Ny i personalen

Den nya bibliotekschefen i Korsholm heter Sari Seitamaa-Svenns. Bildningsnämnden ansvarar numera för biblioteksverksamheten med 14 anställda, ett huvudbibliotek, fyra filialer och bokbussen.

Sari Seitamaa-Svenns efterträdde Ulla SweinsHaustein den 1 september, mitt under pågående budgetarbete inför nästa år. – Inbesparingar gäller alla sektorer och hos oss drabbas främst bokinköpen, säger hon. Biblioteket utvecklar som bäst en ny hemsida på internet. Bibliotekssystemet ska kompletteras så att biblioteket kan skicka sms eller e-post till kunderna för att meddela om ankomna reservationer och påminna om förfallna lån.

– Det betyder mera interaktivitet med kunderna i framtiden och här ska vi också kunna göra en ekonomisk inbesparing. En annan intressant utmaning är utvecklingen av tillgången till e-böcker.

Bra läge och utrymmen Sari är bosatt i Smedsby tillsammans med man, tre döttrar och två hundar. Hon är tvåspråkig – så pass att hon inte kan svara på om hon läst en bok på svenska eller finska när någon frågar.

Hon är magister i samhällsvetenskap och arbetade senast femton år vid universitetsbiblioteket i Vasa. Ungefär lika länge har hon varit privat låntagare och sett verksamheten från invånarvinkel i Korsholm.

– Det här är ett fint bibliotek. Perfekt läge och bra med utrymme. ■

Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Sari läser själv gärna nordiska deckare och handarbetsrelaterade böcker. FOTO: LISBETH BÄCK

Johanna Santamäki är ny arbetsledare vid vattentjänstverket. Hennes främsta uppgift är att göra upp avloppsanslutningsavtal med kunder.

– Jag är byggnadsingenjör och lantmäteriingenjör, berättar Johanna. Hemma från Närpes, bosatt i Vörå med min sambo och arbetade två år som mätningstekniker i Kristinestad innan jag började här den 1 augusti.

Hon ansvarar för att göra upp nya avloppsanslutningsavtal med hushåll inom de områden där kommunen byggt ut avloppledningsnäten. Nästa område som får kommunalt avlopp är Singsby.

Fungerar som kontaktperson – Enligt lag ska alla hushåll ha ett godkänt avloppsbehandlings-/avloppsreningssystem före den 15 mars 2016. De som bor utanför fastställda verksamhetsområden för avloppsledningsnät ombesörjer själva förnyelsen. – Jag trivs med mitt arbete och framförallt med kundkontakter, säger Johanna Santamäki. FOTO: LISBETH BÄCK

– Vi håller informationsmöten för berörda områden där avloppsnätet blivit utbyggt och utöver det sköter jag kundkontakterna genom att svara på frågor och göra upp anslutningsavtal. Jag fungerar även som granskare när fastigheter ansluts till avloppsledningsnätet.

– I den reviderade utvecklingsplanen för vattentjänster som trädde i kraft den 1 juni 2013 finns fastslaget att anslutningsavgiften för anslutning till kommunala avloppsledningsnätet är 4 200 euro och gäller för fastigheter som har en bostad med max 250 kvadratmeter våningsyta. Övriga anslutningsavgifter räknas enligt beräkningsgrunder för vattentjänstverket.

De som befinner sig inom fastställt verksamhetsområde och vill diskutera anslutning till kommunalt avlopp kan kontakta Johanna på telefonnummer 050 591 9106.

Mera uppgifter om priser, ansökningsblanketter och kontaktuppgifter till vattentjänstverkets personal hittas på komSantamäkis arbetsplats är vid vattentjänstverket på Industrivägen 6 A i Smedsby. FOTO: LISBETH BÄCK

munens hemsida under kommunalteknik. ■

Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Nu uppgörs förslag till både ny delgeneralplan samt detaljplan för centrum i Smedsby. Detaljplanen bygger delvis på delgeneralplanen, och båda två utgår från det nya scenario som uppstår då omfartsvägen blir klar. Tekniska direktören Ben Antell, planläggningschef Barbara Påfs och utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala är med i planeringskommittén.

