Enough is Enough: Arkitektur och Jämställdhet

Architecture and Gender Equality nr 1

Architecture and Gender Equality nr 1

Malin Ă…berg-Wennerholm Program Director / School of Architecture KTH Royal Institute of Technology Stockholm Sweden October 2016

1.

Is this how you feel, when I talk about gender equality and architecture? Like, instead of pouring a cup of coffee, it feels if I ask you to do like this?

I never think about it “You never think about gender equality and architecture?�

Jaha.

That is part of the problem.

A MANMEETING ON ARCHITECTURE There were 8 architects on stage, all men (there was no women to invite, Alejandro thought.)

Everybody will understand this, he thought.

Hm, no.... it is better to invite just competent guys, Alejandro thought.

Let us have this manmeeting on architecture “Reporting from the front” without half the architects in the world. Maybe if I close my eyes real hard, they will disappear. At least I have done my best to forget about them, Alejandro,thought.

But poor Alejandro, he forgot about something important.

Alejandro Alejandro Alejandro que haces tu en el ano 2016.

2.

Biennale Architettura 2016 “Reporting from the front”.

I högskolelagen står det att jämställdhet ska genomsyra högskolornas verksamhet.

5 § Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.

We are all welcome (by swedish law)

3.

Nice to know.

4.

5.

Jing Liu and partner architect, SO-IL, New York.

I am so happy for my bag from KTHs campaign.

Julia Morgan

Greta Magnusson Grossman

Alexandra Lange

Ingeborg Hammarskjöld-Reiz

Hilary Sample

Kazuyo Sejima

Franca Helg

Jane Rendell

Lina Bo Bardi

Momoyo Kajima

Farshid Moussavi

Petra Blaisse

Manuelle Gautrand

Diana Agrest

Marie José van Hee

Odile Decq

Denise Scott Brown

MJ Long

Kristine Jensen

Eileen Grey

Sarah Wigglesworth

Louisa Sauerbruch

Sofia von Ellrichhausen

Anouk Legendre

Gro Bonesmo

Lisa Fior

Marion Mahony Griffin

Eva Jiricna

Jô Vasconcellos

Natalie de Vries

Anette Gigon

Anne Lacaton

Tatiana Bilbao

Dubravka Sekulic

Carme Pinós

Våra fokusområden för fortsatt arbete 1.

Omedvetna fördomar – Målsättningen är att lyfta fram de omedvetna fördomar som Ónns inom ämnet arkitektur och i vår kultur på skolan. För att synliggöra detta behöver vi ställa oss frågor som: Hur påverkar de omedvetna fördomarna oss som arbetstagare och hela vår arbetsplats? Hur påverkar det oss som utbildningsinstans, vår personal och våra studenter?

Hur kan vi bli mer medvetna om våra omedvetna fördomar?

Hur synliggör vi normer och omedvetna fördomar för att därmed göra mer genomtänkta val?

2.

Könsbalanserade referenser – Målsättningen är en könsbalanserad representation av referenser och exempel, både i kursernas innehåll och i deltagandet i undervisningen. För att uppnå en könsbalans behöver vi ställa oss frågor som: Vilka referenser visar vi upp? Vems arbete ges hög status?

Hur väljer vi exempel och sätter ihop kurslistor? Hur förhåller vi oss till litteraturen från tidigare perioder som inte är könsbalanserade? Hur förhåller vi oss till hur samhällen och kultur sett ut historiskt?

Fig 7 Satsningen 50/50 startade i augusti 2014.

Fig 18 “Arkitekter” ¾ygblad nr 3

Hur levandegör vi denna policy i verksamheten?

Vår jämställdhetspolicy sträcker sig över ledningen, beredande och beslutande organ, studenter på olika utbildningar och i forskarutbildningen samt bland alla anställda. Vi vill också i och med denna policy lägga grunden för att vi ställer krav Varför ska vi arbeta med jämställdhet och mångfald? på gästföreläsare, inbjudna föreläsare och andra som träffar Arkitekturskolans arbete med jämställdhet och mångfald våra studenter. grundar sig i de lagliga krav som Ónns på utbildningsinstanser Som ett steg i arbetet med att säkerställa att vi lever upp till men också i de styrdokument som KTH har på en övergripande vår policy utbildar vi personal i jämställdhet och genus nivå: Handlingsplan för jämställdhet, mångfald och lika villkor löpande, med början under mars 2015.

2014-2016, och Likabehandlingsplan för studenter vid KTH 2015. Allra viktigaste drivkraften i vårt arbete är vår värdegrViktiga punkter för arbetet und. Arbetsgivaren samt arbetstagarna på Arkitekturskolan A Mångfald – Mångfald för oss innebär alla behöriga och ser en tydlig värdegrund som en förutsättning för förbättring- antagnas lika rätt att delta i våra utbildningar och respekt för sarbete. Arkitekturskolan ska vara inkluderande genom att er- våra olikheter. Som utbildningsinstans har vi ett ansvar att bjuda alla våra studenter och anställda likvärdiga möjligheter. främja lika rättigheter och möjligheter för alla våra studenter Ju Ôer perspektiv vi har, desto rikare kommer våra utbildninoch all vår personal. gar att bli därför vill vi tydligt kommunicera det vi står för. Att kvinnor och män här på Arkitekturskolan, ges möjlighet att B Jämställdhet – Jämställdhet för oss är ett uttryck för arbeta och studera på likvärdiga villkor är av stor vikt för utkvinnor och mäns lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter bildningen och arbetsplatsens kvalité och status. Arbetet för oavsett om du är verksam på Arkitekturskolan som personal en utbildningsmiljö fri från diskriminering är därför grundat i eller student. studenternas och de anställdas förväntningar samt i deras och verksamhetens behov.

C Diskriminering – Vi ser på diskriminering i enlighet med

ARKITEKTURSKOLANS REGLER FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD

Hur arbetar vi med jämställdhet?

Arbetet med jämställdhet mellan kvinnor och män är under denna policy extra framlyft som ett prioriterat område. Jämställdhet är ett förbättringsarbete och bygger på två viktiga områden. Det första är att jämna ut könsfördelningen inom forskning och utbildning (kvantitativa förbättringar). Det andra området är att förbättra de grundläggande strukturer och värderingar som orsakar ogrundade könsskillnader inom akademin (kvalitativa förbättringar). Förebilder är ett nyckelord som väver samman båda dessa områden. Vi strävar efter att visa exempel med både män och kvinnor och där det inte är möjligt, att alltid förklara varför. Det kan vara genom att sätta byggnader och platser i kontext med (dåtida) lagstiftning och normer.

6.

Diskrimineringslagen där kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder inte får vara grund för att någon missgynnas eller behandlas sämre antingen direkt eller indirekt.

D Referenser – Referenser är viktigt för oss för att det både säger något om vem som har skapat platser och byggnader men också vem som i framtiden kan skapa platser och byggnader. Vi är medvetna om att det är en homogen grupp som visas upp och arbetar med att bredda och problematisera

y

es

Fig 12 Litteratur på kollegiedagen om jämställdhet i mars- intressedriven läsning.

3.

Plats att växa – Arkitekturskolan vill främja en god hälsa, en minskad stress både bland personal och studenter och plats att växa oavsett kön. För att arbeta aktivt med att förbättra hälsan och minska stressen behöver vi börja hos personalen och ställa oss frågor som: Hur är arbetsmiljön och hur fördelas arbetsuppgifter hos oss? Hur ser arbetsbelastningen ut? Finns det skillnader mellan män och kvinnor? Hur bemöter personalen på Arkitekturskolan studenterna och hur möter studenterna personalen? Hur lyfter vi detta fokusområde till att röra hela gruppen och inte endast i enskilda fall? Skiljer sig möjligheterna för en hälsosam arbetsplats och en hälsosam studiemiljö mellan olika grupper?

4.

Kommunicera våra ambitioner – Vad kommunicerar vi som arkitekter/personal/lärare i dagsläget om hur vi arbetar med jämställdhet och mångfald? Vad och hur vill vi berätta om det arbete vi gör? Kan vi göra genusforskningen till en tydligare proÓl för skolan? Personal med ledningsansvar på Arkitekturskolan behöver berätta för studenter och anställda, om hur vi arbetar med jämställdhet och mångfald.

Fig 15 “Arkitekturskolans regler för jämställdhet och mångfald” klubbas gällande from juni 2015.

Fig 16 Det är här det händer.

Jämställdhet på arkitekturskolan, KTH

Fig 13 Artikel i tidningen “Arkitekten”, januari 2015 Följande frågor är en bra bas för att bedriva en könsmedveten pedagogik som lärare: 1. Hur mycket tid lägger jag på varje student? Får alla sin del av min uppmärksamhet?

2. Vågar jag stödja studenten i dess kreativitet och uttryck, vare sig dessa är könstypiska eller könsotypiska?

våra referenser.

3. Har jag en positiv grundsyn på såväl män som kvinnor?

Fig 17 Flygblad nr 1

Fig 14 Könsmedveten pedagogik är det enda rätta.

Flyer nr 2. The Program Director making flyers to the whole school and distribute them to everyone both students and staff.

We are creating a better world at the School of Architecture, KTH.

7.

Interest driven reading for all our staff at the School of Architecture. We are so curious to know more.

KTH-A DESCRIPTION REGARDING TO ACTION/ACTIVITY AIMED AT IMPROVING GENDER EQUALITY-DIVERSITY. Why should we make a description concerning the selected action / activity aiming to improve the gender - diversity?

Well, it is the best way to actually get to an improvement responding to our new rules for gender equality and diversity .

1. Select an action / activity that aims to improve gender equality / diversity fall semester 2015, within the framework of your mission. Describe it:

2. Select an action / activity that aims to improve gender equality / diversity spring semester 2016, within the framework of your mission. Describe it:

8.

Created form nr 1 “Description” for staff at the School.

KTH-A SELF-EVALUATION REGARDING ACTION/ACTIVITY AIMED AT IMPROVING GENDER EQUALITY-DIVERSITY. Why should we do a self-evaluation regarding the action/activity aiming to improve the gender equality-diversity?

Self-evaluation and the aibility to reflect on the quality of our work is a simple way to identify strengths and weaknessess in our own work.

The action/activity is to be implementes during the academic year2015/16 at the School of Architecture.

1. How do you think your action/activity worked out? Describe:

2 What worked very well? Describe:

3 What has not worked so well? Describe:

4 How do you think that others have perceived the impact of the action/activity? Describe:

5 What would you do differently or the same way in the future? Describe:

9.

Created form nr 2 “Self evaluation” for staff at the School.

STARTING TODAY

VICE DEAN

EXTERNAL INDEPENDANT INVESTIGATION OF EQUALITY LOWTECH

TOG E

THE

R

EQUALITY PLAN WITH CONCRETE ACTIONS IN DAILY LIFE

10.

First day as Program Director we started working together in a lowtech way, August 2014.

Måndagskaramell

Sektionsordförande [ordf@arkitektursektionen.se] Skickat:den 28 april 2014 14:05 Till: personal@arch.kth.se

Hej! Under det gångna läsåret har en av de viktigaste frågorna för oss på sektionen, och för hela THS, varit hur vi jobbar med jämställdhet. Även på KTH har det talats mycket om snedfördelning bland professorer, doktorander och studenter, och det är bra att alla börjar ta detta problem på allvar.

Vi tycker dock att det finns mycket som vi alla på skolan skulle kunna göra för att förbättra andra aspekter av denna problematik, som kanske är mer relevant för A-skolan. Studenterna på Arkitekturskolan översköljs dagligen av en strid ström referenser, inspirationskällor och förebilder varav en skrämmande stor andel har manliga upphovsmän. Vi vet att många studenter har reagerat på detta och att många vill se en förändring. Bilden av arkitekten som man är ett problem som genomsyrar yrkeskåren idag och om det någonsin ska ändras behöver alla arbeta medvetet mot det målet. Det är inte en slump att lönegapet mellan kvinnliga och manliga arkitekter är större än genomsnittet! Men vi kan förebygga framtida diskriminering redan under studietiden.

Medan skolan jobbar långsiktigt för att jämna ut fakultetsstatistiken uppmanar vi alla att göra en insats och tänka till en extra gång när ni planerar föreläsningar, kurser och referensmaterial - det finns ju faktiskt lika många bra kvinnliga arkitekter som manliga!

Detta är alltså inte bara en angelägenhet för skolans ledning, utan för alla. Tillsammans gör vi skillnad!

Molly Sjögren Marie Ekblad Jämställdhetsombud Ordförande

11.

“Monday caramel” was emailed by the students Marie Ekblad gender equality agent and Molly Sjögren-president of the student section, to all our staff in April 2014. It was an open letter that in a nice tone encouraged our teachers to consider gender equality in their teaching.

