Folkhögskolan 4 2016

»Frågorna om radikalisering får för stort utrymme«

Abdul Kader Habib, rektor Kista folkhögskola

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 4/2016

OLKHÖGSKOLAN »Det känns viktigt att försöka bryta destruktiva manliga normer«

BRUNNSVIK EFTER KRASCHEN:

Optimismen spirar Demokratitorg succé på ombudsmöte STINA STOOR LITTERÄRT STJÄRNSKOTT

YRKE: FÖREBILD

9 av 10 fritidsledare får jobb direkt efter utbildningen

Tänk att tre bokstäver kan göra så stor skillnad

Dela med dig.

Bli sfi-lärare!

REDAKTÖREN

Friheten och anställningstryggheten

Foto Håkan Elofsson

F

ör 114 år sedan, 1902, i den lilla byn Borghamn på Vätterns östra sida, samlades lärare och rektorer för att bilda Svenska folkhögskolans lärarförening, sfhl. I somras samlades medlemmarna på Gotlands folkhögskola och beslöt att ge förbundet ett nytt och modernare namn: Förbundet Folkhögskollärarna. Redan från början fanns den dubbla målsättningen med att man är både en facklig organisation och en intresseförening för folkhögskolan. När förbundet bildades 1902 var det framför allt tre fackliga frågor som stod i centrum: Anställningstryggheten, lönerna och pensionerna. Vid den här tiden var det vanliga anställningsförhållandet att lärare och rektorer var anställda ett år i taget. Fram till 1990 nådde förbundets fackliga kamp stora framgångar med både anställningstrygghet och stort inflytande på skolan. Det brukade sägas att enda gången en lärare slutade på folkhögskola var när denne gick i pension eller avled.

Med nittiotalet kom avregleringen av folkhögskolan och avskaffandet av det statliga reglementet för folkhögskolan, som bland annat reglerade anställningsförhållanden, kompetens, behörigheter, undervisningsskyldighet och lärarnas inflytande. Sedan reglementet försvann 1991 har det rått något av en Vilda västern-ordning i folkhögskolan. Varje skola har i princip kunnat skriva sina egna regler för hur statsbidraget ska användas och anställningstryggheten började påminna om den som gällde hundra år tidigare. En undersökning vi gjorde i mitten av 90-talet visade att en mycket stor andel av lärarna var visstidsanställda och anställdes ett år i taget.

I detta nummer återvänder vi till Brunnsviks folkhögskola. Efter att den tidigare huvudmannen abf Nordöstra gick i konkurs var det nära att man drog med sig Brunnsvik, Väddö och Södertörn folkhögskolor i fallet. Idag börjar skolorna långsamt komma i ordning, även om mycket problem återstår att lösa. abf Nordöstras hantering av statsbidraget och sina FOLKHÖGSKOLAN

»Sedan reglementet försvann 1991 har det rått något av en Vilda västernordning i folkhögskolan.

Varje skola har i princip kunnat skriva sina egna regler« • Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare och har med skräckblandad förtjusning insett att familjen har blivit med häst.

folkhögskolor ställde frågorna om folkhögskolans frihet på sin spets: Kan en folkhögskola använda statsbidraget hur som helst? En av konsekvenserna av ”friheten” blev otrygga anställningsförhållanden. abf anställde lärarna i ett eget bemanningsföretag istället för att anställa dem på skolan. Ett annat exempel är Scouterna som gjorde sig av med Kjesäter folkhögskola i Vingåker och ersatte professionellt utbildade lärare med ideella scoutledare. Ett tredje exempel är mkfc som var helt och hållet en virtuell folkhögskola, alltså folkhögskolan sköttes via dator och internet.

Det är bland annat mot den bakgrunden Folkbildningsrådet har föreslagit vissa minimikrav för att få statsbidrag. Kärnan i förslaget är att folkhögskolan ska vara en fysisk plats, man ska alltså ha lokaler där undervisningen bedrivs samt ha anställda lärare som har huvudansvaret för kurserna. Frågan har varit ute på remiss och 62 skolor av 129 som svarat har protesterat och menar att den typen av krav hotar folkhögskolans frihet. Det är framför allt rörelseskolor som protesterat medan landstingsskolorna stödjer förslaget. I höst ska Folkbildningsrådet styrelse fatta beslut och vi kommer givetvis att bevaka frågan.

Staffan Myrbäck

4 2016 3

Omslag: Liselotte van der Meijs

INNEHÅLL Tio frågor: Kista folkhögskola startar en imamutbildning i höst. Vi frågar om de kommer att ta upp frågor om radikalisering och utbilda kvinnliga imamer. Sid 6 Månadens linje: Högalids folkhögskola utbildar butikssäljare. Vad har det med folkbildning att göra?

En hel del visar det sig. Sid 8 Siffror: ”Staten styr allt mer styr den utbildning som sker på folkhögskola med riktade bidrag”, säger Andreas Fejes, professor i vuxenutbildning. Sid 8

En vuxen som ser ungdomarna

20

Ledare: Folkhögskola är en folkbildande utbildningsform och inte en vuxenubildning vilken som helst, skriver Ingela Zetterberg. Sid 26 Pilotprojekt: Planerna på vuxenutbildning i Rumänien blir allt mer konkret. Romska organisationer har besökt och lärt av svenska folkhögskolor. Sid 27

Daniela Addison Smith hann knappt avsluta sin utbildning innan hon fick anställning. Hennes jobb: vara en lyssnande och schysst vuxen. Yrke: Fritidsledare. Sid 20

Demokratitorget blev en succé

Nytt namn, nya stadgar men framför allt ett nytt arbetssätt präglade ombudsmöte på Gotland i somras. Istället för att jobba i utskott deltog ombuden i Påverkanstorget. Sid 14

F

14

Sjärnskottet som hoppade av skolan

Stina Stoor är det nya stjärnskottet på den litterära himlen.

Hon hoppade av gymnasiet och stack hemifrån när hon var 16 år.

Nu har hon tagit revansch och skapat ett eget språk. Sid 30

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se 070 324 97 33 Svante Isaksson Reporter (frilans) svante@svanteisaksson.com 070 624 10 24 Jonna Olsson Grafisk design

ANNONSER, BILAGOR & WEBB: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se Sista 08–601 25 20 manusdag för Bokningsstopp Folkhögskolan nr 5/2016: Nr 5 /2016: 19 september 26 SEPTEMBER PRENUMERATION: prenumeration@larartidningar.se 08-737 66 80 UPPLAGA: 2900 TS-distribution (2015)

Utgivning: 10 oktober

NYHETER Antalet sökande till journalistutbildningarna på folkhögskolorna fortsätter att minska. Kalix ställer in sin journalistutbildning i höst. Andra försöker hitta nya målgrupper. Men Journalistförbundets ordförande tror på utbildningarnas framtid.

Folkhögskolorna bidrar till mångfald i journalistiken. av holger nilén

Hoppfullt trots få ansökningar I samband med nedskärningarna i media har Journalistförbundet, sjf, krävt färre utbildningar. Då borde man vara tillfreds nu när Kalix lägger ned?

– Jag känner ingen »Folk-hög-skolorna glädje över detta, men har bidragit till att just det är logiskt yrket fått in nya att utbildningsplatserna krafter från andra blir färre eftersocio-ekonomiska som antalet anställningar grupper« och uppdrag i branschen minskar, säger Jonas Nordling, sjfs ordförande.

Om det skulle bli så att endast journalistutbildningarna på universiteten blev kvar, vad tycker du om det?

– Folkhögskolorna har bidragit till att yrket har fått in nya krafter till redaktionerna från andra socioekonomiska grupper än de som traditionellt sett kommer från den akademiska världen. Om den mångfalden minskar är det inte bra för journalistiken.

FOLKHÖGSKOLAN

Vad borde folkhögskolorna satsa mer på?

– Utöver grundläggande kunskap i det journalistiska hantverket: Digital kompetens och entreprenörskap - möjligheten att bli utgivare, inte underleverantör. Vi behöver fler medieentreprenörer som förstår journalistiken.

Vad bör göras för att höja statusen på journalistyrket?

– Om tillgången på journalister minskar så bör villkoren inte längre kunna pressas nedåt i samma utsträckning, vilket bör ge en positiv statusutveckling.

Vad kan branschen, arbetsgivare och fack göra för att journalistutbildningarna finns kvar och utvecklas i en riktning som gör att de nyutbildade journalisterna får jobb?

– Branschen har idag ingen samordning i utbildningsfrågorna. I Norge har man just inlett en sådan framtidssatsning och vi bör göra detsamma. Journalistförbundet har uppvaktat arbetsgivarnas organisation Medieföretagen, och de har ställt sig positiva. Förhoppningsvis kan

vi börja arbetet i höst, vilket är några år för sent, men bättre sent än aldrig…

Lärarna på journalistutbildningarna försöker hitta nya idéer för att kunna fortsätta. Journalistiken och journalisterna kommer alltid att behövas, betonar BerthOlof Brännström, kursledare på Strömbäcks folkhögskola.

– Vi försöker lyssna på branschen vad de efterfrågar. Tio av våra tolv elever som just gick ut fick sommarjobb. Nu samarbetar grundkursen med redaktionerna i Umeå med research och grävande. Vi försöker också rekrytera elever på nya sätt genom att rikta oss mot miljö- och den feministiska rörelsen.

Antal (ungefärligt) sökande till journalistutbildningarna Kalix Folkhögskola: 5 Södra Vätterbygdens folkhögskola: 26 Strömbäcks folkhögskola: 30 Ljungskile folkhögskola: 31 Jakobsbergs folkhögskola: 50 Skurups folkhögskola: 57 Kaggeholms folkhögskola: 71

4 2016 5

10 FRÅGOR

1 Första svenska imamutbildningen ÖPPEN FÖR BÅDE KVINNOR OCH MÄN Sveriges första statligt finansierade imamutbildning startar i Stockholm hösten 2016. Vi träffade rektorn för Kista folkhögskola, Abdul Kader Habib, och ställde frågor om utbildningens innehåll, radikalisering av unga muslimer och kvinnliga imamer. text & foto: holger nilén

Vad innebär en imamutbildning?

– Medierna vill kalla den imamutbildning. Det namnet är för starkt. Vi kallar den för Basåret i islamsk teologi och ledarskap. Det här är en utbildning för folk som vill arbeta i församlingslivet och som liknar de kurser som de kyrkliga folkhögskolorna haft i 50 år. Vi har inspirerats av Hyllie Park och Kaggeholm som har kurser i just teologi och ledarskap. Vi vill hjälpa eleverna att förankra sig i det svenska samhället samtidigt som de behåller sin islamska identitet.

Kursdeltagarna blir skriftlärda kunniga ledare i islam. Sedan är det upp till församlingen om vem man väljer till imam.

2

Varför startar ni en sådan här utbildning?

– Islamska ledare ska kunna svara på frågor och hjälpa människor i Sverige. De behöver kunskaper i vad som gäller i det svenska samhället. Häromdagen när jag träffade tolv imamer (det finns flera hundra i Sverige) förstod jag att nästan alla är utbildade utomlands. De funderar nu på att gå kursen. Vi riktar oss också till andra generationens muslimer. Det är yngre vuxna som inte ska behöva åka utomlands för att skaffa sig en sådan här utbildning.

3

Är utbildningen tänkt att passa för alla muslimska trossamfund?

– Det är svårt att säga om den kommer att passa alla. Det kan komma upp frågor kring bokstavstroende under lektionerna.

Men vi försöker ha en bred dialog så att kursen ska vara attraktiv för många.

Abdul Kader Habib har varit rektor för Kista folkhögskola sedan starten 2007.

4

Hur kommer ni att behandla andra religioner i undervisningen?

– Vi har haft vissa kurser tidigare tillsammans med teologiska

6 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2016

institutionen i Uppsala. Det kommer vi att fortsätta med. Vi samarbetar också med det judiska lärosätet Paideia i Stockholm, som tar studenter från hela Europa.

5

Är utbildningen tänkt för både män och kvinnor?

– Absolut. När jag var i Kalifornien i förra veckan träffade jag framstående kvinnliga ledare. De hade gått en liknande universitetsutbildning i fyra år i San Fransisco. För oss handlar det om att både män och kvinnor ska få möjlighet att utbilda sig.

I år tar vi in 25. Flera har redan sökt och hälften är kvinnor.

6

Vad ingår i utbildningen?

– Flera kurser handlar om svensk historia och kultur, svenska institutioner och lagar och muslimskt liv i Sverige. Koran- och Sunnahstudier och studier i det arabiska språket ingår också. När det gäller islamsk teologi samarbetar vi med ett mångkulturellt universitet i Malaysia, eftersom den kompetensen saknas i Sverige.

7

Hur tar ni upp frågor om homofobi, könsstympning eller synen på kvinnor inom islam?

– Det är lärarna som får bestämma vad som är relevant kunskap. Könsstympning är förbjudet i Sverige. Det är livsviktigt att lära ut vad svenska lagen säger. Ingen frågar oss om vår syn på stora frågor som alkohol.

Kanske vore det intressant för våra studenter att få möta anonyma alkoholister? Vi har också en kurs som kallas islamsk handel och ekonomi.

8

Hur tänker ni kring radikalisering av unga muslimer? Skulle utbildningen kunna motverka radikaliseringen?

– Jag tycker att frågorna om radikalisering får alltför stort FOLKHÖGSKOLAN

utrymme. Vi borde lita på att den 150 år gamla folkbildningspedagogiken kan hantera både svåra frågor och mindre svåra frågor.