Planerna för nya Smedsby tar form

Den nuvarande delgeneralplanen för Smedsby är elva år gammal och en revidering aktualiserades som ett led i det pågående vägbygget, samt behovet av andra planer – en detaljplan för kvarter 6 och 8 i Smedsby som vi kan kalla för Centrumplaneringen.

En komplex plan – Omfartsvägen förändrar hela centrumbilden, dess förverkligande innebar att områden togs bort ur den förra delgeneralplanen och blev så kallade vita områden. Dessutom behövde markanvändningen ses över på grund av revideringen av skyddsplanen för Smedsby grundvattenområde, förklarar Barbara Påfs.

Målet är att skapa en delgeneralplan baserad på en hållbar utveckling som beaktar kommuncentrums särdrag. Man vill skapa en sund och trygg livsmiljö för invånarna och goda verksamhetsförutsättningar för företagen. Planen bygger på en ökad inflyttning och högre befolkningstäthet i centrum.

– Det är en mycket komplex plan, konstaterar Ben Antell. Den ansluter till Vasa stads mark, den består av dels centrumområdet, grundvattenområde, industriområde samt grönområden och ska dessutom ta hänsyn till de nya trafikarrangemangen. De gamla, genuina kulturområdena i Söderbyn bevaras, så det finns många aspekter att beakta.

Potential för fler invånare Delgeneralplanen omfattar totalt ett område på 1 260 hektar och inom den avgränsningen finns flera olika detaljplaner. Vid årsskiftet 2012 var antalet invånare på området drygt 5 600 fördelat på 2 500 bostäder.

– Planen möjliggör att man kan fokusera på att utveckla det mest centrala Smedsby med en mer urban karaktär, samtidigt som man efter behov kan utöka småhusboendet och på sikt koncentrera industrin till ett och samma område.

– För att få ett välfungerande samhälle och en strukturell helhet måste man ha skilda områden för olika användningsändamål, anser Antell.

Utkastet gav en tilläggsareal på 76 hektar för småhusbyggande och på 24 hektar för höghus. Totalt finns det enligt planeutkastet en potential för 4 300 nya invånare i Smedsby – nästan en fördubbling av nuläget.

– Det här ställer förstås också krav på servicenivån, konstaterar Mikael Alaviitala. Det ska finnas hälso- och sjukvård, skola och dagvård samt annan service för alla.

Tidtabellen Företaget Ramboll valdes sommaren 2012 som konsult för uppdraget. Två åsikter och ett utlåtande lämnades in mot programmet för deltagande och bedömning. I februari 2013 tillsattes kommittén för Smedsby delgeneralplan och det utkast som utarbetades godkändes av samhällsbyggnadsnämnden i maj 2013.

– Utkastet har varit offentligt framlagt under augusti och 48 åsikter kom in. Nämnden kommer att hålla terrängsyn på en del områden och kommer att gå igenom varje åsikt samt tar beslut om hur de ska beaktas. Efter detta görs ett förslag upp, vilket behandlas i nämnden och läggs sedan fram offentligt så att alla har möjlighet att lämna in anmärkningar,

förklarar Påfs vidare om processen.

I bästa fall kan planförslaget läggas fram i februari 2014 och godkännas av fullmäktige nästa sommar.

Riksvägen blir gata Så till detaljplanen för centrum. – Den arkitekttävling som kommunen arrangerade år 2009 för Smedsby centrum utgör grunden för den detaljplan som kallas Centrumplaneringen. Planeområdet finns i direkt anslutning till nuvarande riksväg åtta, men som i och med öppnandet av den nya omfartsvägen kommer att förvandlas från riksväg till gata, berättar Antell.

Vägområdet för nuvarande riksväg åtta kommer att övergå i kommunens ägo vid omfartsvägens lantmäteriförrättning. Huvudidén med planen är att kvarteren kring Karlebyvägen förtätas och att vägen blir huvudgata.

