Issuu

UL TUR o

EN ARSBOK

1935

KULTUREN EN

ARSBOK TILL

MEDLEMMARNA

KULTURHISTORISKA FORE NINGEN SODRA

FOR

SVERIGE

I 9 3 5

DENNA BOK AR REDlGERAD AV SVEN T. OCI!

THYCKT

UPPLAGA

4,500

KJELLBERG

EXEMPLAR

GHAVYRMANEH IIOS IIAKAN Olli.SSONS BOKTRYCKEHI l

LUNO.

KLICIIEEHNA

GRAFISKA

ANSTALT

1\HO

FRAN

OCH

PAPPERET

FINBRUKEN,

LUNO

A.-B.

STOCKHOLM.

1935

MALMO FHAN

VÄSTRA VRAMS PRÄSTGÅRD A v tlL B ERT N n SSON

ågra nä rm are bestä mmelser för hur prästgå rdar na skulle byggas fa nns ick e i de ä ldre d a nska lagarna. r Sverige fö r eskr iver däremot yngre väs tgö ta la gen 1 fyra laga h us : s tuga, ba kh ärbärge, nöthus och lada , vilk a bönd erna i soc knen s kulle bygga och prästen sjä lv sedan underh å lla . Up pla nds lagens kyrkaba lk " föres kriver sju laga hu s: s tuga, s tekare hu s. lad a, kornh ä r bär ge, visthu s, sovh us och fähus , och denna lag blev så smånin gom gä lla nd e för h ela rik et, va rvid dess bes täm m elser kommo att utträ nga lokala beslä mm elser eller sed vänja. l Danmark h ade emellertid sedan gammalt p räs terna själva b åde bygg t och underh å llit sina prästgå rd ar. Några närm are b es tämmelser funnos em ell ertid in te, m en i den 1555 utfä rdade förklarin ge n till k yrkoordinanti a n av å r 1539 finna vi följa nd e upp manin g : »>-I uer prästman tenek e til a t bolde s in prestgaard ved m ackt, huorfor h a nd haffu er oc prestegaarcls iord m ed tilleggelse, saa framt h a nd ick e vill vere aff med sit embede, -eller h ans a rffuinge effter han s d0d n e d is til at staa l i l rett e derfore. ,, " Vid övergån gen till Sverige bekräftades de t s kå nska präs ters kape ls äganderätt till s ina prästgår dar oc h byggnadss kyld igh ete n kva rs tod givetvis. Någon förord n ing hu r prästgå rda rna s kulle byggas fanns dock ännu inte, och d å n ac kd elen med e tt såda nt förhåll a nd e va r u ppenbar, avgav prosten Sam. Co r vin å sam tli ga skå nska prästers vägn ar till 1731 å rs riksda g ett försl ag till förordn in g för präs tgå rdsbygge och husesyn. och r es ultatet blev en kun glig förordning av år 1734, avsedd a tt gä lla speciellt fö r Skåne. Före de nn a 1734 å rs förordning hade prästgårduma följt

155

de gängse traditionerna för allmogens byggnadsskick. Något större format och ofta ett par ytterligare rum utöver de hos allmogen brukliga, det var hela skillnaden. Vi kunna klart se detta av det rika äldre arkivmaterialet om prästgårdarna, och samma traditioner fortleva ännu i några av våra kv:u·stående gamla prästgårdar såsom Bara och Brandstad, för att nämna ett par exempel. De efter 17:34 n y uppförda prästgå rdarna följa emellertid noga förordningen, där det heter om de laga husen: »Dc wid Prästegårdarnc nödige husen äro efterföljande: En Stuga af 4 wäggarum, En mindre af 3 wäggarum, En SängeCammare, En StudcrCammare, En GiästCammare, En mindre wid nödi ge lillfällen, e t Kiök, En SpiseCammare, e tt \Visthu s, En Kiällare, e t Brygghus, samt Portlider och Hemlighus. De öfrige uthusen förordnas efter ortens beskaffenhet: Dock så at 2 :ne logar med tillhörige ladugålf ii ro på gården, ett stall m ed 6 eller 8 spiltor, Oxe- och Koo-Stall , samt S\\"ine-, Fåre-, Kalf\\"eoch Fölehus, DrängCammare och Redskapshus. I lika måttor bör och brunnen m ed dess brunnkar wid gården wara och hållas i sU\ nd d er så tarfwas. »' Beträffande dessa rums förd elning i planen komma vissa inflytelser från h errgårdarna och officerarnas boställen att göra sig gällande. Det under senare delen av 1600-talet från fransk arkitektur införda systemet m ed en stor sal, vanligen i b yggnadens mitt, och med en kort försluga av salens bredd framför denna , fastställdes för prästgårdarna i det gammalsvenska området 1727. Samma planlösning accepterades för militieboställena m ed 1730 års normalritningar," som beträffande boningslängans plan kommo att bliva gällande även i Skåne. Jämte 1734 å rs förordning om laga hu s finna vi således vissa stildrag, övertagna från den högre arkitekturen, och det torde nog vara så alt de flesta sk ånska prästgårdar, som uppförts efter 1734, äro salsbyggen, samtidigt som man noga följt d en gällande förordningen angående antalet rum. Som ett exempel kan nämnas Burlöv, byggd 1771, och p å samma förutsättningar bygger V. Vrams prästgård, nu på Kulturhistoriska museet i Lund och uppförd åren 1754- 55. 1!)6

