Folkhögskolan 4 2014

Lärarförbundets tidskrift för folkhögskollärare

Fornbys rektor :

sedan 1920

»Ser vi våra deltagare som problem då har vi problem«

olkhögskolan

nr 4•2014

Reportage :

Är det okej utan anställda lärare?

Litteraturen blev Henriks väg tillbaka

Hellre Ferlin än fas �

Språkutvecklande undervisning ... ... i högstadiet och gymnasiet

!

OK YB

N

Många lärare kan berätta om hur nya förhållningssätt och en ökad språklig medvetenhet har gett goda resultat – både för flerspråkiga elever och för elever med svenska som modersmål. I den här reportageboken delar lärare, skolledare, forskare och experter med sig av sina kunskap och erfarenheter.

Boken vänder sig till dig som är ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger, skolledare och lärarstudenter.

Se språket i ämnet – språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet Lena Vestlin (red). Mjuka pärmar, 160 sidor, ett sextiotal färgbilder.

Pris 195 kr inkl. moms, fraktkostnad tillkommer.

Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

”Kan inte tänka mig någon som inte har nytta av att läsa den här boken.”

Helena Kvarnsell, högstadielärare i matematik och NO

... i F–6

Lärarförlaget, Box 12239, 102 26 Stockholm

Många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Men det går att göra mycket för att stötta eleverna och förbättra resultaten!

I den här reportageboken delar lärare, skolledare, forskare och experter med sig av sina kunskaper och erfarenheter. De berättar om förhållningssätt som fungerar – och som även gynnar elever med svenska som modersmål.

Kunskap, språk och identitet – att undervisa flerspråkiga elever i F–6 Lena Vestlin (red). Mjuka pärmar, 160 sidor, ett fyrtiotal färgbilder.

Pris 195 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer.

Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

”... mycket matnyttigt och inspirerande att ge för alla pedagoger och skolledare som möter elever med annat modersmål än svenska.”

Eeva-Stiina Sundén, BTJ-häftet 2013:12

Besök oss på Bok & Bibliotek i Göteborg 25–28 september!

Monter C 05:26

Läs mer och beställ på www.lararforlaget.se 2 f o l k h ö g s k o l a n � ����

redaktören

Välkommen till den nya Folkhögskolan!

Foto Håkan Elofsson

I

mitten av nittiotalet gick jag folkhögskol­ lärarutbildningen. Vid den första samlingen sa en föreläsare att formen, presentationen, är av­görande för att nå fram med innehållet. Det är ingenting nytt. Redan munkarna förstod detta när de målade vackra anfanger som inledde böckerna.

De senaste åren har tidskriften förändrats mycket med tydligare avdelningar, en tydligare struktur och ett breddat innehåll. Förra året fick vi också ett rejält tillskott i budgeten som innebar att vi fick pengar till en formgivare som gav oss möj­ ligheter till att fortsätta utveckla tidskriften och ge den en ny och modernare form. Förutom ett större format har vi fått fler sidor. Vi fick även pengar till att i fortsättningen kunna anlita en formgivare.

Resultatet ser ni med detta nummer och jag är glad över att få hälsa vår nya medarbetare, Jonna Olsson, välkommen. Jonna har gjort layouten till detta num­ mer och ska i fortsättningen arbeta med tidskriften.

Med en ny form fortsätter vi att utveckla tid­ skriften. Folkhögskolan är folkhögskollärarnas tidning. Folkhögskolan handlar om möten och sam­ tal. Även tidskriften handlar om möten och samtal.

I krönikor, intervjuer och reportage kan folkhög­ skollärare från Malmfältens folkhögskola i Kiruna till Östra Grevie i Vellinge i Skåne mötas och läsa om kollegor i olika delar av landet. Även om Folkhögskolan är en skolform är den inte, som Gösta Vestlund brukar påpeka, en del av skolsamhället. Folkhögskolan är en del av folk­ bildningen och folkrörelsen, något som också speg­ lar innehållet i tidskriften: I reportaget om Kosovo kan ni läsa om hur lärare på Vara folkhögskola tar aktiv del i samhällsutveckligen genom sitt stöd till utvecklingen av demokratin i Kosovo. På Geijer­ skolan i Värmland får människor i mötet med skön­

»Folkhögskolan är en del av folkbildningen och folkrörelsen, något som också speglar innehållet i tidskriften«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare och är ett stort fan av Van ­Morrison, rysk fantasy och Alice ­Munro

litteraturen en möjlighet att växa, utvecklas och bilda sig på sina egna villkor.

I sina krönikor påminner folkbildningens och folkhögskolans nestor Gösta Vestlund oss med sina kloka inlägg om folkhögskolans uppgift. Han återkommer ofta till vikten av att kunna lyssna och förstå, att bli medveten om hur känslan kan block­ era oss inför dem som har andra åsikter. Det är en sak att vända ryggen mot Sverigedemokraterna men hur bemöter vi de tio procent som av olika skäl sympatiserar med dem, en fråga som Helene ­Wolter, lärar på Åsa folkhögskola, berör i detta nummers Tio Frågor.

Under hösten ska vi arbeta vidare med att utveckla tidningen på nätet men redan nu kan ni gå in på tidskriftens Facebooksida och skriva om vad ni tycker om tidningen, dess nya kostym och fram­ för allt innehållet.

Staffan Myrbäck

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 3

innehåll

Månadens linje: Sedan tjugo år har Fornby en

allmän kurs där kvinnoperspektivet styr.

Men det började som ett transportproblem.

........................................................................................ 8 Kosovo: I flera år har lärare från Vara folkhögskola utbildat idrottsledare i Kosovo för att minska spänningen mellan serber och albaner. .............................................................. 14 Valet: Vi har frågat riksdagspartierna

hur de ser på folkhögskolans brist på pengar och öronmärkta anslag. ......................................... 26

Författarporträtt: Rinkebys eget val av Nobelpristagare. ..................................................... 32

10

Ingela: SFHL ska både värna om folkhögskola och se till medlemmarnas bästa. .......................... 33 Krönika: Fornybys rektor tycker att

vi ska sluta se våra deltagare som ett problem.

....................................................................................... 34

Skola utan lärare

Går det att driva en folkhögskola utan anställda lärare.

Det är en av de frågor som Folkbildningsrådets nya Etik- och gränsdragningsgrupp ska svara på.

Skönlitteraturen har huvudrollen

På Geijerskolan arbetar man med att få deltagarna att upptäcka hur kul, spännande och vackert det är med skönlitteratur.

f

Bjöd inte Sverigedemokraterna

20

Åsa folkhögskola satsar hårt på demokratifrågor. Men när skolan bjöd in rikdagspartierna uppstod frågan hur de skulle göra med Sverigedemokraterna. Sid 6 Omslag: Erik Nygren

olkhögskolan

Lärarförbundets tidskrift för folkhögskollärare

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 229, 102 26 Stockholm

Redaktion: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare 070-324973 Svante Isaksson Reporter (frilans) svante@svanteisaksson.com 070-6241024 Jonna Olsson Art direction & grafisk design

Annonser, bilagor & webb: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se 08–601 25 20 Sista Bokningsstopp Folkhögskolan manusdag för nr 5 2014: 29 september nr 5 2014: 6 oktober.

Utgivning: Prenumeration: 29 oktober.

Ann-Marie Grawin 08-7376680

4 f o l k h ö g s k o l a n � ����

krönika

Kort om …

lovsång på schemat, ny filmutbildning, praktikplats i Tanzania & språkträning på café …

Din inre rasist

J

• På initiativ av landstinget i Västernorrland genomfördes ett Folk­ bildningsting i augusti. På Hola folkhögskola möttes länets fem folkhögskolor och hälften av de tio ­studieförbunden. Kärnfrågan var vilka utmaningar som väntar folkhögskolor och studieförbund i framtiden. ­Folkbildningstinget ska bli ett återkommande inslag varje år.

• Under hösten fyller Teaterlinjen på Marieborgs folkhögskolan 50 år. Den 24–26 oktober firar man med föreställningar, workshops, berättarteater, visprogram och poesiläsning. Teaterlinjen har också fått en ”syster”, en nystartad filmutbildning som dels ska vara ett avstamp för en yrkeskarriär, dels en förberedande utbildning för avancerade filmstudier i Sverige eller i andra länder.

• I höst starta Dalkarlså folkhögskola i Västerbotten en lovsångslinje för deltagare som vill ge sin musikaliska gåva till Gud. Deltagarna ska studera bibeln och texter som beskriver lovsång. De undervisas i sång och sitt instrument och tränar på att skapa musik.

• Tanzaniakursen på St Sigfrids folkhögskola har fler deltagare än någonsin. Kursen startades för fem år sedan och pågår i ett halvår med sex veckors praktik på en arbetsplats i Tanzania.

Under vistelsen bor de hos familjer i Lushotoområdet i norra Tanzania.

• Varje måndag arrangerar Helsjöns folkhögskola ett språkcafé tillsammans med biblioteket i Marks kommun i Västergötland. Syftet med caféet är både personliga möten och en möjlighet att träna i svenska språket. Del­ tagarna kommer från hela världen, allt ifrån Somalia, Sydafrika, USA till Thailand och Afghanistan.

• Joakim Sveland är lärare i historia på Birkagårdens folkhögskola och arrangör för den antirasistiska före­läsningsserien för folkhög­skolor, Intoleransens ABC. Han är dessutom nybliven pappa.

ag minns när det skulle lagas afrikansk mat i skolan.

Hur Jonathan från Eritrea skulle visa den exotiska kontinentens fulla prakt och radera ut fördomarna genom injerabröd och köttiga röror. Jag minns hur han samma dag följde med mig hem.

Hur vi passerade arbetarklassens höghus och vandrade in i medel­ klassens villakvarter, öppnade dörren och hörde hur min syster och min far bråkade om att han skulle rösta på Ny Demokrati.

Och jag minns när jag gick på Afrikansk dans på Friskis & Svettis.

Hur vi till tonerna av smattrande trummor skulle fånga ormarna, be till vädergudarna och plocka kornen. Och hur jag efter dansen, duschen, bastun, satte mig på ett fik och läste om hur de nazistiska och rasistiska rörelserna ökar i Sverige och Europa. Hur fördomar föder fördomar, rasism föder rasism.

Men sd, svp och smf är inte bara förkortningar för rasistiska rörelser, utan symptom på sakernas egentliga tillstånd. Rasismen är inte de andra – hur mycket vi än skulle vilja att det var så – utan strukturer som genomsyrar vårt samhälles varenda beståndsdel.

Strukturer skapade av oss.

Det är denna rasism som gör att Sverige är bäst i Europa på att bostadssegregera människor utifrån etnicitet och religion; som gör att svenskar med Somaliskt påbrå måste åka till Storbritannien för att kunna få ett jobb; att hatbrotten mot afro-svenskar, muslimer och romer ökar och att Friskis & Svettis kan fortsätta göda bilden av de primitiva vildarna i landet Afrika.

Om detta handlade folkbildningsdagen i Skärholmen den nionde juni. Målet var, kan en säga, att problematisera och nyansera bilden av det självgoda Sverige. Och trots att det framför allt var föreläs­ ningsbaserat väcktes tankar kring vad vi, folkhögskollärarna, kan göra. För det är ju det som är frågan: hur arbetar du anti-rasistiskt?

Situationen är alarmerande. Men i takt med att rasismen växer, ökar också motståndet och kanalerna för att göra motstånd. Ett av många exempel på detta är projektet ”Inkludera Mera” i vilket 33 folkhögsko­ lor gått samman för att ta fram metoder för ett mer inkluderande samhälle. Är din skola med där?

När denna text publiceras är det snart val och sd kan mycket väl snart bli Sveriges tredje största parti. Mycket tack vare sin fokusgrupp – förstagångsväljarna. En stor del av våra delta­ gare. Att arbeta anti-rasistiskt borde därför vara ett av varje folkhögskolas mest prioriterade mål.

Och på vägen bekämpar detta arbete den inre rasist vi alla bär med oss.

Joakim Sveland

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 5

10 frågor

1

Demokratisatsningen på Åsa – vad har ni gjort?

– I undervisningen har vi försökt lägga in programpunkter som uppmärksammar de här frå­ gorna på olika sätt. Vi har haft samlingar med viss regelbunden­ het där vi talat om mänskliga rät­ tigheter. Under våren jobbade vi med demokrati som begrepp genom att ”tratta ihop” det med mänskliga rättigheter. Vi hade ett ganska långt förberedelsearbete där alla deltagare hade möjlighe­ ten att själva formulera sina frå­ gor. Sedan hade vi en paneldebatt där vi hade bjudit in riksdagspoli­ tiker, landshövdingen, andra poli­ tiker, människor som finns i orga­ nisationer – både gamla och unga.

Demokrati är centralt för folkbildningen. Åsa Folk­­hög­ skola satsar nu hårt på att föra in demokratifrågorna i undervisningen. Men när skolan i våras bjöd in riks­ dagspartierna på paneldebatt valde man att inte bjuda in Sverigedemokraterna, trots att det är ett av våra folk­ valda riksdagspartier. text: svante isaksson

» Vi valde att inte bjuda in Sverigedemokraterna« 2

Hur gick ni tillväga?

– Alla deltagare fick ett dokument som de fick läsa igenom ordentligt tillsammans med lärare, för om man är invand­ rare kan man ju ha lite svårt med språket. Då förklarade man begreppet demokrati och de frå­ gor som kanske är mest aktuella just nu, men också där vi kan se hot mot demokratin idag och de som drabbas av det i sin vardag.