12.

34

DEVELOPMENT PL AN 2013 – 2017

What is going on?

13.

The final day of the education, Diploma days, May 2016.

14.

Best quality?

15.

Normal?

HISTORIESKRIVNINGEN ÄR ORÄTTVIS

Kvinnor har byggt färre hus och skrivit färre böcker.Detta vet du.Men vem är det egentligen som har lärt dig detta?Det går att besvara frågan på många olika sätt. Ett svar är du har lärt dig detta för att det är sant.Kvinnor har i de flesta tider och på de flesta platser, varit utestängda från de möjligheter som har funnits för män. Ett annat svar är att du har lärt dig det för att kvinnor inte ansetts vara viktiga när människan skrivit historia och därför rensats bort. Vad skulle du säga om någon sa till dig att dom har byggt fler hus än vad du någonsin fått lära dig?Att kvinnorna var med när det hände men blev bortplockade.Skulle du bli förvånad, arg eller glad eller likgiltig?Det spelar roll. Vi brukar få lära oss att dagens samhälle formas av det förflutna. Det skulle vara riktigare att säga att dagens samhälle formas av hur vi tror att det förflutna såg ut. Historieskrivningen är orättvis. Vem bestämmer vad som ska hamna där?Vi bestämmer kanske alla, åtminstone litegrann.

Tillsammans skapar vi en uppfattning om vad ur det förflutna som det är värt att berätta om och vad som inte är det.Att kvinnor är så sällsynta i historieböckerna beror därför inte bara på att dom aldrig var med där det hände, utan på att deras närvaro under långa tider inte ansågs betydelsefull.Historia är något som väljs ut att minnas och berätta om.Frånvaron av kvinnor i historian är en del av människans historia.Finns glapp och hålrum och vita fläckar och ekande tystnad.Det kan vara lätt att stanna där.Men vi kan också gå ett steg tillsammans. Vi måste fundera på hur gamla idéer om manligt och kvinnligt om hierarkier och makt tar sig uttryck i det förflutna och här och nu i vår egen vardag.

16.

AnnaSara Hammar, historian at Umeå University, written for Sweden’s first women’s history museum, Umeå.

en rad utbildningar och grupper av anställda på KTH.vilket Dettaäven innebär att KTH som universitet går om de studieoch arbetsmiljö, påverkar teknikutvecklingen i enmiste gynnsam ri

bredd som tillförs arbetet genom att båda könen bidrar med sina delvis olika erfarenheter och förhållningssätt

roll som en in ledande teknisk högskola könenEn ges möjlig Inbrytningen av kvinnor somKTHs är forskare lyfter nya frågeställningar ochförutsätter perspektivattpåbåda tekniken.

inom beredande ochsamtliga beslutande organ,ärbland studerande på utbildni jämnare könsfördelning medvillkor kvinnliga förebilder inom områden en förutsättning förolika en jämställd

bland grupper av anställda. KTHs studie- och arbetsmiljö, vilket ävenolika påverkar teknikutvecklingen i engrundsyn gynnsam innebär riktning.att det inte bara handla förbättringar, som att öka andelen kvinnor inom forskning och utbildning, utan

Jämställdhetspolicy KTHs roll som en ledande teknisk förutsätter att båda könen ges möjlighet att samarbeta på jämbör som atthögskola arbeta med de grundläggande strukturer och värderingar som leder till kö villkor inom beredande och beslutande organ, bland studerande på olika utbildningar och i forskarutbildning

Kvalitativa förbättringar kan uppnås, ombara värdet av kvinnors och mäns delvis ski bland olika grupper av anställda.

KTHs grundsyn innebär att det inte handlar om kvantitativa Denna policy grundar sig på universitetsstyrelsens beslut 2003-09-24

kommakvinnor till uttryck. bredda och perspektiven gerutan möjlighet till kvalitetsförbättring förbättringar, som att öka andelen inomAtt forskning utbildning, även kvalitativa förbättringar

forskningstrukturer men ävenoch vid värderingar rekrytering av studerande och anställda. inom akademin som att arbeta med de grundläggande som leder till könsskillnader

Grundsyn

Jämställdhets

Genom en tydlig utbildningsprofil, som på samspelet mellan människa Kvalitativa kankan uppnås, om värdet av kvinnors mänsfokuserar delvis skilda erfarenheter erkänns och KTHs utvecklingspotential är beroende av attförbättringar verksamheten bidra till en utvidgning avoch teknikbegreppet.

KTH en viktig roll samhällsutvecklingen.

Framtidens inom arkitekt, ingenjör och civ komma till uttryck. Att bredda perspektiven ger imöjlighet till kvalitetsförbättringar grundutbildning och

Jämställdhetsfrågor är en viktig del i detta kvalitetsarbete. KTH har länge arbetat för att nå en jämnare

grundläggande teknikkunnande och verktyg för att kunna följa med i den snabba forskning men även vid rekrytering av studerande och anställda.

könsfördelning inom grund- och forskarutbildningen. Trots detta förekommer det en ojämn könsfördelning inom

den globala arena som svensk industri och samhälle verkar på. Lyckas KTHssig utb Denna policy grundar

en rad utbildningar och grupper avGenom anställda på KTH. Detta innebär att KTH som universitet går miste om den en tydlig utbildningsprofil, som fokuserar på samspelet mellan människa och tekniken i samhället, in

forskare förmedla detta synsätt får utbildning och forskning ett vidare perspektiv

bredd som tillförs arbetet genom attKTH båda med sina delvis olika erfarenheter ochgrupp förhållningssätt. enkönen viktig bidrar roll i samhällsutvecklingen.

Framtidens arkitekt, ingenjör och civilingenjör måste ha ett till del, dels attraherar en bredare studerande och forskare.

Grundsyn

Inbrytningen av kvinnor som är forskare lyfter inteknikkunnande nya frågeställningar och perspektiv påfölja tekniken. grundläggande och verktyg för att kunna med i En den snabba förändringstakt som råder p

jämnare könsfördelning med kvinnliga förebilder områden ärenenarbetsförutsättning för en jämställd skalloch varasamhälle och på. utbildningsplats, effektivitetsmål ochlärare kvalitets den globala arenainom som samtliga svenskKTH industri verkar Lyckas KTHsdär utbildningsansvariga, och

KTHs utvecklingspotentia studie- och arbetsmiljö, vilket ävenforskare påverkar teknikutvecklingen gynnsam riktning. förmedla detta synsätt fåri en utbildning och forskning ett vidare perspektiv, vilket dels kommer samhäl

anställda studerande utvecklas i samverkan och där kvinnor och till del, dels attraherar en bredare gruppoch studerande och forskare.

Jämställdhetsfrågor ärmän en

skyldigheter möjligheter KTHs roll som en ledande teknisk högskola förutsätter att båda könen gesoch möjlighet att samarbeta på jämbördiga könsfördelning inom grun

 och Anställda studerande, avkvalitetsvinster kön, bejakar erfarenheter o KTH organ, skall vara en arbetsutbildningsplats, där effektivitetsmål och nås genom att villkor inom beredande och beslutande bland studerande på olikaoch utbildningar ochoberoende i forskarutbildning samt olika

en rad utbildningar och gr

hela verksamheten, men särskilt för den tekniska utvecklingen bredd tillförs arbetet anställda och studerande utvecklas i samverkan och där kvinnor och män harsom lika rättigheter,

bland olika grupper av anställda. KTHs grundsyn innebär att det inte bara handlar om kvantitativa 

förbättringar, som att öka andelen kvinnor inom forskning och utbildning, utan även kvalitativa förbättringar, skyldigheter och möjligheter

Inbrytningen av kvinnor s

som att arbeta med de grundläggande strukturer och värderingar som leder till könsskillnader inom akademin. 

Anställda och studerande, oberoende av kön, bejakar olika erfarenheter och förhållingssätt till gagn

jämnare könsfördelning m

hela verksamheten, men särskilt för den tekniska utvecklingen

Kvalitativa förbättringar kan uppnås, om värdet av kvinnors och mäns delvis skilda erfarenheter erkänns och får och arbetsmiljö, v studiekomma till uttryck. Att bredda perspektiven ger möjlighet till kvalitetsförbättringar inom grundutbildning och forskning men även vid rekrytering av studerande och anställda.

KTHs roll som en ledande

villkor inom beredande oc

Genom en tydlig utbildningsprofil, som fokuserar på samspelet mellan människa och tekniken i samhället, intar

Som utbildande organisation skall KTH bland olika grupper av an 1( *betona vikten av kvinnor som förebilder i förbättringar, som att öka grundläggande teknikkunnande och verktyg för att kunna följa med i den snabba förändringstakt som råder på undervisningen den globala arena som svensk industri och samhälle verkar på. Lyckas KTHs utbildningsansvariga, lärare som och att arbeta med de gru *bredda och uppdatera perspektivet på kunskap och forskare förmedla detta synsätt får utbildning och forskning ett vidare perspektiv, vilket dels kommer samhället förändra detta genom att ge utrymme åt båda könens till del, dels attraherar en bredare grupp studerande och forskare.

Kvalitativa förbättringar k erfarenheter och värderingar av teknik komma till uttryck. Att br *göra kraftfulla ansträngningar för att bryta ensidig KTH skall vara en arbets- och utbildningsplats, där effektivitetsmål och kvalitetsvinster nås genom att forskning men även vid re rekrytering till de utbildningsprogram och forskningsområden en ojämn könsfördelning råder anställda ochdär studerande utvecklas i samverkan och där kvinnor och män har lika rättigheter, Genom en tydlig utbildnin Som arbetsgivare skall KTH verka för att främja att skyldigheter och möjligheter KTH såväl kvinnor som män har Anställda och studerande, oberoende av kön, bejakar olika erfarenheter och förhållingssätt till gagn fören viktig roll i samh *likaverksamheten, rättighetermen ochsärskilt skyldigheter i frågautvecklingen om arbete hela för den tekniska grundläggande teknikkun och arbetsvillkor den globala arena som sve *lika möjligheter till utveckling i arbetet forskare förmedla detta sy * lika rättigheter och möjligheter när det gäller till del, dels attraherar en lönesättning *lika möjligheter vad gäller inflytande, ansvar och KTH 1 (3) skall vara en arbetsbefogenheter KTH en viktig roll i samhällsutvecklingen. Framtidens arkitekt, ingenjör och civilingenjör måste ha ett

 

17.

 anställda och studerand Nice to know this is what KTH think is important. Feels safe.

skyldigheter och möjlig



Anställda och studeran

hela verksamheten, me

Drawing workshops x 2 Let us draw together on architecture & gender equality! All students welcome!

Paper & pencils will be on the tables.

Location: amöban level 1When:14/9 12-13 Location: A124 level 1When:21/9 12-13 Organizer: Malin Åberg-Wennerholm Program Director, School of Architecture

Verkstad for everyone x 2 Welcome to the workshop (when it is closed) an arrangement for those who want to get more comfortable with the machines. Come and be reborn!

Location: workshop When: 6/10 9-12 Location: workshop When: 24/11 9-12 Organizer: Anna Eklund Workshop Manager, School of Architecture

Gender Equality Society “Jämställdhetssällskapet” -an open meeting that invites all students at the School of Architecture.

Location: large conference room level 6 When 12/10 12-13 When : 9/11 12-13 Organizer: Malin Åberg-Wennerholm Program Director, School of Architecture

1. Lärandemål 1.Rundabordssamtal 2.Arkitekturpromenaden 3. Processdagbok 4. Pedagogikdiskussioner och litteraturseminarier 5. Kurs i samtalsmetodik 6. Pedagogisk utvecklare 7. Lunchrådgivning 8. Lärarfestival 9. Tre frågor 10. Diplomadays

Julia Morgan

Greta Magnusson Grossman

Alexandra Lange

Ingeborg Hammarskjöld-Reiz

Hilary Sample

Kazuyo Sejima

Franca Helg

Jane Rendell

Lina Bo Bardi

Momoyo Kajima

Farshid Moussavi

Petra Blaisse

Manuelle Gautrand

Diana Agrest

Marie José van Hee

Odile Decq

Denise Scott Brown

MJ Long

Kristine Jensen

Eileen Grey

Sarah Wigglesworth

Louisa Sauerbruch

Sofia von Ellrichhausen

Anouk Legendre

Gro Bonesmo

Lisa Fior

Marion Mahony Griffin

Eva Jiricna

Jô Vasconcellos

Natalie de Vries

Anette Gigon

Anne Lacaton

Tatiana Bilbao

Dubravka Sekulic

Carme Pinós

JÄMSTÄLLDHETSSÄLLSKAPET MÖTE DEN 5 MARS I SAL A3 KL 12.00-13.00 VÄLKOMNA ÖNSKAR PROGRAMANSVARIG

Release of the booklet “Architecture and Gender Equality “ including conversations on power, history, who we are and film. Come and join us !