- - ·- ~ ~

-- ---

Bild l. Plan av Västra Vrams kyrkby, Gärds hd, Skåne, efter karta uppriittad 1803- IRO-l av lantmätaren P . O. Pilo.

Vi förflytta oss så till V. Vrams lilla kyrkby på andra sidan Linderödsåsen och tänka oss samtidigt omkring 200 å r tillbaka i tiden. Således mitten av 1700-talet. Närmare bestämt den 14 juli 1757. Bokskogen uppe på åsen står mörk och tät och nedanför utbreda sig de ljusare fälten , där å n ringlar fram under otaliga krökar mot havet. Mellan de två små häckarna, Långarödsbäcken och Sutarebäcken, ligger den lå ngsträckta byn m ed gårdar på ömse sidor om vägen, gästgivaregården mitt i byn och den lilla vita kyrkan m ed präs tgården längst i öster. Gästgivaregården har fått främmande. Domhavanden i trakten, Wälborne Herr Lagman Carl Danckwardh, har anlänt och mottagits av de fyra nämndemännen, Joen Tufwasson i Byrhult, Nils Andersson i Trobromölla, Anders Simonsson i T ulsåkra och Swen Oh lsson i Lyngsiö, och hela gruppen har just begivit sig bort till prästgå rden , där det denna dag skall förrättas ,, Laga occonomisk Syn och b esicktning » på prostens n yuppförda boningslänga. Vid prästgå rden mottagas de av Prosten och 157

Bild 2.

\"iis tra \ 'rams JH·;is tgård på 1\ultu rcn . gårdsfasa d e n .

Kyrkioh u·dcn Wiiliire\\·ördige o~ h Höglärd e IJ err :'d ag istcr Johan Bolm sll'd l. Hos honom h a r också infunnit sig 1\:yrkioh erdcn W~ilärewördige och Höglärd e Herr David Corncy. a tl i1 konsistorium s väg na r >> efterse och iackttaga, hwad egienlcligen Priistegårdcns bYggnad och inrättning w id ko mm er» . Sedan dom ha va nd en såsom syn eniim n elens ordförande på m i n t niimndcmä nn cn al l >> wid husens wärderandc noga erindra sig d eras p likt och s k yldig lwl , samt kås tnaden eft er ortens gångbara prijs beräckna >> , övergå r man till sjii lva besiktningen. Härvid fiirc ledde prosten >> ei a llena det husesyns Instrum ent, som å r 1750 wid dess anträdc hlifwil h å llit och af hwilkc t bcfants al norra e ll er wå nings länga n då blifwit aleleJes utdöm d , tillik a m ed n:l gon dehl af ös tra länga n ; utan ock et Giärs härads tingsrätts utslag under den 13 februari 1754, som tillå ter probsten, at en ä r h a n sinnad blefwc lå ta upsä ttja n ya wå ningshus is tä llet för d e gamla. som st;.l d t bred ew id 1\.y rcki ogå rdsm uren, såctant ] ;) 8

Bild 3. Västra \ ·rams prästgård på Kulturen, triidgårdssida n.

