protest. På de angrepp överintendenten Gauffin riktat mot intendenten Karlin fö1· hans sJ;ötsel av museet m å denne sj iilv svara. Fallet Norclenberg, åt vilket herr Gauffin agnar icke m in d re än trenne maskin­ skrivna sidor, måste vi dock beröra. Det har tydligen till slut bt·agt honom i en sådan förvirring, att han samtidigt som han efter ett relaterat samtal med professor Petren tar tillbaka sina beskyllningar mot intendenten Karlin men i stället för · klarar, att den i föreningens årsberättelse för 1 9 02 - 1 90 3 lämnade uppgiften o m överlämnande av Nordenbergssamlingen till föreningen ä r felaktig och att »det för forskningen ödesdigra sätt, på vilket denna skatt förvaltats dock kvarstår». » Men styrelsen )), utropar han, »anser, att i va1je fall nationalm useic·hefen ej har n{tgot att göra p å » K ulturen )) , D e t ä1· så långt ifrån, a lt styrelsen anser något sådant, a t t den tvärtom m ed synnerlig tillfredsställelse skulle hälsa överintendenten välkommen s�tsom gäst efter de många år, som förgått, sedan han sist besökte m useet. För att återgå till den Nordenbergska all'iiren kunna vi i korthet meddela, att Nordenberg vid ett besöl;, som intendenten Karlin gjorde honom i Diisseldort' ett par år före hans död, lovade att till m useet donera sexton skizzböcker innehållande ett etnografiskt troget bildverk över snart sagt hela Sverige. Efter dödsfallet satte l{arlin sig därför i förbindelse med sterbhuset m en fick till svar, att ekonomien var så svag, att skizzböckerna icke kunde skänkas med m i ndre museet ville köpa hela den avlidnes konstnärliga kvarlåtensl;ap, sedan arvingarna för egen räkning uttagit några saker. Frågan framlades för styrelsen, som emellertid icke v�1 gade inl åta sig på affären. Då skizzböckerna u nder sådana förh ållanden simlie varit förlorade för m u seet och antagligen, liksom den övriga ];varli.\ tenskapen, sintl i c kommit att spt·idas för alla vindar, tog i n tendenten saken i egen hand, upptog ett personligt lån för att skaffa medel till inköp och lät, sedan detta blivit gjort, de sexton skizzböckerna ingå så­ som gåva, icke av honom sj älv, såsom det varit hans sj älvidara rätt, utan av iin];e­ ft·u Nordenberg, för att därmed ytterligare hedra elen dödes minne. Det är om dessa skizzböcl<er och några lösa dem å tfölj ande ski?:zhlad, varom årsbe!·ättelsen 1 9 02 - 1 903 talar och icke om den övriga konstnärliga kvarlåtenskapen, vilken till6 ·

82 hörde intendenten Karlin och i c ke m useet, men vill<en av honom ställdes till den blivande utställningens förfoga nde, en utställning, som också gick av stapeln. Det är alltså icke styrelsens f1·amställ11ing utan överintendentens uppfattning, som iir felaktig. l många år bar i n tendente n denna liksom m ånga andra ))Kulturens)) bördor. Då och då avyttrade han några skizzer (naturligtvis icke ur det, som sl<änkts t ill m useet) för att därmed kunna betala räntorna allt i förhoppning på en värdesteg­ ring på det övriga, som kunde möjliggöra det för honom att i nbetala sitt lån och o m m öj l igt med det, som blev över, ytterligare öka museets behållning av folklivs­ teckningarna. Krigstiden medförde också denna stegring, så att Karlin kunde ej blott inbetala lånet utan d ärj ämte åt Nordenbergs i Lund levande dotter skänka en icke obetydlig s u m m a och till m useet såsom gåva överlämna allt det övriga : fem andra skizz­ böcker s a m t ett hundratal särskilt utvalda kartonger, studier och sldzzer i olj a och akvarell. Ett sådant handlande ä r visserligen icke ovanligt i intendenten Karlins vandlande med det m useum, han sj älv grundat, men det blir naturliglvis svår­ fattligt för den, som endast h aft att sätta sig till ett red an dukat bord. Den Nordenbergska gåvan utgör för övrigt endast en liten del av den donation p å 1 87,000: - kr. -- Karlins inkomst såsom konstexpert under krigsåren -, med vilken han under fyra å1· bestred alla m useets inköp och därigenom åt detta för­ värvade ting av oskattbart värde, särsldlt silver, kera m i k, vapen och textilier. Den n a d onation, s o m n u , med tillägg a v v a d han förut o c h efteråt skänkt, överstiger 200,000: - kr. uppgår t ill inemot lika mycket som alla övriga donatione1·, m u seet u nder hela sin tillvaro av enskilda mo ttagit och är betydligt större än den lön, intendenten sammanlagt uppburit för hela sin långa 45-åriga m useitj änst. Den torde väl kunna berättiga honom att uppresa den skyddsmur för sin skapelse, som dc uppställda vill koren utgöra och m useets styrelse att med glädje och tacksamhet godtaga desa m m a j ust såsom en garanti mot ett upprepande av de angrepp, på vilka v i i det föregående J äm n at en överblick. Dessa hava, såsom synes av över­ intendenten Gaulfins i fjor, om också under andra och skenbart m ildare former, inledda aktion, återupptagits. Hans ondgörelse över de Karlinska garantierna och den lås och rigel, dc bilda för ))Kulturens)) portar, förråda allt för väl, huru obe­ kväma de äro för denna nya förmyndarcrörelse. Vi missunn a ingalunda överintendenten den glädje, som strålar fra m ur hans emfatiska utrop : "Sannerligen Nationalmuseet kan prisa sig lyckligt, att icke någon av dess välgörare varit nog trångsynt alt låta sitt gåvobrev åtföljas av en bestäm­ melse som denna." En bestämmelse, som vi emellertid hoppas skall kraftigt bi· draga att hålla överi ntendenten borta från ))Kulturen)) icke säsom välko m men gäst men såsom inspektör. Slutligen få vi, med anledning av att överintendenten såsom oriktigt stämplat vårt yttrande i årsberättelsen, att styrelsens framlagda skäl i dess underdåniga skrivelse av den 1 5:de december 1 !)26 - till vilken skrivelse vi f. ö. även nu vilja hänvisa - vunnit ))full förståelse hos såväl regering som riksdag)), vidhålla, att vi icke kunna fin n a någon annan i n nebörd i riksdagens godkännande av Kungl. Maj:s n åd iga proposition och Kungl. Maj:ts fastställande utan förändring av de gamla vill koren för anslagets utgående. Vi vilja endast t illägga att frasen : ))att under de villkor K ungl. Maj:t kan fin n a skäl föreskriva . . . )) ingalunda är ny från ifjor och i år och således i c ke framkallats av n ågra regeringens betiinkligheter uppkomna på grund av nationalmuseichefens ingripande, utan har förekommit, allt sedan Yåra statsanslag börj a de utgå. -

Lund som ovan. Underdånigs t Pehr Gamstorp. v. ordförande, Adolf Hamilton.

