Plock ur årets budget

Kommunfullmäktige godkände budgeten för år 2012 på sitt möte den 8 december 2011.

Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget är verksamhetens kostnader minskade med verksamhetens intäkter (= verksamhetens nettokostnader). Verksamhetsbidraget är budgeterat till 91,6 miljoner euro och fördelningen presenteras i figuren ”Verksamhetsbidrag”.

Hälsovården kostar 33,8 miljoner euro vilket är nästan 37 % av verksamhetsbidraget. Socialväsendet kostar 26,8 miljoner euro vilket är 29 % av verksamhetsbidraget. Utbildningen i kommunen kostar 20,7 miljoner euro vilket är nästan 23 % av verksamhetsbidraget. All övrig verksamhet från biblioteks-, kultur -, ungdoms-, idrotts-, fritids-, musikoch dansverksamhet till planläggning, byggnadsinspektion, vägplogning och -sandning för att nämna några exempel kostar 10,3 miljoner euro vilket är 11 % av verksamhetsbidraget. Ve rk s a m he t s bid r a g e t finansieras med skatter och statsandelar vilka sammanlagt budgeteras till 94,9 miljoner euro. Detta belopp är 3,2 miljoner euro större än verksamhetsbidraget MEN det är ingen

BUDGETEN 2012

Budgeten i sin helhet finns publicerad på adressen www. korsholm.fi/beskattning_och_ finansiering.

vinst utan de pengarna behövs för att betala finansieringskostnader och amorteringar. Det som blir över, 1,3 miljoner euro, kan användas för att delfinansiera investeringarna som i år budgeteras netto till nästan 17,8 miljoner euro. Skillnaden mellan 1,3 miljoner och 17,8 miljoner förklarar varför kommunen måste låna 16,5 miljoner euro under året.

Utgifter och inkomster De budgeterade totalutgifterna och -inkomsterna presenteras i figurerna ”Utgifter” och ”Inkomster”.

Verksamhetens kostnader omfattar all verksamhet som kommunen upprätthåller från barndagvård och hälsovård till vägbelysning och rening av avloppsvatten. Investeringsutgifterna intresserar många och de kommer att presenteras närmare i höst. ■

Rabbe Eklund ekonomichef

Grafik Henrik Sandback ekonomiplanerare

Fritidsnämndens bidrag 2012 Korsholmsföreningar som ordnar idrotts-, barn-, ungdoms- och simskoleverksamhet kan ansöka om verksamhetsbidrag från fritidsnämnden. Verksamhetsbidrag anslås att sökas senast 15.3. Ungdoms- och hembygdsföreningar med eget föreningshus som ordnar regelbunden, ledd verksamhet för barn och ungdomar kan ansöka om bidrag för föreningshusets driftskostnader samt renoveringsbidrag. Driftsbidrag anslås att sökas senast 15.3. Renoveringsbidraget kan ansökas när som helst under året. Skötselbidrag för skidspår anslås att sökas senast 23.4. Regler, anvisningar och blanketter fi nns på www.korsholm.fi /fritid. Ansökningarna lämnas in till Korsholms kommun, Fritidsnämnden, Centrumvägen 4, 65610 Korsholm, senast kl. 16.00 det datum som angivits ovan. Försenade ansökningar förkastas. www.korsholm.fi

Fritidsnämnden Verksamhetsbidrag –91 610 084 €

Socialvård –26 781 900 29,2 %

Utbildning –20 731 270 22,6 % Övrigt –10 255 334 11,2 % Hälsovård –33 841 580 36,9 %

Inkomster 160 596 000 €

1,0 %

10,3 %

16,9 % 42,2 %

29,6 % Primärhälsovård –12 841 580 14,0 %

Specialsjukvård –21 000 000 22,9 %

Skatteinkomster 67 700 000 €

Verksamhetens intäkter 47 557 000 €

Statsandelar 27 160 000 €

Lån 16 500 000 €

Utgifter –160 568 000 €

1,0 %

0,5 %

11,8 %

86,7 % Verksamhetens kostnader –139 167 000 €

Investeringsutgifter –18 991 000 €

Betalda amorteringar –1 610 000

Utlåning samt finansiella kostnader –800 000 €

www.korsholm.fi

Kommunstyrelsens verksamhetsunderstöd 2012

För föreningar och organisationer som verkar i Korsholms kommun. Föreningar och organisationer som inte erhåller bidrag av nämnderna kan ansöka om verksamhetsunderstöd från kommunstyrelsen. En fritt formulerad ansökan med beskrivning av verksamhet och budget som bilaga ska riktas till kommunstyrelsen i Korsholm, Centrumvägen 4, 65610 Korsholm. Ansökan kan även sändas per e-post till adressen info@korsholm.fi . Sista ansökningsdag är 15.3.2012.

