Kinnarps Trendrapport 3

TRENDRAPPORT UTVECKLING SOM FORMAR FRAMTIDENS LÄRMILJÖER

FRAMTIDENS LÄRMILJÖER. EN TRENDSPANING FRÅN KINNARPS

Välkomna till Kinnarps Trendrapport 2017. Den tredje i ordningen som ­fångar upp och analyserar viktiga förändringar i omvärlden för olika ­typer av ­miljöer för arbete, möten, lärande och utbildning. Denna gång med ­fokus på vad dessa kommer att betyda för oss i Norden – Sverige, Norge, ­Danmark och Finland.

På vårt uppdrag har analysföretaget Kairos Future genomfört en studie som resulterat i ett stort antal identifierade trender och fenomen. Därefter har en nordisk expertgrupp sorterat, prioriterat och diskuterat ett urval av dessa. Denna grupp har tillsammans med oss på Kinnarps sedan sållat fram tio bärande trender som vi med förankring i våra studier tror kommer att forma det som ligger framför oss.

Frågan som du ska få svar på är alltså denna: Vad formar framtidens utbildningsmiljöer i Norden fram till 2025?

Vägen till vårt svar går via en grundläggande kartläggning av vad som sker i nuet. Därefter en analys av hur omfattande och med vilken hastighet förändringarna kommer att slå igenom.

Vi avslutar rapporten med avsnittet ”Flipp eller Flopp”, där våra experter fått ta ställning till ett antal spaningar, som beskriver möjliga utvecklingar inom utbildningsområdet.

Trevlig läsning!

ELISABETH SLUNGE DIRECTOR, GLOBAL RANGE & COMMUNICATIONS

2

3

INNEHÅLL

”I FRAMTIDEN KOMMER SKOLORNA ATT VARA SOM SKINANDE DIAMANTER I VÅRA SAMHÄLLEN.” NINA DYBWAD, LANDSCAPE ARCHITECT, NORCONSULT

DEN STORA VÄRLDENS KRAFTER

TREND 7: GLOBAL LEARNING NETWORK

Vilka är de största krafterna som påverkar samhället och världen just nu?

Sidan 6

Vi går mot ett lärande utan geografiska gränser och en värld där de traditionella rollerna sätts ur spel.

Sidan 42

LÄRANDETS FRAMTIDSTRENDER

TREND 8: NYA VERKLIGHETER

Från hållbara miljöer till nya verkligheter – här är 10 trender i korthet om hur våra miljöer kommer utvecklas fram till 2025.

Sidan 14

Den nya tekniken med allt kraftfullare datorer förändrar framtidens lärande i grunden.

Sidan 46

TREND 1: LEARN BNB

TREND 9: NYA EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE

Lärande är inte bara för hjärnan. Hela kroppen behöver engageras.

Sidan 16

Vem vill du vara? I framtiden nöjer sig inte studenterna med att söka sig till skolan som ligger närmast. Identifikationen med en viss grupp blir allt viktigare.

Sidan 52

TREND 2: HELT HÅLLBARA LÄRMILJÖER Så får man alla faktorer och aktörer att arbeta gemensamt för ett långsiktigt hållbart lärande.

Sidan 20

TREND 3: DIGITALISERAT LÄRANDE Först nu gör IT på allvar intrång i skolorna – vilket radikalt kommer förändra miljöerna.

Sidan 26

TREND 4: DIGITALÅLDERNS UNDERVISNING Hur förändras undervisningen av digitaliseringen – och vilken roll får lärarna i framtidens skola?

Sidan 30

TREND 5: MASS CUSTOMISATION Stordriftsfördelar kombineras med individanpassningar – också inom utbildningssektorn.

Sidan 34

TREND 10: FRÅN IQ TILL SQ Social intelligens blir allt viktigare för den som vill nå framgång.

Sidan 58

FLIPP ELLER FLOPP? Vi frågade 21 experter från olika discipliner om vart vi är på väg. Vilka fenomen kommer slå i nordiska lärmiljöer 2025?

Sidan 64

FRAMTIDENS LÄRMILJÖER I NORDEN Här sammanfattar vi de viktigaste trenderna och hur de kommer att synas i Norden 2025.

Sidan 66

TACK! Här är alla vi som bidrog till Trendrapporten!