Axel Andersson.

Helge Nelson .

Clas Kllrck.

Ax. Fr. Olsson .

N. Djurklou.

Max Engeström.

Johan Thygesen.

Karl Kristiansson.

Oskar N. Lewan.

Hans Erlandsson.

83 Den av styrelsen åberopade och bilagda särskrivelsen av Intenden­ ten Karlin är av följande lydelse : D e grava a n klagelser överintendenten Gauffin i sin P. l\1. riktat mot Kultur­ historiska m useet, dess styrelse och närmaste ledare h a r föranlett styrelsen att i sitt svar upptaga de p u n kter av mera allmän art och principiell betydelse, so m b i l d a bakgrund för angreppet från Nationalmuseets ch ef, v ilket u t my n n a r i kravet på riitt eller åläggande för honom att i n spektera Kulturhistoriska museet. Det återstår för m ig såsom museets intendent att i korthet upptaga d e när­ maste av herr Gauffin aktualiserade fall, vilka skulle gälla såsom bevis för nöd­ vii n d igheten att skaffa en starkare kontroll över d et Kulturhi storiska m u seets göra n d e och låtande, för v i l k e n kontroll överintendenten ställer s i g t i l l förfogande genom att godhetsfullt åtaga sig »d en n a i och för sig på intet sätt eftersträvansvärda inspek­ tion vad m useets konstverk beträffa r». Det gäller då för honom först och främst att bevisa, att Kulturhistoriska m useet är ett konstmu s e u m, vad an han såsom högste vårdare av landets lwnstbestånd ocl,så måste bliva den sj älvskrivne in s pek tö ren över lwnsten på »1\ulturen>> . H a n stöder d e n n a s i n u p p fattning d els därpå, a t t i mu seet i n g å e n del förem ål, som måste rubriceras såsom ren konst, dels att en mängd a n d ra till begreppet s a m m a n falla m e d National m u seets konstslöj d s a mlingar. Men han har vidare fun n it, att » l{ ulturens>> årsberättelser sj älva upprepade gånger använda ordet konst, dels ensamt, dels i förbi n d else med andra begrepp -- ja, t. o . m . att intendenten icke dragit i betänkande att hålla d i rekta lwnstföreläsn i n gar. Jag skulle kunna öka hans bevismaterial med att meddela, att j ag under många år varit ordi n arie lwnst­ kritiker i L u n ds Dagblad samt skrivit en del konstkritiker även i andra tidninga1· och tidskrifter och att j a g än n u då och då utövar sådan kritik samt att j a g t. o. m . h a r e n monografi över B . Nordenb erg i d e t närmaste färdig a t t utgivas, i vilken kommer att ingå ett betydligt antal redan kl icherade avbildn ingar av d et b i l d ma ­ t er ial , över vars skingrande överintendenten blivit s å dj u p t uppsl,akad. J a g k a n vidare upplysa o m att jag i i r direktör för sydsvenska konstindustrilotteriet och före­ ståndare för J(onstslöj clanstalten, i n stitutioner som b å d a sortera u n d e r Kulturhisto­ riska föreningen för södra Sverige, - Dch ändock anser j ag, att han icl'e h a r någonting att såsom inspektor göra p å >> Kulturem > . Och varför? »Jag är förtvivlad» - för att begagna en av h e r r Gauffins älskade fraser - att behöva än n u en gång utveckla skillnaden mellan ett lmlturhistoriskt­ o c h ett konstmuseum, men det tyckes vara nödvändigt. - Bildkonst är kultur, m e n k u ltm· behöver i c k e vara b i ldkonst. Oc h ett kulturhistorisk t museum b l i r icl'e ett konstmuseum, därför att däri ingår b l a n d många a n d ra begrepp även begreppet Jwnst och därtill många konster, för vilka icke ens överintendenten Gauffin torde vilja öppna Nationalmuseum, såsom t. ex. tonkonsten, hoktryckarelwnsten , vapen­ konsten, läkekonsten, för att icke tala om kol>konsten. Och vad säger överintendenten om den primitiva konsten hos urfolken eller de n enkla folkkonsten hos vår allmoge ? Vill han bereda plats p å sina väggar för småländska och halländska vägghonader v i d sidan av Roslin o ch Bre d a och i sin a skåp för flintredskap och stenålderns snörkeramik vid siclan av H aupt och K ä n d ler? Naturligtvis icke, ty därigenom förändrade h a n sitt m u seum från ett konstmuseum till ett kulturhistoriskt museum i likhet med Statens historiska m useum, Nordiska m u seet och Kulhu·hi storiska m u seet. Alltså för att tillämpa, vad jag här sagt kan en allsidigt utvecklad kul turhisto­ ri),er mycket väl sättas till inspektor över ett konstmuseum men en konsthistoriker svårligen öve1· ett kulturhistoriskt. Det är också p å d en grund j ag i m itt program för kulturm i n nesvarden fö1·eslagit att åt riksantikvarien, hos vilken man måste förutsätta e n allsidig lwnst- oc h lmlturhistorisk utbildning, överlämnas inspektoratet över alla stats- och statsunderstödda kulturmuseer i riket således även över Natio­ na l mu seet, och p å samma grund är det, som jag finner, att den som endast har under s in vård e n liten o m ocl{så mycket viktig del av kulturhistorien, elen rent lwnstnärliga, icke är lämpad att i n spektera ett museum, i v ilket d et icke fin n es någon art- utan endast en gradskillnad mellan högre och lägre, mellan teknik, pri­ m itiv och utvecklad konst. Men jag vill samtidigt erinra o m att varken j ag eller