Om någon propagerar för is, då kommer vi att stoppa honom eller henne. Men de som söker hit kommer inte att få frågan vad de tycker om is. Jag tror att vår kurs kommer att bidra till att många människor får nytt hopp, nu efter händelserna i Paris och Bryssel. Vår kurs visar att vi litar på framtiden för Sverige.

9

I media skrivs det om en imam som är emot homosexualitet, en annan som stödjer is, en tredje som förordar stening och hedersvåld, moskéer som används för att rekrytera terrorister, och så vidare. Hur tacklar ni detta?

– Vi äger inte dagordningen.

Vi äger inte en enda tidning. Det är andra som bestämmer vad som ska uppmärksammas i media.

Om du söker på orden muslimsk kvinna på Google då dyker bara is upp. Vi tar inte ställning till nikab eller inte. Vi är ett lärosäte.

10

Har ni fått kritik utifrån?

– Vi har fått en del kritik av islamofober och en del extremister, både muslimer och ickemuslimer. Att muslimer utbildat sig i sin religion skulle vara ett hot mot Sverige låter konstigt. Sen har vi de andra som tror att staten försöker fostra muslimer genom vår utbildning.

De tycker inte vi borde ha tagit emot statliga pengar. Men majoriteten är positiva, kanske just för att vi är en folkhögskola.

Bidrag till folkhögskollärare

• Regeringen har beslutat om ett nytt bidrag som också omfattar folkhögskollär are.

Bidraget ger lärare minst 80 procent av lönen vid fortbildning som ger kunskaper inom svenska som andraspråk. Skälet är att antalet nyanlända ökat dramtiskt samtidigt som bristen på lärare som är utbildade i sven ska som andraspråk har ökat. Satsningen rikta r sig till lärare verksamma inom skolväsen det, folkhögskolor, kriminalvårdsanstalter och särskilda ungdomshem. Den nya förordnin gen trädde i kraft 15 juli.

Studiestartsstöd till vuxna

• Regeringen föreslår ett nytt skattefrit t studiestartstöd på drygt 9 000 kr i månaden till personer med stort utbildningsbehov.

Stödet ska gälla för heltidsstudier och deltidsstu dier på minst 50 eller 75 procent. Målg ruppen är personer i åldrarna 25–56 år med kort utbildning för utbildning inom komvux eller på folkhögskola. Även personer som varit arbetslösa i sex månader ingår i målgrupp en.

Stödet föreslås träda i kraft 1 juli nästa år.

Överklagat fastighetsskatt

• Skatteverket har beslutat att Glimåkra ska betala en fastighetsskatt på 40 000 kr för sitt internat med 100 rum. Skolan överklag ade till Förvaltningsrätten i Malmö som avslo g överklagandet. Nu har Skolan och de övriga internatfolkhögskolorna i Skåne överklag at till Kammarrätten att de inte ska behöva beskattas som en vanlig hyresfastighet eftersom internatet är en specialfastighet som inte hyr ut rum på den allmänna marknaden utan till deltagare som går på skolan.

300 sökte 14 platser

• 300 asylsökande kom till Litorina folkh ögskola i Karlskrona för att anmäla sig till kursen Svenska från dag ett. Skolan hade ansö kt om pengar till 100 platser men fick pengar till endast 14 platser. Skolans rektor, Agrita Martinsone, är kritisk till att regeringen inte gör mer för att skapa språkutbildning för asylsökande.

– Det är inte samhällsekonomiskt att inte ge fler möjlighet till svenskundervisnin g, säger hon till Blekinge läns tidning.

4 2016 7

MÅNADENS LINJE: BUTIKSSÄLJARE

Kurs som ger jobb och självförtroende »Här kan deltagarna förändra sitt liv«

Vad har en butikssäljarkurs med folkbildning att göra? En hel del visar det sig.

Kursen Butikssäljare på Högalids folkhögskola har funnits i närmare tio år. Från början riktade den sig till lite äldre kvinnor med kort utbildning inom vård och omsorg som ville byta yrkesliv, och nya svenskar som fick en möjlighet att komma in i arbetslivet.

Under åren har målgruppen förändrats och åldrarna har sjunkit. Idag består gruppen till stor del av unga kvinnor i åldrarna 20–22 år. Kursen är på två terminer. Det krävs grundskola men inte fullständigt gymnasium.

Under utbildningen får deltagarna träffa butikssäljare och butikschefer så att deltagarna kan skapa sig ett nätverk. Varje termin har de en praktikperiod Lärande i arbete, lia. Praktiken får deltagarna själva ordna med stöd av skolan.

– Vi jobbar praktiskt och teo-

retiskt, undervisar i ekonomi och personlighetsutveckling. Vi har ”skarpa” uppdrag från butiker, allt ifrån att undersöka bemötandet i x antal butiker till samtal med kunder och att hålla i olika event, att få testa inte bara i skolan utan att man faktiskt får ett uppdrag från en centrumledare, säger Anna Adolfsson, ansvarig för kursen.

– Men den innefattar väldigt mycket som inte bara är sälj. Vi jobbar mycket med arbetsmiljö och grupputveckling. Sälj är målet men det är inte hardcoresäljarna som vi utbildar. De hittar andra utbildningar. Deltagarna som kommer till oss är ofta de som behöver ”boosta” självförtroendet. De kan brinna för detta men har inte riktigt vågat. Då kan vi uppmuntra dem

två miljoner Landstinget i Sörmland satsar två miljoner på kultur för nyanlända. För pengarna ska två folkhögskolor satsa på verksamhet för nyanlända: Eskilstuna folkhögskola planerar en textil återbruksverkstad för asylförläggningar i Eskilstunaområdet. Åsa folkhögskola ska anordna mötesplatser för asylsökande och svenskar i Flen.

60 000

– I kursen växer deltagarna som människor, säger Anna Adolfsson, lansvarig för kursen Butikssäljare. Hon är utbildad gymnasielärare har själva många års erfarenhet som butikssäljare i Sverige och England.

att göra det de faktiskt drömmer om att göra.

Ambitionen med butikssäljarkursen är att det ska leda till jobb; mellan 80–90 procent har jobb när de avslutar kursen.

Vad skulle du säga är det folkbildande inslaget i kursen?

– Möjligheten att förändra och påverka sitt liv, att man gör ett ställningstagande gentemot sig själv och mötet med andra människor, både i kursen och i med alla som går på Högalid.

Att de blir tryggare och tror på sig själva. Vi kan också anpassa oss till gruppen. Är den intresserad av textil och försäljning eller livsmedel och försäljning har vi kunnat låta det färga kursen. Vi har en stor flexibilitet att kunna anpassa kursen till deltagarna.

Det är väldigt individanpassat.

Staffan Myrbäck

16

”En växande del av folkbildningens verksamhet sker genom riktade bidrag. 16 procent av all verksamhet bedrivs via uppdragsutbildningar och annat. Det är en ökning med två procent från föregående år.”

Det sade Andreas Fejes, professor i vuxenutbildning, i ett anförande på Folkbildningsrådets seminarium i Almedalen i somras, där han pekade på att staten allt mer styr den utbildning som sker på folkhögskola med riktade bidrag.

Studieförbunden nådde drygt 60 000 asylsökande med sin verksamhet under 2015, det är 37 procent av dem som sökte asyl förra året. Det var i juni förra året som riksdagen beslutade att införa ett statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande. Studieförbunden har i första hand arbetat med studiecirkeln som redskap för att lära ut svenska, informera om det svenska samhället och ge deltagarna möjligheter att närma sig det svenska samhället och arbetslivet.

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Tänk om vi skulle beskriva bildning inte bara i termer av förståelse, inlevelse och fantasi utan också som handling? Bildning ger förmåga att passa in i samhället, men också i förlängningen redskap att omstörta och omvandla det. Bildningens handling består inte främst i kulturkonsumtion eller middagskonversation, utan i att gripa in i samhälleliga skeden: att utveckla, anställa, avskeda, medla, söka jobb, ge asyl, sluta fred.

Anna Blennow, lektor i Sydsvenskan, 25/7-16

»...avser teckenspråkstolkutbildning� Elisabeth Svantesson (M) har frågat om hur det går med svenskundervisningen för asylsökandeoch får svar av högskoleministern.

Utbildningsutskottet har yttrat sig om folkhögskolornas teckenspråks­tolkutbildning.

Elisabeth Svantesson (m): ”Den 9 juli 2015 fattade regeringen beslut om en satsning på svenska från dag ett. Syftet var att asylsökande och nyanlända på anläggningsboende ska få möjlighet att lära sig svenska och få kunskap om det svenska samhället från dag ett i Sverige...

Hur har ministern säkerställt att asylsökande i Sverige har erbjudits och genomgått svenskundervisning under asyltiden sedan den 9 juli 2015 då regeringens satsning presenterades?”

Denna underbara brist på megafonskrivande gör att jag verkligen inte förstår de kritiker som med jämna mellanrum påstår att skrivarutbildningar gör skrivandet likartat och utslätat och att det saknas starka och personliga skrivarröster. De två antologier jag nu läser – från Skurups skrivarlinje och Albins skrivarlinje – är nämligen rena rama provkartan på motsatsen.

Sig Hansén, Sydsvenskan, 1/7 2016

”Solen smeker mitt sommarskinn till morgonkaffet på stilla stugaltan medan världen rasar samman i min smartphone.”

Peter Gustavsson (S), kommun­ politiker, Uppsala, på Facebook FOLKHÖGSKOLAN

4 2016

Iman Al-Ghafari är Sigtuna kommuns nya fristadförfattare. Hon är doktor i engelsk litteratur och författare, engagerad i människors rätt till samkönade relationer, och därför tvingats lämna sitt hemland Syrien.

Sigtuna är medlem i det internationella nätverket ICORN – International Cities of Refuge Network som erbjuder förföljda författare en fristad.

Utbildningsutskottet: ”Eftersom kandidatprogrammet i teckenspråkstolkning vid Stockholms universitet har utökats successivt har den del av bidraget som fortsatt att användas till bidrag till teckenspråkstolkutbildning vid folkhögskolor successivt minskat sedan 2013. Från och med 2017 kommer därmed nivån för det bidrag till teckenspråkstolkutbildning som fördelas till folkhögskolorna att ligga på en stabil nivå. Enligt regeringen finns det därför skäl för att 2017 återföra den del av bidraget som avser teckenspråkstolkutbildning i folkhögskolors regi och styrningen av detta bidrag till det utgiftsområde inom vilket folkbildningen hanteras.”

Yttrande 29 maj 2016 – Det ses som omoraliskt att skriva om sexualitet och yttrandefrihet. Det leder till förföljelse och diskriminering, som märks av överallt, säger Iman Al-Ghafari till Uppsala Nya Tidning.

Foto: Amanda Horne

Allt som den främlingsfientliga populisthögern och somliga liberaler förkastar stämplar man som politiskt korrekthet. Därmed har skällsordet fått ett så brett användningsområde i det politiska språket att det blivit näst intill meningslöst. Det betyder numera bara anständighet. Och i så fall har jag ingenting emot att bli kallad politiskt korrekt.

Jan Guillo, Aftonbladet 7/8 2016

Helene Hellmark Knutsson (s): ”Uppdraget att anordna verksamheten gick till studieförbunden...

Under 2015 sökte knappt 163 000 personer asyl i Sverige. Studieförbunden anordnade, från mitten av augusti till årets slut, drygt

73 500 deltagarplatser ... Under perioden januari till juni 2016 har studieförbunden anordnat drygt 58 000 deltagarplatser. Under 2016 har regeringen också beslutat att utöka satsningen till att även omfatta folkhögskolorna som utförare. ”

9

DEMOKR ATITORGET

»Alla kommer till tals« Hon deltog på sitt sista ombudsmöte och han på sitt första.

Hon lade ett förslag som förändrade förbundets namn. Han lade ett förslag som det säkert kommer bråkas mycket om ute på skolorna. Båda tycker att det nya sättet att genomföra ombudsmötet blev en succé. text & foto: staffan myrbäck

– Det här kommer jag ta med mig hem och pröva på skolan, säger Patrik Munthe, lärare på Hvilans folkhögskola i Skåne.

Patrik Munthe är på sfhls ombudsmöte för första gången och står vid en vägg inne i gymnastiksalen på Gotlands folkhögskola och argumenterar inför en grupp folkhögskollärare. Han har skrivit en motion om kollektiva löneförhandlingar tillsammans med kollegorna Florencia Fernandez, Glokala folkhögskolan, och Johannes Dahlén, Glimåkra folkhögskola. Motionen är uppklistrad på väggen för alla att läsa.

Det Patrik Munthe ska ta med sig hem och testa på deltagarna på skolan är det nya sättet att genomföra ombudsmötet på: Påverkanstorget, en idé hämtad från scoutrörelsen som ersätter det traditionella utskottsarbetet, där ombuden tidigare tvingades välja att ett utskott, även om de var intresserade av frågor som behandlades i andra utskott. Med påverkanstorget får ombuden möjlighet att ta del av och diskutera alla frågor som tas upp.

På väggar och montrar finns motioner skrivna till ombudsmötet uppklistrade. Där står andra som likt Patrik Munthe argumenterar för sina motioner. Ljudnivån är hög. Ombuden går runt, läser, ställer frågor, diskuterar med och varandra och skriver under motionen med sitt namn om de stödjer den. För motionsskrivarna gäller det att få så många som möjligt att skriva under. Ju fler namn, desto större chans att motionen tas upp i plenum.