– Vägsträckan genom Smedsby åtgärdas först, men på längre sikt ska hela sträckan från Stormossen till Vasagränsen förändras. Nya möjligheter kring anslutningarna öppnas och eftersom vägens höjd nu är väldigt hög i jämförelse med byggnaderna vid sidan om skulle vägens höjd även behöva åtgärdas, konstaterar Alaviitala.

– Det är förknippat med flera dilemman, fortsätter Antell – underfarterna, nya rondeller och så vidare.

– Det är ett mångårigt projekt förknippat med stora kostnader och en skild detaljplan för detta är under arbete, tillägger Påfs.

Fler hus och affärer Planeområdets storlek är 6,2 hektar och ägs till 40 procent av privata markägare. Två nya områden har tillkommit i centrum – det så kallade Lågasområdet med gamla Piffi-huset, samt området med Smedsby torg.

Genom detaljplaneändringen skapas möjlighet till trivsamt höghusboende i centrum, samtidigt som man möjliggör nya affärsutrymmen

Ben Antell, teknisk direktör, Barbara Påfs, planläggningschef samt Mikael Alaviitala, utvecklingsdirektör, är alla medlemmar i den kommitté som tillsatts för planearbetet. I kommittén ingår även kommundirektör Rurik Ahlberg, miljö- och hälsoinspektör Helena Granlund, planläggningstekniker Marika Häggblom samt de förtroendevalda Mikael Gädda, Birgitta Söderback och Martin Ahlskog. FOTO: ANNA SAND

samt uppbyggnad av ett företagshotell.

– Antalet våningar på höghusen har diskuterats en del, men enligt det vinnande förslaget i arkitekttävlingen skulle husen ha max sju våningar. Tillgången på parkeringsplatser styr detta, förklarar Antell.

Planbestämmelserna styr hur byggnadernas fasad ska se ut – målet är att skapa en tilltalande gatumiljö.

GRAFIK: ARKITEKT AB RAJANIEMI

Feedback behövs Endast en åsikt inkom när programmet för deltagande och bedömning var framlagt och nu väntar man ännu på de sista myndighetsutlåtandena som ska komma efter att utkastet var framlagt i augusti.

– Åsikter är viktiga. Tyvärr är det endast den ena sidan – de som motsätter sig något – som kommer fram. Positiv feedback uteblir och därför är det bara en parts åsikter som syns när

förslaget sedan görs upp, säger Påfs. Vi behöver en tydligare bild av hur folk vill ha det.

Hon nämner öppningen av Niklasvägen mot Mellanvägen som ett exempel. Endast de som motsätter sig detta har meddelat om saken – men hur många av Smedsbys invånare tycker att det är bra?

– Jag är också intresserad av att få reda på varför folk valt att flytta till höghus i Smedsby istället för i Vasa, fortsätter Påfs. Det är viktigt att de orsakerna tas i beaktande, så att vi inte förvandlar Smedsby till något som inte längre attraherar nya invånare.

Omfartsvägen öppnas nästa höst och efter det kommer det ännu att dröja några år innan gemene man kan börja skönja effekterna av det i Smedsby.

– I bästa fall kan höghusen börja byggas under år 2016, tror Antell. ■

Anna Sand/Kustmedia Ab

■ PÄRMBILDEN. Transekter. Så här kunde det se ut. White arkitekter Ab hade ett av de vinnande förslagen i idétävlingen som ordnades år 2009. GRAFIK: WHITE ARKITEKTER AB

Korsholms kommunfullmäktige beslöt i juni 2012 att Korsholmsungdomarna ska få egna officiella representanter, i form av ett ungdomsfullmäktige. Det ska ge utlåtanden och förslag i frågor som gäller ungdomar.

På informationstillfället före det första sammanträdet kunde ännu en viss stelhet skönjas. FOTO: JOHANNA HAVERI

Tidigare fanns det ett ungdomsråd bestående av myndiga medlemmar, men i samband med kommunens nya nämnd- och tjänstemannaorganisation föreslogs det att rådet skulle ersättas med ett invalt ungdomsfullmäktige.