Come and listen !

Location: amöban + A124 When : 13/10 17-18 + Organizer: Malin Åberg-Wennerholm Program Director, School of Architecture

An international research conference on Architecture & Feminisms held here at the School of Architecture . Come and listen !

Location: School of Architecture When: 17-19/11 all day event Organizer: Hélène Frichot, Catharina Gabrielsson, Helena Mattsson, Karin Reisinger, Meike Schalk, Researchers, School of Architecture

18.

Calendar “Left Out” activities, autumn term 2016.

34

DEVELOPMENT PL AN 2013 – 2017

Jô Vasconcellos

19.

Natalie de Vries

Anette Gigon

Anne Lacaton

Tatiana Bilbao

Dubravka Sekulic

Carme Pinós

JÄMSTÄLLDHETSSÄLLSKAPET MÖTE DEN 5 MARS I SAL A3 KL 12.00-13.00 VÄLKOMNA ÖNSKAR PROGRAMANSVARIG

Invitation for “Gender Equality Society” for students.

20.

Measuring and counting is of course one way of working with gender equality.

Drawing workshops x 2 Let us draw together on architecture & gender equality! All students welcome!

Paper & pencils will be on the tables.

Location: amöban level 1When:14 sep kl 12-13 Location: A124 level 1When:21 sep kl 12-13 Organizer: Malin Åberg-Wennerholm, Program Director, School of Architecture

21.

Invitation to “Drawing workshops” for students.

22.

Our fantastic students.

SUHIHNW#DUFK NWK VH

GHQ PDM

SHUVRQDO#DUFK NWK VH 6WHOODQ % ( /XQGVWU|P -RKDQQD 6WHOODQ 2YH 6WULQG 0DULH .RURVWHQVNL %ROOH 7KDP >EROOH#WYDUN VH@ 0DULDQQH 6NMXOKDXJ >0DULDQQH 6NMXOKDXJ#DKR QR@ .DUROLQD .H\]HU >NDUROLQD NH\]HU#VWRFNKROP VH@

!

!

23.

“GenusfrĂĽgorâ€?answer from the Head of School, May 2014.

-Mina herrar, tiden är inne, det är dags nu.

-hummm -Det är dags att vi nu formulerar historien om oss själva, skriver ner dessa århundraden av utveckling så att kommande generationer kan läsa om oss -Bravo!

-Några förslag?

-Mina herrar, låt mig presentera:Hjältar och konungar -humm -Stordåd och heder -humm -Nation, tradition, myt -humm, humm -Konst filosofi litteratur, dom stora tänkarna!

-Allt finns ju med!

-Fantastiskt!

-Vi har verkligen täckt in allt!

-humm, eh, kvinnan nämns inte, ska vi se det som ett problem eller?

-humm, eh, det tror jag inte -humm, “kvinnan”, det låter inte så storslaget -”Kvinnan”, är det hem och hushåll då eller?hummm -Knappast nödvändigt att tala om eller?

-Platsar hon verkligen i sammanhanget?

-Är hon tillräckligt storslagen?humm eller?

-Det är ju ändå historieskrivning, vi talar om, mina herrar, jag skulle säga att kvinnan INTE är nåt som är värt att ta upp -bra talat humm -Och om vi inte skriver in kvinnorna så blir det också som att dom aldrig har funnits!

-Ja -Helt rätt!

-Det är ju utmärkt!

-Skriv ut kvinnorna bara!

-Ut ur historieböckerna med dom!

-Ut med dom!

-hummhummhumm -Mina herrar - vi- har skapat HISTORIA

24.

Manuscript “Gentlemen, we have created history” from exhibition at the first swedish women history museum, Umeå.

25.

Hosting techfestival for young women at our School of Architecture “Teklafestival”, April 2016.

Jämställdheten i KTH:s utbildningar

ska öka.

Jämställdheten i KTH:s utbildningar ska öka.

Arbetet utvecklasoch och Arbetet med jämställdhet utvecklas intensifieras bådenär närdet detgäller gäller pedagogik och intensifieras både utbildningens pedagogik och innehåll. utbildningens innehåll.

När utbildningens innehåll innehåll är När det det gäller gäller utbildningens är målsättningen att KTH ska examinera ingenjörer målsättningen att KTH ska examinera (+arkitekter antar jag) som har förmåga att ingenjörer (+ arkitekter antar jag) arbeta jämställt även i ett ojämställt arbetsliv.

26.

som har förmåga att arbeta jämställt graduation ring även i ett A ojämställt arbetsliv.

We need to educate architects that have the aibility to work in a gender equality way even if the society is not equal.

27.

Anna Eklund, Workshop Manager “Teklafestivalen” engaged.

28.

Students working pro bono creating a lasercutting workshop for young women during “Teklafestivalen”, April 2016.

29.

Flyer nr 1, February 2015, showing architect Ingeborg Hammarsköld-Reiz on the construction site “Småstugeområdet”, Lund 1937.

30.

Thank you all students who were first year students in 2012.

I will never forget you.

vilken

dlingå det et egna ammanterkopperson.

teten?

är g var e anrätta ia. vad stgamla ck i

um

Vår jäms Jämställ att få bä något sä vi väljer

1.

Tä efter vad och varf entation /utnämn på din fr jämställd

2.

Gå blandnin narier, ko

Fig 6 Jämställdhetschecklistan “5 punkter om jämställt”

31.

“The 5 items on Gender Equality”. Flyer nr SJÄLVVÄRDERING 3.

JÄMSTÄLLDHETSHANDLINGSPLAN REGLER

Our gender equality check-list “5 items on gender equality”

Gender equality does not threaten quality within the subject. It is about obtaining better quality through achieving a broader and more diverse Fig 7 Aktuella dokument understanding. Everyone of us who is active at the School of Architecture can reflect on what we currently choose to refer to ourselves today.

3.

Tä könen är utan gör

4.

Na för och e eller bar specika

5.

Tä en. Ha a divid. Fin dig som kunna fö

Fig 4 Jämst

1. Consider what/who you display as a reference and

why. Consider what/who the image/lecture/review omits, and why. Always look at the complete text/lecture/presentation/image/studentbrief/appointment with equality in mind. What sort of perspective do you have on your question? Do you need to change something to create gender equality?

2. Move outside your usual network to create an equal mix of participants on panel discussions, jury works, seminars, conferences and reviews.

3. Remember that work towards referring to architects,

of both sexes in a seamless way, avoid “next is a female architect” and do it in a natural way, without a lot of fuss.

4. Naming or citing men and women in the same way, always with first name and surname or only with their first name. Remove any unnecessary value words or gender-specific expressions.

5. Think about how you talk to or put questions to

students. Always maintain a positive tone, which shows respect for each student as an individual. Is there a risk that the person you are talking to may perceive you as excluding them or their collegues? If this is the case, think about whether there is anything you can do to change how you engage with students.

32.

Our gender equality check-list “5 items on gender equality”

KTH:s identitet

På KTH arbetar vi för en ljusare framtid. Vid KTH vill vi förbättra samhället och hitta smarta lösningar på dagens och morgondagens utmaningar. Vid KTH är vi i människans tjänst för morgondagens samhälle. En gemensam nämnare för vad KTH vill åstadkomma är en bättre framtid för människor, företag och för samhället i stort. Vi attraherar och utvecklar talanger på alla utbildningsnivåer.

Vid KTH drivs vi av en passion att göra saker bättre i en dynamisk miljö med kreativa människor.

KTH är en plats för den som söker inspiration till nyskapande och utveckling.

KTH är öppet och nyfiket på vad andra gör och vad andra kan bidra med. Vi företräder ett optimistiskt perspektiv och är en arena för att hävda forskningens och utbildningens betydelse för samhällets utveckling. KTH bedriver en regelbunden och insiktsfull omvärldsanalys.

KTH:s arbetsmiljö präglas av respekt för och tillit till individen. Ett positivt förhållningssätt samt ett öppet och ärligt utbyte av tankar och idéer utgör grunden för vårt handlande.

Mångfald, ansvar för miljö, jämställdhet, gemenskap, öppenhet, mångsidighet, kvalitet, nytänkande och mänsklighet kännetecknar KTH och ska prägla omvärldens uppfattning om oss.

Inom tidigare mansdominerade områden inom KTH finns allt flera kvinnor verksamma, bland annat genom strategiska rekryteringar av professorer och lektorer. Dessa har också kunnat utgöra förebilder för yngre kvinnor.

Genusfrågor har en självklar plats i utvecklingsarbetet.

33.

This is not my private opinion, this is KTHs official policy.

Good luck with your own gender equality work!

34.

Things can be right or wrong. From now on, we are all doing the right gender equality thing of course.

ASKING “HOW IT IS TO BE WOMAN IN A MALE DOMINATED ENVIRONMENT IS A SUPERBORING QUESTION !

OBS Focusing on group identity that “uniqueness” can evoke and even create separation and differences.

Then some groups will be interesting to include only because they are different.

(Incredibly boring when a person from one group demanding a “representative” experience or capacity or representation is made on normative grounds, while other possible experiences are silenced.)

Jämställdhetspolicy

Denna policy grundar sig på universitetsstyrelsens beslut 2003-09-24 Grundsyn Jämställdhetsfrågor är en viktig del i detta kvalitetsarbete. KTH har länge arbetat för att nå en jämnare könsfördelning inom grund- och forskarutbildningen. Trots detta förekommer det en ojämn könsfördelning inom en rad utbildningar och grupper av anställda på KTH. Detta innebär att KTH som universitet går miste om den bredd som tillförs arbetet genom att båda könen bidrar med sina delvis olika erfarenheter och förhållningssätt.

En jämnare könsfördelning med kvinnliga förebilder inom samtliga områden är en förutsättning för en jämställd studie- och arbetsmiljö, vilket även påverkar teknikutvecklingen i en gynnsam riktning.

KTHs roll som en ledande teknisk högskola förutsätter att båda könen ges möjlighet att samarbeta på jämbördiga villkor inom beredande och beslutande organ, bland studerande på olika utbildningar och i forskarutbildning samt bland olika grupper av anställda.

KTHs grundsyn innebär att det inte bara handlar om kvantitativa förbättringar, som att öka andelen kvinnor inom forskning och utbildning, utan även kvalitativa förbättringar, som att arbeta med de grundläggande strukturer och värderingar som leder till könsskillnader inom akademin.

Kvalitativa förbättringar kan uppnås, om värdet av kvinnors och mäns delvis skilda erfarenheter erkänns och får komma till uttryck. Att bredda perspektiven ger möjlighet till kvalitetsförbättringar inom grundutbildning och forskning men även vid rekrytering av studerande och anställda.

D Vilka - (negativa) saker har du noterat avseende god jämställdhet mellan män/kvin

E Vilka + (positiva) och - (negativa) saker avseende god jämställdhet generellt har du

F Vilka + (positiva) och - (negativa) saker avseende god jämställdhet mellan män/kvin (kan exempelvis vara tidigare erfarenheter i andra årskurser eller annan företeelse)?

35.

Working together, students and teachers.

Möte nr 1 Jämställdhetssällskapet HT 2014 Arkitekturskolan

A Vilken årskurs går du nu?

B Vilken årskurs inom din nuvarande årskurs rör det sig om?

C Vilka +(positiva) saker har du noterat avseende god jämställdhet mellan män/kvinnor i denna kursen?

D Vilka -(negativa) saker har du noterat avseende god jämställdhet mellan män/kvinnor har du noterat i denna kursen?

E Vilka +(positiva) och -(negativa) saker avseende god jämställdhet mellan män/kvinnor generellt har du noterat inom denna årskurs?

F Vilka +(positiva) och -(negativa) saker avseende god jämställdhet

mellan män/kvinnor har du noterat generellt på skolan (kan exempelvis vara tidigare erfarenheter i andra årskurser eller annan företeelse)?

36.

A form, created for the “Gender Equality Society”- an open forum for all students.

1. Listen

2. Talk / explain background

3. Give the cooperation a high status 4. Show true appreciation

5. Find perfect forum(relevance) 6. Create perfect forum 7. Change ownership

8. The importance of “the issue” 9. Clear frames

10. High expectacions 11. Nice manner

12. A positive atmosphere

13. True interests in eachothers conditions 14. Importance of quriosity 15. Be generous

37.

Student Molly Sjögren and myself lecturing at “Pedagogical Day”about successful student-teacher cooperation concerning gender equality, KTH April 2016.

38.

Working together in the “Gender Equality Society” intensively during one year.The students being excellent colleagues.

39.

Flyer nr 4 “50 % of all power should belong to men� distributed to the whole school, June 2015.

40.

