Folkhögskolan 3 2014

SFHLS

3/2014

tidskrift sedan 1920

Tillbaka på Fridhem i våldsam roman SLIPPER UNDAN

VÄCKER LÄSLUSTEN

ABF slipper ta ansvar Folkhögskolan som läser romaner på lektionstid för miljonrullningen

SÄNKER ÅLDERSGRÄNS

S vill att 16-åringar ska få gå på folkhögskola

INNEHÅLL

6

Klimatriksdagen en blåslampa på politikerna

I början av juni genomförs klimatriksdagen i Norrköping. Många folkhögskolor är engagerade. Men klimatskeptiker får hålla sin egen riksdag.

10

Ingen åtgärd trots miljonrullningen

ABF Nordöstra och skolstyrelserna för Brunnsvik, Södertörn och Väddö slipper undan ansvar, trots att de brutit mot reglerna för statsbidraget.

Här lär sig deltagare att gilla skönlitteratur

14

På Örebro folkhögskolan hittade man en metod att väcka lusten för att läsa skönlitteratur hos deltagare som knappt läste böcker innan.

Våldtäkt och klasskonflikt på folkhögskola

20

Augustnominerade Amanda Svensson är tillbaka med en av vårens otäckaste romaner med handlingen förlagd till Fridhems folkhögskola. Vi följde henne tillbaka och talade om hennes tid på skolans skrivarlinje.

Vill att 16-åringar ska få gå på folkhögskola

28

S vill att ungdomar som gått ut årskurs 9 ska få läsa in gymnasiet på folkhögskola. På sikt handlar det om ytterligare 3000 platser i allmän kurs. . . Till hösten kommer nya Folkhögskolan.....................................................4 . . Folkbildningsrådet måste utkräva ansvar av ABF Nordöstra! .........................7 INGÅNG . . . Feltänkt om 16-åringar på folkhögskola ............................................................5 MÅNADENS LINJE . . . Kombinerar allmän linje med teaterprofil .......................................8 KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund: Ny växande humanism underifrån ...................................13 DEBATT. . . ”Säg nej till förslaget om 16-åringar på folkhögskola” .................................26 LEDARE . . . ”Kan bli problem att blanda gymnasium och folkhögskola”........................27 KRÖNIKA . . . ”Demokratiuppdraget är min drivkraft” ......................................................29 BÖCKER . . . Reportage om Folkhögskolan, utvandringen, biografier i valrörelsen ......30 PERSONER . . . Profilerna som började på folkhögskola ................................................31 REDAKTÖREN .

Folkhögskolan

INSÄNT .

2

ANNONSER/PRENUMERATION:

gun.thil@larartidningar.se:

Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

ANNONSPRISER

uppslag: 10 000 kr /sv/v), 12 000 kr (färg) helsida: 5 500 kr

(sv/v), 7 600 kr (färg) halvsida: 3 300 kr (sv/v), 5 300 (färg) kvartssida: 1 900 kr (sv/v), 3 900 kr (färg).

PRENUMERATION:

320 kr.

REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT:

Staffan Myrbäck, Box 12

229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se

REDAKTION:

Bir-

gitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svanteisaksson.com,).

26 Stockholm.

UTGIVNING:

TEL:

ADRESS:

08-737 67 00.

10 september.

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102

HEMSIDA:

OMSLAG:

www.sfhl.se

Anna Wahlgren

SISTA MANUSDAG

nr 4 2014: 18 augusti.

R E DA KTÖ R E N

Till hösten kommer nya Folkhögskolan i detta nummer

intervjuar vi socialdemokraternas skolpolitiska talesman, Ibrahim Baylan om socialdemokraterna förslag att 16åringar ska ha möjlighet att läsa in gymnasiet på folkhögskola på sid 28. Förslaget innebär att Folkhögskolan blir en blandning av vuxenskola och ungdomsskola och har redan väckt reaktioner från er läsare. Två av dem kan ni läsa på sidorna 5 och 26. Vad tycker du?

Tidskriften har i över ett års tid avslöjat att ABF-förbundet och ABF Nordöstra använt statsbidraget till annat än vad som är tillåtet enligt statsbidragsvillkoren för folkhögskolan. Att döma av svaren från Folkbildningsrådet i detta nummer kommer detta inte leda till någon granskning eller åtgärd från folkbildningsrådet sida. I ett inlägg på sid 4 kräver förre rektorn för Brunnsvik och Södertörn,

Per-Ola Jansson, att Folkbildningsrådet granskar ABF Nordöstras hantering av statsbidragen. Han är ytterst kritisk mot att mottagarna av statsbidragen, dvs folkhögskolorna, granskar sig själva. under hösten fick vi besked om

en rejäl förstärkning av tidningens budgeten. Efter sommaren blir den även synlig för er läsare.

Under våren har vi anlitat en grafisk formgivare som ska ge tidskriften ett nytt utseende och ett större format. Tidskriften kommer också att få fler sidor. För första gången i tidskriftens 94åriga historia har vi pengar att betala en formgivare som i fortsättningen ska göra tidningens layout. En annan stor förändring är att Folkhögskolan ska få en egen hemsida på lärartidningarnas portal där vi kommer att lägga ut tidningens innehåll med möjlighet för läsarna att kommentera och länka enskilda artiklar. Planen är också att lägga ut en del ”extramateri-

al,” både på hemsidan och tidskriftens facebooksida, ”Tidskriften Folkhögskolan.” Det kan vara material som inte fått plats i tidningen, uppföljningar av sådant vi skrivit om i tidningen men även aktuella händelser som hinner bli inaktuella för tidskriften.

Syftet är förstås att ni läsare ska ha möjlighet att kommentera, diskutera, gilla, risa och rosa innehållet i tidningen men också berätta och tipsa oss och varandra om vad ni gör på skolorna. Du kan börja med att besöka Folkhögskolans facebooksida och gilla oss och kommentera innehållet i detta nummer. Vad tycker ni t. ex. om förslaget att 16-åringar ska ha möjlighet att läsa in gymnasiet på folkhögskola eller att ABF slipper undan ansvar?

Med detta önskar jag alla en skön sommar. Till hösten återkommer vi med den nya Folkhögskolan och som alltid med ett läsvärt och spännande innehåll.

Staffan Myrbäck

INSÄNT

Eterlyses: mångfald Jag har jobbat på samma folkhögskola i snart 30 år och på vår teaterlinje har några av våra elever haft en etnicitet som varit normbrytande. De har ofta tagit sig vidare och det är bra för mångfalden. Men Jag söker mer mångfald på speciallinjerna. Det blir så tråkigt och förutsägbart om alla kommer från samma samhällsklass och har gjort samma resa. Jag vill bli förvånad och vi behöver förvånas. Wendelsberg har gjort det lättare att ansöka genom att ha ett ”farmar-lag”: Allmän linje med specialinriktning, det gör att fler vågar ta nästa steg. Men inget mer. Finns det någon skola som har tagit bort hinder som får

sökande att tveka? Har din folkhögskola kommit på något mer sätt?

Tips mottages tacksamt.

Helle Dahl Wendelsbergs folkhögskola helle.dahl@folkbildning.ne

Fler om initiativet I förra numret intervjuade vi Soraya Post. I presentationen skrev jag att hon tog initiativet till den romska folkhögskolan Agnesberg. Men korrekt är att hon var en av flera, främst skolans nuvarande rektor Kieth Palmroth som i många år innan starten reste runt i Sverige och kartlade behovet av utbildning för romer tillsammans med professorn vid hög-

skolan i Trollhättan, Hans- Erik Hermansson, samt Birgitta Nesterud, styrelseordförande på Agnesberg och tidigare rektor på Göteborgs folkhögskola, som varit med från början och stöttat projketet.

Agnesberg öppnade 2007 som filial till Göteborgs folkhögskola och från 2010 godkände Folkbildningsrådet ansökan om att bli en självständig folkhögskola med rätt till statsbidrag.

Staffan Myrbäck

Fel folkhögskola I förra numret intervjuade vi Joakim Sveland och råkade knyta honom till fel folkhögskola. Joakim Sveland är lärare och lokalavdelningens ordförande på Birkagårdens folkhögskola. Inget annat.

3

INSÄNT

Per-oOla Jansson är före detta rektor på Brunnsviks och Södertörns folkhögskolor åren 2003-2011

Folkbildningsrådet måste utkräva ansvar av ABF! några reflektioner kring ABF Nordöstra StorStockholm med anledning av de artiklar som Folkhögskolan publicerat sedan hösten 2012.

Jag var rektor hos ABF Nordöstras folkhögskolor Södertörn och Brunnsvik under åren 2003-2011, varav de sista tre åren på Brunnsvik.

Så här citerades jag i Folkhögskolan 7/2012: ”Brunnsvik är idag inordnad i ett system där skolans styrelse i praktiken är en målvakt för beslut som fattas i ABF Nordöstras styrelse, om ens där, och där det folkbildningsmässiga ansvaret är utplånat till förmån för ett kallhamrat utnyttjande av folkhögskolan för helt andra syften bortom de förväntningar som staten har med sitt bidrag till verksamheten”. idag har mina påståenden bestyrkts. Strålkastarljuset bör idag riktas mot myndigheten Folkbildningsrådet som har att beivra företeelser som jag påstår i citatet ovan. Granskningsansvaret är dock förflyttat från Folkbildningsrådet till bidragsmottagarna med utgångspunkten att vi lever i den bästa av världar. Där går allt rätt till, där alla är genomsyrade av dygden och där alla har ett självskrivet förtroende för varandra.

Folkbildningsrådets myndighetsroll har ända sedan tillblivelsen 1991 varit ifrågasatt. Ibland har den ansetts som löslig, ibland som en befriare från regelbyråkratins järngrepp. Men när det är uppenbart att en betydande verksamhet kan misstänkas ha missbrukat

4

resurser avsedda för folkbildningsverksamhet måste någon form av myndighetsutövning påkallas. Om rådet ständigt hänvisar till verksamheternas egna utvärderingar frånhänder man sig myndighetsrollen. Hur lätt är det inte för regering och riksdag att ifrågasätta stödet till folkbildningen om missbruk inte kan stävjas?

Folkbildningsrådet fastställde i februari i år nya riktlinjer för utredning och granskning av de statsbidrag som tillfaller studieförbunden och folkhögskolorna.

Varje mottagare av statsbidrag har enligt förordningen 1991:977 själv det fulla ansvaret att kontrollera att statsbidragsbestämmelserna följs. Trots kritik mot denna ordning allt sedan Folkbildningsrådet inrättades har denna självkontroll fungerat bättre än vad som förväntats. Statsbidragsanvändarna har i regel skött sig.

Nu har det emellertid genom den artikelserie som Folkhögskolan publicerat sedan 2012 kring ABF Nordöstra med stor tydlighet bland mycket annat framkommit att deras verksamheter inte använt sig av statsbidragen på ett korrekt sätt. Trots att Folkbildningsrådet erhållit löpande information om vad som pågått har inte något beslut fattats av Folkbildningsrådet att sätta igång en egen granskning.

I riktlinjerna påpekas att ”en granskning innebär ett allvarligt ifrågasättande av ett studieförbund eller en folkhögskolas hantering av statsbidraget”. Det är uppenbart att allvarligare än det som framkommit genom Folkhögskolans artiklar kan det knappast bli.

ABF Nordöstra, ABF:s förbundsledning och folkhögskolorna har under artikelserien förnekat

det mesta som skrivits om deras oegentligheter till dess att de tvingats till motsatsen. ABF-förbundet påstår fortfarande att ABF Nordöstra använt statsbidragen korrekt och folkhögskolorna påstår samma sak. när verkligheten innehåller falsk

revision och fejkade bokslut fungerar inte Folkbildningsrådets riktlinjer för granskning. Rådet måste då på egen hand förvissa sig om vad som hänt och komma fram till ett eget ställningstagande.

I en verklighet där Sveriges folkhögskolor varje år tvingas till besparingar är det begripligt om folkbildningen söker andra sätt att finansiera sin verksamhet. Men som fallet ABF Nordöstra visar så utsätter man sig då för stora risker. Kravet på kontroll och effektiv uppföljning av hur statsbidragen används måste följa med i denna utveckling. Frånvaron av myndighetskontroll utsätter hela folkbildningen för risken att klassificeras som en ”lekstuga” inför offentligheten.

Jag uppmanar Folkbildningsrådet att självständigt och noggrant utreda vad som hänt, redovisa resultatet öppet och sedan utkräva ansvar. Jag tycker att det är vad som krävs för att bevara anseendet och förtroendet för folkbildningen och därmed trygga vår frihet för framtiden. Jag har haft många kontakter med vänner och kollegor inom folkbildningen och upplever ett starkt stöd för min uppfattning att detta måste hanteras ansvarsfullt och seriöst för vårt gemensamma bästas skull.