– Det här är helt nytt och därför fick vi på första försöket inte ihop tillräckligt många 14–21-åriga kandidater för att ordna ett val. Korsholms första ungdomsfullmäktige utsågs därför genom att kommunstyrelsen utnämnde samtliga kandidater som meddelat intresse och som hade en skriftlig rekommendation från två andra ungdomar, berättar kanslichef Solveig Söderback. – Mandatperioden för det första ungdomsfullmäktige blir även kortare än vanligt, eftersom nästa fullmäktige väljs redan i slutet av nästa år och inleder sin verksamhet i början av år 2015. Ungdomsfullmäktiges uppgift är alltså att driva ungdomarnas intressen inom kommunen, genom att komma med egna initiativ och förslag. De kan dessutom utse en egen representant till kommunstyrelsen eller till vissa nämnder. Ungdomsfullmäktiges representant har rätt att närvara och uttala sig på dessa organs möten.

Gemensamma intressen närmast hjärtat Innan ungdomsfullmäktiges första sammanträde och informationstillfället dessförinnan, är ledamöternas uppfattning om de egna påverkningsmöjligheterna något otydlig. De flesta av dem har dock en klar bild av vilka frågor de vill driva.

– Kommunens idrottsplatser måste förbättras och underhållas så att de erbjuder ungdomar fler möjligheter att idrotta, säger den fotbollsspelande eleven Joona Vesaaja från Mustasaaren Keskuskoulu. Hans skolkamrat Sakari Tuominen är inne på samma linje. – Vi behöver också en mötesplats där ungdomar kan träffas och syssla med egna aktiviteter, i stället för att hänga vid Teboil, tillägger Miro Mäntyniemi.

Ellinor Österåker, Emma Ruuhinen och Sofia Saarikko går i Korsholms gymnasium och vill utöka samarbetet mellan de finsk- och svenskspråkiga skolorna och deras elever.

Patricia Granholm och Venla Järvinen håller med.

Janica Joutsi åker dagligen från Miekka till Keskuskoulu i Smedsby och därför ligger skolskjutsarna henne närmast hjärtat.

Didrik Beukelman från Korsholms högstadium vill arbeta med ungdomsfrågor i största allmänhet. Det vill även ungdomsfullmäktiges ordförande Kevin Karlsson och sekreterare Ida-Maria Skytte, båda från Korsholms gymnasium. De vill dessutom bekanta

Ungdomsfullmäktige tar efter sin vuxna motsvarighet: den sociala kaffepausen är en väsentlig del av de kommunala organens verksamhet. FOTO: JOHANNA HAVERI

sig med det kommunala beslutsfattandet och organisationen.

De nya ledamöterna har nu tagit sina första historiska steg och inlett ungdomsfullmäktiges verksamhet. Genom dem har även alla andra Korsholmsungdomar möjlighet att påverka beslutsfattandet i ungdomsfrågor i sin hemkommun. ■

Johanna Haveri/Viestintä Oy Prowomedia

Översättning: Björn Håkans

Ungdomsfullmäktige 2013–2014

Kevin Karlsson, ordförande Korsholms gymnasium Oskari Korkeamäki, vice ordförande Mustasaaren Keskuskoulu Kim Aaltonen Mustasaaren Keskuskoulu Didrik Beukelman Korsholms högstadium Elise Byman Mustasaaren Keskuskoulu Patricia Granholm Korsholms gymnasium Christoffer Ingo

Janica Joutsi Mustasaaren Keskuskoulu Venla Järvinen Korsholms gymnasium Tiina Laine Mustasaaren Keskuskoulu Wilfrid Lowndes Mustasaaren Keskuskoulu Mira Mandell Korsholms högstadium Miro Mäntyniemi Mustasaaren Keskuskoulu Emilia Niemi Yrkesakademin

Deltagarna i Korsholms ungdomsfullmäktiges första sammanträde poserar för ett gruppfoto. FOTO: ANN-BRITT PADA