förrätta på ett lägligare nch för hyrekan mindre farligt ställe uti öster från går den på den så kallade Flängan, och at jämwäl de af ladugå rdshusen. som därigenom komma at rubbas rätta och förflyttja låta, efter de öfrigas belägenhet ». Sedan man sålunda tagit del av tillgängliga akter i ärendet börjar rund vandringen . Den nyuppförda boningslängan är en vacker b~· ggnad med goda proportioner >> bygd af Furu bohlewärk uti Knut >> . Endast follräna äro av ck. Knutarna avdela fasaden i fyra med fönster och dörrar väl ba lanserade d elar. De n yligen rödstrukna väggarna lysa festligt i sommarsolen. Genom den l'nkla huvud ingången m ed tvenn e panelerade dörrar komm er man in i den korta m en breda förstugan, typisk för salsbyggena. Ett litet fönster med 12 små rutor över dörren släpper in ett sparsamt ljus. En kista och ett skåp är allt vad som finn es här i möbelväg. Från förstugan komm er man till vänster in till prästens 1;)9

mottagningsrum eller »Stud e r eCa mmar e ». Ett enkelt skriv bord, en bokhy lla, en soffa, e tt slagur ; en länstol och ett p a r mindre, enkla stolar samt n ågra tavlor p å väggarna är h ela möbleringen. Sy n enämndcn å ter vänder m ed prosten i s pelsen genom förstuga n in i d en s tora s a l e n eller >> S t u f w a n », som d en ock så kallas. Nämnden ko ns ta tera r , a tt h ä r finnes »en Camin eller s pis m ed skorsten och järnspiä ll». D etta är husets praktrum och möbleringen är fö rnämt h å llen, ett skä nkskå p , i ena hörnet en s tor spegel m ed fö r gylld ram, å tta stycken spegelglaslampetler , spridda över väggarna, två länstola r och e tt dussin andra vackra stola r m ed g ula sä len , en gul »Ca na pc », ett thebord i blå tt och vitt och en pulpet a v ek. De tvenne fö ns ter pa ren ge rummel en luftig och ljus prägel. Till väns ter f rån salen finna vi g ä s t k a m m a r e n av samma storlek som prästens studerka mma r e. E tt bord, ett pa r stola r , en sä ng och en liten s pegel m ed sva rt r a m ä r möbleringen . Syn enämnden tittar så ut i d e n m i n d r e s t u g a n p å andra sidan om salen . Den h a r ett pa r föns ter å t trädgården , en d örr till kö ket och en till sän gk a mma r en. Möbleringen ä r ga nska enkel, ett sk ä nks kå p , ett m å lat s lagbord, ett slagur, en lä n sto l, ett fä llebord a v ek , en ekekista och fyra s tola r m ed g ula säten . Nämnelen fort sätter ut i k ö k e t, dä r d en ko nsta ter a r , att h ä r ä r »inrättad en f ullkoml. spis m ed ba kugn och sko rs ten ». Bla n d m öblerna k an n o teras e tt kök sbord, e lt h a lft d ussin f urustola r och en slagbä nk. S ä n g k a m m a r e n å t trä d gårdssicla n och på södra gaveln har ett sängstä lle m ed g ult o mhä ng, en soffa, några s to la r, e tt bord samt en s pegel m ed lå d a . Lä ngst ut på gaveln å t a ndra sida n ä r s p i s k a m m a r e n m ed särskild utgån g. Hummet är försett m ed n ågr a h yllo r, golvet ä r belagt m ed tegels ten , m öbleringen ä r ett eks k å p . e tt furuskåp och ett fällebord a v f ur. Synen ä mnelen beger sig så tillba k a till förstuga n och ä ntrar m ed prosten i spelsen den gans ka bra nta trappa n till vinden , d ä r en l i t c n k a m m a r e fö r hjä lppräs ten ä r inredd på gaveln å t söder. E tt bo rd m ed ell par s tola r , en s ko ttsän g och en liten spegel på väggen ä r h ela m öbleringen , Hummets uppvärmning få r ske geno m elen kra ftiga skorstene n , som 160

H A LNAR 11

l ~

;

' 1 • 1 "' 't

;

.METER 1

lÖ

Bild 4. Västra Vrams prästgård. Plan och s ektion er uppm ii tta av Albert Nilsson 1935.

från kök et leder igenom rummel. Nämnden konstaterar samtidigt, alt det finns en »Hofmäija >> över förstugan samt y tterligare ett par fönster på vindens norra gavel och fortsätter .sedan ner för a tt ta en titt på den under förstugan murade kä llaren till vilkm man kommer genom en lämm i förstugans golv. ll

161

13ild 5.

Västra Vrams priistg ård , förstugan m ed blick in

k ö ke t.

1935.

