UL TUR o
EN ARSBOK
1935
KULTUREN EN
ARSBOK TILL
MEDLEMMARNA
AV
KULTURHISTORISKA FORE NINGEN SODRA
FOR
SVERIGE
I 9 3 5
DENNA BOK AR REDlGERAD AV SVEN T. OCI!
THYCKT
l
EN
UPPLAGA
AV
4,500
KJELLBERG
EXEMPLAR
l
GHAVYRMANEH IIOS IIAKAN Olli.SSONS BOKTRYCKEHI l
LUNO.
KLICIIEEHNA
GRAFISKA
ANSTALT
1\HO
FRAN
OCH
PAPPERET
FINBRUKEN,
LUNO
A.-B.
STOCKHOLM.
1935
MALMO FHAN
BRUNNAR OCH VATTENLEDNINGAR l LUND UNDER ÄLDRE TIDER Au RAGNAR BLOJl-!QVIST
Kulturens avdelning för Lundafynd i det gamla Lindforsska huset står en urholkad ekstam, som på grund av sina väldiga dimensioner aldrig förfelar att göra intryck på museibesökaren. Av en etikett erhålles upplysningen, att bjässen en gång tjänstgjort som skoning till en å tomten nr 2 i kvart. S:t Botulf påträffad brunn från äldre medeltiden. l museet står den såsom främste representant för en av Lunds äldsta brunnstyper. Vid de av Kulturen övervakade grävningarna i Lund har enligt vad som kan inhämtas av Kulturens Lundaarkeologiska arkiv under årens lopp fram till år 1935 påträffats 12 st. brunnar med skoning eller holk av en urholkad ekstam. De olika exemplaren förete givetvis betydande variationer i fråga om storlek och tillstå nd, men enhetligheten i gruppen är uppenbar. De sammanlagda uppgifterna från de exemplar, om vilka fyndförhållandena äro kända, utgöra ett fullt tillräckligt material för en god uppfattning om och en datering av typen. Den förnäm ste representanten, den redan nämnda » Botulfsbrunnen >> , är d en största och även d en vid påträffande! mest välbevarade. bild l. Höjden är 3 meter och diametern l meter. Den kom i dagen år l 931 vid grundgrävningen för 13otulfsgården vid Mårtenstorgels nordvästra hörn. Ekstammens övre mynning befann sig 270 cm un der markylan och ungefär 10 cm under kulturl agrens nedre gräns. Kring mynningen stodo 4 st. ganska klena, i nederändan spet-
I
173
sade pålar, c:a 6 X 6 cm i genomskärning, vilka tydligen utgjort hörnstolpar i en kvadratisk överbyggnad, som nå tt från holkens mynning upp till den marknivå som fanns p å pla tsen vid tiden för brunnens a nläggning. En r ekonstruktion av överbyggnaden i enJighet med den nedan behandlade brunnen bild 2 ger vid handen , att nämnda marknivå måste ha legat 230 a 240 cm. under d en nuvarande. Brunnen har alltså anlagts under en period, då kulturjorden över den fasta, på d enna plats blåa bottenleran hade en mäktighet av endast 20 a 30 cm. En relativt god fixering av denna Lidpunkt lä mna de överliggande kulturlagren, vilka upp till ungefär 90 cm under den nuvarande m arky tan utgjordes av den över hela Lunds centrum utbredda gyttjan, som efter vad de däri på olika pla tser gjorda fynden giva vid handen huvud sakligen avsatts under m ed eltidens m ellersta århundraden. Vi kunna härur draga de n slutsatsen , att Botulfsbrunnen anlagts och va rit i bruk under den lundensiska m edeltidens äldsta tredjed el, under 10001100-talen. Några lösa fynd anträffades ej då brunnen i samband m ed upptagandet tömdes ned till c:a 3 / 4 av djupet. Genom att köra en spade ned genom det lösa och dyartade innehå llet kunde man konstatera horisontellt liggande bräder nederst i bottnen. Förhållandena tilläto ej en n edgrävning till brädernas djup . Det är dock antagligt, att de i likhet med vad som kunnat iakttagas vid flera andra brunnar av skilda typer legat såsom något slags fundament till brunnsholken. I ekstammens väggar äro utborrade tvenne rader m ed ,./., tums genomgående h å l, förmodligen avsedda a tt släppa in vatten. Den ena raden silter 34 cm. nedanför m ynningen och den andra 44 cm. ovanför nederändan. En motsvarighet till Botulfsbrunnen om ock av mindre dimensioner anträffades i juli å r 1909 på tomten nr 17 i kvart. Gråbröder (Kloslergatan 10) 14 m eter väster om den mur, som avgränsade gråbrödraklostrets begravningsplats. Skoningen utgjordes här av en urholkad ekslam av 187 cm höjd och en diam. av 90-100 cm, bild 2. stammens överända befann sig 174
/11#1. ,{/l,f/1. .!1107#11'##l 1/ttfJ' if 111/ltJ!f#) lf//:1,/!
If#!. ff,l/7 V:I'!!UÖJ// #J' 17 t/11#1' 4JII/,Ii'tl!M !. 7!UJ71111
,(jf 15.167
1/lliliff,(f lit J%!/ {Jfffl.lf Il/H If lif'##llltJJICJI/Jf
1/!IJ!il! Of/Il/liT if Jj(.f/!l/12/,tpf.!J7.
Bild l. Brunn m ed skoning av urholkad ekstam. Kva rt. S:t Bo tulf n :r 2. Perspektivritning i skala 1:50. Bild 2. Brunn m ed skoning av urholkad ekstam. Kvart. Gr å bröder n:r 17. Perspektivritning i skala J : 50.
30 cm nedanför d e här 2 m mäktiga kulturlagrens nedre gräns. Vid stammens övre m ynning funnas rester av en kvadra tisk överbyggnad av pla nkor, stöttade av 4 st. pålar, således samma anordning, som tydligen funnits vid Botulfsbrunnen. Överbyggnaden n ådde endast 17 cm ovanför bottenleran, och man kan därav draga den slutsatsen, att brunnen anlagts då kulturlagren på platsen varit av ringa mäktighet, troligast under äldre medeltiden. Något samband m ed det intilliggande klostret kan brunnen ej ha haft, då d etta anlades först omkring å r 1238. Ett gott bevis för typens höga ålder lämnar den brunn, som anträffades i västra d elen av S:ta Marias stavkyrka (vid 175
grundgrävning 1911- 1912 på tomten nr 6 i kvart. Maria minor), placerad i stavkyrkans längdaxel och tro l. anlagd för att fylla stavkyrkans behov av vatten. Brunnsholkens diameter var 70-80 cm och väggtjockleken c:a 5 cm. Brunnen synes ha övergivits, då stavkyrkan raserades och ersattes m ed en stenkyrka, ty gravkistor av stenhällar ha senare lagts över densamma.' I fl era fall har i samband med upprensn ingen av brunnar av denna typ gjorts värdefulla fynd av betydelse för typens datering. 2 Här skall presenteras några av de viktigaste. Av tvenne vid grundgrävning år 1910 i hörnet av Svanegatan och Gyllenkroksgatan (kvart. Gyllenkrok nr l) påträffade urholkade ekstammar, blev den ena upprensad . Utbytet i fynd blev de i bild 3- 8 avbildade föremålen. Kanna11. bild 3, är av det äldsta i Lund förekommande rödbrända godset m ed en ställvis mycket ojämnt fluten glasyr, vars färg varierar mellan olivgrönt och brunt. Det bukiga live t är prytt m ed 5 st. sexuddiga stjärnor i manganbrunt De tta sla g av keramik torde i Lund ha förekommit huvudsakligen und er 1200-1300-talee Till samma tid bör trefotsgrytan, bild 4, hänföras. Svartgodskärlen, bild 5 o. 6, äro av den typ, för vilken Karlin infört benämningen »västeuropeisk » och vilken torde ha vunnit insteg här på 1200-talet. Isläggarna och dyrken representera föremålstyper, vilka ofta anträffas i Lunds äldsta kulturlager. På tomten nr l i kvart. Själabodarna påträffades vid grundgrävningen å r 1934 för Arbetsförmedlingens n ybygge icke mindre än tre brunnar av urholkade ekstamm ar, av vilka två lågo så pass Lra till att de kunde ren sas och undersökas. Den ena lämnade inga fynd , m en i den andra hittades en vacker och så gott som fullständigt h el kanna av glaserat ler gods från 1200-1300-talen, bild 10. Själva brunnen skilde sig från övriga exemplar av denna typ därigenom att skoningen var förfärdigad av tvenne urholkade ekstamm a r , den ena ställd ovanpå den a ndra, bild 9. Det är samma lösnin g av uppgiften som den, vilken åstadkommits i brunnar av ovanpå varandra ställda tunnor, varav i Lund påträffats åtminstone en 176
'B ild 3 och 4.