Kommunstyrelsen

- Ta gärna del av kommunens nya klimat- och energistrategi. Den finns tillgänglig bland annat på vår webbplats under rubriken Strategier, säger från vänster Peder Pedersen, Solveig Söderback och Ben Antell. FOTO: LISBETH BÄCK

Korsholm godkände klimat- och energistrategi Ett lagarbete för miljön

I november 2011 godkände kommunfullmäktige Korsholms nya klimat- och energistrategi 2011–2020. Ett led i arbetet att ge invånare, fastighetsägare, husbyggare, förtroendevalda och personal relevant information i frågor som gäller klimat och energi. Ett styrdokument att jobba utgående från.

Kanslichef Solveig Söderback, fastighetschef Peder Pedersen och ledande byggnadsinspektör Ben Antell har ingått i det forum som arbetat fram strategin.

Visionen är att Korsholm ska vara en smart kommun som aktivt strävar till en hållbar energianvändning och -utveckling.

– I smått som i stort, säger Solveig Söderback. Analysen sträcker sig över alla kommunens sektorer och miljövänliga åtgärdsförslag är formulerade. Det gäller allt från förslag till infopaket åt husbyggare och att utveckla kollektivtrafiken till ambitiösa mål som att kommunen enbart använder sig av förnybar energi år 2020.

Konkreta fall Klimat- och energistrategin är ett arbetsredskap och största behållningen just nu är att den är gjord. Att det finns uttalade

mål att följa när kommunen informerar, planerar och bygger. Till grund ligger nationella mål och bestämmelser.

– Vid behandlingen av detaljplanen vid nya bostadsområdet på Gäddaområdet hänvisar vi till strategin, exemplifierar Ben Antell.

Fliscentralen vid Tölby-Vikby skola och daghem. - Ett kommunalt exempel på miljövänlig uppvärmning, säger Pedersen. FOTO: HEIDI HJERPE

Under behandling är nya bostadsområdet vid Gäddaområdet i Smedsby. Den nya klimat- och energistrategin fungerar som stöd i arbetet. FOTO: HEIDI HJERPE

– Och vårt första konkreta fall med stöd av strategin är vid Norra Korsholms skola där arbetet inleds i år, säger Peder Pedersen.

Miljöfrågor i tiden Trion är överens om att det handlar om att tänka i nya banor, att kommunen ska föregå med gott exempel och följa riktlinjer som leder till hållbar utveckling.

– Enligt vad ekonomin tillåter förstås, fäller Antell in. Miljöfrågor ligger i tiden och kommunen vill betjäna och informera rätt. Antell berättar att han genast när han kom till jobbet denna dag besvarade tre telefonsamtal kring uppvärmning.

– Nybyggare är medvetna och intresserade. Bestämmelser skärps och lagar ändras så det är viktigt att vi är uppdaterade. Ifjol beslöt staten att ge bidrag till dem som byter till miljövänligare uppvärmningssystem.

– Vi fick in smått otroliga 115 ansökningar från privatpersoner. Staten (ARA) har ännu inte bekräftat ansökningstiden för reparations- och energiunderstöd 2012 men ansökningarna kan redan nu lämnas till kommunen, tillägger Antell.

– Vi nyanställer i dagarna en VVS-ingenjör, Andreas Granholm, tillägger Pedersen. Hans främsta uppgift blir att sköta energifrågor som gäller kommunens investeringsprojekt och följa våra fjärrvärmeanläggningar centralt. Korsholm borde också få en energirådgivare som kunde betjäna invånare och husbyggare.

Läs mera på vår webbplats Korsholm var en av föregångarna när strategiarbetet inleddes, på initiativ av kommundirektör Rurik Ahlberg år 2008, men nu har andra kommuner också liknande arbete på gång. En del av jobbet består i informationsspridningen.

– Strategin finns på vår webbplats, vi kommer tids nog att hålla information för personal och förtroendevalda, vuxeninstitutet står beredda att anordna föreläsningar och kurser kring temat, räknar Solveig Söderback upp.