Patrik Munthe tycker att påverkanstorget gör det lättare att argumentera för sin motion.

Han skulle aldrig våga stå upp och tala i plenum.

– Men efter att jag stått här och prövat argumenten tror jag det känns lättare att också framFOLKHÖGSKOLAN

föra dem i plenum, säger han.

Kollegan Florencia Fernandez håller med: – Det här arbetssättet gör att många röster kommer fram och att alla kan engagera sig i debatten. De vågar fråga om motionen och visa sitt stöd.

Vid en annan monter står Inger Nilsson-Johansson och funderar på förbundsstyrelsens förslag till nytt namn på förbundet. Det här är hennes sista och fjärde ombudsmöte. Hon gick i pension i våras men kommer ändå fortsätta arbeta 40 procent som engelskalärare på sin skola, S:ta Maria folkhögskola. När hon hörde talas om att man skulle ersätta utskotten med påverkanstorg var hon först lite tveksam.

– Men jag tycker att det är väldigt bra. Det är roligt att gå omkring och läsa och diskutera.

Utskottsarbete blir ofta tungrott. Där kan man råka på sammanträdeshajar som tar mycket plats. Det blir svårare att räcka upp handen och tycka något. Här känns det som att fler blir delaktiga och det blir färre långrandiga inlägg i plenum.

Inger Nilsson-Johansson gillar förbundsstyrelsens namnförslag ”Folkhögskollärarna” eftersom det säger vad förbundet är. Men framför montern slår det henne att något saknades. Hon skrev ett tilläggsyrkande att namnet i istället ska vara ”Förbundet Folkhögskollärarna”, ett förslag som senare antogs av ombudsmötet.

Hon tycker det är viktigt att markera att man fortfarande är en självständig organisation.

– Det blir klarare vad vi är för något, så att vi inte bara försvinner in i Lärarförbundet. Att bara ha namnet Folkhögskollärarna kan också orsaka förvirring då man alltid måste tala om att det är en facklig organisation.

Patrik Munthe och kollegorna Florencia Fernandez och

» Kollektiva löneförhandlingar är mer demokratiskt«

Patrik Munthe argumenterade för sin motion om kollektiva löneförhandlingar. Många lyssnade och skrev under på förslaget.

Johannes Dahlén är alla unga och representerar den nya generationen folkhögskollärare. Men deras motion handlade om en fråga som ofta återkommit på ombudsmötena de senaste två decennierna: Hur ska man hantera löneförhandlingarna och frågan om lönekriterier?

Deras motion var kritisk mot individuella löneförhandlingar, alltså att varje lärare själv ska förhandla om sin lön och pläderade för kollektiva löneförhandlingar, dvs att facket ska förhandla kollektivt för medlemmarna.

– Kollektiva löneförhandlingar är mer demokratiskt. Det handlar mycket om solidaritet.

Som fackförbund ska man arbeta för allas löner. I en individuell löneförhandling handlar det så mycket om att framhäva sig själv.

Då blir det på bekostnad av kollektivet, säger Johannes Dahlén.

Vill ni ha bort individuella löneförhandlingar?

– Det är inte grundmotivet utan vi vill öka kunskapen om kollektiva löneförhandlingar så att det ska talas mer om det.

Idag känns det som att det är en bisats i kollektivavtalet – att endera part kan begära kollektiva löneförhandlingar men inte så mycket om vad det innebär. Det

4 2016 11

NYHETER finns ju många fördelar med kollektiva löneförhandlingar och det vill vi prioritera.

Patrick Munthe hade fått en del motargument på torget.

– Det var en som sa att han vill att det ska synas i lönekuvertet om någon på hans arbetsplats inte jobbade och tog lika mycket ansvar som honom, att individuell löneförhandling är ett verktyg för rektorn att få en person att jobba hårdare. Men det menar jag är en ledarskapsuppgift som inte ska påverka lönen. Det ska rektorn klara av ändå.

– Svårigheten med en del av lönekriterierna är hur man ska värdera att någon till exempel tar mer socialt ansvar, säger Florence Fernandez.

När ombuden samlades i plenum gick man ett steg längre än de tre motionsskrivarna och antog ett tilläggsyrkande som innebar att förbundsstyrelsen ska verka för

» Jag har haft enorm glädje av att kunna prata med kollegor på andra skolor« att kollektiva löneförhandlingar ska ses som norm inom förbundet. Frågan kommer med all säkerhet diskuteras ute på skolorna eftersom synen på kollektiva löneförhandlingar inte delas av alla lärare och att arbetsgivarna ofta föredrar individuella löneförhandlingar.

Ett par månader efter sitt sista ombudsmöte reflekterar Inger Nilsson-Johansson om förbundets betydelse. Hon har suttit i valberedningen centralt och deltagit i många av sfhls möten genom åren.

– Jag har haft enorm glädje av att kunna prata med kollegor

– Förbundet är ett unikt forum för att diskutera folkhögskollärarnas arbetslivsfrågor och folkhögskolans särart, säger Inger Nilsson-Johansson.

på andra skolor. Då får man lite perspektiv på sin egen situation.

Man stirrar sig inte blind på egna arbetsförhållanden. Det finns andra som har haft liknande problem och lyckats lösa dem. Eller så har man själv lyckats lösa ett problem som man kan bidra med.

Det är det som är så berikandemed förbundet.

ANNONS

E-BOK OM FÖRINTELSEN KLASSRUMSMATERIAL Har du testat e-boksversionen av ...om detta må ni berätta...? Den passar olika lärstilar genom lyssnafunktion, bildspel, tidslinje och filmklipp. E-boken finns att ladda ner gratis i iBooks store och som tillgänglighetsanpassad pdf på vår hemsida.

KOMMUNISTISKA REGIMERS BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN KLASSRUMSMATERIAL FOTO: DAVID KING COLLECTION

Materialet tar upp de brott mot mänskligheten som regimerna i Sovjet, Kina och Kambodja gjorde sig skyldiga till under 1900-talet. Materialet passar olika lärstilar och består av filmen Från dröm till terror med tillhörande övningar, en elevtidning och en faktaskrift.

VI ARBETAR FÖR DEMOKRATI OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. MED LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN. FÖR LÄRARE OCH ELEVER www.levandehistoria.se

Folkhögskolan-210x130.indd 1

2016-08-08 17:38:32

8:32

KRÖNIKA

Byter namn efter 114 år

FOLKHÖGSKOLAN

Lyssna till ungdomen!

S

• Gösta Vestlund är f.d. lärare, rektor på folkhögskola och folkhögs­ koleinspektör. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhög­skol­orna.

I juni fyllde han 103 år.

Foto Robert Blombäck

År 1902 bildades Svenska folkhögskolans lärarförening, SFHL. Förkortningen har sedan dess alltid varit densamma. På ombudsmötet beslöts att man i fortsättningen ska heta Förbundet Folkhögskollärarna. Det står nu också inskrivet i stadgarna att man är ett feministiskt förbund.

Fler beslut: • Ingela Zetterberg omvaldes till ordförande. Det är hennes tredje mandatperiod som ordförande.

• De kommande fyra åren ska förbundet dela ut sammanlagt 400000 kr, 100 000 kr per år, till medlemmar som vill forska om folkhögskolan. Det är viktigt att vi folkhögskollärare är med och forskar om vårt yrkesutövande, skriver förbundsstyrelsen i sin motivering.

• Förbundet ska verka för att kollektiva löneförhandlingar ses som norm inom förbundet och att förbundsstyrelsern ska öka kunskapen om kollektiva löneförhandlingar och dess fördelar.

• Förbundet ska driva frågan om högre statsbidrag och ökad lärartäthet i folkhögskolan. Man ska också verka för att reglera arbetstiden i det centrala kollektivavtalet så att folkhögskollärarna får erforderlig förberedelsetid och begränsad arbetsbelastning.

• Ett beslut som har betydelse för tidskriften är att ombudsmötet beslöt att det ska stå i stadgarna att varje medlem har rätt att erhålla tidskriften Folkhögskolan.

• Ombudsmötet tog dock inget beslut om att kräva lärarlegitimation för folkhögskollärare. Idag finns ingen lagstiftning likt skollagen som reglerar folkhögskolan. Folkhögskolan ska vara fri och frivillig. Enligt en utredning till ombudsmötet leder en legitimation till en mer reglerad folkhögskola eftersom det är staten som legitimerar lärare.

vensk politik har förändrats väsentligt under de senaste decennierna. En utpräglad blockpolitik påverkar diskussionerna och besluten. Alla partier med undantag av sverigedemokraterna har förlorat ett betydande antal medlemmar. Och nyvalda medlemmar lämnar mer än förr sin uppgift före mandatperiodens slut. Till detta kommer att många unga inte vill engagera sig i partiarbete. De anser att partierna är toppstyrda och att det dröjer för länge innan unga får något politiskt inflytande. Då erbjuder de sociala medierna och deras nätverk en bättre väg.

Det kan alltså vara bäddat för en konflikt. De politiska ledarna agerar uppifrån och många unga nedifrån. Hur denna skillnad utvecklas vet ingen. Men en forskare som studerar det politiska förhållandet i två kommuner med många invandrare uttrycker situationen så här: ”En bestämmer däruppe och tusen ungdomar protesterar därnere.”

Nu har många politiker lärt sig att tala med de yngre och då kan en dialog med positivt resultat utvecklas. Men alla har tyvärr inte den förmågan, och även om de har den utgår de gärna från partiets ideal och program. Det leder ofta till att politikern klargör partiets inställning och ivrigt och uthålligt argumenterar utifrån den. På så sätt formas en politik av endast en av parterna. De unga uppfattar lätt informationen som ett diktat, som strider mot ett demokratiskt förhållningssätt. Så uppstår protesterna och det kan leda till allvarliga konsekvenser. Men om politikern ”knackar dörr”, inte bara för att övertyga utan också för att lyssna på den andres argument, då kan besöket ge ett annat resultat. Politikern kan kanske inse att både hans argument och hans sätt att argumentera behöver en förändring. De unga kanske blir intresserade av partiets idéer eller ändrar sin inställning till partipolitik. Ett samtal som präglas av respekt och lyssnade kan reducera skillnaden mellan politik uppifrån och åsikter nerifrån. Politiken kommer närmare verkligheten och den demokratiska livsformen.

Men förändringen är ytterligt angelägen och en utmaning, inte minst för folkbildningen.

Alla folkhögskolor och studieförbund borde se detta som en förstahandsuppgift och ta upp problemet med politiker i sina styrelser och bjuda in ungdomar till samtal för att få en ändring till stånd.

Gösta Vestlund

4 2016 13

Danielas jobb: Lyssna & stärka Hon är eftertraktad och har en utbildning som gav henne anställning på direkten.

Jobbet är att vara en lyssnande och schysst vuxen. Yrket är Fritidsledare. text: holger nilén foto: liselotte van der meijs, holger nilén

F

ör ett år sedan avslutade Daniela Addison Smith sin utbildning. Två dagar senare skrev hon kontrakt för ett heltidsjobb. Ett år senare erbjuds hon tjänsten som verksamhetschef. Daniela Addison Smith är ett typexempel på hur bra det går för en utbildad fritidsledare. Så gott som alla som gick ut fritidsledarutbildningen på Hagabergs folkhögskola före sommaren har också fått jobb.

Idag finns 22 fritidsledarutbildningar på folkhögskola. Varje år gör de en gemensam undersökning om vad som händer med eleverna efter kursen: Nio av tio får jobb direkt efter avslutad utbildning.

Särskilt jobben på hvb-hem (Hem för vård och boende) och skolor har ökat.

– Jag har en utbildning som stärker mig professionellt och ett certifikat som visar att jag kan det här. Nu har jag fått ännu ett erbjudande, att bli elevcoach på en skola, säger Daniela Addison Smith, som gick ut den två-åriga fritidsledarutbildningen på Hagabergs folkhögskola för ett år sedan.

Tvåorna och ettorna genomför tillsammans sina sista övningar utomhus när tidskriften gör sitt besök. Pawel Macieszonek, 39 år och ursprungligen från Polen, är mycket nöjd. Han har tidigare arbetat som frysarbetare och har nu fått jobb som fritidsledare: – Jag har fått lära mig leda olika aktiviteter, och 14

FOLKHÖGSKOLAN

4 2016

» De som anställer en utbildad fritidsledare ska veta vad de får«

15

» Det finns en vuxen där att söka sig till och det är ett öppnare klimat än på skolan«

A

att våga stå inför en grupp och berätta. Vi har ordnat vårfest och planerat ett tältläger i Trosa.

Mattias Melkemichel, 23 år, har fått jobb som fritidspedagog i Skärholmen: – Vi har blivit mognare som ledare och lärt oss hur vi ska agera i olika situationer och snabbt kunna göra en riskanalys.

– Att vara en bra ledare är att vara vuxen och finnas till hands. En som bryr sig och lyssnar, inflikar Maria Yacoub, 37, som inte är helt klar med utbildningen. Ett barn kom emellan.

Leila Perikala, 48 år, är i grunden konstnär. Hon har länge längtat efter att få ett fast jobb. Hon fick ett på sin praktikplats. Men hon tackade nej.

– Jag ville arbeta och bo nära min man i Kalmar, där han är läkare. Så jag sökte jobb där och fick ett med just den inriktningen jag ville gå, ensamkommande barn.

