U LTU RE o
EN ARSBOK
193 9
KULTUREN EN
ARSBOK TILL
MEDLEMMAHNA AV K ULTUHHISTOHISKA FOH E N INGEN SODHA
FOH
SVEHIGE
I 9 3 9
DENNA BOK OCH
Al1 HEDIGEHAD A V SVEN T. 1\.JELLilEHG
THYCRT
I
EN UPPLAGA
AV
8,100 E XE M I'LAH
I
GHAVYHMANEH HOS 1-IA I\At\ OHLSSONS BOI\TJIYCJ\Ef\1 LUND.
l{LICI-IEEHNA
Ano FHAN A.-13. MALMO
GHAFISRA ANSTALT OCH PAPPEHET FHAN F!NilHUKEN, STOCIUIOLM.
LUND
1940
HIRSCHFANGARE
J
ak len icir ett av manniskans aldsta naringsf{mg, men den ar ocksa sedan gammalt ett noje och en sport for dem, som Hingals av dess tjusning.
Vi kanna val till, hur hogt medel
tidens kungar och riddare skattarle jakten med falk, och
lika valbekant ar den roll, ravjakterna spela for den hogre
engelska livet
societeten.
blev
jakten
Just
en
sasom
faktor
viktig
sarskilt
i
del
av
umganges
Tyskiand
med
dess
manga furstehov, och de yttre former, varunder den bedrevs vid
hoven,
kretsar.
blevo
normgivande
Betecknande var
den
aven vikt
for
mindre
man lade
vid
fornama det yttre
skenet - val i alla tider hetTar nimrodars svaga sida - och en vasentlig detalj i jakttillstallningen var darfor den stund, da
det
samlade
jaktsallskapet
under
tutande
i
jakthornen
paraclerade infOr beundrande damer och en skadelysten folk hop.
Det var
saledes
i cke
underligt,
om
de balde jagarna
ville se sa manhaftiga och granna ut som mojligt, och den lyx, som utvecklades i jagarutrustningen, var pa sina hall avsevard. I Tyskland, dar vildsvin och hjort var det oftast jagade stor viltet, horde till denna utrustning ett garnityr av hirschfangare, jaktkniv med bestick, vaskor, horn
111.
fi. delar.
Om denna sida av gangna liders liv minner den rad av h i r s c h f a n g a r e, som ingar i Kulturens vapensamling och som vi har skola agna nagra bilder. torde vara av tyskt ursprung.
Dess aUra fiesta exemplar
Samlingen visar vanlig medel
standard hos dessa vapen under 1600- och framforallt under 1700-talet, dit den till storre delen hor.
En hirschfangare ar
fran 1800-talet och tillverkad av Fr. Neeff & Sohne i Solingen. Hirschfangaren - benamningen ar direkt overtagen fran tyskan, dar Hirsch betyder hjort - ar ett sidogevar, som till fOregangare har det medeltida jaklsvardet, viiket i sin tur kan 147
Bild l.
Vildsvinsjakt p}t 1750-talct. ;\lannen t. h. anv iind e r en hirschfiingarc. D etalj av dct it sid . 2:-1 avbildade fajansfatct fri'tn Rii,·stmnd.
hiirledas ur germanernas urgamla korta och eneggadc sviird, den s. k. scramasaxen.
Hirschfiingaren anviindes for att ge ett
nedlagt elier fangal jaklbyte nadestoten.
Vid den farliga jak
ten pa vildsvin kunde den ocksa anvandas till forsvar mot ett aggressivt djur. 148
Bild
2.
Hirschfiingarc
fritn
halja och mathestick.
1600-
och
1700-talcn.
Den sista i t·aden med
!{. M. 1329-J., l :l310, 13309, 13il01 och 28984.
Klingan pa en hirschHi.ngare var annu vid 1600-talels bor jan i regel rak och lamligen lang, men under arhundradets Iopp minskas langden, sa att vapnet erhaller den karaktar av mellanting mellan varja och dolk, som det senare bibehallit, och samtidigt blir del alitmera vanligt med sabelbojda klingor, 149
Bild 3 och 4. Hirschfiingarefasten fran FHEI11111\ l:s tid. K. 11'1. 8036 och 13309.
s. k. p a n d u r e r.
I Kulturens samling lir antalet raka och an
talet bojda klingor ungeflir lika stort. Klingorna liro mesŁadeis dekm·erade med etsade monster, ofta liven med bilder av jligare elier viiłebrad - hjortar och vildsvin - och t.
o.
m.
slag forekomma ocksa.
hela jaktscener.