Kanna av rödbränt, glasera t le rgods. 1200- 1300-tale u. Trefotsgryta av rödbrä nt lergo ds, e j glase rad . H . t!) cm . K. M. 21 H!S. - Funna i brunn av urholkad eks tam. Kvart. Gyllenkro k n :r l.
R. 27, 5 cm. K . M. 2 1188. -
Bild 5 och 6. Tre fotsg ryta av sva rt gods. 1200- - 1300-tnlcn . 1-1. 12,s cm. F unna i - Nederd el av kärl av svartgods. H. 13 cm . K. M. 21188. samma brunn som bild 3 och ~. 1~
representant vid grundgrävningen för Sydbankens hus, kvart. Laurentius nr l. Ett värdefullt fynd av annat slag gjordes år 1903 vid undersökningen av en sedermera till Kulturen förd brunn (KM. 13.762) av en l meter hög urholkad ekstam å tomten nr 36 i kvart. Paradis (Bredgatan 4), vars botten låg 300 cm under markytan. På brunnens botten »funnos lerkärlsfragment, islägg, kam och yxa av äldre medeltidstyp samt ett flintspån », bild 12 o. 13. Dessutom hade i brunnen nedvräkts en del brandskadat byggnadsvirke av ek, varibland befann sig den i bild 11 avbildade kraftiga hörnstolpen från en byggnad, vars väggar synbarligen bestått av horisontellt liggande grova plankor i ett ramverk av stolpar, lejder och möjligen även syllar, således skiftesverk. Stolpen torde vara ett av de äldsta vittnesbörden om denna konstruktions användning vid husbyggnad på nordisk botlen. Av vad som här anförts vill d et synas som om brunnar m ed holk av urholkad ekstam uteslutande anlagts och använts under den äldre medeltiden. Man vill gärna som en betingelse för typen tänka sig förekomsten av en skog av kraftiga ekar i stadens närhet, ty svårighet att anskaffa ekstammar av lämpliga dimensioner skulle med all sannolikhet framtvingat ett allmännare bruk av brunnar av andra konstruktioner. En annan typ av brunnar, med holken timrad i skiftesverkskonstruktion, har sparsamt förekommit i Lund samtidigt med brunnarna av urholkad ekstam. Vid Kulturens lundaundersökningar synes denna brunnstyp endast ha på träffats. tvenne gånger: år 1905 å kvart. Galten nr 5 (Mår tenstorget 11) samt år 1910 å kvart. Kulturen nr 25 (boktryckare Håkan Ohlssons fastighet). I den förra, en väldig brunn, vars botten nåddes förs t 750 cm under det översta plankvarvet, hittades en stor hängkittel av brons, bild 14, vars typ kan spåras tillbaka till förhistorisk tid (jfr bild 30 ). Brunnens mynning befann sig 200 cm under markytan. En tredje skiftesverksbrunn undersöktes år 1934 av amanuensen vid Lunds universitets historiska museum fil. lic. Harald Olsson å platsen för 178
Bild 7 och 8. !släggar. L. 2l ,s oc h 20, 8 cm. K. M. 21188. L. l i cm. 1\.. M. 21188. Fyndplats se bild 3 och 4.
Nyckel.
boktornet vid universitetsbiblioteket, bild 15. P å brunnens botten, som var stensatt, hittades en liten urna av s. k. baltiskvendiskt svarlgods, dekor erad m ed en våglinje samt ristade ränder, daterbar till 1000- 1100-talen , bild 16. Det är tydligt, att urnan hamnat i brunnen då denna ännu stod öppen. Brunnen a nträffades på området för det gamla a llh elgon a klostret, Monasterium omnium sanctorum, grundlagt troligen före 1089. 4 Under den senare med eltiden blir i Lund en annan typ av timrade brunnar förhärsk a nde. Den p å träffas synnerligen ofta, intill å r 1935 ha ungefär 35 st. registrera ts i Kulturens Lundaarkiv. Konstruktionen är genomgående densnmma , m en alla ha icke varit lika vackert byggda och välbevarade som det exemplar, vilket å r 1913 anträffades vid grundgrävningen för Sydbankens byggnad på tomlen nr l i kvart. Laurenlius och 179
som här beskrives såsom representant för typen. Denna brunn , bild 18, är uppbyggd med 4 hörnstolpar, vilka stå på hörnen av en liggande botlenram av 4 st. stockar, i hörne n förenade m edelst huggning >> halvt i h alvt». stolparna gå ned i dessa hörn med en tapp. På stolparnas överända ligger en an111an ram av stockar, även de i hörnen hopfogade genom huggning >> halvt i halvt>>. Någon tapp till förankring av den övre ramen synes ej ha funnits i stolparnas överända. Brunnens väggar utgöras av utanför hörnstolparna liggande plankor, vilka hållas på sina platser enbart av den utanför packade jordens tryck. Hörnstolparna hindras alt pressas inåt av tvenne på olika höjd placerade varv av förreglingsstockar. Nedanför bottenvarvet fortsätter timringen ett kort stycke i ett smalare parti av likl 2 o artad konstruktion som överdelen m en med n edåt konverge.!/Ifl a rande hörnträn. Brunnens översta 1/1AIIi17 tY# l/Yl,If /,l{;f,t////JJI(JI'I/7. parti är byggt av horisontella Bild 9. Brunn. Skala l: 50. plankor, vilka i hörnen hopfogals B mylla A markyta genom sinkning. Det bör m åC gul bottenlera - D omrörd, hända anses som en senare tillgul lera E nybyggnadens källargo iv. sats , d els av den orsak ntt konstruktionen så väsentligt avvik er från huvuddelens, dels därför a tt det står sk ev t placerat i förhållande till denna samt slutligen därför att n ågm ulan för !t"J!J. /1:11'7. ..fhtl/tJ,M./#,1 N.l //tYA'# r!f/ 7f//'##/' ti,t//tl/N~/' /'//h/#,1/tl.f. ff.I'T/tJ,f 41t77 äi!l:t.
180
överbyggnaden och ovanpå brunnens huvuddel påträffade plankor synas utgöra rester av en äldre överbyggnad.5 I de brunnen omgiva nde 330 cm djupa kullurlagren låg p å e tt djup uv 160 cm under mark~· tan »den över hela platsen gående stensättningen , som bildar övergången till nyare tid >>, G och ungefär 10 cm under d enna låg en annan stenläggning. Brunnens överbyggnad nådde upp ungefär till d en övre stenläggningens nivå och har troligen haft samband 1ned denna. BrunBild 10. Kanna av rödbränt le rgods med nen hade anlagts omedel- ojämnt fluten brunaktig saltglasyr. 1200bart intill en äldre brunn 1300-talen H. 22, 3 cm. K. M. 37087. Funnen i brunnen bild 9. av samma typ , som därvid d elvis spolier ats. Såsom ovan sagts är d et en sällsynthet, att brunnar av denna typ anträffas så välbevarade som d en nyss b eskrivna. Ytterligare ett exempel kan anför as : en av d e tre timrade brunnar, som i sept. 1935 kommo i dagen vid grundgrävningen för biografbyggnaden å tomten nr 4 i kvart. Apotekaren . Ä ven i d enna brunn , bild 17, var d en ursprungliga överbyggnaden ersatt och möjligen utöka d , men d enna tillsats var utförd i samma konstruldion som den ursprungliga delen . Lösfynden i brunnen, bild 19, visade, att den igenfyllts på 1600talet, men lämn ade inga upplysningar om tidpunkten för den första anläggningen. 181
Oftast befinna sig brunnarna av denna typ vid friläggandel ungefär i det skick, som illustreras av brunnen bild 22, anträffad år 1934 på tomten nr 20 i kvart. S:t Thomas. Översta delen är bortruttnad. En datering av brunnstypen erhålles dels på grundval av iakttagelser rörande de olika brunnarnas läge i förhållande till daterbara kulturlager, dels genom granskning av de lösfynd, som gjorts i de fall , då brunnarna blivit upprensade och tömda på sitt innehåll. Resultatet blir, att typen haft en betydande livslängd. Till de äldsta exemplaren måste den ena av två till typen hörande brunnar på tomten nr l i kvart. Gyllenkrok hänföras. Lösfynden i denna utgjordes nämligen av 2 glaserade kannor av rödbränt lergods från medeltidens mitt, bild 23 och 24.' Till övergången mellan medeltid och nyare tid hör förmodligen den brunn, som i jan. 1931 påträffades vid grundgrävningen för Folkets hus' nybygge i hörnet av Kiliansgatan och Magle lilla kyrkogata {kvart. Maria magle nr 10). I denna hittades tennföremålen bild 20 och 21. Bägaren, som efter formen kan dateras till sengotisk tid, är 23 cm hög och ett av de intressantaste föremål Kulturen erhållit genom grundgrävningar i staden, där fynd av tennföremål äro ytterst sällsynta. Bägaren rymmer 1,aos liter, d. v. s. en halv kanna eller ett stop, och är genom tre invändigt placerade små nabbar avdelad i fyra lika rymder, motsvarande kvarter av ett stop. Sin största betydelse har emellertid detta fynd därigenom, att bägaren visar sig vara en ej färdiggjord produkt från en tenngjutares verkstad och sålunda det enda av grundgrävningarna i Lund lämnad e beviset för att tenngjutare arbetat i staden under äldre tider. En M a t h i a s K a n n e s t 0 b e r e omtalas 1465 och 1:168 såsom borgmästare i Lund ,8 och såvitt förf. har sig bekant är detta den ende tenngjutare i Lund, som finnes nämnd före 1600-talet. Skålen, en s. k. salser, 9 bär Niirnbergs stämpel av en form , som användes omkring år 1500 och ett stycke in på 1500-talet.' 0 Vad själva brunnen beträffar, så var dess läge i förhållande till omgivande jordlager sådant, att man har skäl 182
J'jf /J762. Öl:/!' J/1/,f.41' jl{jJJ'J7tl!// .41'///Ii# /1'1/7//JI/liJIII//. /1/IY#ä' /.t19tlJ l 111/#IY 1/f 1/!llfJ!flt? f///,1,/1 i7t?#!LIY !If .J6 l !'f'l/..11 !.4Mt?l./ 11/#t?