U

nder samtalen med kursdeltagarna springer kursföreståndaren Camilla Lundborg in och ut ur folkhögskolebyggnaden.

Det är olika grupparbeten och genomgångar som pågår in i det sista. Hon har arbetat med utbildningen sedan 2012. Hon kom då från Scouternas folkhögskola Kjesäter som just lagts ned.

Hon sitter med i Fritidsledarskolornas styrelse.

De 22 skolorna samarbetar för att kunna ge ett gemensamt utbildningsbevis som visar att alla deras elever har en gemensam kunskapsgrund.

– De som anställer en utbildad fritidsledare ska veta vad de får, säger Camilla Lundborg.

Alla skolorna utgår från en gemensam utbildningsplan. Varje skola har också en lokal utbildningsplan med olika förstärkningsområden eller profiler, 80 kursveckor totalt, varav en fjärdedel, 20 kursveckor, är profilering. Hagaberg har inriktningen socialpedagogiskt arbete. Här läser de 30 högskolepoäng socialt arbete i samarbete med Ersta Sköndal Högskola. Andra skolor har inriktat sig på exempelvis funktionsnedsatta.

Den gemensamma utbildningsplanen för fritidsledarskolorna ses nu över och ska ersättas av en ny nästa år och anpassas internationellt till den gemensamma europeisk referensramen för kvalifikationer.

– I den nya utbildningsplanen blir lärandemålen för fritidsutbildningen tydligare. Då tror vi också att statusen för utbildningen och fritidsledarna höjs, säger Daniel Backgård, ansvarig för fritidsledarutbildningen på Bromma Folkhögskola.

– Fritidsledarna bygger relationer, får människor att växa och samverka i grupp, säger Camilla Lundborg, lärare på Hagabergs fritidsledarutbildning. Hon arbetade tidigare på Fritidsledarutbildningen på scoutrörelsens folkhögskola Kjesäter i Vingåker innan den lades ned.

tt vara en ställföreträdande vuxen i mötet med ungdomarna upplevs som det viktigaste för fritidsledarna. Och att bekräfta ungdomarna så att de känner sig sedda.

Det beskrivs i Det viktiga i ett arbete med ungdomar – upplevelser från fritidsledare, en uppsats i pedagogik (Högskolan i Gävle 2013) som bygger på intervjuer med fritidsledare.

Ungdomarna kan besöka fritidsgården även om de är på dåligt humör. Det finns en vuxen där att söka sig till och det är ett öppnare klimat än på skolan. Den stora skillnaden mot klassrummet är att här blir ungdomarna inte betygsatta. Fritidsledarna upplever att det går att påverka ungdomarna mer än man tror. Det är därför viktigt att en fritidsledare lyssnar aktivt, att de själva har sunda värderingar, är ett bra föredöme, är en rättvis vuxen som kan visa empati och påverka i positiv riktning. Idag vill fritidsledarna stärka ungdomars personliga utveckling framför att motverka negativa beteenden. Det är också viktigt att ungdomarnas egna önskemål och ansvar för den egna fritiden är utgångspunkt för verksamheten Det svåraste för fritidsledaren är känslan av otillräcklighet. När fritidsledaren inser att allt inte står rätt till hemma hos några ungdomar. Då handlar det om att lotsa dem vidare och kanske ta hjälp av polis eller socialtjänst.

Fritidsledarna inriktar sig på tonåringarna, från sent mellanstadium till gymnasiet. Fritidspedagoger är utbildade på högskola i tre till tre och ett halvt år och är inriktade på förskola, låg- och mellanstadiet. Idag råder det brist på fritidspedagoger.

Utbildade fritidspedagoger som har kompetens att arbeta som fritidsledare går ofta vidare i karriären och utbildar sig till lärare. Då behövs fritidsledarna.

– Vi har märkt att fritidspedagogtjänsten oftast går till en person med fritidsledarutbildning. Även om en utbildad fritidspedagog söker tjänsten. I vår utbildning ingår bedömande av människor, det sociala spelet och för oss är fritiden viktigare än lärandet i skolan, säger Daniel Backgård på Bromma Folkhögskola.

Ett viktigt inslag i utbildningen på Hagaberg är vad man kallar ett ”salutogent” förhållningssätt.

Salutogenes, som betyder hälsobringande, innebär att man lägger tonvikten på friskfaktorer istället för på riskfaktorer. Ett salutogent förhållningssätt utgår från att det finns vissa grundläggande mänskliga behov som behöver uppfyllas för att en män-

16 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2016

»Vi har blivit mognare som ledare och lärt oss hur vi ska agera i olika situationer« niska ska känna välbefinnande. Professor Aaron Antonovsky, som myntat begreppet, menar att de kan sammanfattas i begreppet kasam, Känslan av sammanhang, som vilar på tre byggstenar: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Ju bättre en människa mår desto bättre förmåga har hon att hantera problemsituationer.

– Det här förhållningssättet är istället för att förebygga. Kraven blir mindre, man får utvecklas och man känner sig behövd. Då beter man sig också schystare mot andra. Fritidsledaren erbjuder socialt arbete, medan polisen förhindrar saker, säger Camilla Lundborg

I

utbildningen ingår tolv veckors praktik fördelade på tre perioder (tre, fyra och fem veckor) som kursdeltagarna ordnar själva. Den första praktiken är på en fritidsgård. Den andra är på en skola med fritidsverksamhet eller kyrkans ungdomsverksamhet. Den tredje praktiken är socialpedagogiskt främjande arbete som också kan vara missbruksbehandling, vilket är specifikt för Hagabergs folkhögskola.

FOLKHÖGSKOLAN

– Att vara en bra ledare är att vara vuxen och finnas till hands.

En som bryr sig och lyssnar, säger Maria Yacoub, till vänster.

Bredvid sitter Pawel Macieszonek och Leila Perikala.

Längst fram: Mattias Melkemichel.

De som går ettan verkar alla se fram emot nästa år.

– Det är inte som på universitetet med föreläsningar och 200 personer i klassrummet. Jag går här för att få ett fast jobb, få bättre betalt och inte hatta runt på olika ställen. Två år är en lagom tid, säger Daniel Wikner.

Josefin Mourad tycker att det är sköna lärare, bra tempo och bra ämnen.

– Vi har våra fasta platser i klassrummet. Det känns tryggt. Det är mycket nytt jag upptäckt: olika förhållningsätt, adhd och autism. Det är jobbigt, men vi klarar det ändå. Vi hjälper varandra.

Man får tid att känna av vad man vill jobba med.

För min del tror jag på behandlingsassistent. Jag har tidigare jobbat med flyktingar som kommit till Botkyrka.

Intresset för fritidsledaryrket har ökat de senaste åren. Tidigare var det femtio sökande till Hagaberg, nu är det sextio, varav en tredjedel (23) kommer in. Antalet män och kvinnor på kursen har också ändrats under åren. Tidigare år har det varit mest kvinnor men nu är det fler män i tvåan. I ettan är det tvärtom.

4 2016 17

» Vi måste jobba fram aktiviteter som intresserar tjejer. Det räcker inte med att måla lite rosa och pyssla«

Daniela Addison Smith som gick kursen för ett år sedan tyckte att den teoretiska delen med pedagogiken kändes väldigt viktig. Samtidigt var det bra att det ingick tre veckors praktik redan första terminen.

– Det gjorde allt mer begripligt för mig, som tidigare jobbat som personlig assistent.

I

en av Ungdomsstyrelsens undersökningar Ungdom Fritid Hälsa (2007) sägs att fritidsledaryrket har låg status. En aspekt är att fritidsledarna ibland haft svårigheter att hävda sin

– Fritidsledaryrket är inte så väl betalt. Kanske är det lägre status för att det är diffust för andra vad vi gör, säger Daniela Addison Smith.

kompetens och sina ståndpunkter gentemot lärare och socionomer. Fritidsledarens yrkesroll, arbetsvillkor och arbetssituation är underordnad andra yrkesgrupper som arbetar med barn och unga. Fritidsledarens huvudsakliga målgrupp, de unga fritidsgårdsbesökarna är också underordnad de flesta andra sociala ungdomsgrupper.

– Jag tycker inte att fritidsledarens status är låg idag. Det är inte så att lärarna på en skola bestämmer över fritidsledarna, som sjuksköterskorna över undersköterskorna. Man är bra på olika saker.

Fritidsledarna bygger relationer, får människor att växa och samverka i grupp, menar kursledaren Camilla Lundborg.

Daniela Addison Smith tycker däremot att det finns tecken på att fritidsledaryrkets status fortfarande inte är särskilt hög: – Fritidsledaryrket är inte så väl betalt. Fast själv har jag lite bättre än de som arbetat här i tjugo år men som inte har någon utbildning. Kanske är det lägre status för att det är diffust för andra vad vi gör. Många tror nog att vi bara står där med en kopp kaffe och pratar. Men det är mycket planering, möten med ungdomar och att se till att ungdomarna själva kan påverka.

Nu när du är ute och jobbar, vad känner du att du hade behövt mer av i utbildningen?

– Lite extra om hur man hjälper ungdomar att komma bort från våld, macho och kriminalitet. Det känns viktigt att försöka bryta destruktiva manliga normer. Det är mest killar på fritidsgården och det skapar ojämställdhet. Vi måste jobba fram aktiviteter som intresserar tjejer. Det räcker inte med att måla lite rosa och pyssla, säger Daniela Addison Smith.

Timothy Karlsson, som också gick ut för ett år sedan vill ha mer kunskap om orosanmälningar till socialförvaltningen.

– Kanske är någon deprimerad och funderar på att ta sitt liv. Det skulle man tala mer om. Vilka instanser kan vi vända oss till? När man inte vet så mycket om det blir man nästan avskräckt inför att göra en orosanmälan. Det är viktigt att avdramatisera det här.

18 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2016

konferens om bildning och samhällsutveckling!

Folkbildarforum är det självklara valet för dig som är intresserad av samhällsutveckling och folkbildning. Här möter du forskarna, praktikerna, artisterna och nytänkarna som ger dig både inspiration och tankeställare.

Vilken otrolig kick!

Nu har jag inspiration och nya idéer för ett helt år framåt!

Temat för årets Folkbildarforum är Makt och Mening.

Vi vill lyfta fram en mosaik av perspektiv på bland annat marknadifiering, kontroll, makt, maktlöshet och meningsfullhet i livet. Vad finns det för vägar framåt?

MAKT OCH MENING KONSERT & KONGRESS LINKÖPING

Läs mer och anmäl dig på www.folkbildarforum.se

22-23 november 2016 Folkbildarforum teckentolkas och lokalerna är tillgängliga.

Ange kod ”Folkhögskolan” när du anmäler dig och få 10% rabatt (ord. pris 2.000 kr)

folkbildarforum.se • facebook.se/folkbildarforum • Twitter: @folkbildarforum

KREAFON

Välkommen till Sveriges största

Optimismen spirar på Brunnsvik Den idylliska miljön med träbyggnaderna och utsikten över sjön Väsman i Brunnsvik är utbytt mot kontorslokaler, asfalt och betong inne i Borlänge. Men Brunnsviks folkhögskola lever vidare och trots problem spirar optimismen. text & foto: svante isaksson

20 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2016

L

äraren Sofia Oppenheimer har arbetat på Brunnsvik sedan augusti 2015 och kom så att säga in med fräscha ögon eftersom hon inte hade någon egen brunnsvikshistoria i bagaget.

– Jag trivs jättebra här. Jag har inte arbetat på någon folkhögskola tidigare så det har varit en kul och ny utmaning för mig som lärare att få jobba med vuxna.

Vi sitter i ett av de små klassrummen en av de sista skoldagarna i juni. Klassrummen och expeditionen är egentligen kontorslokaler i studenternas kårhus Tenoren.

Närmaste grannar är en enorm parkeringsplats och det stora köpcentret Kupolen. Det är asfalt, glas och betong så långt ögat når. Kontrasten mot den lantliga miljön utanför Ludvika där skolan höll till från 1906 till flytten 2013 kunde inte vara större. Där fanns ett tjog röda trähus i sluttningen ner mot sjön Väsman, internat, egen restaurang, sporthall och ett prisbelönt bibliotek. Och till hösten flyttar skolan gång till, nu till större lokaler på Wallin­ gatan mitt i Borlänge.

Det har varit och kommer att bli stora förändringar framöver, men för Sofia Oppenheimer är den största skillnaden mellan att undervisa gymnasieelever och vuxna kursdeltagare.

– Nästan alla här är motiverade på ett annat sätt. Tidigare har det kanske inte gått så bra för dem på gymnasiet eller de kanske inte ens tog sig dit. Men nu har de kommit till en punkt i livet där du känner att de vill ta tag i sin situation. Det är naturligtvis stor skillnad att arbeta med en grupp där alla har den inställningen, jämfört med en grupp där hälften bara sitter och inte vill. Jag kan ju

Christian Lindgren är tillförordnad rektor på Brunnsviks folkhögskola, här tillsammans deltagare utanför de nya lokalerna inne i Borlänge. men snart är det dags att flytta igen.

– För mig är det en lyx att jobba här, säger Sofia Oppenheimer .

Det nya Brunnsvik är den första folkhögskola hon arbetar på som lärare.

21

Foto: Staffan Myrbäck

Idag ägs Brunnsvik gamla lokaler av det kommunala bolaget Stora Brunnsvik AB. Syftet är att hyra ut bostäder, rum och lokaler till föreningar och företag. De gamla ägarna till Brunnsvik, LO, skänkte lokalerna till Ludvika kommun, som dessutom fick tre miljoner av LO som ett slags startkapital.

