............ '
.
.
.
.,
I
.
'
'
.KULT REN 0
'
EN ARSBOK
1940
KULTUREN EN
Å RSBOK TILL
MEDLEMMAH.NA AV K ULTU H. H ISTOH.ISK A FÖH.ENINGEN
FÖH
S(>DHA SVEH I GE
I
9 4
0
DENNA BOJ{ ÄH R ED IGEHAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 8,000 EXEMPLAH I GRA VYRMANER HOS HÅJ{Al\ 01-ILSSONS BOKTHYCKEHI l LUND.
l{LJ CI-IEEHNA 1\no Fl\ÅN A.-B. MALMO
GRAFISl{A ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUli:EN . STOCKHOLM .
LUND 1941
TAPETER AV GYLLENLÄDER
L
äderplastiken är en konst sannolikt av spanskt-moriskt ursprung, vars anor i Sverige gå mer än ett halvt årtusende tillbaka i tiden. Den i skrift tidigaste underrättelsen härom påträffar man i den lärde och flitige va.dstenamunken PEDER MÅNSSONs bok om »skinnberedning och 'Sätherwärcks konst'» från tiden omkring 1500. I ett kapitel med rubriken » Göra på skinnen damaska blommor» redogör h an ingående för det tekniska förfarandet vid läderplastik. Huvudredska pet är stocken med det utskurna mönstret, »rosor eller alskona prydelse ». Stockens storlek var enligt PEDER MÅNSSON en aln i fyrkant och av »twå twärfingers» tjocklek. Häröver lades det beredda skinnet och bearbetades med ett i en axel fastgjort redskap , som genom en tyngd kom att arbeta under starkt tryck på lädret. När skinnet gnidits över »ena reso», fuktades det med en våt svamp, varefter en slipning av lädret utfördes, som gav d etta en glatt yta. Med tiden utvecklades tekniken och har efter allt att döma varit mycket avancerad, då den under 1600-talet i stor utsträckning togs i bruk för tapettillverkning. På dessa liksom på finare läderarbeten för övrigt företogs efteråt en ciselering av ytan, varefter guld, silver och färger sattes på för hand. I barockens husinventarier äro dessa lädertapeter mycket vanliga till omväxling med flamska och ,,fransöske» tapeter samt tryckta tyg- eller stofftapeter. Med denna smak.period spelade de emellertid ut sin roll. De här avbildade fragmenten i guld och rika färger ge oss samtidigt en liten kulturhistorisk bild från tiden. I förgrunden se vi en jaktscen i slottets djurpark. Bortom denna ligger den egentliga prydnadsträdgården med vattensprutande tritoner i fontänen och blomsterparterren framför slottet i BERNINis stil med kakaduan på sin ring i pelargången. Till vänster ligger ett lusthus med vinspalje och en färggrann påfågel på taket.
W.K. 56
Parti av gyllenläde rslapet. K. M. 7977.
57