Handikapprådet

Handikapprådet i Korsholm tillsattes år 1989 enligt lagen om service och stöd p.g.a handikapp (380/1987). Handikapprådets uppgift är bl.a. att främja och följa upp situationen för invånare med funktionshinder inom kommunen och kommunförvaltningen.

Handikapprådet kan ta initiativ och göra framställningar, samt avge utlåtanden i frågor som är av betydelse för funktionshindrade människors levnadsförhållanden t.ex. när man planerar kommunala byggprojekt och annan kommunal service. I handikapprådet för tiden 2013–2016 sitter Nadja Suomela (ordförande), Margaretha Stenfors, Carola Holmlund, Björn Kjerulf, BengtJohan Ljung, Maire Nordberg, Olof Ahlskog och kommunstyrelsens representant Martin Ahlskog.

Maire Nordberg och Olof Ahlskog har verkat i handikapprådet i 20 år.

Attityderna förändras Handikappade personer stöter på många hinder i sin vardag, både fysiska och psykiska. Orsaken är ofta okunskap. En ökad kunskap om såväl fysiskt som psykiskt handikappade personer och en integrering av dem i samhället leder förhoppningsvis till att människors attityder förändras och att kunskapen ökar.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är handikapp inte en egenskap hos en person med en skada eller sjukdom. En person är handikappad när han eller hon möter betydande svårigheter som följd av ett varaktigt funktionshinder och brister i miljön eller samhällsförhållandena.

Ett tillgängligt samhälle Tillgänglighet betyder att alla kan delta på samma villkor och att miljön passar alla. Det innebär till exempel att det finns ramper eller hissar mellan olika nivåer i en byggnad, att skyltarna är tydliga, att toaletterna passar alla, att bussen har lågt Kontakta handikapprådet

Om du har några åsikter eller vill framföra några idéer till handikapprådet kan du kontakta någon av medlemmarna eller skriva e-post till handikappradet@ korsholm.fi.

!

golv, att myndighetstexter och -information är lättlästa, att trottoarer och övergångsställen är tydliga, att skolan ger alla barn det stöd de behöver o.s.v. Kort sagt ett samhälle som passar alla. Ju tillgängligare miljö desto färre människor blir handikappade. Handikapprådet vill arbeta för att omgivningens kunskap och förståelse för människor med funktionshinder ska öka. ■

Nadja Suomela handikapprådets ordförande

Lag om service och stöd på grund av handikapp

6 § Utvecklande av de handikappades levnadsförhållanden Socialnämnden och kommunens övriga myndigheter skall främja och följa de handikappades levnadsförhållanden samt genom sin verksamhet sträva efter att förebygga uppkomsten av missförhållanden och undanröja de olägenheter som begränsar de handikappades möjligheter till verksamhet och engagemang. 13 § 1 mom. Handikappråd Kommunstyrelsen kan tillsätta ett handikappråd med uppgift att med tanke på de handikappade främja och följa verksamheten på olika områden inom kommunalförvaltningen. Handikapprådet kan ta initiativ och göra framställningar samt avge utlåtanden om frågor som är av betydelse för de handikappades levnadsförhållanden och möjligheter att reda sig.

Handikapprådet 2013–2016. Olof Ahlskog, Björn Kjerulf, Maire Nordberg, Nadja Suomela, Margaretha Stenfors, Bengt-Johan Ljung och Martin Ahlskog. På bilden saknas Carola Holmlund. FOTO: TOMMY LAHTI

Värd att firas Kommunal familjedagvård 40 år

I höst är det 40 år sedan den kommunala familjedagvården startades i Korsholm. Denna milstolpe har under vårens och sommarens gång firats i arbetets tecken. I Solf, Helsingby och Toby gjorde familjedagvårdarna och barnen en vårutflykt till Stundars, i Replot hölls en gemensam grillfest och i Norra Korsholm, Kvevlax och Smedsby samlades man på Folkhälsan för att avnjuta en föreställning med teatergruppen Den Klingande Grodan.