»Vi läste om allt som hände på Brunnsvik men sedan jobbade vi vidare« känna av det där extra mycket eftersom matematik inte är ett favoritämne för många. Så för mig är det en lyx, jag känner mig nästan bortskämd som lärare här. Jag blir nog kvar länge i folkhögskolevärlden.

Sofia Oppenheimer berättar att de arbetar integrerat med ämnena och att det har varit en stor utmaning för henne.

– Matematiken är svår att integrera, det säger också andra mattelärare på andra folkhögskolor som jag pratat med.

Hon hoppas och tror att inriktningen på allmän kurs i framtiden ska vända sig till dem som inte har med sig svenska språket från början. Ett bekymmer menar hon är att vi i Sverige är väldigt dåliga på att validera utbildningar från andra länder.

– Vi har deltagare hos oss som har högskoleutbildningar från sina hemländer, men i Sverige räknas de bara som att de har gått ett år på gymnasiet.

Där kan vi på folkhögskola göra en insats. Det är kanske lättare att komma till oss som vuxen än att börja studera på en gymnasieskola tillsammans med ungdomar.

En av de äldsta kursdeltagarna på Brunnsvik är Fiona Meesters med sina 46 år. Hon är en av de kursdeltagare som haft svårt att validera sina högskolebetyg från hemlandet. Hon kom hit från Nederländerna för 22 år sedan och har tidigare arbetat som danspedagog och på ett äldreboende.

Nu satsar hon två år på folkhögskola för att få behörighet att gå vidare till högskolan efter det.

– Det som är skönt här är att undervisningen är temainriktad istället för att man läser varje ämne

– Vi läste vad som stod om Brunnsvik och sedan jobbade vi vidare eftersom vi inte påverkades av det, säger Sandra Mikaelsson som fick jobb på Brunnsvik efter att skolan flyttat till Borlänge ett år före konkursen.

för sig. Nu har vi till exempel haft temat fn och där kommer ju svenska, historia och samhällskunskap in. Det är ett kul sätt att lära sig på som passar mig.

Bra lärare?

– För det mesta – men inga detaljer, skrattar hon. Men överlag har det varit väldigt bra lärare.

Om du var rektor här: skulle du göra några förändringar?

– Ja, det skulle jag. Det som har varit svårt här är att de har bytt ganska många lärare och rektorer och det har varit lite rörigt. Då blir det ju inte den struktur som skolan skulle kunna ha.

Sandra Mikaelsson började som lärare i januari 2013, det vill säga vid starten i Borlänge, men före konkursen i juni 2014. Sedan steg hon i graderna och blev platschef. I dag är hon studierektor.

– Jag trivs bra och tycker att det rullar på. Det är ju ständig utveckling. Just nu är det ju extremt mycket, för vi ska ju bland annat starta upp i Gävle och vi ska byta lokaler här i Borlänge.

Du kom till Brunnsvik under en väldigt turbulent tid. Hur var det att jobba på skolan då?

– Vi märkte inte av det här. Vi körde på med vårt. Vi läste om allt som hände på Brunnsvik men det är ju inget som vi sett något av. Vi läste vad som stod och tänkte ”jaha” och sedan jobbade vi vidare eftersom vi inte påverkades av det. Vår verksamhet rullade på i alla fall.

Brunnsvik består idag av allmänna linjer, två musikkurser, smf och en utbildning till humanistisk behandlingspedagog. Den sistnämnda har en inriktning som ligger i linje med abf-förbundets princip-

22 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2016

beslut att satsa på integration av nyanlända till Sverige. Tanken är att behandlingspedagogerna ska få jobb inom till exempel kriminalvården eller på flyktingboenden efter utbildningen.

– Det är människor som står långt ifrån makt och inflytande över sin situation och samhället som vi hellre ska prioritera och de finns bland annat inom asylverksamheten. De nysvenskar som kommer hit måste ju komma in i samhället på ett bra sätt och få en god demokratisk skolning och lära sig det svenska samhället. Det är en av våra viktigaste uppgifter.

Det här är en minst tioårig utmaning vi har framför oss, säger tillförordnade rektor Christian Lindgren.

Vi sitter i ett konferensrum men går ut i sommarsolen. Det är hett på plattorna mellan huskropparna. I en stentrappa sitter några kursdeltagare och surfar på en laptop. Det är stilla och sterilt.

Hur ser Brunnsvik ut om fem år tror du?

– Om fem år har vi etablerat en bra verksamhet tillsammans med kommunen och framför allt med våra närstående organisationer. Idag har vi ingen större kortkursverksamhet tillsammans med facken, arbetarrörelsen och funktionshinderrörelsen. Jag skulle kunna tänka mig att vi då har 1000 deltagarveckor i samverkanskurser. Det är en viktig demokratisk bit. Folkrörelserna i Sverige förändras.

– De som var med och byggde upp folkrörelserna är aktiva i pro i dag. De nya som nu kommer in har inte den traditionella bakgrunden.

Det ser jag själv när jag har fackliga kurser med ungdomar och berättar om hur Sverige blev en demokrati runt 1921. Då sitter de som fågelholkar. För det är ingenting som de i någon större utsträckning har fått kunskaper om i den vanliga skolan. Ur det perspektivet har vi också en stor uppgift att både utveckla och demokratisera folkrörelserna ännu mer än vad det är idag. Är de odemokratiska idag?

– Nej, men däremot ser jag att det är brister i föreningskunskap och annat. Om du inte vet hur du ska bete dig på ett möte med både mötesteknik och annat är det ett hinder för dig att kunna vara med och påverka. Syftet är ju att medlemmarna ska kunna påverka så att det inte blir bara en liten klick som styr.

Fotnot: Det är nu klart att Patrik Åman blir ny rektor från 1 september för Brunnsvik. Patrik Åman har arbetat fackligt i IF Metall, varit ombudsman inom ABF och Utvecklingschef på LO:s folkhögskola Åkers Runö.

FOLKHÖGSKOLAN

Största skandalen i folkhögskolornas historia När abf nordöstra Storstockholm gick i konkurs var det nära att Brunnsvik, Väddö och Södertörn folkhögskolor gick under. Tack vare åtskilliga miljoner kronor i lån och stöd från abf centralt överlevde skolorna.

– Jag visste ingenting, säger Christian Lindgren om de vidlyftiga affärerna som ledde fram till konkurserna och det som har kallats folkhögskolornas genom tiderna största skandal.

Idag är han tillförordnad rektor på Brunnsvik i väntan på att den nya rektorn ska tillträda 1 september. Christian Lindgren satt vid tiden för konkursen i abf:s förbundsstyrelse. Han arbetade då också vid Sunderbyns folkhögskola och har under många år varit aktiv inom socialdemokratin och ABF på ledande poster.

– Den bilden jag hade då var att det fungerade väl men sedan när det gick som det gick hade vi en hel del diskussioner om hur vi skulle vi lösa det på bästa sätt. Då bestämde sig LO och ABF för att gå in och ta över skolan och bygga upp den igen. Det finns ju både ett historiskt arv och ett ansvar mot lärare och elever. Och det

håller vi på med nu, säger Christian Lindgren.

I likhet med alla andra som tidskriften talat med säger han att de oegentligheter som länge pågått inom abf Nordöstra Storstockholm var okända för honom.

En kort rekapitulation: Åren 2000– 2014 expanderade den lilla ABF-föreningen i Sollentuna kraftigt. Föreningen bytte namn till ABF Nordöstra Stor-Stockholm och kom att omfatta Stockholms alla norrortskommuner.

Man startade flera utbildningsföretag, köpte Säbyholms naturbruksgymnasium av landstinget, skaffade sig kontroll över stiftelsen Väddö och Södertörn folkhögskolor samt arbetarrörelsens mest anrika folkhögskola: Brunnsvik i Ludvika.

Tanken var att bygga ett utbildningsimperium med skolor och kurser. Man talade man om sig själv som

Flytten av Brunnsviks folkhögskola 2013 ledde till starka protester från lärare, deltagare och Ludvika kommun. På bilden talar Ingvar Henriksson från Ludvika kommmun på en demonstration mot flytten.

4 2015 23

» Idag har vi inga problem att fylla våra platser«

en ”koncern” och verksamheten skulle styras från ett särskilt managementbolag. Insynen från styrelsemedlemmar, ABF:s medlemsorganisationer och föreningsrevisorerna var mycket liten.

Men kostnaderna skenade och kassan dränerades. Miljonbelopp flyttades mellan skolorna och företagen för att täppa till de värsta hålen. För att dölja förlusterna friserades bokföringen och årsredovisningarna. När tidskriften avslöjade hela affären gick det inte längre att dölja. Konkursförvaltarna och ABF:s förbundsstyrelse tvingades städa upp. Om inte ABF-förbundet stöttat skolorna med mångmiljonbelopp hade folkhögskolorna troligen fått läggas ned.

För Brunnsviks folkhögskola blev åren 2012–2013 mycket turbulenta.

Ledningen hade bestämt att skolan skulle flytta från den stora anläggningen utanför Ludvika till några få klassrum i huset Tenoren i Borlänge, där man började om med ny personal och med ny inriktning. Nu var det meningen att man främst skulle satsa på arbetsmarknadsutbildningar. Tidigare hade fokus legat på konst, musik och skrivande.

Men det var svårt att utveckla skolan som det var tänkt, vilket också ledde till att de inte kunde använda alla deltagarveckor som Folkbildningsrådet beviljat. Därför fick de

– Internatskolorna måste få större bidrag, säger Örjan Brinkman, tillfällig rektor för Väddö och Södertörns folkhögskolor, som i likhet med Brunnsvis folkhögskola haft svåra år sedan konkursen i ABF Nordöstra.

Brinkman är också ordförande i stiftelsens styrelse.

också lägre anslag.

– Där tappade vi närmare en miljon, säger Christian Lindgren.

Trots flytten till Borlänge har förlusterna fortsatt och skulderna är fortsatt skyhöga. Man klarar sig endast tack vare den kredit som ABF:s förbundsledning lämnat. Det rör sig om åtskilliga miljoner som Brunnsvik ska betala tillbaka enligt en uppgjord avbetalningsplan. Först om ett år tror Christian Lindgren att Brunnsvik når ett nollresultat.

– Vi måste gå med plus och det är det som vi nu håller på att jobba med så att vi kan komma ur det här på ett bra sätt. Det som är glädjande är att vi har ett bra söktryck på alla våra linjer, säger Christian Lindgren. Även folkhögskolorna Väddö och Södertörn har haft svåra år. Före konkursen användes skolorna som kassako. Många miljoner kronor fördes över från skolornas konton till ABF Nordöstra och dotterbolagen för att täcka upp underskotten. Följden blev att skolornas egen ekonomi urholkades. Sedan dess har den nya styrelsen lagt mycket tid och kraft på att försöka

få ordning på affärerna. Bland det första den tvingades göra var att låna upp pengar för att klara det mest akuta.

Efter konkursen har styrelsen för Stiftelsen Väddö och Södertörns folkhögskolor lyckats få ekonomin i balans, givet de svåra förutsättningarna. I fjol gick stiftelsen med vinst, 1,3 miljoner kronor, för första gången på många år. Men faran är inte över.

Södertörns folkhögskola hyr lokaler i Gamla Stan som är alldeles för dyra.

Skolan ska flytta, men vart och när är inte klart.

Väddö folkhögskola har internat och i likhet med många andra internatskolor är det svårt att få statsbidragen att räcka till drift och underhåll av fastigheterna.

– Det måste ändras så att internatskolorna får större bidrag, säger Örjan Brinkman, tillfällig rektor för Väddö och stiftelsens styrelseordförande.Han har tagit upp problemet med Folkbildningsrådet och andra.

Men enligt Brinkman har skolan bra söktryck på sina linjer och inga problem att fylla platserna.

Svante Isaksson

Ingen ansvarig blev åtalad eller dömd När ABF Nordöstra Stor-Stockholm gick i konkurs drabbade det hundratals kursdeltagare, lärare och annan personal. Däremot blev ingen av de ansvariga åtalade eller dömda för de felaktigheter i bokföring och årsredovisningar som dolt vad som faktiskt pågick. Ekobrottsmyndigheten avskrev i våras alla misstankar om brott med motiveringen att ”uppsåt saknats”. Konkursförvaltarna säger att det är uppenbart att lagar och förordningar inte följdes men avstod från att polisanmäla på grund av att det är svårt att få någon dömd för ekonomiska brott i samband med konkurser.

Tillsynsenheten vid Länsstyrelsen i Stockholm som ska kontrollera att stiftelser följer lagar och förordningar är medveten om att det begicks åtskilliga brott mot stiftelselagen i stiftelsen Väddö och Södertörn folkhögskolor men valde att dra ett streck över alltihop. Skolinspektionen lämnade på felaktiga grunder undervisningstillstånd till naturbruksgymnasiet Säbyholm, vilket drabbade elever, lärare och fordringsägare när skolan gick i konkurs. Men när de felaktiga siffrorna uppdagades valde inspektionen att lämna det utan åtgärd. Alla ansvariga slapp ta konsekvenserna av sina handlingar.

24 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2016

»Vi behöver tala om undervisningen.

Den har under lång tid fått stå i skymundan för allt det andra. Vi ska vara i undervisning, nyfikna och undersökande, för det är där vi möts.

Vi ska tala mer om vad vi kan göra än vilka vi är. Det som sker betyder att något nytt upptäcks vilket i sin tur gör något med vårt sätt att se på världen. Vi lär oss.