84 n Kultueensn styeelse i övrigt f i n n e r det lämpligt att ens åt riksantikvarien överlåta en sådan inspektion, så länge han ännu står såsom chef för ett annat m useum, såvida icke inspektionen göres strängt formell. - H uru mycket m i n d re då å t national­ museichefen ! S e d a n överintendenten sålunda bevisat, att han redan på grund av sin ställ n i n g ä r rätter man a t t inspe ktera » Kulturen » , övergår h a n till bevisen för denna i n spek­ tions nödvändighet. Dels göe han d et av medkänsl a för den ensamme m annen, >>den s o m är sig sj älv nog », och som d ärför väl behöver k o mma i kontakt med och läea av sina kolleger, i all synnerhet a v sin peesumtive inspektor. N u förhåller det sig emellertid så, att Kulturhistoeiska museet - d et m å förlåtas m_ig, att j a g i detta fall identifierar m ig med institutionen - mer ä n något annat svenskt museum sökt uppehålla förbindelser med andra museee, j ust därför att v i anse oss så litet sj älv· tilleäcldiga, att vi ständigt känna behov av att lära hos a n d ra . .Jag vill icl;e precis siiga, att vi haft mycket att lära av det överlägsna sätt, p å vilket alla stockholms­ museer skötas, men väl av det utmärkta forskningsmaterial d e i n nehålla. Jag har fördenskull såsom N ationalmuseets och övriga Stockholms·museernas tj änstemän nogsamt känna varit e n trägen besökare och forskare i deeas Sl].mlingae liksom i de tlesta skandinaviska och eueopeiska museee a v någon betydelse. O m detta skall kallas att vara sig sj älv nog, vet j ag icke vad t. ex. öveeintenclenten Gauffin skall säga o m sig sj älv, åtmin stone i föehållancl e till Kultuehistoeiska museet i Lund, där han oaktat sin egen skap a v skåning och presumtiv inspektor, såv i tt jag vet, icke låtit se sig p å åtminstone tio år, ej ens n äe han var nere i Lu n d förliden vår för a tt föredraga sin P. M. för styeels ens dåvarande ordförande. Men även o m man bortsåge från det av styrelsen hävdade rent p rincipiella h i n d ret för nationalmuseichefens inspektorat byggt dels på aetskillnaclen mellan Kultuehistoeiska museet och Nationalmuseet, dels p å det n ö dvändiga kravet p å full opaetiskhet och enhetlighet i ett insp ektorat med en feån enskilda museiintressen frigjord utövare, torde ännu ett starkt vägande skäl mot nationalmuseichefc n s lämp­ lighet som inspektor k u n n a anföras. Bestämda krav måste ställas p å verklig per· sonlig kompelens hos museii nspektören, om hans ins pektion - såsom väl i första hand borde vara dess ändamål - skall bliva till gagn och stöd för de institutioner, h a n skulle s ättas att övervaka : sakkunskap och erfarenhet. D el s får m a n icke offra penningae i onöd aiJ, såom när Nationalmuseet för några år sedan till de t meningslöst svindlande pl'iset av 7 2,000: - kr. inköpte ett Leibl­ porträtt, dels och ännu m i n d re kasta d e m i h avet, såsom nyligen skedde vid för· värvandel av den falska arkaistiska Choren för l R,OOO: -- kr., och så som det höll p'å att gå med d en falska }) D a vi d » , dels måste man ha en någorlunda vaken blick, innan det blir för sent, för vad som av verkligen oskattbart värde kan förvärvas för intet eller rimligt pris, exempelvis den nu ur landet för alltid vikne A l b recht D iirerbilden. Att handlingar eller underlåtenheter sådana som dessa skola i hög grad u n der­ gräva N ationa l m usei anseende och under a l l a förh å l l an den låta dess krävda i n spek· tionsrätt stå såsom icke blott onyttig utan rent av farl ig ä r sj älvklart. De ropa i stället på skärpt konti·oll och inspektion över j ust detta museum och dess överin­ tendent. Grundfelet ligger i el en centralmuseala sj älvtillräckligheten - l>al ucere sig selu nok» - s om gör sig bred i denna institution, m e n som v ä l k a n förid a ras ur den brist på levan de kontakt med det väldiga m useala arbete, som nu utföres i Intet vore fördenskull mera önskvä1·t än att åt Nationalmusei tj änste· hela världen. m ä n , såväl som åt museimännen i allmänhet, tillfälle bereddes till ingående museala studier u t anför våra egna gränser och naturligtvis även i no m d esa mma, där n [tgot finnes att lära.

Men j ag måste gå vidare till d e överträdelse- och u n derlåtenhetssynder, j ag låtit k o m m a mig till del och som det lyckats överintendenten Gauffin efter ett ivrigt och helt säkert mödosamt, o m också icke resultatrikt eller särskilt kollegialt, arbete uppspåra och v i l k a nu ropa p å rättelse och inspektion . Så skall j ag t. ex. hava nekat att ställa vårt N ord enbergs-material till förfogande för ett arbete, »Svenska folklivsbilder>l, som utgivits av Nordiska museet. Jag mit erkänna, att j ag gärna simlie för ett arbete som detta öppnat våra skizzböcker, o m