Article in the magasin”Arkitekten” about the new “Gender Equality Society”, 2014.

HUR SKA JAG TÄNKA SOM LÄRARE / FÖRELÄSARE / GÄSTKRITIKER/ GÄSTFÖRELÄSARE / PERSONAL PÅ ARKITEKTURSKOLAN?

A Vilken årskurs går du nu?

B Vilken kurs inom din nuvarande årskurs rör det sig om?

C Vilka + (positiva) saker har du noterat avseende god jämställdhet mellan män/kvinnor i denna kursen?

EN CHECKLISTA 1. TÄNK EFTER VAD / VEM SOM DU VISAR PÅ BILD OCH VARFÖR. 2. TÄNK EFTER VAD / VEM BILDEN / FÖRELÄSNINGEN / GENOMGÅNGEN UTELÄMNAR OCH VARFÖR.

D Vilka - (negativa) saker har du noterat avseende god jämställdhet mellan män/kvinnor i denna kursen?

3. VILKET PERSPEKTIV HAR DU PÅ DIN FRÅGESTÄLLNING? SE ALLTID PÅ DEN FÄRDIGA TEXTEN, FÖRELÄSNINGEN PRESENTATIONEN, BILDEN, UPPGIFTSFORMULERINGEN ELLER UTNÄMNINGEN MED JÄMSTÄLLDA ÖGON. BEHÖVER DU FÖRÄNDRA NÅGOT FÖR ATT SKAPA JÄMSTÄLLDHET? 4. GÅ UTANFÖR DITT VANLIGA NÄTVERK FÖR ATT SKAPA EN JÄMSTÄLLD BLANDNING AV DELTAGARE VID PANELDISKUSSIONER, JURYARBETE, SEMINARIER, KONFERENSER ELLER GENOMGÅNGSTILLFÄLLEN.

Fig 4 Jämställdhetssällskapets enkät till studenter.

Fig 1. Arkitekt Ingeborg Hammarsköld-Reiz på bygget av småstugeområdet Lund 1937.

5. NAMNGE KVINNOR/MÄN PÅ SAMMA SÄTT- ALLTID MED BÅDE FÖR OCH EFTERNAMN FÖRSTA GÅNGEN DÄREFTER MED BÅDA NAMNEN ELLER BARA FÖRNAMN. 6. TÄNK PÅ HUR DU SAMTALAR, STÄLLER FRÅGOR TILL STUDENTERNA. FINNS DET RISK FÖR ATT DEN DU SAMTALAR MED SKA UPPFATTA DIG SOM EXKLUDERANDE. DET ÄR JU DU SOM VÄLJER ORDEN. TA BORT ONÖDIGA VÄRDERANDE ORD ELLER KÖNSSPECIFIKA UTTRYCK

JÄMSTÄLLDHET MELLAN MÄN OCH KVINNOR ARKITEKTURSKOLAN FEBRUARI 2015

7. DEN ANSVARIGE SOM BJUDER IN EN PERSON TILL ARKITEKTURSKOLAN ANSVARAR FÖR ATT GÄSTEN FÖLJER CHECKLISTAN OVAN.

Fig 5 Brev till skolans ledning från dåvarande åk 1, nuvarande åk 3.

MEDVETNA VAL SAMHÄLLET STYRS AV INVANDA NORMER DÄRFÖR KRÄVS MEDVETNA ORDVAL OCH BILDKOMPOSITIONER. VARJE MÄNNISKA HAR RÄTT ATT KÄNNA SIG INKLUDERAD. VI HÅLLER OMEDVETET FAST VID OCH FÖRSTÄRKER FÖRESTÄLLNINGAR. DET INNEBÄR ATT ATT MÅNGA SOM VI VÄNDER OSS TILL INTE KÄNNER IGEN SIG.

Fig 3 Mycket välkomna all personal på skolan.

JÄMSTÄLLDHET INNEBÄR ATT KVINNOR OCH MÄN HAR SAMMA SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER I LIVET. I SVERIGE ÄR JÄMSTÄLLDHET ETT POLITISKT MÅL DVS KVINNOR OCH MÄN SKA HA SAMMA MAKT ATT FORMA SAMHÄLLET OCH SINA EGNA LIV. JÄMSTÄLLDHET HANDLAR ENBART OM FÖRHÅLLANDET MELLAN KVINNOR OCH MÄN. NORMKRITISKT PERSPEKTIV INNEBÄR ATT IFRÅGASÄTTA SJÄLVA NORMEN (OCH INTE DET SOM AVVIKER) OCH DE MAKTSTRUKTURER SOM DEN OMGES AV. ATT SYNLIGGÖRA NORMEN OCH AKTIVT JOBBA FÖR EN FÖRÄNDRING SKAPAR EN MER INKLUDERANDE MILJÖ.

Fig 6 Jämställdhetsmärkning av våra kurser, kanske något för ht 2015?

TIPSA GÄRNA OM JÄMSTÄLLDHET MELLAN MÄN OCH KVINNOR I UTBILDNINGEN I SPLITTERNYA TIPSLÅDA. EN MÖJLIGHET TILL ANONYM OCH DIREKT ÅTERKOPPLING TILL PROGRAMANSVARIG MALIN ÅBERG-WENNERHOLM

Fig 8 Wang Shu med fru.

Varför fick inte Lu Wenyu Pritzker prize?

Fig 7 Robert Venturi och Denise Scott Brown Varför fick inte Denise Scott Brown Pritzker prize?

41.

Fig 9 Satsningen 50/50 startade i augusti 2014.

Fig 2 Kartläggning av jämställdheten påbörjas januari 2015 av Add Gender.

Skolans jämställdhetsarbete Konsultföretaget Add Gender har fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av jämställdheten här på arkitekturskolan.

Detta arbete leds av Malin Åberg-Wennerholm (PA) som tillsammans med Add Gender kommer att ta fram en utbildning avseende jämställdhet för skolans personal. Denna obligatoriska fortbildning kommer att ske på kollegidagen den 19 mars. Detta kommer bli ett återkommande moment för skolans personal och nästa utbildningstillfälle är planerat till nästa läsår.

Jämställdhetsplan klar juni 2015 Riktlinjer för jämställdhetsarbetet och en jämställdhetsplan tas fram för Arkitektur senast i juni 2015. Genusvetaren och Add Genders marknadschef Jenny Claesson kommer att göra intervjuer med personal och även delta under genomgångstillfällen under våren.

Flyer nr 1

34

42.

Let us continue.

DEVELOPMENT PL AN 2013 – 2017

Jämställdhetssällskapet Välkomna studenter från åk 1-5 onsdagen den 8 okt i sal A4 kl 12.00-13.00 då vi dricker kaffe och granskar utbildningen tillsammans avseende jämställdhet mellan män och kvinnor.

Malin Åberg-Wennerholm, programansvarig

43.

Poster to invite students to the first “Gender Equality Society”.

44.

This is a studio.

Hur mycket vet mannen och kvinnan om vad det andra könet gör? Är du kvinna? Då kanske du vet ganska mycket. För du är beroende av vad män gör. Är du man?

Då vet du kanske mindre. Och är du ens nyfiken? Är du intresserad av vad kvinnor gör och vad dom kan?

När jag säger att kvinnor är underordnade män så säger du, “inte jag, jag har ingen makt.”

Du säger “det är inte jag som har skapat det här systemet.” Så har männen sagt i generationer.

Kan det vara så att män och andra överordnade tar systemen så för givna att de inte är medvetna om fördelarna som det ger dem?

Varför lägger män sällan märke till kvinnors kunskaper och talanger?

Varför ses de kvinnor som trots allt tar sig fram, som ett bevis på att systemet är rättvist?

Varför tror män att den plats de har är deras på grund av att dom är mer dugliga?

Visste du att män upplever även små minskningar av sina egna fördelar som ett stort hot?

45.

Are you even curious? women history museum, Umeå.

tydligArkitekom hur

nde from

å , KTH

46.

Arkitekturprojekt 2:1 v 03

What is on the table?

2012.10.15-19 Delkritiken och hela klassens modeller kring den gemensamma platsmodellen Josefin Nord

Fig 13 Artikel i tidningen “Arkitekten”, januari 2015 Följande frågor är en bra bas för att bedriva en könsmedveten pedagogik som lärare: 1. Hur mycket tid lägger jag på varje student? Får alla sin del av min uppmärksamhet?

2. Vågar jag stödja studenten i dess kreativitet och uttryck, vare sig dessa är könstypiska eller könsotypiska?

3. Har jag en positiv grundsyn på såväl män som kvinnor?

Fig 14 Könsmedveten pedagogik är det enda rätta.

47.

Greta Magnusson Grossman Gender conscious

Lina Bo Bardi

Alexandra Lange teaching.

Momoyo Kajima

Ingeborg Hammarskjöld-Reiz

Hilary Sam

Farshid Moussavi

Petra Blais

Why should we work with gender equality and diversity?

Work with gender equality and diversity at the School of Architecture is based on the legal requirements for educational institutions, as well as the general steering documents at KTH: Action plan for gender equality, diversity and equal opportunities 2014-2016, and Equal Treatment Plan for students at KTH 2015.

The most important driving force in our work is our core values. Clear core values are regarded as essential for improvements at the School of Architecture by the employer and employees. The School of Architecture must be inclusive through offering equal opportunities to all of our students and employees. Our programmes will be enriched by wider perspectives, which is why we want to communicate clearly what our values are. Equal opportunities for women and men at the School of Architecture are crucial for the

quality and status of the workplace. Our work towards providing a discriminationfree learning environment is based on students’ and employees’ expectations, as well as their needs and the needs of the organisation.

How do we work with gender equality?

Our work with gender equality is given priority in these rules. Gender equality concerns how we improve our workplace relations and pedagogical approaches in two important ways:.The first way aims to even out gender distribution across research and pedagogical programmes and courses (quantitative improvements). The second way aims to improve the basic structures and values that cause inequitable gender differences within academia (qualitative improvements). Our key approach is to focus on emphasizing ‘role models’. We endeavour to show examples of both men and women, and where this is not possible, we aim to explain why.

For example, by placing buildings and places in different historical and cultural contexts with respect to legislation and standards.

How do we incorporate the gender equality and diversity rules at the School of Architecture into our activities?

Our gender equality and diversity rules apply to the management, preparatory and decisionmaking bodies, students in different programmes and postgraduate studies, and all employees. We also want these rules to be the basis of demands we place on guest lecturers, invited lecturers and other guests who meet our students.As a step in our efforts to ensure that we comply with these rules, we commenced continuous courses for staff in gender equality in March 2015.

Diversity - Diversity for us means equal rights for everyone who is qualified and admitted to participate in our programmes and courses, and how to show respect for our differences.

As an educational institution we have a responsibility to promote equal rights and opportunities for all of our students and all of our staff.

Gender equality - For us, gender equality means the expression of women’s and men’s equal opportunities, rights and obligations, regardless of whether they are staff or students at the School of Architecture.

Discrimination - We regard discrimination as described in the Discrimination Act, in which it is forbidden to disadvantage or treat a person badly, directly or indirectly, on the basis of their sex, transgender identity or expression, ethnic affiliation, religion or belief, disability, sexual orientation or age.

References - References are important for us since they say something about who has created places and buildings, as well as those who may create places and buildings in the future.

We are aware that the people we refer to are a rather homogeneous group, and we are working on broadening and questioning our choice of references.

1Unconscious prejudices - The goal is to make visible any unconscious prejudices that exist within the subject of architecture and in our culture at the school. In order to bring these to the fore, we need to ask ourselves questions such as: How do unconscious prejudices affect us as employees, and our entire workplace?

How do they affect us as an educational institution, our staff and our students? How can we become more aware of our unconscious prejudices? How should we make our norms and unconscious prejudices tangible, in order to make betterinformed choices?

2Gender-balanced references - The goal is to achieve a genderbalanced representation of references and examples, in course content as well as those taking part in the programme or course.

In order to achieve a balance between men and women, we need to ask ourselves questions such as: What references do we present?

Whose work is given high status? How do we select examples and compile course lists? How do we relate to literature from earlier periods that were not genderbalanced? How do we relate to the historic nature of societies and cultures?

Julia Morgan

Greta Magnusson Grossman

Alexandra Lange

Ingeborg Hammarskjöld-Reiz

Hilary Sample

Kazuyo Sejima

Franca Helg

Jane Rendell

Lina Bo Bardi

Momoyo Kajima

Farshid Moussavi

Petra Blaisse

Manuelle Gautrand

Diana Agrest

Marie José van Hee

Odile Decq

Denise Scott Brown

MJ Long

Kristine Jensen

Eileen Grey

Sarah Wigglesworth

Louisa Sauerbruch

Sofia von Ellrichhausen

Anouk Legendre

Gro Bonesmo

Lisa Fior

Marion Mahony Griffin

Eva Jiricna

Jô Vasconcellos

Natalie de Vries

Anette Gigon

Anne Lacaton

Tatiana Bilbao

Dubravka Sekulic

Carme Pinós

48.