Kutymen är att dylika strategier revideras en gång per fullmäktigeperiod. ■

Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

FOTO: TOMMY LAHTI

Personalen vid Korsholms kommuns miljö-, miljöhälso- och veterinärvård har sedan år 2009 hört till Västkustens miljöenhet, som verkar i flera kommuner. Tidigare skötte varje kommun uppgifterna i egen regi, men i mitten av 2000-talet uppmanade statsmakten små och medelstora kommuner att bilda samarbetsenheter, för att miljöenheterna skulle ha tillräckligt med personal och för att de skulle få möjligheter till arbetsfördelning och specialisering.

Miljöenheten utför grundläggande, lagstadgade uppgifter som kommunen ska producera för sina innevånare. Syftet med dessa uppgifter är att upprätthålla och befrämja befolkningens och individens hälsa samt

att förebygga, minska och undanröja sådana i livsmiljön förekommande faktorer som kan förorsaka sanitär- eller miljöolägenhet. Till verksamheten hör exempelvis tillståndsgivning, rådgivning, information, inspektion och provtagning. Miljö- och hälsoinspektörerna Lise-Lott Rintamäki och Pia Ratilainen mäter och antecknar l i v s m e d l e n s förvarings - temperaturer i personalrestaurangen. FOTO: JOHANNA HAVERI

Många kommuner deltar Korsholm är värdkommun för Västkustens miljöenhet, och enheten administreras därmed i Korsholm. För miljövårdens del omfattar enheten förutom Korsholm även Kaskö, Kristinestad och Närpes. Inom miljöhälso- och veterinärvården är medlemmarna Kaskö, Kristinestad, Korsnäs, Malax, Korsholm, Närpes och Vörå. Kommunernas mångfald ökas ytterligare av att veterinärvårdens jourområde även omfattar Vasa, Laihela och Lillkyro.

– Att vi hör till en samarbetsenhet är inget som märks i kommuninvånarnas vardag, eftersom varje kommuns veterinärer eller miljö- och hälsoinspektörer främst arbetar inom den egna kommunen. Att höra till en större enhet underlättar i första hand arbetsplaneringen, att ordna jourer och ledigheter samt ger enheten tillgång till mer sakkunskap, säger enhetschef Lise-Lott Rintamäki vid Korsholms kommun.

Målet skapa förutsättningar för tryggt liv Miljöhälsovården sköter om livsmedelstillsyn, produktsäkerhetstillsyn och tillsyn av miljöhygien. Till exempel kvalitetskontroll av inomhusklimat, hushållsvatten och badvatten utgör delar av m i l j ö h ä l s o v å r d e n .

Samarbetsområdets veterinärer samlas regelbundet till gemensamma möten. På plats i Korsholms ämbetshus var i december från vänster: Esa Kääntee, Pentti Kunnas, Sofia Skog, Irmeli Sillantaka, Anne Niemi samt Nina Högbacka-Wägar och Lise-Lott Rintamäki. FOTO: JOHANNA HAVERI

Miljöhälsovården ansvarar även för bedömning av hälsorisker, kontroll av strålning samt beredskap för avvikande situationer.

Via livsmedelstillsynen vill man säkerställa att konsumenterna får säkra livsmedel. Livsmedelstillsynen riktar in sig på all yrkesmässig primärproduktion av livsmedel, tillverkning, transport, lagring, försäljning, marknadsföring, servering eller annan form av överlåtande samt export och import av livsmedel. Produktsäkerhetstillsynen fokuserar i sin tur på säkerheten hos de produkter och tjänster som konsumenterna använder.

– I huvudsak utgörs vårt arbete av att styra och övervaka företagens egen övervakning, men vi utför även inspektioner. Många konsumenter vet att vi besöker exempelvis restauranger eller butiker för att ta varuprover, men på samma sätt åker vi även runt och kontrollerar lekredskap på lekplatser eller räddningsutrustning vid simstränder, säger miljö- och hälsoinspektör Pia Ratilainen.

Miljöenheten sköter om naturskyddet Till miljöenhetens naturskyddsuppgifter hör handläggande av miljötillstånd, övervakning av avfallshantering, diffusbelastning av vattendrag samt utlåtanden i ärenden som hör till miljövården. Inspektören som svarar för miljövården har ett nära samarbete med tekniska verket, eftersom många saker som har med byggen att göra måste behandlas

Veterinär Pentti Kunnas har sin mottagning i närheten av Vörå centrum. Där kan man behandla de vanligaste åkommorna hos sällskapsdjur och vid behov utföra små operationer. FOTO: JOHANNA HAVERI

även ur miljösynpunkt.

