Korsholm informerar 2/2013

KORSHOLM informerar INFORMATIONSTIDNING APRIL 2013

Pyssel och hantverk Kurser och utställningar vid vuxeninstitutet och Seniorpunkten • 14–15

TIDSBOKNING TILL LABORATORIET

KORSHOLMSSTAFETTEN

Boka tid på förhand så behöver du inte köa. • 3

Årets stafett löps söndagen den 19 maj. • 16

2 2 4

ledaren • innehåll

Endast det bästa är gott nog Den nya fullmäktigeförsamlingen har inlett sitt arbete. Bland de första frågorna fullmäktige skulle ta ställning till var finansministeriets begäran om utlåtande om kommunstrukturreformen. Korsholms kommuns ställningstagande kan sammanfattas i tre punkter: 1. Korsholms kommun anser att lagen bör bygga på allmänna tidslösa mål som bygger på grundlagens förpliktelser så som att stärka befolkningens grundrättigheter, den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomi och Finlands två nationalspråk istället för kvantitativa kriterier som antalet födda barn, exakta invånarantal, samhällsstruktur och pendlingsmängd.

2. Ökat samarbete och kommunsammanslagningar bör vara likvärdiga mål i lagstiftningen.

3. Korsholms kommun vill inte brådska med beslut. I skrivande stund vet vi inte hur staten vill att social- och hälsovården ska organiseras. Det är orimligt att förvänta sig att kommunerna skulle kunna utarbeta djupgående sammanslagningsutredningar till den 30 april nästa år så som det står föreskrivet i lagutkastet.

Ytterligare påpekar kommunfullmäktige att det är oklart vilka ekonomiska konsekvenser den tilltänkta kommunreformen kan tänkas ha.

Det är säkert att vi ännu länge kommer att återkomma till om det ska vara kommunsamman­slagningar i regionen eller inte. Människor har olika åsikter om detta, också i Korsholm. Däremot är det viktigt att grundläggande rättigheter, verkligheten och allas väl utgör basen för beslutsfattandet. Österbotten är en bra plats med många ansikten. Endast det bästa är gott nog för oss.

Rurik Ahlberg kommundirektör

Planläggningen

Avfallshantering

Landskapsplanen styr kommunens planläggning.

En stor del av avfallet går att återvinna.

6

8

KORSHOLM informerar APRIL 2013

Potku-projektet

Grundskolan

UTGIVARE

Förebyggande arbete för patienter med kroniska sjukdomar.

Eleverna ska få en bra grund att stå på.

ANSVARIG REDAKTÖR

Korsholms kommun Linda Jakobsson-Pada linda.jakobsson-pada@korsholm.fi tfn (06) 327 7187

ADRESS

9

10

Skolornas läsårstider 2013–2014

Skolorna börjar den 13 augusti................................................................................................3

Stundars inleder våren

Första maj-fest, vernissage och hantverkardagar....................................................................4

Barnkalas vid Ziti

Ordna födelsedagsfesten vid Ungdomsgården Ziti.................................................................4

Aktuella planer

Korsholms kommun Information Centrumvägen 4 65610 Korsholm informationstidningen@korsholm.fi tfn (06) 327 7111 fax (06) 322 3270

REDAKTIONSRÅDET Linda Jakobsson-Pada Solveig Söderback Matias Båsk Tommy Lahti

ÖVERSÄTTNINGAR

Korsholms kommun om inget annat nämns

UTGIVNINGSDAG

10.4.2013 Nästa nummer 29.5.2013

En inblick i vad som sker i år......................................................................................... 5

TRYCKERI

Korsholmslöparen

UPPLAGA

Korsholms Tryckeri Ab

Årets cup inleds i Skatila den 13 april....................................................................................16

9 000

VASEK

ISSN-L 1799-5183 ISSN 1799-5183 (Print/Painettu) ISSN 1799-5191 (Online) ISSN 1799-5205 (Verkkojulkaisu)

VASEK hjälper till att hitta företagslokaler..............................................................................16

Läs också: Information om sommarnumret 3 • Arbetspoolen 4 • Träningstider till gräsplaner och gymnastiksalar 4

KORSHOLM informerar

ISSN

PÄRMBILD Viola Mitts

sommarrestauranger kort information 15 3

Du undviker köer vid laboratoriet om du bokar tid på förhand. ARKIVBILD

Beställ tid på förhand till laboratoriet så behöver du inte köa

Skolornas läsårs­ tider 2013–2014

Sommarnumrets händelsekalender

► Välkommen att beställa tid till Korsholms hälsovårdscentrals labora­ torium eller till hälsostationernas provtagning i Kvevlax, Helsingby, Solf och Replot.

Höstterminen 13.8–20.12.2013

För laboratorieundersökningar krävs alltid remiss från hvc-läkare, Vasa Centralsjukhus eller annat sjukhus.

Jullov 21.12.2013–6.1.2014

► Ordnar din förening något evenemang under sommaren? Nu kan ni marknadsföra evenemanget i Korsholms händelsekalender.

Tidsbokning via internet

Sportlov 24–28.2

www.korsholm.fi. På sidan hälso- och sjukvård hittar du ikonen ”Boka tid till laboratoriet”.

Påsklov 18–21.4

Du kan även ändra eller annullera din tidsbeställning med beställnings­ koden, som du får när du beställer tid.

Kristi himmelsfärdsdag 29.5

Höstlov 17–18.10 Självständighetsdagen 6.12

Vårterminen 7.1–31.5.2014

Första maj 1.5

Tidsbokning via egen hälsostations sjukvårdsrådgivning Kvevlax, tfn 327 7971 Helsingby-Veikars, tfn 327 7961 Solf, tfn 327 7951 Replot-Björköby, tfn 327 7981 Smedsby, tfn 327 7484 Norra Korsholm, tfn 327 7487 När du har beställt tid för provtagning behöver du inte ta könummer eller anmäla dig. Du kan sitta ner och vänta tills du kallas in.

OBS! På hälsostationerna tas inte EKG.

Provtagning utan tidsbeställning

På hälsovårdscentralens laboratorium måndag–fredag kl. 7.30–14.00. ■

Kontaktuppgifter Korsholms ämbetshus Centrumvägen 4 65610 Korsholm Växel: +358 (0)6 327 7111 Fax: +358 (0)6 322 3270 Korsholms hälsovårdscentral Gamla Karperövägen 17 B 65610 Korsholm Växel: +358 (0)6 327 7411 Fax: +358 (0)6 327 7465

Korsholms kulturhus Skolvägen 1 65610 Korsholm Växel: +358 (0)6 327 7111 Fax: +358 (0)6 327 7268 E-postadresser fornamn.efternamn@korsholm.fi info@korsholm.fi Internet www.korsholm.fi Telefonkatalogen på nätet www.korsholm.fi/kontaktuppgifter

Evenemang som ordnas under tiden 1.6–1.9 publiceras på internet och i nästa nummer av Korsholm informerar. För att evenemanget ska hinna med i tidningen ska informationen lämnas in senast 30.4.

Vi förbehåller oss rätten att godkänna, förkasta eller ändra innehållet i annonsen.

