Finlands äldsta fotografi 170 år

Finlands äldsta fotografi 170 år

HENRIK CAJANDER Nobelska huset, 1842 Åbo museicentrals fotoarkiv

Det första fotografiet in Finland togs i Åbo för 170 år sedan

Finlands äldsta fotografi 170 år DE FÖRSTA FOTOGRAFIERNA Det anses allmänt att fotografiet föddes i och med att uppfinningen av daguerreotypin presenterades på franska vetenskapsakademins möte i augusti 1839. I pres�sen hade det dock redan något tidigare skrivits om denna nya uppfinning. Åbo Tidningar hade också nämnt daguerreotypin redan i februari 1839. Olika experiment med andra fotografiska metoder hade gjorts redan tidigare. Världens äldsta bevarade fotografi är en heliografi på en bitumenyta från 1827. Det togs av grafikern Joseph Nicéphore Niépce och föreställer utsikten från hans fönster, men den långa exponeringstiden gör bilden mycket otydlig.

HENRIK CAJANDER Nobelska huset, 1842 Åbo museicentrals fotoarkiv.

HENRIK CAJANDER Observatoriet på Vårdberget, 1844 Åbo museicentrals fotoarkiv.

DAGUERREOTYPI Konstnären Louis Jaques Mandé Daguerre och grafikern Joseph Nicéphore Niépce vidareutvecklade tillsammans de fotografiska experiment som Niépce hade påbörjat. Efter Niépces död fortsatte hans brorson Isidore Niépce att arbeta med Daguerre. De lyckades förkorta exponeringstiden från några timmar till endast 10–30 minuter.

I daguerreotypin använder man en försilvrad kopparskiva som gjorts ljuskänslig. Den exponerade bilden görs synlig med hjälp av kvicksilverångor. Genom att behandla bilden med en saltlösning fick man bort den icke-exponerade silverjodiden och på detta sätt blev bilden bestående. År 1839 donerade Daguerre och Niépce metodens noggranna direktiv och användanderätt åt det franska folket. Metoden spred sig sedan snabbt över hela världen. Framförallt i Frankrike förbättrades och utvecklades metoden ytterligare. Man lyckades förkorta exponeringstiden så att den år 1840 var endast några minuter i starkt solljus. Fysikern Hippolyte Fizeau utvecklade år 1841 en guldkloridbehandling, som fick bilden att framstå klarare och bevaras bättre.

I jämförelse med många andra fotografimetoder är daguerreotypin mycket tydlig. Den har en speglande yta, i vilken bilden ses rätt svagt och som negativ. Bilden kan också ses som positiv om man vänder på den och ljuset bryts på rätt sätt. I samma bild finns alltså både en negativ och positiv bild, vilket ger en magisk känsla. Man kan i efterhand tillföra färg på bilden.

De tidiga fotografierna föreställde ofta personer, konstverk eller stadsvyer och de såg nästan ut som magiska föremål.

Ofta ramade man in bilderna och hängde upp dem på väggen. De kunde också packas i små dekorativa askar och förvaras på samma sätt som dyrbara smycken.

Daguerreotypin var speciellt populär under perioden 1840–1860.

Finlands äldsta fotografi 170 år DAGUERREOTYPIN I FINLAND I Finland fick man se de första daguerreotyperna rätt snart efter visningen i Paris.

Redan i januari 1840 visades i tre veckor en fransk daguerreotypi upp i Finska Hushållningssällskapets byggnad på Tavastgatan 28 i Åbo. I slutet av februari skickades bilden vidare till Helsingfors, där den visades i en skolbyggnad vid Kaserntorget. Bildens storlek var 6 x 8 tum och den föreställde kyrkan St. Gervais och gatan Quai de la Grève i Paris. Bildens detaljrikedom och noggrannhet väckte stor uppmärksamhet. Med förstoringsglas kunde man urskilja fransar på gardiner och läsa reklamskyltarna på husen. Åbo Underrättelsers kritiker klagade dock på att den speglande ytan gjorde det svårt att se bilden.