o._______~~__.__~.....J.so~-~~~;oo (;J! Bild 11.
Hörnstolpe till skiftesverkshus.
Skala l : 50.
.l.lfi/9JS K. M. 13762.
att antaga, att den igenfyllts redan tidigt under nyare tiden, troligen redan på 1500-talet. I fyllningsjorden i brunnen å kvarteret S :t Thomas nr 20, bild 22, hittades en mängd keramikskärvor, de yngsta från 1500-talet, då man alltså kan förmoda , att brunnen igenfyllts. Brunnen, som var timrad av ek-, furu- och bokvirke, upptogs och fördes till Kulturen . Det visade sig, att ekdelarna - hörnstolpar och förreglingsstockar - hämtats från en byggnad i korsvirk e, vilken således är det äldsta korsvirkeshus i Lund, varav rester bevarats till vår tid, bild 25. Det vackra stengodskruset å bild 26 är ett brunnsfynd från grundgrävningen år 1906 för brandförsäkringsinrättningarnas 183
nybyggnad i hörnet av St. Algalan och Tegnersplatsen (kvart. S:t Mikael nr 1). Kruset, vars höjd är 26 cm, är av nästan vitt gods och oglaserat. Fabrikationsorten ä r Siegburg vid Rhen , nära Köln. På livet är tre gånger avtryckt en och samma matris med de svenska Vasa kunga rnas vapen, och m ed stöd av d ettas utformning har G. J :son Karlin p åvisat, att kruset ej bör dateras senare än 1560-tale t. 11 Det m åste ha hamnat i brunnen, då d en ännu va r i bruk. Brunnen var en av de största som påträffats i Lund, bredden var icke mindre ä n 175 cm och djupet från det 150 cm under markytan liggande översta bevarade plankvarvet 550 cm. Vid grundgrävningen å r 1910 för Skand. kreditaktiebolagets nuv. byggnad å tomten nr 5 i kvart. Apotekaren anträffades tre timrade brunnar, av vilka den ena blev tömd och undersökt. G. J :son Karlin skriver därom : »Denna timrade brunn , som till ett djup av fem mtr sträckte sig under den andra p å 1600-talet gjorda stensättningen , vid hvilken tid den blifvit igenfylld, innehöll utom 334 st. djurben vägande 8 kilo och representerande alla våra vanliga husdjur, hufvudsakligen k eramiska fynd , hvilkas äldsta typer , liksom de öfriga ganska sparsamma äldre fynden , bestämde dess tillkomst till 1300taleh .12 Brunnen skulle alltså haft en livslängd av c:a 300 å r , vilket är lå ng tid för en träbrunn, vars över vattennivån belägna d elar säkerligen icke skulle motstå förruttn else under en så lång tidrymd. Lösfynd av den art, som p å träffades i brunnen, kunna väl tagas såsom ledning för bestämmande av tidpunk ten fö r brunnens igenfyllande, m en det torde kna ppast vara möjligt a tt därur draga n ågra slutsatser beträffande brunnen s ålder. Krukskärvor och sm å föremål från gamla kulturlager kunna ha hamnat i brunnen m ed fyllningsjorden. Vad m a n m ed visshet kan sägn om denna brunn torde vara , a tt den blivit igenfylld p å 1600-tale t. Skall m a n sedan göra n ågr a förmod a nden r ör a nde brunnen s livslängd , syn es det förf. rim ligast att ej Laga till m er än 100 å r. Denna uppfa ttning h ar stöd dels i Karlins anförda arbete i sektion sritningen sid. l O och texten sid. 12, dels däri att brunnen s övre del synba rligen
Bild 12 och 13. Yxa av järn. L. IG cm. - Kam av ben. L. 6,4 c m . l\. M. 13756. Funna i brunn av urh o lkad e kstam. Kvarteret Paradis nr 36.
llild 14.
Hä n gkittel av brons. Diam. 50 c m . 1\ . ~l. 15246. sk iftesverk st in1rnd brunn . Kvart eret Galten nr 5.
F unn en
ej behövt repa rer as. såsom skett t . ex. m ed den å gra nntomten på trä ffade brunnen. bild 17. I en brunn å tomlen nr ~ i kvart. S :t Botu lf (Bo lulfsgården) hittades vid grundgräv ningen å r 193 1 den å bild 30 a vbild ade bronskitteln. Genombry tningen a v jordlagren vid brunnens grävande kunde tydligt iakttagas i jordbanken över brunnen , bild 28, och utvisade. a tt d e nna anlagts under n yar e tid. Kitteln är av samma å lderdomliga typ som kitteln bild 14, men äger inga ka rakteristika som m edgiva en datering. Den beh över dock icke va ra äldre ä n brunnen . En lagning i kittelns botten , där en stor f~•rkanti g koppa r plå t blivit fastnita d för a tt täta ett h å l, a n giver , a lt den varit länge i bruk. Av de hittills omnämnda timrade brunna rna ka n elen ä ldsta ha a nlagts reda n vid m edeltidens mitt och d en y ngs ta har grävts ett gott stycke in på n yare tiden. T yp en s livslä n gd ha r således enligt d et f. n. förefintli ga m a terfa let varit c:a 400 å r. Della hindra r em elle rtid icke, a tt ensta ka exempla r kunna h a bibeh ållits i bruk lå n gt fra m i tiden . I en till typen h ör a nde brunn p å d en tomt, som upptages av T orna , Ba ra och H a rja gers härads sparba nk (kvart. Galten nr 17 ), utgjordes fy ndm a terialet av föremå l frå n 1800-Lalets milt. Till d enna tidpunkt har brunnen således stå tt öppen. Men den har under sista delen av sin tillva ro blivit moderniser a d . Där holken slutad e, 370 cm under överä nda n, a nträffades ett pumprör av en utborra d furustam , vilket fortsatte n edå t minst 2 m eter. I sitt slag ensamstående i Lund är den brunn, som i börja n a v sept. 1935 kom i dagen vid grundgr ävningen för biografbyggnaden å tomten nr 4 i kva rt. Apoteka r en . H ä r va r en ny, tidigar e i Lund okä nd k on struktion a n vänd, bild 29. Brunnsholken , va rs djup var 560 cm , var uppbyggd av liggande grova pla nkor, vilka i h örnen vor o hopfogad e genom s. k. sinkning. Virket var bok , utom i översta pla nkva rvet, som var av ck och till skillnad från de övriga s kada t a v r öta. Över holken fa nns en 75 cm h ög överbyggn ad a v 3 va rv furu stockar, vilka i h örnen förbundits med va rand m medelst huggning »halvt i h a lv t>>. samt överst ett van· genom förruttnelse 186
(}
l
2
4U/,/ IJI.IHii!T (J(# .//hiT h &Ull tJLfftl,f
Bild 15.
Brunn, timrad
s k ift esve rk. H clgo rulbackcn . Skala l : 50.