Per-Ola Jansson f. d. rektor Brunnsvik och Södertörn

KO RT O M . . .

södra stockhkholm folkhögsko-

las Inkludera mera-grupp gjorde en aktion på Skärholmens torg i samband med att de höll Öppet Hus på Folkhögskolans dag. Med ballonger och flyers på svenska, arabiska, turkiska och spanska uppmanades Skärholmsborna att rösta i EU-valet. nyköpings folkhögskola anordnade i april ett heldagsseminarium på temat Folkbildning på spåret – Vart är vi på väg? Inbjudna var bland annat författaren Göran Gredier och Domino Kai, sakkunnig i romska frågor skarpnäcks folkhögskola bjöd i

maj in till samtal med två personer från Rumänien som försörjer sig som tiggare i Stockholms södra förorter för att tala om vad som får en människa att åka långt bort från sin familj för att försörja sig som tiggare. Arrangemanget skedde i samarbete med organisationen Solidaritet för 17. västra götalandsregionen satsar

700 000 kr på en filmutbildning på folkhögskola. Vilken av regiopnens folkhögskola som får utbildningen är inte klart. Man satsar också en miljon kr på ett digitalt kompetenslyft för folkhögskolornas personal. folkbildningsförbundet utlyser

uppsatsstipendier i ämnen med relevans för folkbildning och studieförbund. Mer informations finns på studieforbunden.se. årsbok för folkbildning 2013 är

nu klar och kan beställas från Föreningen för folkbildningsforskning: ffff@folkbildning.net. Boken kostar 200 kr och innehåller 13 artiklar om bl. a. folkhögskolornas globala arbete och folkhögskollärare anställningsvillkor, lärarroll och utbildningsvägar. Flera av artiklarna handlar om läsning och projekt med att väcka läslusten och få män att läsa mer.

INGÅNG

Staffan Hübinette är lärare på Tollare folkhögskola

Feltänkt om 16-åringar i folkhögskolan socialdemokraternas förslag att folkhögskolan

ska kunna erbjuda fullständig gymnasieutbildning för 16-åringar är feltänkt. Det handlar i första hand om pojkar som gymnasieskolan inte klarar att motivera och som annars hänvisas till gymnasieskolans introduktionsprogram. De ska nu efter grundskolan kunna läsa hela gymnasieutbildningen på folkhögskola. Skälet enligt förslaget är att folkhögskolan ”anpassar undervisningen efter deltagarna, utgår från deltagarnas behov och ger deltagarna stort inflytande över hur de ska lära sig och att de söker sin egen kunskap”. Det gör att folkhögskolan har ”återfunnit lusten till lärande hos många av dem som inte lyckats inom det offentliga skolsystemet”. Detta borde vara en självklarhet även för grund- och gymnasieskolan. Den skolpolitik där skattemedel i miljardklassen flyttats från skolans klassrum via räntesnurror till riskkapitalister och skatteparadis har havererat och nått vägs ände. Skolor går i konkurs, elever står utan praktikplatser, undervisas av obehöriga lärare och får klara sig på egen hand när lärartäthet ska växlas om till vinst.

Den extrema svenska marknadsstyrda skolpolitiken har fått Pisaresultaten att sjunka mot botten och klyftorna att öka. Medan alliansen framhärdar i att privat vinstintresse gör skolan bättre hukar socialdemokratin för frågan. Istället ska nu folkhögskolan bli räddaren i nöden. Analys och diskussion om konsekvenserna saknas i det illa genomtänkta förslaget. Men att göra folkhögskolan till en ungdomsskola för skoltrötta 16-åringar är att devalvera folkhögskolan och äventyra dess särart.

Ett skäl till att ungdomar som av olika orsaker avbrutit sin gymnasieutbildning och senare när de är 18 år eller äldre söker sig till folkhögskolan är just att de är lite äldre, mognat något och vill ha ett alternativ till ungdomsskolan, en mötesplats för vuxna som frivilligt sökt sig dit. Som deltagare är jag en VUXEN bland andra vuxna. I just detta ligger en viktig pedagogisk utgångspunkt. Ändå avbryter 18 procent sina studier på folkhögskola. En vanlig orsak till detta enligt Folkbildningsrådets redovisning, är att deltagarna, i synnerhet på allmän kurs, ”inte är mogna för studier, att de har hemlängtan, motivationsbrist eller hög frånvaro på kurserna”. Man konstaterar vidare att mot bakgrund av att deltagarna i allmän kurs blivit allt yngre och har sämre studieförutsättningar än tidigare så är andelen avbrott inte överraskande stor. Redan nu är det alltså ett problem att alltför många deltagare på allmän kurs är för unga.

Med 16-åringarna följer även gymnasieskolans kursplaner, betyg, nationella prov, föräldrakontakter och det kräver en viss volym för att fungera. Den viktiga skillnaden mellan gymnasieskola och folkhögskola suddas ut. Folkhögskolans pedagogik som framhålls i förslaget förklaras inte bara av goda pedagogers förhållningssätt i allmänhet utan av strukturella faktorer; ett annat regelverk, ett annat syfte, en fri och oberoende mötesplats för vuxna som en del av civilsamhället.

Det räcker med en ungdomsskola, se i stället till att den fungerar.

Skulle förslaget ändå antas av en kommande riksdag står hoppet till att folkhögskolan är klok nog att avstå från erbjudandet.

STAFFAN HÜBINETTE

5

T I O F R ÅG O R Klimatriksdagen genomförs i Norrköping 6-9 juni med stöd av bland annat SFHL och flera folkhögskolor. Alla är välkomna utom de som inte tror att uppvärmningen beror på utsläppen av växthusgaser.

– De får ordna sin egen riksdag, säger ordförande Annika Elmqvist.

Klimatriksdagen 2014 ska lyfta klimatfråg Vad är klimatriksdagen?

– Vi vill lyfta klimatfrågan i valrörelsen, därför ordnar vi en symbolisk riksdag, för vi tycker inte att den vanliga riksdagen tar frågorna på det allvar som den borde göra. Vår förebild är folkriksdagarna för allmän rösträtt i slutet av 1800-talet.

Vad gör ni?

– Vi har tagit in motioner, vi kommer att ha ett högtidligt öppnande och dessutom ett kulturprogram och ett familjeprogram, en massa forskare kommer, och vi kommer att välja ut sex motioner som vi kommer att driva extra mycket i valrörelsen. Vi har fått in 225 motioner. Mer information om riksdagen finns på klimatriksdag2014.se.

Vad är målsättningen?

– Att lyfta klimatfrågan inför valet, för vi vill ju ha en riksdag som konsekvent för en politik för att minska utsläppen av växthusgaser och ställa om till ett klimatvänligt samhälle. Vi kommer också med förslag om hur det ska gå till.

Vad är det viktigaste förslaget?

– Vi får se, vi ska rösta fram sex motioner som blir till en topplista. Vi ska också överlämna alla 225 motionerna till riksdagspartierna och deras ungdomsförbund vid avslutningen. Motionerna är uppdelade i olika ämnesområden och det är ganska jämnt fördelat mellan dem.

Vilka står bakom klimatriksdagen?

– Det är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell förening som bildats bara för det här syftet och den ska läggas ner efteråt. Vi har en gemen-

6

sam värdegrund i att vi tar varningarna från FN:s klimatpanel på största allvar och vi utgår alla människors lika värde och rättigheter.

Varför är just klimatfrågan viktig?

– Den är viktig för att livet på jorden ska kunna fortsätta. Vi är på väg mot det varmaste klimatet som varit på 65 miljoner år med den utveckling som är nu. Livet på jorden som vi känner till det kan inte fortsätta då. Tinar tundran i Sibirien så frigörs metangaser som nu är infrusna och ytterligare växthusgaser släpps ut i atmosfären. De är mycket starkare än de gaser som bildas när vi eldar kol. Glaciärer smälter, havsnivån stiger och havet blir varmare. Det är flera olika faktorer som samverkar. Det låter så lite med en halv eller en grads temperaturhöjning, men i naturen är det jättemycket. Det är sagt att vi bör ligga under två grader, men det är inget idag som tyder på att det ska lyckas, så vi måste göra en kraftansträngning.

Forskarna talar om en ”tipping point”, ett läge där det plötsligt vänder som man inte kan förutsäga.

Vi står inför en fruktansvärt allvarlig situation som rör mänsklighetens överlevnad, men det är kanske svårt för oss att ta till oss, eftersom det mesta ser ut som vanligt när man tittar ut genom fönstret.

Särskilt för oss som bor här uppe.

Det finns kritiker som menar att ni överdriver och att uppvärmingen beror på naturliga variationer över seklerna. Hur ser du på det?

– Ett par stycken av dem har hört av sig och då har jag sagt att de får väl ordna sin egen riksdag.

Protester mot drogtester En del är mot kärnkraft och en del är för att de ska ersättas med kärnkraft. Det är som i den vanliga riksdagen att det finns olika åsikter. Vi som förening tar inte ställning.

gan i valrörelsen Vi ordnar en riksdag för de som tar varningarna från FN:s klimatpanel på största allvar. De som kommer till klimatriksdagen anser att den debatten är överspelad för länge sedan.

Ni kommer inte att släppa fram några kritiker?

– Vi försöker samla de som ansluter sig till den forskning som tar det här på allvar, och det är den stora majoriteten. Det finns så mycket fakta nu så den kritiken är inte intressant, utan det som är intressant är att samla alla som vill se en förändring i klimatvänlig riktning och att få kraft bakom den opinionen så att det blir förändringar.

Vad är den viktigaste orsaken till klimatförändringen anser du?

– Vi har ju eldat upp alldeles för mycket fossila bränslen och vi fortsätter att göra det i ökande takt, trots all kunskap som finns. Det enda som kan hjälpa är en kraftig opinion underifrån och det är det vi försöker skapa. Och vi är inte ensamma, det är många som jobbar för hållbarhet.

Men de fossila bränslena svarar ju för en stor del av energiförsörjningen i världen. Hur ska man kunna ersätta dem?

– Vi som riksdag upplåter bara ett forum och de som har lämnat in motioner kommer med förslagen och där finns det olika åsikter. En del är mot kärnkraft och en del är för att de ska ersättas med kärnkraft. Det är som i den vanliga riksdagen att det finns olika åsikter. Vi som förening tar inte ställning.

SVANTE ISAKSSON

Ljungskile folkhögskola diskuterar att införa slumpmässiga drogtester för att komma åt problemen med droger på skolan. Men flera deltagare skolan protesterar mot att frågan ens diskuteras, även om ingen förnekar att droger förekommer. Skolans rektor, Paula Pelli, är oroad över en allt liberalare syn på droger och säger till Sveriges radio att ledningen under en längre tid fått indikationer på att droganvändningen på skolan har blivit ett större problem.

Staffan Hübinette, lärare i socialpedagogik och drogprevention på Tollare folkhögskola och som gett ut en bok om drogprevention säger till Sveriges Radio att drogtester är en av flera åtgärder för att upprätthålla en narkotikafri miljö och att drogtester hjälper till att minska användandet av droger.

– Det bidrar till att öka upptäcktsrisken och en tryggare skolmiljö. Men införs det måste det göras på ett klokt sätt, säger han. Man kan inte bara att ställa upp en elevgrupp på rad som lämnar urinprov.

Brunnsvik återuppstår?

Brunnsviks bibliotek flyttar tillbaka till Brunnsvik om socialdemokraterna i Ludvika får som de vill. De vill också att någon slags utbildning ska återuppstå i en del av den f.d. folkhögskolans lokaler. LO har erbjudit Ludvika Kommunfastigheter AB att köpa Brunnsvik för en krona och att dessutom lämna ett bidrag på tre miljoner netto. Socialdemokraterna säger ja men de andra partierna sägernej. De menar att ingen trovärdig affärsplan hittills presenterats. På styrelsemötet 2 juni kommer dock en plan att presenteras enligt ordförande Ingvar Henriksson (S).

SD gillade inte debattregler I maj ordnade Sundsgårdens folkhögskola en EUdebatt för sina deltagare på skolan. Alla riksdagspartier var inbjudna. En huvudpunkt var vad partierna vill göra åt den ökande rasismen och främlingsfientligheten i Europa. Ett villkor för att Sverigedemokraterna skulle få vara med var att de skrev på ett avtal där de lovade att inte kränka de studerande och medarbetarna, oavsett kön, religion, etnicitet och sexuell läggning. Kravet fick SD att tacka nej.