Det första fotografiet i Finland togs drygt två år senare, den tredje november 1842. Henrik Cajander tog då en bild av gatan vid vilken han bodde, Nylandsgatan.

Efter Cajander fanns det också andra som använde sig av samma metod i Finland, bl.a. Fredrik Rehnström, som var uppvuxen i Mäntyharju och utbildade sig till bokbindare i Helsingfors. Rehnström reste flitigt runt i Finland och tog bilder på många platser under åren 1844–1851. På många orter var han den första som visade upp denna nya uppfinning för folket.

FREDRIK REHNSTRÖM Porträtt av Constantin Ylenius, början av 1850-talet.

I porträttet taget av Fredrik Rehnström ser vi Constantin Ylenius (1829–1872). Ylenius studerade vid Åbo trivialskola. Han blev domare 1853 i Helsingfors och arbetade därefter vid Åbo hovrätt. Åbo museicentrals fotoarkiv.

HENRIK CAJANDER (1804–1848) Henrik Cajander föddes i Åbo år 1804. Efter avklarad studentexamen påbörjade han sina studier vid Åbo akademi. Till samma generation av studenter hörde också bl.a.

J. L. Runeberg, J. W. Snellman och Elias Lönnrot. Cajander blev promoverad magister strax innan Åbo brand år 1827. Efter branden fortsatte studierna till medicine licentiat i Helsingfors. Följande år drabbades Finland av en svår koleraepidemi och Cajander var som ung läkare med för att förhindra dess spridning. Sin avhandling Om cholerans epidemiska natur skrev han utgående från sina erfarenheter.

Cajander var läkare vid Finska skarpskyttebataljonen från och med år 1833 och deltog också vid stridsövningar i närheten av St. Petersburg. År 1836 blev han provinsialläkare i Åbo. Det var också i Åbo han tog de tre fotografierna som har bevarats till våra dagar: bilden av Nobelska huset, Observatoriet på Vårdberget och ett självporträtt. Man känner inte exakt till hur Cajander blev bekant med den nya uppfinningen, men hans änka sade att han hade studerat tekniken under en vistelse i Paris år 1842. Cajander blev pensionerad från sin tjänst som provinsialläkare redan år 1843, möjligen av hälsoskäl. Han dog år 1848 som blott 44 år gammal.

HENRIK CAJANDER Självporträtt, 1844 Åbo museicentrals fotoarkiv.

Finlands äldsta fotografi 170 år NOBELSKA HUSET Det äldsta fotografiet i Finland, som vi känner till, är Henrik Cajanders bild tagen 3.11. 1842. På fotografiet ser man det nybyggda Nobelska huset, som fanns på adressen Nylandsgatan 8. Cajander tog fotografiet på sin egen gata, han bodde på andra sidan vägen.

Den svenska arkitekten och affärsmannen Immanuel Nobel ritade huset åt köpmannen Johan Scharlin. Immanuel Nobel var fader till Alfred Nobel, som bl.a. uppfann dynamiten. Immanuel Nobel var på väg från Stockholm till St. Petersburg då han stannade i Åbo åren 1837–38, under denna tid ritade han huset som kom att kallas Nobelska huset, samt några mindre byggnader. Till sin stil representerade huset svensk empir. Nobelska huset revs år 1961.

HENRIK CAJANDER Nobelska huset, 1842 Åbo museicentrals fotoarkiv.

OBSERVATORIET Cajander tog sin andra daguerreotypi i sin egen trädgård i april 1844. På bilden kan man se Vårdbergets sluttning och uppe på krönet observatoriet som planerades av C. L. Engel och färdigställdes 1819. Bredvid observatoriet står brandtornet, på vars plats den första egentliga vattenreservoaren byggdes i början av 1900-talet.

HENRIK CAJANDER Observatoriet på Vårdberget, 1844 Åbo museicentrals fotoarkiv.