Man övergår så till en noggrann värdering av material, arbetskostnader och transporler för byggnadens uppförand e och finner med noggrant angivande av priset på varje sak den sammanlagda kostnaden vara 1,961 riksdaler. »Sedan man således synat och wärderat föregående nybyggnad, gifwer H err Probsten Bolmsledt Lillkiänna det han enligt 1750 års Husesyns Instrument låtit, genom Cronolänsmannen i orten, kundgiöra dagen till auctions anställande öfwer det timberwirk e, som warit uti de gambia utdömde husen ; men som då ingen sig inställt, och Herr Probsten blifwit nödsakad att låta förrätta d en nödiga byggnaden, så har han varit föranlåten , a t amvända samma timber till de öfriga ladugå rds husens uprättiande och förbättrande, medan om det skolat legat längre obrukat, hade det blifwit förringat till sitt wärde, och. således förmodar h err Probsten sig ei kunna för det samma. 162

Bild 6. Västra Vrams prästgå rd, • StudcreCammaren • . 1935.

högre graveras, än til densamma det wid senaste syn blifwit ansedt, som ock skiäligheten synes m edgifwa, sedan H err Probsten genom wed erbörligt intygande bewist, a t inga handlande sig infunni t». Därmed har synenämnelen gjort sitt och man skiljes under ömsesidiga vördnadsbetygelser .0 Kn appt m er än 11 O å r fann V. Vrams prästgård n åd för synenä mndens gra n sk ning, trots a lt den vid uppförandet var en för sin tid fullt modern byggnad. E n syn från 1873 konsta ter a r: »Östra Längan har vid syn en den 26 a ug. blivit utdömd och värderad till 540 Rdr., m en begagnas dock av innehava r en till boningshus. " 7 Anledningen torde främst vara, a tt allt större krav på prästgårdsbyggnaderna i rask följd gjorde sig gällande. Redan 1824 8 utkom en n y förordning, som ersa ttes nv en annan 163

Bild 7. Väs tra \'rams prästgård, salen m ed målnin ga r på timm er väggen . 1935.

1839,0 1860 kom nästa ,'" kompletterad 1863, 1870 å ter en n y, 11 som blev gällande fram till 191 O å rs boställsförordning för h ela riket.' 2 År 1926 h otades d enna byggnad , där vi n yss följt syn enämnden frå n rum till rum, av rivning, och d en blev då fly ttad till Kulturhistoriska museet i Lund oc h uppförd i d en s. k. Bondpinans trädgård. Som d en nu ligger på Kulturen är den emellertid in te h elt densamma, som då den l 757 insynades som n ybyggn a d. Redan exteriören förrå der delta. På museet lyser 164

13ild 8. Väslrn \ "rams prästgård, sale n med blick in i giislkam maren . 1935.

V. Vrams prästgå rd festligt vit mot besökaren , m en 1757 konstaterade synenämnden: »Till denna byggnings desto bättre bevarande i ticlen är den öfwerstruken med vic;:triol, alun och rödfärga som in alles kåsladt 10: ->> . I en ny syn 1778 anser syn erätten, »a tt om utanwäggarne skola bestå ncia så böra de å n yo öfwerstrykas med vic;:triol, alun och rödfärga ».13 År 1790 an märkes, att avträdar en under sin tid »lå tit anstryka denna Länga med brunfärg, och jemwäl lå tit täta öpningarne emellan wäggeBohlerna. utan til m en med Kalk , och icke m ed fullkommen Dicktning, hwarföre ingen ärsättning kan godtgjöras, 165

Bild !l. Väs tra V rams prästgård, salen . l !l35.

eftersom Byggnadl'n icke blifwit hulpen, gjenom otjenlig Späckning af Kalk , som å ter måste borti·ifwas inn a n or dentlig Dicktning skjer; Och finner SyneRätten at utom Dicklning wäggarne böra brädfodras, som Tillträdaren får wärkslälla i afräkning på årl iga Byggnadsskyldigheten. >> 13 Huruvida denna föreslagna brädfodring sk ett kan inte kontrolleras genom tillgä ngliga syneinstrument. Troligen har den inte blivit helt utförd utan man h ar funnit på ett ann a t sätt. En syn av år 1806 noterar: >>Hela lä ngan har för kort sedan till bibehållande af wärme i rummen blifwit Lerslagen med sammanblandad sågspån, samt späckad och hvitmenad, äfwensom södr a gaflen bek lädd med bräder, hwartill å tgådt Ett T usende halfwa Läcktspik. Kostnaden så166

B ild 10. Vii s ira Vram s prästgå rd , sän gka mmaren m ed s toftta pet.