3

– Förstår man inte konsekvenserna av att släppa in de här ”light­varianterna” av rasism och ickedemokrati i parlamentet, öppnar man dörren för de som har ännu mörkare åsikter, säger Helene Wolter, lärare på Åsa folkhögskola.

Hur menar du att hoten ser ut?

– De är på flera olika nivåer. Barn i skolan som utsätts för kränkningar på grund av sin etnicitet, och de som kan ha bekymmer på grund av sin sexu­ ella läggning. Man behöver inte gå till de extrema grupperna som Sverigedemokraterna och Svenskarnas Parti, för det finns pysande omkring oss hela tiden i vardagen. Det är ofta oövertänkt, men det bidrar till att man hela tiden sänker toleransen för vad som är okej och inte. Det handlar ju om att tänka sig för och om att bli medveten om vad man säger och gör, om människosyn och om förmågan att vara öppen för andra kultuer och människor.

6 f o l k h ö g s k o l a n � ����

4

Vad kom ni fram till?

– För det första blev det ett väldigt intresse under paneldebatten, och det var nästan svårt att sluta eftersom det blev sånt engagemang. Men vi måste ju det, det var barn som skulle hämtas på dagis och liknande.

5

Vilka frågor fick panel­ deltagarna?

– Varför ska det vara olika i olika skolor med tanke på hur barnen klarar sin skolgång?

Bostäder för studerande som inte har någonstans att bo – det är också en demokratifråga. Om olika odemokratiska rörelser som härjar nu. Det handlade också om demokrati är det bästa styrelse­ skicket eller om det finns något annat som skulle vara bättre.

6

I våras var det en hel del demonstrationer mot Sve­ rigedemokraternas möten.

Trots det ökar de i opinionen.

Hur ska man ta sig an detta?

– I eu-valet talades det om att rösta på något annat bara för att man är missnöjd med det man röstat på tidigare. Om man inte förstår konsekvenserna av att släppa in de här ”lightvarian­ terna” av rasism och icke-demo­ krati i parlamentet öppnar man dörren för dem som har ännu mörkare åsikter. Man måste prata vid fikat, under lektioner och i större sammanhang, ta fram material, kolla nyheter och vad ord betyder.

7

Det finns många som inte vill kalla sig rasister men som sympatiserar med Sverigedemokraterna för att de är oroliga för sina jobb och tycker att invandringen och bristen på integration är ett problem.

Hur ska man ta sig an de människorna?

– Tyvärr är det ju så att en del av dem som har sådana åsikter har en begränsad förmåga att ta till sig argument. Men jag tror

att man måste ta tag i det när frågorna kommer, och visa på vilka konsekvenser de olika val man gör får. Jag tror att man hela tiden måste föra samtalet vidare.

8

Bjöd ni in Sverige­ demokraterna till er paneldebatt?

– Vi hade inte gjort det, det hade bara blivit kaotiskt och vi hade inte riktigt kommit dit än.

Däremot jobbar vi fram emot valet och då ska vi göra skol­ gemensamma aktiviteter och jobba mer med detta inom allmän kurs före och efter valet. Säkerli­ gen kommer vi att möta Sverige­ demokraterna någonstans i detta, men vi var inte varit tillräckligt förberedda, och då kunde det bli­ vit ­hanterat på ett felaktigt sätt.

9

Hur då felaktigt?

– Vi har till exempel många invandrare på våra kur­ ser. Om man inte har för­berett ordentligt skulle det kunna upp­ fattas som hotfullt om SD kom hit. Och då kan också kursdelta­ gare börja skrika och bli arga och det leder ju ingen vart. Vi måste ju kunna ha en ­dialog i så fall.

10

Varför satsar ni så mycket på demokrati­frågorna?

– Demokratinfrågorna är något centralt i det vi håller på med. Vi arbetar hårt för att vara just en folkhögskola och inte vilken skola som helst. Vi har ett uppdrag att arbeta för demo­ krati. Och vi försöker arbeta på ett demokratiskt sätt i det vi gör – varje dag. Vi jobbar hela tiden med en demokratisk process, så att alla har en chans att komma till tals och att påverka. Det är en rättighet, en skyldighet och ett stort eget ansvar.

Har alla rätt att kalla den vad de vill?

Vardags­rasism till fikat...

Får bli jurist men inte polis

• Studerande på folkhögskola har behö righet att söka jurist- och läkarutbildnin garna men inte till polisutbildningen. Det är ­Rikspolisstyrelsen, RPS, som har beslu tat att endast gymnasiebetyg ska gälla för ansö kan till Polishögskolan. Beslutet ­drabb ar ­särskilt folkhögskolor som har polisför­ beredande profil. RPS menar att delta garna inte får betyg i enskilda ämnen utan bara ett s­ amlat omdöme som inte går att jämföra med betyg. Efter stark kritik tog riksdagsman Roger Haddad (FP), som sitte ri Rikspolisstyrelsen, i augusti upp frågan och fick ­igenom ett beslut om översyn av de nya antagningsreglerna. Men en eventuell förändring träder inte i kraft förrän nästa höst.

Tydligare myndighet

• Folkbildningsrådet ska bli tydligare i sitt myndighetsuppdrag. Folkbildningsrådet är en ideell organisation med vissa myndighetsuppgifter som styrs av huvu d­ männens intresseorganisationer: RIO (Rörelse­folk­högskolorna), Folkbildningsförbundet (studieförbunden) samt SKL för landstingsfolkhögskolorna. Från 1 juli har ­verksamheten delats upp i en myndigh etsdel och en del som ska serva huvudmä nnen: Folk­bildningsnätet och Folkhögskolornas ­informationstjänst förs över i en ny orga nisation. Förändringarna ska stärka Folk bildningsrådets legitimitet, så att det kan ”stå starkt och fritt i sin myndighetsutövning.”

Illojal konkurrens

• Företagarna i Vindeln har anmält ­ indelns folkhögskola till konkurrensver V ket för illojal konkurrens och kräver att mats alen stängs för allmänheten och att konf erensverksamheten upphör. De anser att den skattefinansierade landstingsfolkhögskolan kan hålla ett lågt pris då den inte behöver debitera kunderna för moms. Folkhögs kolan tycker inte att den gör något fel men landstingsrådet Peter Olofsson (S) säge r till V ­ ästerbottens-Kuriren att om det skulle visa sig att skolan bedriver osund konkurren s måste det i så fall tas en diskussion som berör verksamheten på alla folkhögskolor i land et.

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 7

månadens linje

Här styr kvinnoperspektivet

»Det kan bli riktiga gräl ibland« Det började som ett transport­ problem för tjugo år sedan.

Fornby folkhögskola ligger i Bor­ länge. På skolan gick en del kvin­ nor som pendlade från Falun.

Många av dem levde själva med sina barn. När de ringde från dagis måste de ta bussen till Falun för att hämta sina barn.

– Det blev tufft för dem, säger Marita Öberg som var den som drog igång filialen i Falun. Då var det inte så bra kommunikationer som idag. Från början var det kvin­ nor som bodde själva med sina barn.

Då anpassade vi kursen till dem.

Falun är en liten filial med 35 deltagare för både kvinnor ch män, ett tiotal på kvinnoinrikt­ ningen. Förutom kvinnokursen finns idag ytterligare två all­ männa kurser: Social och Inter­ nationell inriktning. Fyra dagar i veckan läser alla gemensamt all­ männa ämnen som ger grundläg­ gande behörighet. En dag läser de den särskilda inriktningen.

De som söker kvinnoinrik­

tingen är mest unga kvin­ nor mellan 18 och 30 år.

– Det är mammor, tysta flickor, många som kan ha känt sig ganska överkörda av både skolan och samhället. En del har funderat på vad det innebär att vara kvinna. Och man vill kanske stärka sitt själv­ förtroende. När man bara är kvinnor kan man släppa lite på rollerna och dis­ kutera var de har fått dem ifrån.

Vem är det som förväntar sig att jag ska vara så här? Vi utgår ifrån att man blir sitt kön beroende på vilken tidsålder man föds i, vad som förväntas av en och vad det är för roller man fått.

Numer har Saga Bergh över­ tagit ansvaret för kvinnokursen.

– I år är det inga tysta flickor, säger hon. Det är ganska starka tjejer med bestämda åsikter. Det präglar kursen eftersom vi bygger

44 000 I Valet 2010 var den kvinnliga andelen bland de förtroendevalda 43 procent jämfört med 51 procent i befolkningen. Det är framför allt i gruppen 65 år och mer som kvinnorna är under­ representerade. I gruppen 30–49 år är andelen representativ. I åldrarna 18–49 år är det något fler kvinnor än män bland de förtroendevalda.

50–64 år är det jämnt mellan kvinnor och män.

Unga i åldrarna 18–29 år är också underrepresenterade bland de ­förtroendevalda, 8 procent jämfört med 20 procent i befolkningen.

43

– När man bara är kvinnor kan man släppa lite på sin roll och diskutera vem är det som förväntar sig att jag ska vara så här, säger Maria Öberg som startade kvinnokursen.

mycket på diskussioner. Det kan bli riktiga gräl ibland.

Och det kan bero på att de har mycket åsikter men kanske inte fått med sig så mycket fakta.

Deltagarna läser historia ur ett genus­ perspektiv, myter om manligt och kvinnligt, det kvinnliga perspekti­ vet i till exempel konst och ­arkitektur, inte bara fokusera på Carl Larsson utan även läsa mer om Karin Larsson.

– Jag började ett tema med att skriva upp viktiga årtal för kvin­ nan och där deltagarna fick välja vad de tyckte var viktigast. Det var allt mellan rösträtten och att kvinnor fick ha vård av barn. Då kan man diskutera utifrån det och se hur det påverkar deras syn på vad som är viktigt för kvin­ nor, och vad som var viktigt förr jämfört med nu.

Staffan Myrbäck

Valet är också en fråga om matematik. Finns det tillräckligt med medlem mar i partierna till de förtroendevalda posterna? I valet ska svenska folket välja ­ 44 000 politiker i kommuner, landsting och regioner. Sedan början av nittiotalet har antalet partimedlemmar minskat i alla partier. 1991 var antalet partmedlemmar 625 000. År 2004 var medlemsantalet 325 000 och trenden är stadigt nedåtgående: I början av 2014 var antalet medlemmar 230 000.

31 600

Enligt Ungdoms­styrelsens rapport för 2014 samlar ungdo msförbunden totalt 31 600 medlemmar. Även om det är en ökning med 5000 medlemmar från föregående år är den långsiktiga trenden stadigt minskande: År 2010 var antalet medlemmar 41 800. En intressant iakttagelse är att ungdomsorganisationen Sverok, ett spelhobbyförbund, är tre gånger så stort som de politiska organisationerna tillsammans: 93 300 medlemmar.

8 f o l k h ö g s k o l a n �.����

avlyssnat … i pressen

… i riksdagen

»Klumpa inte ihop alla extremister i en enda sörja«

Lektionssalen töms. Jag tar mina papper och går upp till lärarrummet. Jag tittar avundsjukt mot de andra lärarnas bord för att se om de fått något. Ja, några har enkla blommor på sina bord. På andra är det lika tomt som på mitt. Jag gör mitt jobb. Jag får lön. Jag vill inte ha några fula glasskålar eller salladsbestick. Jag vill inte stjäla föreställningen och jag förväntar mig absolut inte att bli omtyckt av alla. Men jag hade uppskattat om någon tittade på mig och sa ”Tack för den här tiden. Jag har sett att du gjort ditt bästa”. Även en lärare behöver bli sedd ibland.”

Olle Svalander, lärare Fridhems folkhögskola, krönika om skolavslutning i Trelleborgs Allehanda 11 juni 2014

Helene Petersson (S): ”Herr talman! Demokrati hand­ lar om frihet; frihet att uttrycka sin mening, kritisera, upplysa och bilda opinion. Demokrati är mer än en ordning att fatta och verkställa beslut. Demokrati är ett värdesystem som måste genomsyra hela samhällslivet.

Grunden för den svenska demo­ kratin regleras i grundlagarna.

Regeringsformen inleds med följande: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.”

Karin Granbom Ellison (FP): ”Att kunna välja sina politiker i allmänna val är nödvändigt för en demokrati, men det räcker inte. Det krävs också individu­ ella fri- och rättigheter. Yttran­ defrihet, mötesfrihet och press­ frihet krävs för att kunna skapa och hävda åsikter.”

Nästa vecka har vi en utvärderingsdag för all personal och antagningsarbetet för nästa läsår pågår för fullt. Vi har hyfsat med sökande till de flesta kurser, men än finns det platser kvar. Själv ska jag också ha lönesamtal med var och en av lärarna så att dom kan få en välförtjänt löneförhöjning lagom till sommaren.”

Per Erik Kajs, Rektor på Fornby folkhögskola i sitt veckobrev.

Ett av problemen ligger i beslutet att slå samman de lokala folkhögskolestyrelserna till en enda central styrelse. Detta kommer att slå sönder folkhögskolornas särart och minska möjligheterna för skolorna att demokratiskt utveckla det som gör varje skola speciell.

Lena Jagers Bladini, vice ordf i Kulturnämnden, Västra Götalandsregionen, m.fl vänterpartister i Borås tidning 2 juni 2014

Per-Ingvar Johnsson (C): ”Den offentliga makten ska utgå från människorna, och varje indi­ vid ska ha makt över de beslut som rör den egna vardagen.”