– Vi ville ordna flera små festligheter för barnen och familjedagvårdarna under årets gång. Om tio år är det dags att börja fundera på en större fest, säger avdelningschefen för Korsholms barndagvård Jan Ehrström.

Bekant och tryggt alternativ Marjo Vartiainen från Smedsby har skött barn sedan 1980talet. Hon började som privatanställd hemhjälp år 1980, blev familjedagvårdare för Vasa stad år 1985 och övergick till samma uppgift i Korsholm år 1990. Hon tycker att den hemlika familjedagvården är ett bekant och tryggt alternativ för små barn. Enligt Vartiainen trivs barn under fem år utmärkt i små barngrupper.

Under de år som Vartiainen arbetat med barn har familjedagvården genomgått många förändringar.

– Exempelvis arbetstider och arbetsvillkor har ändrats och gruppstorlekarna har justerats. Det varma förhållandet mellan barnen och familjedagvårdaren har dock alltid bestått, menar Vartiainen.

Marjo har trivts bra med arbetet som familjedagvårdare. Det bästa med hennes arbete är barnen; de ger omedelbar respons och kommer ihåg sin dagmamma och sitt familjedaghem ännu många år senare. Även samarbetet med barnens familjer har varit direkt och bra. Vartiainens egna, nu vuxna, barn har varit ”syskon” till många dagvårdsbarn och med en del av dem har de blivit vänner för livet.

Familjedagvårdsledare Marina Gunell i Smedsby upprätthåller ett så kallat lekotek, leksaker som familjedagvårdare kan låna. Det finns tre lekotek i Korsholm. FOTO: LISBETH BÄCK

Familjedagvård och daghem kompletterar varandra Den kommunala familjedagvården i Korsholm startade i början av september år 1973, då 13 familjedagvårdare som tidigare arbetat inom den privata sektorn gick över i kommunens tjänst. Antalet växte Familjedagvården i Korsholm

ƒ I familjedagvården får barnet god basvård och främjar barnets utveckling och inlärningsmöjligheter i hemlik miljö med beaktande av barnets individualitet. ƒ I familjedagvården deltar barnen i olika vardagssysslor: äter, sover, vistas ute, leker, ritar och pysslar. ƒ Lek är barnets arbete som utvecklar och lär. ƒ Familjedagvården ger barnet en god grund för inlärning och sunda levnadsvanor. ƒ Familjedagvårdens mål är att erbjuda barnen en lycklig och trygg barndom i samarbete med föräldrarna. ƒ Familjedagvården stöder föräldrarna i uppfostringsarbetet. ?

Föreställningen ”Grodan Kling och det farliga nätet” som ordnades för att fira jubileet intresserade framför allt barnen. FOTO: JOHANNA HAVERI

Familjedagvårdare Marjo Vartiainen kom till Folkhälsan med sina dagvårdsbarn Eevi, Konsta och Helmiina för att gå på teater. Efter föreställningen bjöds det på saft och gräddtårta. FOTO: JOHANNA HAVERI

snabbt, och redan två år senare hade kommunen cirka 70 familjedagvårdare på sina lönelistor.

Som mest har kommunen haft 150 anställda familjedagvårdare, men nu för tiden sköts de 150 familjedagvårdsbarnen om av 45 vårdare. Behovet av familjedagvårdare har sjunkit i takt med att antalet daghemsplatser har blivit fler.

– Daghemmen och familjedagvården kompletterar varandra och båda behövs. I Korsholm är praxis att 1–3-åringar tas om hand i familjedagvården och de äldre barnen i daghemmen, men för varje barn

FOTO: LISBETH BÄCK

fattas förstås ett enskilt beslut, säger Jan Ehrström.

Enligt honom har familjedagvården förändrats mycket på 40 års tid. För ett par år sedan reviderades exempelvis familjedagvårdarnas arbetsvillkor så att dagvårdarna fick 40 timmars arbetsvecka. I samband med familjedagvårdarnas utjämningsdagar och andra ledigheter sköts barnen inte längre av en annan familjedagvårdare utan i daghemmen, vilket förhindrar för stora grupper hos en enskild vårdare.