Läs mera på adressen www.korsholm.fi/handelser. ■

Annonsera i sommarnumret ► Också i år kommer företag i Korsholm som erbjuder service relaterad till sommar och turism att ha möjlighet att annonsera i sommar­numret. ■

Öppethållningstider Korsholms ämbetshus vardagar 8–16 Korsholms hälsovårdscentral vardagar 8–16 vardagar 16–22 (Vasa huvudhälsostation) lördagar, söndagar och helgdagar 8–16 (Vasa huvudhälsostation) måndag–söndag 22–8 (Vasa centralsjukhus) Korsholms huvudbibliotek måndag–torsdag 10–20 fredag 10–16

 KORSHOLM informerar

4 13 4

kort information

Möteskalendern Vecka 16 Kommunstyrelsen 15.4 Byggnadsnämnden 17.4 Samhällsbyggnadsnämnden 18.4 Vecka 17 Kommunfullmäktige 22.4 Bildningsnämnden 23.4 Kultur- och fritidsnämnden 24.4 Socialnämnden 24.4 Vårdnämnden 24.4 Utvecklingssektionen 25.4 Vecka 19 Kommunstyrelsen 6.5 Samhällsbyggnadsnämnden 8.5 Vecka 20 Byggnadsnämnden 15.5 Vecka 21 Kommunstyrelsen 20.5 Utvecklingssektionen 23.5 Vecka 22 Bildningsnämnden 28.5 Samhällsbyggnadsnämnden 30.5 Vecka 23 Kommunstyrelsen 3.6 Kultur- och fritidsnämnden 5.6 Vårdnämnden 5.6 Vecka 24 Kommunfullmäktige 10.6 Socialnämnden 12.6 Utvecklingssektionen 13.6 Vecka 25 Kommunstyrelsen 17.6 Byggnadsnämnden 19.6 Samhällsbyggnadsnämnden 19.6 Vecka 33 Byggnadsnämnden 14.8 Vecka 34 Bildningsnämnden 20.8 Vecka 35 Utvecklingssektionen 28.8 Samhällsbyggnadsnämnden 29.8 Vecka 36 Socialnämnden 4.9 Vårdnämnden 4.9

Handlin. ARKIVBILD

Våren på Stundars ► Stundars inleder våren med en glad Första maj-fest med sång och musikprogram kl. 12.00–16.00.

Du 14–18-åring!

På programmet finns även vernissage för konstgrafikerna Sini Björkholms och Janika Herlevis utställning ”Grafik”. Lekmiljöerna är öppna, kaffe och syltgrisar finns till försäljning och inträdet är fritt!

Gå med i Arbetspoolen!

Under maj månad besöks Stundars av hundratals barn i olika åldrar. Nytt för i år är programmet ”Vårlek” som riktar sig speciellt till daghemsbarn och bjuder på en fartfylld förmiddag med mycket lek.

Till ”Hantverkardagar” i maj kan både barn och vuxna boka in sig. Vi bjuder på en trevlig förmiddag i museibyn som under dessa dagar är fylld med hantverkare som demonstrerar sin yrkesskicklighet.

För frågor och bokningar kontakta Stundars tfn (06) 344 2200 eller info@stundars.fi. ■

BARNKALAS VID UNGDOMSGÅRDEN ZITI Är du trött på all födelsedagsstress varje år och allt vad det innebär?

Vi har lösningen – flytta kalaset till ungdomsgården Ziti!

Vi har två ledare på plats som lovar att barnen har roligt och tiden rinner i väg.

www.korsholm.fi/beslutsfattande



Det enda ni behöver göra är att bestämma vilka som ska bjudas och dela ut inbjudningarna.

Vi ordnar kalas för barn i åldern 7–12 år.

Priset varierar beroende på om ni vill fixa tårta och tilltugg själva eller inte.

Ring och boka minst 7 vardagar på förhand!

(06) 327 7162 www.korsholm.fi/fritid

KORSHOLM informerar

Vill du tjäna extra fickpengar? www.arbetspoolen.fi Behöver du hjälp med vardagssysslorna?

Ring Arbetspoolen!

Måndag–torsdag kl. 9–13, (06) 322 5570

sommarrestauranger planläggning 15 5

Aktuella planer i Korsholm Revidering av Smedsby delgeneralplan Kommunens målsättning är att skapa en delgeneralplan baserad på hållbar utveckling som beaktar kommunens och framför allt kommuncentrums särdrag. Den reviderade planen ska stöda sig på kommunens strategier och utnyttja och förtäta befintlig samhällsstruktur.

Planen ska utgå ifrån att skapa en trygg och sund balanserad livsmiljö för olika befolknings­ grupper samt goda verksamhetsförutsättningar för näringslivet.

Såväl områdesanvändningen på ännu obebyggda områden i absoluta centrum som området kring den nya sträckningen av riksväg 8 ska definieras. Dessutom ska planen definiera de redan bebyggda områdena där områdes­ användningen ska utvecklas.

Planprocessen inleddes hösten 2012 och målsättningen är att ett utkast till delgeneralplan presenteras våren 2013. Tidtabellen utgår från en godkänd plan våren 2014.

Smedsby, ändring av detaljplan i kvarter 6 och 8 Målsättningen är att utreda förutsättningar för en ändring av detaljplanen i kvarter 6 och 8 i Smedsby. Kvarter 6 och 8 hör till det område som ingick i arkitekttävlingen som Korsholms kommun ordnade år 2009 och finns med i den stomplan som uppgjordes som fortsättning på tävlingen.

Målet för framtidssynen i stomplanen, Framtida Smedsby, konkretiserades genom att konstatera att ett tydligt och aktivt kommuncentrum med attraktionskraft och synlighet för boende och företagande, bildning och kultur samt förvaltning och kommunikationer bör utvecklas. Huvudidén är att kvarteren kring Karlebyvägen förtätas och att Karlebyvägen omgestaltas som en huvudgata. Kvarteren intill själva centrumkärnan planeras för boende- och verksamhetsbyggna-

der. Potential för ett s.k. företagshotell bereds.

Förutom kommunens mark ingår områden som ägs av privata markägare. Detaljplanen förutsätter uppgörande av markanvändningsavtal.

Planprocessen inleds våren 2013 och målsättningen är att detaljplanen kan godkännas våren 2014.

centrum, i direkt anslutning till serviceutbudet i byn. Detaljplanändringen uppgörs på initiativ av ägarna till bolaget Fastighets Ab Kvevlax centrum. Detaljplanen förutsätter uppgörande av markanvändningsavtal.

Ett planutkast presenteras våren 2013 och målsättningen är en godkänd plan inom år 2013.

Smedsby, Storgård (nytt detaljplanområde) Kommunen äger ett ca 11 ha stort område nära hälsovårdscentralen mellan Norrgårdsbackvägen och Sigridsvägen i norra Smedsby. Målsättningen är att området i huvudsak planeras för egnahemshus, radhus och höghus men även möjligheterna till att placera offentlig service på området utreds. Detaljplanen omfattar i första hand markområden i kommunens ägo.

Detaljplaneringen inleds vintern 2013 och målsättningen är att detaljplanen kan godkännas våren 2014.

Böle, Svedjevägens förlängning (Böle II) Genom att förlänga Svedjevägen skapas förutsättningar för en ny vägförbindelse mellan Korsholm och Vasa. I detaljplanen ingår även ett område för närservice samt områden för småhusbebyggelse.

Planläggningen genomförs i samarbete med Vasa stad. Ett planförslag behandlas våren 2013 och målsättningen är en lagvunnen plan hösten 2013.

Kvevlax, Ändring av detaljplan i kvarter 21 Målsättningen med ändringen är att undersöka möjligheterna för byggandet av höghus på Herrgårdsbacken. Genom detaljplanändringen strävar man efter att få ett nytt attraktivt område för effektivt boende i flervåningshus i byns

Fågelbergets företagscenter, utvidgning av detaljplan Målsättningen är att utvidga Fågelbergets företagscenter och samtidigt beaktas förändringar i trafiknätet. Genom detaljplanen visas en ny väganslutning mot Smedsby omfartsväg som betjänar såväl Fågelberget som Stormossen och Westenergy.