Inskrifter av skilda
En klinga har den pa ett vapen nagot
overraskande sentensen »Amor vincit omina ,,
(klirleken over
vinner alit), men den kanske uttrycker en av jligarens onsk ningar i likhet med den vanliga strofen >>Jagen und viel Fangen, Dar zu hab ich verlangen>>, elier, som den lir utformad pa en annan av Kulturens hirschflingare: >>Ein .Jliger hatt ali zeit Ver150
Bild 5 och 6.
Hirschfiingarcfiistcn av rokokoform.
J{. M. 13301 och 28984.
łangen Mitt wennig Mi.ihe Viel zu fangen».
Annars aro inskrif
terna av den alimanna sort, som man finner pa alla slag av blanka vapen.
Vi ha den fromma onskningen >>Soli deo gloria»
(.at Gud allena aran), den militara sentensen »In ter Anna Seilent Leges» (i krig tiga Iagarna) och den manande »Nec Temere Nec Timide» (Icke utan skal, icke heller fegt), som star till sammans med den kanske icke sallan valbehovliga uppma ningen »Courage avec l'esprib
(mod med omdome).
Pa en
klinga star de preussiska kungarnas devis NON SOLI CEDIT (ban viker icke ens for solen) och lVIE FECIT POTSDAM, viiket betyder, att den tillverkats i den jaktalskande Fredrik 151
Bild 7.
Etsningar pa hirschfiingaJ·cldingor, jaldhilder samt en »PANDUH».
1\. �1. I !J062, 2fiG83 och 28!J8+.
den stures bekanta stad.
Inskriften \Vli{A BHUK pa en klinga
anger, alt den ar av svensk tillverkning. Pa flera klingor forekomma m·den VIVAT PANDVH elier błott PANDVH., i r geJ tiłlsammans med biłden av en krigare av
tydligt
i.isteuropeiskt
utseende.
Pandur
var,
som
redan
namnts, en ben�imning pa den krokbujda hirschningareklingan, men VIVAT PANDVH tm·de bora uppfattas som en hyllning at de mycket beromda pandurerna, et t {u· 17 41 uppsatt slovenskt regemente av storviixta och dj�irva krigare, Lill stor del f. d. rovare.
P{t en klinga har panduren foljancle marlialiska under
skrifter: >>Ich halte graviinet rnarschier Schritt vor Schritt>>
-
>>Kom ich an meinen Feind so mach Ich Einen Schnitt». Faslena p�'i. de aldre hirschfangarna avvika knappast fran fastena pa samlida varjur, men under 1600-tałets łopp har man helt overg:'itt
tiłl sabełfasten,
karakleriserade av alt
kavelns
i:iverdel iir bojd fram{LI.
Parerst�'\.ng saknas sałłan, och hand
bygel ar icke ovanłig.
En detalj,
som salłan saknas p{t
de
yngre hirschfangarna, �ir den Iiłla nedatbojda parerplaten pa utsidan,
vars ulveckling ur de gamla varjfastenas parerring
val kan foljas pa museets hirschfangare. 1il2
Ett omtyckt material for kaveln har varit hjorthorn, men aven oxhorn har ofta kommit till anvandning.
Beslagen aro
pa enklare vapen av jarn, men sa snart det har stallts storre krav pa prydlighet har man anvant massing, forgylld elier for silvrad, elier annu i1dlare melaller, sasom i det veritabla present vapnet
bild
6, diir hela fasteŁ ar av silver.
Fasten av dessa
metaller aro i regel rikt utsirade med gjutna ornament och bilder,
i
Kulturens
regence och rokoko.
samling
framst
representerande
stilarna
Parerplaten, som erbjod den storsta ytan,
smyckas ofla av hela jaktscencr, dar hundar jaga hjortar elier slass med vildsvin, och aven anlikens
jaktgudomligheter aro
representerade: Apollo, som i lugn och frid spelar pa lyra for nagra vilda djur, och, pa ett annat vapen, Diana, som under skydd av en vaksam hund ligger och sover under ett trad. For ovrigt vimlar det av hjortar, vildsvin och jagare pa dessa fasten.
En sarskilt omtyckt fasletyp synes ha varit den, dar
kaveln ar utformad till en hjortfot sasom pa bild 5 och 6.
I hirschfangarbaljan fanns i regel pa yttersidan placerade slidor for bestick av kniv, gaffel elier andra verktyg.
Kulturen
ager endast ett fatal sadana baljor, men de aro alla forsedda med
beslick,
sasom
cxempelvis baljan bild 2, som har kniv
och gaffeL
R. Bql.
153