Familjedagvården som ett andra hem Eevis och Helmiinas mammor är nöjda med dagvården hos Marjo Vartiainen. De tre och ett halvt år gamla töserna får njuta av hemlik stämning i en liten grupp med en bekant och trygg vårdare, som deltar i barnens basuppfostran.

– Jämfört med storebror Elias har Eevi alltid varit blygare och mera tystlåten, och därför har familjedagvård varit ett utmärkt alternativ som första vårdplats för henne, berättar Jenni Keränen.

– Av mina egna barndomserfarenheter vet jag att familjedagvårdsplatsen är som ett annat hem och att barnet och vårdaren kan ha ett mycket nära förhållande.

Också Helmiinas mamma, Terhi Glader, vars äldre dotter Jenina också har varit i vård hos Vartiainen, ville bestämt välja familjedagvård som första vårdform utanför hemmet för sina barn.

– Speciellt för små barn innebär familjedagvården en Barndagvårdens avdelningschef Jan Ehrström tackade familjedagvårdarna för ett gott arbete och lovade ytterligare festligheter om tio år. FOTO: JOHANNA HAVERI

mjukstart från hemmet före daghem och skola. Miljön är hemlik, maten hemlagad, grupperna små och små barn får lämpligt med stimulans, säger Glader.

Båda mammorna är glada för att tryggt kunna lämna sina barn till familjedagvårdaren. Det syns på båda flickorna att de trivs i familjedagvården.

– Familjedagvårdarna, som öppnar sina hem för andras barn, och deras arbete skulle förtjäna större uppskattning, påpekar Keränen. ■

Johanna Haveri/Viestintä Oy Prowomedia

Översättning: Riitta Gustavsson & Björn Håkans

Den 1 augusti trädde Korsholms nya byggnadsordning i kraft. Ett viktigt verktyg för byggnadsinspektörerna. Utöver de nationella föreskrifter som finns kring byggande kan kommunen själv via sin byggnadsordning långt styra byggandet på oplanerade områden.

– Den förra byggnadsordningen var nio år gammal och sedan 2004 har många nya lagar och bestämmelser tillkommit – vissa som till och med kunde stå i strid med vad som stod i den gamla byggnadsordningen, informerar den nya tekniska direktören Ben Antell, som koordinerat arbetet.

Ben Antell, teknisk direktör. FOTO: ANNA SAND

Konstruktivt samarbete Byggnadsnämnden tog initiativet och en arbetsgrupp har arbetat fram det nya dokumentet.

– Det är skillnad jämfört med den gamla, men så är den också mycket mer detaljerad – både för oss tjänstemän och för kommuninvånarna.

Arbetsgruppen har fört en nära dialog med andra myndigheter: bland annat räddningsväsendet och miljömyndigheterna.

– Den öppnar upp byggandet och gör generationsväxlingar och byggande på föräldrars mark smidigare. Dessutom främjar den grannsämjan – den är klarare då det gäller olika tomtarrangemang, staketbyggande och tider för när olika typer av arbeten får utföras, förklarar Antell.

– Den ska även underlätta arbetet för den tekniska avdelningen, till exempel då det gäller diken, vägtrummor och dylikt, tillägger Antell.

God framförhållning Byggnadsordningen anger tydligt i vilka fall det krävs byggnadslov, åtgärdstillstånd eller endast anmälan om åtgärd, och på vilka områden. Man har även försökt ha god framförhållning och ta i beaktande vad som kan vara på kommande i framtiden, exempelvis egna vindkraftverk eller olika värme- och energianläggningar. Områden med särdrag, t.ex. kulturellt värdefulla områden beaktas i den nya byggnadsordningen. ARKIVBILD

– Dylika konstruktioner påverkar omgivning och helhetsintryck av området mycket. – Det är inte meningen att gemene man ska behöva känna till innehållet, men det lönar sig att läsa igenom den och bekanta sig med direktiven innan man påbörjar ett byggnadsprojekt, speciellt ansvarspersoner för byggprojekt, poängterar Antell.