85 nå go n anh ål l an i d en riktn i n ge n ställts till oss ; så har e m ellertid i c k e s k et t . D et enda, varo m v i ombetts i samban d med det i frågavarande arbetet, var att meddela, huruvida m ålaren A n d ers Montan ännu levd e och i så fall va1· eller ifall h a n var död, n äl' dödsfallet inträffat - fl'ågor som vi naturligtvis besvarade. Vidare skall intendenten för H älsingborgs museum hava beklagat sig över, att j ag nekat att ställa våra Pålsjö-faj anser till förfoga n d e för en skrift över n ä m n d a fabrik, s o m utgått från m u seet. D e t är såtillvida sant, s o m j a g enligt vetenskaplig kutym neka t i cke att låta studera men väl att avbilda detta material, som j ag sam­ m a nbragt från e n fabrik, vars bortglömda existens j ag sj ä lv återuppdagat, aridvalt utforskat och som jag höll p å att l i tterärt behandla. Jag bör till ägga, att ifråga­ varande intendent i skrivelse till mig beklagat, att han kom m i t att dragas in i d e n Gaufl"inska aktionen på grund av d e n n a sak, som ha n ick e tillskrev n;tgon betyd else. Så k o m m er jag till fa llet H umbla, som vid ett par besök på )) ]{ ulture n ll stude­ ra de m useets s k i zzböcker av K ili an Zoll och önskade reproducera några av sldzzern a för ett arbete öve•· n ä m n d a målare. Vid intet av tillfällena befann jag mig i L u n d . N ;tgot medgivande kun d e h a n således i c ke d å erhålla. A v h a n s chef, professor R o m ­ dahl, erhöll jag n å g o n tid senare en skrivelse med anhållan o m skizzböckernas u p p ­ s ä n d a n d e till Göteborg i och för reproduktion, en anhållan som jag i c ke a n s å g m i g k u nna b i falla, då d e t rörde föremål, som d e l s hörde t i l l v å r t utstäl l n i n gsmaterial dels voro a v så subtil och ömtålig besk a ffenhet. att j ag i c ke vågade utläm n a dem. Däremot skulle j a g ingalunda neka, om en hemställan därom gjordes, att sj älv s�i s o m j ag i sådana fall brukar p å m usee.t fotografera och sål u n d a tillhandahålla skizzerna. Vad beträffar deras a v herr H u mbia och överintendenten överklagade m i ssvård kan jag trösta överintendenten med att d e befi n n a sig i ett glassldp, i ett fullständigt fuktfritt om också oeldat rum, n ämli gen museets m innessal, i vil ken även .. de Ilesta a v museets övriga rena kon stföremål rymmas. A n n u e n klagan har överintendenten lyckats framleta. Den rör · fotograferingen av en svensk kalenderld i n ga, varom föreståndaren för Livrustkammaren anhållit, en anh:1 llan varpå han i c ke bekommit något svar. Nu förhåller sig saken så, att ifrågavarande klinga för tio år sedan j ämte ett annat vapen av museet utlånades till Livrus tkamm aren i och för en vapenutställning, som hölls i samhand med de11 vapenhistoriska lwngressen i StocldJO i m . Värjan skulle återsändas efter en månad -- men det d röj d e ett helt år, innan v i och d å först efter upprepade m un tliga och skriftliga påmi nnelser återfingo detta u n i l1a Yapen, som e nl igt vad friherre Cederström förut o c h senast vid vårt samman träilande i höstas ånyo u pplyste, blivit fotograferad redan under sin långa stockholms- sej o u r. Mot vilket håll berättigade klagomål i detta fall borde riktas, tord e j ag knappast behöva påpek a . Slutligen låter överintendenten påskina, a t t han också sj ä l v s k u l l e k u n n a anföra d i rekta klagomål mot ll Kulturen JJ och 1\ arl i n . Men han sta n n a r vid d e n n a antydan förmodligen för att med elen h ä n synsfullhet, som iir honom egen och som han i s i n p. m. intygat, icke vill lägga ytterligare sten på hönl a . Me n j ag skulle kanske sj äl v kun n a s t å h o n o m ti ll tj änst med a t t lyfta på slöj a n över detta fall. Sommaren l U 2 1 anordnade Nationalmuseum ge n o m dåvarande i n ­ tendenten Gauffin e n utställning av svensk 1 7 00-talskonst i Köp enham n . Fö r d en n a utstäl l n i n g begärde han ocl1så att få lån a e n i gustavianska k a b i nettet p å K ultur­ historiska m u seet hänga n d e tavla av Masreliez. Då hemställan d ärom lwm u n der somm aren med mycket kort varsel, var det mi g omöjligt att fra mliigga densa m m a p å ett styrelsemöte, såsom j ag eljest alltid, trots mi n a v överintendenten dolm m en ­ terade despotism, plägar gara. M e n , för a t t v a r a s å säker s o m miijligt, reste jag sj iilv öve1· m e d tavlan till Köpenhamn s a m t i n skärpte diirvid, att den efter utställ ningens slut strax skulle utlämnas samt, att jag sj älv skulle avhiimta densamma. N ä r j ag infann mig i detta syfte, erfor jag, att tavlan e m e llertid redan var inpackad till­ s a m m a n s med a n n at n a ti on a lmuseigods, vadan den· alltså i alla fall först m åste taga omvägen till h u v u d staden . Då ä n n u eller några månader ingenting hördes av, sän d e j a g en skrift l i g på­ m i nne ls e, och rlft detta icke hjälpte, gj orde j ag min pel'son liga uppvaktning p å Na­ tionalmuseet, m en fick då det överraskande svaret, att ma n icke visste, var tavlan fa nns, och und rarle o m d en icke i alla fall utlii m n ats i Köpenh a m n . M a n skulle emellertid göra noggranna un d e1·sökningar. Sedan ytterligare n ågon tid förlu p it

u ta n a t t något avhördes, avgick en ny skriftlig påmin nelse den 28 febr. 1 9 22, u ta n svar. Efter e n m å n a d gj orde j ag en n y p å m i n nelse och erhöll d å iintligen svar från i n te n d e n ten Gauffin, i vilken han sköt skulden på intendenten Strömbom m e n yovacle a t t göra nya efterforskn i ngar. N ä r ytterligare fyra månader efler d e t t a svar förgå t t under fru ktlöst väntande - jag hade uneler tiden ännu en gång personligen p å N a t i o n a l m useet gj ort mig påmint - fann jag mi g den 22 aug. föra nlåten a tt till herr G aufl"ln avlåta ett brev av följ a n d e lydelse : ))Jag vill ej hiir an vän d a några starka ord . ,lag liimnar [l t Dig sj älv att värdesätta ett fall sådant som ditt handlande i M asreliez-fr[lgan. H ur i l l a saken kommer att gå ut över m i g, som utan styrelsens före­ gående beslut i frågan på god tro u tl ii m n a t tavlan, lum Du k a n ske föreställa dig. Jag hoppas a t t icke bl iva tvingad a t t gripa t ill andra mått och steg före d en 15 sept.>> N u tog det skruv. Ny razzia anställdes och så påträffades tavlan, såsom d:r G a u ffin skriver, i n lagd och emballerad samt försedd med Karlins n a m n påskrift i ett skåp, varpå d e n alltså hemsändes . för att äntl igen efter mer ä n ett års bortO\·aro å tertaga s i n forna plats på väggen i d e t gustavianska kabinettet. Jag skulle nat urligtvis icke röj t denna N ationalmusei hemlighet lika l i tet som Linust kam marens värjh istoria, om j a g icke tvingats därtill , ty sedan tavlan och värjan äntl igen återkom m i t, var för mi g saken utagerad. M en som ma n ropar i sl;ogen, får man svar, och någon större merit för ett insp ektorat torde icke i\bsrcliez­ saken i n n ebiira för överin tend e n ten G a u lTi n .