– Förutom kommunens interna möten sysselsätts inspektören även av olika skyddsprogram som ska beredas och skyddsinstruktioner som ska följas. För närvarande kräver utlåtanden om planering av vindkraftverk också mycket tid, konstaterar Rintamäki.

Brett arbetsfält Miljö- och hälsoinspektörernas arbetsuppgifter baserar sig på olika lagar och uppgifter som är underställda olika ministerier. Arbetsuppgifterna dikteras i praktiken av en årligt tillsynsplan samt av instruktioner från Valvira och Evira. I många kommuner deltar samma inspektör som sköter miljöhälsovården även i miljövården, men korsholmsområdets tre miljö- och hälsoinspektörer har kunnat specialisera sig inom olika områden. När de inspekterar exempelvis en butik sköter de dock om tobaks-, kemikalie-, och livsmedelsinspektionen vid ett och samma besök. – Visst vore det tokigt att skicka flera olika personer efter varandra för att utföra inspektion enligt olika lagar. Butiksägarna skulle knappast bli glada av det heller, säger Rintamäki skrattande.

Inspektörerna inom miljöhälsovården har ett brett arbetsfält.

– Vi övervakar allting från dricksvatten till tobaksprodukter och inspekterar produkter från både små och stora företag. I praktiken varierar tillsynsobjekten från daghem till ålderdomshem och från korvkiosker till storkök, specificerar Rintamäki.

– Det bästa i det här arbetet är att det är mycket varierat, man träffar mycket folk och ibland får man vistas en del utomhus, ler Rintamäki.

Produktionsdjuren i fokus Veterinärerna vid Västkustens miljöenhet koncentrerar sig speciellt på hälsovård av produktionsdjur och förebyggande av deras sjukdomar. Veterinärerna tar förvisso även emot sällskapsdjur på sin mottagning men huvudsakligen fokuserar de, av lagliga skäl, på nyttodjur.

Grundandet av den gemensamma miljöenheten har underlättat veterinärernas arbete, eftersom de har kunnat specialisera sig inom olika inriktningar; en på grisar, den andra på hästar och den tredje på nötdjur.

– Naturligtvis tar alla emot alla sorters fall, men nu är det lättare att be en erfaren kollega och råd om fallet inte hör till det egna specialområdet, säger veterinär Pentti Kunnas.

Den största förändringen det stora samarbetsområdet fört med sig gäller jourerna. Det finns två jourområden, det södra och det norra. Veterinärerna har veckoslutsjour i medeltal en gång i månaden och vardagsjour en gång i veckan.

Veterinärerna utför tillsynsarbete enligt gällande lagstiftning, sköter om smittade djur och övervakar vid behov gårdarnas saneringsarbete efter en allvarlig epidemi. De har även djurskyddsuppgifter, som de utför i samband med gårdsbesöken. Dessutom övervakar de livsmedel som exporteras – till exempel laster med strömming eller ost – och slakter.

– Medelstorleken på djurgårdarna har växt de senaste åren och de har blivit mer professionellt skötta. Gårdarna har allt mer övergått till förebyggande och frivillig övervakning, som veterinärerna kontrollerar med några månaders mellanrum i samband med hälsovårdstillsynen, berättar Kunnas.

– Och visst sköter majoriteten av producenterna inom vårt område exemplariskt om sin gård och sina djur. ■

Johanna Haveri/Viestintä Oy Prowomedia

Översättning: Björn Håkans

Journummer till veterinärer

Jourhavande veterinär i kommunerna Korsholm, Laihela, Lillkyro, Vasa och Vörå nås på journummer: 0600 399 299

Jourtiden börjar vardagar kl. 16 och slutar följande vardagsmorgon kl. 8. Veckoslutsjouren börjar på fredag kl. 16 och pågår till måndag morgon kl. 8. Jourtjänstens samtalsavgift är 1,00 €/min + Ina kl. 8–20 och 3,01 €/min + Ina kl. 20–8 (Uppringarens samtalsavgift innehåller mervärdesskatt på 23 %). Jouren är avsedd för brådskande fall, dvs. akuta sjukdomsfall eller olycksoffer.

Västkustens tillsynsnämnd