Mia Sydow Mölleby (V) ”Det är skillnad på de olika extremistmiljöerna, och ska man på allvar kunna göra något måste arbetet bygga på mycket mer specifik kunskap. Det räcker inte med sociala insatser för ungdomar. För att kunna värna demokratin och skydda männ­ iskor som uttrycker sina åsikter på demonstrationer, på politiska möten eller på nätet måste man använda de expertkunskaper som finns och inte klumpa ihop alla extremister i en enda sörja.”

Cecilia Brinck (M): ”För oss är det självklart att kunna göra det vi gör i dag: delta i det offentliga politiska samta­ let, framföra våra åsikter utan risk för repressalier från myn­ digheterna, ta del av offentliga handlingar och på det sättet informera oss, skriva vad vi vill, ta del av den information vi väl­ jer att ta del av och inte minst vart fjärde år i fria, allmänna och hemliga val påverka hur och av vem landet styrs.

Redigerat urval från riksdagsdebatten om regreingens proposition ”En politik för en levande demokrati” 17 juni 2014

Det är i år femtio sedan Medborgarrättslagen, Civil Right Act, i USA grundlade jämlika rättigheter för afroamerikaner i USA. Foto från Frihetsmarschen i Washington 1963 där Martin Luther King höll sitt ­berömda tal,­ ­I have a dream.

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 9

Är det okej utan anställda lärare?

Nytt råd ska granska folkhögskolornas etik

10 f o l k h ö g s k o l a n 4.����

Går det att driva en folkhögskola utan anställda lärare? Är det okej att lägga ut allmän linje på entreprenad och driva de övriga linjerna med ideella lärare utan profes­ sionell utbildning. Att visa var gränserna går är några av uppgifterna för Folkbildningsrådets nya ”Etik- och gränsdragningsgrupp”. text: svante isaksson

D

”Vem tar ansvaret för den pedagogiska utvecklingen?”

e senaste åren har några folkhögskolor på allvar testat gränserna för vad en folkhög­ skola får göra och inte. Det har bland annat handlat om att driva kommersiella dotterbolag, om att inte ha några anställda lärare och om att enbart ha distanskurser.

– Det finns ett väldigt stort intresse av att värna folkhög­ skolans bästa och det finns ett brinnande intresse för det. De flesta vill ha kvar friheten och självförvaltningen, säger gruppens sekreterare Benton Wolgers.

Men det är en frihet under ansvar. Idag bygger folkhög­ skolans system i hög grad på ett förtroende för att skolorna följer Folkbildningsrådets anvisningar kring hur statsbidraget får använ­ das. Någon systematisk kontroll och revison förekommer knappt alls. När övertramp eller tvek­ samheter trots det uppdagas är det i första hand skolornas egna styrelser som själva ska utreda om de följt regelverket.

Det här gör att det finns ett stort utrymme för skolor som vill testa var gränsen går för vad som räknas som folkbildning eller inte. Skulle det visa sig att någon brutit mot regelverket är den maximala påföljden att stats­ bidraget till just den enskilda

– Det här är en förtroendebransch, säger Signild Håkansson, ordförande i E­ tik och gräns­­­­dragningsgruppen.

kursen minskas eller stoppas.

Och det är bland annat sådana luckor som det är meningen att den rådgivande ”Etik- och gräns­ dragningsgruppen” ska arbeta med, bland annat genom att ge goda råd och föra en dialog.

– Om någon kör i diket så påverkar det förtroendet för hela skolformen, säger gruppens ­ordförande Signild Håkansson.

Det här är en förtroendebransch.

S

ignhild Håkansson är något av folkhögskolans grand old lady. Hon har tidigare varit ­rektor och arbetar sedan länge hos Folkbildningsrådet. Hon sägs vara en av de få som besökt samt­ liga folkhögskolor i l­ andet.

11

Före 1991 styrdes folkhögsko­ lorna via den dåvarande Skolö­ verstyrelsen och regelverket var omfattande. Efter Folkbild­ ningsrådets tillkomst ändrades styrningen radikalt till att i hög grad handla om självförvalt­ ning. Att idag gå tillbaka till den gamla modellen och som förr reg­ lera folkhögskolan är inte något som Folkbildningsrådet eller skolorna vill. Men det har också blivit uppenbart att det finns ett behov av tydligare riktlinjer och även hårdare granskning i vissa fall. Nu har Folbildningsrådet valt att inrätta en fast grupp dit både skolorna och Folbildningsrådets kansli och styrelse kan vända sig med frågor och diskussion kring etik och gränser.

– Vi vill inte ha regler som försvårar verksamheten, utan som stödjer den, säger Signild Håkansson.

Men om någon som uppenbart missbrukar förtroendet?

– I december fick vi ett nytt dokument, Riktlinjer för u ­ tredning och granskning samt å ­ terkrav av statsbidrag och av­veckling. Det innehåller en skärpning av de tidigare reglerna på så vis att ­Folbildningsrådets styrelse nu kan välja att göra en fördjupad och egen granskning av en skola.

xxxxxxx xxxxxxxxx

»Det finnns skolor som bara använder inhyrda lärare och lägger ut sin allmänna linjen på andra folkhögskolor‹‹

kursen som att den är i gymna­ siet, säger Signhild Håkansson.

Men det är ingen stor fråga idag, folkhögskolorna gör ju redan sfi och annat.

E

E

tik- och gränsdragsnings­ gruppen kommer framförallt att arbeta förebyggande och för­ hoppningen är förstås att beho­ vet av sådana djupdykningar i skolornas handel och vandel ska minska på sikt.

Men undantagen finns där, och de behöver inte nödvändigt­ vis handla om fusk och oegentlig­ heter. Det kan också handla om synen på lärarna och villkoren för lärarna. Det finnns exem­ pel på skolor som bara använder inhyrda lärare och lägger ut sin allmänna linjen på andra folkhög­ skolor. Ett annat exempel är Scou­ ternas folkhögskola som lägger ut den allmänna linjen på entrepre­ nad utanför folkhögskolan. Till

– Vi försöker hitta en väg där man kan ha kvar friheten, säger Benton Wolgers.

sina övriga kurser anlitar man ideella scoutledare som saknar professionell lärarutbildning. Är det rimligt? Vem tar då ansva­ ret för den pedagogiska utveck­ lingen och hur blir det med det idéburna engagemanget för folk­ högskolans särart?

En annan fråga är gränsen gentemot andra skolformer som Komvux eller gymnasieskolan.

– Det får inte vara en samman­ blandning av skolformerna. Vi sätter ju till exempel inte betyg och skolorna får inte beskriva

tik- och gränsdragnings­ gruppen består av sex repre­ sentanter för rio och fyra för skl. Det är alltså en arbetsgivaror­ ganisation där varken lärare eller kursdeltagare är representerade.

– Men jag träffar alltid lärare och deltagare när jag är ute på skolorna och det är otroligt vik­ tigt att de finns med i diskus­ sionen, säger Benton Wolgers som är gruppens sekreterare och anställd på Folkbildningsrå­ det. Tidigare arbetade han bland annat som folkhögskollärare.

Vad hoppas ni att gruppen ska uppnå?

– Att bevara legitimiteten för folkhögskolan som skolform och förtroendet gentemot samhäl­ let i stort. Att den filosofiska

12 f o l k h ö g s k o l a n � ����

krönika

Konsten att lyssna

U

nder 1900-­talets sista decennier förändrades männis­ kornas livsvillkor radikalt i många hänseenden. Datorn, internet, mobiltelefonen och med dem bland annat de sociala medierna förändrade tillvaron i grunden.

Moderniteten, tron på rationaliteten och forskningen hade, sär­ skilt efter franska revolutionen, dikterat utvecklingen. Framtids­ tron var stark. Men två världskrig och atombomben vände tilltron till tvivel. Människan styrdes ofta mer av känslan än av intellekt.

Strax efter det senaste sekelskiftet publicerade makarna Ulrich och Elisabeth Beck, båda professorer i sociologi, boken Individualization.

De hävdade att de förändrade livsvillkoren i stora delar av världen hade skapat inte bara en ökad individualism utan en kollektiv individualise­ ring, där många individer tillsammans kämpade för ökade rättigheter.

I en intervju får Ulrich Beck frågan hur politiker men också andra bör göra för att klara olika problem i denna känslostyrda situation.

Beck svarar att politik inte får vara bara rationell, den måste också vara emotionell. Det är viktigare att lyssna, vara rättvis, skapa förtroende.

När vi utgick från att människor främst styrs av intellektet, sökte vi övertyga med argument, nu börjar vi inse vad känslor betyder, särskilt i obekanta eller känsloladdade situationer. Då gäller det att utveckla de egenskaper och metoder som kan påverka våra känslor.

Kan man ha folkhögskola utan anställda lärare? Diskutera på Facebook: facebook.com/TidskriftenFolkhogskolan

• Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögskolorna. Förra året fyllde han 100 år.

Foto Robert Blombäck

och ideologiska diskussionen om ”vad en folkhögskola är” hålls levande. Det är lockande att gå tillbaka till fler regler men vi för­ söker hitta en väg där man kan ha kvar friheten, säger Benton Wolgers.

Hur ser vägen dit ut?

– Jag tror att vi måste hitta former för att föra ut den här dis­ kussionen utanför det här rum­ met, ut till skolorna och också ut till deras styrelser. Om man har ett starkt engagemang och har riktningen klar för sig, då kör man inte så lätt i diket, säger ­Signild Håkansson.

Att lyssna är ett sådant förhållningssätt. Att lyssna innebär ju att ge chansen, att respektera. Det mobiliserar mindre stridbara känslor. Att därutöver också intressera sig för motpartens önskemål och förslag till lösningar bäddar för ökad förståelse, kanske till och med för en gemensam problemlösning. Men allt detta är möjligt endast om inställ­ ningen till motparten präglas av en uppriktig vilja att förstå.

Insikten om vad känslor betyder kräver en väsentlig förändring av vår inställning till personer med andra åsikter. Det betyder inte att man måste göra avkall på viktiga principer, men det betyder att negativa känslor inte förvränger lösningen av sakfrågor eller för­ svårar kontakten med andra människor.

Insikten om känslorna öppnar ­möjligheten att lösa våra problem i framti­ den. Insikten kan också leda till en djupare syn på den demokratiska människans förhåll­ ningsätt, en strävan till att minska alla känslor som försvårar likvär­ digheten.

Gösta Vestlund

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 13

Mitrovica i Kosovo är en delad stad. 13-årige Matija Dimitrijevic har aldrig spelat fotboll mot ett albanskt lag. 14-åriga basketspelaren Sara Koci har aldrig mött ett serbiskt lag. I flera år har lärare från Vara folkhögskola varit med och utbildat idrottsledare i Kosovo. Med hjälp av idrotten ska man stärka demokratin och minska spänningarna mellan serber och albaner. text och foto: henrik dammberg

Idrotten ska förena ett delat land

14 f o l k h ö g s k o l a n � ����

»I norr bor serberna och i söder albanerna. De olika folkgrupperna går inte gärna över till den andra sidan«

D

et är fotbollsträning för pojkar upp till 15 år i klubben Rudar i norra delen av den delade staden Mitrovica i Kosovo. Den lilla planen ligger inklämd mellan slitna höghus och spelarnas rop ekar mellan husväggarna.

Många står och tittar på. Det här verkar vara en samlingsplats för ungdomar i kvarteren.

– Jag ska bli lika bra som Lio­ nel Messi i Barcelona, säger den 13-åriga spelaren Matija Dimitri­ jevic kaxigt.

Han är just så självsäker som pojkar i hans ålder kan vara och han visar vad han kan göra med sin vassa vänsterfot genom att skjuta ett hårt skott mot målet.

Här på träningen är de flesta ser­ ber. Några är romer och några är bosnier, men det finns inga alba­ ner i laget.

– Vi spelar mot andra serbiska lag. Aldrig mot albanska, säger Matija Dimitrijevic.

Han erinrar sig att han någon enstaka gång har spelat spontanfot­ boll med albaner i kvarteren som gränsar mot den södra delen av sta­ den. Men det var längesen nu.

F

ärden till den serbiska stads­ delen gick med en Kosovo­ registrerad bil fram till gränsen mellan stadsdelarna där en stor grushög blockerar vägen. Jag märkte hur min albanske färd­ kamrat blev osäker på om han ska följa med längre. Det finns en serbisk vaktstyrka som beva­ kar vissa övergångar, sägs det.

Men han tog mod till sig. Efter ett byte till en bil med serbiska registreringsplåtar kunde vi sedan på snirkliga smågator ta oss till norra Mitrovica och

Rudars träningsplan.

Tränaren Adis Idrisivic manar på sina spelare. Det är ett högt tempo och det saknas inte talanger här.

– Visa vad ni kan nu! På lördag är det match, ropar han och berät­ tar att en av pojkarna nyligen provspelade för en grekisk klubb.

Adis Idrisivic är en av dem som blivit utbildad i organisa­ tion och ledarskap av den koso­ voalbanska organisationen oesk (Independent Organization of Sport Education in Kosovo) Organisationens kurser är den enda utbildning han har fått i sin roll som fotbollstränare. På oesk-seminarierna har Adis Idri­ sivic suttit sida vid sida med alba­ ner, vilket har varit en mycket ovan situation för honom. Sam­ arbete med albaner har han varit med om ett fåtal gånger i sitt liv.