Flyer nr 4 “Architects”.

EVEN A SMALL NEEDLE HURTS

We all know that even a small needle hurts.

Gender matters everywhere in the world. We must teach our students differently, both our male and female students. Both men and women are quick to dismiss the problems of gender.

I NEVER THINK ABOUT IT

Women has, for centuries been excluded, that specific group. We can not just talk about the vague human rights. It is being a female human in the world. Some teachers, professors and architect say, well gender equality is not interesting, “I never think about it they say.�

FRESH STUFF IN THE SCHOOL OF ARCHITECTURE AT KTH

If your are a teacher and you notice a difference how your teachercollegue does not treat the student fair because the persons sex, then you must raise your voice and comment that. Men also need to speak out in all these small situations.

49.

It makes a difference.

“DEN DUKTIGA POJKEN”

If we as university teachers start talking about our students like “She is a typical duktig flicka”-”a good girl” and we mean an overachieving student, a little bit tragical who is a woman, then we need to comment on this, warning, unfresh. I have met so many “good boys” during my teaching. It is not ok that women work hard and perform and then we’re quick to express negative about those who perform brilliantly because they are “good girls”.

THE DANGEROUS SINGEL STORY

Stereotypes limit and shape our thinking about architects. The word, architect, and the idea of architecture, is limited by stereotypes. We can change the culture at the Schools of Architecture of course.

TWO WOMEN OF THIRTY-NINE LAUREATES

“I would share with you my personal and firm belief that women have not been given their rightful position in architecture” said Thorne.

“There are enormous biases. There are structural problems within education, within the profession, and within the building industries that mean that women are often left out.”

50.

The Pritzker Prize Jury, Martha Thorne, Executive Director

THE COOL NORM

Higher education has undergone a major transformation where academic education is a reality today for a growing part of the swedish population. The students have not only become more, an increasing number of those studying to become an architect today were not welcome, not so long ago in Sweden. I think it is important that the fact that the historically excluded groups participate in higher education have an impact on our teaching and the education.

WHICH STUDENTS ARE ALWAYS CONSUMING THE TEACHERS TIME

How do we practice gender equality? How does it become a natural part of the everyday life here at our school?

Have you paid attention to the individual instead of the person´s sex? How did it go with the “speaking space” in the classroom?

Is there literature on gender equality and gender available to she staff?

THE OFICIAL LINE IN SWEDEN IS THAT “WE ALL AGREE ON THE IMPORTANCE OF GENDER EQUALITY” 51.

Great.

NUANCES MATTER

At the School of Architecture we continuously define who owns the right to talk and about what.

Details and small gestures are very important. We must be careful.

52.

Nuances.

NOW WE ARE ALL WELCOME

Until 1921, it was forbidden by law for women to become an architectstudent at the Royal Institute of Technology here in Stockholm. Our program was only open for “young men,” It’s about 100 years ago, that the first architect student being a woman was allowed here at our school at KTH.

53.

Look.

HIGHER EDUCATION

Gender equality in higher education is an issue of fairness for individuals. It is also about the future of the Swedish Society. The academy has retained much of its excluding and exclusive character. Mind that showing an active uninterest is also a way of relating.

“Han är så otroligt noggran och hon är lika omständlig hon”

54.

Be curious regardless of gender.

55.

A female architect.

THE CHANGE IS TOO SLOW

The Swedish higher education is in many regards a story of gender inequality. This is despite the fact that women and men since some time have had formally equal rights and opportunities in the academic system. The need for change is so obvious.

YEAH IT IS A QUALITY MATTER

Historically, the academy, as well as the public life in general, has been a place by and for men.

Women’s entry into the academy has been a slow process that met so much resistance.

THE NEUTRAL CATEGORY

Working practical with gender equality in the workplace is to engage in a process of change.

Examples of passive resistors are the active ignorance which means that people choose not to participate in or learn from the knowledge and information on gender-related issues. Also known as a the so called “neutral” category.

“HA INTE TÅLAMOD OCH LÅT INTE TIDEN HA SIN GÅNG” It is not so that gender equality will happen by itself “over time” in the long term without effort.

56.

Make sure your lecture is ok. (It is like brushing your teeth, someting you just do.)

5 5 ". . +/,+ 0"# + * 0.& ". . +/,+ 0"# + * 0.& ( &)//,+ &(0,. ,+//,+ ( &)//,+ &(0,. ,+//,+

.(&0"(01.-.,'"(0 "(0,+&( .+ *"+0 . +/#,.* 0&,+

.(&0"(01.-.,'"(0 "(0,+&( .+ *"+0 . +/#,.* 0&,+

2013-01-21 2013-01-21 Projekt 2:2, KTH-A, vt 2013, Projekt åk2:2, 2 KTH-A, vt 2013, åk 2

LL2 / Katarina Krupinska, LL2 Kalle / Katarina Söderman Krupinska, Kalle Söderman

..................................................................................................................................................................................................................................................................................................... .....................................................................................................................................................................................................................................................................................................

901/ 1 2..$</"#0

109( / *"! "+ +4 /0.1(01. /,* /( )) "./600 "!." 0")'8+ , 109( / *"! "+ +4 /0.1(01. /,* /( )) "./600 "!." 0")'8+ , % (,*-)"00". % (,*-)"00".

- 2&)',+$".+ *,0 .) 26$"+ 1*/)&$%"0"+ /( )) (1++ +400' / #9. /)10(.&0&( "3 *"+/2" - 2&)',+$".+ *,0 .) 26$"+ 1*/)&$%"0"+ /( )) (1++ +400' / #9. /)10(.&0&( "3 *"+/2" (,. (,. , % 10/06))+&+$ . , % 10/06))+&+$ .

3/$76 'HQ nWHUVWnHQGH JUXQGHQ RFK PXUHQ IUnQ GHQ QHGEUXQQD 1HGUH $WHOMpQ 'H EHÃ&#x20AC;QWOLJD 3/$76 'HQ nWHUVWnHQGH JUXQGHQ RFK PXUHQ IUnQ GHQ QHGEUXQQD 1HGUH $WHOMpQ 'H EHÃ&#x20AC;QWOLJD 4$$+ !/!") .+ /( )) /0 &)&/". / , 4$$+ !/!") .+ /( )) /0 &)&/". / , % 10+400' / & -.,'"(0"0 % 10+400' / & -.,'"(0"0 0.1(01."+ /( )) *9')&$$9. ."!,2&/+&+$ 2 .(&0"(01.-.,'"(0 #9. /01!"+0". (.& 0.1(01."+ /( )) *9')&$$9. ."!,2&/+&+$ 2 .(&0"(01.-.,'"(0 #9. /01!"+0". (.& 0&(". / *0 ))*6+%"0 , 0&(". / *0 ))*6+%"0 , % $6/0". % $6/0".

"00 *&+!." ,* 4$$+ !/-.,'"(0 1+!"./9(/ 0"(0,+&( ,.+ *"+0 , "00 *&+!." ,* 4$$+ !/-.,'"(0 1+!"./9(/ 0"(0,+&( ,.+ *"+0 , % 0. +/#,.* 0&,+ ,(1/ )&$$". % 0. +/#,.* 0&,+ ,(1/ )&$$".

-7 $"/0 )0+&+$ 2 ,)&( 4$$+ !/!") . , -7 $"/0 )0+&+$ 2 ,)&( 4$$+ !/!") . , % !"// *90"+ 01!"+0"+ #9.26+0 / (0&20 #9.!'1- /&+ % !"// *90"+ 01!"+0"+ #9.26+0 / (0&20 #9.!'1- /&+ (1+/( - & 4$$+ !"+/ ,)&( ")"*"+0 , (1+/( - & 4$$+ !"+/ ,)&( ")"*"+0 , % !") . $"+,* 1+!"./9(+&+$ . 2 2".0&( ) , % !") . $"+,* 1+!"./9(+&+$ . 2 2".0&( ) , % %,.&/,+ % %,.&/,+ 0")) .1*/)&$ , % #4/&/( $.6+/". , 0")) .1*/)&$ , % #4/&/( $.6+/". , % !"// !"0 )'".&+$ % !"// !"0 )'".&+$ 01!"+0"+ . "0 . & .(&0"(01.-.,'"(0 *"! !"+ 70"./07"+!" $.1+!"+ , 01!"+0"+ . "0 . & .(&0"(01.-.,'"(0 *"! !"+ 70"./07"+!" $.1+!"+ , % *1."+ #.7+ !"+ % *1."+ #.7+ !"+ QHGEUXQQD 1HGUH $WHOMpQ 'H EHÃ&#x20AC;QWOLJD GHODUQD VNDOO JHQRP WLOOlJJ HOOHU I|UlQGULQJDU WUDQV QHGEUXQQD 1HGUH $WHOMpQ 'H EHÃ&#x20AC;QWOLJD GHODUQD VNDOO JHQRP WLOOlJJ HOOHU I|UlQGULQJDU WUDQV #,.*". / 0&)) "+ /0.1(01. /,* /( )) (1++ +26+! / #9. 00 2&/ .(&0"(01.-.,'"( 0.1(01."+ /( )) #,.*". / 0&)) "+ /0.1(01. /,* /( )) (1++ +26+! / #9. 00 2&/ .(&0"(01.-.,'"( 0.1(01."+ /( )) RFNVn VWDELOLVHUD GHQ EHÃ&#x20AC;QWOLJD PXUHQ VRP HIWHU EUDQGHQ lU LQVWDELO L VLGOHG 0lUN YlO DWW PXUHQ RFNVn VWDELOLVHUD GHQ EHÃ&#x20AC;QWOLJD PXUHQ VRP HIWHU EUDQGHQ lU LQVWDELO L VLGOHG 0lUN YlO DWW PXUHQ IRUWIDUDQGH WDU ODVW L YHUWLNDOOHG 6WXGHQWHQ VNDOO YLGDUH L VLWW DUEHWH VWXGHUD GHQ EHÃ&#x20AC;QWOLJD GHOHQV IRUWIDUDQGH WDU ODVW L YHUWLNDOOHG 6WXGHQWHQ VNDOO YLGDUH L VLWW DUEHWH VWXGHUD GHQ EHÃ&#x20AC;QWOLJD GHOHQV (,+/0.1(0&,+ , % 1-- 4$$+ ! (,+/0.1(0&,+ , % 1-- 4$$+ ! . "0"0 & -.,'"(0"0 (,**". 00 $" 1--%,2 0&)) "+ . ! #.7$"/06))+&+$ . &)("+ /0. 0"$& 6. .")"2 +0 . "0"0 & -.,'"(0"0 (,**". 00 $" 1--%,2 0&)) "+ . ! #.7$"/06))+&+$ . &)("+ /0. 0"$& 6. .")"2 +0 I|U WUDQVIRUPDWLRQHQ" +XU VNDOO DUEHWHW I|UKnOOD VLJ WLOO GHQ EHÃ&#x20AC;QWOLJD VWUXNWXUHQ RFK SODWVHQ" I|U WUDQVIRUPDWLRQHQ" +XU VNDOO DUEHWHW I|UKnOOD VLJ WLOO GHQ EHÃ&#x20AC;QWOLJD VWUXNWXUHQ RFK SODWVHQ" &)( 0"(0,+&/( , % .1*/)&$ (2 )&0"". "#0"./0.62 / 1. +26+!/ )0".+ 0&20 70". +26+!/ !"+ &)( 0"(0,+&/( , % .1*/)&$ (2 )&0"". "#0"./0.62 / 1. +26+!/ )0".+ 0&20 70". +26+!/ !"+ EHÃ&#x20AC;QWOLJD VWUXNWXUHQ" .RQVWUXNWLRQ PDWHULDOLWHW" 9LOND HQWUp RFK OMXVI|UKnOODQGHQ JHQHUHUDV L EHÃ&#x20AC;QWOLJD VWUXNWXUHQ" .RQVWUXNWLRQ PDWHULDOLWHW" 9LOND HQWUp RFK OMXVI|UKnOODQGHQ JHQHUHUDV L .") 0&,+ 0&)) "!." 0")'8+/ 1./-.1+$)&$ # / ! *,0 $$")2&(/$ 0 + 1. +/)10". /0.1(01."+ 0&)) .") 0&,+ 0&)) "!." 0")'8+/ 1./-.1+$)&$ # / ! *,0 $$")2&(/$ 0 + 1. +/)10". /0.1(01."+ 0&)) QXYDUDQGH VNROE\JJQDG RFK EHÃ&#x20AC;QWOLJD GHODU DY GHQ 1HGUH $WHOMpQ" 9LONHQ UHODWLRQHU WLOO JnUGHQ QXYDUDQGH VNROE\JJQDG RFK EHÃ&#x20AC;QWOLJD GHODU DY GHQ 1HGUH $WHOMpQ" 9LONHQ UHODWLRQHU WLOO JnUGHQ , % /0 !/.1**"0 6. 9+/(26.!