187
Bild l(i. Urna av svartgods H. 9,5 cm. Tillhör Lunds universitets historiska museum. Funnen i brunn en bild 15.
skadade ekstockar, vilka tidigare använts för annat ändamål att döma av däri befintliga förhuggningar. Samtliga plankor och stockar voro förenade med närmast underliggande medelst en mitt på smalsidan inbarrad lös tapp. Av vikt för brunnens bedömande är, att såväl det översta plankvarvet i själva holken som även det översta stockvarvet i överbyggnaden voro skadade av röta. Detta måste bero på , att d essa varv , båda gjorda av det motståndskraftigaste träslaget, lagts på nivåer , där brunnbyggarna räknat med stor förruttnelserisk. En träbrunn är ömtåligast just där elen når markytan. Man kan därför antaga , att brunnen från början endast omfattat den av plankor byggda delen, då markytan legat vid den av ekplankor lagda mynningen. Senare har brunnen påbyggts med de fyra stockvarven till en 75 cm högre upp b eliigen marknivå. Dessa båda marknivåer synas ha sammanfallit m ed tvenne olika stenläggn in gar, vilka med en nivåskillnad :w o0- -70 cm sträckte sig över större delen av grävningsplatscn . Av talrika lösfynd und er och mell an de b åda stenläggningarna framgick , att den undre lagts efte r 1500-talets milt och den övre troligen under 1600-talets förra hälft. 188
ltl#J. l'i%JY."//t?//J'/. 1/f /:t 4//J'/,(J /.11/#J' i /f,I,ILJ-'.
Ltlfl .tf/.1.11 /,ltY.//J'/ItY.f #.Il.
7/;//,1,/.tJ 1.11/f#'
llijlf,f,lf/,1' 1 20
~~..u: 1935.
Bild 17. Timrad brunn. P erspektivritning s kala l : 50.
Bild 18. Timrad brunn. Perspektivritning av författaren efter uppmätning a \· Pär Axel Olsson. Skala l : 50.
Bild 19. Kann a av fajans m ed te nnlock. Tunt, lju st go ds, glasyren rödbrun och småflammig. H . 19 cm. K. M. 37366. Funnen i brunnen bild 17 i h ö jd med skarven m ell a n äldre och yng r e delen.
Vid brunnens upprensning tillvaratogs ett b etyd a nde antal lösfynd , huvudsa kligen keramikskärvor , representerande föremålslyper frå n 1500-talets senare del till 1700-talets början, bild 27. P å avbildningen, bild 17 , a v en av brunnarna p å kvart. Apotekaren nr 4 äro på det översta stockva rvet m a rkerade 4 st. rektangulära h å l, e tt i vardera hörnet. Förmod ligen har här funnits en över marknivå n stående överbyggnad m ed hörnstolpar, vi lka m ed en i nederändan uthuggen tapp stå tt i d e nämnda hålen. Samma vittnesbörd om a tt brunnsk a r en gång funnits lämnad e e n timrad brunn, som anträffades vid d e av amanuensen Gotthard Gustafsson ledda utgrävningarna p å platsen för Domkapitelhuset. 13 Dessa äro em ellertid de enda fall , där fyndmaterialet lämnar någon antydan om förefintligheten av brunnskar. Härav kan man dock icke draga d en slut190
Bild 20 och 21. Bägare <W tenn. H. 23 c m . 1\.i\1. 35276 : a. Skål, •salser>, av tenn , med :\'iirnbergs s tä mpel, 1500-tale ts tidi ga r e hälft. Diam. 11,1 cm. K. M. 35275. - F unna i timrad brunn av sa mma typ som brunnarna bild 17, l R och 22. Kvarte ret Maria mag le n :r l O.
satsen, a tt brunnskar varit sällsynta, efter som de t ju ä r y tterst säll an brunnarna bevarats så hög t upp som till m yn ningen . Dessa om stä ndigheter förklara ocks::'i. varför vi så gott som ingenting vela om de uppford ringsa nord ningar , so m begagnats vid brunnarna. Ma n ka n förm oda. att den lå ng t in i sen tid vanliga stalpvinden - »bronnjongen », d. v. s. en i en stolpe upph ängd hävstå n g m ed tyngd i en a ä nda n . även förekommit i Lund. Vad som till nutid en skulle ha kunnat bevaras av eventuellt befintliga s tolpvindar vor e stolpens nederända. l tvenne fall - vid brunnen hild 17 sam t invid en brunn å tom ten nr 11 i kvart. M~· nte t - ha r o bserverats en på några meters 191
avstånd frå n brunne n ståend e kraftig s tolpä nda , som m ycket väl ka n h a tillhört en s tolpvind. Till d et som här sagts an gående brunnskar m å citeras en paragraf i Lunds rå dstugurättsprotokoll d en 3/a 1717: »Samptel. Borgerskapet som nu upkallat w a r förehöltz ... att en hwa r som uti sine gårdar hafwer brunn a r , som eij äro försedde m ed brunnka r dhem m ed öfwertäcke förse, till förekomma nd e a f olycka och fa rli gh et, wäll w e ta nd es a tt der n ågon sk ad a skie r, det då dhem så m ycket swå ra re fa lla Iärer som dhe nu fö rut å twa rnade äro ... >> Som vi ha sett, h a brunna r m ed timrad skonin g a nlagts ännu e tt gott stycke in på n yare tiden . Så sm å ningom få dessa brunnstyper vika för en a nn a n , som h a r skoningen lagd av sten och som med tide n blir den allmänt f örhä rsk a nde. Nestorn bland staelens stenhrunna r b efinn er sig i domk yr ka ns krypta . E nli gt Brunius ä r den troli gen samtida m ed byggn ad en (höga ltaret invigt 1123) .14 Den är b yggd i fyrka nt, m ed huggen sa nd sten från 6 fo ts djup till golvplanens höjd . Brunnska ret är förfärdigat a v Ad a m va nDtiren 1513- 1514 och beslå r av fy ra sandstensh älla r, prydda m ed reliefbild er och inskrifter och samm a nh ållna m ed järnkra mlor. Brunius omta la r , a tt brunnen trots sitt ringa djup a lltid har friskt och gott va tten , ä ven under h eta somra r, då flera a v stad ens gansk a djupa brunn a r uttorka . Anledningen härtill a nser Brunius va ra den , a tt >> en stentrumma hitleder va tten genom h elgo nbac ken , !wa rest man funnit en sådan h ela 15 fot under jordy ta n. Att denna va ttenlednin g är uråldrig inhämtas d era f, a tt m a n öfver d en funnit å nämnde la ndthöjd b enragel i stenkistor , som h ä r brukad es i förs ta christendomen. " Vid den ova n berörda grundgrä vningen å r 1934 fö r boktornet på H elgon a backen fr ilades en a v stenhä llar oc h tegel (forma t 27 X 13 X 8 cm ) byggd lednings trumma , gående i riktning väs tsydväs t. Den avbrö ts av univers itetsbibliotekets huvudbyggn ad . Sa mtid igt grävd es ett djupt sc ha kt fö r avloppslednin g frå n boktornet via biblioteksbygg nadens väs tra sid a n ed till Sandga ta ns m y nning vid Biskopshu sel. I d ett a sc ha k t sågs inge n fortsä ttnin g av de n 192
1/;/1/.U 1/1/#tf. JfE!/tJh' JftJ1 #tJI/
11/h'l .ff(l/1 H 1/ICJN/ #l PtJ.
