Investeringsprojekt

Plock ur investeringsbudgeten

◄ På flygbilden syns kommunens största investeringsprojekt någonsin som fortsätter ännu under åren 2013 och 2014. Projektet beräknas bli färdigt att tas i bruk inkommande vår och sommar och totalt är drygt 15 miljoner euro reserverat för projektet under åren 2011–2014.

På flygbilden syns även en del av ett stort statligt investeringsprojekt, nämligen omfartsvägen in till Vasa, som ska färdigställas till slutet av år 2014.

Korsholms närsjukhus under byggskedet i juli 2013. FOTO: MATIAS VIITALA

► Norra Korsholms skola har hösten 2013 kunnat ta i bruk en helt ny flygel. Byggnadsarbetena fortsätter vid skolan och hela projektet, som beräknas kosta mer än 5 miljoner euro under åren 2012–2014, ska vara färdigt under år 2014.

Skolan värms numera upp med lokal energi. En flisvärmecentral togs i bruk i höst.

◄ Stora investeringar i infrastruktur pågår just nu. Ett exempel är det nya logistikcentret som, tillsammans med Vasa stad, byggs öster om flygfältet. Korsholms andel under åren 2012 och 2013 är drygt 2 miljoner euro. Jordbyggnadsarbetena ska vara klara i slutet av år 2013.

Grundförbättringen av Solf ängsväg har påbörjats under sommaren och vägen ska vara färdig under sommaren 2014. Kommunen betalar investeringen som uppgår till 860 000 euro.

■ Bruttoinvesteringarna innevarande år budgeteras till drygt 22 miljoner euro medan de år 2014 i gällande investeringsprogram beräknas bli mer än 16 miljoner euro. Fr.o.m. år 2015 beräknas investeringarna sjunka till en nivå på ca 7 miljoner euro per år.

Vi ska investera smart!

Vad är det som gör er passande i de tjänster ni har? – Spelöga, säger Alaviitala. – Målmedvetenhet, organisationsförmåga, säger Antell.

– Optimism och vilja att se möjligheter, säger Gädda.

Fångar upp vettiga förslag Allmän utveckling, främst inom näringsliv och turism är Mikael Alaviitalas bord.

– Vi har företagsetableringar på gång och att skapa business kring turismen, inte minst världsarvet, är aktuellt. Företag vill etablera sig här och vi ska skapa förutsättningar för dem.

Alaviitala är ekonomen med bred erfarenhet: från skolvärlden, turism, Vasa vuxenutbildningscenter VAKK, Ora

Tre direktörer kring samma bord i Korsholm: utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala, vårddirektör Mikael Gädda och tekniska direktören Ben Antell.

vais kommun, Vasa universitet och Vasa Yrkeshögskola.

Hans arbetsfält inom kommunen är också brett. Han fångar upp vettiga förslag och trender, driver dem, samordnar sektorer emellan och sköter turismutveckling. Han är ord

förande i föreningen Världsarvet i Kvarken rf och leder det nya utvecklingsteamet, där sektoransvariga jobbar som stöd för förtroendevalda och för ännu bättre beredning av ärenden.

– Den nya strategiska generalplanen har godkänts. Mål finns utskrivna och nu ska de omsättas i praktiken. Hur ska vi sköta servicen och hur finansieras den i planens sex utvalda områden? Hur ska vi leva upp till att vara en företagarvänlig kommun, hur ska vi fixa infrastruktur och högre självförsörjningsgrad?

– Jag undersöker möjligheter och för ärenden vidare.

Stora investeringsprojekt Ben Antell bytte stol från ledande byggnadsinspektör till teknisk direktör, en nyinrättad tjänst. Ansvar för sektorn samhällsbyggnad medför större helhetstänkande och ansvar för personal och förmän.

– Till nytta är min erfarenhet som kostnadsberäknare och projektdragare på fältet. Samhällsbyggnad förverkligar andras beslut och målformuleringar.

– Det syns bäst i investeringarna.

Stora projekt är utbyggnaden av hvc, industriområdet på Fågelberget, logistikcentret i Vasa och skolorna i Norra Korsholm, Replot, Toby, Kvevlax samt Keskuskoulu i Smedsby.

– Avloppsledningsnätet byggs ut fortlöpande, vägar förnyas och planeområden förses med kommunalteknik. Enligt klimatstrategin 2020 ska vi bort från all oljeuppvärmning och därför saneras befintliga fastigheter efterhand vad gäller värmedistribution och värmekällor, räknar Antell upp.

– Vår största utmaning är att investera klokt och eftersträva bästa möjliga kostnadseffektiva drift.

Investeringsbudgeter görs upp i tidigt skede, är uppdelade på flera år och projekt har tendens att växa i volym, yta och omfattning.

Byggkostnaden kan till och med vara så låg som fem procent av byggnadens livslängd och det som sparas in i byggskedet riskerar bli driftsutgift det i långa loppet.

Investerar Korsholm klokt? – Jo, menar de, men är överens om att nästa trappsteg blir att utöka användningsgraden av fastigheter och testa nya modeller som gynnar totalekonomin.

Mikael Gädda exemplifierar:

Rätt saker ska åtgärdas vid rätt ställe. Vi ska utöka förebyggande vård och ännu mera anpassa funktioner till förmån för vår åldrande befolkning.

– Många nationella reformer pågår och vi får se vad de för med sig. En utmaning för alla kommuner.

Gädda ser fram emot att ta nya utrymmen i bruk vid hvc, enligt planerna i maj nästa år. Han berömmer den kunförvaltningen. Öppna kommunen mera utåt, skapa lättillgänglig informationssökning och servicetjänster.