Undervisningen är själva kärnan i skolans verksamhet.« Anne-Marie Körling är lärare, handledare, föreläsare och författare. Hon fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2006 och utsågs till Sveriges läsambassadör 2015.

Undervisningen mellan oss – pedagogiska utmaningar

Anne-Marie Körling

Mjuka pärmar, 368sidor, ISBN 978-91-8814-904-6 *Pris inkl moms. Frakt tillkommer.

Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

220:-

*

Kom och lyssna på Anne-Marie Körling som berättar om sin bok på Pedagogikscenen på Bokmässan i Göteborg den 22 och 24 september.

Läs mer och beställ på lararforlaget.se Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

Lärarförlaget ger ut böcker för lärares kompetensutveckling, fortbildning och inspiration. Våra böcker vänder sig till förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, specialpedagoger, gymnasielärare, skolledare och inte minst lärarstudenter.

Vi har bytt namn!

FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA

INGELA HAR ORDET

Vi är ett fack som värnar om folkhögskolan Ibland slås man av att det blir mycket nytt på en gång. En ny termin, en ny mandatperiod, ny styrelse, nya stadgar, nya verksamhetsmål osv. Nytt, nytt, nytt:) Hur hanterar man livet och verkligheten när så mycket blir nytt? Vi ställs alla inför nya utmaningar och nya händelser i våra liv. För en del av oss är det en stimulans som skapar kreativitet och för andra kan det bara vara jobbigt med att arbetet t ex ska omorganiseras eller att nya arbetsuppgifter ska genomföras. Vi är olika och vi hanterar förändringar på olika sätt.

Ni vet säkert att vi har bytt namn till Förbundet Folkhögskollärarna!

Roligt att ombudsmötet (som numera heter Förbundsmöte) tog beslutet! Här är ett typiskt exempel på en förändring som är lite knepig och blir väldigt tydlig när telefonen ringer. Alltså har jag också svårt med en del förändringar. Kanske lite ytligt men ett tydligt exempel.

En nyhet som är en liten utmaning för förbundet är den kurs som vi nyligen genomförde på nyanställda folkhögskollärare. I början på augusti samlade vi ca 30 deltagare på Östra Grevie folkhögskola i Skåne. Från Framnäs i norr till Östra Grevie i söder. Så lyckat! Vår känsla för att samla nyanställda för att belysa folkbildning och bildning samt folkhögskolans särart var helt rätt. Vår intention med kursen var att lyfta fram folkhögskollärarens specifika profession, ge inspiration till att väcka ett intresse för folkhögskolans utbildningsform. Få kunskap, ställa frågor och diskutera vad är folkbildning och folkhögskola? Tydliggöra begreppen och skapa intresse för att studera vidare på kurser i Linköping eller folkhögskollärarprogrammet.

Kursen gav mig oerhört mycket! Att möta nya människor och som dessutom är nyanställda folkhögskollärare berikar mitt uppdrag som ordförande för Förbundet Folkhögskollärarna. Jag kan också se betydelsen av att vi i vårt förbund gör kursen. Vi, folkhögskollärare, vet hur det är att vara folkhögskollärare.

Vi står mitt i verksamheten och vet både glädjeämnen och sorgeämnen. Vi vet också vad folkhögskola är, en folkbildande utbildningsform och inte en vuxenutbildning vilken som helst. Vi i Förbundet Folkhögskollärarna ska vara med och göra kurser som vänder sig till folkhögskollärare. Vi är en part att räkna med, vi är inte enbart en organisation som arbetar med fackliga frågor utan vi är ett yrkesförbund som värnar Folkhögskollärarna och utbildningsformen Folkhögskola!

Er ordförande

MIN SIDA Uppdatera dina medlems­uppgifter för att vi ska kunna leverera relevant statistik. Gå in på lararforbundet.se/minsida och uppdatera dina uppgif ter.

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Kontakta kansliet!

ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 OMBUDSMÄN

Cyrene Martinsson Waern 08-441 32 10 cyrene.waern@ lararforbundet.se

Jonas Bergman 08-737 68 96 jonas.bergman@­ folkbildning.net

NYHETER

Folkhögskolan 6/2015.

I decembernumret skrev vi om den svåra situationen för romer i Rumänien

Folkbildningskurs för romer närmar sig Planerna på en vuxenutbildning i Rumänien för fattiga rumäner med otillräcklig skolgång blir allt mer konkret. text & foto: henrik damberg Ett pilotprojekt med en folkbildningsliknande kurs kan komma igång under nästa år.

I mars besökte en grupp på sex rumäner folkhögskolor i Västsverige. De var inbjudna av den svenska projektgruppen fred som har en ambition att starta vuxenutbildning i Rumänien.

Besökarna representerade romska organisationer och det rumänska utbildningsdepartementet. De besökte Axevalla, Vara, Mångkulturella, Finska och Ljungskile folkhögskolor, där de deltog i ett seminarium.

– De fick en tydlig bild av folkbildning och en folkhögskola. Både miljö, pedagogik och folkbildningens historia, säger Ann Kyrkander, som sitter i ­projektgruppen och är lärare på Axevalla folkhögskola.

Rumänerna blev imponerade av folkbildningens sätt att bemöta deltagare, enligt Ann Kyrkander. De blev inspirerade av skolornas engagemang och förklarade att de gärna vill delta i ett kommande pilotprojekt i Rumänien.

FOLKHÖGSKOLAN

Därefter har Tomas Rydsmo, som är initiativtagare och rektor på Dalslands folkhögskola, varit på ytterligare ett besök i Rumänien. Han träffade då bland annat företrädare för Roma education fond, Salvatii copii (rumänska Rädda barnen) och Amurtel, som alla vill vara en del av projektet.

– Vi har möjlighet att använda ett stort hus i utkanten av Bukarest med en stor trädgård runt om. En perfekt folkhögskolemiljö, säger Tomas Rydsmo.

Målet är att nå unga vuxna i marginaliserade områden där det bor många romer. Men utbildningen ska inte vara exklusivt för romer, utan vända sig till alla rumäner med ofärdig skolbakgrund.

Tomas Rydsmo har också kunnat använda sig av kontakter som Västra götalandsregionen har i sin rumänska vänregion Sibiu. Det är därför troligt att vuxenutbildning också kommer att startas i Sibiu-regionen.

– Projektet flyter på men jag ser väldigt realistiskt på det här.

I år är det val i Rumänien. Då

I våras tog rektor på Dalslands folkhögskola, Tomas Rydsmo, emot representanter för bl. a romska organisationer, som var i Sverige för att lära sig hur svenska folkhögskolor fungerade.

kan vi tappa de kontakter vi har om det kommer nya politiker i Sibiu, säger Tomas Rydsmo.

Han hoppas att fred* kan söka projektpengar i sommar och få finansieringen klar under hösten. Vilket betyder att kurserna i bästa fall kan starta i januari.

– Det är snart dags att anställa någon i projektet. Jag kan inte göra detta på min fritid längre, säger Tomas Rydsmo.

*FRED står för Folkbildning Roma Education Development. Projektet startades efter att fattiga EU-migranter från Rumänien börjat söka sig till Sverige att tigga. Projektgruppen vill försöka göra något åt romernas utanförskap i det rumänska samhället genom att starta folkbildningsinspirerade utbildningar i samarbete med rumänska organisationer.

4 2016 27

LÄSNING

En historisk roman för undervisningen DÅ JORDEN ANDADES, EN BERÄTTELSE OM ANNE, SADEL­ MAKARENS DOTTER Cecilia Jahn • Jag vet inte om folkhögskollärare idag använder skönlitteratur som ett inslag i undervisningen i olika ämnen men en historisk roman av Cecilia Jahn försvarar väl sin plats i undervisningen i såväl historia, geografi och psykologi. Jag syftar på hennes bok Då Jorden andades – en berättelse om Anna, Sadelmakarens dotter.

Tiden är 1600-tal, Sveriges stormaktstid. Men det är inte Stockholm som står i centrum utan Åbo. Och det är inte kung och adel utan hantverkarna och deras skrån som skildras. Förutom sadelmakaren möter man färgare, skomakare, sjömän, bönder, drängar och pigor. Åbo är Finlands centrum med slott och domkyrka. Helsingfors är ännu bara en liten by.

Den 17-åriga Anne rider med sin nyblivne make Juha den långa

Cecilia Jahn har arbetat som konstregissör med flera hundra offentliga miljöer. Då Jorden andades utkom i våras och är hennes debut, vid 66 års ålder, och är den första boken av en trilogi om tre kvinnoöden under tre århundraden i tre länder.

kust­vägen till hans gård vid ryska gränsen. Författaren har rest samma väg med bil och sett alla de kyrkor, herrgårdar och torp hon låter Anne besöka. Alla orter kan än idag återfinnas på kartan. Den som varit i Finland känner igen sig.

Men den starkaste sidan i romanen är psykologin. Särskilt den kvinnliga. Annes förhållande till sina bröder, sina föräldrar och till sina båda män är huvudtemat. Ondska och godhet, råhet och religion skildras sida vid sida men man får också en förklaring till ondskan – nämligen okunnigheten och våldet.

Vid Annes sida finns Vandringsmannen, en slags andlig ledare som dyker upp vid de avgörande stunderna i hennes liv. Den besjälade naturen ger också huvudpersonen tröst för de fasansfulla upplevelserna och ökar behållningen av boken.

Björn Höjer

INTERKULTURELLA PERSPEKTIV Hans Lorentz/Bosse Bergstedt • Inom utbildning och pedagogik blir interkulturella frågeställningar allt vikti gare.

Hur förhåller vi oss till mångkulturalitet? Hur hanterar vi skillnader och likheter av olika slag? Boken Interkulturella perspektiv är en antologi om pedagogik i mångkulturella lärmiljöer. Boken utkom första gången 2006 och har nu reviderats och fått nyskrivna kapitel. Författarna beskriver och analyserar hur vi konstruerar likheter och skillnader. Hans Lore ntz är folkhögskollärare och fil.lic i pedagogi k och Bosse Bergstedt är professor i pedagogi k.

UTOMHUSDIDAKTIK Iann Lundegård m.fl.

• Utomhusdidaktik är en antologi som tar upp exempel och olika didaktiska perspektiv på utomhusundervisning.

Man behandlar frågor om uterummets betydelse för lärande, att använda kulturlandskapets eller skolträdgårdar i undervisningen. Tillsammans utgör bidragen en karta över det utomhusdidaktiska fältet i Sverige och ger läsaren en översikt från teoribildning till beprövad erfarenhe t av undervisning. Författarna är både forskare och aktiva lärare inom sina respektive specialområden.

FOLKBILDNING & FORSKNING ÅRSBOK 2016 Irma Carlsson m.fl.

• Föreningens för folkbildningsforskning årsbok 2016 innehåller bland annat texte r om grävrörelsen, dvs det folkliga forsk andet i det förflutna. Bernt Gustavsson skriver om betydelsen av att läsa och relatera till den egna erfarenheten.

Docenten Lisbeth Stenberg presenterar en pilotstudie av gruppsamtal om skönlitteratur som medel mot psykisk ohälsa. Erik Nylander m.fl. skriver om folkhögskolornas rekrytering och diagnosticering av deltagare. Boken kan köpas via internetbokhandlarna Adlibris eller Bokus.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2016

Intressanta kvinnoöden

FLIPPED CLASSROOM – DET OMVÄNDA ARBETSSÄTTET Daniel Barker

Innehållsrikt om flippade klassrum • Att prata om att ”flippa klassrummet” har varit på tapeten i några år nu och några har också provat. I stället för att stå framför klassen och hålla en föreläsning spelar läraren in den på video och skickar ut den till deltagarna att titta på innan man träffas fysiskt.

Den utgångspunkten har också Daniel Barker, gymnasielärare i no-ämnena, i sin handbok Flipped Classroom – det omvända arbetssättet. Att deltagare och lärare har en relation till varandra underlättar tittandet – lärarens inspelningar anpassas till sammanhanget.

Samtidigt delar allt fler lärare med sig av sina flippade inspelningar via nätet. Det gör att det ofta går att hitta och visa färdiga klipp med det man tänkt introducera – fast med en annan lärare.

Att samarbeta – eller låna – kan vara en lösning, förberedelser och inspelning är tidsödande.

PERSONER

Daniel Barkers bok är från 2013 men fungerar bra idag också. Det är en utmärkt handbok med många praktiska tips och råd. Behöver du övertyga dig själv utöver en allmän nyfikenhet hittar du argumenten här. Barker undervisar i matte och fysik och kanske är det tacksamma ämnen att filma. Mycket kan visas i form av skrivna ekvationslösningar eller visas som experiment och som de studerande sedan jobbar vidare med på lektionstid. Det är kanske svårare att flippa historiska händelser eller samhällsproblem?

Men i en filmad föreläsning kan en PowerPoint vävas in lika väl som i klassrummet.

Daniel Barker ger många goda råd och tips. Fallgropar, teknik, bakomliggande pedagogiska tankar och vinsterna du som pedagog kan göra med flippat klassrum finns i Daniel Barkers konkreta och innehållsrika bok.

Lars-Göran Karlsson

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Daniel Nilsson-Padilla ska undervisa i konsumentjournalistik på Södra Vätterbygdens folkhögskola. Han har en längre tid diskuterat en konsumentutbildning med journalistlinjen på folkhögskolan, som därmed blir först i landet med konsumentjournalistik på schemat. Daniel Nilsson-Padilla är konsumentexpert med förflutet på Expressen, Metro och Resumé och har själv gått på Södra Vätterbygdens journalistlinje.