Folkhögskola öppnar i Åsele Till hösten öppnar Vindelns folkhögskola, som är en landstingsfolkhögskola, en filial i Åsele i Västerbotten. Förslaget kommer från Socialdemokraterna i landstinget och beräknas ge 20 studieplatser.

– Det här kan ge ett lyft till södra Lappland. Vi har många som behöver läsa in grundskola och gymnasium säger Peter Lindström (S), kommunstyrelsens ordförande i Åsele i ett pressmeddelande.

7

SIFFROR

3,56 Av alla folkhögskolor i landet redovisar MKFC - Stockholms folkhögskola (som enbart finns på nätet) högst söktryck med 12,93 sökande per plats till sina 15 platser i allmän kurs.

Annars är det Fridhems folkhögskola som har högst söktryck med 3,56 sökande per plats till 95 platser i allmän kurs och 6,75 i särskild kurs.

Det visar Folkbildningsrådets senaste statistik.

1,83 Åren 2010-2013 har det skett en liten nedgång i söktrycket till folkhögskola i allmän kurs, från 2,03 till 1,83. I särskild kurs har det i stort sett legat stilla runt 2,35. År 2006 var söktrycket var 1,7 i allmän kurs och 2,0 i särskild kurs. Högst söktryck finns i förortkommuner till större städer samt de tre storstäderna – 2,31 i allmän kurs och 3,14 i särskild.

87 Det går bra för de som utbildar sig till fritidsledare på landets folkhögskolor. 87 procent av dem som gick ut fritidsledarutbildningen i Sverige 2013 har fått jobb. Ungefär hälften har tillsvidaretjänster. En stor del har vikariat som kan leda till fast anställning. Det visar Fritidsledarskolornas (en samarbetsorganisation för folkhögskolans fritidsledarutbildningar) årliga uppföljning. Det bedrivs fritidsledarutbildning på 21 folkhögskolor i Sverige.

58 Liljeholmens folkhögskola har ovanligt många sökande till sin bibelkurs och diakoniutbildning.

58 sökande till 22 platser.

8

MÅNADENS LINJE

Teater är utvecklande för alla!

– det som gör det så häftigt att jobba som lärare är den här utvecklingsresan deltagarna gör. Särskilt när man får lov att kombinera den med teatern blir det en så intensiv utveckling på kort tid.

Helena Jacobsson är lärare i allmän kurs med teaterprofil på Markaryds folkhögskola i sydvästra hörnet av Småland. Profilen är relativt ny, det är femte året.

– Det finns en tradi- Under året medverkar deltagarna i både mindtion med teater, sång re och större teaterproduktioner som de spelar och dans på skolan. Vi upp för skolan, för barn och gymnasieelever. har en linje som heter Musikteaterskolan som funnits sedan åttiotalet. Av den har det blivit en lillasyster som heter Show och Musikal, som i sin tur har resulterat i den här teaterprofilen på allmän linje.

Under året prövar deltagarna olika delar inom teater: Monologträning, improvisation, lär sig om sin kropp, sin röst, teatersmink, texter, dramaturgi, teaterhistoria, regi och får grundläggande skådespelarträning.

– Man utgår hela tiden från sig själv och sina egna erfarenheter. Det gör att det blir en väldig utveckling både i ämnet och personligen.

Under året medverkar deltagarna i flera mindre teaterproduktioner som de spelar upp för resten av skolan.

– Nu har vi haft ett antal intensiva veckor då vi hållit på med en slutproduktion. Men lärarna i de allmänna ämnena brukar planera utifrån hur våra produktionsveckor ser ut, så det har fungerat bra.

Vad är målsättningen med profilen?

– Dels att de som är nyfikna på teater ska få pröva de olika delarna i ämnet samtidigt som de kombinerar det med att läsa upp sina gymnasiebetyg, dels ska de kunna använda året som en förberedande utbildning om man vill fortsätta med teater eller olika typer av arbete på scen.

Helena Jacobsson har jobbat som teaterlärare på skolan sedan 1989 och var med att starta teaterprofilen för fem år sedan. Men det är hennes första år som lärare på linjen.

– Under många år har jag haft inriktning på musikal och kände att jag behövde lite ombyte i kosten, nya utmaningar. Så under detta år har jag gjort ett byte med teaterläraren som varit på min tjänst under detta år medan jag tagit hans tjänst på teaterlinjen.

Vad händer sen med de som gått teaterprofilen?

– Många söker vidare till teaterstudier, här på skolan eller på andra folkhögskolor. Många söker vidare till andra och högre utbildningar inom teater. Men oavsett vad de gör i framtiden känner de att de har haft stor nytta och glädje av året. Vi har ett ämne som heter Röst och tal på schemat. De lär sig hur rösten fungerar och att prata inför folk. Det har många nytta av oavsett var de hamnar.

STAFFAn myrBäcK

AV LY S S N AT . . . I R I K S DAG E N

”Bilden av pappa staten leder till att man känner onda, manliga ögon i nacken” Lars-Axell Nordell (KD): ”Ibland kan det låta från vissa håll som att civilsamhället bara är en fritidsaktivitet, ett litet sidospår, till det som sker inom den offentliga eller den individuella sfären. Vi menar att civilsamhället är något mycket viktigare. Det är här grunden läggs för demokrati, medmänsklighet och ett fungerande Sverige. Kristdemokraternas politik strävar därför efter att stärka det civila samhället och därmed de mellanmänskliga kontakterna. Det är i familjerna, folkrörelserna, de ideella organisationerna, kooperativen, stiftelserna, de politiska partierna med mera som vi odlar vår grundläggande etik, de viktiga dygderna och våra demokratiska traditioner... Den mest grundläggande gemenskapen är familjen. I denna lilla grupp får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse men också att ställas inför krav och ta ansvar. .”

Bengt Berg (V): ”Det finns också många tröttsamma bilder av det som är gemensamt. Om man säger staten blir reaktionen: Uh, vad hemskt! Bilden av pappa staten leder till att man känner onda, manliga ögon i nacken. För att underlätta debatten lite grann kan vi väl tala om mamma staten som är omsorgstagande, varm och inte lämnar en enda liten varelse utanför omsorgen. ”

Margareta Larsson (SD): ”Det var det jag upplevde när man som ett folkvalt parti inte fick tillgång till mötesplatser i kommunen – i Folkets Hus, exempelvis.... Detta gjorde mig mörkrädd, och det var skrämmande. Jag har tidigare varit en flitig skribent i tidningar, och jag har alltid gått ut med mitt namn. När det blev känt för tidningarna att jag var företrädare för Sverigedemokraterna trycktes inte en enda artikel, hur mycket jag än skrev. Det var detta jag tyckte var skrämmande, och jag blev mörkrädd. Någonstans kände jag mig lurad i och med att vi hade trott att vi lever med en yttrandefrihet. Det blev vi itutade i skolan, och det har vi fått lära oss. Men när det sedan testas i praktiken visar det sig vara fullständigt horribelt. ”

Agneta Gille (S): ”Vi har fri mötesrätt. Vi har avsatt hur mycket polisresurser som helst i Sverige för att låta dina kamrater hålla demonstrationer, Margareta Larsson. Det handlar om Svenskarnas parti och om Sverigedemokraterna som har sina demonstrationer runt om i landet, och vi ser vad det har lett till. Där har man verkligen visat på vilken skillnad det är mellan våra synsätt på människor. Det handlar också om de som finns på gator och torg för att visa sin avsky för de värderingar som Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti har och för den främlingsfientliga rasistiska inställning som finns hos er. Det finns möjligheter. Det finns en frihet att genomföra demonstrationer.”

(Redigerat urval från riksdagsdebatten om civilsamhället 5 maj 2014)

C I TAT E T ”Vi tar dagligen del av den pågående politiska debatten. Sist nu den TV-sända partiledardebatten i SVT och vi förfasas över hur det politiska budskapet, som en gång var statsmannens väloljade redskap, förvandlats till att bli populistiska oneliners vars främsta syfte är att göra sig bra i media.”

Mats Johansson, lärare på Sunderbyns folkhögskola och Mikael Åström i Folkbladet, 7 maj 2014,

”Det är tydligt att Miljöpartiet aspirerar på att ta över rollen som Sveriges skolparti. För att lösa den svenska skolans många problem vill man öka resurserna än mer. Men folkhögskoleläraren tillika språkröret Gustav Fridolin verkar inte ha gjort sin läxa. Många experter, däribland OECD:s vice utbildningschef Andreas Schleicher som är ansvarig för Pisa-undersökningen, har påtalat att lösningen inte är mer pengar – utan fler skickliga lärare. Den svenska skolan är redan bland de dyraste i världen.

Trots detta är den inte den bästa.”

Naomi Abramowicz, ledare i liberala Huvudstadsbladet, 17 april 2014,

”Att få tid. Innan jag började här upplevde jag att jag hade väldigt ont om det. Plötsligt så fick jag tio månader till att bara skriva. Det har också betytt mycket att få träffa så många likasinnade människor.

I den här miljön, en folkhögskola ute på landet där det inte händer mycket, är det upplagt för att sitta och prata om sina känslor med andra. Det har varit väldigt utvecklande.”

Axel Winqvist, elev på Skurup skrivarlinje i Helsingborgs Dagblad som 7 maj hade releasefest för antologin "Kött och guld"

9

Trots ABF:s lagbrott:

Slipper undan ansvar för miljonrullningen Folkbildningsrådets ledning vet att ABF Nordöstras folkhögskolor brutit mot statsbidragsreglerna. Trots det slipper skolorna undan. Anledningen är luckor i regelverket och att ABF bedyrar sin oskuld. Samtidigt har Ekobrottsmyndigheten startat en förundersökning om misstänkta brott. svante isaksson

et är inte en acceptabel och bra verksamhet som har genomförts, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Britten Månsson-Wallin.

Det som gäller är att man följer rådets statsbidragsvillkor och det anser hon att abf och folkhögskolorna gjort – trots att de använts på fel sätt. Det beror på att det finns stora luckor och kryphål i Folkbildninsgrådets regelverk. Det Folkbildningsrådet kontrolllerar är nämligen bara två saker: För det första att folkhögskolor och studieförbund visar upp årsredovisningar som godkänts av årsmötet och för det andra att de genomfört utbildningar och verksamhet som svarar mot kriterierna för statsbidragen. Det spelar ingen roll att abf Nordöstras och deras folkhögskolors årsredovisningarna varit felaktiga och att revisorn som godkänt dem fått sparken. Det spelar inte heller någon roll att abf Nordöstras

10

egen internutredning, som utförts av Advokatfirman Ahlford, konstaterar att de brutit mot ett antal lagar. Det som betyder något är att abf:s förbundsstyrelse och styrelserna för Brunnsvik och Stiftelsen Väddö och Södertörns folkhögskolor påstår att de följt regelverket. För så ser systemet ut: Det är självförvaltning och egenkontroll som gäller. Folkbildningsrådets ledning godtar därför vad ABF påstår.

– det är beklagligt om förening-

ar eller stiftelser inte bedriver verksamhet som ligger i linje med varken det som de har som ändamål eller är stipulerat enlig våra villkor och det är starkt anmärkningsvärt om det pågår under en följd av år. Men att det har kunnat ske utan att vi haft full insyn i detta är därför att man kunnat leverera årsredovisningar och rapporter till oss som är enligt våra stipulerade villkor, säger Britten Månsson-Wallin. abf:s förbundsstyrelse hänvi-

sar till en intern revision av abf Nordöstras verksamhet som genomfördes 2013 av revisionsföretaget kpmg.

Har ni sett kpmg:s rapport?

-Det tror jag inte, säger Britten månsson-Wallin.

Så allt bygger på deras egna uppgifter?

-Det är ABF:s förbundsstyrelse som har ansvar att redovisa korrekt i enlighet med våra statsbidragsvillkor.

kpmg:s rapport. Det är en liten detalj i härvan som Folkhögskolan successivt rullat upp sedan hösten 2012. Reportagen har handlat bland annat om felaktiga årsredovisningar, brott mot stiftelselagen och en omfattande lånekarusell. Affärerna har ruinerat hela ABF Nordöstras sfär av skolor och bolag. Många lärare och annan personal har förlorat sina jobb. Det som hänt kan få konsekvenser för alla folkhögskolor.