Planprocessen har inletts och ett planutkast presenteras våren 2013. Målsättningen är att detaljplanen godkänns av fullmäktige inom år 2013.

Text & grafik Marika Häggblom planläggningstekniker

KORSHOLM informerar

6 13 4

planläggning

Kommunens markanvändning styrs av landskapsplanen

I planeringsärenden har Korsholms kommun – liksom övriga österbottniska kommuner – ett nära samarbete med Österbottens förbund, som ansvarar för landskapsplanläggning och regional utveckling.

FOTO: LISBETH BÄCK

E

nligt markanvändningsoch bygglagen är planeringen av områdes­ användningen uppdelad i en landskapsnivå och en kommunal nivå. Planformen på landskapsnivå kallas landskapsplan och på kommunal nivå generalplan och detaljplan.

– Landskapsplanen är som namnet antyder mer omfattande än de kommunala planerna, och i den ingår bland annat sådana ärenden och områdesreserveringar som har betydelse för hela trakten. Det kan till exempel röra sig om områden där man planerar

bygga vindkraftverk eller köpcentrum, säger Ann Holm som i början av mars officiellt blev Österbottens förbunds planläggningsdirektör.

Holm har varit i Öster­ bottens förbunds tjänst sedan år 2009 och arbetade före det med planeringsärenden för

Planläggningsdirektör Ann Holm och planeringsingenjör Jan Wikström inspekterar de områden som reserverats för vindkraft i etapplandskapsplanen. FOTO: JOHANNA HAVERI

KORSHOLM informerar

Vasa stad. Hon är således bekant även med kommunal planering.

Tidskrävande process Landskapsplanering är en tidskrävande process. Det finns många gemensamma drag med den kommunala planeringsprocessen men landskaps­ planerna måste dessutom fastställas av miljöministeriet, vilket i allmänhet tar åtminstone ett år.

Landskapsplaneringen inleds enligt beslut av landskapsfullmäktige. Det är många saker som inverkar på landskaps­ planen, till exempel förändrad lagstiftning eller allmän utveck­ ling som inte tidigare beaktats i landskapsplanen.

I början av processen uppgörs ett program för deltagande och bedömning, som kompletteras under planeringens gång.

I programmet beskrivs planeringsarbetets utgångspunkter och mål, hur beredningen och beslutsfattandet framskrider, hur man kan delta i beredningen och hur planens konsekvenser bedöms. I inledningsfasen bereds först ett planutkast och sedan ett planförslag, som

sommarrestauranger planläggning 15 7

II Målsättningar I Inledning

IV Förslag III Beredning

VI Fastställande V Godkännande

VII Uppfäljning

Möjlighet att påverka Konsekvensbedömning

Schema över landskapsplanens olika faser. KÄLLA: ÖSTERBOTTENS FÖRBUND

godkänns av landskapsstyrelsen och senare av landskapsfullmäktige. Det godkända planförslaget ska slutligen fastställas av miljöministeriet.

Kommuner, myndigheter, samfund, övriga aktörer och även enskilda personer kan påverka landskapsplanen i dess olika skeden, eftersom planhandlingarna är offentligt framlagda i alla faser av processen.

I samband med att planen är framlagd ges myndigheterna och kommunerna möjlighet att ge sina utlåtanden om planen och andra berörda kan ge skriftliga anmärkningar. All respons behandlas av förbundet och utformas till bemötanden som landskapsfullmäktige behandlar och godkänner.

Om bemötandena leder till stora förändringar i planförslaget, läggs planhandlingarna fram offentligt ytterligare en gång.

– Kommunerna deltar aktivt i planeringsarbetet under hela processens gång, men jag skulle gärna se att fler privatpersoner engagerade sig. Trots att landskapsplanen kan kännas avlägsen har den stort inflytande på den kommunala planeringen och i kommun­invånarnas vardag, konstaterar Holm.

Till skillnad från övrig landskapsplanering har vindkraftsplanerna fått mycket respons även från den stora allmänheten. Planerings­ingen­ jörerna Jan Wikström och Pirjo Niemi som har hand om utredningen har haft mycket kontakt med ortsbor under hela processens gång.

– Planförslaget har varit offentligt framlagt i alla landskapets kommuner, hos förbundet och på förbundets webbplats. Målet är att landskapsfullmäktige ska godkänna förslaget i november, så att det kan godkännas av miljö­ ministeriet i december. Planen skulle då träda i kraft tidigast i slutet av år 2014, bedömer Holm.

Byggandet av stora vindkraftsparker i de öster­bottniska kommunerna kan dock inte börja innan kommunernas general- och detaljplaner för dessa har godkänts och miljökonsekvensbeskrivningarna är

klara. Förbundet har därför uppmuntrat kommunerna att starta sina planeringsprocesser parallellt med landskaps­ planen, så att byggandet kan starta när landskapsplanen är färdig.

– Landskapsplanen beaktar bara vindkraftsparker med minst tio vindkraftverk.

Mindre vindkraftsparker får kommunen planera utan att vänta på landskapsplanen, til�lägger Holm.

Livskraftigt Österbotten är målet Landskapsplanläggningen strävar, liksom förbundets övriga uppgifter, efter att landskapet Österbotten ska förbli livskraftigt och utvecklas. Förutom starka stadscentrum ska landskapet dessutom ha starka och levande byar. Förbundets mål är att verka opartiskt i landskapets alla tre regioner, Vasa, Jakobstad och Sydösterbotten.

Förbundets verksamhet utvecklas i och med nya uppgifter och samarbetsformer. En av förbundets nya uppgifter är exempelvis planering av trafiksystem, vilket har lett till att man rekryterat trafikexperten Tero Voldi och ökat samarbetet kring trafikfrågor med ELY-centralen samt med kommuner och övriga aktörer.

– Förbundets arbete påverkar kommunerna och deras invånare i många avseenden.

Därför hoppas jag att folk deltar aktivt i det här arbetet genom att i dag ta ställning till sådana saker som kommer att påverka deras liv i morgon, konstaterar Holm. ■ Johanna Haveri/Viestintä Oy Prowomedia Översättning: Björn Håkans

Planläggningen i kommunen I föregående nummer kunde du läsa om planläggningen i kommunen.

!

FOTO: LISBETH BÄCK

Vindkraften väcker känslor Ett aktuellt planeringsärende i Österbottens förbund är etapplandskapsplanen för förnybara energiformer, alltså i praktiken planeringen av vindkraft. Målet är att styra byggandet av förnybar energiproduktion i landskapet Österbotten och tyngdpunkten i utredningen ligger på vindkraftsproduktion.

KORSHOLM informerar

8 13

sortering

Sortera rätt Nina Lindman är informationschef vid Stormossens moderna avfallsanläggning.

– Det är min och rådgivarens uppgift att se till att folk vet vad de ska göra med soporna. Information sprids i lättuggad form bland annat genom aktiv rådgivning och i broschyrmaterial, en tidning och www.stormossen.fi.

– Det är ett mycket omfattande jobb, där också skolor, föreningar och 4H hjälper oss.

S

opsorteringen ändrades från den 1 september 2012. Orsaken var att Westenergy inledde sin verksamhet. Sådant som förr sorterades i köks- och grovavfall läggs numera i kärl för brännbart avfall och blir i förlängningen el och fjärrvärme vid Westenergy. Och så finns ett separat kärl för bioavfall, alltså matrester. Precis som tidigare sorteras papper, glas, metall, batterier skilt.