FOLKHÖGSKOLAN

4 2016

Han jobbar för att Hillary Clinton ska bli USAs första kvinnliga president.

TIDSKRIFTEN HISTORISKAN • Det nyligen avslutade OS i Rio deJaneiro var det kvinnorna som spelade huvudrollen och bjöd på underhållningen. I det andra numret av den kvinnohistoriska tidskriften Historiskan berättas om hur kvinnor som började idrotta i början av förra seklet motarbetades av männen eftersom det ansåg okvinnligt att idrotta. I den debatt som uppstod upphör jag aldrig att förvånas över de argument de manliga kritikerna kommer med. Det är kvinnorna som står för sakligheten, förnuftet och intelligensen, och männen för de känslomässiga och minst sagt korkade argumenten. Historiskan utkom med sitt första nummer i våras och lyfter fram kvinnor i historien. I sitt andra nummer skriver man om Systrarna Brontë, Selma Lagerlöf, 18oo-talsförfattaren George Sand som var mer än 100 år före sin tid och kvinnornas roll i den amerikanske medborgarrättsrörelsen. I den välmatade 80-sidiga skriften bjuds det på kunniga och ständigt intressanta kvinnoöden. En given tidning i folkhögskolans bibliotek och för alla historieintresserade. Den utkommer med fyra nummer per år och kan köpas i pressbyråer eller beställas på hemsidan historiskan.se. När detta läses har det tredje numret utkommit.

Staffan Myrbäck

Anneli Dahlqvist Pettersson blir ny rektor på Bona folkhögskola. De senaste sju åren har hon jobbat som kanslichef på Bildningsförbundet Östergötland där hon arrangerat kurser, seminarier och utbildningar för cheferna i folkbildningsorganisationerna. Hon har tidigare arbetat som lärare och rektor på Vadstena folkhögskola och efterträder Thomas Holmgren som arbetat som lärare och rektor på Bona i tjugo år.

Per Frykebrant slopade sin semester och jobbade för att Hillary Clinton ska bli vald till president. Han har läst journalistik på Molkoms folkhögskola och tog sen jobb på en PR-byrå med inriktning på hållbarhet och kommunikation. När han studerade och engagerade sig politiskt i Kalifornien gick han med i Clintons kampanjteam. Det var frågan om en hållbar klimatpolitik som fick honom att jobba för Hillary Clinton.

29

STINA STOOR:

»Avfolkningen åt upp folk« Hon stack hemifrån när hon var 16 år och har hoppat av alla gymnasieutbildningar. Sjukskrivningsperioderna har varit långa och många. Vid 25 års ålder var hon sjukpensionär. Med pennans kraft tog hon revansch och skapade ett eget språk. Stina Stoor från Balåliden kliver fram som vår tids stjärnskott på den litterära himlen. text: maria söderberg foto: tt

30

PORTRÄTT

E

n gång i mitten på 80-talet fick alla barn på mitt dagis rita en bild av sin familj. De skulle hänga där på väggen inför ett föräldramöte. Men min teckning dög inte. Jag fick kasta min teckning och rita en ny. Min verklighet måste korrigeras.

Nog förstod jag att det var illa, trots att jag bara var fyra år. På teckningen fanns tre vuxna och en unge på kanten. Inget annat barn fick bakläxa i att rita sin familj.

Bara jag.

En varm afton vid en korsning nära Sveavägen i Stockholm. Stina Stoor bär fjällrävenbyxor och nött skinnjacka. Håret i fläta med gummisnodd.

Det tar bara några minuter så är vi där: i norr, i inlandet, i byn, i den numera omskrivna familjen som är hennes, bland samer i Karasjok i nordnorge och så klädsel. Men också om Stinas identitet som en Johansson från en skogsbrukarfamilj som gifte sig med en Stoor, en etablerad nordsamisk släkt. Nu delar de tiden mellan Balåliden och Aijtejåkk, vid sjön Holmajärvi nära Kiruna.

Den indiska matupplevelsen i kvarterskrogen passar väl in i kulturers korsväg.

– Det är inte riktigt klart och tydlig hur jag ska klä mig. För min Petter är det förstås inga svårigheter och inte heller för våra två barn. Men för mig är det annorlunda. Ibland blandar jag samiskt och andra plagg. Det kan vara en sjal och skor med något som jag har i garderoben. Det blir inte rätt… och det finns de som reagerar, om än försiktigt, bland samer. Samtidigt är jag författare, en friare själ, så jag är nog förlåten.

Ett möte med Stina Stoor under några timmar är en som ett litterärt skafferi på halvglänt. Hon berättar… om byn, klädsel, livet, resor och nervositet.

Jag känner mig som en rånargestalt som nyper tag i en texttråd, någon som hon håller på att skriva om, men som inte är klart för publicering.

– Oj, nu hamnade vi rätt in i en berättelse som jag kanske tänker skriva om, kan hon säga.

Att inte anse sig passa in går igen för Stina Stoor.

Som 16-åring rymde hon hemifrån. Gymnasieåren förbyttes i byten mellan linjer, det hände många saker under några år – som hon senare kanske ska skriva om – och vid 25 år fyllda var hon sjukpensionär. Sedan tog livet en ny vändning. Skrivandet var en del av detta, bildandet av familj. För nio år sedan flyttade hon tillbaka till Balåliden. Hon kunde säga upp kontakten med Försäkringskassan, skaffa f-skattsedel och satsa på pennans kraft.

FOLKHÖGSKOLAN

Men nej, hon trodde aldrig att det skulle bli ett sådant ståhej kring novellsamlingen.

– Nu kan jag försörja mig på att skriva, det är fantastiskt.

Hon har många gånger berättat om den magra bildningstraditionen i barndomshemmet. Ändå var hennes mamma utbildad laboratorieassistent.

– Men det fanns egentligen inga böcker hemma.

Min pappa gick sju år i skolan, sedan började han direkt arbeta i skogen.

våras, den 26 april skrev jag till Stina Stoor och frågade om hon ville följa med på en litteraturresa till Minsk. I sällskapet skulle även författaren Ebba Witt-Brattström ingå.

Allt sedan 2002 har jag producerat litteraturmöten över gränserna, främst mellan Sverige och Belarus. Min förväntan om att hon skulle tacka ja var begränsad. Förlaget hade sagt att hon avböjde ”allt” och laddade för sin nästa roman. På hennes hemsida stod också: ”Tyvärr, har jag inte möjlighet att svara på brev eller åta mig skrivuppdrag på sidan om det lilla verk jag för tillfället arbetar med”.

Jo, det stod ”lilla verk”.

Falsk blygsamhet, skoj eller bara ett sätt att undgå för stora förväntningar, sina egna och andras?

Så fort en författare trycks fram i den västerbottniska myllan går tankarna och jämförelsen obarmhärtigt till författarikoner som Sara Lidman, Torgny Lindgren, Per Olov Enquist, Kurt Salomonson eller någon annan berömdhet som deckarmästaren Stieg Larsson eller varför inte estradpoeten Solja Krapu.

Men det finns skillnader mellan henne och dessa författarikoSTINA STOOR, ner, påtalar hon i en radiointervju författare född 1982, med p1:s Martin Wicklin. Sara Västerbottens län.

Lidman, Torgny Lindgren och Per Bor åter i Balåliden.

Olov Enquist bodde ändå i byar på Gift med Petter Stoor, psykolog, den tid när det fanns folk på plats. projektanställd på Sametinget.

Stina Stoor beskriver en senare tid Två barn 6 och 7 år. där avfolkningen ”kröp fram i busUtmärkelser i urval: karna och åt upp folk, det vill säga • Umeå Novellpris 2012 avfolkning som ett monster”.

• Sveriges Radios novellpris 2013 – Hus efter hus blev nedsläckt • Nominerad till Augustpriset 2015 efter vägen, de blev kallställda.

• Samfundet De Nios Julpris 2015 Nästa meddelande, denna gång • Katapultpriset 2015 Borås på Facebook: Tidnings Debutantpris 2016 ”Är inne på fb så sällan som • Nominerad till Studieförbundet möjligt nu eftersom jag försöker Vuxenskolans författarpris 2016 skriva. Igen. Och jo, förlåt, men

I

4 2016 31

jag KAN inte läsa alla meddelanden. Har avinstallerat messenger eftersom pipandet fick mig att misshandla telefonstackaren tills nu endast silvertejp håller den samman.”

tina Stoor väljer att skriva på dialekt i en alldeles egen språklig form. För mig som är uppvuxen i Arjeplog, tjugo mil nordväst från Balåliden, väcker ord och utryck påminnelser; inandningsljudet vid ett ”jo”; en kangero (spindel); män tilltalas med ”en Arnt” och kvinnor får heta ”a ­Ingrid”.

Eller att jag inte alls störs av att många meningar i hennes novellsamling enbart innehåller ”Så.”

Det kan inte hjälpas, men nog kan man höra stråkar av Torgny Lindgrens berättarton hos Stoor.

Inte som en efterapning, utan som en del av en naturlig tradition. Ändå så blandas hennes dialekt med sydsvenskt tal efter många år i storstäder som Göteborg. Hennes återflytt hem till byn, skapandet av familjen, och den stärkta nordliga identiteten med samiska kulturen har gett henne en språkskjuts tillbaka till barndomens minnen och uttryck.

en, visst svarade hon på min förfrågan, och, javisst nog skulle det gå att följa med till Minsk. Hon beskrev det som en utmaning åka. Inte minst för att ett annat författarbesök till grannlandet Ryssland senare under året var inplanerad. ”Och tänka sig”, skrev hon, ”jag har blivit översatt till just belarusiska med en novell.”

I Minsk hade översättaren Ljuba Varasjuha tidigt fått syn på Stina Stoors författarskap. Det var redan för två år sedan när Novellix publicerat novellen Ojura. Nu engagerades översättaren inför författarbesöket i Minsk. Samtidigt erkände hon att det hade blivit svårt: ”Stina är en stor mästarinna i att hitta på ord, men de saknas i alla möjliga ordböcker och även i encyklopedier. Jag har försökt förstå kontexten själv, vad ’almyttjen’ och ’ojura’ betyder, men aldrig kom på något riktigt bra”.

Ja, så småningom löste det sig för översättaren.

Ojura blev till mer eller mindre läskiga insekter och almyttjen är mjölkört eller rallarros på rikssvenska.

Men efternamnet Stoor? Hur uttalas det? Ljuba Varasjuha fick träna på att säga och översätta ett långt o-ljud, obekvämt för en rysk- och belarusisktalande där korta vokaler äger företräde.

Ljuba Varasjuhas nya utmaning blev i vart fall den inledande novellen Gäddan i samlingen Bli som folk.

Bara inledningen, fick jag senare veta, hade gett en del huvudbry:

S

M

Stina Stoor, till höger i bild, deltog i Litteraturresan till Minsk tillsammans med, från vänster: Ebba Witt-Brattström, tolken och guiden Lana Willebrand och översättaren Ljuba Varasjuha.

Foto © Books from Belarus

Åsas näsa som snorig. Och hela tiden hade det varit händerna runt axelremmarna frampå kroppen. Mothållet. För nylonbanden på morfars stora fiskeryggsäck blev helt till skärplågor annars. Av tyngd. Hon hade avböjt högerarmen ibland bara, för att dra ansiktet mot skjortärmen, och sådär, göra snortorra ränder över sin kind.

S

tina Stoor måste sägas vara ett litterärt stjärnskott på den svenska himlen. En sliten metafor, men ack så precis i hennes fall.

Novellsamlingen Bli som folk som utkom 2015, fick Borås tidnings debutantpris och Författarförbundets Katapultpris. I nomineringen till Augustpriset beskrev man hennes stil som ”en förnyelse av den svenska novellkonsten”.

Titeln Bli som folk har, som det mesta i Stina Stoors författarskap en utgångspunkt i familjen, och just i detta fall, en idé om att hon skulle bi något ”rejält” den dag hon skulle välja gymnasielinje. Själv ville hon söka estetiskt gymnasium, men föräldrarna ville inte skriva på ansökningsblanketten. De ansåg att hon skulle ”bli något riktigt” och inte lägga en massa år på ”trams”, helt enkelt: bli som folk.

Titeln på boken kunde knappast ha varit bättre Från skam till revansch Hon rör sig också ständigt kring barndomens lekar och möten med en hård vuxenvärld. En författare som inte släpper ett barns fantasivärld och verklighetsflykt.

itteraturresan till Minsk kom några veckor senare och jag vinkade av Stina Stoor på perrongen vid Arlandaexpress.

Hon fick visum beviljat efter inbjudan från det belarusiska oberoende författarförbundet, liksom resekollegan Ebba Witt-Brattström och Lana Willebrand, tolk och guide. Själv fick jag nobben. Det är fyra år sedan jag hamnade på en ”svart lista”.

Trots att eu hävt sanktioner och de frostiga relationerna mellan Sverige och Belarus tonats ned, räckte

L

32 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2016

PORTRÄTT » Föräldrarna ville inte skriva på ansöknings­blanketten.

De ansåg att hon skulle 'bli något riktigt'« det inte. Att arbeta med det fria ordet är kanske inte farligt, men tillräckligt retsamt för att en diktatur inte ska uppskatta ett oberoende engagemang.

Men alla kom förstås hem från diktaturlandet.

