5.10 Avlopp, matavfall och biogas

Livsmedelskonsumtionen i form av vad som levereras till konsument och andra slutanvändare (restauranger, storkök och så vidare) uppgår till cirka 1,2 miljoner ton C enligt Jordbruksverkets statistik. Detta överensstämmer relativt väl med de värden som beräknats här. Jordbruksverkets värde motsvarar cirka 120 kg C per person och år och en energitillförsel på 3 100 kcal per dag. Enligt Riksmaten 2010 är det självrapporterade dagliga intaget ungefär 2 000 kcal, motsvarande 75 kg C per person och år. Tillförlitligheten i denna typ av undersökningar är låg, och underrapporteringen är sannolikt runt 25 procent (Amcoff et al. 2011). Det egentliga årsintaget är därför snarare i storleksordningen 95 kg C per person, vilket motsvarar 2 600 kcal per person och dag. Med tanke på att relativt stora delar av befolkningen är överviktig är det ett rimligt resultat. Det stämmer också väl med beräkningarna för människans utsöndringar. Sannolikheten i uppskattningen har också bekräftats av Livsmedelsverket samt av en oberoende expert.

Detta innebär i sin tur att ”svinnet”27 uppgår till minst 25 kg C per person och år. Enligt Naturvårdverket uppgår det totala matavfallet i hushåll och restaurang till drygt 1 miljon ton. Om man antar ett kolinnehåll på 10 procent i avfallet (dryck och grönsaker med lågt kolinnehåll utgör en stor del av svinnet) skulle det utgöra cirka 10 kg per person. Resultaten tyder på att svinnet är betydligt högre än Naturvårdsverkets uppskattning.

För beräkning av människans metabolism har använts uppgiften att 89 kg C per år avgår som koldioxid i utandningen (Cai et al. 2018). Beräkningen av avföring och urin har gjorts via kväveinnehåll och C-kvot på motsvarande sätt som metod 2 avseende djurens gödsel. En schablon på 1 hg C per person för svett och vädersläppning har också satts. Förändringen i den mänskliga biomassan beräknades utifrån antalet döda, 92 000, år 2018 (SCB 2021a) med en antagen vikt på 70 kg (SCB 2021b) och ett kolinnehåll på 18 procent. Migration har inte beaktats.

5.10 Avlopp, matavfall och biogas (tabell S14a–14c)

Avlopps- och avfallsströmmar har kartlagts, men data är bristfälliga. Utöver detta anges oftast våtvikt och man har breda kategorier vilket gör det svårt att räkna fram kolinnehåll. Exempelvis anges matavfallet i hushållen i Sverige uppgå till cirka 1 miljon ton 201828, varav en knapp fjärdedel spolas ned i avloppet och resten samlas in som hushållsavfall. Av hushållsavfallet uppskattas 55 procent hanteras som restavfall vilket går till förbränning, cirka 5 procent komposteras och 40 procent gå till biogas (Naturvårdsverket 2020). I beräkningen har antagits att det som spolas ned i avloppet främst är drycker, sås och liknande och ett kolinnehåll på 5 procent har

Foto: Jan Nijman.

27. Observera att en relativt stor del av svinnet är oundvikligt (skal på frukter, ägg och grönsaker, ben, kaffesump osv). 28. Som noterats ovan är detta sannolikt en underskattning.