Nej till metall i brännbart Hur har det gått?

– Vid Westenergy, som tar hand om allt brännbart avfall är metall ett bekymmer. Metall brinner inte och hör därför inte hemma där. De hittar allt från småsaker: konservburkar och brödrostar till tv-apparater i inkommande brännbart avfall.

Det är inte bra. Glas och gips har heller inget värmevärde, det bara belastar maskinerna.

Alla hushåll betalar årligen en

ekoavgift och kan gratis föra bl.a. metall och farligt avfall till någon av våra tolv återvinnings­ stationer, informerar Lindman.

– Under övergången har de också hittat en del bioavfall.

Matrester är inte lika bekymmersamt som metall men bioavfall gör inte lika stor nytta där som vid vår biogasanläggning vid Stormossens avfallscentral.

– Vi önskar oss jättemycket bioavfall. Vi önskar att så många som möjligt vill delta i vårt miljötalko!

– Bioavfall blir kompostjord och biogas som i framtiden förädlas till fordonsbränsle i vår biogasanläggning. Här gör bioavfall nytta medan det hos Westenergy gör att man får mindre värme ur det brännbara avfallet. Man skulle ju inte heller sätta matavfall i bastukaminen. Låt oss hjälpas åt att vara nyttiga, ler hon.

Hon berättar att el och värme för närvarande produceras i biogasanläggningen bl.a.

Personalen vid återvinningsstationerna hjälper till med sorteringen. Stormossen har öppet måndag till fredag varje vecka. FOTO: LISBETH BÄCK

KORSHOLM informerar

till uppvärmning av tre fastigheter vid Fågelberget, till Botnia­ hallen och för Stor­ mossens eget bruk.

För bioavfall finns nu fyra bra alternativ till påsar att använda: påse vikt av en tidning, köpta bioavfallspåsar av papper, andra papperspåsar, exempelvis tomma mjölpåsar eller den nu nyligen godkända bruna majsstärkelsepåsen som liknar plast.

– De gröna bioavfallspåsarna som finns i affärerna och som påminner om plast orsakar stockning och blir som klister i vår rötningsanläggning, upplyser Lindman.

Sortering är inte svårt Alla hushåll har avfall idag.

Världen och livet gör att det är så. Lindman är nöjd över att Stormossen etablerades redan för nästan trettio år sedan.

Stormossen ägs av sex kommuner i Österbotten och sysselsätter 40 personer. Hemma­

Stormossen har testat och gett grönt ljus för en ny typ av stärkelsebaserad bioavfallspåse. Nina Lindman visar den bruna påsen. FOTO: LISBETH BÄCK

hamnen finns i Kvevlax och en stor del av avfallet som kommer dit går att återvinna, antingen till material eller till energi.

Idag återvinns faktiskt 95 procent.

– Sortering är inte svårt.

Hjälps vi åt kan vi göra mycket för att bidra till lönsam förnyel­se. Den som vill bekanta sig mera med Stormossen är välkommen till vår årliga Öppet hus-dag, i år den 4 maj.

Då har vi guidade rundturer på området, servering och mycket skoj, berättar Nina. I april kommer också vår egen tidning ut till alla hushåll och under sex veckor i maj och juni har vi en ekobilkampanj. ■ Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

sommarrestauranger hälsovård 15 9

Patienten vid rodret Potku-projekt är ett nationellt KASTE-projekt i Mellan-Finland som samarbetsområdet för primärhälsovården inom Korsholm och Vörå deltar i.

Projektets målsättning är att förbättra både det förebyggande arbetet och vården av kroniska sjukdomar.

N

amnet POTKU – Potilas kuljettajan paikalle – ger en tydlig anvisning om det centrala budskapet i projektet, patienten ska stå vid rodret.

Målsättningarna med projektet är att utveckla det förebyggandet arbetet och vården av patienter med kroniska sjukdomar inom hälsovårdscentralen samt att utveckla tjänster som stöder patientens aktiva deltagande i planeringen och förverkligandet av den egna vården.

Det utvecklingsarbete som påbörjades i Potku1 för att stöda patienter i egenvården med kronisk sjukdom fortsätter i Potku2. Den individuellt uppgjorda vårdplanen för patienter med en kronisk sjukdom och införande av gruppverksamhet som stöder patienterna i egenvården och den egna aktiviteten är konkreta åtgärder som man utvecklat inom projektet.

Livsstilsgrupper I projektet har man prövat olika former av gruppverksamhet. Klienterna har speciellt tyckt om Ikihyvä-Livs­ k rafts­ grupperna. Målgruppen för Ikihyvä-Livskraftsgrupperna är personer med stor risk att insjukna i typ 2-diabetes. Inom Korsholms hälsovårdscentral har vi som mål att få igång denna typ av verksamhet till hösten.

Alla som i diabetesrisk­ testen har över 15 poäng skulle ha nytta av att delta i livsstilsgrupper för att lära sig mera om kost och motion och därmed få mera kunskap och bättre kunna sköta sin egenvård.

Av erfarenhet vet vi i dag att det kan vara svårt att få till stånd bestående livsstilsförändringar med individuella besök hos vårdare och den traditio-

nella föreläsningsmodellen.

Ikihyvä-Livskraftsgrupperna använder sig av deltagarnas egna resurser och gruppdynamiken för att väcka deltagarnas motivation. Inom projektet har man mätbara resultat på att denna typ av gruppverksamhet fungerar bra och motiverar och inspirerar deltagarna till förändringar i egenvården som leder till bättre hälsa.

Patienten tar hand om sin egen hälsa 8 757 timmar i året

som säger att patienter med kronisk sjukdom har rätt till en egen hälso- och vårdplan.

Hälso- och vårdplanen skrivs i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal utifrån patientens behov och mål. I praktiken etableras kontakten vid ett första besök hos en vårdare som är patientens kontaktperson.

Patienten förväntas ha förberett sig inför besöket genom att fylla i en egenvårdsblankett som sänds hem på förhand eller

medicinska utgör stommen i den individuella vårdplanen.

Patienten får vårdplanen direkt vid besöket eller hemskickad.

Egenvårdspunkter Som ett resultat av Potkuprojektet har vi till hälsostationerna fått finansierat och iordningsställt egenvårdspunkter för patienterna. Vid dessa egenvårdspunkter finns en dator och annan litteratur som berör

Potku-projektet Omfattar 61 kommuner Befolkningsunderlag ca 1 miljon invånare Potku1 1.4.2010–31.10.2012 Potku2 1.11.2012–30.10.2014 Potku2 består av fyra delprojekt: Pirkka Potku, Häme Potku, Päijät-Potku Pohjanmaan Potku, som är ett tvåspråkigt projekt, består av tre tidigare delprojekt från Potku1, d.v.s. Lakeuden Potku, Pietarsaaren Potku och Mustasaaren Potku.

Befolkningsunderlaget i Pohjanmaan Potku består av 265 835 invånare. I projektet ingår nio hälsovårdsorganisationer och 47 hälsovårdscentraler.

?

medan kontakten till sjuk- och hälsovården är cirka tre timmar i året, om ens det.

Hälso- och vårdplan Inom primärhälsovården i Korsholm och Vörå håller vi nu på att skriva en strukturerad hälso- och vårdplan för patienter med kronisk sjukdom.