r---------------#~ff~------------------,
\
\
\
I CJ11f#lf/4
\ \
j '----/
o
Bild 22. Timra d brunn. Skala 1: 50. J.!!f/l
l
p
.J /,({j{{/ J'/ai((JJ'//1 19Jir
nyssnämnda ledningstrumman, m en något söder om d en punkt, där dess riktningslinje träffade schaktet genomskar detta en av gyttja fylld fördjupning i bottenleran, som m a rkerade platsen för en i manna minne igenfylld damm. Antingen h ar ledningstrumman fört till denna damm eller också har trumma n förstörts h är då dammen grävdes. Det förra torde vara det mest lrolir,a. Däremot m åste förf. tillsvida re s tälla sig skeptisk gentemot antagandet, att en ledning redan under m ed eltiden fört valten från Helgonabacken till brunnen i kryptan. För det första m å observeras, a tt Brunius ick e nämner något om en för 13
193
ett sådant antagande synnerligen viktig detalj som till brunnen stötande tilloppsledning. För det andra har, för så vitt förf. har sig bekant, någon i riktning mot domkyrkan gående ledningstrumma icke anträffats vid grävningar å området m ellan kyrkan och Helgonabacken. Förf. har själv haft tillfälle att år 1932 följa en grävning för gasledning i Paradisgatans h ela längd m ed i detta avseende n egativt r esultat. Ledningstrummorna på Helgonahacken tord e snarare haft till uppgift att avvattna de t på källsprång rika området, måhända till någon av de bäckar, som i gammal tid runnit ned från denna höjd/1 eller kanske till stadens vallgrav. Dylika av stenhällar byggda dräneringsled ningar ha funnits på fl era h åll i staden, bl. a. påträffades vid schaktningsarbetena för viadukten vid Bantorge t år 1931 en , som kom norrifrå n och gick ned till Gas· verksgatans m ynning, där d en i äldre tider fortsatt till det dike, som längs sydvästra vallen gick ned till diket vid Malmövägen,16 bild 31. Förmodligen har den från början anlagts för avvattning av en sumpmark nordost om S:t Peters klosler s kyrka, ungehi r där nu plallformarna å järnvägsstationen ligga. På en karta från år 1667 öve r S :t Peters kloster är på denna plats utritad en damm. För att återkomma till brunnen i kryptan och dess jämna vattentillgång, så kan d enna även förklaras, om man antager att brunnen lagts på platsen för ett källsprå ng. Brunius b erättar vidare om brunnen i kryptan, att den »ullömmer sig genom södra sidoquadratens gafvelmur i ett underjordiskt afledningsrör, hvilket å ter utgrenar sig till flera brunnar n er i staden ». Det ä r snarare detta system, som bör betraktas som stadens äldsta vattenledning. Den anlades av Birger , ärkebiskop i Lund 1497- 1519, och i donationsbrevet till dennes gudstjänststiftelse i kryptkyrkan 17 finnes en utförlig beskrivning, vilken Brunius 18 refererar sålunda: »Från brunnen i norra sidoquadraten leddes två rännor midt igenom tvärhyggnadens sidogångar till en öppning å södra gafvelmuren. Från högaltaret i rundelen drogos två rännor midt igenom korets sidogångar till d en östra af de två förstberörda. Alla 194
Bild 2:1 och 2~. h:anna :tY riidhriint lergods m e d o livgrön glas~T. 1200- 1300-t alen. H. 23,,, en1. K. :'.·1. 2 1173. - Fra gmentarisk kann a a ,- riid hränl lergods m ed olivg r iin gla syr. 1300-ta lc t. H . 20,5 cm. K. ~1. 21 17:1. Funna i timrad brunn av samma typ som b runnarna bild 17, Ii! oc h 22. 1\ ,·nrtPrf'l Gy ll <'nk rok nr l .
dessa rännor, sum bPtäcktes m ed breda hällar, bestodo af huggen sandsten. Utanför öppningen å södra gafvelmuren vidtog en ränna , hvilk cn ledde till e n rund kringmurad brunn vid gamla skolstätta n nära k yr koristen och till en a nna n brunn dernedom. Sed a n fortgick samma ränna som både till botten. sidor och betäckning beslod af god gråsten, n edåt torggatan till andrn brunnar, Lunds borgare och Lund s stad, s~'isom det heter , till evig hjelp och ny tta. » Av ordalydelsen i Sanctuarium Birgeriantun framgå r. att vattenledningen fanns , då denna urkund sluevs å r 1519.' 0 Denna vattenledning har iakttagits av Brunius under de av honom ledda r estaureringsarbetena i krypta n. Senare har den påträffa ts vid från Lunds universitets historiska museum ledda grävningar söder om domkyrka n år 1914 och 1921 såsom en i västsydvästlig riktning gående sten trumma.20 Vid
Kulturens lundaundersökningar kan knappast mer än ett fynd med någorlunda sannolikhet sammanställas med ärkebiskop Birgers vattenledning. Det gjordes i april 1935 vid ledningsgrävning å stortorget ungefär 20 meter väster om Reginabiografen. Här påträffades en rund brunn med skoning lagd av gråsten, i vars norra sida utmynnade en av hallasten (kvartsit) lagd ledningstrumma. Från brunnen utgick i riktning ostsydost ett vattenledningsrör av furu. Det är att hoppas att genom framtida grävningsfynd större klarhet skall kunna vinnas om utsträckningen av ärkebiskop Birgers vattenledning. De uppgifter, som här lämnats, visa emellertid, att runda stenbyggda brunnar använts i densamma, och såvilt det framgår av det nuvarande arkeologiska och arkivaliska materialet torde detta vara första gången denna brunnstyp vinner insteg i Lund. Man känner sig frestad, att i detta sammanhang nämna den av ärkebiskop Birger för restaureringsarbetena i domkyrkan anlitade arkitekten Adam van Diiren, även om någon annan förbindelselänk än tidssamhörigheten ej kan anföras. Av ett annat vattenledningssystem , i vilket rör av utborrade furustammar leda till stora, runda stenbrunnar, har lämningar påträffats här och var i staden. Hören ha i regel en aktningsvärd längd - upp till 6 meter - och utborrningens diameter är c:a 7 cm. Anmärkningsvärt är att stammarna inte blivit kluvna, vilket i hög grad skulle underlättat genomborrningen. Rören hindras från att glida från varandra i sidled genom i skarvarna infällda korta rör av järn. Dessutom äro skarvarna tätade med mossa, bild 32. Brunnarnas utseende illustreras av bild 33. Den nedåt smalnande formen har funnits i de falL där grävningsanteckningarna lämna upplysning om brunnens sektion. Brunnarna gå ned på stort djup och ha själva varit vattenförande, rörledningarna ha således endast haft till uppgift att komplettera vattentillgången. Hur talrika fynden av ledningsrör lill denna valtenledning än varit, visar det sig dock, då man sammanställer materialet, att de icke varit tillräckligt många för att ge full klarhet an196
/.J(J6JJ.?..
?
C:SL..:o:.-_o_o_o_ _o_t?__._;.·_ _
[i].: Bild 25. Löshult från korsvirkeshus. Använt såsom förr eglingsstock i brunnen bild 22. K. M. 36884. Skala l: 20.
.:
··o
c:E~-----.L./_o-L./_
~ ) ~
__,)
gående systemets hela utsträckning. Vid den ovan berörda ledningsgrävningen söder om domkyrkan år 1914 iakttogs även ett trärör, liggand e i närh eten av stentrumman och med samma riktning som denna. Delta tyder på, att den del av systemet, som legat söder om domkyrkan , tillkommit såsom en modernisering och utvidgning av ärkebiskop Birgers vattenledning, förmodligen föranledd av att de gamla ledningstrummorna grott igen . Talrikast hava fynden av ledningsrör varit i kvarteren omkring stortorget, där de i regel haft riktning vinkelrätt mot torggatan. De sydligaste fynden äro gjorda i St. Södergatan utanför kvarteret Färgaren och i Råbygatans norra del. Terrängen i Lunds stad sluttar emellertid ganska kraftigt mot sydsydväst , varför man för de delar, som ligga nordnordost om domkyrkan måste förutsätta en annan eller andra centraler. Systemet syn es efter den första anläggningen ha komplet terats vid senare tillfällen , ett antagande som föranledes av det faktum , a tt ledningsrör påträffats ganska nära varandra men på mycket skilda nivåer. Så lågo av tvenne på Klostergatan år 1934 anträffade vattenledningsrör d et ena 120 cm och det andra 205 cm djupt, ehuru avståndet m ellan dem endast var 12 m eter. Det djupast liggande röret låg närmast domkyrkan . Det har icke lyckats förf. att finna n ågra skriftliga källor, som omtala när denna vattenledning första gången blivit an197
lagd, och det arkeologiska materialet medgiver ej någon snävare datering än ett stycke in på nyare tiden. 18 Till jämförelse kan nämnas, att Helsingör år 1577 lät anlägga en vattenledning av trärör, närmast på förs lag av kung Fredrik II, som år 1576 drog en vatte nledning till Kronborgs slott. Arbetet utfördes av särskilda vattenmiistare. För att vattenledningen skulle komma till stånd m edgav konunge n staden en del förmåner , bl. a. befrielse frå n en vid denn a tid ulskriven extraordinär skatt samt b efrielse frå n » Byskat>> i 20 år.'" Måhända ha omständigheterna varit liknande i Lund vid trävattenledni.nge ns tillkomst, m en det ligger närmare till hand s att se denna vattenledning såsom en successivt utförd omläggning och utvidgning av ärkebiskop Birgers ledning av stentrummor. Den relativt korta ledningen frå n domkyrkan och till stadens brunn på torget har troligen utförts såsom samfä llt före tag på stadens bekostnad , m edan ledningarna från d enna brunn till de olika gårdarna efterhand lagts på enskilda gårdäga res initia tiv och bekostn ad . Till kompl e ttering av den bild, de t a rkeo logiska materiale t ger av ä ldre tid ers nttlenförhå lland en i Lund lämna s tadens äldre arkivhand lin gar å La ndsa rkive t värdefulla upp g ifter. ~ Enligt stadsräkenskaperna betaltes d en 24 / 12 1688 10 daler silvermynt till borgare n La rs P åhlsson , som gjort stor omkostnad m ed rännornas griivande och förfärdi gande ifrå n Kratlt:s brunn och till staden s brunn på torget, vilka rännor varit rent förstoppade och förruttnad e. Härav framgår å tminstone varifrån d en del :J.Y system et, som h'\g söder om domkyrka n , fi ck sitt n ttten. Denna uppgift l; a n k omple tteras m ed en a nna n ur råds tu gurättsprotokollen elen 13/ 11 1721: >> Samtel. weclerbörand e som ä r boende söder om Domkyrkian och genom Rännorna fr~m Kraffts J.: yrkias brun h afwa s itt watten , andraga huru såsom de brunnar som äro wid H :r Professor en Papkes Gård här wid Algatan . äro så illa försedde, a tt all elen orenli ghet som sambins på Bänneslencn ned fl y ter i dhe sa mma . hwar af händer att wattnet som wijdarc derifrån genom Rännorna frå n Kra ffts b-rida kommer ned er till clhem blir fördärfwat. uto m 2
19R
Bi ld 26. J..:ru s, • sch n cll e • , a v sten gods. Sieghur g. H. 26 c m . K. M. 16(i47. Fu nn e t i limrad brunn H\' sa mm a typ so m br unn arna bi ld 17. 18 oc h 22. K,·art e re t S:t Mikael 11 :r
l.