, % /0 !/.1**"0 6. 9+/(26.!

#)1Huset

:)

Huset

Flerfamiljshus på Uggelviksgatan5 Flerfamiljshus på Uggelviksgatan5 Kv Piplärkan 13 Kv Piplärkan 13 Byggår: 1911-12 Byggår: 1911-12 Arkitekt: Ivar Engström Arkitekt: Ivar Engström . . .................................................................................................................................................................................................................................................................................................... ....................................................................................................................................................................................................................................................................................................

#,,#1&

Projekt 2:2

Projekt 2:2

I projekt 2:2 kommer viI projekt att arbeta 2:2med kommer begreppen vi att arbeta tektonik, medornament begreppen ochtektonik, transformation. ornament Projektet och transformation. är kort och Projektet är kort och fokus kommer att liggafokus på gestaltning kommer att avligga olikapå byggnadsdelar, gestaltning av dess olika möten byggnadsdelar, och hur dedess skapar möten rumoch Ni förväntas hur de skapar rum Ni förväntas att aktivt fördjupa er kunskap att aktivtoch fördjupa formulera er kunskap ert projekt ochsamt formulera att driva ert det projekt framåt. samt Program att drivaoch detinlämningskrav framåt. Program och inlämningskrav formuleras därför individuellt formuleras av varje därför student, individuellt tillsammans av varjemed student, lärarna. tillsammans Projektetmed bygger lärarna. på attProjektet ni arbetar bygger på att ni arbetar självständigt och planerar självständigt ert eget arbete. och planerar Se bifogat ert eget schema. arbete. Se bifogat schema.

Handledning Handledning Handledning kommer Handledning att ske i grupper kommer om fyra-fem att ske ielever, grupperseom nedan. fyra-fem För elever, att kunna se fördjupa nedan. För sig att i respektive kunna fördjupa sig i respektive grupps olika projekt samt grupps för kontinuitet olika projekt följer samt ni för samma kontinuitet grupp följer genom ni samma hela projektet. grupp genom Det är därför hela projektet. väldigt Det är därför väldigt viktigt att alla närvararviktigt vid dessa att alla tillfällen. närvarar Arbetet vid dessa är självständigt, tillfällen. Arbetet grupperna är självständigt, gäller endast grupperna gäller endast handledningstillfällena.handledningstillfällena.

Vid handledningstillfällena Vid handledningstillfällena förväntas ni presentera förväntas material,niidéer presentera och ertmaterial, projekts utveckling. idéer och ert Tänk projekts på attutveckling. Tänk på att någon annan ska kunna någon läsaannan och förstå ska kunna ert material. läsa och förstå ert material.

./-(#)1 0) . ,"#

901/ 1 01 **#1 '" 01'%&#1 .2 *')1 / 01 /) #%#

2 39*(#/ 0!#,)-,0 <3/'% 3# 1#+.-/9/

57.

Which references were used?

TEKTONIK ORNAMENT TRANSFORMATION TEKTONIK ORNAMENT A21P2B ARKITEKTURPROJEKT TRANSFORMATION A21P2B 2:2 2014ARKITEKTURPROJEKT 2:2 2014

.7+ $ c. // -RKQ %LOOEHUJ -HQQ\ 6|GHUEHUJ .7+ $ c. // -RKQ %LOOEHUJ -HQQ\ 6|GHUEHUJ $ 3 % $UNLWHNWXUSURMHNW 7HNWRQLN RUQDPHQW WUDQVIRUPDWLRQ KS $ 3 % $UNLWHNWXUSURMHNW 7HNWRQLN RUQDPHQW WUDQVIRUPDWLRQ KS

GLASHUSET GLASHUSET A21P2B A21P2B

580 )g5 5()/(.7,21 580 )g5 5()/(.7,21

'X VND ULWD HWW UXP I|U UHÃ&#x20AC;HNWLRQ 'X VND ULWD HWW UXP I|U UHÃ&#x20AC;HNWLRQ 3URMHNWHW lU HWW RPE\JJQDGVSURMHNW GlU GX VND WUDQVIRUPHUD HQ EH¿QWOLJ VWUXNWXU 3URMHNWHW lU HWW RPE\JJQDGVSURMHNW GlU GX VND WUDQVIRUPHUD HQ EH¿QWOLJ VWUXNWXU 5XPPHWV ROLND E\JJQDGVHOHPHQW NRPPHU XQGHUV|NDV 9L WLWWDU Sn JUXQGHQ JROYHW YlJJDU WDN |SSQLQJDU RFK YHUWLNDO 5XPPHWV ROLND E\JJQDGVHOHPHQW NRPPHU XQGHUV|NDV 9L WLWWDU Sn JUXQGHQ JROYHW YlJJDU WDN |SSQLQJDU RFK YHUWLNDO NRPPXQLNDWLRQ I|U DWW VH KXU GHVVD SnYHUNDU XWWU\FN RFK UXPPHWV JHVWDOWQLQJ NRPPXQLNDWLRQ I|U DWW VH KXU GHVVD SnYHUNDU XWWU\FN RFK UXPPHWV JHVWDOWQLQJ 3ODWVHQ I|U SURMHNWHW lU YDOIULWW PHQ YL I|UHVOnU $UNLWHNWXUVNRODQ ULWDG DY *XQQDU +HQULNVVRQ 3ODWVHQ I|U SURMHNWHW lU YDOIULWW PHQ YL I|UHVOnU $UNLWHNWXUVNRODQ ULWDG DY *XQQDU +HQULNVVRQ 'X lU IUL DWW IRUPD SURJUDPPHW VMlOY 3URJUDPPHW VND GRFN XWJn IUnQ HWW FHQWUDOW EHOlJHW UXP I|U UHÃ&#x20AC;HNWLRQ HWW UXP 'X lU IUL DWW IRUPD SURJUDPPHW VMlOY 3URJUDPPHW VND GRFN XWJn IUnQ HWW FHQWUDOW EHOlJHW UXP I|U UHÃ&#x20AC;HNWLRQ HWW UXP VRP lU WlQNW DWW VWDQQD XSS L DWW EH¿QQD VLJ L ([HPSHO Sn IXQNWLRQHU NDQ YDUD VDPOLQJVUXP DY ROLND VODJ UHOLJL|VD VRP lU WlQNW DWW VWDQQD XSS L DWW EH¿QQD VLJ L ([HPSHO Sn IXQNWLRQHU NDQ YDUD VDPOLQJVUXP DY ROLND VODJ UHOLJL|VD HOOHU LFNH UHOLJL|VD YLOUXP YDUGDJVUXP NRQVWKDOO HOOHU JDOOHUL PP HOOHU LFNH UHOLJL|VD YLOUXP YDUGDJVUXP NRQVWKDOO HOOHU JDOOHUL PP 3URJUDPPHW VND YDUD HQNHOW HQ KXYXGUXPVOLJKHW FD NYP VWRU PHG QnJUD In EL\WRU 3URJUDPPHW VND YDUD HQNHOW HQ KXYXGUXPVOLJKHW FD NYP VWRU PHG QnJUD In EL\WRU 3URMHNWHW lU LQGHODW L WUH PRPHQW 3URMHNWHW lU LQGHODW L WUH PRPHQW , I|UVWD PRPHQWHW KDU YL JlVWI|UHOlVQLQJDU RFK NRPPHU Jn Sn VWXGLHEHV|N 'HVVXWRP NRPPHU YL JHPHQVDPW WLWWD Sn , I|UVWD PRPHQWHW KDU YL JlVWI|UHOlVQLQJDU RFK NRPPHU Jn Sn VWXGLHEHV|N 'HVVXWRP NRPPHU YL JHPHQVDPW WLWWD Sn I|UVODJ Sn UHIHUHQVSURMHNW RFK UHIHUHQVOLWWHUDWXU +lU WLWWDU YL Sn H[HPSHO KXU WHNWRQLN RUQDPHQW RFK WUDQVIRUPDWLRQ I|UVODJ Sn UHIHUHQVSURMHNW RFK UHIHUHQVOLWWHUDWXU +lU WLWWDU YL Sn H[HPSHO KXU WHNWRQLN RUQDPHQW RFK WUDQVIRUPDWLRQ DQYlQWV L SURMHNW YL I|UGMXSDU YnUD NXQVNDSHU RP GHWDOMHQ RFK GHVV XWWU\FN DQYlQWV L SURMHNW YL I|UGMXSDU YnUD NXQVNDSHU RP GHWDOMHQ RFK GHVV XWWU\FN , DQGUD PRPHQWHW VNDOO YL SnE|UMD DUEHWHW PHG DWW XWIRUPD HWW HJHW WHNWRQLVNW I|UVODJ WLOO RPE\JJQDG *HQRP GLJLWDOD , DQGUD PRPHQWHW VNDOO YL SnE|UMD DUEHWHW PHG DWW XWIRUPD HWW HJHW WHNWRQLVNW I|UVODJ WLOO RPE\JJQDG *HQRP GLJLWDOD PRGHOOHU I\VLVND PRGHOOHU ULWQLQJDU ELOGHU RFK WH[W DSSOLFHUDU YL YnU NXQVNDS IUnQ I|UVWD PRPHQWHW , VFKHPDODJG PRGHOOHU I\VLVND PRGHOOHU ULWQLQJDU ELOGHU RFK WH[W DSSOLFHUDU YL YnU NXQVNDS IUnQ I|UVWD PRPHQWHW , VFKHPDODJG KDQGOHGQLQJ InU GX VRP VWXGHQW VW|G L GLWW DUEHWH KDQGOHGQLQJ InU GX VRP VWXGHQW VW|G L GLWW DUEHWH , WUHGMH PRPHQWHW VDPPDQVWlOOHU YL SURMHNWHW L HQ SUHVHQWDWLRQ RFK XWYHFNODU HQ WHUPLQRORJL I|U DWW EHVNULYD RFK GLV , WUHGMH PRPHQWHW VDPPDQVWlOOHU YL SURMHNWHW L HQ SUHVHQWDWLRQ RFK XWYHFNODU HQ WHUPLQRORJL I|U DWW EHVNULYD RFK GLV NXWHUD GH DUNLWHNWRQLVND NYDOLWHWHUQD L SURMHNWHW I|U DWW VOXWOLJHQ XWYlUGHUDU UHVXOWDWHW RFK DUEHWVPHWRGHQ NXWHUD GH DUNLWHNWRQLVND NYDOLWHWHUQD L SURMHNWHW I|U DWW VOXWOLJHQ XWYlUGHUDU UHVXOWDWHW RFK DUEHWVPHWRGHQ $UEHWVSURFHVVHQ GYV KXU GX YlOMHU DWW OlJJD XSS GLWW DUEHWH L PRPHQW WYn RFK WUH lU IUL DWW XWIRUPD VRP PDQ YLOO $UEHWVSURFHVVHQ GYV KXU GX YlOMHU DWW OlJJD XSS GLWW DUEHWH L PRPHQW WYn RFK WUH lU IUL DWW XWIRUPD VRP PDQ YLOO 'X VND VMlOY WD VWlOOQLQJ WLOO YLOND LQOlPQLQJVNUDY GLWW SURMHNW VND KD *|U HWW XUYDO XU OLVWDQ Sn LQOlPQLQJVNUDY QHGDQ 'X VND VMlOY WD VWlOOQLQJ WLOO YLOND LQOlPQLQJVNUDY GLWW SURMHNW VND KD *|U HWW XUYDO XU OLVWDQ Sn LQOlPQLQJVNUDY QHGDQ VSHFL¿FHUD VNDORU XWVQLWW RFK YDG VRP VND YLVDV /lPQD VHGDQ LQ HWW I|UVODJ Sn LQOlPQLQJVNUDY IUHGDJ MDQXDUL VSHFL¿FHUD VNDORU XWVQLWW RFK YDG VRP VND YLVDV /lPQD VHGDQ LQ HWW I|UVODJ Sn LQOlPQLQJVNUDY IUHGDJ MDQXDUL

Transformation Astley Castle,Witherford, Watson Transformation Mann Astley Castle,Witherford, Watson Mann

GENERELL INFO

GENERELL INFO

- Ledord i Ã¥k 2: â&#x20AC;&#x153;artikulation - en- Ledord fördjupning i Ã¥k av 2: â&#x20AC;&#x153;artikulation studierna i arkitektur.