Publiken i Minsk hade i första hand bestått av kvinnor. Stina Stoor var lyrisk över storstaden Minsk, som ju ligger närmare Stockholm än vad Stockholm ligger i förhållande till Kiruna. Bemötandena var fyllda av värme och nyfikenhet.

– Flera reagerade på att jag inte hade någon utbildning. Hur var det möjligt? Kunde man bli författare i Sverige utan universitetsexamen?

Hennes novell Gäddan hade blivit uppläst i ny språkdräkt.

– Stina Stoor uttrycker så starkt sina egna upplevelser och sitt liv i närområdet. Hon berättar om sådant som också känns nära för oss i Belarus, sa Nadya Kandrusevich, en av åhörarna.

Hon översätter barnböcker från svenska till belarusiska och kämpar för att bibehålla och stärka det belarusiska språket i förhållandet till det ryska som dominerar.

– Hennes sätt att skriva på dialekt är spännande för oss och det var närmast chockartat hur privat hon kunde uttrycka sig.

P1:s prestigefyllda Sommar var det Stina ­Stoors tur i slutet av juli månad. Det är svårt säga nej till en sådan förfrågan, även när en ny bok ska bli klar. För egen del gissar jag att det blir svårt ses igen. Och mycket riktigt: Har fått säga nej till både Land och Granta och andra som velat ha mig med på olika sätt men det fungerar helt enkelt inte. Blev ganska uppenbart just med sommarpratet att allt utanför berättelsen förstör flödet alldeles för mycket. Det är svårt att vara så sträng men det är nog enda sättet om det någonsin ska bli nåt.

Kram/Stina.

I

ANNONS

Lärarförbundets tidningar ger dig kunskap och inspiration hela året

xxxxxxxxx

6 nr/år 360 kr

6 nr/år 360 kr

6 nr/år 320 kr

Är du medlem i Lärarförbundet/Förbundet Folkhögskollärarna betalar du bara 21 kr/månad. Beställ prenumerationen här:

larartidningar.se/prenumerera GY Folk SP 179x113x.indd 1

2016-08-08 09:43

KRÖNIKA

Inifrån, en nät­tidning för deltagarna

Kort om …

recycle, film, festival, regnbågar, vernissage och en lång vandring • Två deltagare på Eskilstuna folkhögskolas kurs Recycle Design bjöd in asylsökande att i fyra veckor skapa ny inredning av gamla kläder. Elva asylboende deltog och skapade nya saker som lampor och kuddar. Utan tolk gick det ändå bra att kommunicera med kroppsspråket.

I

dén föddes förra hösten. Jag satt framför datorn vid mitt skrivbord och gick igenom kortfilmer som mina deltagare gjort.

Temat var revolutioner och uppror. När jag satt där och såg en filmad dockteater om revolutionen i Iran, en iscensatt debatt mellan Pinochet och Allende och en mockumentär om en veteran från Ryska revolutionen, för att nämna några exempel, så började jag tänka på vart allt det fantastiska som skapas på folkhögskolorna tar vägen?

Jag minns min egen tid på Röda Korset och Färnebo folkhögskola. På båda skolorna gick jag resandekurser där en del av efterarbetet var att förmedla det vi upplevt. Det var föreläsningar om demokratiseringen i Guatemala, workshops om Latinamerikas historia; artiklar och radio om silvergruvan i Potosi och om Evo Morales väg till makten; fotoutställningar, debatter…

Vi nådde förvånansvärt ofta ut med det vi gjort. Och det vi skapade var, så här i den åldrande efterhanden, verkligen bra. Men jag kan inte minnas att jag nåddes av vad andra folkhögskolors höll på med. Ja, det var sällan vi ens hade någon kontakt med andra folkhögskolor än vår egna. Varför var det så?

Varför finns det ingen plats där de som går på folkhögskola kan berätta om sina projekt, sin verklighet, sina tankar?

Så. Jag skrev och förklarade mina tankar till folkbildningsrådets informationstjänst. Som nappade. Tack vare deras stöd kunde jag denna vår tillsammans med Felicia Hedström, som är lärare på Jakobsbergs folkhögskola, lansera den webbaserade tidskriften Inifrån – tidningen för oss på folkhögskola. Tidningen kommer ut fyra gånger om året och i varje nummer får nya skolor och nya personer chans att bidra till innehållet. Tanken är att inspirera, att reflektera och förhoppningsvis skapa en känsla av att folkhögskolevärlden är större än den egna skolan.

I de två första numren så har vi bland annat kunnat läsa fantastiska reportage och personliga berättelser, se fotografier och lysande kortfilmer. Gå in på www.inifran.nu och kolla!

Det är alltså en tidning för och av deltagare på folkhögskolorna. Därför är vi beroende av deltagare som vill berätta. Och för att de ska vilja berätta måste de veta att vi finns.

Som lärare får ni därför mer än gärna berätta om oss för era deltagare och uppmana dem att gå in på vår hemsida, lajka vår facebooksida och att kontakta oss med sina idéer. Det kan vara i form av text, foto, ljud eller rörlig bild och saker de gjort som en del av sin kurs eller saker de vill göra bara för oss.

På så sätt kan folkhögskolan växa ytterligare.

Joakim Sveland

• Filmskaparlinjen på Marieborgs folkhögskola avslutade sitt år med en filmfestival där de visade sina slutproduktioner. Filmer berörde aktuella ämnen som miljöhot och fördomar, att skapa kvinnliga nätverk och flyktingfrågan.

• Joakim Sveland är redaktör för Inifrån – tidningen för oss på folkhögskola och lärare på Birkagårdens folkhögskola.

Inifrån finner du www.inifran.nu Lajka gärna även deras Facebooksida: www.facebook.com/ inifran

• Härnösands folkhögskola har satt upp markiser i regnbågens färger, totalt 26 markiser, som blivit en viral succé. Skolan har många internationella studenter och där talas en mängd olika språk. Med regnbågsmarkiserna vill man visa sitt stöd för mångfalden och värna människors lika värde.

• I årets upplaga av Peace & Lovefestivalen i Borlänge, 7–9 juli, deltog Folkhögskola.nu och deltagare och lärare från Glokala folkhögskolan, Fornbys och Bergslagens folkhögskolor.

Peace & Love-festivalen, vars ledord är mångfald, gemenskap och förståelse, är en av Sveriges största festivaler som funnits sedan 1999.

• Inför slutet av skolåret hade konstlinjen på Blekinge folkhögskola vernissage i kulturhuset och Svenmanska parken i Bräkne-Hoby där de bl.a. visade sin konst för allmänheten och klädde parken med skulpturer. Två gånger om året bjuder man in elever från folkhögskolans konstlinje.

• I våras vandrade fem deltagare på Ljungskile folkhögskola från Malmö till Göteborg för att uppmärksamma situationen i afrikanska länder. De gick globala praktikantprogrammet på Ljungskile och hade gjort praktik i Sydafrika och Zimbabwe i ett halvår.

34 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2016

DM_F

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Massor av aktiviteter för dig som är lärare Höstterminen 2016 är fullspäckad med bland annat SETT Syd, Bokmässan, Skolans dag och Lärarmötet. På lararforbundet.se/hosten2016 samlar vi allt för dig som är lärare och där kan du välja och vraka bland alla aktiviteter och tips. Här får du en överblick.

Skolans dag 13 september På Skolans dag uppmärksammar vi skolans och lärarnas betydelse. Det har vi gjort sedan 2008, varje år ungefär vid terminsstart. På lärarförbundet.se/ skolansdag kan du ta reda på vad som händer i din kommun!

Bokmässan 22-25 september Lärarförbundet deltar varje år på Bok & bibliotek i Göteborg. Vi erbjuder flera aktiviteter som seminariet ”Ett jobb att gå till – skola och näringsliv i samverkan”. I vår monter hittar du även Pedagogikscenen, som gästas av författare som Anna Kaya och Per Kornhall. Som medlem får du rabatt på din biljett. Boka via lärarförbundet.se/ bokmässan!

Lärarmötet – Flerspråkighet som resurs i förskolan I september drar vi igång Lärarmötet för hösten. Under september kommer fokus vara flerspråkighet i förskolan. Lärarmötet sker på flera olika platser i Sverige – kolla i kalendern på lärarförbundet.se/lärarmötet om det finns något lärarmöte nära dig.

Bästa skolkommun 3 oktober Varje år utser Lärarförbundet Sveriges bästa skolkommun. Rankningen bygger på 13 olika kriterier. Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun

DM_Folkhogskolan.indd 16

för att sätta fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan.

Den 3 oktober utser vi Sveriges bästa skolkommun 2016. Håll koll på lärarförbundet.se/bästaskolkommun!

Världslärardagen 5 oktober Allt börjar med en bra lärare! Vi är lärare – vi väcker nyfikenhet till kunskaper och förmågor och ger barn och elever verktyg för att bygga ett framtida samhälle där demokrati och likvärdighet är hörnstenar. Världslärardagen är en dag att fira. En dag för att uppmärksamma vårt viktiga arbete.

Skolforum 31 oktober-1 november Skolforum är en mötesplats för lärare, förskollärare, lärare i fritidshem och lärarstudenter. Den 31 oktober till den 1 november är Stockholmsmässan fullspäckad med seminarier, programpunkter och utställare. Du har väl bokat din biljett?

SETT Syd 1-2 november SETT Syd är den perfekta mötes- och inspirationsplatsen för dig. Fokus ligger på det moderna och innovativa lärandet. Passa på att knyta nya spännande kontakter! SETT Syd arrangeras varje år i Malmö. Du hänger väl med nästa gång, 1-2 november 2016?

Lärarmötet – Flerspråkighet som resurs i grund-, gymnasiet och vuxentubildning Under november kommer fokus vara flerspråkighet i grund-, gymnasie- och vuxenskolan. 2017 fortsätter vi med temat för praktiskt/estetiska lärare och lärare i kulturskolan. Lärarmötet är en endagsaktivitet där lärare träffas och pratar utifrån teman.

Nobeldagen 10 december Vi hyllar lärare och elever alla dagar om året. Men på Nobeldagen, den 10 december varje år, gör vi det lite extra.

Allt börjar med en bra lärare – därför är Nobeldagen lärarnas dag. Hjälp till att hylla lärare, på Nobeldagen eller när som helst.

Utbildningar Lärarförbundet har ett gediget utbud av utbildningar för såväl skolledare som lärare. Anmäl dig till bra kompetensutveckling i höst på lärarförbundet.se/utbildningar!

2016-06-30 15:25

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA Foto: Staffan Myrbäck

Mona Melin Dubrehed

»Jag tog en krokig väg till läraryrket« Mona Melin Dubrehed tog en annorlunda väg till yrket som folkhögskollärare.

– Det är en ovanlig väg men jag är stolt och glad över att det finns alternativa vägar till framgång, säger hon.

Det behövs inte många frågor. Mona Melin Dubrehed är lärare på Gotlands folkhögskola i Hemse. Orden rinner som vatten ur henne. Den karakteristiska dialekten gör att det inte går att ta miste på var hon är född och uppvuxen.

Mona Melin Dubrehed är klasslärare och undervisar i samhällskunskap, naturkunskap, matematik, skapande (där deltagarna får prova olika hantverk) och från i höst undervisar hon också i psykologi.

Som andra lärare på skolan är hon också engagerad i kringaktiviteter: Organiserar friskvård, Gotlandsdagen – en temadag, och är iblandad i en j ubileumsgrupp i samband med att skolan fyller 140 år.

På somrarna ansvarar hon för kursen Mat och Kultur på Gotland och har kurser i Gotlands natur, historia och kultur Vägen till läraryrket var minst sagt ovanlig. Mona Melin Dubrehed jobbade i Stockholm, sökte och gick fotokursen på skolan. Året var 1997–1998.

Efter kursen ville hon stanna kvar på Gotland och frågade om hon kunde få fortsätta använda lokalerna när hon fotade. Men läraren tyckte att hon var duktig och erbjöd henne att hjälpa till på linjen. Skolan ordnade pengar för en tre månaders ”åtgärd”, som de hette. Efter "åtgärdstiden" fick hon en halvtid på Fotolinjen. Hon gick en kurs i photoshop och undervisade sedan i programmet och i layoutprogrammet Indesign.

Från 2000 har hon arbetat heltid och tog klivet in på allmän linje som assistent (idag socialpedagog).

– På fotolinjen ansvarade jag också för materialet, film och

Mona Melin Dubrehed började som elev på Gotlands folkhögskola.

Efter det lämnade hon aldrig skolan.

Idag är hon lärare på allmän linje.

fotopapper. När det digitaliserades försvann mycket av min tjänst. Då fick jag jobba som assistent. På så sätt kom jag in på allmänna linjen.

Där lärde hon sig yrket genom att se, lyssna och följa med. När Mona Melin Dubrehed kom till skolan hade hon enbart gymnasiet. Efter tio år tyckte linjeföreståndaren på allmän linje att hon skulle skaffa sig en formell pedagogisk utbildning och gå folkhögskollärarutbildningen.

Sagt och gjort, och sedan 2012 är hon utbildad folkhögskollärare och undervisar på allmän linje.

De senaste två åren har hon varit stödlärare på psykologilektionerna och från hösten tar hon över undervisningen i psykologi.

– Det är verkligen en bananskalshistoria men den ”krokiga vägen” till läraryrket ger mig en erfarenhet som en del andra inte har av att jobba inom folkbildning och folkhögskolan.

Staffan Myrbäck