13ild 27. Deta lj er av bälte av förgylld bron s m ed r eniissansornamL·n til, , i\ågo t mindre ä n nat. s torl e k. ]{ . M. 37297. Funnet på bot tn en a ,· bru nn en b il d 2\l.
i!l#t'. f%1!1 .JI/071/11 #il 714//,lt' Il!If# 1 vJ,lf/#!tffJfJ4!/,i~m JlfJINJliAIJ l !J
~~~~~~~~~~~~~ ~g
~=:::'·ve ('
o (
J.
o
'"'
Jlf!f! 5 '--~----~--~--~--~~--~-/}tJI l.lfl
Bild 28. Timrad brunn. Se ktion av omgiva nde jordlager. Skala l : 100. A-A grävningsområde ts viistgrä ns - B- B markyta 1931 - C- C n ybyggnadens kä lla rgo lv - a blå bottenlera - b svart gyttja m ed kulturr este r - c gråbrun gyttja me d kulturrester - d gul lera - e grå gy ttja l' tegelskärvor - g fyllning h mylla - i fyllning.
det att samma Brunnar icke blefwet r ensade sed a n å tskillige aass i dhe samma blefwet fundne förled en sommar». l\Ian begärde rättelse, och rätten förelade h yr esgästen i fastigheten. fru Stina Bering, att på ägarens, H :r pastoren Cervin i Jngelstad, bekostnad »straxt lå ta upprensa och m ed behöri g stensättning förvara desse brunnar så ·att ingen or enlighet der k a n n edfl yta ». Ar 1747 (Rådstugurättens inneliggande h a ndlin ga r ) omtalas vattenrännan >> Som löper frå n Krafts Kyrkas Killa och utaf hwilken alla wåra a ndra brunnar forneras med watn >> . Av ett ä r ende, som r efer eras i stad ens r ådstugurättsprotokoll den 2/o och 11 /o 1702, fra mgå r , hur man såg på äganderätten och underhållsskyldigheten beträffande vattenränn orna. Vid d et tillfälle, då >> dhe 12 Män » h ade samlats för a tt över lägga om staden s ska tter , omtaltes, att de vattenrä nnor, >> Som under Almä nna stoorgatan liggia för H :r Rådman Stumreus 200
LtiA!! /1{1/7 ,/N/T/,/.1'/,11 N .V..
11#/J,// .(11/f'f.
Bild 29. Timrad brunn. Perspektivritning i skala l : 50.
201
flil d 30. Hängkitt e l av b r ous. Dia m. ao c m . 1\ . i\L 35:369. Funnen i b runn e n bil d 28.
huu s » had e blivit bristfä lliga, så a tt vattnet trä n gd e u pp i gatan , till s tor ob ekvämli gh et för de resande. D et blev utrett, a tt >> Krigz Commissa riuS>> Rasmus Sörc nsson fö r 50 år seda n p å egen bek os tnad lå tit lägga lednin gen »Up ifrå n Nills Pers so n bergz brun ga ten neder igenom in i sa mm a gårdh som H :r P rofessor Ihre äger och beb oor ». Rådm a n Stum reus bebodde de t nu s. k. »Stä k el» , Nils Persson Ber g bodde på gamla numret 211 , h örntom ten söder om Kattesu nd , m en ägde och uthyr de 1685- 1694 även ga ml a numret 109 och 111 n orra delen , vid gn mla skols tä tta n, och pro fessor T h omas l h re ägde n orra d elen av gaml a numret 126, nu Stora Söder gn ta n 1 5.~ Dc 12 m ä nn en gåvo d e t utlåta ndet, >> a tt alla watn r e nncr som ofwa nföre Stadzens p ubliqu e Brundh till liggia, och w atn d er uthi gif:a tillkomma . när dhe bröstfä lli ge blif :a, a nsas och r ep a re ras a f St adzen s p ublique m edell, m en a ll a wa tn r ennor som neda n fö re Stadz brunden li ggia till en eller a nnors brunna r k a n m aa n intet r ep a r er a , uthan tillkomm er wederbörande som n y tta n h af:a will , dem lå ta laga och repar era m ed d er as egen bek åstn adh >> . Ar 1708 gjord e s ig em ell erti d en a m'lan syn p å sak en gälla n de. L u n ds r å ds tugu politie pr otok oll fö r den 7/ 12 detta å r ber ä tta r, att m agis tra ten > >låtet u p ka lla dhe af Bor gersk a p et, som boo nä rmast omkrin g Hä nnerne som i fö rled et Ahr w oro ofärdige och dh e flere som af dhe sam ma sig 4
,./f,l,/,()7' ,1
Il]~! l III 1
Bild 3 1. Lednin gs lrununa, byggd a v kva rtsit. öste r o m S:t Pete rs kl os ters k yrk ogå rd. Sekti on i s ka la l : 50.
!/ltl
!CJ77L#-
IJ.J2
o
l JtUf/
f
"''l
Liäna , a t inhä mpta deras m enin g om Rä nnem äs tarens beta hlnin g, a ntingen dhe skohla willia proportionaliteter be ta hla eller såda nt skulle tagas af Stadens publique medeL D esse Borgare tyclda detta för dem w a ra odrä geli get, om dhe all ena här till Contribuera skohla, uta n förm ena , a t a lla stadsens inbyggia re böra h ä r om w a ra ljka d ehl ackti ga , hwilk et dh e dock hemstä lla m agistra tens gottfinn a nd e. De tta bo rgersk a p ets förslag finn er Magis traten ick e obilligt och finn er n ödi gt Com municera sådant m ed ven . Const. och hö g l: lo fl: Kiörkio Rå det, om icke d em kommer h er til n ågot Co ntribuera som samptel : H:rar P ro fessorer och fl ere Acad . beti enter och d er på sed a n öfw erlä ggia om en å rlig wa tensk a t k a n insamla s a f a ll a Sta d zens inbyggia re p å d et m a n wid hwarjeha nda lilfä ll e ka n hafwa i h as ti gh e t n ågo t a t til gå. >> Ar 172 1 de n 11 / 10 inkom m o till råds tu gurä tten bor ga rna Sve n Månsso n oc h Ha ns Må nsso n och begärd e på d eras vägna r , som bo på södra ga ta n , a tt de må tte beko mm a någo n hjä lp till huniClrä nn a ns rep a reran de . De bevilj ades 10 da ler s il verm ynt. Om sta dens brunn på tor get lä mn a r a rki vma teri a le t en del upplys ninga r. Ar 1692 blev de n repa rerad och i verifika tionen till stadsräkensk a perna nä mnas en n y spa nn , en s tor trissa, 2 järngjorda r om spannen, ett järn lå n gs utmed sidan på spa nn en , som grepen hänge r i. och e n leka n e uti grep en , 203
samt en stor järngjord om trissan . Ar 1732 anskaffades en mängd material »till Stadzens bruns broolä gnings reparation • . Till » bruntrissan » gjordes 3 bultar och 2 gångjärn samt bussning i hjul et. Timmermannen P er Nilsson fick 3 daler •för at Iäggia timmer omkring brunnen », och stensättaren erhöll 10 daler för sättning av 46 famna r sten. Uppgifter om brunnens rensande och laga nde återkomma ideligen i stadsräkenskaperna. År 1745 undergick den å ter en större repara tion. År 1748 blev »Bys-brunnen ,, moderniserad såtillvida, att den gamla uppfordringsanordnin gen slopades och ersattes m ed tvenne pumpar. Det heter härom i stadsräkenskaperna : >> Bys brunn wid stora Torget är borttagen och Twä nne watn Poster i stället satte sedan en d eel af Brunnen Blifwit om satt». Efter 1700-talets mitt upphöra vattenrännorna a tt fig ur era i stadens räkenskaper. Ej heller omtalas de i senare handlingar rörande stadens brandväsende, där stor uppmärksamhet ägnas brunnarna. I ett Project till Bra ndordning för staden Lund d en 21/ ll 1786 framhå lles vikten av att •den allmänna Brunnen w id Stora Torget a !tid i god t stånd h å lles '' • varjämte föreslås, att >> den wid lilla Torget belägne Brunnen skall förbättra s genom djupare gräfning och ny sten sättning •• . Vid d e gator, där brunnar icke finnas, skola sådana grävas och anläggas på Brand-Cassans bekostnad. Alla brunnar i gårdarna böra efter vars och ens förmögenhet underhå llas i gott stånd. I en Gatu-Ordning, utfärdad den 2/ 10 1807, möta vi nya uppgifter om pumpar vid stadens offentliga brunnar. Här h eter det i § 4: >> Å den wid Klocka r eträ d gården warande Brunn, som å Domkyrka ns grund belägen är, bör för Domk yrkans kostnad anläggas och· underhå llas ordentlig Pump, likasom för stadens räkning twenne Pumpar anläggas i den så kall ade Bys-brunn å Stora Torget, samt behörigen underhå llas, utom det, att en sersldldt Pump inrättas uti den wid Scholahuset å Kyrkogården belägne Brunn på det wid p åkommande olyckor tillräckliga r e tillgå n g till watten må winnas, och får d et ankomma på serskilt öfwerläggning, för hwars räkning sednare Pumpens a nläggande bör bekostas. Till 204
Bild 32. Rörskarv i stadens vattenledningssystem av utborrade furustammar. Scktion i skala l: 10. - A rörvägg- B utborrning C skarvrör, •nippel>, av järn.