– Vi är i ett brytningsskede mellan den äldre generationen och ”it-generationen”. Äldre vill ha personlig service medan yngre är bekväma med elektronisk kommunikation.

Är Korsholm en bra kommun för sina invånare?

– Vi klarar oss väl i statis

Mikael Alaviitala ƒ Utvecklingsdirektör sedan den 1 april 2013 ƒ Född, uppvuxen och bosatt i Vasa ƒ Gift och har två barn ƒ Sportar gärna, tidigare fotboll och rinkbandy, numera lite ”lugnare” sporter

– Vid ett skolbygge, hur kan vi samanvända utrymmen med hälsovården eller med andra sektorer utöver skoltid? – Behöver kommunen ens äga sina fastigheter, frågar sig Alaviitala.

Effektiva vårdtrappor Mikael Gädda har lång erfarenhet av den offentliga sektorn, senast vid social- och hälsovårdsverket inom Vasa stad. – Som vårddirektör ansvarar jag för förvaltningen medan det medicinska ansvaret handhas av Sofia Svartsjö.

Han vet hur han vill ha det och jobbar mot de målen.

– Vårdtrapporna ska effektiveras så att köerna minskar.

Ben Antell ƒ Teknisk direktör sedan den 1 augusti 2013 ƒ Korsholmare, bor i Västerhankmo ƒ Gift tvåbarnsfar ƒ Verksam i idrottssammanhang som tränare och coach för främst ungdomar

Mikael Gädda ƒ Vårddirektör sedan den 1 april 2013 ƒ Korsholmare, bosatt i Smedsby ƒ Gift och har ett barn ƒ Aktiv inom ungdomsföreningsoch amatörteaterverksamhet på fritiden

niga vårdpersonalen och trivs bra med sitt nya jobb.

– Riktigt bra ska jag tilllägga, ler han.

Vill vara smidiga De är medvetna om att den kommunala, demokratiska processen mal långsamt. Enligt Ben Antell finns det ibland många ”överrockar”, alltså andra myndigheter som ska säga sitt. Så är systemet.

– Vi gör vårt bästa, försöker få ärenden att gå framåt och vill verkligen vara smidiga, säger Antell och får medhåll av de andra två.

– Vi tre är förstås också nyckelpersoner då det gäller att frigöra personalresurser inom tiska jämförelser och det betyder att vi gör saker rätt, säger Alaviitala.

Ben Antell nickar och fyller på med att resultat från enkäter som riktats till invånare överlag gett positiva svar. Avslutningsvis uppmanar de kommuninvånare att ta kontakt i olika ärenden.

– Respons och konstruktiv kritik är bra och att se myntets båda sidor är nödvändigt för oss tjänsteproducenter. ■

Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Stående från vänster: Anita Sundman (kommunstyrelsens representant), Jutta Carpelan, Maria Norrgård, Inger Aaltonen, Mats Carlson, Anders Möller, Hans Nyholm (utvecklingssektionens ordförande) och Rune Westergård (viceordförande). Sitter från vänster gör Mikael Alaviitala (utvecklingsdirektör), Stig Beijar (ordförande) och Matias Båsk (näringssekreterare). Frånvarande var Stefan Råback (utvecklingsdirektör vid VASEK). FOTO: LISBETH BÄCK

Länk mellan företagare och kommunen

– Vi har en viktig uppgift, fastslår näringslivsrådet i Korsholm. Vi bevakar företagens intressen som länk mellan företagare och kommunen – och tvärtom. Vi är motiverade och har modet att driva våra ärenden.

Bred kompetens och styrka är samlad kring bordet då näringslivsrådet i Korsholm träffas.

– Vår uppgift är att föra företagares talan i kommunens korridorer och bland förtroendevalda.

Det finns över tusen företag i Korsholm, små och stora. Företag och industrier som skapar arbetsplatser, köper tjänster, bibehåller invånare, betalar skatt och långt lägger grunden för liv i lokalsamhället.

– Mot den bakgrunden ska inget företag behöv yxa sig fram. Lyckats med vår uppgift har vi gjort den dagen alla förstår att vara positiva till allt vad företagande heter!

Ansikte mot företagen Deras arbete tar sig uttryck i att vara rådgivande organ, ge utlåtanden, ta initiativ och ordna publika tillställningar där företagare möts. Bland annat. Rådet sammanträder fem, sex gånger per år.

– Vi har agerat konflikthanterare mellan företag och kommunen. Vi lobbar, nätverkar, deltar i strategiplanering och våra företagarträffar och -föreläsningar har varit omtyckta.

Det blir bättre Är Korsholm en företagarvänlig kommun?

– En del i företagarleden säger ja. Det blir bättre. De känner, mer än tidigare, att kommunen bryr sig om dem. Satsningar som logistikcentret, nya området vid Fågelberget, ett bra samarbete med VASEK, omfartsvägen och centrumplaneringen i Smedsby gynnar näringslivet. – En del säger att det finns mycket att önska: smidigare planläggning, öppnare kommunikation mellan myndigheter och företagare, etablering av företagshotell och mera lyhördhet. Vilja – i både stort och smått.

Alla borde ha eget råd Rådet hade en simpel födelse, ett initiativ i kommunstyrelsen år 2006 som blev en kommitté som blev näringslivsråd.

– Alla kommuner har inte dylika råd. Men det borde alla ha. Vi väljs för en mandatperiod åt gången och för oss är det viktigt att en av medlemmarna ingår i kommunstyrelsen. Den här sammansättningen verkar tre år till.

Avslutningsvis uppmanar de företagare att ta kontakt i angelägna frågor om näringslivet i Korsholm. Kontaktperson på kommunen är näringssekreterare Matias Båsk. ■