Vi hoppas mycket på de unga som inte själva upplevde kriget för 15 år sedan, säger Elvira Dushku, ordförande i OESK.

– Totalt kanske fem, sex gånger. Och det har då nästan all­ tid handlat om sport.

Nyligen fick laget en inbjudan till en match mot ett kosovoal­ banskt lag. Adis Idrisivic skulle vilja tacka ja, men han vet inte hur säkert det är. Det finns extre­ mister på båda sidor som inte vill se att folkgrupperna närmar sig varandra.

D

et är i den här situationen av etnisk segregation som svensk folkbildning kan spela en roll. Genom ett projekt som drivs av sisu-Idrottsutbildarna i Västergötland åker svenska folk­ bildare regelbundet till Kosovo och deltar vid utbildningar som arrangeras av oesk.

Kosovo befinner sig fort­ farande i ett efterkrigstillstånd, trots att kriget upphörde

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 15

»Ibland har hon sett att folk varit ovana vid att det bästa svaret kan finnas hos gruppen« 1999. Det var det sista i en rad av självständighetskrig i det sön­ derfallande Jugoslavien. Något förenklat kan man beskriva det som att Kosovos albaner inledde en befrielsekamp för att bilda ett självständigt land. Serbien och presidenten Slobodan Milosevic försökte hålla ihop det som var kvar av Jugoslavien.

På ett plan stod Jugoslavien mot en provins som ville bryta sig ut. På ett annat plan stod serber mot albaner. Inte minst eftersom Kosovo länge till­ hört Serbien och att det finns många platser, kloster och kyr­ kor i Kosovo som är viktiga i serbernas historia. Konflikten blev brutal med etnisk rensning, avrättningar och massgravar. Än idag saknas minst 1 500 per­

Vara

Kosovo

soner. Våldet slutade först efter att Nato blandat sig i och bombat Serbiska/Jugoslaviska mål.

Sedan 2008 är Kosovo själv­ ständigt, men landet är bräckligt.

Inte minst på grund av spänning­ arna mellan landets folkgrupper.

Av 1,7 miljoner invånare är 90 procent albaner, eller kosovoal­ baner som de också kallas. Ser­ berna är den största minoriteten på sex procent av befolkningen.

Som ett resultat är Mitrovica en delad stad. I norr bor serberna och i söder albanerna. De olika folkgrupperna går inte gärna över till den andra sidan.

D

Kontakterna mellan Sverige och Kosovo inleddes redan 2003 och projektets finansiär är biståndsorganet SIDA, som hittills satsat fem miljoner kronor.

et börjar bli kväll och ­mörkret sänker sig över ­Mitrovica. Träningen pågår för fullt, men nu under lampors sken. En av spelarna i Rudar är den 15-årige Bekim Azemailji.

Han är lång och gänglig och ­spelar vänsterback med speciali­ teten att slå frisparkar. Även han drömmer om att göra succé som fotbollsproffs.

– Om jag inte blir proffs kan­ ske jag blir egenföretagare, som mina föräldrar, säger han.

Att få en anställning här är mycket svårt. Arbetslösheten i Kosovo ligger på över 40 pro­ cent. Hand i hand med arbetslös­

heten går uppgivenheten. Men fotbollen kan ge unga männ­ iskor en mening i tillvaron tror Erol Aljevic, en av ledarna som betraktar spelet från ena sidan av fotbollsplanen.

– Om de här killarna inte hade haft fotbollen hade de troligen mest suttit hemma vid en dator, eller i värsta fall hamnat i drog­ missbruk, säger han.

Erol Aljevic är styrelseleda­ mot i oesk. Han är bosnier och skälet till att han engagerar sig som ledare i klubben är tron på att idrotten kan föra folkgrup­ perna i landet närmare varandra.

Det är flera år sedan som det faktiskt inträffade etniska mord och kidnappningar, men miss­ tänksamheten finns kvar.

– Det sitter i folks hjärnor.

N

ågra mil bort i Kosovos huvudstad Pristina är det träning för tjejer och killar i bas­ ketskolan m-junior. Coachen blå­ ser gång på gång i sin visselpipa när det är dags att byta övning.

Alla lyder minsta vink från tränaren utan att klaga. Ingen verkar ha problem med att sitta och vänta på sin tur. Jag undrar tyst om jag här ser en kvardrö­ jande rest från den tid då Kosovo var en del av det auktoritärt

»Det är en stor omställning för många. De är vana vid ledare som står och mässar, och som vill bli åtlydda«

16 f o l k h ö g s k o l a n � ����

styrda Jugoslavien.

– Jag spelar basket därför att jag tycker att det är roligt. Sen vill jag bli bra också. Kanske inte landslagsspelare, men riktigt bra, säger 14-åriga Sara Koci.

Hon är klädd i ett klarrött träningsställ och hon berättar att det svåraste med basket är enmot-en-övningarna. Då händer det ofta att hon börjar skratta, varpå hon får en tillsägelse.

Här på träningen är alla alba­ ner. Sara Koci kan knappt min­ nas att hon träffat någon serb här i Kosovo. Däremot händer det ibland att hennes lag åker utom­ lands och möter lag från andra länder. Möjligen kan de då ha mött serber.

Nu ska hennes lag snart åka till grannlandet Makedonien för att delta i en turnering.

– En vänskapsturning bara för tjejer, säger Sara Koci förvän­ tansfullt.

Idrotten är liksom övriga sam­ hället starkt segregerad i Kosovo.

Det finns få eller inga klubbar för både serber och kosovoalbaner.

Med mig i idrottshallen har jag basketcoachen Elvira Dushku.

Hon är ordförande för oesk och berättar att organisationen arbe­ tar aktivt för att sport ska bli ett sammanhang där folkgrupperna möts. Under sommaren 2014 pla­ neras ett multietniskt sportläger för ungdomar.

– Vi hoppas mycket på de unga som inte själva upplevde kriget för 15 år sedan. Efter ett läger kom­ mer de hem och berättar för sina föräldrar att det går att spela och bo ihop med serber eller albaner, säger Elvira Dushku.

Hon tror att serber och alba­ ner inom två till tre år kommer att utöva idrott tillsammans. OESK har genom sina ledarskapsutbild­ ningar gått i bräschen och visat att det går att samarbeta.

Men det är inte bara i den etniska frågan som hon hop­

Matija Dimitrijevic har aldrig spelat mot ett albanskt lag och Bekim Azemailji vill bli fotbollsproffs.

Sara Koci (röd tröja till vänster) kan knappt minnas att hon någonsin träffat en serb i Kosovo.

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 17

pas att idrotten ska kunna vara ett kitt. oesk vill även bidra till demokratiutvecklingen i ett land som började sin väg mot demo­ krati först på 2000-talet.

Idrottslivet är en spegelbild av samhället. I samband med kriget raserades samhället, och därmed också idrottslivet. I många för­ eningar är det därför vanligt att några enstaka ledare bestämmer allt och gör allt. Om någon av dem faller ifrån riskerar hela klubben att gå under. Ofta saknas det som vi svenskar tycker är självklart, styrelser och medbestämmande.

– En klubb styrs ibland av en enda person, säger Elvira Dushku.

T

illsammans med sisu idrotts­ utbildarna i Västergötland och pedagoger från Vara folkhög­ skola genomför oesk regelbundet utbildningar med fokus på ledar­ skap och ideellt arbete. För vissa klubbar har det varit en räddning.

– Vår förening var nära att dö eftersom alla ledare ville ha betalt. Kursernas betoning av det ideella arbetet bidrog till att ändra folks attityder. Idag har klubben en fungerande styrelse, säger Erol Aljevic.

En av de svenska folkbildare som medverkat vid oesk s utbild­ ningar är Annika Jansson, rektor på Vara folkhögskola. Ett av målen har varit att förmedla att man kan påverka som medlem i en förening.

– Det är en stor omställning för många. De är vana vid ledare som står och mässar, och som vill bli åtlydda, säger Annika Jansson.

Hon berättar att hon använt en del klassiska svenska folkbild­ ningsövningar, där deltagarna själva kunnat formulera svar på frågor. Ibland har hon sett att folk varit ovana vid att det bästa sva­ ret kan finnas hos gruppen, inte hos föreläsaren. Hon har inte haft några problem med att få med

Pristina Athletic Club tränar i en park där de samsas om utrymmet med folk som promenerar.

Tränaren Kadri Kacanotti närmast kameran.

de unga ledarna på dessa idéer.

Däremot har hon upplevt att folk i 50–60-årsåldern ibland har varit fast i ett gammalt tänkande.

Ulrika Kartengren har med­ verkat vid oesk s kurser. Hon är lärare på Vara och har försökt förmedla att ungdomsledarna själva måste diskutera sig fram till formerna för sitt ledarskap och att ta intryck av varandra.

– Många har en identitet som fotbollstränare eller handbolls­ tränare. Det handlar mycket om prestation och resultat. Ledarna måste tillsammans vilja skapa de bästa förutsättningarna för barn och ungdomars idrottande i Kosovo. Oavsett vilken idrott man representerar, säger hon.

K

ontakterna mellan Sverige och Kosovo inleddes redan 2003 och projektets finansiär är biståndsorganet sida, som hittills satsat fem miljoner kro­

18 f o l k h ö g s k o l a n � ����

»Vi har en bra samman­hållning i klubben idag. Bättre än förr, delvis tack vare OESKs utbildningar« nor. Stödet är nu på väg att trap­ pas ned. Från och med 2016 ska oesk klara sig på egen hand.

Lana Willebrand är handläg­ gare på organisationen Forum Syd, som förmedlat sida-peng­ arna. Hon säger att tanken med stödet till idrotten är att det kan bidra till att utveckla demokratin i Kosovo. Om människor ser att de har en viss makt över utveck­ lingen av idrotten i sitt eget land

stärker det känslan för demokrati.

– Det har varit ett väldigt lyckat projekt. Idag finns det ett demo­ kratiskt idrottsnätverk som jobbar för idrotten. Det är förändringar som syns tydligt och man ser vad de bidragit till, säger hon.

I

den centrala delen av Pristina är det löpträning för friidrotts­ föreningen Prishtina Athletic Club. Föreningen tvingas hålla till på den asfalterade gångstigen bland småbarnsfamiljer och folk som ras­ tar hundar eftersom Pristina saknar en friidrottsanläggning. Athleterna springer varv på varv med lätta steg. Tränaren Kadri Kacanotti leder stretchövningar och det blir trångt och lite irriterat när folk på promenad vill passera. Friidrot­ tarna tar det med fattning.

– Vi har en bra sammanhållning i klubben idag. Bättre än förr, del­ vis tack vare oesks utbildningar,

säger Kadri Kacanotti.

H

är blir jag mer eller mindre tillsagd att intervjua en äldre man som har järnkoll på klubbens ärorika historia. Under en kvart rabblar han medaljör efter medal­ jör från 1950-talet och framåt.

Den äldre mannen verkar ha en vag uppfattning om oeskoch den pågående utvecklingen i föreningen. En utveckling som enligt tränaren Kadri Kacanotti har förändrat Pristina Athle­ tic Club och som inneburit mer grupptänkande och ansvarsför­ delning. Tidigare sågs medlem­ marna bara på träningen, men nu, när många av dem har uppgif­ ter att utföra även utanför trä­ ningarna har man lärt känna var­ andra bättre.

– Sport har fler värden än att bara prestera bra, säger Kadri Kacanotti.

Vill du leda Medlefors?

Vi söker en rektor/verksamhetschef som för Medlefors Folkhögskola och Konferens.

Vi är i ett expansivt skede där Folkhögskolan attraherar många deltagare och vi siktar mot en bolagisering av Hotell- och Konferensverksamheten.

Mer information om tjänsten och hur du söker den www.medlefors.se

Medlefors Folkhögskola och konferens, Medleforsvägen 2, 931 45 Skellefteå tel 0910-575 00

»Det blir mycket hjärta och smärta…« Henrik Östlund hade två val. Han gillade inget av dem. Det ena valet var han säker på skulle leda till Fas 3. Det andra ledde tillbaka till skolan.

Men när han bläddrade i böckerna och lyssnade till läraren Jonas Herrlin var det något som tändes inom honom. text: staffan myrbäck foto: erik nygren

20 f o l k h ö g s k o l a n � ����

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 21

»Det är väl så man jobbar, man prövar idéer. Det som styr är att litteraturen ska handla om oss och samhället«

I

början hade de fått läsa Mor gifter sig av Moa Martinson. Henrik Östlund tyckte att det var en studie i alltings jävligheter.

Hans pappa kom från Gräsmark i Värm­ land och Henrik Östlund kände igen sig i farmoderns berättelser, när allting går emot en. Motvind fast det är nerförs­ backe. Henrik Östlund hade läst på individuella programmet. Efter gymnasiet ägnade han sig åt allt han inte ville göra. De gånger han hade jobb, vil­ ket inte var ofta, var det skitjobb som sanering och montagejobb, ströjobb på diverse verk hit och dit.

Sista jobbet var som ytbehandlare på en möbelres­ taureringsfirma men de hade inte råd att behålla honom.

Han var 27 år. Sedan han lämnade gymnasiet hade han väl jobbat två, max tre år. På arbets­för­medlingen sa han att han inte orkade med det här längre. Han gick in i väggen. Kände sig deprimerad. Förmedlaren skickade honom till en arbetspsykolog som hade sagt en del vettiga saker, som att han inte riktigt passade till grovarbetare. Han hamnade på rys, riktad yrkes­ stimulans, en form av arbetsrehabilitering.