o
JO
hwardera af dessa Pumpar bör erforderligt jernbeslagit ekekar anskaffas och underhållas. Härförutan bör, wid Tre Riksdaler 16 sk. wite, hwarje Husägare, som å sin gata äger brunn, wara skyldig att, i stället för brunnkar inrätta lika beskaffade pumpar, som å förutnämnde ställen föreskrifwit är; och ware gatuägaren förbuden, att igenfylla brunnen wid Åtta Riksdaler 16 sk. w i te. ,, Om brunnar, belägna på gatumark, finnas åtskilliga uppgifter, såväl arkivaliska som arkeologiska. Senast anträffades en sådan våren 1935 vid grundgrävningen för Folkets hus nybygge vid Magle stora kyrkogata. Den hade skoning av gråsten och låg omedelbart intill grundmuren till den vid grävningen frilagda ekonomilänga, som mot öster utgick från det medeltida stenhuset vid Kiliansgatan . Uti Kungl. Maj:ts Brand-Ordning för staden Lund, given Stockholms slott den 4 juni 1828 stadgas, att följande publika brunnar skola finnas och underhållas i staden: en å stora och en å lilla torget, en å kyrkogården, en vid klockaregården, en å •Munkiska Tomten >> , en å lasarettsgården (gamla n:r 20) och en vid akademiens fattighus. I Reglemente för Sprutservicen och Bergningscorpsen den 17 oktober 1835 fördelas stadens 5 sprutor på följande publika brunnar: på stora torget, brunnarna på Kraftstorget, brunnarna vid fattighusen, brunnen på lilla torget och brunnarna på Munkiska tomten och Iasarettsgården. 205
För tillgodoscendet av stadens vattenbehov hade de ta lrika dammarna sin stora betydelse, icke minst såsom reserver vid eldsvådor. I en jordskyldslängd från år 1723 uppräknas 31 st. dammar, för vilka avgift av olika personer erlades till staden . Ett stört antal av dessa damma r - »Gissholmsdammen. l Dumb kallad Puggeholmen, l Damb söder om Mårtens Port, l Damb wid Hospitalet » - lågo utanför vallen, delvis såsom r ester av stadens gamla vallgrav. Inne i staden funnos dammar i så gott som va rje kvarter m ed stora trädgå rdstom ter, varom diverse husvärde rin ga r från 1800-talcts början i stadsnrkivet lämna upplysnin gar. Är 1874 påsläpptes vattnet första gången i Lunds moderna vattenledning. Givetvis förbereddes denna genom grundliga utredningar, och det kan h a sitt intresse att referera , vad som i det i tryck utgivna förslagee 5 berättas om vattenförhå llandena i Lund omluing å r 1870. De voro int e lysa nde. Vattentillgången var lmapp, så att många av de större kon sumenterna m åste m ed stor kostnad hämta vatten från Höjcå eller andra vattensam lingar ulanför staden. Lasarettet m åste fylla sitt vattenbehov genom kostsamma körningar, sedan direktionen förgäves företagit en dyr borrning. Man vågade knappast Lä nka på vilka olyckor en eldsvåda under n ågon av de ofta å terkommande torrperioderna kunde föra med sig. staden hade emellertid icke blott otillräckligt utan iiven dåligt vallen. Det erhölls nästan uteslutande ur på torgen och i e nskilda gårdar belägna brunnar, endast en mindre del erhölls genom direkt uppsamling av r egnvatt e n. Brunnsvattnet förskrev sig helt och hå llet från d en nederbörd. som föll inom staden, och som >> m åste genomsila jordlager, i hvilka under å rhundradens lopp organiska ämnen af må nga slag blifvit hopade - ämnen till s tor del lösliga i valten och af den mest motbjudande beskaffenhet, såsom gräfningarna för stadens drainering nogsa mt lade i dagen "· Endast i e tt mindre antal brunnar, vid vilka någo t mindre, filtrerande sandlager blivit genomskuret, förekom ett jämförelsevis rent va tten . I en stor mängd brunnar had e vattnet en sådan smak och lukt, all det Yäl a nvändes till matlagning, men var alltför motbjudande 20(i
LilA"J f!/#111/Jitf .41/1 1/l!(J~~./101 ,/f//#;!!/.
~mnm::;=~=::::m111117111111 (
Bild 3:1. Rund slenbrunn, anträffad år 1930 på Tegncrsplatsen 13 n1. söder om Akademiska för en ingens sydöstra hörn. Har varit i bruk iinnu vid 1800-tale ts slut. Sektion mot väster i skala l: l 00. A markyta - B bjälklag och plankor - C tilloppsrör nv furu.
o !9J()
såsom dryck. Dessutom var stadens vatten alltför hårt. Nog fanns det skäl alt arbeta för bättre vattenförhållanden. Till slut må nämnas några ord om de avskrädesgropar, vilka ofta påträffas vid grävningar i staden och vilka lätt kunna tolkas som brunnar, då de ofta äro förs edda m ed skoning av t.rii eller sten. I de fl es ta fall kan man enbart av det förhålIandet att gropen ej når neda nför kullurlagren avgöra, att man ej slår inför en brunn , i andra fall framgår detta av form och uppbyggnad. Däremot kan man knappast basera sitt omdöme på inn ehållets beskaffenhet, ly de fl es ta brunnar synas ha avslutat sin tillvaro såsom avskrädesgropar. Under det senaste iirels g6ivningar ha så betydande fynd gjorts just i avskrädesgropar, att de tord e vara värda en egen liten uppsats. 207
NOTEH. 1
EMrL EKHOFF, SYensk a sta vkyrkor, Slackholm 191-1- 191 6, sid.
162 ff.