1935.

s om n y ttig ut fö r es efter uträckning i ett för a lt Lil Sp. 33 : 16 ».13 Beträ ffande denn a vitputsning a v väggarna torde ma n utom -de rent pra ktiska synpunkterna även få räkna m ed inflytande från klassicismen s a rkitektu r m ed dess förkä rlek för h ela och r ena y tor. I s täd erna uppfördes vid samma tid m ånga hus i korsvirke, vilka icke vor o avsedda a tt fra m stå som k orsvirk esb yggn ader till det y ttre uta n vitputsades m ed de tsa nuna. 14 Därem ot torde det h a va rit mindre va nligt, a lt byggnader i knuttimring pulsades. Vi finna dock såda na byggnader än i dag, spridda runt om Kristia nsta d och det är vä l ganska troligt, a tt det är inflytelser frå n stade ns klass icism , som h ä r gjort s ig gä llan de lå ngt ut på la ndsbygden. 167

En annan detalj, som tillkommit betydligt senare än prästgårdens uppförande, är fönsterluckorna. Synen av 1790 konstaterar: »Afträdaren har till fönsterens Conservatian i denna Länga bekostadt Nio Par Luckor, med Järnhängslor, bultar och staplar, och finnes wäl, att kostnaden hertill warit 4 Rdr. 24 sk. , Nio par luckor räcka jämnt till östra sidans och gavlarnas fönster och i en syn från 1817 omtalas, att längan hade luckor för fönsterna i öster och på bägge gavlarna. Vid rivningen 1926 fanns det fönsterluckor även åt gårdssidan, och dessa måste således ha tillkommit någon gång under mellantiden. Även i inredningen ha givetvis åtskilligt tillkommit efter prästgårdens uppförande 1754-55. För många detaljer, som man skulle vilja veta något närmare om, saknas emellertid uppgifter i den rikhalliga samlingen av syneinstrument. I förstugan finna vi vackra, sparsamma rokokoornament i rött, målade direkt på träet. De voro vid flyttningen 1926 överkalkade och framtogos då. De torde stamma från 1700-talcts senare del. Ugnen, som nu finn es i gästkammaren är från museets samlingar, men vid flyttningen fanns i detta rum en vit, rund kakelugn. I 1757 års syneinstrument upptages icke någon eldstad varken för gästkammaren eller för studerkammaren, där man nu finner en vindugn. Då syneinstrumentet noga anger ugn en i salen, mindre stugan och köket, torde man härav få sluta, att varken studerkammaren, gästkammaren eller sängkammaren ursprungligen haft eldstäder. l bouppteckningen efter Prosten Bolmstedt år 1777 upptages emellertid bl. a. »l nattvardswindugn », vilken torde vara densamma , som nu finn es i studerkammaren. Den skulle då ha insatts mellan 1757 och 1777. Vid flyttningen 1926 fa nns i salen en ugn av tegel av något annorlunda typ än den vi nu finna där. Den var lika bred i hela sin höjd och saknade den nuvarandes profilering. Den ugn av grönglaserad kakel, som nu finnes i den mindre stugan , är från museets samlingar. Vid flyttningen fanns här en ugn av tegel med en framför denna senare insatt kamin. Prästgårdens väggbeklädnad visar flera intressanta detaljer. I hörnet m ellan dörren och ugnen i salen finna vi ett landskap, målat direkt på 168

Bild 11. Vii s l ra V ra ms prästgård, den mindre stugan m ed blic k in i salen och gästkammaren. 1935.

väggen i enkla färger m est brunt och grönt. Nä r det är Ullkommet ä r svårt att säga. Dess a rt gör det svårt att närm a re da tera. En tradition på platsen visste 1926 berälla, att m ålningen var gjord under »da nska kriget », och då vi ick e haft n ågot danskt krig sedan Karl XI och Stenbock , h a r denna uppgift tydligen bidragit till prästgå rd ens felaktiga dater ing. Det tord e vara uteslutet alt antaga a tt väggarna tagits frå n n ågon ann an byggn ad, då användande t av gammalt limmer vid boningslängans upp förande ick e omtalas i syn en , m edan den a nger, att prosten a nvänt så dant till uthu sens förbättrande. I övrigt äro salen s väggar klädda m ed väv i gulaktig ton m ed vackra empirdek orationer i blått och med tavlor över dörrarna, 169

Bild 12. Västra Vrams prästgård, k ö ket. 1935.