Ö veri n te nde nte n und erstryker s i n fra mställn ing av )) Kul turens)) p å sträng in­ spektion rop ande vanskötsel med följ an de personliga tillägg : >> i\ l i n erfarenhet iir, att >>Kulturens)) samlingar i realiteten tack vare styresm a n n en s despotiska makt­ ställning äro m i n d re t i l lgiingliga än d e flesta priva tsamlingar i riket» . Såsom en konkl usion av detta uttalande skall naturligtvis framgå, att dess til lgänglighet j äm­ förd med a n d ra m useers i riket stiiller sig ii n n u beklagligare. Mot detta oförsynta, s:m n i n gslösa påstående vill j ag ställa d et faktum, som k a n i n h å m t a s av v å r a å rsberättelse r : att Kultuhistoriska m u s e e t hålles ö p p e t för besök och studier alla dagar o m året u t o m lån gfredagen och j uldagen flera timmar än något an nat m useum i Norden , a t t det dessutom för forskare öppnar icke blott sina portar utan s ina skåp och monter även u n der d e tider, som det iir stängt för all­ m ånheten . Att j a g ge nomfört d e n n a tiimligen enastående praxis beror icke m i n s t på d e ledsamma tidsödande erfarenheter j ag gjort p å m i n a studieresor såväl h å r h emma som u tomlands särs ki l t i Fran kri ke och Italien. Det bättre förh å l l an d e och det er­ kän nansvärda til lmötesgående jag funnit i det enligt överintendenten mu sealt efter­ blivna Tys k land samt i Span i en och framför allt i Ungern, vill j ag hänned tacksamt erl(iin n a . J a g skulle v i d are k u n n a till ägga, a t t vi p å ett, s å s o m j ag tror, g a n s k a osed­ vanligt liberalt sätt stå våra kol leger samt forskare tillhanda med kostnad sfria av­ b i ld ningar u t· museets samlingar l i ksom att vi såsom redan framgått av Masreliez­ sakcn och ))vapenhistorien )) , fa stän ingalunda a l l t i d riskfritt, villig t ställa våra samli ngar till föl"foga n d e för a v a n d ra m useer anordn a d e utställningar. l gengäld hava v i ft·ån !lera a v dessa rön t samma ti llmötesgåend e dock icke från huvudstads­ m useerna, av vilka v i f. ö., om jag u n d a n tager Etnografiska museet och L ivrust­ lwm maren, varl(en begärt eller mottagit några tj änster. Det har dessutom legat oss syn nerl i gen o m hj ärtat att i den m å n v i lwnnat iiven på a n n a t sätt u t a n att därmed skada vår egen i n s t itution m usealt b i sb"t an dra ; och j ag h a r haft den tillfredsställelsen a t t kunna göra d etta iiven gentemot Nationalm useet, såsom när j ag, för att endast n ä m n a några exempel, förhj älpte d etta till förvärv av ett p a r sällsynta i museet icke förut representerade fajanser från Königsberg och Bryssel eller med detsa m m a delade d e n av m i g inköpta enaståen d e Forrerska samlingen a v fl iskeramile Att Kulturhistoriska museet med si n otillräckliga och illa avlönade personal i c k e kan utföra d e t ,·etenskapligt litteriira arbete o c h d e n popularisering av museet, j ag skulle önska och som vi för några tt r sedan utvidgade med utgivandet av lid skriften

87 » K ulturhistoriska meddel an d e n » är d e t m i n sorgliga plikt att crkii n n a . M e n vi hava även i detta fall dock sträckt oss långt utövet· vad som a v oss kunde fordras, vill<et b l . a. framgåt· d ärav, att j ag utan ersättn ing förlidet år fått förd ubbla m i n tj änst­ göring iiven beträffand e m i n föreläsn ingsverksamhet p å m useet, vilken steg till icke m indre ä n 46 föredrag för att i c ke tala om den inom ))Kulturen s )) verksamhets­ områd e fallande kostn ad sfria föreläsningsverl< samhet jag övat utan för museet. Det är såsom synes för att i någon liten mån råda bot för m i ssproportionerna m e l l a n arbetare och arbetsbörda, som styrelsen i år åter viint sig till regering och riksdag om ökat statsanslag till museet. Och om detta, såsom v i hoppas, beviljas samt efterfölj es av ökade an slag av landstinget och staelen Lund, så att den nöd­ v ä n el iga utökningen a v museipersonalen kan vinnas, hoppas j ag, att v i överinten­ dentens i n spektion förutan skola kunna prestera ett arbete förebild ligt även för högre ståe n d e institutioner än elen över vilken han sprider s in gl a n s . Jag vill hä rpå övergå till e len keramiska frågan, den närmast synliga a nled n i ngen till de n Ganffi nsk a aktionen. Det torde då först vara skäl att upptaga till belysande överintendentens påstående, att Nationalmuseet m ed sina 1 0 ,000 n ummer - varför j ust 1 0,000 ? - är elen rikaste kera m ik samling i Norden 1 . )) Sannerligen)), utropar överintendenten, ))det hade icke

varit orimligt, o m det geniemot sina mindre kvalificerade konkurrenter hade gjort anspråk p å så gott som absolut undfallenhet.)) Men det var j us t detta, som National­