Områden med särdrag För den som står i beråd att köpa mark som man ämnar bygga på, lönar det sig även att kontrollera så att marken inte ligger på något av kommunens grundvattenområden – eftersom direktiven är strängare där.

– Idag är det till exempel inte längre tillåtet att bygga häststall på ett grundvattenområde.

Byggnadsordningen godkändes av kommunfullmäktige den 10 juni och trädde i kraft den 1 augusti. ■

Anna Sand/Kustmedia Ab

Direktiven kring väganslutningar och diken har blivit klarare, liksom de som gäller hästhållning och byggande av häststall eller lusthus. ARKIVBILDER

Goda år Seniorernas friskvårdsdag med motion 2013 i Botniahallen

Friskvårdsdagen med motion ordnas nu för sjunde året i rad måndagen den 30 september kl. 10–15 i Botniahallen.

Friskvårdsdagen behövs för att aktivera både äldre och yngre deltagares välbefinnande, de intresserades skara har ökat från år till år. Temat för årets friskvårdsdag är ”goda år” och det är också vår målsättning. Årets friskvårdsdag handlar om friskvård. Dagen är en träffpunkt för folk från när och fjärran. Vi ska knyta kontakter och ge oss tid för att umgås med varandra!

Olika typer av aktiviteter Det ordnas även i år olika punkter: aktivetshörna, hörselhörna, synpunkt och många olika punkter som berör vårt minne. Alla som besöker Seniorpunktens aktivitetshörna kan delta i en utlottning av Korsholms julkors (liten modell). Modeshow med fritidskläder. Tester, prova på -punkter och anpassad motion för seniorer och pensionärer.

Sång och dans ska berika dagen med bl.a. Vasa sångargilles seniorkör, Tena Singers och Zumba Gold. Underhållning av showdansens grand old lady Aira Samulin.

Många skolor deltar även i år. Studeranden ger olika behandlingar och information som berör deras olika inriktningar, studieplaner och studieplatser.

En tillgänglig träffpunkt

FRITT INTRÄDE!

Föreläsningar Om sömn och sömnproblem, med Johnny Granholm. Motionär för evigt!, fysioterapeut Johan Slotte. Örat och hörseln av och med Dick Lundmark från Widex. Marja Carlström föreläser om balans. Aira Samulin ger en föreläsning om ett gott åldrande.

Dagen öppen för alla Nytt för i år är att endast mat, kaffe och små behandlingskostnader betalas. Inträde, pro

Aira Samulin.

Äldrerådet 2013–2016

► I äldrerådet för åren 2013–2016 finns kommunstyrelsens representant Per Thomasfolk, Mona Back, Tuula Kleimola, Gunnel Örn, Håkan Wikberg, Karl-Erik Borg, äldrerådets sekreterare Viola Mitts, ordförande Peter Sahlsten och Ann-Charlott Willför.

Äldrerådet är en av huvudarrangörerna av Seniorernas friskvårdsdag i Botniahallen den 30 september. ■

Under friskvårdsdagen kan deltagarna få goda tips i trafiksäkerhet av Heli Lintamo från Trafikskyddet. Säkra och snygga hjälmar är vad som behövs i höstrusket! FOTO: VIOLA MITTS

gram, smakprov, föreläsningar, allt är gratis!

Alla som deltar och förhoppningsvis fyller i en enkel enkätförfrågan har möjlighet att vinna ett pris.

Dagen är tvåspråkig. Alla intresserade är välkomna att delta i vår friskvårdsdag! ■

Viola Mitts dagcenterledare

Kom med och motionera

Seniorernas friskvårdsdag

ƒ Arrangeras 30.9 kl. 10–15 i Botniahallen. ƒ Huvudarrangörer är Äldrerådet i Korsholm, Äldrerådet i Vasa och Botniahallens Friskvårdscenter. Medarrangörer är bl.a. Svenska pensionärsförbundet i Österbotten, Korsholms vuxeninstitut och pensionärsföreningarna i Korsholm. ƒ Info Viola Mitts på telefon 327 7293 eller e-post seniorpunkten@korsholm.fi ƒ www.korsholm.fi/ friskvardsdag ?