Emma Ruuhinen Korsholms gymnasium Sofia Saarikko Korsholms gymnasium Ida-Maria Skytte Korsholms gymnasium Sakari Tuominen Mustasaaren Keskuskoulu Joonas Vesaaja Mustasaaren Keskuskoulu Erika von Essen Korsholms gymnasium Olivia West Vasa övningsskolas gymnasium Ellinor Österåker Korsholms gymnasium

Kårkulla samkommun ger service åt personer med funktionsnedsättning och för deras anhöriga. Verksamheten tar sig uttryck i boende, arbete, fritidsverksamhet, familjehandledning och missbrukarvård. I ett samtal med Inger Bjon, regionchef för Kårkulla i mellersta Österbotten, berättar hon om deras verksamhet i allmänhet och i Korsholm i synnerhet.

Regionchef Inger Bjon har sitt arbetsrum vid Kårkullas omsorgsbyrå i Vasa, där också kurator, psykolog, läkare, pedagogiska handledare och kanslister jobbar.

– Alla klienter som får service inom Kårkulla i mellersta Österbotten kommer via oss, berättar hon.

– Här fastställs och koordineras klienternas servicebehov i samarbete med klienten, anhöriga och pedagoger. Till Kårkulla samkommun hör enligt lag alla svenskoch tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Den finska motsvarigheten för korsholmare är Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä.

Kommunen köper tjänster Kommuner köper tjänster av Kårkulla eller får utlåtande på service som ersätts av FPA.

– Vi har enheter för boende och dagverksamhet i kommunerna, men också ett expertoch utvecklingscentrum i Pargas. Det gamla vårdhemmet håller på att avvecklas och ska troligen stängas senast år 2020.

I Korsholm finns Korallens serviceenhet i Smedsby med Monavägens boende och Trädgårdsvägens boende. I Kvevlax och Smedsby finns lägenhetsboende. Morgonstund i soffan. Från vänster Siv Nystedt, enhetschef Mona Eriksson, personal Mary El-Azizi, Gunnar Greve och Göta Bergström vid Monavägens boende, som har tyngdpunkt på äldreomsorg. FOTO: LISBETH BÄCK

Ungdomsboende behövs I Korsholm har Kårkulla mellan 70 och 80 klienter i alla åldrar. Kårkullas kurator går igenom alla klienter tillsammans med socialarbetare i Korsholm varje år. Ser till behov av boende, daglig verksamhet och fritidsverksamhet. – Diskussioner äger rum med klienten, anhöriga och eventuellt dagis och skola.

I Korsholm finns enligt Inger Bjon behov av ett psykosocialt boende för personer med autistiska svårigheter samt ett ungdomsboende.

– Psykosocialt boende betyder lägenheter i bostadsgrupper för dem som behöver vardaglig hjälp och tillsyn. Man bor i sin lägenhet men i samma hus eller område finns en personalbostad dit klienter kan vända sig.

– Ungdomsboende riktar sig till personer med exempelvis autistiska svårigheter. Statistik visar att den gruppen växer.

Vi är på deras sida Bjon efterträdde Ossi Pursiainen i december 2011. Hon har arbetat som ledare inom sjuk- och social

Monavägens boende är Kårkullas nyaste boende i mellersta Österbotten. Fastigheten hyrs av FAB Korsholms bostäder. FOTO: LISBETH BÄCK

Inger Bjon, regionchef för Kårkulla i mellersta Österbotten. FOTO: LISBETH BÄCK

vården i trettio års tid.

– Kontakt med människor har varit, och är, värdefullt för mig i mitt arbete. Jag tycker både om att samarbeta med klienter och med personal.

Hon har ansvar över en personalstyrka som uppgår till ett hundratal och numera upptas en stor del av hennes tid av administrativt arbete, budgetuppföljningar och utvecklingsarbete.