museum gjorde åtminstone mot K u lturhistoriska museet. Till dessa m i n d re lwali­ ficerade k o nkurrenter räk n a r tydligen överintendenten i första hand det Kultur­ h i storiska museet att d ö m a av Nationalmuseets han db n d e mot oss. Att överinten­ dentens värdesättni n g i cke är o d isputabel torde han liitt kunna förvissa sig om genom att förhöra sig med d e världsexperter, som besökt båda museerna. Jag Y ill emellertid vil ligt med g i v a att såsom rent konstkeramisk samling intar N ationalm u­ seet första rummet. Men, och här framträder återigen väsensskillnaden mellan d c bå da m u se e rna - N ationalmuseet ett konstmuseum, Kulturhistoriska mu s eet j u st va d dess n a m n i n nebiir. · Kulturhistoriska museet räknar visserligen icke något j ä mn t tiotusental n u m m er, noga rälmat endast 7, 1 64, m e n i dessa 7 , 1 6 4 n um m er i ngår mer än det d u b b la an­ talet föremål frånräknat d e många tusen tal, som utgöra keramiska grävningsfy n d framför a l l t från vår arkeologiska verksamhet i L u n d . D e t är j u st p å grund av dessa l o k al a Lu nda(ynd, vilka Byta i en aldrig s i n ande ström från v i kingatiden till 1 8 00talets börj an, som den nordiska medeltids- och renässa nskerami ken erhållit en be­ lysning, vilken ej blott framhäver Lund såsom d e n förnämsta kera m i s k a härden i N orden från 900-talet till 1 5 00-talets inbrytande, utan dessutom, för att endast n ä m n a ett vetenskapligt fa ktum, fastslagit, att glasyrkeramikens första framträda n d e i Norelen får förläggas t i l l L u n d , d ä r vi k u n n a dokumentera d e s s tillvaro redan p å slutet a v 1 1 00-talet, me d e n verklig blomstringstid undet· 1 2 00-talct, alltså i n n a n den ä n n u v u n n it fast fot i Norra Tyskland l å n g t m i n dre någon annanstans i N�rclen . .Tag n ämner detta dels för att påpeka orsaken - d en t·ent lokala - till att Kulturhistoriska m u seet redan tidigt i n riktade sig p å att skapa en allsidig kultur­ historisl<, tek n i s k bild av keram ikens hela utveckling icke blott såsom konstkeramik utan i första hand såsom en huvudfaktor i hela k u l turlivet. S å växte efter hand våra keramiska s a m lingar långt utöver Sveriges och Nordens gränser och komma att o m fatta i l i ka hög grad arkeologi och etnografi som moder­ n are i n dustri och konstin d u stri. Med a n d ra ord - vårt m useum har i n riktat sig p å att lä mna e n fullständig världsbild av keramikens historia. Det är därför, oaktat d e många luckor och brister det n at u rligtvis ännu företer, det e n d a i Norden och ett av de få i världen, som erbj u der material för ett all­ sidigt keramiskt stud i u m från el en keramiska konstens yagga - j ag bet· överinten­ denten förl åta mig, att j ag här använder ordet konst - i Egypten mer än 4,000 år före Kristus till Rörstrancl-, Meissen- och Siwresfabrikerna in t i l l mitten av 1 800-talet. V i hava me d avsikt stannat här på grund av hela vårt kulturhistoriska program, som kräver ett visst tidsperspektiv för att icke blandas in i dagens strider. Jag vill här enelast an föra ett pat· exempel från ny !l re ticlen ägnade att belysa 1 Nationalmuseet räknar för övrigt inga 1 0,000 nummer - endast 8,345 föremål, för såv ida överintendenten Gauffins s i sta berättelse för 1 92 7 till I{. Mjt. är riktig.

88 s k i l l n aden på N a t ionalm useets och Kulturhistorislw museets keramiska samlande. Av Tysklands tJ·ettio kii n d a porslin sfabriker före 1 8 0 0 äro d e tjugoåtta represen­ terade p å Kul turh is torisl<a m useet. Av d e fyrtiofem fa briker, som i n t i l l samma t i d funnos i Frankrike - j ag följ er h i ir Ro get· Peyre ; G r a esse upptager endast trettionio ­ äro trettiotvå h är representerade av säkert d oku m e n terade alsteL Proportionen mellan faj ansfabrikerna iir u ngefät· densam m a . H urudant ä r förhållandet på Nationalm useet ? Jag kan naturligtvis icl;e upp­ giva några fullt exakta siffror, men så noga h a r j a g dock studerat detta m useu m att, om j ag tillräknar detsa m m a hälften av de s i ffror, som gälla för )) Ku lt u ren )) , tror j a g mig h a v a rälmat l i beralt. Li knande är dc b å d a museernas förhå llande t i l l kera m i ken i E n g l a n d , Spanien och I t a l i e n . F ö r att icke m i ssförstås v i l l jag ännu en g å n g upprepa, att denna v å r över­ lägsenhet icke sträcker sig t i l l d e n rent konstnärliga sidan och att m i n a ord således ingal un da i n n e b ii r a något klander eller förringande av Nationalm useisamlingarnas stora värcle såsom uttryck för detta museums karaktät· och ändamål. Tydligt är att för såväl N ationalmuseet som Kulturh i storiska museet den svenska keramiken blir skötebarnet - för Kulturhistorisl;a museet alltifrån keramil<ens fram­ trädande redan u nder stenåldern, för Nationalm useet från konstkeramikens upp­ blomstriug p å 1 7 00-talet. Att de n beklagliga försäl j ningen av Hörstrands-samlingen måste av båda mu­ seern a användas för k o m plettering är l ika tydligt som att man d ärvid måste räkna med e n stark konkurrens frå n a n d ra m useer, ant ikvitetshandlare och enskilda samlare. Det vat· också på d en gru n d jag, när j a g kom till Stocl;holm för att bevaka våra i n t ressen, uppsökte Nat ional museets avd elningschef, i n tendenten vVettergren, för a t t s ö k a med honom uppnå en rimlig överen skommelse. D et t a visade sig emellertid ogörligt, a l l de nstund han i intet f"a ll - jag vill i c ke tala o m Pålsjö-terri nen, som han redan då visste vara vikt för den a n d ra keramiska statssa mlingen i Stock­ h o l m , de n H allwylska, - ville avstå från något av d e rangstycken, K u lt urhistoriska m u seet hade förprickat icke en s den M ariebergs-faj a nsstake, som trots överinten­ den tens hestrid a n d e redan i en i det n ä rmaste identisk form - 2 c m . lägre - finnes i d e n H allwylska saml ingen eller Rörstrands-plattan m ed Israels bam eller den stora Rörstrands-urnan eller soppterrinen av porsl i n från M a rieberg för att endast n ä m n a några exempel. Faja nsstaken had e j ag noterat m i g t ill 3,500: - k r . , plattan och ele n. stora urnan till 3,000: - kr. vat·dera, porsl i n stetTinen till 1 ,200 : - k r. Vad ljusstaken bet räffar övet·skred j ag visserligen i berättigad h a rm över Nationalmusei halsstarrighet min notering m e d 400: - kr. Påtsjö-terrinen h a d e j ag noterat t i l l 3,000: - kr. , en s u m m a som j ag också ansåg mi g p ri n cipiellt böra bj u d a , fast d e n ingen betydelse h ade, då j ag visste, a t t slutstriden m e l l a n d en H a l lwylska samlingen och H elsingborgs m useum skulle föra d en upp till ett långt högre pris. H örstrands­ plattan och den utmärk la smördosan från Sölvesborg offrad e j ag också med svidande hj äl'la fiir d e u a n d ra l;era m iska statssamlingen i huvudstaden. Det bör f. ii. inga­ l u n d a förvånr• övel"intendcn tet1, att jag visade denna u n d fallenhet för d en H a l lwylska samlingen, d[t J{ulturhistoriska m useet i mån ga år och ej min st, n ä r det n u gä llde Rörs trands-auktionen haft en av si na varma ste vännet· och gynnare i grevi nnan von 1-l a llwyl. När det gällde d en stora Rörstrandsvasen, beträtTande vilken överintendenten dock svårligen torde kunna förneka, att det var icke blott m i n egen undfallenhet utan mitt i n i tiativ och min övertalning, som gjorde det möj l igt för stadshuset att för de t billiga priset a v 2 , 1 0 0 : - Iu·. förvärva densamma, kan h a n dock icke n ek a sig nöjet att servera följ a n d e elakhet : ))Det fastslogs med i n t resse, att K a rlin Y id auktionstillfället eri n rade sig att g öra detsa m m a )) ( d . v . s. a v st å från att ropa). I n n an jag går Yidare, vill jag i detta s a m m anhang lika vill igt som skyld igt er­ k ä nna m i tt m isstag beträfl'ande överintendenten GufTins besök på au ktionen, gru n d a t på, att j a g kke s å g hon om eller på an n at sätt erfor hans närvaro, d å han i c ke a ld ivt deltog i densamma. H a n s egen utsago i detta fa ll är naturl igtvis tillfyllest­ görande. Jag vill härmed övergå till det långa syndaregister, överintendenten lagt upp över dc ren t ekonom isl;a fö rluster, Nationalm useet l id i t genom min konkurrens. Jag lmn d e naturl igtvis lägga upp ett l i k a d a n t heträtTande Kulturhistoriska mu seets förluster beroende på stoc kholm s-museernas uppd rivande av våra inköpspriser.