- en fördjupning Studenterna av studierna undersöker i arkitektur. komplexiteten Studenterna i arkitektur undersöker genom komplexiteten de i arkitektur genom de TVSGIWWIV WSQ WTIGM½OX VIPEXIVEV XMPP HIWW JmPX QIH IR WmVWOMPX MRVMOXRMRK To F]KKXIORMO TVSGIWWIV WSQ WTIGM½OX VIPEXIVEV XMPP HIWW JmPX QIH IR WmVWOMPX MRVMOXRMRK To F]KKXIORMO ² hOEH J}VWXoIPWI J}V LYV EVOMXIOXYVIR KIWXEPXEW ² hOEH J}VWXoIPWI J}V LYV EVOMXIOXYVIR KIWXEPXEW

QEXIVMEPMWIVEW SGL FIWOVMZW QEXIVMEPMWIVEW SGL FIWOVMZW - Tre projekt under Ã¥ret - förstÃ¥else - Treför projekt begreppen under iÃ¥ret Ã¥rets- förstÃ¥else tre projektrubriker: för begreppen i Ã¥rets tre projektrubriker: Plats â&#x20AC;&#x201C; Aktivitet â&#x20AC;&#x201C; Struktur Plats â&#x20AC;&#x201C; Aktivitet â&#x20AC;&#x201C; Struktur Tektonik â&#x20AC;&#x201C; Ornament â&#x20AC;&#x201C; Transformation Tektonik â&#x20AC;&#x201C; Ornament â&#x20AC;&#x201C; Transformation Material â&#x20AC;&#x201C; Rum â&#x20AC;&#x201C; Detalj Material â&#x20AC;&#x201C; Rum â&#x20AC;&#x201C; Detalj %VFIXI To VMXWEP RmVZEVS ZMOXMK MRXVIWWI PYWX IKIX HVMZ M QIHZIXIR EVFIXWTVSGIWW LIPPVI ±EXX %VFIXI To VMXWEP RmVZEVS ZMOXMK MRXVIWWI PYWX IKIX HVMZ M QIHZIXIR EVFIXWTVSGIWW LIPPVI ±EXX ² mR ±ZEH² WEQEVFIXI MRSQ KVYTTIR ² mR ±ZEH² WEQEVFIXI MRSQ KVYTTIR YXWOVMJX XMPP LERHPIHRMRKWXMPPJmPPIR YXWOVMJX XMPP LERHPIHRMRKWXMPPJmPPIR /SQQYRMOEXMSR /8, WSGMEP OXL QEMP 00 Q}XIR /SQQYRMOEXMSR /8, WSGMEP OXL QEMP 00 Q}XIR (MEKRSWIV WNYOHSQEV 3Q HY LEV RoKSR HMEKRSW PmW SGL WOVMZWZoVMKLIX IPPIV PMORERHI WSQ To RoKSX WmXX OER OSQQE EXX ToZIVOE (MEKRSWIV WNYOHSQEV 3Q HY LEV RoKSR HMEKRSW PmW SGL WOVMZWZoVMKLIX IPPIV PMORERHI WSQ To RoKSX WmXX OER OSQQE EXX ToZIVOE HMXX EVFIXI QIH TVSNIOXIR WIV ZM KmVRE EXX HY QIHHIPEV SWW PmVEVI Wo ZM OER LNmPTE XMPP EXX ½RRE P}WRMRKEV J}V EXX YRHIVPmXXE HMXX EVFIXI HMXX EVFIXI QIH TVSNIOXIR WIV ZM KmVRE EXX HY QIHHIPEV SWW PmVEVI Wo ZM OER LNmPTE XMPP EXX ½RRE P}WRMRKEV J}V EXX YRHIVPmXXE HMXX EVFIXI /SRXEOX PmVEVPEKWPmVEVI /SRXEOX PmVEVPEKWPmVEVI (ERMIP ;MHQER

(ERMIP ;MHQER HERMIP [MHQER$EVGL OXL WI

HERMIP [MHQER$EVGL OXL WI

9PVMOE 0S[qR ,SVR EJ 6ERX^MIR

9PVMOE 0S[qR ,SVR EJ 6ERX^MIR YLEV$OXL WI

YLEV$OXL WI

EXAMINATION & FORMALIA EXAMINATION & FORMALIA

&IL}VMKLIX WXYHIRXIR WOEPP M LYZYHWEO ZEVE KSHOmRH M EVOMXIOXYVTVSNIOX % 4 ' &IL}VMKLIX WXYHIRXIR WOEPP M LYZYHWEO ZEVE KSHOmRH M EVOMXIOXYVTVSNIOX % 4 ' /YVWIR % 4 ' QSXWZEVEV LT /YVWIR % 4 ' QSXWZEVEV LT &IX]KWWOEPE 4 * &IX]KWWOEPE 4 * )\EQMREXMSR WOIV JVoR WOSPERW WIVZIV )\EQMREXMSR WOIV JVoR WOSPERW WIVZIV (IEHPMRI J}V YTTPEHHRMRK To WIVZIVR MRJ}V OVMXMO mV OP SRWHEK JIF (IEHPMRI J}V YTTPEHHRMRK To WIVZIVR MRJ}V OVMXMO mV OP SRWHEK JIF (IEHPMRI J}V YTT (IEHPMRI J}V YTT LmRKRMRK EZ QEXIVMEPIX M ERZMWEH WEP mV OP SRWHEK JIF LmRKRMRK EZ QEXIVMEPIX M ERZMWEH WEP mV OP SRWHEK JIF -RPmQRMRK To WIVZIVR 7XYHIRXIR ERWZEVEV WNmPZ J}V EXX EVFIXIX PmQREW MR M XMH -RPmQRMRK To WIVZIVR 7XYHIRXIR ERWZEVEV WNmPZ J}V EXX EVFIXIX PmQREW MR M XMH QIH VmXX ½PREQR )JXIVREQRC*}VREQRC00 THJ QIH VmXX ½PREQR )JXIVREQRC*}VREQRC00 THJ M VmXX M VmXX JSVQEX THJ M VmXX WXSVPIO QE\ 1& JSVQEX THJ IRHEWX IXX HSOYQIRX TIV WXYHIRX ¾IVE WMHSV QoWXI PmKKEW WEQQER XMPP IXX HSOYQIRX SGL M M VmXX WXSVPIO QE\ 1& IRHEWX IXX HSOYQIRX TIV WXYHIRX ¾IVE WMHSV QoWXI PmKKEW WEQQER XMPP IXX HSOYQIRX SGL M OSVVIOX QETT I\IQTIPZMW EO % 4 ' 00 (IPOVMXMO )JXIVREQRC*}VREQRC00 THJ OSVVIOX QETT I\IQTIPZMW EO % 4 ' 00 (IPOVMXMO )JXIVREQRC*}VREQRC00 THJ /SQTPIXXIVMRK - JEPP EZ YXIFPMZIR MRPmQRMRK LEV WXYHIRXIR Q}NPMKLIX XMPP OSQTPIXXIVMRK /SQTPIXXIVMRK - JEPP EZ YXIFPMZIR MRPmQRMRK LEV WXYHIRXIR Q}NPMKLIX XMPP OSQTPIXXIVMRK :MH OSQTPIXXIVMRK WOE SZERWXoIRHI VIKPIV J}PNEW :MH OSQTPIXXIVMRK WOE SZERWXoIRHI VIKPIV J}PNEW SGL THJ PmKKEW M QETTIR WSQ LIXIV /SQTPIXXIVMRK WSQ ½RRW YRHIV ZEVNI OYVW SGL THJ PmKKEW M QETTIR WSQ LIXIV /SQTPIXXIVMRK WSQ ½RRW YRHIV ZEVNI OYVW

KURSENS HUVUDSAKLIGAKURSENS INNEHÃ&#x2026;LL HUVUDSAKLIGA INNEHÃ&#x2026;LL

- IXX QMRHVI SQF]KKREHWTVSNIOX YRHIVW}OW XIOXSRMO - IXX QMRHVI SQF]KKREHWTVSNIOX YRHIVW}OW XIOXSRMO SVREQIRX SGL XVERWJSVQEXMSR *SOYW PMKKIV To KIWXEPXRMRK EZ SPMOE F]KKREHWHIPEV SVREQIRX SGL XVERWJSVQEXMSR *SOYW PMKKIV To KIWXEPXRMRK EZ SPMOE F]KKREHWHIPEV SGL HIWW Q}XIR WEQX To KVYRHPmKKERHI J}VWXoIPWI J}V PMZWG]OIPXmROERHI M VIPEXMSR XMPP EVOMXIOXSRMWO WXVYOXYV SGL HIWW Q}XIR WEQX To KVYRHPmKKERHI J}VWXoIPWI J}V PMZWG]OIPXmROERHI M VIPEXMSR XMPP EVOMXIOXSRMWO WXVYOXYV QEXIVMEP SGL W]WXIQZEP QEXIVMEP SGL W]WXIQZEP 0MZWG]OIPXmROERHI TVSFPIQEXMWIVEW M VIPEXMSR XMPP F]KKFEVLIX 0MZWG]OIPXmROERHI TVSFPIQEXMWIVEW M VIPEXMSR XMPP F]KKFEVLIX SQF]KKFEVLIX SGL VMZRMRK oXIVFVYOFEVLIX EPXIVREXMZX oXIVZMRRMRKWFEVLIX SQF]KKFEVLIX SGL VMZRMRK oXIVFVYOFEVLIX EPXIVREXMZX oXIVZMRRMRKWFEVLIX

7XYHIRXIR J}VZmRXEW EOXMZX J}VHNYTE WMR OYRWOET M F]KKREHIRW SPMOE IPIQIRX SGL HIPEV KIRSQ YRHIVW}ORMRKEV EZ ZIVXMOEPE SGL LSVMWSR7XYHIRXIR J}VZmRXEW EOXMZX J}VHNYTE WMR OYRWOET M F]KKREHIRW SPMOE IPIQIRX SGL HIPEV KIRSQ YRHIVW}ORMRKEV EZ ZIVXMOEPE SGL LSVMWSRXIPPE VYQWPMKE SGL J]WMWOE KVmRWIV SGL HIWW HIXEPNIVMRK EZ ZmKKEV XIPPE VYQWPMKE SGL J]WMWOE KVmRWIV SGL HIWW HIXEPNIVMRK EZ ZmKKEV XEO KSPZ }TTRMRKEV XVETTSV SGL KVYRHPmKKRMRK XEO KSPZ }TTRMRKEV XVETTSV SGL KVYRHPmKKRMRK

LÃ&#x201E;RANDEMÃ&#x2026;L

LÃ&#x201E;RANDEMÃ&#x2026;L

REFERENSLITTERATUR

REFERENSLITTERATUR

Genom ritningar, bilder, text, modeller Genom FoHI J]WMWO SGL ritningar, bilder,digital: text, modeller FoHI J]WMWO SGL digital: EREP]WIVE VIPIZERXE VIJIVIRWIV J}V TVSNIOXIX WEQX EVXMOYPIVE WMR TSWMXMSR M VIPEXMSR XMPP HIWWE EREP]WIVE VIPIZERXE VIJIVIRWIV J}V TVSNIOXIX WEQX EVXMOYPIVE WMR TSWMXMSR M VIPEXMSR XMPP HIWWE FIWOVMZE LYV XIOXSRMO SVREQIRX SGL XVERWJSVQEXMSR ERZmRXW M TVSNIOXIX J}V YXJSVQE IXX IKIX XIOXSRMWOE J}VWPEK XMPP IR SQF]KKREH FIWOVMZE LYV XIOXSRMO SVREQIRX SGL XVERWJSVQEXMSR ERZmRXW M TVSNIOXIX J}V YXJSVQE IXX IKIX XIOXSRMWOE J}VWPEK XMPP IR SQF]KKREH XMPPmKRE WMK J}VHNYTEH OYRWOET SQ HIXEPNIR KIRSQ ERZmRHRMRK EZ OYVWPMXXIVEXYVIR XMPPmKRE WMK J}VHNYTEH OYRWOET SQ HIXEPNIR KIRSQ ERZmRHRMRK EZ OYVWPMXXIVEXYVIR WEQX KIRSQ YRHIVW}ORMRK OVMRK HIXEPNIR SGL HIWW WEQX KIRSQ YRHIVW}ORMRK OVMRK HIXEPNIR SGL HIWW Q}NPMKE YTTF]KKREH SGL YXXV]GO Q}NPMKE YTTF]KKREH SGL YXXV]GO TVSFPIQEXMWIVE SGL VIHSZMWE XMPPmQTRMRKIR EZ PMZWG]OIPXmROERHI M TVSNIOXIX TVSFPIQEXMWIVE SGL VIHSZMWE XMPPmQTRMRKIR EZ PMZWG]OIPXmROERHI M TVSNIOXIX YXZIGOPE IR XIVQMRSPSKM J}V EXX FIWOVMZE SGL HMWOYXIVE HI EVOMXIOXSRMWOE OZEPMXIXIVRE M TVSNIOXIX YXZIGOPE IR XIVQMRSPSKM J}V EXX FIWOVMZE SGL HMWOYXIVE HI EVOMXIOXSRMWOE OZEPMXIXIVRE M TVSNIOXIX WEQQERWXmPPE WMXX TVSNIOX M IR TVIWIRXEXMSR WEQX VI¾IOXIVE }ZIV SGL YXZmVHIVE WMXX VIWYPXEX SGL WMR EVFIXWQIXSH WEQQERWXmPPE WMXX TVSNIOX M IR TVIWIRXEXMSR WEQX VI¾IOXIVE }ZIV SGL YXZmVHIVE WMXX VIWYPXEX SGL WMR EVFIXWQIXSH

6SOLWWLQJ *RUGRQ 0DWWD &ODUN 6SOLWWLQJ *RUGRQ 0DWWD &ODUN

58.