– Detta väcker frågan om trovärdigheten för civilsamhäl-

abf har hemligstämplat

– När nu detta har skett måste man fundera på om det finns svagheter i de statsbidragsvillkor som Folkbildningsrådet har idag, säger Folkbildningsrådet generalsekreterare Britten Månsson-Wallin

ABF ansvarsfrihet. ABF Nordöstra höll årsmöte 9 april och beviljade den avgående styrelsen ansvarsfrihet. Den nya styrelsen ska anmäla den auktoriserade revisor som tidigare godkänt de felaktiga årsredovisningarna inom föreningen, deras folkhögskolor och dotterbolag till Revisorsnämnden. Revisorn fick sparken ifjol sommar. Den nya styrelsen ska även undersöka om man kant anmäla ett konsultföretag som påstås ha lämnat affärsråd som lett till olagliga beslut i Stiftelsen Väddö och Södertörn folkhögskolor. (Bild på demonstration i Ludvika mot flytten av Brunnsviks folkhögskola.)

Fick

let, om att få behålla de undantag och friheter vi har när det gäller att bedriva verksamhet.

Vi måste fundera på vad Folkbildningsrådet måste villkora vad gäller transparens och hur skolorna sköter sin ekonomi, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Britten MånssonWallin.

I klartext betyder det att regelverket kring statsbidragen kan skärpas och att kraven på ytterligare rapportering i så fall ökar för alla folkhögskolor och studieförbund .

– när nu detta har skett, vilket är beklagligt å allas vägnar, måste man också fundera på om det finns svagheter i de statsbidragsvillkor som Folkbildningsrådet har idag. Vi har inte gjort den typen av granskning och uppföljning, utan vi har haft ett förtroende för det system som finns inom det civila samhället med årsmöten, årsredovisningar, revision och auktoriserade revisorer – vi har förlitat oss på det.

Men det är rubbat nu?

– I det här fallet är det så eftersom det dykt upp ett antal

12

uppgifter som pekar på att man kanske inte har följt det man borde ha följt, säger Britten Månsson-Wallin.

Vad det konkret handlar om är bland annat misstankar om att att Väddö och Södertörn systematiskt tömts på många miljoner via överfaktureringar från ABF Nordöstra och deras dotterbolag. Stora belopp har också betalats ut från både ABF Nordöstra och från ABF Förbundet till aktiebolaget bakom gymnasieskolan Säbyholm trots att folkbildningens statsbidrag endast får användas till folkbildning.

– Vi kan återkalla medel retroaktivt, men statsbidragen är utbetalade korrekt i bemärkelsen att vi fått in verksamhetsuppgifter som överensstämmer med vad de är utbetalade för.

Men sedan har de använts, som vi har information om nu, till annat än enbart folkbildningsverksamheten – och det är det som är förkastligt, säger Britten Månsson-Wallin.

Ska ni inte med anledning av de uppgifter som faktiskt finns göra en revision?

– Vi har inte hittills kommit fram till att vi ska göra det. Vår kontroll och vår utredning bygger på att den som är bidragsmottagare hos oss utvärderar och kontrollerar sin verksamhet, säger Britten Månsson-Wallin. hon anser att det viktigaste är att se till att något liknande inte får hända igen – inte att utkräva ansvar för det som har varit.

Trots att hennes förtroende för ABF Nordöstra sviktar.

Konsekvensen blir ju att man i praktiken kan göra sådana här affärer och bete sig på det här sättet och att Folkbildningsrådet släpper igenom det?

– Släpper igenom tycker jag är ett felaktigt sätt att uttrycka sig på.

Vad är då det korrekta sättet?

– Om man efterlever statsbidragsvillkoren godkänns verksamheten som ligger till grund för bidraget. Folkbildningsrådet kan vid behov förtydliga statsbidragsvillkoren så att den här typen av händelser inte kan ske i framtiden.

ABF Nordöstra själva har avsatt den revisor som godkänt

alltihop och den nya styrelsen ska anmäla och försöka lagföra honom. Det visar ju att de årsredovisningar som lämnats varit felaktiga. I vissa fall kan det handla om bokföringsbrott och andra brott. Föranleder det inte Folkbildningsrådet att ta ett riktigt djupt tag i det här för att bevara er trovärdighet?

– Fast frågan gäller väl trovärdigheten för civilsamhället, att föreningar fortsatt har förtroendet att driva den här typen av verksamhet. Jag tycker att det är den stora frågan.

Folkbildningsrådet genomför inte folkbildningsverksamheten utan fördelar statsbidrag.

Men ni är ju myndighet i det fallet?

– Ja, och det bygger på ett förtroendefullt samarbete i den meningen att verksamheten genomförs i enlighet med de villkor som stipulerats. Vi tycker att ABF på allvar tagit sig an detta. Jag kan idag inte säga att ABF centralt inte har vidtagit åtgärder som är rimliga i relation till vad som har hänt, säger Britten Månsson-Wallin.

Men ni granskar ju inte dem, ni nöjer er ju med deras svar att allt är okej?

– Ja, men ärendet är ju inte slutfört. Vi har begärt kompletterande information från deras sida. Vi vill ju säkra upp att de inte kommer att använda statsbidragen till att täcka upp de underskott som finns från annat än folkbildningsverksamheten. ekobrottsmyndigheten har inlett

en förundersökning om misstänkta ekonomiska brott mot ABF Nordöstra. Åklagare Gunnar Unger är förtegen och hänvisar till förundersökningssekretessen, men säger att beslut om eventuellt åtal antagligen kommer i slutet av maj.

KRÖNIKA

Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögskolorna.

15 Juni fyller han 101 år.

Ny växande humanism underifrån i tre tidigare krönikor har jag redogjort för olika

forskningsinsatser om socialt kapital. Den amerikanske sociologen Robert Putnam publicerade i början av 2000-talet boken ”Bowling alone” som gav upphov till en intensiv debatt i Västvärlden, särskilt i USA. Putnam pekade på att många folkrörelser hade upphört och många andra hade förlorat ett oroande stort antal medlemmar. Amerikas medborgare samlades inte som förr till möten och sociala kontakter. De stannade hemma vid sina TV-apparater. Det sociala kapitalet minskade oroväckande.

Många forskare kritiserade Putnams slutsatser, bl.a. Ronald Inglehart, som i sina studier funnit att det sociala kapitalet inte minskat men hade förändrats. Förr var det bundet, man måste av olika skäl samarbeta, nu kunde man fritt välja kontakter.

Den tyske sociologen Ulrich Beck betonade också en positiv utveckling av den sociala förmågan i sin bok om individualismen 2002. Han hade genom sina studier funnit att nutidens individualister varken är egoister eller egocentriker, de är snarare en protest mot bristen på social kontakt i det moderna samhället.

I en rapport ingående i World Values Survey, som omfattar studier i 81 länder, 85 procent av jordens befolkning, sammanfattas ett överraskande resultat: ”Socialekonomisk utveckling, växande liberala anspråk och krav på demokratiska institutioner, allt återspeglar den gemensamma underliggande processen av humanistisk utveckling.”

Mycket talar för att det är denna process, som ger förklaringen, eller i varje fall en del av den, till det växande kravet på mänskliga rättigheter, främst i de s.k. utvecklingsländerna, men också i Västvärlden. bland annat med hänsyn till Jämställdhet mellan kvinnor och män. Processen skapar enligt författarna ”ett humanistiskt samhälle som aldrig tidigare existerat”.

Den tidigare existerande humanismen har alltså formats uppifrån av eliter, men den nu framväxande är ”folkorienterad”.

Krav på demokratiska institutioner återspeglar den gemensamma underliggande processen av humanistisk utveckling

GÖSTA VÄSTLUND

13

Här står läslus På Örebro folkhögskola fick deltagarna göra något de aldrig gjort förr. Inte i grundskolan. Inte på gymnasiet. De fick läsa skönlitteratur. På lektionstid. Men det var inte alldeles enkelt. staffan myrbäck

Foto: Berit Roald

östa Berling är en katastrof.”

En man från Kosovo, en kvinna från Indonesien och två systrar från Afghanistan sitter i ett klassrum på Örebro Folkhögskola och diskuterar Gösta Berling. Vad är han för en människa egentligen?

Sokol Berisha, Zaharah Ibrahimi och systrarna Fariba och Farouzan Heydari har läst två kapitel ur lättlästversionen av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings Saga om den impulsstyrde, försupne prästen Gösta Berling, en man med många kvinnohistorier som ofta slutar i tragedier för kvinnorna.

Boken ingår i en grundkurs för dem som inte har läst färdigt grundskolan.

Men i år blev det så att det bara är personer med annat modersmål än svenska som går grundkursen.

– Han är en katastrof, som jag, skämtar Sokol Berisha och ler.

– Men han är en snäll människa säger Zaharah Ibrahimi. Och kan mycket. Men han är en katastrof.

Maria Sedell är lärare i svenska på skolan. Hon lyssnar och leder samtalet. Hon jämför Gösta Berling med män som sitter i fängelse och frågar varför många kvinnor lockas av sådana män?

– Han vet hur han ska göra för att få dem intresserade. Kvinnor blir kära i honom, säger Forouzan Heydari och hennes syster Fariba håller med:

sten i centrum – Vi har ett ord för sådana som honom, som vet vad de ska säga till kvinnor: Han har en bra tunga.

INGLASAT TORG

Örebro folkhögskola ligger i stadsdelen Vivalla, Örebros svar på Kista.

Här är arbetslösheten tre gånger högre än i övriga Örebro. Tre av fyra invånare har invandrarbakgrund. En tredjedel är under 15 år.

Folkhögskolan ligger i det inglasade Vivalla Centrum. I vanliga fall är där mycket folk i rörelse men vid mitt besök är torget tyst och nästan ödsligt med glastak och glasväggar som släpper in mycket ljus. En man och en kvinna sitter på varsin bänk; en svart kvinna i vacker afrikansk dräkt och en lika mörk äldre man i grå kostym, vit skjorta med en svart tröja ovanpå.

Det är rent och snyggt.

Inget klotter. Runt torget och längs med de inglasade gångarna finns en cafeteria med

några stolar utanför, en mattbutik som säljer orientaliska mattor, en spelbutik och Vivalla Orient Livs.

Här finns vårdcentral och bibliotek.

Här finns ett kontor för närpolisen som står tomt. Bakom en glasdörr ligger folkhögskolan i apotekets och skolförvaltningens gamla lokaler.

– I Gösta Berlings Saga får de också en introduktion i svensk litteratur och historia, järnhanteringen och mycket mer. Och så lär de sig ord genom att läsa, säger Maria Sedell.

BOKLÄSNINGEN MINSKAR

Grundkursen är en vidareutveckling av ett läsprojekt på skolan. För två år sedan beslöt man att ha läsning av skönlitteratur på schemat som självständigt ämne, 80 minuter i veckan, istället för att ha det som en del i svenskan. Det var lärarna i svenska som märkte att för varje år blev det fler och fler som sällan eller aldrig läst en bok. Det gällde inte bara deltagare med invandrarbakgrund – runt hälften i allmän kurs är födda utomlands – inte heller de med helsvensk bakgrund läste böcker.

Fariba Heydari, Maria Sedell, Farouzan Heydari och Sokol Berisha samtalar kring Gösta Berlings Saga och hur huvudpersonen är som människa.

Foto: Staffan Myrbäck.

16

Denna utveckling bekräftas också av litteraturutredningen från 2012.

Sedan början av 1980-talet har bokläsningen i Sverige minskat bland unga kvinnor och män i åldrarna 16-24 år: Bland kvinnorna från 50 till 35 procent och bland männen från 33 till drygt 20 procent. Under 1990-talet accelererade utvecklingen.

Det gäller också yngre grupper.

Sedan början av 1990-talet visar Pisaundersökningar att läsförståelsen och förmågan att läsa, förstå och tolka en text har försämrats märkbart bland 910-åringar och 15-åringar. Den minskade bokläsningen får konsekvenser för deras förmåga att ta till sig och analysera information. De får svårt att delta i samhället, ta ansvar som medborgare och för demokratin.

För lärarna i svenska skapade ovanan att läsa böcker även pedagogiska problem. När de skulle ge deltagarna uppgifter var det inte bara att sätta en bok i händerna på dem och säga att de skulle läsa. Många klarade inte det.

Från början var idén om att läsa skönlitteratur på lektionstid inte så genomtänkt. Deltagarna fick själva välja vad de ville läsa. Lärarna försök-

te peppa dem, gav tips på böcker, uppmuntrade deltagarna att tipsa varandra och skriva recensioner på First Class. I övrigt fick deltagarna sköta läsningen själv. Man hade inte avsatt någon särskild tid för att samtala om böckerna.

– Det gick så där. Det var svårt första året. För dem som är vana att läsa är det inga problem. De hittar en bok och så läser de. För dem som är ovana blir det svårt. Man kan ju inte tvinga någon att läsa. Du måste hitta böcker som inspirerar, säger Maria Sedell.