Enligt hälso- och sjukvårds­ lagen fungerar vårdplanen som en betalningsförbindelse då patienten behöver få vård på en annan hälsovårdscentral än den egna.

Som bäst bereder man en lag som träder i kraft nästa år

kan fås från mottagningen.

Med hjälp av egenvårdsblanketten kartläggs patientens livsstil och hälsotillstånd. På basen av egenvårdsblanketten går patienten och vårdaren tillsammans igenom vilket stöd som patienten behöver i sin egenvård. Uppgifterna dokumenteras i vårdplanen och kompletteras vid läkarbesöket.

Vårdplanen ska skrivas på ett lättfattligt sätt. En beskrivning av patientens behov, målsättningar och konkreta förslag på hur de kan förverkligas, hur uppföljningen ska ske, vilka sjukdomar och vilka mediciner patienten har förutom de rent

de vanligaste folksjukdomarna och egenvården av dessa.

Vid egenvårdspunkten kan patienterna i lugn och ro söka efter information angående sin egen sjukdom och egenvården samt mäta sitt blodtryck.

Den 7–8 maj är alla välkomna att bekanta sig med egenvårdspunkten på hälsovårds­ centralerna i Korsholm, Vörå och Oravais. Vårdpersonal och vårdstuderande från yrkeshögskolan Novia kommer att vara på plats för att visa hur datorn fungerar, göra tester och ge råd som berör egenvården. ■ Gunilla Nyman-Klavus projektarbetare

KORSHOLM informerar

10 6 utbildning 4

De första skolåren Skolans uppgift är inte bara ett utbilda eleverna och förbereda dem för ett framtida yrke – det är lika mycket att säkerställa samhällets kontinuitet, att föra över kulturarvet till nästa generation och delvis även att fostra de unga – ett arbete som dock till största delen vilar på föräldrarna.

E

ftersom Korsholm är en geografiskt vidsträckt kommun betyder det att kommunen upprätthåller ett stort antal skolor.

Allt mellan 22 och 223 elever Antalet svenska lågstadieskolor är 13 och därtill kommer ett gemensamt högstadium för åk 7–9. Finskspråkig grundläggande utbildning erbjuds i två skolor, en skola för elever i åk 1–6 och en skola för elever i åk 1–9.

Storleken på skolorna varierar mycket vad gäller elevantal. Kommunens minsta skola har detta läsår 22 elever medan den största har 223 elever. Deras läroplan är gemensam för hela kommunen men varje skola har sina egna tyngdpunktsområden.

Kommunens läroplan baserar sig på utbildningslag­ stift­ningen, Utbild­nings­ styrelsens grunder för läroplanen och bildningsnämndens vision om hur utbildningen ska utvecklas i Korsholm. Läraren ska i sin undervisning följa denna läroplan, men har möjlighet till lämpliga arbetsmetoder.

Förskolan förbereder Förberedelserna för skolåren börjar redan med den ettåriga förskolan, som i de flesta fall ordnas vid daghemmen.

– Enligt ett principbeslut som togs i kommunfullmäktige för några år sedan, strävar kommunen numera efter ett helhetstänkande då det gäller den geografiska placeringen av daghem, förskola och grundskola, berättar bildningsdirektör Maj-Len Swanljung. För­ skolan ordnas i de flesta fall på daghemmen, men i några byar

KORSHOLM informerar

▲

I år går 208 barn i förskolan i Korsholm, varav tre i Petsmo, där Mona Strömvall leder förskoleundervisningen. Från vänster Emil Lindström, Stina Ahlgren och Maya Aura.

– Vi vill skapa en trygg och positiv inlärningsmiljö samt väcka barnens nyfikenhet och lust att lära. Leken är central i lärandet – både ledd och fri lek används, berättar Mona Strömvall. FOTO: ANNA SAND

utbildning

Förskolans allmänna mål Varje barns individuella utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för lärande beaktas.

Barnens positiva självuppfattning stärks.

Barnens förmåga att ta hänsyn samt att visa medkänsla för andra uppmuntras och barnen övas i att ta ansvar för sig själva och för andra.

Barnen lär sig tolerans och förståelse för andra människor samt att inta ett öppet förhållningssätt mot sådant som är annorlunda och okänt.

Barnen lär sig förstå gruppens betydelse i lärandeprocessen Barnen lär sig reflektera över rätt och fel.

Barnen lär sig goda seder och vanor.

Barnens språkliga och kulturella identitet förstärks och utvecklas.

Barnens förmåga att uttrycka sig mångsidigt stöds.

Barnens intresse för natur och miljö väcks och deras förståel­se för hur de själva påverkar miljön ökar.

Barnen bekantar sig med närmiljön och Korsholms kommun.

?

även på lågstadieskolorna – exempelvis i Kvevlax. Även i Replot är förskolan separerad från daghemmet. Så kommer det även att bli i Norra Korsholm. Från kommunens sida måste vi förstås anpassa undervisningen efter de utrymmen som finns tillgängliga.

Förskolan ordnas fyra timmar per dag. Den är ett led i det livslånga lärandet och en naturlig följd av den småbarnsfostran som inleds när barnet börjar i dagvården. I år går totalt 208 barn i förskola i Korsholm – 65 på de tre finskspråkiga daghemmen Kukkula, Kuperkeikka och Tuovila, och resterande 143 i svenskspråkiga förskolor, som finns på 15 olika platser i kommunen.

Grunderna för inlärning läggs I förskoleundervisningen finns flera tyngdpunktsområden: Språk och interaktion, matematik, etik och livsåskådning, natur och miljö, hälsa, fysisk och motorisk utveckling samt konst och kultur. Målet är att barnet ska utvecklas så att det har vilja, mod och förmåga att

Roland Rantschukoff har arbetat som rektor i Veikars skola sedan år 1999. Byns närhet till Runsorområdet är en stor fördel med tanke på inflyttningen – något för kommunen att dra nytta av. FOTO: ANNA SAND

Grundläggande undervisning Målsattningen är att kommunens elever ska få en bra grund att stå på inför det fortsatta livet.

Detta sker genom en god och högklassig grundutbildning i kommunens samtliga skolor.

Den grundläggande utbildningen i Korsholm har även som målsättning att elever med särskilda behov ska ges möjlighet att fullgöra sin läroplikt i sin närskola.

Den grundläggande utbildningen är en del av individens lagstadgade rätt till utbildning.

Den grundläggande utbildningens uppgift är att fostra och utbilda säkerställa samhällets konti­ nuitet och bygga en framtid föra över kulturarvet från en generation till en annan bidra till att kunskapen i samhället ökar utveckla den analytiska omdömesförmågan samt nya sätt att tänka och handla.

Den grundläggande utbildningen ska erbjuda eleven möjlighet att skaffa sig allmänbildning och fullgöra sin läroplikt ge samhället medel för att utveckla sitt kulturella kapital öka social gemenskap och jämlikhet ge eleven möjlighet till en mångsidig tillväxt ge eleven möjlighet till att utveckla en sund självkänsla för att därigenom kunna skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i livet stöda elevens språkliga och kulturella identitet samt moders­målsutvecklingen väcka elevens lust till livslångt lärande.

?

uttrycka sig och växelverka med sin omgivning, och förskoleundervsiningen lägger även grunden för läs- och skriv­ inlärningen samt den fortsatta matematiska utvecklingen.

– Varje barn ska få utvecklas efter sina egna förutsättningar och i sin egen takt, poängterar Mona Strömvall, som undervisar i förskolan vid Petsmo daghem. Vi vill också gärna stöda föräldrarna i deras fostrarroll och arbeta för barnens bästa.