Enda ljusglimten var bandet. Han hade alltid skrivit mycket till och från, små musiktexter. Först ett punkband där han spelade trummor. Senare ett band som spelade dödsmetall där han mest stod och skrek i mikrofonen om ond, bråd död. Det hade all­ tid varit hans grej. Inget catchy som folk kände igen utan brutalrens, explosiv musik med mycket käns­ lor och energi. Han tyckte också om att läsa, sär­ skilt fantasy. Han var sju år när han läste Tolkiens Bilbo, säkert tolv gånger. Han var åtta, nio år, när han läste Sagan om ringen. Även om han inte förstod allt sträckläste han hela trilogin.

E

fter några månader med rys hade förmed­ lingen en praktik på gång på en lantfirma men Henrik Östlund sa att han ville göra något kreativt för en gångs skull i sitt liv. Han var säker på att om han fortsatte på den här vägen skulle han hamna i fas 3. Coachen, en kvinna, frågade vad han trodde om folkhögskola? Hans första tanke var: Åh herre Gud! Plugg igen! Det kommer bara gå åt helvete!

Men de for de dryga fem milen från Karlstad till Geijerskolan i Ransäter. De satt ner i klassrummet

–Jag skulle aldrig kunna tänka mig att ha en antologi där man läser två sidor av klassikerna. Det är rent förfärligt tycker jag. Då vet man ju ingenting om boken. Jag kör helst hela verk, säger Jonas Herrlin, kurs­föreståndare för Litteratur- och skrivlinjen på Geijerskolan.

22 f o l k h ö g s k o l a n � ����

Tunström, Lars Andersson – för att nämna de mest kända. Även om Jonas Herrlin ger ett i stoiskt intryck var det passionen och ett brinnande intresse för lit­ teraturen som ledde honom till läraryrket. Han är uppväxt i Sunne. Göran Tunström bodde ett sten­ kast från föräldrahemmet. Jonas Herrlins pappa var rektor på skolan och Tunström vikarierade som lärare. När han pluggade i Karlstad träffade han en del författare och poeter som han blev inspirerad av, som Bruno K. Öijer. Han hade lite drömmar om att skriva själv men tyckte att han inte hade så mycket att berätta. Då kom han in på litteraturhis­ torien och litteraturvetenskapen och upptäckte att han måste bli något.

– Som lärare tycker jag att jag har hittat min nisch: Att hitta bra ingångar till litteraturen för ungdomar.

N tillsammans med Jonas Herrlin, kursföreståndare för litteratur- och skrivprofilen på folkhögsko­ lan. Han berättade om upplägget. Henrik Östlund bläddrade lite i böckerna och lyssnade uppmärk­ samt. Efteråt sa Lisa, coachen, att Henrik Östlund fått något särskilt i blicken. Hon visste innan han själv ens visste.

J

onas Herrlin närmar sig sextio år och kom till ­Geijerskolan för 30 år sedan som vikarie och undervisade lite i psykologi, lite svenska och upptäckte att det fattades en litteratur- och ­skrivarprofil, en linje som han tyckte borde vara självklar på en skola med 1800-talsförfattaren, poeten, filosofen, historikern, och tonsättaren Erik Gustav Geijer som förebild. Erik Gustaf ­Geijer var född i Ransäter.

Han ville starta en linje som diskuterade vad litteratur är, hitta ingångar som väckte intres­ set att läsa och skriva och upptäcka att det är kul, spännande och vackert med litteratur. Här fanns så mycket gratis. Alla värmlandsförfattare: Gus­ taf Fröding, Selma Lagerlöf, Nils Ferlin, Göran

Att läsa de svenska klassikerna som Selma Lagerlöf, Nils Ferlin och Gustaf Fröding är nytt för Henrik Östlund.

– Du får en förståelse av litteraturen som helhet, inte bara genrer.

ågra deltagare kommer in i klassrummet.

När Henrik Östlund kliver in lägger jag först märke till tatueringarna på armarna, sedan det långa håret under den svarta mössan, hak­ skägget, de breda, svarta, fyrkantiga glasögonen, den svarta t-tröjan och de grå kamoflagebyxorna.

Han sätter sig i bänkraden längst ned tillsammans med en kurskamrat, en stor kille med tatuerad vän­ sterarm, ring i näsan, två i underläppen, också han med svart mössa på huvudet.

Innan påsklovet hade de fått till uppgift att läsa en klassiker. De fick själva välja vilken som helst.

Henrik Östlund hade valt Förvandlingen av Franz Kafka, mest för att han hade varit trött och att boken var tunn. Men det var inte hela sanningen.

Han hade funderat lite kring Kafka och var nyfi­ ken på honom. Han hade läst boken rakt av utan någon förkunskap. Förvandlingen handlar om Gre­ gor Samsa som vaknar upp en morgon och har för­ vandlats till en insekt. Henrik Östlund tyckte om Kafkas sätt att skriva men kunde inte förstå varför ingen reagerade på att Gregor Samsa hade förvand­ lats från människa till insekt? Fadern, modern, sys­ tern? Ingen talade om det.

Jonas Herrlin talar om det symboliska i Kafkas roman och berättar lite om Kafka och bakgrunden till boken, att det egentligen är en mycket realis­ tisk roman som kan tolkas på många olika sätt. Han talar om en tolkning, att behandlas annorlunda för att man är annorlunda. Hur ser man på människor med en annan hudfärg, en annan sexuell läggning,

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 23

» Jag tror att bra litteratur är viktigare än att man har en massa teorier. Man märker när böcker går hem« ett annat sätt att vara, en annan kultur? Det är så Jonas Herrlin ser på litteraturen och vill använda den i undervisningen. Den ska handla om oss och samhället.

litteratur- och skrivarlinje. Jonas Herrlin säger att de flesta deltagarna kommer från medelklasshem, ”lärarbarn som behöver läsa upp sina betyg.” De har sökt till Geijerskolan och upptäckt Litteratur- och skrivarprofilen eller hört någon som gått här. Kan­ ske en av fyra deltagare har arbetarbakgrund.

Men även om det är skrivandet som lockat del­ tagarna och Jonas Herrlin uppmuntrar deras skri­ vande säger han att det inte är någon författarlinje.

–Det är ett första steg in i litteraturen. Det är skillnad om du söker till Biskops Arnö. Då är det mer inriktat mot något. Här är det mer öppet. Elev­ erna kan ha sina favoritgenrer, som fantasy eller liknande men det är inget vi läser.

E

P

mil Westgaard, en 23-årig ung man med allvarlig och forskande blick sitter för sig själv längst upp i klassrummet. Han hade läst Mary Shelleys Frankenstein på originalsprå­ ket. Han förvånades över att den alltid ansetts som en skräckberättelse. Det var den inte. Det var en berättelse sedd ur Frankensteins perspektiv. Han kunde också se likheter med dagens debatt om vetenskap och genmanipulation.

När Erik Westgaard sökte till Geijerskolan hade han jobbat som snickare och verkstadsmeka­ niker men var för tillfället arbetslös. Liksom Hen­ rik Östlund kommer han från ett arbetarhem. Pap­ pan är snickare och mamman är pappersarbetare.

Emil Westgaard har alltid varit intresserad av att läsa och skriva. Han skrev tidigt egna berättelser.

Innan han kom till skolan hade han en påbörjad fantasyroman i datorn. På senare år har han också börjat skriva dikter.

Emil Westgaards mamma läste mycket för honom när han var liten. Själv ”snöade” han tidigt in på fantasy: Bilbo, Sagan om ringen och senare den ryske fantasyförfattaren Nick Perumov och den apokalyptiske författaren Dmitrij Gluchov­ skij. Han har haft svårt att läsa svensk litteratur.

Han gillar mer att läsa på engelska. Han har för­ sökt läsa Jan Guillou men gav upp. Han tyckte Guillo skrev så tråkigt, så stelt. I huvudsak läser han fantasy och historiska romaner.

Det han uppskattar mest med litteratur-och skrivarlinjen är att han fått bra kritik från kompi­ sarna i klassen, att de tycker om det han skriver och att han borde fortsätta med det.

– Det ger mig bara ännu mer energi. Annars har jag en tendens att börja på saker och överge det för att börja på något nytt.

De klassiska deltagarna på folkhögskolornas skrivarlinjer är annars de som kommer från akade­ mikerhem. Henrik Östlunds och Emil Westgaards arbetarbakgrund är ovanlig, också på Geijerskolans

– Jag har blivit mer öppen för ­litteratur i allmänhet.

Det som utvecklats mest är att jag kan se vad jag gjort fel tidigare och kan rätta mig själv, säger Emil Westgaard.

å bordet framför honom ligger pocketböcker med Gustaf Frödings samlade dikter i olika upplagor och några biografiska böcker om Fröding. Det är ingen tillfällighet. Författarens barndomshem ligger mindre än en timme bort.

På skåpen längst bak i klassrummet finns affi­ scher uppklistrade från olika teateruppsättningar av Shakespeare, Strindberg, Ibsen, Torgny Lind­ gren och naturligtvis affischer med pjäser byggda på Värmlands störste författare: Selma Lagerlöf. Hen­ nes Mårbacka ligger en halvtimme från skolan.

Redan första veckan ser de på teater, något av Lagerlöf och läser en bok av henne. De börjar med Kjejsaren av Portugallien eftersom den är uppbyggd som små noveller. Flicka föds. Hon åker till Stock­ holm. Får den röda klänningen.

– Den är väldigt anekdotisk uppbyggd medan Gösta Berlings Saga är lite mer dryg och episk. Kejsaren av Portugallien är mer gripande, till exempel kärleken mellan dotter och far. I den boken är det också mycket om den sociala strukturen i sam­ hället, sociala klasser och orättvisan. Pappan är ju dagsverkare och Gunnarsson bestämmer allt. ­Deltagarna läser tillsammans och individuellt, ­skriver en recension, läser varandra och diskuterar.

Hur går diskussionerna i början?

– Egentligen är det ganska nollställt. De har inte så mycket begrepp om litteraturen. De vill lära sig mer om litteratur och om att skriva. Vi brukar tala om vad de läst och hur mycket de skriver själva.

Författaren Lars Andersson har varit här några gånger. Han ger deltagarna ett ämne att skriva om, de skickar texten till honom och han kom­ mer tillbaka och går igenom texten utifrån sina utgångspunkter. En annan som brukar besöka dem är diktaren Erik Bergkvist som själv har studerat på litteratur- och skrivarprofilen. Deltagarna får skriva dikter som de skickar till honom.

Det har skrivits en del om hur man ska väcka lusten till litteraturen, teorier om hur man ska lägga

24 f o l k h ö g s k o l a n � ����

»Jag har märkt de senaste månaderna att det är väldigt självutlämnande texter, personliga« upp litteraturundervisningen.

– Jag är väl ingen teoretiker på det sättet utan ser läraryrket som en konstnärlig verksamhet. Jag tror mycket på entusiasm. Jag jobbar som lektör på Bibliotekstjänst och får en del litteratur om didak­ tik. Men jag tror att bra litteratur är viktigare än att man har en massa teorier. Man märker när böcker går hem, när det funkar. Vi läste Erich Maria Remar­ ques På västfronten intet nytt. Deltagarna blev väldigt gripna. De upptäckte att de som låg i skyttegravarna var lika gamla som dem själva när de gick ut i kriget.

Ett liv som ännu inte riktigt hade startat.

Han har redan från början bestämt vad delta­ garna ska läsa. Det blir klassiker och bygdens för­ fattare och han har en väldigt detaljerad planering över hela året.

– Kanske inte så folkhögskolemässigt men del­ tagarna uppskattar det.

Den plan han lade upp för 15 år sedan ser i stort

sett likadan ut idag. Han brukar välja böcker med någon form av samhällsperspektiv eller ett existen­ tiellt perspektiv. Då finns det mycket att prata om.

Det kan vara Albert Camus Främlingen, Imre Ker­ tész Mannen utan öde – historien om en pojke som står och väntar på skolbussen. När den till slut kom­ mer och pojken kliver på säger de att idag ska vi inte till skolan. Pojken förstår ingenting. Istället trans­ porteras de till förintelselägret.

– Det är som att jag kom på rätt väg från början, att försöka entusiasmera. Jag blandar litteraturläs­ ning med eget skrivande och med att de ska få möta varandras texter.

Pedagogiken är väldigt blandad. Föreläsningar, grupparbeten, individuellt, två och två, utfärd, spelfilm och dokumentärfilm, teater, så att delta­ garna får en massa ingångar till litteraturen. Sen finns det utrymme att läsa en valfri roman av till exempel en kvinnlig författare eller en valfri klas­ siker. Sen gör han om och ändrar. Byter ut en del böcker om det är något han inte tycker fungerar och behåller andra.

– Det är väl så man jobbar, intuitivt. Man prövar idéer. Det som styr dig är att litteraturen ska handla om oss och samhället.

P

å rasten sitter Henrik Östlund i Lusthu­ set, som fungerar som rökruta. Han tänder en cigarett, blåser ut röken och berättar att han ska gå ytterligare ett år på linjen. Han har flera skrivprojekt på gång. Dels en science fiction-histo­ ria som han började skriva under det första läsåret.