Det finns politisk vilja och förståelse för Kårkullas verksamhet men givetvis både syns och märks kommunernas ekonomiska svårigheter även här. – Kårkulla har funnits i drygt femtio år. Vår verksamhet berör personer som inte klarar sig på egen hand. Vi ser till deras intressen och behov. Våra klienter ska inte ha det bättre än andra men de förtjänar ett bra liv. Vi är på deras sida så att säga. Det är vår uppgift, ler Bjon. ■

Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

FOTO: MARTINA UTHARDT

På gång i Korsholms musikinstitut

Musikinstitutet, som ifjol firade sitt 60-årsjubileum, jobbar på i jämn och stabil takt. Nu under höstterminen har vi flera intressanta projekt på gång. Några av dem som vi gärna nämner här är karusellkonserten den 19 november i Mustasaaren Keskuskoulu och rytmkonserten den 3 december i kulturhuset.

Flera konserter Karusellkonserten kommer att samla över 60 uppträdande och över 400 skolelever i publiken. Denna konsert sker under skoltid och kommer att bli ett riktigt språkbad för alla inblandade då vi sjunger svenska och finska allsånger till ackompanjemang av ett band mellan karusellframträdandena.

Med karuseller syftar vi i musikinstitutvärlden på elevgrupper som under ett år får prova på olika instrument för att testa vilket som kunde intressera dem.

Rytmkonserten arrangeras av rytmavdelningen vid kulturhuset i Smedsby. Projektet har Korsholms musikinstitut

Centrumvägen 4 65610 Korsholm Telefon: (06) 327 7154 E-post: musikinstitutet@korsholm.fi Internet: www.korsholm.fi/musikinstitutet T.f. rektor Peter Roos Tfn (06) 327 7211 peter.roos@korsholm.fi Sekreterare Martina Uthardt Tfn (06) 327 7154 martina.uthardt@korsholm.fi Projektkoordinator Susanna Anneberg Fakturering Anträffbar må–ti kl. 8–16 Tfn 044 727 7343 susanna.anneberg@korsholm.fi

två konserter samma dag. Den första riktar sig till högstadierna medan den andra är för allmänheten och börjar kl. 19.00.

Vid rytmkonserterna samarbetar många olika avdelningar vid musikinstitutet. Banden kommer förutom sångarna att ha med sig en vioAnsökningstid och instrument

Ansökan pågår under april månad. I april brukar vi även anordna en instrumentprovardag. Vid musikinstitutet kan man studera både musik och dans. Vi ger undervisning i bl.a. följande instrument: Träblåsinstrument: flöjt, oboe, klarinett, fagott och saxofon Bleckblåsinstrument: trumpet, kornett, valthorn, trombon, eufonium och tuba Stråkinstrument: violin, altviolin, cello och kontrabas Övriga instrument: gitarr, piano, orgel, dragspel, elgitarr, elbas och slagverk Sång: klassisk och rytmisk

linsektion, en blåssektion och även minst en dansgrupp. Denna konsert ser vi fram emot! Speciellt till olika gruppverksamheter är det möjligt att komma med när som helst under året. T.ex. dansavdelningen tar mycket gärna emot fler anmälningar till sina grupper. Rum finns även ännu i musiklekis/muskari och vissa karusellgrupper. Ta kontakt till kansliet så diskuterar vi vad som skulle passa just er.

Förresten, efter jul kan det finnas några lediga studieplatser på såväl förberedande nivå som grundnivå. Ring kansliet redan nu om du är intresserad!

Vi på musikinstitutet har som främsta mål att lägga grunden för ett livslångt musikintresse hos våra elever. Vi har verkligt fina verktyg till vårt förfogande i arbetet mot detta mål. Dessa är välutbildade lärare och en stabil organisation som arbetar mot långsiktiga mål! ■

Du ryms fortfarande med Många undrar om man kan komma med i musikinstitutets verksamhet mitt under pågående termin. Peter Roos rektor

Höstens skolidrott

Friidrott

► Centralidrottsplan i Smedsby fylldes i slutet av augusti och i september av ivriga lågstadieelever. Liksom året innan tävlade eleverna vid tre skilda tillfällen, årskurs 1–2, 3–4 och 5–6, med hundratals deltagare per dag. I det soliga vädret bjöd eleverna på fina prestationer i höjdhopp, längdhopp, löpning, kulstötning och bollkastning. ■

Fotboll

► Skolfotbollen ordnades i oktober. Stora och små skolor spelade på skilda dagar, men vädret var utmärkt båda gångerna. I flickklassen för små skolor spelades en enkel serie där Replot-Björkö för tredje året i rad tog en första plats. Silvermedaljerna gick till kombilaget Helsingby/Tölby-Vikby och bronset till Tuovilan koulu.