MINSKADE PÅ LÄSNINGEN

Till julen, när det var dags att planera vårterminen, ville deltagarna minska på läsningen.

– Då backade vi och minskade lästiden med 40 minuter. De fick läsa vad de ville eller jobba med annat.

Andra året tänkte man om och styrde upp läsningen. Man beslöt att ta fram fyra böcker som deltagarna fick välja mellan med lika många samtalsgrupper: Låt tistlarna brinna av Yasar Kemal, Ondskan av Jan Guillo, Doktor Glas av Hjalmar Söderberg och Håkan Nessers Kim Novak

badade inte i Genesarets sjö. Deltagarna fick välja mellan den vanliga boken, en lättläst-variant, E-bok eller en ljudbok. Poängen var att ha ett fåtal böcker och att deltagarna fick en gemensam läsupplevelse att tala om.

Lärarna blev mer aktiva med att stödja, hjälpa och uppmuntra. Men den viktigaste förändringen var att man införde samtalet kring böckerna.

Lärarna bestämde vilka sidor som skulle läsas och förberedde samtalsfrågor som deltagarna skulle fundera över när de läste. Det var inga faktafrågor utan just samtalsfrågor.

– Det finns ju två nivåer i en berättelse. Dels vad boken handlar om, händelsenivån, dels en djupare nivå där man kan samtala om hur det t. ex. är att vara människa.

Samtalet kan delas upp i tre frågor: Vad handlar texten om? Vad handlar den egentligen om? Och vad har det med mig och mitt liv att göra?

DJUPARE IN I BERÄTTELSEN

Doktor glas handlar om en ung hustru som vill slippa ha sex med sin man prästen, som hon finner motbjudande och som våldtar henne. Doktor Glas försöker hjälpa henne.

– Vi har ju många från olika kulturer på vår skola och då kan samtalen kretsa kring om man har rätt att skilja sig. Måste man leva kvar i ett äktenskap?

I Doktor Glas och i Låt tistlarna brinna finns också den djupare frågan om rätten att döda en plågoande och förtryckare och hur ska man se på dem som tiger och lider och inte vågar göra uppror mot förtrycket?

Med hjälp av samtalsfrågorna kommer man djupare in i berättelsen och kan prata om vad det här har med mig att göra som människa.

– Vi hade mycket diskussioner kring den här bokserien Fifty Shades of grey, Femtio nyanser av grått. Jag var en av dem som tyckte att vi skulle ha den, säger Maria Sedell.

Femtio nyanser är en erotisk trilogi som fått mycket uppmärksamhet och

kritik för sina förödmjukande sadistiska och sadomasochistiska erotiska scener. En del av Maria Sedells vänner ifrågasatte vad hon sysslade med. Hur kan man välja en sådan bok? Men Maria Sedell såg att det var många på skolan som ville läsa den. Framför allt tjejer, ofta de med invandrarbakgrund som inte hade läst något tidigare.

Hennes viktigaste poäng var att hon hittat en ingång till läsning.

– Om man samtalar om det man läser kan den mesta litteraturen bli intressant. Får du en ingång till läsning kan du ta vilken bok som helst.

Jag samlade de tjejer som hade läst Femtio nyanser för att samtala om boken. Då märkte jag: Wow! Vilken bok att ha som ingång och tala om!

Vi pratade om könsroller, manlig och kvinnlig sexualitet och varför så många läser boken. Men vi talade också om kvalitet. Det var tjejer som ville läsa nästa bok i serien, och nästa – tjejer som inte läser annars! Men de upptäckte själva att den blev tråkig och inte höll i längden och så fick de en känsla för kvalitet på köpet. Det var få som läste alla tre böckerna.

Låt tistlarna brinna. är den första bok Sokol Berisha läst. ”Jag ville inte lägga den ifrån mig. Den fick mig att tänka på hur det är i Mellanöstern och idioter som bestämmer över andras liv.”

BARA LÄST EN BOK

Innan Marie Pedersen började på Örebro Folkhögskola hade hon läst en bok. Hon hatade att läsa. När de fick i uppgift att läsa i gymnasiet struntade hon i det. När de skulle recensera skrev en kompis recensionen åt henne. Hon trodde till och med att

Beatrice Borgert och Caroline Klingvall under lästimmen.

17

– Jag tycker om deckare och självbiografier. Jag tycker också om att läsa om hur det var förr i Sverige. Innan jag kom till Örebro folkhögskola hade jag läst EN bok, säger Marie Pedersen som går i allmän kurs. Foto: Staffan Myrbäck

hon hade problem med läsningen.

– Jag tyckte att det var skittråkigt att läsa. Här blev vi tvungna. Jag tänkte att jag kommer aldrig att klara av att läsa en bok. Det kändes som att bestiga ett stort berg. Idag tycker jag det är roligt att läsa, roligare i alla fall, om man hittar rätt bok.

I handen håller hon en deckare av Anna Janson, en bok hon själv valt.

Hon växlar mellan att lyssna och läsa.

– Jag tycker om deckare och självbiografier. Jag tycker också om att läsa om hur det var förr i Sverige.

I början fick de läsa Mina drömmars stad av Anders Fogelström.

Marie Pedersen fick själv välja om hon ville läsa eller lyssna på en ljudbok.

– Jag tyckte om Mina drömmars stad, säger hon. Jag lyssnade också.

Det var då jag började tycka om den.

Det var ganska skönt.

Beatrice Borgert och Catrine Klingvall läste också Mina drömmars stad.

– Det var en bok som jag aldrig skulle köpt eller läst hemma. Det var så gammalt språk. Men när man väl kom in i den var den ju bra. Spännande. Jag läser även hemma nu. Det gjorde jag aldrig tidigare, säger Beatrice Borgert.

LÄSTE ALDRIG BÖCKER

Ingen av dem brukade läsa böcker innan de började på folkhögskolan.

– Det tog sån tid att läsa. Jag tyckte det var slöseri med tid. Jag föredrog att spela eller kolla på film, säger Beatrice Borgert.

Marie Pedersen tittade också hellre på film än att läsa en bok.

– Det fanns ju inte att sitta och läsa. Det var tråkigt.

Här får de vara med om något de aldrig gjort tidigare. Läsa skönlitteratur på lektionstid. När jag frågar om de fick läsa skönlitteratur på lektionerna i grundskolan eller gymnasiet svarar alla tre ett unisont nej.

Caroline Klingvall läser just nu Maskrosungen av Sandra Gustafsson, en bok hon valt själv. Hon tycker om

18

att läsa biografier om kända personer.

– Det är intressant att läsa om deras liv innan de blev kända.

På utvärderingarna föreslog deltagare att utöver de böcker lärarna bestämt skulle de få läsa olika genrer: Fantasy, historiska romaner, självbiografier, skräck, science fiction, magisk realism. Deltagarna väljer själva vilken genre och vilken bok de vill läsa och de som läser i samma genre sitter i samma samtalsgrupp. Förslaget innebar också att lärarna åter utökade tiden för läsning till 80 minuter. Beatrice Borgert har valt Hundra år av ensamhet av Gabriel Garcia Marquez.

– Jag vet inte om jag valt den om jag inte fått ett tips av en klasskompis.

Ser jag bara till omslaget ser den tråkig ut.

FANTASTISKA SAMTAL

Efter perioden med läsning av skönlitteratur blir det en period med litteraturhistoria, fortfarande med läsning. Till exempel läste man i år Det går an av Love Almqvist och arbetarlitteratur som Moa Martinssons Kvinnor och äppelträd.

– Vi fick fantastiska samtal om hur Sverige såg ut förr, säger Maria Sedell: ”Var det så illa?”

Den första perioden är det lärarna som utarbetar samtalsfrågorna.

Senare, när deltagarna blivit vana vid frågor och samtal, får de själva i uppgift att formulera samtalsfrågor i en loggbok. Så fort de funderar, känner igen, tycker något är konstigt eller inte förstår får de sätta in en post itlapp på sidan.

– Så, från det första trevande året har vi nu höjt svårighetsgraden och ansvaret att låta deltagarna själva formulera samtalsfrågorna.

Hon citerar förläggaren Dorotea Bromberg som har sagt att läsa en skönlitterär bok är som att kliva in i en lägenhet, in i huvudet på människorna och verkligen uppleva dem.

Det handlar om empati och förståelse för människor och kulturer och livet.

– Hela livet ryms i bra berättelser.

DESMOND TUTU CONN IGGULDEN HANNE-VIBEKE HOLST ERLEND LOE TATIANA DE ROSNAY DIGITALA TORGET SKOLSPÅRET MOLNET SIGRID COMBÜCHEN ROBERT WHITAKER PÉTER ESTERHÁZY LOUISE BOIJE AF GENNÄS KLAS ÖSTERGREN JOHN AJVIDE LINDQVIST BARBRO LINDGREN SIRI HUSTVEDT FABRIZIO GATTI

25–28 september Tema: Brasilien www.bokmassan.se

Misshandel, systematisk våldtäkt, och det lilla ordet nej. En av vårens mest otäcka romaner handlar om livet på en folkhögskola. I romanen finns även en klasskonlikt som är typisk för folkhögskolan säger Amanda Svensson som är tillbaka på Fridhems folkhögskola, platsen där allting utspelar sig. text: arvid jurjaks foto: anna wahlgren

manda Svensson är tillbaka där det började, 45 minuter med bil från hennes lägenhet i Malmö.

Korridoren ser ut som den gjorde då. Men det står ett annat namn på dörren till hennes gamla rum.

Här, på skrivarlinjen på Fridhems folkhögskola i Svalöv, gick Amanda Svensson mellan 2006 och 2008.

Hennes genombrott som författare kom redan innan hon slutade, och lärare och annan personal hälsar stolt.

– Ny roman på gång?

– Kanske en pjäs?

Då var hon 20 år gammal och debuterade med romanen ”Hey Dolly”. Berättelsen om den unga, egocentriska Dollys skrävlande framfart i ett 00-talets Malmö tog den svenska kritikerkåren med storm.

Tre år senare kom ”Välkommen till den här världen:”, en nattklubbsskildring från Köpenhamn, med den unga Greta i centrum för ett triangeldrama.

Romanen nominerades till Augustpriset och nålade fast Amanda Svensson som en av den nya stjärnorna på det litterära Sveriges himmel.

Med ”Allt det där jag sa till dig var sant” sätter Amanda Svensson, som i sommar fyller 27, punkt för det som hon själv beskriver som en trilogi.

– När jag skrev den här boken kändes det som om jag höll på att göra

klart något som jag hållit på med i alla de här böckerna. Alla tre handlar om unga tjejer, om manipulation av den egna identiteten och om berättelsen som medel för självförverkligande. Jag har känt att jag är färdig med det nu.

I boken börjar en ung kvinna på en skrivarlinje på en folkhögskola någonstans på den skånska slätten. Det sägs inte rakt ut, men det är tydligt att det är just Fridhems folkhögskola. Där träffar hon en ung man, förälskad i idén om sig själv som ett litterärt geni i vardande. En 2000-talets Majakovskij i ett blåshål på 13 300 invånare.

Kvinnan i boken har inget eget namn. Inte heller den unge mannen, som målar upp ett rollspel där de båda växlar mellan mannens tolkningar av tre, mer eller mindre tragiska kärlekspar i litteraturhistorien: Vladimir Majakovskij och Lilja Brik, Sylvia Plath och Ted Hughes, Vivien HaighWood och T.S. Eliot.

SKRÄMMANDE HISTORIA

Den unga kvinnan kliver in och ut ur de olika rollerna som mannen mer eller mindre tvingar på henne. Och så börjar en skrämmande historia om makt och misshandel, om systematisk våldtäkt i en isolerad miljö där man aldrig låser om sig på rummen, men ändå kan leva i total ensamhet.

För att situationen ska bli hanterlig fortsätter kvinnan fiktionalisera sin relation med mannen och gör den till

En roman om misshandel och klasskonflikter pĂĽ folkhĂśgskola

21

Amanda Svensson minns sin egen tid på Fridhems folkhögskola som trygg och bra.

Romanen är ingen uppgörelse från hennes sida utan ett relationsdrama förlagd till folkhögskola.

en berättelse som kanske ändå, intalar hon sig, är större och viktigare än hennes egna upprepade nej om nätterna.

Kontrasten mellan ett slags berättarglad yta och den råa verkligheten därunder förstärker våldet och utsattheten och gör de 280 glest satta sidorna i ”Allt det där jag sa till dig var sant” till en av vårens mest otäcka svenska romaner.