Han hade en idé till en karaktär och fick bra respons från Jonas Herrlin. Han har också påbörjat en sorts deckarhistoria i novellform som utspelar ig i en post­ apokalyotisk fantasyvärld. I år kan han välja själv om han ska delta när de andra i klassen har olika skriv­ övningar eller koncentrera sig på det egna skrivan­ det. Han kommer nog göra både och. Han berättar att han också börjat skriva poesi på bussen mellan Karlstad och skolan. Det är helt andra slags texter än de musiktexter han skrivit tidigare.

– Jag har märkt de senaste månaderna att det är väldigt självutlämnande texter, personliga. De har en tendens till att bli mycket hjärta och smärta.

Kanske lite ångest, dåliga val. De som känner mig vet lite mer vad jag pratar om.

Ett slags bearbetning?

– Ja, jag har märkt att det blir det. Jag skriver på samma sätt oavsett om jag är ledsen eller glad, ned­ stämd eller uppskruvad. Jag har också börjat skriva längre grejer. Det är häftigt när det bara kommer.

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 25

Vad vill partierna med folkhögskolan?

Hur ser riksdagspartierna på några viktiga folk­hög­ skoleproblem: Bristen på pengar? Alla folkhögskolor får lika mycket i statsbidrag trots att internatskolorna har mycket större utgifter för sina fastigheter. Att vidareutbilda sig till folkhögskol­lärare på ­distans passar inte alla. Det kan vara svårt att få ledigt, ­samtidigt arbeta och plugga. Riks­ dagen höjer ibland an­slagen, ofta genom att öronmärka pengar. Hur fritt och frivilligt är det? Alla partier svarade utom Sverigedemokraterna.

1. Många folkhögskolor lever under ekonomiskt pressade villkor. Är ni beredda att höja anslagen rejält och med hur mycket i så fall?

2. Folkhögskolan ges uppdrag från riksdagen där anslagen ­öronmärks för specifika ändamål.

Hur ser ni på den styrningen och den utvecklingen?

Socialdemokraterna 1. Vi vill utöka antalet folkhögskoleplatser för de unga som är arbetslösa och utan gymnasiekompetens. Vi har därför föreslagit 60 miljoner kronor mer för ytterligare 1 000 platser på folkhögskolor.

2. Vi stödjer grundprincipen att utbildningen ska vara fri och frivillig och att det ska finnas stor frihet för folkhögskolorna att utforma sin verksamhet. Samtidigt tycker vi att det i särskilda konjunkturlägen och när det finns särskilda behov är bra om folkhögskolorna kan stödja våra utvecklingsprocesser.

3. En översyn bör titta på möjligheterna att öppna upp för att fler lärosäten kan ge sådan utbildning. Om utbildningen finns på fler ställen så underlättar det för fler att ta del av utbildningen.

4. Vi är medvetna om de problem som internaten kan medföra för både äldre och yngre internatfolkhögskolor. Vi ser gärna en dialog med internatfolkhögskolor för att belysa frågan ur olika aspekter.

Miljöpartiet 1. För Miljöpartiet är folkbildningen en viktig del av svensk kultur och bildningstradition. Självklart borde anslagen kompensera för ökade priser och löner, annars blir det indirekt en besparing på verksamheten. Vi har satsat en miljard mer än regeringen per år i bidrag till folkhögskolorna.

Dessa medel ska också räcka till fler utbildningsplatser 2. Folkhögskolorna erbjuder en läromiljö som passar flera grupper som inte kommer rätt inom den obligatoriska skolan och det har varit väldigt lyckat med exempelvis SFI-undervisning inom ramen av folkhögskoleverksamhet. Därför blir det viktigt att fler får chansen att klara exempelvis sin gymnasiekompetens eller svenskundervisning hos folkhögskolorna. Men samtidigt är det viktigt att värna folkbildningens självständighet och särart. Dessa uppdrag ska inte dominera eller ta över skolornas roll, funktion och uppdrag i samhället.

3. Miljöpartiet har inga sådana konkreta förslag i nuläget. Vi är däremot öppna för att se över och föreslå förändringar som anses behövas.

4. Svaret måste vara ja. Ett särskilt tillägg bör ­finnas för internat eftersom det tillkommer kostnader.

3. Vill ni bygga ut och förändra folkhögskolelärarutbildningen och i så fall hur?

4. Anser ni att internatskolorna bör få ett särskilt stöd till underhåll av sina fastigheter utöver det nuvarande anslaget?

Vänsterpartiet 1. Etablerandet och bevarandet av folkhögskolor i hela landet ska stödjas. Det är nödvändigt att staten tar initiativ till en dialog med kommuner och landsting om hur det nationella ansvaret för folkbildningen ska tas och fördelas. Vi har avsatt medel för detta och vill använda anslagshöjningar i stället för engångsbelopp.

2. Folkbildningen får inte utvecklas enbart till en uppdragsutbildare åt arbetsmarknaden utan bör betraktas som en kulturell frizon. Vi har dock inget emot att folkhögskolor ibland ges öronmärkta anslag för exempelvis arbetsmarknadsutbildningar så länge detta inte negativt påverkar den övriga verksamheten.

3. Regeringen har tillsatt en utredning men den har inte offentliggjorts.

Vi tycker att regeringen snarast ska återkomma med förslag. Lärarförsörjningen är mycket viktig för folkhögskolornas framtid.

4 Ja, det är vi absolut beredda att diskutera.

26 f o l k h ö g s k o l a n � ����

Valet

Centerpartiet 1. Centerpartiet har alltid stått upp för folk­ bildningen. Folkbildningen har också fått ökade anslag de senaste mandatperioderna. Vi vill se fortsatta satsningar på folkhögskolan.

2. Resurstilldelningssystemet behöver premiera kvalitet och anställningsbarhet. På det viset kommer utbildningar att anpassas mer efter arbetsmarknaden. Genom ökad samverkan mellan högre utbildning och arbetsliv får studenterna bättre kontakt med arbetslivet och utbildningarnas innehåll blir mer relevanta för näringsliv och offentlig sektor.

3. Vi vill se mer flexibla utbildningsmöjligheter för lärare, till exempel distansutbildning liksom kvälls- och helgkurser.

4. Internat är en viktig del för många folkhögskolor samtidigt så finansieras detta till stora delar av andra intäkter som till exempel hyror och liknande. Huvudmannen för folkhögskolan har ett stort ansvar för den delen av verksamheten. Centerpartiet ser dock att det är viktigt att även andra resurser avsätts för folkhögskolornas internat.

Moderaterna

Kristdemokraterna

1. Vi har fört en tydlig arbetslinje och med fler i arbete ökar resurserna som vi kan prioritera till folkbildning. Därför har anslaget till folkbildning höjts med en miljard kronor per år jämfört med 2006.

2. Vi vill att folkhögskolorna även fortsättningsvis ska vara fria att själva utforma sina kurser och inriktningar. Samtidigt fyller folkhögskolorna en viktig funktion för att hjälpa människor från utanförskap till en meningsfull aktivitet och arbete.

3. Vi vill se över de nuvarande förutsättningarna för studenter och lärare att utbilda sig till folkhögskollärare, studier och praktik är två sidor av samma utbildningspolitiska mynt.

4. I de fall folkhögskolorna behöver mer resurser för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet vill vi se över möjligheterna för detta som en del av de stora utmaningar som finns gällande kulturfastigheter i stort i Sverige.

1. Regeringen ökar varje år anslagen till folkbildningen. Under perioden 20122017 beräknas anslagen öka med i genomsnitt cirka 80 miljoner kronor per år. Folkhögskolornas verksamhet är viktig och vi kommer att fortsätta arbeta för att tillräckliga medel avsätts till folkbildningen.

2. Kristdemokraterna arbetar aktivt för att värna den höga grad av frihet som folkhögskolorna åtnjuter. Eftersom folkhögskolorna lyckats så väl med att hjälpa elever som inte klarat sig i grundskola och gymnasium, har vi trots det valt att skjuta till ytterligare medel till studiemotiverande kurser.

3. Vi har bland annat varit med och höjt det så kallade fribeloppet i flera omgångar. Vi tycker också att det är viktigt att folkhögskolelärarutbildningen fortsätter att utvecklas, men har för närvarande inga förslag om att staten ska gå in och styra förändringar av utbildningen.

4. Vi har inga förslag om ett särskilt stöd till internatskolorna.

Folkpartiet 1. Jämfört med 2006 är anslaget idag cirka en miljard kronor större. Det är sedan Folkbildningsrådet som fördelar medel till folkhögskolor och studieförbund. Folkpartiet har ingen synpunkt på hur Folkbildningsrådet väljer att genomföra denna fördelning.

2. Utöver finansieringen från folkbildningsanslaget är det självklart att folkhögskolorna kan spela en roll också via andra finansieringskällor. Det är naturligt att styrningen i dessa fall är hårdare. Ingen folkhögskola som inte vill bedriva sådan utbildning ska dock självfallet behöva göra det.

3. Regeringen ser för närvarande över folkhögskolelärarexamen. De flesta studerande finansieras sina studier via studiemedel, för någon som har haft en högre inkomst finns möjlighet att söka tilläggslån och för personer med barn finns möjlighet till tilläggsbidrag. Regeringen har också kraftigt höjt fribeloppet för att underlätta för yrkesarbetade att gå in i nya studier och parallellt arbeta vid sidan om.

4. Det finns både kommunala och statliga medel att söka för underhåll och byggnadsvård av fastigheter med ett särskilt kulturvärde. Folkbildningsanslaget är avsett att gå till undervisningen vid folkhögskolorna.

Bör internatskolorna få ett särskilt fastighetsstöd?

Diskutera på: facebook.com/TidskriftenFolkhogskolan

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 27

Aktuellt

Folkbildningsrådet drar in statsbidragen för folkhögskola Folkbildningsrådet drar in alla statsbidrag till MKFC Stockholms folkhögskola från och med årsskiftet.

Anledningen är att skolan under flera år inte följt de regler och de anvisningar som gäller. Folkbildningsrådets tjänstemän ville ge skolan en respit, men styrelsen satte ner foten och drog in bidragen direkt.

Folkbildningsrådet genomförde tidigare i år en granskning av MKFC folkhögskola och upptäckte en diger lista med fel och brister. Folkbildningsrådet ansåg att det var osäkert om inrapporteringen av allmän kurs uppfyller kraven. Rådet ifrågasatte om lärartätheten var tillräcklig och hävdade att MKFC inte respekterat volymgränsen på 125 procent av

ingångsvärdet. Det fanns också misstankar om att statsbidraget inte använts till sitt syfte på grund av transfereringar av statsbidraget från huvudmannen till dennes dotterbolag. Även verksamhetsrapporteringen hade brister. Uppgifter har inte lämnats i tid och är inte kompletta och det var också tveksamt om kursupplägget motsvarat heltidsstudier, fast de rapporteras som sådana till CSN.

»250 studerande på allmän kurs vår­ terminen 2012 fick inte en enda grund­ läggande behörighet för vidare studier«

Folkbildningsrådet har vid upp­repade tillfällen också fått motstridiga uppgifter från MKFC:s företrädare och de organisatoriska förutsättningarna var inte heller bra. Föreningen hade ingen ordförande och det gjordes

ingen skillnad på personal- och styrelseledamotsroller. Även ledning och administration var otillräcklig enligt Folkbildninsgrådet som också konstaterade att av 250 studerande på allmän kurs vårterminen 2012 fick inte en enda grundläggande behörighet för vidare studier.

Styrelsen för MKFC Stockholms folkhögskola ska lämna in en avvecklingsplan till Folkbildningsrådet senast den 1 september 2014. Folkbildningsrådets styrelse tar sedan ställning till MKFC Stockholms folkhögskolas avvecklingsplan samt bidrag under avvecklingsperioden.

Av Svante Isaksson

En kreativ folkhögskola

- genom ämnesövergripande samarbete

Hur kan folkhögskolans unika bildningstradition utgöra grunden för nya arbetssätt som främjar lust, energi och kreativitet? När vi identifierar de pedagogiska idéer som leder mot målen för utbildningen kan vi skapa sammanhang som föder både motivation och engagemang. Fragment blir till helhet. Arbetar du så här underlättar du för eleverna att få syn på sitt eget lärande. Då kan de själva initiera nästa steg. Lär dig planera, genomföra och utveckla ett ämnesövergripande arbete som förverkligar folkhögsskolans intentioner.

• Hur går ämnesövergripande lärande till?

• Undervisning med tydlig lärprogression • Planera verklighetstrogna teman och projekt • Hur kan vi organisera samarbetet mellan lärare?

Målgrupp: Plats: Datum: Pris:

Lärare i Folkhögskola Stockholm Måndagen den 24 november 2014 2 300kr exkl moms

www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

”Jag vet av erfarenhet att om vi jobbar utifrån verklighetens spännande projekt då olika ämnen bidrar, så ökar meningsfullheten och engagemanget hos både elever och lärare.”

Jan-Olof Norell, utbildare

Insänt

»Lär av oss, Ibrahim Baylan« Visst finns skön­litteratur om folkhögskolan I en artikel (Folkhögskolan 3/2014) om Amanda Svenssons senaste roman, som rör sig i folkhögskolemiljö, påpekar artikelförfattaren Arvid Jurjaks att det är märkligt med så få romaner från folkhögskolemiljö, bland annat med tanke på att åtskilliga författare haft anknytning till folkhögskola.

Detta stämmer kanske sett ur dagens perspektiv, men i ljuset av folkhögskolans snart 150-åriga historia finns faktiskt en hel del skönlitteratur framsprungen ur denna skolform.