Helsingbypojkarna spelade en stark turnering och vann över Tölby-Vikby i finalen med 2-0. I bronsmatchen lyckades Tuovila ta hem segern på straffar över Replot-Björkö efter att matchen slutat 2-2.

Bland de stora skolorna hade Smedsby-Böles flickor en lyckad dag med två lag i finalen. Smedsby-Böle 6 var bättre än Smedsby-Böle 5 och vann med 2-0. Bronsmatchen var en tuff kamp mellan Norra Korsholm och Kvevlax, där Kvevlaxlaget lyckades göra matchens enda mål.

Norra Korsholms skola gjorde en stark insats på pojksidan. Guldlaget gick vidare från gruppspelen med 30 gjorda och noll insläppta mål. I semifinalen besegrades Keskuskoulu 1 med 7-0 och i finalen vann Karperöskolan likaså med 7-0 över Kvevlax. Keskuskoulu 1 repade sig och vann över Solf skola med 7-0 i kampen om tredjeplatsen. ■

Korsholmslöparen 2013

► Korsholmlöparen ordnades i år för femte året i rad. Säsongen inleddes med Premiärloppet i Skatila och cupen fortsatte med deltävlingar och bonuslopp i Karperö, Solf, Hankmo, Kuni, Skatila, Jungsund, Rönnvik, Kvevlax, Replot och Smedsby.

Löparna erhöll poäng från max 4 deltävlingar och 3 bonuslopp. Genom att delta i bonuslopp fick löparna 20 poäng. I deltävlingarna fick vinnaren 30 poäng och följande placeringar två poäng mindre för varje placering. Plats 10 inkasserade ännu 12 poäng och sämre placeringar fick 10 poäng. Löparna tävlade i bekanta klasser: halvlöparen för både damer och herrar, hellöparen för damer och herrar samt en gemensam minilöpare utan poäng för barn under 12 år.

Peter Sved tog även i år en klar första plats i herrarnas halvlöpare med 176 poäng. På andra plats kom Kenneth Sundman med 158 poäng före fjolårets tvåa, Mats Ceder, som fick ihop 154 poäng. Sundman var aktiv hela cupen ut och deltog i alla lopp som ordnades. I damernas halvlöpare var det Marie Sippus som gjorde en nästan perfekt säsong genom att samla ihop 178 poäng, 12 poäng före tvåan Andrea Lilja. I år var striden om tredjeplatsen oerhört jämn då Agneta Ekman och Solveig Fremling delade tredjeplatsen med 144 poäng.

I herrarnas hellöpare var det Christian Grannas som tog förstaplatsen med 164 poäng. Rurik Sundström blev andra med 146 poäng. Även i denna klass blev det en delad tredje plats. Jussi Lahti och Jonas Ehrman sprang jämnt hela säsongen. Lahti kom först i mål i Skatila före Ehrman, som i sin tur vann Hallrundan före Lahti med 11 sekunder. I avslutningen klev båda på prispallens högra kant med 138 poäng.

Damernas hellöpare var jämnare än de andra klasserna, men vinnaren Susanne Lax sprang sina lopp med god fart och fick ihop 172 poäng. Kampen om andraplatsen kunde inte avgöras med poäng, Catharina Lilja och Birgitta Ivars slutade båda med 166 poäng.

Fritidsavdelningen tackar alla deltagare, åskådare och föreningar, som möjliggjorde Korsholmslöparen. Alla resultat och poäng finns på fritidsavdelningens hemsida. ■

Niklas Slotte idrottsledare