We are here now.

Arkitekturprojekt 2.1 v 06 Under arbete 2011.09.09 13.09 Säde Huhta

- 'SRWXVYGXMRK %VGLMXIGXYVI (ITPE^IW &MVOLEYWIV :IVPEK %+ - 'SRWXVYGXMRK %VGLMXIGXYVI (ITPE^IW &MVOLEYWIV :IVPEK %+ W W &YMPH 3R W 'SRZIVXIH %VGLMXIGXYVI ERH XVERWJSVQIH FYMPHMRKW &YMPH 3R W 'SRZIVXIH %VGLMXIGXYVI ERH XVERWJSVQIH FYMPHMRKW

+IWXEPXIR

+IWXEPXIR 6I ']GPI 7XVEXIKMIW JSV EVGLMXIGXYVI 6I ']GPI 'MX] ERH 4PERIX YXWXmPPRMRKWOEXEPSK 1E\\M 7XVEXIKMIW JSV EVGLMXIGXYVI 'MX] ERH 4PERIX YXWXmPPRMRKWOEXEPSK 1E\\M 0]GOERW EVOMXIVOXYV %PEMR (I &SXXSR &VSQFIVKW J}VPEK 0]GOERW EVOMXIVOXYV %PEMR (I &SXXSR &VSQFIVKW J}VPEK

& ! ! !

59.

7

Statistics. Began to look at material I was responsible for.

THE AWAKENING OF THE EDUCATOR

As a teacher it is fantastic experience to become aware of how your own norms and values affect â&#x20AC;&#x2039;â&#x20AC;&#x2039; your teaching and the treatment of your students.

The role of the teacher must be in focus. To make visible, problematize and develop the students performances and be aware of gender myths, so that students can choose according to their own will and their personal interests.

60.

How do we as teachers create the same opportunities for development, knowledge, challenge and joy, regardless of gender?

THE CONDITIONS OF THE ARCHITECT STUDENT ARE DUE TO GENDER IN THE EDUCATIONAL SPACE

We as educators need to explore methods and working materials in the education that create conditions to give students the same opportunities for development, knowledge, challenge and joy, regardless of gender.

GENDER APPROACHES IN EVERYDAYLIFE

MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ JÄMSTÄLLDHET INOM UTBILDNINGEN (KTHs JÄMSTÄLLDHETSP

In which way do we university teacher of architecture schools interact with the students and kursmaterial, till exempel genom kurslitteraturen representeras kvinnliga och manliga författa with each other?

ItStora isattgein life the NINGEN (KTHs JÄMSTÄLLDHETSPLAN) ansträngningar för attthat gebåda deavstuderande förebilder avoch båda k könen i undervisning och Stora ansträngningar krävs för att deeveryday studerandekrävs förebilder av könen i undervisning effects of gender inequality can be seen and it is åda könen i undervisning och till exempel genom kursmaterial, till exempel genom att kurslitteraturen representeras av k vinnliga och manliga författare. kursmaterial, att kurslitteraturen representeras av kvinnliga och manliga författa KVINNLIGA in thoseFÖREBILDER situations that changes must be done. s av kvinnliga och manliga författare.

More than half of our students are risking to be KVINNLIGA KTH ska ge de studerande möjlighet att påFÖREBILDER olika stadier möta såväl kvinnor som män inom akademin KVINNLIGA FÖREBILDER deprived of the opportunity to develop their KTH ska ge de studerande möjlighet att på olika stadier möta såväl kvinn KTH verka att kurslitteratur kvinnliga och manliga författare. nor som män inom akademin.

KTH ska ska ge de för studerande möjlighetrepresenterar att på olika stadier möta såväl kvinnor som män inom akademi courage and initiative.

Stora ansträngningar förMÅL att de ÅTGÄRDER studerandeFÖR förebilder båda könen i undervisning och OCH ATT NÅavJÄMSTÄLLDHET INOM UTBILDNINGE EN (KTHs JÄMSTÄLLDHETSPLAN) MÅL OCH ÅTGÄRDER krävs FÖR ATT NÅ ge JÄMSTÄLLDHET INOM UTBILDNINGEN (KTHs JÄMSTÄLLDHETS

kvinnor som män inom akademin.

KTH ska verka för att kurslitteratur representerar kvinnliga och manliga författare.

KTH ska verka för att kurslitteratur representerar kvinnliga och manliga författare.

PEDAGOGIK OCH GENUSPERSPEKTIV anliga författare.

PEDAGOGIK OCHi GENUSPERSPEKTIV KTH ska ge lärarna utbildning och fortbildning pedagogik med genusperspektiv samt jämställdhets PEDAGOGIK OCH GENUSPERSPEKTIV KTH ska ge lärarna utbildning och fortbildning i pedagogik med genuspe ska genusperspektiv jämställdhetsaspekter vid den pedagogiska samt utformningen av ku erspektiv samtKTH jämställdhetsfrågor.

KTH ska beakta ge lärarna utbildning ochoch fortbildning i pedagogik med genusperspektiv jämställdhets

nusperspektiv samt jämställdhetsfrågor.

KTH ska beakta genusperspektiv och jämställdhetsaspekter vid den peda av läromedel. agogiska utformningen av kurser och val KTH ska beakta genusperspektiv och jämställdhetsaspekter vid den pedagogiska utformningen av k

n pedagogiska utformningen av kurser och val av läromedel. av läromedel.

There is a million ways to be a woman.

And there is a million ways to be an architect.

Möte nr 1 Jämställdhetssällskapet HT 2014 Arkitekturskolan

Möte nr 1 Jämställdhetssällskapet HT 2014 Arkitekturskolan

Möte nr 1 Jämställdhetssällskapet HT 2014 Arkitekturskolan

FINNS DET MER ATT SE?

â&#x20AC;&#x153;Here comes nine architects.â&#x20AC;?

What they have in common is that they are old, the book comment in the foreword. (Not a word about that all the chosen architects are male.)

Hm.

A MANPRIZE

The history that we learn is often about the man as an architect and genius. Women are rarely allowed in the same role. Especially not a woman being architect and genius. But they are all there.

61.

First year students.

THE LANGUAGE ABOUT THE ARCHITECT

The language of the architect preserves the old patterns to make women being architects invisible. The architects who are women, that we naturally could mention we do not.

Hur lyfter vi fram både män och kvinnor utan att i onödan lyfta fram kön?

62.

How do we highlight both men and women without unnecessarily emphasize gender?

WHAT IS A FEMALE ARCHITECT?

Women as architects built the world we live in.

Women are welcome to schools of architecture today. Women are allowed. Women have always played an important role in the creation of houses and buildings. Many women who were architects worked with their husbands but the woman´s work was not recognized since it was the husband who signed the architectural drawings.

63.

Students petitions â&#x20AC;&#x153;Hej ! We want to see a better representation of women, both among lecturers and when examples are shown during the lectures.â&#x20AC;?

64.

Pedagogical tools. Exploring methods in the education that create conditions to give students the same opportunities.

Fig 3 Mycket välkomna all personal på skolan.

JÄMSTÄLLDHET INNEBÄR ATT KVINNOR OCH MÄN HAR SAMMA SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER I LIVET. I SVERIGE ÄR JÄMSTÄLLDHET ETT POLITISKT MÅL DVS KVINNOR OCH MÄN SKA HA SAMMA MAKT ATT FORMA SAMHÄLLET OCH SINA EGNA LIV. JÄMSTÄLLDHET HANDLAR ENBART OM FÖRHÅLLANDET MELLAN KVINNOR OCH MÄN. NORMKRITISKT PERSPEKTIV INNEBÄR ATT IFRÅGASÄTTA SJÄLVA NORMEN (OCH INTE DET SOM AVVIKER) OCH DE MAKTSTRUKTURER SOM DEN OMGES AV. ATT SYNLIGGÖRA NORMEN OCH AKTIVT JOBBA FÖR EN FÖRÄNDRING SKAPAR EN MER INKLUDERANDE MILJÖ.

65.

Compulsory “Kollegiedag” for all our staff, gender equality education.

MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ JÄMSTÄLLDHET INOM UTBILDNINGEN (KTHs JÄMSTÄLLDHETSPLAN) Stora ansträngningar krävs för att ge de studerande förebilder av båda könen i undervisning och kursmaterial, till exempel genom att kurslitteraturen representeras av kvinnliga och manliga författare.

KVINNLIGA FÖREBILDER KTH ska ge de studerande möjlighet att på olika stadier möta såväl kvinnor som män inom akademin.

KTH ska verka för att kurslitteratur representerar kvinnliga och manliga författare.

66.

PEDAGOGIK OCH GENUSPERSPEKTIV

KTH says “major efforts are needed to provide the students with role models of both sexes in teaching and course KTH ska beakta genusperspektiv och jämställdhetsaspekter vid den pedagogiska utformningen av kurser och val materials.” Love it.

KTH ska ge lärarna utbildning och fortbildning i pedagogik med genusperspektiv samt jämställdhetsfrågor.

av läromedel.

TALKING ABOUT DENISE

Denise Scott Brown. People said “So you are the architect” to Robert and “so you are a architect too” to Denise. Hm. In 1991 Bob received the Pritzker Prize for his body of architectural work, while Denise stayed at home. In a partnership spanning more than 40 years Denise Scott Brown and her husband and partner Robert Venturi both designed iconic buildings and changed attitudes with their theories and books.

67.

Denise Scott Brown and Robert Venturi. Their partnership were spanning more than 40 years.

AND AGAIN

Wang Shu 2012 . Lu Wenyu did not get it.

68.

“Not just this woman”.

WE CAN NOT BLAME THE SUBCONTRACTOR

We are in charge. “I do not mind women as prizewinners, jurymembers, heads of something, but not just this woman”

WOMEN DO NOT NEED TO “BECOME BETTER AT ANYTHING”.

People are often talking about “How women need to become better to build networks and support other women”. I do not believe so. Women “do not need to become better at anything”. It is the men who need to become better to open up to others than their own sex. Deal?

Working in the Shadows Did the Pritzker slight Wang Shu's wife, Lu Wenyu?

This month, Chinese architect Wang Shu was awarded t ever, the work of Wang Shu’s wife and design partner, L Pritzker’s coincidental intersection with Women’s Histo in Architecture” statistics by the Royal Institute of Britis tion’s fairness of vision. Twenty years ago, the jury overl partner, Robert Venturi, one slight of many documented and the Star System in Architecture.” In 2012, when sta architects in professional practice—this year’s Pritzker try.

“The jury is extremely thorough and extremely careful w director of the Pritzker Prize. “The jury looked at the bu and the other prizes. They looked at the many facets of to a conclusion that Wang Shu should be this year’s win

Yet Wang Shu’s work seems to be intrinsically linked to Amateur Architecture Studio. Together, Wang Shu and L jects mentioned in the public announcement of the priz prestigious Schelling Prize for their work together. Wan 69. in collaboration and the many people it takes to constru “A debated issue”? How can gender equality even be benearly more ofwoman an individual “aarchitecture debated issue”can today, 100than yearsthe afterwork the first “was admitted” to the School of Architecture at KTH? past: Herzog & de Meuron in 2001 and Sejima and Nish

When asked by The Los Angeles Times whether he beli

JAG VET VAR SKĂ&#x2026;PET SKA STĂ&#x2026;

The architect profession is traditionally dominated by men. From the 1970s, women have become more and more part of the architecture education in the Nordic countries. Now we, as educators, must ask ourselves, do women recognize themselves in the education conducted at our schools in the Nordic countries today?

70.

What do we consider to be quality as long as the man is the norm?

An example of working with gender equality within the architectural education at the School of Architecture, KTH Royal Institute of Technology during the years 2014-2016 and continued in Stockholm, Sweden.