89 Lyckligtvis var verkligheten icke l i k a grym som överintendentens fantasi. Från de 3 , 1 40: - kr. bortfalla först och främst d c överbj u d n a 2,000: - för Mal'ie bergs­ k i n esljusstaken ,' som Natio n a l m useet alldeles onöd igt t illägnade sig. Ä ven det mesta a v de övriga förlusterna kun d e Nationalmuseet och Noreliska museet besparat sig genom att liksom v i hålla upp att bj uda, när priset syntes föt· högt. Men även beträtTande dessa förmenade illojala överbud hat· överintendentens och i n tendenten \Vettergrens fa ntasi spelat all tfö r fri tt. l flera av fallen grepo andra a u ldionsd eltagare in i kam pen mellan d e s . k. centra l m useerna och Lundam useet till trots av intendenten Wettergrens högt lj udande tillkännagivande, att budet var Nation a l m useets. Och vad bett·äffar det stora antal uppräknade fa ll, där Noreliska m u seet och Nationalmuseet uppgåvo kampen el ler såsom överintendenten uttt·ycl;e r sig, nick e a n sett sig ku nna stå till svars för att gen om att överbj u d a förvärva föremålen för dessa m u seet·», har tydligen l i ksom i det förra fallet fantasien spelat vid siclan av de gjorda anteckningarna, såsom t. ex. när det gäller terrinen n : r 303, om vilken ö ,·eri ntenclentcn säger, att den av » Ku l turhistoriska museet d revs u p p till 950 kt·.» Att den icke - men i ka mpen om d e n n a pjäs deltog jag överhuvudtaget icke. h a mna de i Nati o n a l m useet utan hos en privatsamlare, torde således icke kunna läggas » Kulturen» till last. Den förbindelse Nationalmuseet enligt överintendentens påstående i klätt sig och o b rottsligt hållit och som gjorde, att » K ulture n » utan konkurrens Jmncle fön·ärva n : r 1 2 etc. - inalles uppräknas tj ugu n : r - har åtminstone för m i g hittills varit e n hemlighet. Men n är j ag ser p å d e tjugu n umm er, som uppräknas, bötjar j ag förstå N ationalm useets återhållsamhet. Några av d e m voro sådana som varken för » l<u lturen>l eller Nation almuseet had e någon betydelse och som j ng d ärför inköpte icke för vårt museum utan för ett par uppdragsgivares riikn ing, och vad t. ex. terrinen n:r 1 26 - vårt dyraste köp till l<r. 1 ,7 60: - - beträfl'ar, siw l i e det varit ä n n u oförsvarligare, än n ä t· det gäll d e kinesljustaken, o m Nationalmuseet tillägnat sig densam ma, då det förut ägde en liknande fast helare och bättre mitlnd . Det bör ihågkommas, att när det gäller d en gamla han d målade och delvis hand modellerade faj a nsen, det aldrig finnes tvenne fullt li ka föremål. För Sölvesborgs-terrinen n:r 4 7 4 , e t t ' av de fa ll i v i l k a Nationalmusei iidelmod lyste klarast fram, f i n g o vi beta l a d e t relativt höga priset av 1 ,000: ·- k r . Nationalmuseet h a d e i d e n n a stund kunnat få sin dygd belönad, då det för några dagar seelan sattes i tillfälle att på Bu lwwski­ auktionen den 7/s d . å. förvärva en l i kadan terrin för enelast 800: - kr. - men man lät även detta tillfälle förmodligen på grund a v ädelmod gå sig ur h ä ndern a . Ä n n u ett litet prov p å detta skulle j ag vilja a n föra. M a n avstod å t >l l\ulturen» porslinsfiguren n:r 427, en polack, som v i alltså tack vare Nationalm useets » o brotts­ Nu är ligt hållna förbindelse» kun d e förvärva för det billiga priset av 1 50: - kr. att märka, att polacken fan n s i tvenne exemplar och att det andra exe m p l a ret, som i c ke gick till mer ä n 1 2 0 : - Ju·., icke heliet· ft·estacle Nationalmuseum. Ä d e l modet kan alltså även i detta fall något reclucei·as. H ur man f. ö. j onglerar med sifft·or och uppgifter, belyses bäst därav, att m a n o m s a m m a s a k säger på d e t ena stället, a t t m a n på g r u n d a v a t t m a n obrottsligt v i l l e hålla, vad man före auktionen '>förbundit sig till förmån för Kulturhistoriska m useet» eller, då man u n eler aukt ionen såg, att ' föremålet åtråddes av Kulturhisto­ riska museet, avhöll sig från att ropa, säger man på annat ställe om samma föremål, n : ris 1 3 4, 1 :15 och 1 6 1 , att J{u ltut·histol'iska museet bj udit sådana sum mo r, att man >licke ansett sig kunna slå Ii/l svars för alt genom all överbjuda förvärva föremålen >l. Vilket ii r det riktiga, och vat· ligger ädelmodet? Det a n förda torde vara n og för att belysa detta lyckligtvis i svenska musei­ a n n aler enastående utslag a v kollegialt översitteri och försök att ekonomisl;t s k a d a e n kon kurrent, t y jag kan icke un derlåta att i d e t t a sammanhang n ä mn a, a t t ma n - icke överintendenten som jag icl<e rål<ade - ej en s d ro g sig för a t t på auk­ tionens andra dag hota med i n dragn i n g av våt·t statsa nslag - en hotelse, som j ag på de t mest eftertryckliga sätt tillbakavisade såsom en hart n ä r otänkbar i n fa mie. N ä r nu övel'intenclenten talat om, med hur u varsam h a n d h an i s i n skrivelse till Kungl. Maj : t och i sin promemoria tagit p å denna sak, får icke den presskam­ panj förglömmas, som inleddes mot oss medelst i n tervj uer, samfällda »bel'iktiganclen>l