målade direkt på väven. Dessa tavlor äro tydligen äldre än tapeten i övrigt. De ha en avgjord rokokokaraktär med sym boliska figurer och föreställa de olika årstiderna. Det kan vara så att under tapetens empirdekoration finnes en annan i rokoko, som blivit övermålad varvid man emellertid bibehållit dörröverstyckena. Syneinstrumenten ge inga upplysningar om den exakta tiden för salstapetens tillkomst. I sängkammaren fann m an vid rivningen en förnäm stormönstrad stofttapet under ett otal senare papperstapeter. Den frampreparerades och pryder nu väggarna i detta rum. stofttapeten i gästkammaren är från museets samlingar. Slutligen finna vi på murytan mellan dörren och kakelugnen i gästkammaren en kalkmålning, till sin stilkaraktär närmast barock med drag av rokoko med svulstiga bladornament och två människofigurer. Vad bilden skall föreställa är svårt att säga. Den övre figuren 170

sysslar tydligen m ed att tappa vin ur ett fat och kan vara en Bacchusfigur. Målningen torde i denna relativt enkla prästgårdsmiljö vara tillkommen någon gång under senare delen av 1700-talet. Den kan vara m ålad på samma gå ng som de röda ornamenten på försluga ns vägga r. Genom denna lilla översikt kan väl V. Vrams prästgårds historia anses i det närmaste utredd vad själva byggnaden och d etaljer i densamma beträ ffa r . Vissa korrigeringar h a d ärvid m åst göras av tidigare gällande uppfattning om byggnadens å lder. I det föregående har k onstaterats, alt d en uppfördes år en 1754- 55 och att den då var en för s in tid fullt m odern byggnad. Mån ga deta ljer ä ro em ellertid, som vi sett, tillkomna betydligt senare, och som prästgården nu ligger i museets park ä r den snarast en exponent för den sk å nska präs tgårdskulluren vid 1800-ta lets börja n. Den ä r em ellertid en vä rdig r epresentant för a ndra s tå ndet i vå r gamla stå ndsindelning: a del, präster, borgar e och bönder . Alla fyra finna vi nu vä l före trädda på Kullurhis toriska museet och d ess ledning h ar gjort en viktig kulturgärning genom a tt flytta V. Vrams prästgård till Lund, d å d en i sin gamla miljö hota des a v förstörelse. NOTER. Yng re Västgötalagen. Kyrkobalken, k ap . 2. Schly ter, sid. 82. Uppla ndslagen. Ky rkobalken, k ap . 2. Schly ter, sid. 15. a H. F. RöRDAM, Dansk e Ki1·kelove, Kbhn 1883- SG. I, s id. 470. ' »Kong!. Ma ijtts Nådiga För o rdnin g An gående Prästegå rda rs Byggnad och Husesyn i Skå ne. Da tum Stockholm i Hådscamma ren d. 17 December 1734.» (Landsa rkive t i Lund . Lunds Domkapitels arki v. K. M. o. Hik sens Collcgie rs bref 1730--39.) 5 MANNE Il oFH I~ N, In delningsverke ts bostii llen. Svenska Kulturbilder , m , s id. 141. 6 Denna korta sk ildl'ing av p 1 ·ästgåi·den, sådan de n tedde s ig vid insyningen 1757 ä r byggd p å syneinstrumentet av samma år. (Lunds landsarkiv. V. Vr a ms sockena rkiv. Syneh a ndlinga r 1725-1806.) Vad som nämnes om m öbleringen a v de olika rummen bygger på en bouppteckning efter p r osten Bolms tedt av å r 1777. (Landsa rki vet i Lund. Gärds hä r adsr ä tts ark iv. Boupptecknin ga1·.) Denna upptager 1

171

emellertid bohaget i en följd och endast i ett par fall angives; var en möbel hade sin plats. Fördelningen på de olika rummen måste fördenskull tagas med en viss reservation. Det har här gällt att mera på känn och med hänsyn tillmöblernas värdering placera dem på rätt ställe. 7 Landsarkivet i Lund. Domk apitlets arkiv. Husesyner: Gärds härad. 8 Kungl. Maj :ts Nådiga Förordning angående Prestegåi·ds-byggnader i Skåne. Gifven Stockholm slott den 17 mars 1824. 9 Svensk Författnings-Samling, 1839, No. 28. 10 D :o 1860, No. 10. u D:o 1870, No. 63. 12 D:o 1910, No. 141, sid. 42. ' 3 Landsarkivet i Lund. V. Vrams kyrkoarkiv. Synehandlingar 1725-1806. " T. MAnTENSSON, Korsvirkesstadens klassicism. Svenska Kulturbilder, r, sid. 257 ff.

172