I en r edogör else för d e a rkeologiska unde rsökninga rn a å r 1911 p å tomten nr 5 i kva rt. Apo tek a r en (»Olins h örn a»), publicer ad i »Aktiebolaget Skånska Handelsba nken. Fästskrift vid invigningen af Skånska H a ndelsba nke ns nybyggnad i Lund den 21 septembe r 1912.» h a r G. J :soN K.-\ HLIN m eddela t en uppdelning av d e lundensiska brunnstyp erna i samband med presenta tionen av de vid d enna grävning funn a bmnna rna: »Af medeltidens äldre brunnstyp d en urhålkade ekstocken fa nns endast en (Kart. 31), med a n d en y ngr e m edeltidstypen, d en kva dra tiskt timr·ad e, förekom tvenne gå nger samt den nya r e tidens rund a stensatta brunn e n gäng (Fig. 10) i förbind else m ed d en vattenledning (kopplade utborr a d e furu s ta mma r), som på 1500-talet a nla d es i Lund.>> En översikt av de svenska brunnstyper-na har· lämna ts av SIG UHIJ En1xoN i en uppsa ts >>Om brunn an> i Fataburen 1930. " G. J :so:.~ K.-\ RLI N, Medeltida keramik i Norden. Tr·yckt i >>Nordiska a rkeologm ötet i Stockholm 1922. Berättelse över m öte t och d ess förha ndlinga r. >> Slackholm 1923. KAnLIN avb ilda r· denn a kanna å fig. 12 d m ed d a teringen >>bö r·j a n av 1300-t a le b>. - CAHL R. AF UGGLAS, Lödöse. Historia och arkeologi. Göteborg 1931. Sid. 555 ff. ·• C. G. BRUNIUs, Kort underrättelse om Allhe lgona -kyrka och kloster wid Lund i a nlednin g af någr a ny li gen fu nna lemninga r derefter . Theolog isk Qua rta lskrift. Ny följd . 5. 18'10. - L AURITZ WEIBULL, Lunds domkyrkas n ekrologium, Lund 1923, sid. 52, not 4. s Den i h örn a n sinkade överbyggnaden samt d en ursprun gliga d elens översta stockvarv förv a r as i Kulturen. 6 Anteckning av G. J :SON KARLIN till e tt foto frå n grävningen. 7 I »Berättelse om d e vid gr ävninga r i Lund 1910 genom Kulturhis!. l'viuseet utförd a a r·k eologiska und ersöknin ga rn a>>, publicer ad i museets å rsredogör else 1910-1!)1 l, skriver G. J :soN K.~ H LIN r ör·and e d e fyra på denna tomt a nträffad e brunna rn a: » . .. brunnar, d els 1\•änne af d en ä lds ta Lunda form en, en urholkad ek sla m, d els Lvänne af den y ngre timra d e ty pen. I Lvä rme a f d essa gjo r·des någ ra m ä rkliga k er amiska fynd, nämligen !ränne lerkä rl i h vardera, hvilkas läge och oskadade skick ge r a nled n ing förmoda, a tt d e n edl agts som offergärd e r vid brunnens g r ä fnin g.>> - I sitt ovan i not 3 a nf. a rb. fi g. 12 c och d a vbildar K.-\ HLIN d essa k a nnor m ed d ale rin gen »slutet av 1200-ta let» r esp. »börj a n av 1300-talet». s LAU IHTZ ·WEIBULL, Lunds ärkestifts urkundsbok, ba nd 4, LVI I l och CXVI. 2
208
0 »Ordet salser härleder sig sannolikt från det medeltida svenska salsa = salt soppa eller sås, och salser bör vara ett kärl för salsa.>> ALBERT LöFGREN, Stockholms kanngjuta r eskrå. Del I, Ba nd· 2, Stockholm 1933, sid. 23. 1 und ihre Marken, Ba nd II, Niim" Die deutschen Zinngiesser ber ger Zinngiesser , h er a usgegeben von ERWIN I-!rNTZE. Leipzig 1921. IL »Fö1 · oss äger em ellertid de t funn a kruset sitt största intresse, därfor a tt de t är omeradt med Sveriges riksvapen sådant detta tedde sig under Gustaf Vasas senare regeringsår . Kronan ä r ännu öppen och Götavapnet visar icke dc tre balka rna eller strömmarna. Då den dekora tiva omfattningen m ed sin g roteskornamentik ännu visar sig starkt italienskt p åverk ad, torde krusets tillkomst svårligen kunna sättas senare än 1560-talet. Härför talar också den omständigheten a tt det saknar å rtal och signering samt a tt de t för öfrigt ännu visar den för den äldre Siegburgertillverknin gen ka r aktäristiska tillfälligheten i den deko1·ativa a nordningen. Så vida jag vet ä ro i vårt la nd förut endast tvenne Siegburgerkrus med Sveriges riksvapen kända, båda i Na tionalmuseet, det en a från 1574, det a ndra från 1590.» G. J:SON KA RLIN i I-Ivar 8 Dag 25 /u 1906. 12 G. J :soN KA RLIN i ovan (not 2) a nförda » Fästskrift ... >> sid. 17. 13 J OHN ELoF FoHSSANDER, Utgrävninga rna å domkapitelhusets tomt sommaren 1927. Skrifte1· utgivna av Föreningen Det gamla Lund, x, 1928, sid. :n. 1 Redogörelsen för brunnen i krypta n följ er C. G. BRUNIUs, Nor' dens ä lds ta metropolit a nkyrka elle r historisk och a rkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka . Oma1·betad och mycket tillökt upplaga. Lund 1854. Sid. 232. 15 HA NS ERLANDSSON, Om vattendragen och den äldsta bebyggelsen i Lund . Slu·ift cr utgivna av Föreningen Det ga mla Lund. XII. 1930. Lund 1932. 1o lVfeddelat av ingenjör 'WILHELM LA URELL, Lund. 17 Sanc tuarium Birgerianum. Tryckt i SuHM, Samlinge1· till den Danske Historie, Band l. I-I. 3. sid. 1-8!1. 's BrmNILIS, ovan i not 14 a nf. a rb. sid. 235. 10 Texten i Sanctua rium Birgeriamun lyder (SUI-lM, a nf. a rb. sid. 66 f.): ())om de rind er y Cr afft der es begöndels och vdlob.) Och Schulle Kirckeweryie til wor lundhe Domki!·ckie herdughe wppeholle Brynnen och w andhr::enne rne nedre i Crafft medh Steen hw::elninge rm.e ower nenncrn:c m edh breedhe sthcemc. Och medh wdhugghen steen omkringh brynnen. Thwo vandhrrenner lob::e a ff Brynnen och sondher wdht tiil hwledht som ighiomen mwren ;:er. Och thwo r renner lobe aff Chorcdhl. Then eme begynnes nordhen wed I-Ioyghe altha re i Craffth. Och thcn andhre Syndhen weedh samme Hoyghe
14
209
a lthare. Och la b::e saa baadhre r re mH' rn<c hwe•· wdh medh sitth Choor Nordhen wedh Och syndhen wedh wdhi thenesthe rsth e r renn re Som laber a ff brennen Och Siidhen syndhe1· wdht gh cnom hwlledh i forn::empdhe mw1· Som forescrel'fuedt staa r. Och schulle forn rempdhe kirckewer y ie h awe ydhcliigh tilsy n a tholla~ Ihe nnernre Ciaa r e och Ren re och Iremffnre weedh siidh ermc a th wadhnett k a ndh altiidh vinther och sommer fonghe och h awe si n ra~ tthe fl wdht och ga ngh a !'f forn::empdhe Crafft gennem h wlledht sendher w d hi kirckiemwren. Och siidhen ned her ath wandhr;en nern~'C syndhen wdh fraa kirckemwren som rer lagdht m ed s toor graasteen weed siidhem re. Och samma leydhes hw reldth owe1· mcdh sta r ch graasteen och bodhnen lagdh medh godh slreth ka mperstheen. Och laber nedher wdhi then thrindhe Stheenbrendh h rendher then ga mble Schole siretthen wndhe1· Resthen. Och wd hi !hen brendh th e1· strax wdhen fore staar. Och saa siidhc n nedher a th To rgga elhen w d i a nclhre bre n nre lundhe borgher e och m en igh edh til ga ffn. Och all lundhe by til ewiigh netthe och bys ta ndl1». I olika a rbe ten, senast i Lunds domkyrl<as byggna dshistoria, Lund 1923, sid. 217, ha r O. HY DBECK fra mhållit, a tt Ada m van Diirens verksamhet vid Lunds domkyrka bör h a inletts med en drän erin g av krypta n och anläggandel av va ttenlednin gstrummorn a. 20 Meddelat a v fil. d:r FoLKE HA NSEN, Lund . Jfr Ymer 1914, sid. 382. Se även KAHL-VILHELM WAHLIN, Grävninga rna vid Domkyrka n, i Lunds Dagbla d d en ' 8 /r, 1921, sa mt RY DHECJ\, i not H1 a nfört a1·bete fig. sid. 21. 21 Jfr d en av G. J :soN K.-\ 11LIN f r a mförd a date rin gen, c iter a d ovan i not 2. 22 Da nske Magazin. Tredie H<ekk c. Andel Bind. Kjöbenhavn 1815. Sid. 217, not. 23 A1·kivundersöknin ga rna h a utförts av skriftställaren .JANNE AGm, 1\n·ie, och m öjliggjorts genom anslag frå n För enin ge n Det ga mla Lund. "' Lokaliseringa rn a äro gjorda med lednin g a Y G. C.H1LQUIST, Lund p å 1690-ta lct. Skrifter utgivna av Föreningen Det gamla Lund, V och VI, Lund 1923 o. 1924. "'' Förslag till vattenledning i L und . Lund 1871.
2 10