90 från

våra motparter i Stockholm, vi l ket naturligtvis också tvingade mig a t t giva svar p å tal. Jag vill sluta m i n a kom mentarier till överi n tendenten Gauffins P. M. med alla dess personliga angrepp m o t mig och min skötsel av det Kulturh i s toriska museet m e d e n önslian, att vederbörande allvarligt ville taga i t u med att sopa ren t för egen dörr, innan de n ästa gång i s a m m a ärende gå t i l l grannens. S å länge jag har h a n d o m kvasten p å )) K ulturen)) , s k a l l j ag söka att, såsom jag h i ttills u n d e r snart 46 år gjort, hålla ren t för våra portar, att fylla våra plikter såsom trogna grannar, att med de begränsade medel och krafter v i äga till vårt förfoga n d e åstadko m m a d e t m e s t a och bästa möj liga för vetenskap o c h folkupplysn in g sa mt a t t i c k e utsätta oss för anmärkningar vare sig från egna eller statens revisorer för slöseri med offen tliga medel och vad s o m är l i k a i l l a belamrandet av museet m ed )) dyrbara)) falsarier. Ö verintendenten Gauffins klan der eller beröm kvittar mig lika. Vad Kulturhistoriska museet är o c h betyder får fortfarande vägas p å andra och pålitligare vågar än den, s o m svänger p å Biasiehol m en i Stockhol m . L u n d den l m aj 1 92 8 .

G. J:son J{arlin.

stridens epilog,

Sedan della s k rev s , har Rik sdagen h öj t Kul turhistoriska Fö re­ ni ngens a n s l a g t i l l 30,000 kr. I sin mo tivering fö r högre a n s l ag hii vdade s t a l sutskottet de ga m l a v i i k oren doek l ä m nan de å t Kun gl. i\faj : t att fa ststä l l a desa m m a . Detta blev också ri k sdngen s bes l u t. Den 8 j u n i föll Kunglig Maj : t s n vgöra nd e, det var av följ n nde l ydelse : {{ung!. Maj :t ställer omförmälda anslag t i ll förfogande av styrelsen för kultur­ historiska fören ingen för södra Sverige att m o t redovisningsskyldighet i n för riks­ räkenskapsverket användas e n l ig t riksdagens beslut och dessutom u n d er villkor att utav ledamöterna i styrelsen e n är av Kungl. M aj : t förordnad, att före ningen icke får utan Kungl. M aj :t s tillstånd föryttra något museets sam­ l i n gar t i llhörande föremål med undantag av dupletter, samt att e n förteckning p å under tiden l j ul i 1 928-30 j un i 1 92 9 gj orda n y förvärv före den l september 1 9 2 9 överlämnas t i ll ecklesiastikdepartementet.

A l l t så

�tatun quo.

Utgivna arbeten som av Föreningens ledamöter erhållas till nedsatt pris: SkAnsk textil konstslöjd av G. j:son Karlin. Kjöbenh. 1 886

28 s., kvart med 43 illustr. och l färgplansch,

. . . . . . . . . . . . . . . . . . ... ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...... ...... ..•

(2: -)

1 : 50

(6:

4: 50

Kulturhistoriska Meddelanden illustrerad kvartalsskrift,

1884-1900

12 häften (därav ett utgånget), Lund

• · · · • · · · · · · · · · · · · · · · · · •• · · •

...................

. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .

)

-

Kalturhistoriska Föreningens Arsberättelser Lund 1 884- 1 905; 1909-1927

..............

. ......... . . . . . . ......... a

-: 50 o. 1 : -

Fornminneslagstiftning och forn minnesvård i Sverige av G. j:son Karlin.

38 s. m. I l illustr. .

. . . . . .. . . . . . . . .

:

. . . . .. . . . . . . .

(1: -)

-: 50

Intryck från en resa i Tyskland och Belgien krigssommaren 1916 av G. j:son Karlin.

1916

24 s., kvart med l helsidesplansch, Lund

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .�. . . . . . . . . . . . .

(O: 75) -: 50

Meissen f belysning av friherre Curt v. Schweingels samUng av G . j:son Karlln. 68 s. med 48 illustr. och 20 helsidesplanscher, Lund 1 9 1 7

.......•....... ,.. ... ............... .................................

...

(5: -)

2: -

Kulturhistoriska Museet i Lund, en handbok för besök och självstudium av G. J:son Karlin

l och Il med tillsammans 352 s. med 1 6

helsidesplanscher och 280 illustrationer, Lu�d 1 9 1 8 . . . . . . . . . . . . .. . (10: - ) Detsamma på enklare papper utan planscher

.

. . ... .. . . . . .. . . . .

8: 2: 50

Kulturhistoriska Museets Östarp Dess natur, historia och ändamål av G. j :son Karlin. Kvart. 90

sid. med 29 illustrationer och 3 kartor

. . • . . • . • . . . . . . • . . . . . • .•. . • . . . . . • .

(5: -)

4: -

"Kulturens" vägvisare H istorik och vägvisare av G . j:son Karlin.

strationer, Lund 1 927

20 s. med 17 illu... ... ...

0: 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . _. . . . . .

Die Ornamentik der Ägyptischen Wollenwirkereien von M. Dimand.

OBS. !

Kvart. 76 s. 18 Tafeln. . . • . . . . . . . . . . . . . . • • . •

Häftad (7:

-

)

Bunden (10: -)

5: ..,.. 6: -

l ny serie utkomma

K U LT U R H I S T O R I S K A JV\ E D D E LA N D E N I LLUSTRERAD KVARTALSSKRIFT UTGIVEN AV

KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN genom G. J:SON KARLIN

FJÄRDE ARG. 1 929

(minst 10 ark i 4 häften) PRIS 5 KR. PR ÅRGÅNG E11dast 3 KB. t/Jzo medlem