Prosa och poesi med några decennier på nacken, som trots skillnaden i tid och rum kan ge intressanta perspektiv – människors relationer är i många avseenden sig lika.

Den som vill botanisera i folkhögskolans skönlitteratur kan med fördel studera den utmärkta antologin Folkhögskolan i litteraturen från 1993, med utdrag från många kända författares verk. Där finns Vilhelm Moberg, AnnCharlotte Alverfors, Sven Wernström, Reidar Jönsson och Stewe Claeson, för att bara nämna några av de drygt 60 representerade författarna.

Författarporträtt och lästips finns också i den nyutkomna boken Folkhögskolan –Kulturarv och Framtid (recenserad i Folkhögskolan 3/2014).

Monica Roselius

Skriv till Folkhögskolan!

Mail: staffan.myrback@lararforbundet.se Adress: Folkhögskolan Box 12239, 102 26 Stockholm Eller hör av dig via Facebook: facebook.com/TidskriftenFolkhogskolan

Politikerna har det svårt just nu. Undersökning efter under­ sökning ger en bild av ett system som håller på att tappa greppet om en generation. Barnens berättelser, föräldrarnas oro och lärar­ (Folkhögskolan nas frustration fhar ått genomslag i medierna och gör att frågan 3/2014) kommit att dominera valrörelsen. Då är det lätt att komma med enkla lösningar. En sådan lösning är Ibrahim Baylans förslag att öppna folkhögskolorna för elever från 16 år.

Det kan vara lockande att låta unga människor som inte kla­ rat av gymnasiet får göra ett nytt försök på folkhögskola. Vi ser eleven, vi hjälper hen att ta ansvar, vi lär hen fungera i grupp, vi låter hen ha inflytande över kursen, vi sätter ord på saker som är svåra att prata om. Förutom ämneskunskapen jobbar vi med saker vi vet är viktiga för att fungera i ett liv efter skolan.

Vad är då problemet? Jo, förutsättningen för denna pedago­ gik stavas frivillighet. Vi riskerar att inte kunna behålla denna modell om vi måste montera in begreppet plikt i skolformen.

Självklart ställer vi höga krav på våra kursdeltagare under utbildningen. Men vi tvingar inte dit dem - de kommer av egen fri vilja. Där finns en av nycklarna till en framgångsrik vuxen­ pedagogik. Ibland handlar det om människor som inte lyckats i gymnasiet, ibland handlar det om människor »De vill inte gå på en som lyckats förträffligt men vill vidareutbilda sig. skola som är en plats Gemensamt för dem är att de är färdiga med gym­ dit man skeppar de nasieskolan. Jag tror tyvärr att folkhögskolan gan­ ska snabbt kan tappa i attraktionskraft bland dem elever som gymnasie­ som skolformen är avsedd för. De vill inte gå på skolan inte klarade en skola som är en plats dit man skeppar de elever av att ta hand om« som gymnasieskolan inte klarade av att ta hand om.

Nästa gång ni föreslår saker som rör folkhög­ skolan, prata med oss innan. Många lärare som vi har varit i kontakt med upplever att de inte har bjudits in till någon diskussion. Och med det kommer oron. Hur blir det med behörigheten, vem ska få undervisa på folkhögskolan, måste vi bli gymnasielärare nu?

Så, Ibrahim Baylan och andra skol­ politiker, ta gärna intryck av folkhög­ skolans pedagogik, prata med oss hur vi jobbar, prata med kursdeltagarna vilken folkhögskola de vill ha. Men låt vuxenpedagogik vara vuxenpedagogik – för de vuxna kursdeltagarnas skull.

Styrelsen för SFHL distrikt IV Stockholm genom Helené Zallinordförande

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 29

Läsning

Omöjlig tillväxt Kollaps David Jonstad • Ständig tillväxt är en omöjlig­ het. Oljan är snart slut. Den indu­ striella civilisationen är en his­ torisk parentes. David Jonstads bok visar övertygande att det här inte är några olycks­ profetior utan den verklighet våra barn och barnbarn måste leva med.

Under vägen beskriver han ett antal tidigare civi­ lisationer, deras uppgång och fall.

Vi får följa Meso­ potamien på 3000talet före Kristus, det romerska riket före och efter Kristi födelse, mayacivilisatio­ nens försvin­ nande i den centralamerikanska djungeln på 800-talet, Sovjetu­ nionens sammanbrott.

Det nya för en gammal histo­ rielärare är beskrivningen av ett hållbart alternativ: Det resilienta samhället. Han inleder med att citera den amerikanske miljö­ aktivistgurun Bill McKibbens bild av samhället som en full­ blodshäst: ”Det vi behöver göra

David Jonstad är författare, journalist, föreläsare och redaktör på Klimatmagasinet Effekt och skriver nästan uteslutander om vår tid överlevnadsfrågor.

medan vi fortfarande är i sadeln, är att förvandla vår tävlings­ häst till en arbetshäst – till något pålitligt, stabilt, uthålligt och tåligt. Springer inte fort, men går långt. Vinner inga fina priser men tar ändå hem segern i slutän­ dan. Vi pratar skritt, lunk och trav, inte sporrsträck och galopp.”

Det hand­ lar bland annat om att gå till­ baka till vårt beroende av naturen, att stärka empatin med såväl andra människor som icke-mänskligt liv, att fördjupa den lokala demo­ kratin, att bygga ut ett ekolo­ giskt jordbruk i städerna, att ransonera fossil energi liksom klimatutsläpp, att genomföra arbetstidsförkort­ ning, att genom ökad medveten­ het motverka fruktan. Ett syn­ nerligen faktaspäckat kapitel, som avslutas med ett citat av Franklin D. Roosevelt från 1933: ”Det enda vi behöver frukta är fruktan själv”.

Ovanligt nog blir jag mest fångad av författarens slutord.

Där berättar han om ett projekt han är engagerad i sedan år 2009.

En gammal jordbruksfastighet på 20 hektar i Sörmland med fruktoch grönsaksodlingar, skogs­ mark, beteshagar, djur och männ­ iskor, snart 30 stycken. Där finns enkla ekologiska hus, gemensamt ägd tvättstuga, storkök, växthus, uppvärmning huvudsakligen med egen ved. Det är inte lösningen, men ett av många nödvändiga bidrag till en möjlig framtid. En mycket användbar bok i folkhög­ skolan. Skaffa den till biblioteket.

Björn Höjer

Kort om …

kvinnliga föregångare och tidiga feminister Kerstin Hesselgren Renée Frangeur • Kerstin Hesselgren var en föregång are som vågade använda ordet feminist redan på trettiotalet. Hon var en stor och känd politiker i Europa, i synnerhet i Nationernas förbund, under mellankrigstiden. I riksdagen drev hon frågor som utbildning för kvinnor, kvinnors rätt till statliga tjänster och lika lön.

Svenska Hem Monika Björk m.fl • TV-serien Svenska Hem ha sin förebild i verkligheten. Monika Björk och Eva Kaijser berättar om verklighetens butikskedja »Svenska Hem« som mot alla odds blev en framsgångssaga men också historien om deras fall. Vi får möt a de stridbara kvinnorna som drömde om en ny och rättvis värld.

Mig själv och mitt gods förvalta Britt Liljewall • Mig själv och mitt gods förvalta är en bok om nio kvinnor i 1800-talets Sverige. Alla är kvinnor som levde i en tid när omyndighet var det normala för ogifta kvinnor. Men just dessa kvinnor agerade för att bli myndiga. De kom från olika miljöer, olika sociala skikt och hade skilda erfarenheter.

30 f o l k h ö g s k o l a n � ����

Ett Kamikazeprojekt värt ett bättre öde

Vårt matematiska universum Max Tegmark m. fl

I matematiken bor religionen • I Vårt matematiska universum (Volante förlag) försöker Max Tegmark m. fl lära oss hur uni­ versum fungerar, att allt hand­ lar om matematiska strukturer och att det kan finnas ett oänd­ ligt antal parallella universum.

Redan där slutar kan­ ske de flesta att läsa, seen­ des enbart en massa kryp­ tisk formler framför sig.

Men så är det inte. För­ fattaren lyckas väl med att ta oss med på en resa dit vi säl­ lan åker och får oss att förstå den komplexa verklighet som är basen för vår existens. Detta är populärvetenskap när för den är som bäst, ett nytt vetande blir

personer

tillgänglig även den som har svårt att förstå matematik och fysik.

Särskilt intressant var hans hypotes att det finns ett oändligt antal parallella universum som existerar sida vid sida utan att vi är medvetna om mer än ett av dem. Det resonemanget utmanar fan­ tasin och fick mig att reflek­ tera över om det kan vara så att inget egentligen dör och försvin­ ner, det byter bara univer­ sum och livs­ form. Och i den tanken bor det andra kallar reli­ gion och and­ lighet. Måhända är fysik och matematik även det, när tan­ ken tänkts klart.

Svante Isaksson

Erik Nylander påvisar jazzutbildningarnas slagsidor.

• Paul Frigyes blev varnad för att skriva en kritiskt granskande bok om Jan Guillou. Han skulle få spö sades det. Och det fick han. Guillou fann ett par sakfel, slog ner på dem med full kraft och boken drogs in. Ridå. Fem års arbete rakt ner i avloppet. Men boken, Jan Guillou Utifrån (Lindelöw), gavs ut på nytt efter rättelser och med ett nytt förord. Tur var det. Boken förtjänar ett bättre öde. Frigyes gör ett ärligt försök att teckna ett nyanserat porträtt av Guillou som journalist, debattör, författare och människa. Han kollar källor, vrider på frågor och resonerar begåvat. Understundom är han nitisk i överkant, som när han utreder vilka skjortor Guillou minns att han haft i TV-rutan. Men helhetsintrycket är att Frigyes försökt att förstå och förklara vem Jan Guillou är.

Jan Guillou drivs i hög grad av ett rättspatos, men kan bli hård på ett sätt som inte alltid känns motiverat, särskilt när han upplever sig attackerad. Hans lyckade försök att stoppa den första utgivningen av denna bok känns som en sådan överdrift. Som helhet är boken ett rätt välskrivet kamikazeprojekt som förtjänade ett bättre öde än en plötslig död.

Svante Isaksson

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Alejandro Caviedes, 32 år, är ny ordförande för Vindelns folkhögskola, en landstingsfolkhögskola i Västerbotten.

Caviedes utsågs av landstingsfullmäktige. Han kom till Sverige från Columbia för tolv år sedan och skriver på sin blogg att han är tjänstledig från arbetet som vårdbiträde i Umeå kommun för fackliga uppdrag i Kommunal. Han sitter också i styrelsen för SAPs arbetare­ kommun i Umeå.

Erik Nylander, doktorand i pedagogik vid Linköpings universitet, visar i en avhandling, ”Skolning i jazz”, att folkhögskolorna blivit drivhus för kulturella karriärsatsningar.

Särskilt har jazzutbildningar på Fridhem och Skurup utvecklats till elitutbildningar där urvalet har en slagsida mot unga män ur över- eller medelklassen. Folkhögskolan skrev om avhandlingen i nr 8 2011.

Annika Thor, styrelseledamot i svenska PEN, tar i höst emot Elin Wägner-sällskapets pris, Årets Väckarklocka, som går till Svenska PEN för sitt arbete för det fria ordet och internationell solidaritet. Priset delas ut 21 september på St Sigfrids folkhögskola som sedan 1954 har ett Elin Wägnerrum med Wägners hela boksamling. Elin Wägnersällskapet bildades 1990 och har sedan dess samarbetat med folkhögskolan.

f o l k h ö g s k o l a n � ���� 31

Läsning

Mats Berggren, Rinkebys val till Nobelpristagare i litteratur:

»Jag skriver alltid med solidaritet« text & foto: svante isaksson

K

ursdeltagare från många olika länder och kulturer kommer till folkhögskolan varje år. Det ställer många gånger stora krav på förståelse för både lärare och ledning som ofta inte alls har den bakgrunden. Författaren Mats Berg­ gren skriver om hur det är att växa upp i förorten och får stark respons. Utan att själv ha bott där.

När Nobelpriset i litteratur delas ut är det numera tradition att pristagarna besöker Rinkeby och träffar skolbarn under evenemanget ”Nobel i Rinkeby”. Massmedierna är förstås där och radion ställde 2005 frågan till en elev ”Vem tycker du ska få Nobelpriset?” Svaret kom direkt: ”Astrid Lind­ gren och Mats Berggren”.

Att Mats Berggren blivit så populär bland skolbar­ nen i Rinkeby och andra förorter kan tyckas märk­ ligt vid en första anblick. Han är vit, medelålders och växte upp i ett svenskt medelklasshem i Södertälje.

– Men jag skriver underifrån och med solidari­ tet, säger han.

Det förhållningssättet växte fram under hans sju år på Scanias verkstadsgolv. Det var år av fackligt och politiskt arbete.

– De åren formade mitt författarskap, säger han.

Jag är nyfiken på samhället, på samtiden och ägnar mig åt att undersöka problem.

Sedan debuten 1987 har det blivit sjutton böcker varav tolv ungdomsromaner. Den senaste är Onsdag kväll strax före sju. Det är den senaste av flera böcker med fokus på ungdomar som växer upp i de föror­ ter som likt Rinkeby plågas av fattigdom, rasism, arbetslöshet och sociala problem.