Betoningen i undervisningen ligger på lek och bygger på barnens behov – tänkandet, kreativiteten, det språkliga medvetandet och den sociala och empatiska förmågan utvecklas med hjälp av sagoläsning, ramsor, lekar och så vidare.

Samarbets­förmågan tränas, barnen lär sig beakta andra barn och även den egna hälsan, motionen och miljövår-

den har sin plats i undervisningen.

– Petsmo daghems natursköna läge ger oss goda möjligheter att ha naturen som en självklar del av verksamheten, tillägger Mona Strömvall.

Veikars kan dra nytta av närheten till Vasa Också i Veikars ordnas förskole­undervisningen på daghemmet, som ligger i anslutning till lågstadieskolan.

Där går detta läsår 35 elever.

Enligt de officiella prognoserna över antalet elever i skolan skulle det minska de kommande fem åren – något som rektor Roland Rantschu­ koff dock tar med en nypa salt.

– Vi gör upp egna prognoser utgående från antalet barn på dagis, och enligt dessa inoffi­ciella prognoser kommer vi att ha fler elever om fem år

än vad vi har nu. Det tror jag även själv starkt på. Ett nytt bostadsområde finns under planering i byn och Veikars passar perfekt som boendeort om man till exempel jobbar i Runsor, som ju växer stort. Det är inte alltid man tänker på hur nära det är mellan Vasa och Veikars, poängterar Roland, som själv bor i Gerby och har 21 km till arbetet.

Lagom storlek Roland har undervisat i Veikars sedan år 1999 och han beskriver skolan som ”passlig och trygg”. Här går inte bara barn från centrala Veikars, utan även från de kringliggande byarna Voitby, Staversby, Miekka, Anixor och Martois samt även Lillkyro.

– Jag anser att skolan har en lagom storlek eftersom man har en god överblick och kän-

KORSHOLM informerar

11 7

12 13 4

förvaltning utbildning

ner alla elever. Ju större skola, desto större gråmassa som man inte har möjlighet att lära känna på samma vis, anser Roland.

– Om skolan växer lite gör det inget – visst har vi plats för fler elever. Jag förstår också gränsen på att en skola bör ha minst 20 elever – speciellt ur elevernas synvinkel. Blir det färre blir bland annat kamratkretsen för liten, anser han.

Dialogen viktig I Veikars skola är alla elever lika viktiga, och lärarna gör sitt bästa för att ”ta fram kunskapstörsten” i varje individ.

– Vid Veikars skola vill vi betona att alla barn vill lära sig och är framåtsträvande, att alla barn bör få utveckla sina talanger samt att alla barn bör ses och mötas på sin egen nivå.

Dialogen mellan hemmet och skolan är viktig, anser Roland.

– Det är en grundpelare i barnens skolarbete. Det är viktigt att föräldrarna vet vad som händer i deras barns skola och att de har tillräcklig information om barnens skolarbete.

Föräldrarna bör ta sig tid att prata om ”hur det var i skolan i dag” – inte enbart godta ett ”bra” eller ”så där” till svar.

Bra stämning Skolans elever är indelade i tre grupper så att en lärare mestadels undervisar två årskurser samtidigt. Dessutom har skolan en special- och timlärare samt en musiktimlärare.

– Vi har haft och har väldigt bra musiklärare de sista åren och har därför satsat mycket på musiken, berättar Roland.

Han tycker att eleverna verkar trivas i sin skola och klimatet är gott. ▲

I Veikars skola går detta läsår 35 elever, vilket är lagom enligt eleverna.

Treans och fyrans pojkar utnyttjar rasten till att rutscha i backen på skolgården. På väg ner är Elias Mulders.

◄ Sofia Svevar, Hanna Lång, Minnéa

Rönnqvist och Magdalena Weiner går i femman och sexan i Veikars skola och trivs bra. Rasterna tillbringar de med att dra varandra i pulka eller bara stå och prata. FOTO: ANNA SAND

KORSHOLM informerar

Elevantal åk 1–6 år 2013 Hankmo 31 Helsingby 56 Kuni-Vassor 42 Kvevlax 148 Norra Korsholm 193 Norra Vallgrund 38 Petsmo 22 Replot-Björköby 67 Smedsby-Böle 223 Solf 147 Södra Vallgrund 22 Tölby-Vikby 59 Veikars 35 Svenskspråkiga: 1 083 Keskuskoulu 260 Tuovilan koulu 78 Finskspråkiga: 338 Totalt:

1 421

?

– Olika projekt mot mobbning har haft goda effekter tror jag, å andra sidan är eleverna idag mer frisinta än för 20 år sedan. En del av fostran hör onekligen till skolan, men absolut inte all uppfostran och samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt, även om det ibland också kan vara känsligt.

Viktigt hänga med Pedagogiskt och undervisningsmässigt sett har den största förändringen under Rolands tid i skolan bestått av teknikens intåg i klassrummet.

Datorn, projektorn och dokumentläsaren används varje dag, och eleverna får regelbundet göra skoluppgifter på dator.

Som lärare anser Roland det av största vikt att hänga med i samhällsutvecklingen och inte låta sig stagnera eller bli kvar i det gamla. De senaste åren har även specialundervisningen genomgått stora omstruktureringar.

– Det nyaste ordet inom skolans värld och som alla pedagoger kommer att få ta del av en hel del de kommande åren torde vara ordet ”toppkompetens”, tipsar Roland med ett småleende.

Grunderna i undervisningen är de samma som förut men infallsvinklarna utvecklas och förändras – de varierar också från skola till skola.

sommarrestauranger utbildning 15 13 30 bättre än 300 En gemensam fysik- och kemitimme för årskurs fem och sex pågår i Veikars skola och dagens ämne är magnetism.

Eleverna får själva fundera på konkreta exempel där magnetism används i vardagen och några svar består av kylskåpsdörrar, induktionshällar, elappa­ ratur med mera.

Lektionen fortsätter sedan i datasalen där eleverna parvis får söka fram fakta om magnetism på Internet och skriva egna faktarutor i ämnet.

Sofia Svevar i årskurs sex och Hanna Lång på femman jobbar tillsammans vid datorn och är båda överens om att Veikars skola är en bra skola där de trivs.

– Den är lagom stor – den får inte bli för stor, tycker de.

Undervisningen och fördelningen av lektionerna är de också nöjda med.

Vid en annan dator sitter Jessica Träsk och Lucas Mulders. Lucas är uppvuxen i Holland och går nu andra året i Veikars skola. Han har även erfarenhet av en mycket större skola, eftersom han de första åren i Finland gick i Gerby skola, som har omkring 380 elever.

– Det här är en mycket bättre storleksnivå, anser han.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten Morgon- och eftermiddags­ verksamheten erbjuds barn i skolåldern (åk 1–2, samt för elever i årskurs 3–6 med särskilt stöd) före och efter skoldagen.

Jessica Träsk och Lucas Mulders söker information om magnetism på Internet.

FOTO: ANNA SAND

Eftisverksamheten För de yngre eleverna i årskurs ett och två finns även ett eftermiddagsverksamhet, ”eftis” i Veikars. Den drivs i privat regi av föreningen Veikids.

Eftis- och morrisverksamheten i kommunen kan vara ordnad på olika sätt, beroende på ort. Kommunen deltar i den genom så kallade bidragsavtal med de arrangerande föreningarna, varav Folkhälsan är den största.