Vi promenerar över gården, under färgglada lampor som hänger mellan husen, och in till skolans huvudbyggnad, där matsalen, aulan och biblioteket finns.

Varje år börjar över 15 000 personer någon de svenska folkhögskolornas särskilda kurser.

FÅ FOLKHÖGSKOLEROMANER

Ett betydande antal numera framstående författare har sin bakgrund i dessa utbildningar, och fler lär det bli.

Förra året lockade folkhögskolornas skrivarutbildningar nästan 500 aspirerande författare.

22

Därför är det underligt att det finns så få folkhögskoleromaner. Bortsett från Anna Jörgensdotters ”Pappa Pralin” från 2002 är det en miljö som väldigt sällan skildras.

Det luktar köttsoppa. Ljudet från en pingismatch letar sig ut i foajén utanför matsalen.

Beroende på vad man lägger i begreppet folkhögskoleroman går det att säga att Amanda Svensson har skrivit tre. Den första färdigställdes på Fridhems folkhögskola, den andra påbörjades här, och den tredje utspelar sig här.

Förra året flyttades skolans skrivarlinje till Albins folkhögskola i Landskrona. Amanda Svensson var på avslutningsfesten i maj, och på en av toaletterna hade någon skrivit ”Allt det där jag sa till dig var sant”.

Klottret har suddats väck sedan dess, men finns alltså kvar på omslaget till Amanda Svenssons roman.

Amanda Svensson minns sin egen tid på skolan som trygg och bra. Det hon ville med sitt skrivande var att

underhålla. Hon sökte in med några dikter, och ett par sidor av det som senare skulle bli ”Hey Dolly”.

Det hon upplevde att skolan främst lärde ut var att avromantisera elevernas förhållande till skrivandet.

– Många såg sitt skrivande som väldigt privat, och tyckte det var jobbigt att låta andra läsa. Det handlade väldigt mycket att komma ifrån den bilden av skrivandet.

DESTRUKTIVA RELATIONER

Utgångspunkten för romanen var en nyfikenhet på destruktiva relationer mellan unga par.

– Jag har stött på det oroväckande många gånger i en vidare bekantskapskrets, den här typen av kontrollerande, svartsjuka män som i förlängningen skulle kunna blomma ut i våld. Jag hade svårt att förstå varför en väldigt ung person som hade alla möjligheter i världen att bara sticka inte gör det. Det började med det.

Platsen som sedan kom till henne var Fridhems folkhögskola.

– Jag har lätt för att skriva utifrån en specifik plats. Vissa detaljer på vissa platser kan nästan i sig föda vad som händer. Så var det mycket här.

Så Fridhems folkhögskola födde den här misshandelsrelationen?

– Lite grann. Det låter ju hemskt.

Men det är som när man tänker på ett hyreshus eller vad som helst med många människor som lever tätt inpå varandra utan att ha någon jävla aning om varandra. Det är väldigt märkligt.

Har skolan fått läsa boken?

– Nej. Det är ju heller ingen uppgörelse från min sida.

Förutom den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle – mäns våld mot kvinnor – rymmer romanen även andra aspekter av den ojämlika maktordningen mellan könen.

Alla de tre historiska kvinnorna som speglar Amanda Svenssons huvudperson var själva författare och konstnärer, vars verk ofta bedömts i relation till, eller i skuggan av, de män de levt tillsammans med. Hon tycker

att det fortfarande finns en stark skillnad på hur man ser på manligt och kvinnligt konstnärskap, något som speglar relationerna i boken.

– När jag debuterade var jag hela tiden rädd för att inte bli tagen på allvar. Först förstod jag inte var rädslan kom ifrån. Sedan insåg jag att det hade att göra med att jag var 20 år gammal, att jag var kvinna, och hade skrivit en bok om en ung kvinna. Och det var inte fint nog. När boken skulle komma ut var det många män i olika sammanhang som reagerade i stil med ”jaja, det är klart de vill ha en ung tjej, alla vill ju ha unga tjejer nu för tiden.” Den attityden har påverkat mig mycket djupare än vad jag vill låtsas om.

Under våren har Amanda Svensson fått stor uppmärksamhet för sin senaste roman i TV, radio och press. 2011 nominerades hon till Augustpriset för sin roman ”Välkommen till den här världen.”

KLASSKONFLIKT PÅ SKOLAN

Det finns även en klasskonflikt i Amanda Svenssons nya roman, en klasskonflikt som är typisk för folkhögskolevärlden. De som läser musik och litteratur och andra kulturämnen kommer i huvudsak från en vit, bildad medelklass, medan de som är där för att läsa upp sina gymnasiebetyg på den allmänna linjen inte sällan har en arbetarklassbakgrund.

– Det gick en stark och obehaglig skiljelinje mellan dem som gick på de renodlade kulturlinjerna och dem som gick här för att läsa upp sina betyg.

Det var en social gräns som man inte överskred så ofta, säger Amanda Svensson.

Hon är själv uppvuxen i ett kulturellt och litterärt hem i Malmö, med en storebror och en lillasyster. Föräldrarna är Ann-Sofi Ljung Svensson, litteraturvetare på Malmö högskola, och Per Svensson, före detta kulturchef på Expressen och numera kulturjournalist på Sydsvenskan.

Det var med andra ord en omgivning där det tidigt fanns en kunskap om att författare var ett fullt möjligt yrkesval.

Amanda Svenssons första minne av sig själv som författare sträcker sig tillbaka till tiden då hon lärde sig skri-

23

Skrivarlinjen pü Fridhems folkhÜgskola (bilden) är numera flyttad till Albins folkhÜgskola i MalmÜ.

va. Hon hade sett Disneys �Den lilla sjÜjungfrun� och bestämde sig fÜr att gÜra en fortsättning. – Jag minns att jag tänkte: �Vad synd det är om mig som har skrivit den här, fÜr jag kommer inte att fü glädjen att läsa den.�

FÜrfattarbanan var dock aldrig ett självklart yrkesval. – Jag hade en lüng fas under tonüren dü jag upplevde det som moraliskt fel att ägna sig üt nügot sü totalt själv-

upptaget och ovidkommande fÜr världen som att skriva.

Amanda Svensson skrattar och fortsätter: – Jag sÜkte med ljus och lykta efter nügot mer altruistiskt att gÜra med mitt liv. Jag bestämde mig fÜr att bli jurist, människorättsjurist.

När hon trots allt sÜkte till skrivarlinjen pü Fridhems folkhÜgskola var det fÜr att ta en paus innan hon skulle bÜrja pü juristutbildning i Lund. – Det här var mitt lekür. Det jag ville var att gü pü en folkhÜgskola. Att skriva var sekundärt.

Det var egentligen fÜrst när hon själv blev fÜrälder sommaren 2012 som hon slutligen bestämde sig fÜr det som flickan med sjÜjungfru-uppfÜljaren redan visste. – Jag insüg att jag tyckte det var roligt att skriva. Det lüter väldigt trist, men efter att jag fick barn blev min tid mer begränsad. Dü insüg jag att tiden som jag hade att skriva var väldigt värdefull.

En kreativ folkhĂśgskola - genom ämnesĂśvergripande samarbete Hur kan folkhĂśgskolans unika bildningstradition utgĂśra grunden fĂśr nya arbetssätt som främjar lust, energi och kreativitet? När vi identifierar de pedagogiska idĂŠer som leder mot mĂĽlen fĂśr utbildningen kan vi skapa sammanhang som fĂśder bĂĽde motivation och engagemang. Fragment blir till helhet. Arbetar du sĂĽ här underlättar du fĂśr eleverna att fĂĽ syn pĂĽ sitt eget lärande. DĂĽ kan de själva initiera nästa steg. Lär dig planera, genomfĂśra och utveckla ett ämnesĂśvergripande arbete som fĂśrverkligar folkhĂśgsskolans intentioner. t )VS HĂŒS ĂŠNOFTĂšWFSHSJQBOEF MĂŠSBOEF UJMM t 6OEFSWJTOJOH NFE UZEMJH MĂŠSQSPHSFTTJPO t 1MBOFSB WFSLMJHIFUTUSPHOB UFNBO PDI QSPKFLU t )VS LBO WJ PSHBOJTFSB TBNBSCFUFU NFMMBO MĂŠSBSF MĂĽlgrupp: Plats: Datum: Pris:

Lärare i FolkhÜgskola Stockholm Mündagen den 24 november 2014 2 200kr exkl moms

XXX MBSBSGPSUCJMEOJOH TF t 24

�Jag vet av erfarenhet att om vi jobbar utifrün verklighetens spännande projekt dü olika ämnen bidrar, sü Ükar meningsfullheten och engagemanget hos büde elever och lärare.�

Jan-Olof Norell, utbildare

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

→ Höj lärarlönerna. → Rensa bort onödig administration. → Se till att varje barn och elev får det stöd de behöver.

Tycker du som vi? Gör din röst hörd på Twitter och Facebook! → #skolanförst eller gå in på skolanforst.se

D E B AT T

Säg nej till förslaget om 16-åringar på folkhögskola! socialdemokraternas Ibrahim

Baylan gjorde i en tv-intervju i april utspel om att gymnasiet ska vara obligatoriskt och att landets folkhögskolor borde öppnas för 16-åringar. Tanken är att 16-18 åringar skulle ha folkhögskolan som ett alternativ till gymnasieskolan. Idag har folkhögskolan en nedre åldersgräns på 18 år. För att läsa på komvux är den nedre åldersgränsen 20 år.

I och för sig är det smickrande att Ibrahim Baylan har så stort förtroende för folkhögskolan, dess lärare och pedagogik. Vi folkhögskollärare är i allmänhet omvittnat duktiga pedagoger. Men framförallt är vi vuxenpedagoger och vi kan inte trolla!

Jag har arbetat med folkbildning i 27 år. I 19 år som verksamhetschef på en studieförbundsavdelning och 8 år som folkhögskollärare i allmän kurs. Jag har även varit ansvarig för rekryteringen till allmän kurs. Min erfarenhet är att deltagarens motivation och frivilliga deltagande är viktiga faktorer för att klara ”allmän behörighet till högskolestudier”, d.v.s. motsvarande gymnasiekompetens.

Mot bakgrund av detta verkar det inte klokt att införa skolplikt. Att tvinga fram en motivation hos dem som saknar det känns främmande.

Vår folkhögskolepedagogik förutsätter att deltagarna vill och kan ta ansvar, vill och kan jobba i grupp, vill och kan ha inflytande på innehåll och upplägg av kursen, är trygga och vågar ta konflikter, märker en skillnad mot tidigare skolgång (grundskola, gymnasium, Komvux). Vår pedagogik kännetecknas av ett icke auktoritärt förhållningssätt lärare – deltagare.

26

Vår pedagogik kräver också en viss mognad och en viss livserfarenhet hos deltagarna för att de ska lyckas i vår studiemiljö. Jag kan ge exempel på 18-19 åringar som börjat på allmän kurs och har slutat/tvingats sluta hos oss p.g.a. låg närvaro och bristande motivation.

När samma personer kommit tillbaka till oss några år senare uppträder de som helt andra personer och lyckas så mycket bättre.

De har helt enkelt blivit äldre och mer mogna och motiverade. min erfarenhet är att folkhögskolelärare har svårt att leva upp till folkhögskolepedagogiken med för många yngre deltagare i klassen.

Man hemfaller då lätt åt pekpinnar, tillrättavisningar, straff och annat som är oss främmande och ger en dålig stämning i klassen.

I vilket fall är jag säker på att vi folkhögskollärare inte har tillräckligt intresse eller kompetens för annan pedagogik än vuxen-/folkhögskolepedagogik. Mina kolleger inom allmän kurs och andra kolle-

ger jag träffat i bl.a. fackliga sammanhang är helt emot tanken på att vi skulle ta emot 16-åringar.

SFHL har genom sin ordförande på hemsidan lyft problemet med att blanda flera utbildningsformer.

Folkhögskolan har en fri ställning och gymnasiet styrs genom skollagen. Det kan uppkomma krockar.

Framförallt ideologiska krockar.

Jan Björklund har kommenterat Ibrahims uttalande genom att påpeka att ”då behöver folkhögskolan behöriga lärare”. Ni kanske själva ser farorna med om vi blev en gymnasieaktör? Vi ska inte låta oss luras om politikerna försöker blanda bort korten och locka oss med ett lärarlyft för folkhögskollärarna. Det behöver vi i vilket fall som helst, liksom höjda löner.

Min slutkläm får bli: ”skomakare förbliv vid din läst” (vuxenpedagogik). Folkhögskolan måste behålla sin särart och själ om den ska överleva. Det gör vi inte genom att bli diversehandlare och utslätade gymnasiearrangörer.