Impulsen till boken kom från flera håll. Den sista och avgörande kom från en radiointervju med en muslimsk kvinna.

32 f o l k h ö g s k o l a n � ����

sfhl

– Hon sa att ”vi är klämda mellan två knytnävar. Den ena är rasisternas och den andra är islamis­ ternas.” Då stod det klart att jag måste skriva boken, säger Mats Berggren.

Onsdag kväll strax före sju handlar om sex unga med olika ursprung som går i samma klass i högsta­ diet. Temat är hur de känner, umgås, krockar och hur deras relationer till föräldrarna och samhället ser ut. Mats Berggren undersöker skärningspunk­ terna från olika perspektiv, bland annat på hur synen på islam kan vara helt olika mellan generationerna.

De unga får en traditionell syn av föräldrarna och en annan i ungdomsföreningen, till exempel att det inte finns något stöd i Koranen för att flickor inte ska få läsa vidare på gymnasium och universitet.

– Då kan de använda islam mot sina föräldrar, säger Mats Berggren.

H

an betonar samtidigt att han inte försöker presentera några lösningar utan vill över­ lämna dem till läsarna, men att det under­ liggande budskapet ändå är att ”vi kan mötas” trots våra olikheter. Den enda han är riktigt tydlig med är att våld och rasism inte leder till något gott.

Han är en av de få som blivit en författare för förortsungdomarna. En av nycklarna till den upp­ skattning han får tror han är den tid han lägger ner på undersökningar innan han börjar skriva. För­ beredelserna inför den senaste boken tog fem måna­ der av inläsning och intervjuer. Han berättar att han också ofta är ute i skolor på besök och håller kontak­ ten på andra sätt. De kontakterna blir impulser till nya böcker och ett slags kretslopp mellan honom och läsarna har vuxit fram under årens lopp.

– Ska jag skriva om ungdomskultur måste jag hänga med eftersom den förändras hela tiden, säger han.

Responsen på Onsdag kväll strax före sju har varit god både från läsare och recensenter och han strålar av självförtroende.

– I regel känner jag mig osäker inför utgivningen av mina böcker men vid tre tillfällen har jag inte gjort det och den här gången var en av dem. Den är min bästa bok. Jag är nästan skamligt nöjd. f o l k h ö g s k o l a n � ����

ingela har ordet

Folkhögskolan efter valet

Jag är stolt folkhögskollärare! Varje dag läser jag om deltagare som har gått på folkhögskola som har blivit upprättade, fått självtillit, blivit stärka att studera vidare osv. På www.folkohogskola. nu läser vi berättelser från både deltagare och lärare om tiden på folkhögskola. Jag vet inte hur många kända och okända människor som har lovprisat folkhögskolan denna sommar. Detta har våra politiker hört och förstått, säger de. Men är det verkligen så?

Vi VET att partierna vill folkhögskolan väl men vi vet inte hur mycket de vill satsa på folkhögskolan och folkbildning. Så oavsett vilka som kommer till regeringsmakten har vi ett jobb att göra – verka för att statsanslaget höjs! Hur gör vi det då? Ja, alla aktörer, RIO, Landstingsfolkhögskolorna, Folkbildningsrådet och inte minst SFHL uppvaktar och kommer att uppvakta partierna även efter valet. Dock behöver vi alla hjälpas åt med att lyfta, synliggöra och informera om folkhögskolans skolform som en viktig samhällsaktör.

Detta måste göras både lokalt, regionalt och nationellt.

Partierna lovar nu guld och gröna skogar men vad händer efter valet? Flera av partierna går ut med att de vill stärka folkhögskolan på olika sätt och alla är välvilliga och tror på Folkhögskolan som skolform. Alla förslag är kanske inte helt bra och en del kan bli svårt för SFHL att ta ställning för.

SFHL står på två ben. Ideologiskt vill vi värna om folkhögskolan som skolform. Och vi är en facklig medlemsorganisation med uppgift att stötta våra kollegor.

Vad är bäst för medlemmarna? Varje förslag måste ställas i en vågskål och diskuteras utifrån medlemmarnas bästa. Vad vinner folkhögskolan på? Hur ser de pedagogiska förutsättningarna ut vid både neddragningar eller tillkomst av nya deltagare? Kan folkhögskollärarna bli utan jobb om folkhögskolan säger nej? SFHL måste sätta medlemmarna i fokus hela tiden.

Nej till 16–18 åringar är den spontana reaktionen eftersom folkhögskolan är fri och frivillig. Frivillig blir det inte om gymnasiet också är obligatoriskt.

Hur går det då med ekonomin om folkhögskolorna säger nej till den yngre gruppen och gymnasiet blir obligatoriskt? Måste lärare sägas upp om gymnasiet blir obligatoriskt? Om det skulle bli så, då står INTE partierna upp för det de lovar! De står inte upp för folkhögskolan som egen skolform och unik möjlighet för människor att utvecklas.

Ingela Zetterberg, Er ordförande Ps. Jag vill påminna om att SFHL är en parti­politiskt och religiöst obunden organisation som bygger på de grundläggande principerna om solidaritet, jämställdhet, jämlikhet och mångfald samt alla människors lika värde. SFHL motverkar alla former av diskriminering och godtycke. Ds

Aktuellt

krönika

Vi tycker inte om våra deltagare

ABF Nordöstra Stor-Stockholm i konkurs …

F

olkhögskolan är populär bland politiker och tjänstemän.

Man skriver gärna små hyllningar om hur duktiga vi är på att lyckas med studerande som grundskolan och gymnasiet har misslyckats med.

Däremot verkar folkhögskola inte stå lika högt i kurs på Näringslivskontoren och i företagarvärlden. Uppfattningen ver­ kar vara ungefär att ”det är väl bra att det finns, men det är för misslyckade. Inte för blivande företagare eller för intressant fram­ tida arbetskraft”.

Folkhögskolan har för många blivit en sista utväg när allt annat har misslyckats och en städgumma efter samhällets tillkortakom­ manden. Det är en naturlig konsekvens av samhällsutvecklingen och gymnasieskolans förändring. Inget konstigt med det. Och vi är uppenbarligen framgångsrika.

Men tycker vi om våra studerande? Det är klart vi gör – som individer. Men gör vi det som målgrupp?

Det finns en tendens att jämföra dagens studerande med en idealbild av hur folkhögskolan fungerade förr. Med deltagare som hade arbetslivserfarenhet, var studiemotiverade och diskuterade marxismen över kvällsteet på internatet. Jämförelsen utfaller inte till de nuvarande studerandes fördel. Och det är klart att vi som lärare behöver studerande med driv och vilja för att få till en bra studiesituation.

Många av våra studerande har problem, med koncentration, motivation, ork, psykiska och fysiska sjukdomar. Men om vi själva börjar se våra deltagare som problem, då har vi problem.

Vi bär på en berättelse om hur våra deltagargrupper sett ut his­ toriskt. Bönderna, arbetarna, kvinnorna, invandrarna… Alla har de varit samhällets begåvningsreserv. Grupper som stängts ute och som nu var på väg att bygga upp egna folkrörelser och ta makten i samhället.

Det fanns dom som tyckte att kvinnor inte var lämpade för teoretiska studier, eller att samhället skulle störta samman om den obil­ dade arbetarklassen tilläts vara med och bestämma. Folkhögskolan avfärdade själv­ klart allt sådant som trams.

När nu ”dropouts” (typiskt att det inte finns något bra svenskt ord. Det måste vi hitta) är folkhögskolans nya målgrupp så måste vi bli en del av kraften i att ha ett annat synsätt.

Vi ser individen bakom normalitetssamhällets diagnosstämplande. Men gör vi det för att anpassa deltagarna till samhällets krav, eller för att förändra samhället?

Per-Erik Kajs

•Per-Erik Kajs är rektor på Fornby folkhögskola och efterlyser ett svenskt ord för uttrycket ”dropouts”.

…efter flera år av misskötsel, misstänkt för ekonomiska brott och andra oegentligheter som Folkhögskolan berättat om i flera reportage. Samtidigt gick även deras naturbruksgymnasium Säbyholm i konkurs. I vintras gick dotterbolagen ABF Utveckling och Verab samma öde till mötes.

Det som idag återstår av de storvulna planerna på att bygga en stor utbildningskoncern är de skuldsatta folkhögskolorna Brunnsvik, Väddö och Södertörn. De har idag fått nya styrelser och nya rektorer håller på att rekryteras vilket blir klart under hösten. Enligt uppgift från de båda nya ordförandena, Christian Lindgren, Brunnsvik och Örjan Brinkman, Väddö-Södertörn har de nu en god elevtillströmning till höstens kurser och ekonomin är såvitt de vet nu under kontroll.

Skolorna samarbetar kring sina ­allmänna linjer och flyttar nu till fastigheten Vimpeln i Solna. Vimpeln ägs av Bygg-Ettan och Riksbyggen.

I huset finns sedan tidigare flera fackföreningar liksom det nybildade Solna Folkets Hus AB. Brunnsvik bedriver kurser även i Borlänge och Väddö-Södertörn har också kurser på Väddö och i Gamla Stan i Stockholm.

Just nu utreder Ekobrottsmyndigheten, Länsstyrelsens tillsynsenhet och de tre olika konkursförvaltarna de misstänkta brotten och oegentligheterna som pågått under de tidigare styrelsernas tid inom ABF Nordöstras sfär. I skrivande stund finns dock inga färdiga rapporter eller utlåtanden från någon av dem.

Av Svante Isaksson

34 f o l k h ö g s k o l a n � ����

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Lärarschemat är en succé Över 15 000 lärare tar hjälp av vår app för att underlätta sin lärarvardag. De delar sin planering, samlar sina jobbkontakter och får koll på hur mycket de har jobbat.

Nu har appen blivit ännu bättre. Den synkar dina uppgifter om du har två enheter, du kan färgkoda uppgifter i din kalender så du hittar lättare och det blir enklare att lägga in lov och andra undantag i ditt ordinarie schema.

Läs mer på lararschemat.se. Ladda ner i App Store.

Lärarschemat Nu ännu bättre!

Förenklad tidsplanering.

Synka mellan flera enheter.

Färgkoda dina kalenderuppgifter.

porträttet:

Fjodor Eklund

När Fjodor Eklund såg annonsen om tjänsten på Värnamo folkhögskola slängde han iväg en ansökan, även om Småland kändes som en öken för en kille från Järfälla utanför Stockholm hade han inte tänkt bli kvar. Det var över tjugo år sen. text: staffan myrbäck

»Vi vill ha myndiga deltagare«

16-åringar är för unga för folkhögskola Fjodor Eklund syns ofta vid fackliga sammankomster i folk­ högskolan. Ett stort yvigt tomte­ skägg och ett tjockt, gråsprängt flätat hår. Det yviga skägget är numera betydligt kortare. Han svarar lågmält, kortfattat och orden kommer fort, nästan mum­ lande. Tjugotvå år i Småland har inte slipat bort stockholms­ accenten.

I början av nittiotalet gick Fjodor Eklund folkhögskollärar­ utbildningen i Linköping. Han hankade sig fram ett år, bland annat som lärare på gymnasiet, tills han såg annonsen om lärar­ tjänsten på Värnamo folkhög­ skola. Även om det kändes långt borta var det inte mycket att välja på. De gånger det uppstod en lärartjänst på folkhögskola berodde på att vederbörande gick i pension eller avled. Och så gick det som det gick.

– Det var ett bra jobb. Jag träf­

fade en kvinna och skaffade ett litet hus. Man grävde fast sig själv.

Det lilla huset ligger i Hörle, en bruksort med dryga hundra­ talet invånare en mil norr om Värnamo. På skolan sköter han alltifrån it till att undervisa i ­historia, matematik, religion, psykiatri och socialpolitik.

Det var en misslyckad kort­ kurs i slutet på åttiotalet på Nord­ iska Folkhögskolan som öppnade hans ögon för folkhögskolan.

Innan dess var folkhögskolan ett blankt kapitel. Han jobbade med stordatorer på Landstingets inköpscentral, lic, tills de sålde av verksamheten, vilket innebar att hans jobb försvann.

– Kursen på Nordiska sket sig rent tekniskt. Skolan hade inte teknisk kapacitet att genomföra den men jag tyckte att det var spännande att man kunde jobba så annorlunda. I och med att jag blev av med jobbet på lic fick jag

Fjodor Eklund tror inte på social­ demokraternas förslag att plocka in en hel klass med 16-åringar på folkhögskola.

– Vi har haft lite diskussioner på skolan om förslaget och mig veterligen är det ingen som är positiv till det.

möjlighet att via Trygghetsrådet läsa in folkhögskollärarexamen.

Värnamo folkhögskola är en av två landstingsskolor i Jönkö­ pings län. Skolan har ingen egen styrelse utan ligger under regio­ nala utvecklingsdelegationen.

–Jag tycker att det fungerar bra. Ordförande är en tidigare elev på folkhögskolan. De har lagt ner ganska mycket pengar på att rusta upp lokalerna och lands­ tinget är relativt generös med bidrag till skolan.

Vi talar om socialdemokrater­ nas förslag att låta 16-åringar gå på folkhögskola. Fjodor Eklund tycker inte att förslaget är någon bra idé.

– Det kommer att påverka inlärningssituationen ganska mycket. 16-åringar har en helt annan förväntan på hur man ska ta del av kunskapen. Vitsen med folkhögskolor är att vi vill ha myndiga deltagare.