– Folkhälsan står för eftisverksamheten i Kvevlax­ området, i Solf och i Karperö. I Smedsby är det sedan många år tillbaka Föräldraföreningen för fritidsverkstaden som står för

verksamheten, medan kommunen har egen eftisverksamhet i Keskuskoulu, Nanny­ gården i Smedsby, Helsingby, Toby, Replot och Vallgrund, berättar Maj-Len Swanljung.

Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamheten är att erbjuda barnen en möjlighet till en trygg och mångsidig fritid som övervakas av en vuxen under den tid som föräldrarna är i arbete. För verksamheten har en särskild plan gjorts upp och morris- och eftisverksamheten är avgiftsbelagd. I år har Korsholm sammanlagt 292 barn som går i morris och/eller eftis. ■ Anna Sand/Kustmedia Ab

Folkhälsan i Korsholm: Solf morris + eftis (Solf, TölbyVikby) Karperö morris + eftis (Norra Korsholm) Kvevlax morris + eftis (Kvevlax, Hankmo, Petsmo och KuniVassor) Kuni eftis (tisdag–torsdag) Petsmo eftis (tisdag–torsdag) Föräldraföreningen för fritids­ verkstaden: Fritis morris + eftis (SmedsbyBöle) Veikars föräldraförening: Veikids eftis Korsholms kommun: Sommareftis veckorna 23–25, Nannygården Helsingby eftis (Helsingby, Tuovila) Smedsby, Nannygården morris + eftis (Smedsby-Böle), Vallgrund morris + eftis (Norra Vallgrund och Södra Vallgrund) Replot morris + eftis Keskuskoulu morris + eftis Antal eftisbarn våren 2013: 292, varav 251 svenskspråkiga och 41 finskspråkiga.

?

Till Kvevlax eftis öppnades en filial i Petsmo hösten 2012, som har öppet tre eftermiddagar i veckan. På bild från vänster eftsiledare Gunilla Kåll, Rasmus Eckerman, William Bredgård, Emilia Holm, Adam Nässlin, Antonia Sand, Nico Källberg och Hugo Sundsten. FOTO: ANNA SAND

KORSHOLM informerar

14 13

vuxeninstitutet

Vuxeninstitutet informerar Vårkavalkad ► Den 27 april kl. 12–17 är det dags för Vuxeninstitutets färgsprakande Vårkavalkad – dagen då kulturhuset fylls med allehanda fina kursarbeten samt mycket liv och rörelse. Under hela dagen pågår uppvisningar non-stop i aulan och samtidigt kan man passa på att njuta av en kopp kaffe i Annelis café. Välkommen för att se vad andra har gjort och låt dig inspireras! ■

Påverka nästa läsårs verksamhet ► Planeringen av höstens kursverksamhet är i full gång men inom april månad har du fortfarande chansen att komma med förslag på kurser och föreläsningar som du är intresserad av och som du tycker att vi borde ordna.

Kursförslag kan du lämna till kansliet antingen per telefon eller genom att besöka oss, naturligtvis tar vi även emot förslag på vuxeninstitutet.korsholm.fi. ■

Aktuella föreläsningar Mamma-pappa-barn Sexbarnspappan, föräldracoachen, pappamentorn och bloggaren Jonas Terdin talar gärna om det enkla i att skapa bra atmosfär i hemmet.

Man behöver inte alls vara något slags övermänniska. Det handlar om okomplicerade saker, t.ex. mycket om samarbetet i vuxenrelationen som en viktig del av att vara en förebild för sina barn. Och något så naturligt som att finnas till hands när barnen behöver dig. Att vara en vanlig pappa och mamma – med svagheter och styrkor – räcker långt.

Bekanta dig med föreläsaren på www.pappamentor.se.

Tisdag 16.4 kl. 19–20.30. 15 €.

Servering före föreläsningen ingår i avgiften.

Aktuella kurser Festliga blomsterarrangemang Gör en vacker blomsteruppsättning till festbordet, t.ex. till dop-, förlovnings- eller studentfesten.

Materialkostnader ingår i avgiften.

Tvåspråkig kurs.

Lördag 20.4 kl. 10–15. 20 €.

Rakubränning Vi tillverkar, glaserar och rakubränner keramikföremål. Raku-bränningen sker utomhus i gasugn.

Möjlighet till bränning av naku-raku och raku med hästhår. Materialkostnader tillkommer. Tvåspråkig kurs.

Kurstider: tillverkning av föremål onsdag och torsdag 24–25.4 kl.

17.30–21.30. Glasering onsdag 15.5 kl. 18.30–21 och bränning lördag 25.5 kl. 9–15.45. 25 €.

VHF-kurs Det certifikat som krävs av en radiooperatör ombord på en fritidsbåt som är utrustad med en maritim VHF-radiotelefon kallas kusttrafikcertifikat SRC. Kursen förbereder för examen.

Innehåll: Nöd-, il- och varnings­ trafiken, användning av kanalerna, m.m. Vasa Navigationssällskap subventionerar sina medlemmars deltagande i VHF-kursen med halva kursavgiften.

Jonas Terdin.

KORSHOLM informerar

Lördag och söndag 4–5.5 kl.

10–14.30. 10 €.

Försommarkurs i akvarell Kurs för dig som vill tillägna sköna försommardagar i maj i målandets tecken. Om vädret tillåter kan vi även måla ute. Även för nybörjare.

Tvåspråkig kurs.

Måndag–torsdag, 27–30.5 kl.

10–13.15. 12 €.

Konstutställningar Missa inte bildkonstskolans årliga utställning som pågår som bäst i kulturhusets aula! Utställningen är öppen till 18.4.

Under Vårkavalkaden och fram till 10.5 pågår en konstutställning där grupperna i konst vid Vuxeninstitutet ställer ut sina arbeten.

Kom ihåg att anmäla dig till alla kurser och föreläsningar antingen via vuxeninstitutet.korsholm.fi eller per tfn 327 7261.

Har du frågor, tveka inte att kontakta oss!

!

sommarrestauranger seniorpunkten 15 15

Sp Seniorpunkten Hobby Ledd verksamhet jämna veckor: måndag kl. 9.30–15, torsdag kl.

9.30–13.

Ledd verksamhet ojämna veckor: måndag och torsdag kl.

9.30–11.

Träslöjd varje onsdag och torsdag kl. 12–15.30.

Hobbyverksamheten pågår varje vecka fram till midsommar och ny termin börjar 12.8.2013.

Temadagar i hobbysalen Presentaskar för olika tillfällen måndag 15.4 kl. 9.30–15.

Kortrally måndag 6.5 och 20.5 kl.

9.30–15. Vi gör olika sorters egna personliga kort.

ledare för orkestern är Karl-Erik Berg.

Orkestern har funnits i någon form sedan början av 1900-talet. De spelar för att det är trevligt att spela och spelar det mesta efter önskningar och behov. Överraskningar!

Kaffe med dopp finns att köpas före och efter programmet. Fritt inträde.

Utställningar Under april visar Malax konstklubb sina olika arbeten.

Under maj och juni visar Seniorpunktens egna konstnärer sin konst i alla dess former.

Utställningarna är öppna vardagar kl. 8–15.30 och lördag–söndag kl.

11–14.

Kommande mogendanser

Hobby- och träslöjdsgrupperna visar sina fantasirika arbeten under tiden 29.5–10.6 i studierummet. Öppet vardagar kl. 8–15.30.

Spe­ciellt för i vår är våra fina kort gjorda med olika tekniker.

Torsdag 18.4 kl. 14–17 Vårdans med Smedarna.