Lars Bergh, Alma folkhögskola

Trygghet i alla lägen Det finns många a-kassor, men det är bara vi som är specialister på dig som lärare. Vi står på din sida och gör det enkelt för dig om du har oturen att bli arbetslös. Vi har en låg avgift så att alla kan vara med.

Välkommen till Lärarnas A-kassa Du når oss på telefon 0770-33 00 10

lararnasakassa.nu

SFHL

L E DA R E

Ingela Zetterberg är ordförande i SFHL

Fack vill ha bort

tystnadsplikten i branschavtalet med rörelse-

folkhögskolorna finns en paragraf om lojalitet, förtroende och diskretion. Det betyder att alla anställda på rörelseskolor inte får tala öppet om missförhållanden på arbetsplatsen. I förhandlingarna med Arbetsgivaralliansen, rörelsefolkhögskolornas förhandlingsorganisation, har alla fackförbund inom folkbildningen, där sfhl är med, krävt att paragrafen ska bort. Men Arbetsgivaralliansen säger nej.

– Paragrafen är ett hinder för yttrandefriheten. Rapporterar du missförhållanden på arbetsplatsen kan du bli utsatt för repressalier eller bli avskedad och det gäller bara rörelsefolkhögskolorna, säger Jonas Bergman, ombudsman för sfhl I paragrafen står det att förhålllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare grundar sig på ömsesidig lojalitet och förtroende och att arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen. Sista meningen Lyder: Full diskretion ska iakttas såväl inåt som utåt i folkhögskolans angelägenheter. De fem fackliga organisationerna ville ha bort hela paragrafen men när Arbetsgivaralliansen sade nej krävde man att åtminstone sista meningen skulle strykas.

Men även detta sade Arbetsgivaralliansen nej till.

– På landstingsskolorna har du som anställd rätt att öppet kritisera missförhållanden på arbetsplatsen. Där gäller offentlighetsprincipen och yttrandefriheten. När samma skattepengar betalar rörelsefolkhögskolornas verksamhet säger Arbetsgivaralliansen nej till rätten att yttra sig, säger Jonas Bergman. staffan myrbäck

”Det kan bli problem när man blandar folkhögskola och gymnasium” det ständiga arbetet med att ha en dialog med politiker på olika nivåer inte minst på riksdagsnivå är intensivt som aldrig förr. Glädjande är att riksdag, departement och regeringen och nästan alla partier har tagit ställning för folkhögskolan och folkbildningen. De tror på folkhögskolan som utbildningsform.

Det har blivit tydligt genom den nya folkbildningspropositionen. Men också genom de olika möten jag har haft med partiernas representanter. I stort sett har samtliga partier sagt ja till Lärarlyft för folkhögskollärare. Hur det ska genomföras beror på hur valet går…

Ibland är inte alla förslag jättebra, men de synliggör folkhögskolan.

Som t ex Ibrahim Baylans, S, uttalande om att de vill att 16-18 åringar ska ha möjlighet att välja folkhögskola istället för gymnasium. Det provocerade mig oerhört mycket så att jag kontaktade Ibrahim omgående. Vi sågs över en kopp kaffe dagarna innan påsk och jag fick några frågetecken utredda.

Socialdemokraterna vill att unga människor ska slippa misslyckas i gymnasiet. De menar att det är allt för många som misslyckas med skolgången. S har sett och hört hur väl folkhögskolorna lyckas och vill därför att unga ska få välja folkhögskola. Det är en god tanke ur ett samhällsperspektiv, tycker jag. Men, om detta ska vara genomförbart behöver vi, folkhögskollärare, rektorer och huvudmän vara med och forma förutsättningarna både organisatoriskt och pedagogiskt. Att undervisa 16-åringar är inte samma sak som att undervisa 18-åringar!

Att ha 16-åringar i en grupp ställer också krav och kräver kunskap av läraren. Om förslaget ska genomföras ska vi vara med för att de bästa förutsättningarna ska kunna ges. Jag tror att man måste tänka väldigt noga igenom hur detta ska kunnabli genomförbart.

Det kan bli problem när folkhögskola och gymnasium blandas.

Folkhögskolans fria ställning och gymnasiet som styrs av skollagen.

Både ideologiska och organisatoriska krockar kan uppstå och skapa problem. Vi har några folkhögskolor som har och har haft gymnasium och de vet att en del problem uppstår.

Förslaget från S får inte ändra den fria och självständiga roll som folkhögskolorna har! Även om de får bättre ekonomiska förutsättningar får det inte bli på bekostnad av folkbildningsidealen.

Folkhögskolan har ständigt varit i förändring i snart 150 år och följt behoven i samhället av bildnings och utbildningsinsatser. Att man har lyckats beror på att folkhögskolorna har varit flexibla med välutbildad, kompetenta och duktiga folkhögskollärare. Folkhögskollärare som är behöriga och ger både behörigheter och omdömen. Vi borde uppskattas mer för våra insatser. Det måste visa sig i lönekuvertet.

Er ordförande INGELA ZETTERBERG

Ps. När jag skriver detta har vi inte fått något nytt avtal med Arbetsgivaralliansen. Ds

27

SAP

– Jag inser att här måste man ha en dialog med folkhögskolorna och det är vi beredda att ha. Men vi vill tydligt markera att vi tror på folkhögskolans unika profil och pedagogik och det är därför som vi vill öppna upp den för fler ungdomar, säger Ibrahim Baylan.

Vill att fler ungdomar ska få gå folkhögskola Socialdemokraterna vill på sikt skapa 3000 platser inom folkhögskolan för deltagare under 18 år. För dem införs också skolplikt. Förslaget är en del i en större satsning på fler utbildningssalternativ än gymnasiet för skoltrötta tonåringar. svante isaksson

– det är alltid bättre att ungdo-

marna stannar kvar i utbildningssystemet, säger Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor.

Grunden för förslaget är arbetsmarknadspolitisk. I förslaget ”Läsa in gymnasiet på folkhögskola” säger Socialdemokraterna att efterfrågan på utbildad arbetskraft växer. Men gymnasiet passar inte alla och därför anser de att ungdomar som gått

28

ut nian också ska kunna läsa in hela gymnasieutbildningar på folkhögskola.

– Ja, om vi kan ha en bra dialog och hitta ett system där det fungerar. Vi är väldigt måna om att inte göra folkhögskolan till en gymnasiekola med betyg och hela faderullan, utan det unika i folkhögskolans pedagogik och arbetssätt skulle passa fler ungdomar nu när vi vill göra gymnasieskolan obligatorisk, säger Ibrahim Baylan.

Men 3000 nya deltagare på allmän linje eller motsvarande innebär att en rad problem måste lösas. Idag har folkhögskolorna 28 000 deltagare på de långa kurserna per termin, varav cirka 11 000 går allmän linje.

Ytterligare 3000 deltagare skulle innebära en ökning på allmän linje med 27 procent och totalt med 11 procent. Man kan anta att en övervägande andel inte kommer att bo på internat,

eftersom de är unga och att det kostar en hel del för deltagarna.

Fler klassrum och fler lärare kommer också att krävas.

– Därför tror jag att man måste bygga på detta på sikt.

Jag inser att här måste man ha en dialog med folkhögskolorna och det är vi beredda att ha.

Men vi vill tydligt markera att vi tror på folkhögskolans unika profil och pedagogik och det är därför som vi vill öppna upp den för fler ungdomar, utan att göra om folkhögskolorna till gymnasieskolor.

Tänker ni bygga ut folkhögskolelärarutbildningarna?

– Det måste man naturligtvis göra. Det finns generellt sett stora bekymmer med lärarförsörjningen i gymnasiet, högstadiet och i folkhögskolorna. Det är ett problem som vi måste ta itu med. Vi har bjudit in de övriga partierna till en överläggning och ser gärna en bred politisk överenskommelse för att lösa lärarfrågan och för att göra läraryrket mer attraktivt.

Ska det vara samma skolpeng för folkhögskolan som för gymnasiet?

– I stort sett. Vi vill göra

gymnasiet obligatoriskt och redan i dag har kommunerna ett uppföljningsansvar, så det innebär inte en merkostnad utan handlar mer om hur man använder pengarna.

Gymnasieskolpengen är idag något lägre per deltagarvecka än för folkhögskolan. Då blir ju ert förslag en ”dålig affär” för folkhögskolorna?

– Det är därför som vi är beredda att föra en dialog med folkhögskolorna om hur detta ska gå till. Min poäng är att det inte är gratis idag heller. Det har också visat sig att när någon hoppar av blir det enormt dyrt för samhället. Jag tror att vi behöver hitta ett nytt system där vi kan ha kvar ungdomarna där de antingen kan fullfölja enstaka kurser eller hela utbildningar. Och det är därför vi är väldigt måna om att ha en dialog så att man kan hitta ett system som fungerar. Det här ska byggas upp stegvis så att både folkhögskolevärlden och kommunerna kan känna sig trygga. han säger att det är dyrt med

avhoppare och siffrorna är höga: På gymnasiet har 31 procent hoppat av efter tre år. Hos folkhögskolan är motsvarande siffra 18 procent – men bara 47 procent av deltagarna hämtar ut sitt studieomdöme.

– Anledningen till att vi ändå pekar ut folkhögskolan som en möjlig väg är att vi vet att de grupper av elever som folkhögskolan tar sig an är elever som redan tidigare hoppat av. De farliga avhoppen är de som sker i ettan och tvåan på gymnasiet, det är de ungdomarna som sedermera försöker ta igen det på folkhögskolan. Vi vet att det är mycket svårare att komma igen, vi vill gärna ge dem chansen från början.

KRÖNIKA

Alva Uddenberg är lärare på Skeppsholmens folkhögskola och undervisar på skrivarkursen och i allmän kurs

Demokratiuppdraget är min drivkraft radion går igång, det är morgon och vardagens väckarklocka strömmar in i örat. Via hörseln vaknar resten av kroppen även denna måndag. Men den här morgonen reser jag mig och stänger av radion, för inslaget handlar om ännu en del av pisaundersökningen och ännu fler problem med den svenska skolan belyses. Jag är så trött på det. Problemfokuseringen. Som allt för ofta landar i lärarens bristande status, elevernas bristande respekt. Jag är så trött på att skolan och lärandet målas upp som ett vi och dem. Vi måste lära dem. Två läger. Överfulla kärl ska spilla över i tomma behållare.

Det är det jag hör i mediabruset.

Jag är folkhögskollärare och undervisar i skrivande på skrivarkurser och på allmän kurs. Demokratiuppdraget är min främsta drivkraft och i min folkhögskolevardag handlar det om orden; de skrivna och de talade. Det handlar om att ge deltagaren möjlighet att berätta sin historia och att göra sin röst hörd.

Det skrivna ordet är bärande i vår kultur och vårt samhälle, och alla har rätt att få utveckla och pröva sitt skrivna ord och de ord som skrivits av någon annan. I demokratiuppdraget ligger frågan om språk, ord, röst och text; läsning av skönlitteratur, tidningstexter och facktexter. I det litterära samtalet på folkhögskola, oavsett vilken grupp, stöts och blöts språket och det skapas en dialog med texter. Att arbeta med ord, skrivande och läsande, kräver tid. På folkhögskolan kan vi ge den tiden, en tidsficka där reflektion i samtal kring text, litteratur och skrivande får utrymme.

Jag tror på dialogen; att försöka förstå och förklara, att lyssna och bemöta. I ett samtal med en av deltagarna på Sundbybergs folkhögskola förra veckan lärde jag mig vad motivation betyder för honom.

Samtalet kretsade kring hans uppsats i psykologi där han bland annat skrivit om motivation. Han berättade att arbetet med att skriva uppsatsen förändrade honom, han kunde själv tydligare se hur viktig motivationen är för att han ska slutföra en uppgift. För honom var det centralt att han fått välja ämne själv, formulera sin egen frågeställning och söka svaren på den. Detta är en viktig del av demokratiuppdraget, att vi skapar förutsättningar för deltagarna att forma sina berättelser och sina bilder av den värld vi lever i?

Jag längtar efter ett mediabrus som närmar sig skolfrågan genom att öppna dialogen om vad kunskap är och vad deltagare och lärare behöver för att lärande ska vara möjligt. Ett mediabrus som vågar gå bortom de mätbara resultaten och kan ta in hela människan.