Sommarfest

Sångkonsert med Korsholms musikinstitut Måndag 29.4 kl. 19. Fritt inträde.

Torsdag 16.5 kl. 14–17 Säsongsavslutning med Korsholmsgillet.

Torsdag 6.6 kl. 13. Program av våra lokala förmågor. Mera om det rikliga programmet i sommar­ numret, som utkommer 29.5.

Sång och musik

Bingo

Konsert med Solf Stråkorkester Fredag 26.4 kl. 13.30. Dirigent och

Bingo spelar vi onsdag 17.4 och torsdag 30.5 kl. 13.

■

Endast materialkostnader.

PÄRMBILDEN. Korttillverkningsdag.

Deltagarna Hedvig Karp, Gunnel Ceder­ berg, Gretel Storm och Lindvi Håkans samt sysselsättningsledare Kerstin Dahlkar tillverkar kort med vår kortmaskin. FOTO: VIOLA MITTS

Vårmarknad

Morsdagsfest Tisdag 7.5 kl. 14 bjuder Lions Club Mustasaari-Korsholm till Morsdagsfest.

Programmet består av att vi firar mor med sång, musik och annan trevlig underhållning.

Amatörteaterprofilen Kaija Grannas sköter om att vi får skratta och ha trevligt. Per-Anders Lindell står för allsången och musiken. Överraskningar och fin servering!

Man behöver inte vara mor för att komma, för alla har vi haft eller har en mor som vi vill komma ihåg! Fritt inträde.

Festarrangemanget sker i samarbete med Seniorpunkten.

!

Seniorpunkten Besöksadress: Niklasvägen 1, Smedsby Telefon: (06) 327 7293 Sysselsättningsledare Kerstin Dahlkar, telefontid tisdag kl.

9.00–10.00, tfn 327 7297 Dagcenterledare Viola Mitts, telefontid kl. 9.30–10.30, tfn 327 7293, e-post: viola.mitts@korsholm.fi

Torsdag 23.5 kl. 10–15.

Försäljning av sommarblommor, bakverk, hemslöjd, hälsoskor, Röda Korsets varor och mycket mera.

Lotterier, gissningstävlingar, musik och marknadslunch finns givetvis med på programmet.

Missa inte vår gemytliga marknad.

Försäljare kan anmäla sig fram till 15.5.

E-post: seniorpunkten@korsholm.fi Internet: www.korsholm.fi/seniorpunkten

!

Vår nyinköpta kortmaskin kan användas för tillverkning av dylika kort. Kom med måndag 6.5 och 20.5 kl. 9.30–14 och tillverka dina egna. FOTO: VIOLA MITTS

Cafeterian är öppen alla dagar i året Måndag–fredag kl. 10.00–15.30 Lördag–söndag och helgdagar kl.

11.00–14.00.

Lunch varje dag kl. 11.00– 14.00.

!

■ Arkivfoton från

Vårkavalkaden 2012.

KORSHOLM informerar

16 13 4

idrott • näringsliv

ARKIVBILD

Korsholmsstafetten 19.5.2013

Korsholmslöparen

Anmälning: www.korsholm.fi/fritid senast 30.4 för laget, lagsammansättningen kan ändras t.o.m. 15.5.

► Korsholmslöparen ordnas även detta år och den följer samma format som tidigare. Tävlingen fortsätter hela sommaren. Mera information om kommande deltävlingar och lopp på www.korsholm. fi/fritid.

Anmälningsavgift: Öppen klass och damklass 100 €/ lag. Juniorklass 50 €/lag.

Bonuslopp 1: Premiärloppet lördag 13 april Deltävling I: Karperöstarten måndag 6 maj

Juniorklass: Löparna ska vara födda år 1998 eller senare.

Vid anmälning av fler än två lag, 10 € rabatt/lag för föreningar. Gäller även juniorklassen. I lagets namn måste framkomma föreningens namn och alla lag måste ha samma faktureringsadress.

Laget ska bestå av 5–6 löpare. En löpare från varje lag får löpa två etapper, dock inte två etapper efter varandra. Varje löpare får endast representera ett lag.

Anmälningsavgiften ska vara betald innan stafetten.

Vid annullering av anmälning 2.5–15.5 debiteras halva avgiften och efter 15.5 debiteras hela avgiften.

Start kl. 13.00 från Koskö HF med målgång i Replot.

Information: www.korsholm.fi/fritid och idrottsledare Niklas Slotte, tfn 327 7160 eller 050 517 6662, e-post: niklas.slotte@korsholm.fi. ■

► Korsholmsstafetten löps åt motsatt håll i år. Start kl.

10.00 vid Pulsen i Solf med målgång i Replot. Öppen klass: Laget får komponeras fritt.

Damklass: Laget ska endast bestå av kvinnliga löpare.

Varje lag ska bestå av 6–8 löpare. Två löpare från varje lag får löpa två etapper, dock inte två etapper efter varandra. Varje löpare får endast representera ett lag.

Omstart kl. 13.00 för kvarvarande lag från Koskö HF.

Priser: Alla deltagare får pris. Hederspriser till de tre främsta.

Löparpoolen: Löpare som inte har något lag att löpa med kan anmäla sig till löparpoolen. Lag som inte får ihop löpare till alla etapper kan via stafettens webbsida se om det finns tillgängliga löpare.

Deltävling II: Solfbanan onsdag 29 maj Information: www.korsholm.fi/fritid och idrottsledare Niklas Slotte, tfn 327 7160 eller 050 517 6662, e-post: niklas.slotte@korsholm.fi. ■

VASEK hjälper företagaren hitta företagslokaler ► En av VASEKs uppgifter inom näringslivsrådgivning är att hjälpa företag hitta lämpliga företagslokaler i Vasaregionen. VASEK upprätthåller därför ett register över regionens lediga tomter och företagslokaler på sin hemsida. Det öppna registret täcker hela VASEKs verksamhetsområde. Registrets användning är avgiftsfri, även för dem som vill annonsera ut sina lediga lokaler i registret.

Vid sökning av företagslokaler måste före­ tagaren utgå ifrån företagets bransch och affärsidé. Behöver företaget lokaler för produktion, affärsverksamhet eller kontorsutrymme?

Verksamhetens karaktär styr också då företaget funderar på parkeringsmöjligheter för sina kunder, storlek på lager- och personal­ utrymmen, och eventuellt behov av en lastningsbrygga.

Lokalerna måste uppfylla de allmänna säkerhets­normerna. Dessutom kräver vissa branscher, t.ex. livsmedelsbranschen, att lokalerna motsvarar myndigheternas krav.

KORSHOLM informerar

Att hitta lämpliga lokaler till ett företag kan vara utmanande. Speciellt för nyföretagare är det ytterst viktigt att hitta sådana lokaler som passar för verksamheten. Ett redan verksamt företag har ofta mera tid att fundera och söka.

VASEKs företagsrådgivare Kari Huhta, som ansvarar för ärenden gällande företagslokaler och företagstomter, uppmanar dem som söker företagslokaler att kontakta VASEK. Företags­ rådgivarna känner ofta till sådana lokaler som inte ännu finns med i något offentligt register.

Företagslokaler och tomter i Vasaregionen www.vasek.fi/foretagslokaleroch-tomter-i-vasaregionen Företagsrådgivare

– I samband med företagsrådgivning får vi ofta veta om lokaler som snart blir lediga, berättar han. ■ Kia Lettelin/VASEK informatör

Kari Huhta Vasaregionens Utveckling Ab 0500 761 996 kari.huhta@vasek.fi