ALVA UDDENBERG

29

L I T T E R AT U R

Personligt om ett liv i folkbildningen

Tio reportage om folkhögskolan folkhögskolan – kultuarv och framtid (Bildningsför-

laget) är en översikt av dagens svenska folkhögskola med dess lantliga bakgrund och dess betydelse för demokratins genombrott. Med dess anpassning till industrialiseringens genombrott och framför allt dess mångskiftande förändring i vår tid till kulturskola med musik, sång, teater och konsthantverk av alla slag. På 114 sidor har Monica Roselius ,folkhögskoleveteran från Valla folkhögskola, skrivit personliga reportage från tio väl valda folkhögskolor och lyckats förmedla den sällsynt kreativa mångfalden: Lunnevad , Sörängen, Hola, Wendelsberg, Marieborg, S:t Sigfrids, Nordiska, Bäckedal, Nyköpings och Bona folkhögskolor.

Genom detta urval får vi också en bild av internatet som förr fanns på alla skolor, hur det genom filialer och flytt till städerna ofta ersatts av cafélokaler och verkstäder öppna dygnet runt. Genom många personliga porträtt får vi följa de eldsjälar som i folkhögskolorna kunnat utveckla sina pedagogiska idéer. Överraskande för anmälaren är också alla exempel på dagens samverkan med lokalsamhället i form av praktik, utställningar, konserter, körer, lokaltidningar, årsböcker.

Jag arbetade på Nordens folkliga akademi 1968-77 och kunde i sidoperspektiv följa verksamheten på Nordiska folkhögskolan. Nordiska arbetade redan 1947 på den plats där de tre nordiska rikena en gång möttes, Kongahälla. Skolan blev snart den enda folkhögskolan med en stark nordisk elevrekrytering, och är än i dag formellt betraktad även som en norsk folkhögskola. Den fick tidigt en nordisk journalistlinje och under ledning av Lennart Torstenson och Nils Zandhers en nordisk vissångarlinje. Rektorn och författaren Stewe Claesson knöt nära kontakter med den nordiska litteraturen. Den senaste grenen på det nordiska trädet vårdas av Hanne Juul, född danska och eldsjäl på den ettåriga Nordiska Visskolan. I dag har åtskilliga av Visskolans elever blivit professionella trubadurer.

Den här skriften rekommenderas för alla som vill få perspektiv över folkhögskolans historia och nutid, inte minst för nya medarbetare i skolformen.

BJÖRN HÖJER

Boken kostar 150 kr och kan beställas direkt från förlaget Tlf: 0485/560236 eller e-post: bildningsforlaget@telia.com

”en klassresa i demokratins

tjänst” är är en högst personlig berättelse om ett långt liv inom folkbildningen och arbetarrörelsen. Svante Pederson, född 1919, var en ung arbetargrabb från Norrbotten som via fackligt och politiskt arbete så småningom blev föreståndare för LO-skolan på Brunnsvik åren 1958-1966.

Han har även varit chef för Litteraturfrämjandet, organisationschef hos Transport och haft en rad andra uppdrag och anställningar.

Det är en mycket detaljerad redovisning han gör för både sitt arbets- och privata liv. Ibland tynger dessa detaljer texten och drivet i berättandet blir lidande, men så kommer något nytt och texten lever igen. Ett exempel på det sistnämnda är hur han upplevde krigsåren som järnvägare med uppdrag att klarera de tyska transittågen med soldater. Där finns en närvaro och reflektion över svårigheten att få sina arbetsuppgifter att samsas med samvetets röst som berör.

Boken skulle ha tjänat på en rejäl nedkortning och uppstramning, men som historiskt dokument och personlig berättelse om hur det faktiskt kunde gå till att bygga upp folk- och arbetarrörelsen underifrån har boken förtjänster.

SvAnTe ISAKSSon

Kort om... Utvandring till Amerika, Sverige under 200 år och en sjörövarhistoria Den nya världen Lennart Pehrson Under en relativt kort period förra sekelskiftet utvandrade mer än 1,2 miljoner svenskar till Amerika, en femtedel av Sveriges befolkning, I den första av en planerad trilogi sätter journalisten och författaren Lennart Pehrson in personer och händelser i sitt historiska sammanhang.

30

Svensk politik Per T Ohlsson April 1917. Området framför riksdagshuset fylls med tusentals demonstrerande arbetare. Det är öppningsscenen i Svensk politik, som sträcker sig från 1809 och fram till våra dagar. Författaren Per T Ohlsson har tidigare skrivit flera böcker om svensk politik. Här skildrar han den politiska framväxten under 200 år.

Johanna Hård – En Sjörövarhistoria Marianne Kindal Birgitta Tingdal Det finns två föreställningar om Johanna Hård, född 1789: den ena en förhärdad brottsling utan respekt för andras liv den andra en kvinna som tvingades till drastiska åtgärder för att överleva. Oavsett bild hamnar den på kollisionskurs med samtidens kvinnosyn.

Valfrågorna från ett subjektivt håll den första av årets två valrörelser är avklarad. Vi förväntas förstå och kunna ta ställning, vilket inte alltid är så lätt i den snabba och fragmenterade nyhetsrapporteringen. Hur orientera sig i detta flöde av information, åsikter och löften? Och hur närma sig valets frågor i klassrummet? Ett sätt kan vara att ställa sig något vid sidan av och betrakta samhället från andra håll. Då kan helt andra saker bli tydliga. Inte minst vad vi själva tycker, tror och drömmer om.

I Ett altruistiskt samhälle skissar Åke Iggström upp hur ett framtida rättvist ekonomiskt system ska se ut. Just det – ska se ut. De raka och självsäkra påståendena gör det lätt att förhålla sig till hans vision som bär klara drag av socialism. Här är det samarbete, ekonomisk demokrati och jämlikhet som ska leda oss till välstånd och lycka.

Från rakt motsatt håll kommer den förre SR-reportern Kjell Albin Abrahamssons Låt mig få städa klart som är en svidande debattbok mot kommunismen som idé och praktik. Han går till skoningslös attack mot allt och alla som ens doftar det minsta av socialism. I hans drömrike ska den liberala marknadsekonomin regera. Alla däremot har fel, punkt slut.

Den förre statsministern Ingvar Carlsson bjuder på ytterligare perspektiv. Han ser i memoarboken Lärdomar tillbaka i syfte att hjälpa yngre politiker att se framåt. Hans viktigaste råd är att leva som man lär: ”Du ska vara ett föredöme i stort och smått.

De till synes små detaljerna får inte föraktas”. Boken tecknar en bild av vad som format honom och ger en pragmatisk insikt i politikens villkor och praktik, sett inifrån och uppifrån.

SVANTE ISAKSSON

TIDSKRIFTEN

Samtal om böcker bättre än redovisning under året har det duggat tätt

med rapporter om svenska elevers läsvanor. Senaste numret av skolforskningsmagasinet Skolporten är inget undantag. En fjärdedel av dagens svenska elever läser för dåligt för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap. Var fjärde pojke i årskurs 9 saknar grundläggande läsförståelse. I intervjuer med forskare pekar man på behovet och på någral lösningar. Forskaren Birgitta Molloy har föjt högstadieklasser i tre år och säger att det är bättre att låta eleverna samtala om böckerna istället för att bara redovisa dem. Särskilt pojkar är duktiga på att fuska sig genom läsningen eftersom de har ett stort motstånd mot läsning av skönlitteratur. Istället för redovisande frågor ska man fråga dem vad

de tycker om t. ex huvudpersonens sätt att handskas med olika saker i boken – en metod som utövas på Örebro folkhögskola (läs sid 14-18 i detta nummer). Skolporten vil presentera forskning om undervisning på ett lättsamt och överskådligt sätt, något man lyckas bra med: En dator till varje elev som sedan jobbar själva leder sällan till bättre resultat, säger en forskar, en annan vill ha mer analys och argumentation istället för referat av händelseförlopp i historieundervisningen. Även om Skolporten är dyr (169 kr) är den given i skolans bibliotek.

Bra intervjuer med forskare och experter som ofta själva är lärare och matnyttiga tips på forskning om undervisningsmetoder.

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

pia sundhage, tränare

för svenska damlandslaget i fotboll, läste på Fotbollslinjen vid Markaryds folkhögskola. År 1982, vid 21 års ålder, erbjöds hon att varva seriespel med tränarjobb och utbildning på Markaryds folkhögskola. Resten är historia.

På 150berättelser.nu kan du läsa en intervju med Pia Sundhage. Det är folkhogskola.nu som har en sajt där man varje dag fram till valet publicerar en ny berättelse om folkhögskolan.

ernst billgren är en av Sveriges mest framgångsrika konstnärer.

Innan studier på Valands konsthögskola gick han på Birkagårdens folkhögskola och tränade grunder i måleri. I dag tycker han att mötet med andra ambitiösa kursdeltagare var det mest värdefulla berättar han i en intervju på sajten

150berättelser.nu.

– Det var bra att komma ihop med folk som hade samma intresse och energi.

STAFFAn myrBäcK

PERSONER

ola mattsson gick all-

män kurs på Röda korsets folkhögskola.

Idag är han biträdande chef för Rädda barnens Sverigeverksamhet. På folkhögskolan lärde han sig engelska och hur man förändrar världen tillsammans med andra. ”Samtidigt som vi läste gjorde vi skolan till en politisk aktör inom Röda korset.” En längre intervju med Ola Matssons och hans upplevelse av folkhögskolan finns på

150berättelser.nu.

31

e

P O R T R ÄT T E T På Härnösands folkhögskola delar fyra av lärarna på det fackliga arbetet i lokalavdelningen.

Man har ingen ordförande.

– Vi har precis börjat med att försöka få fram ett lokalt arbetstidsavtal, säger Gun-Britt Marklund.

”mitt mål som barn var att gå på folkhögskola” Redan som barn hade GunBritt Marklund som mål att gå på folkhögskola. Hon visste att hon måste vara 18 år för att gå en gå en yrkesutbildning för att bli teckenspråkstolk. Sen skulle hon arbeta som tolk i resten av sitt liv. Idag arbetar hon som SFI-lärare på Härnösands folkhögskola. staffan myrbäck teckenspråk är Gun-Britt Marklunds första språk. Hennes båda föräldrar är döva. Svenskan lärde hon sig bland lekkamrater i sandlådan.

– Min erfarenhet att växa upp med döva föräldrar kan jag omsätta mycket av i SFI-undervisningen. Våra SFI-deltagare lär sig svenska i skolan. Sen går de hem och umgås med andra arabisktalade. Man har samma kultur och språk. Jag levde också med två kulturer.

Gun-Britt Marklund är hörande men eftersom hennes båda föräldrar var döva lärde hon sig teckenspråket först.

Hemma använde hon teckenspråket. Tillsammans med andra barn talade hon svenska.

– Det är det som är så fantastiskt med barn. Jag kan återigen jämföra det med invandrarbarn.

De går i förskola och i början talar de inte svenska. De leker sig fram i språket och börjar sen själv laborera med det. Det gjorde jag också när jag lekte med andra barn. Där fick jag mycket av det svenska språket. när hon fyllde 18 år fullföljde hon sin plan och sökte till Västanviks folkhögskola, dövrörelsens folkhögskola, och gick teckenspråkstolkutbildningen.

– Då var det den enda teckenspråkstolkutbildningen i landet. När jag gick där behärskade jag redan teckenspråket. För att bli antagen på tolkutbildningen 1981 krävdes det att man

behärskade teckenspråk och svenska. Det jag lärde mig var att utveckla förmågan att tolka simultant.

Efter utbildningen fick hon arbete på Hörselvården i Härnösand som auktoriserad teckenspråkstolk och undervisade föräldrar som har döva och hörselskadade barn i teckenspråk. På hörselvården träffade hon och lärde känna dåvarande rektorn för Härnösands folkhögskola, Kjell Forsvall. När skolan fick en förfrågan från Länsarbetsnämnden om att starta en teckenspråksutbildning på 16 veckor för personer som ville lära sig teckenspråk var utgången given. Året var 1995.

– När skolan fick anbudet frågade han direkt om jag ville börja jobba hos honom. det blev gun-britt Marklund som fick bygga upp och utveckla dels teckenspråks- och tolkutbildningarna på skolan, dels teckenspråksutbildning för föräldrar. Idag arbetar hon som SFI-lärare, efter nästan tjugo år som lärare på teckenspråks- och tolkutbildningen.

– Jag kände att jag behövde utvecklas. För några år sedan började jag läsa Svenska som andraspråk och undervisade några timmar i det på skolan, samtidigt som jag var kvar på tolkutbildningen.

Men hon har inte lämnat teckenspråket och tolkningen.

– Jag blev auktoriserad tolk 2005 och för att behålla kompetensen som auktoriserad teckenspråkstolk måste jag vara ute och jobba lite grand.