Sidan 70

TREND 6: MAXIMERA ALLT Med rätt livsstil, smarta val och hård träning kan alla drömmar slå in – samtidigt. Välkommen till det perfekta livet!

Sidan 38

4

5

TRENDAN ALYS

DEN STORA VÄRLDENS KRAFTER FÖR ATT FÖRSTÅ VAD SOM FORMAR FRAMTIDENS LÄRANDE BÖRJAR VI MED ATT SONDERA DE RIKTIGT STORA TRENDERNA I VÄRLDEN. SÅ HÄNG MED PÅ EN ­I NFLYGNING ÖVER DE VIKTIGASTE KRAFTERNA SOM PÅVERKAR VÅR FRÅGESTÄLLNING OCH SAMHÄLLET I STORT.

Vi befinner oss nu, under 2010-talet, mitt i den största migrationen någonsin i världen. Svält, krig, geopolitiska konflikter och allt fler miljökatastrofer skapar en grogrund för att migrationen fortsätter inom överskådlig tid. Det finns till och med de som hävdar att om alla människor som lever utanför det land man föddes i skulle bilda en republik, så skulle det vara det ­femte största landet i världen med en befolkning på 240 miljoner människor1. Invandringen till Norden är r­ekordstor, vilket leder till ökad mångfald och ökad

6

blandning av kulturer. Bland annat har Sverige högre andel utlandsfödda än USA, som alltid ansetts som ett föregångsland i fråga om mångkultur. Just nu växer Sverige med en ny invånare var fjärde minut enligt SCB och passerade 10 miljoner i början av 2017. Folkmängden i ­Norden har ökat med mer än 3 miljoner invånare (13 procent) sedan 19902.

Urbaniseringen är påtaglig världen över – stora flyttströmmar går till ­växande städer och storstadsregioner. År 2050 beräknas 70–75 procent av världens befolkning,

7

TRENDAN ALYS

cirka sju miljarder människor, bo i städer3 och världens städer växer med ett Seattle 4 i veckan enligt forskare. Staden har gått från att vara boven i dramat till att vara platsen där framtiden finns. Med det resonemanget är det självklart att i urbana områden får vi ett hårdare tryck på förtätning och att marken blir allt dyrare. Även Norden urbaniseras allteftersom kunskapssamhället tar över efter industrisamhället. Människor rör sig till storstadsregioner, med tillgång till storstädernas arbetsmarknad och utbildningsmöjligheter. Gles- och landsbygd dräneras på sitt skatte­underlag, med nedmontering av samhällsservicen till följd. På så sätt ökar anledningarna till att flytta ännu lite mer och utvecklingen blir självförstärkande.

Lärmiljöer påverkar och påverkas av den här utvecklingen. Den allt starkare gentrifieringen5 , där äldre, slitna om­råden i en stad renoveras och lockar till sig nya, välbärgade invånare, är en fördyrande och utmanande kraft för urbana skolor och utbildningsanläggningar. Föräldrar vill att ­barnen får en bra skolgång, vilket kan vara en utmaning för en utflyttningsort med liten budget och låg attraktionskraft för lärare. Dessutom blir det brist på lärarutbildade i takt med generationsväxlingen – många går i pension men inte tillräckligt många utbildar sig6. I extremfallet upphör den lokala lärmiljön att existera då byskolan helt enkelt läggs ner. I andra fall förläggs så kallade universitetscampus på mindre orter, avgreningar till universitet på andra orter. Avsikten är bland annat att underlätta fortbildning av de lokala förmågor som inte går vidare till universitetet. En annan möjlighet till lärande är distansutbildning, en följd av digitaliseringstrenden.

DIGITALISERINGENS OSTOPPBARA KRAFT Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Digitaliseringen är en kraft som är så stark att den driver andra megatrender, som globalisering, men också automatisering av det som människor tidigare utfört. Det innebär en enorm omvandling av ­arbetsmarknaden, för nu automatiseras även tidigare skyddade akademikeryrken, så länge

8

de inte kräver kreativitet eller förmåga till genuina relationer – som lärarrollen gör.

När vi i Kinnarps trendrapport 2015 intervjuade Niklas Lundblad på Google lyfte han fram problemet med ett stigande data- och informationsflöde, som dubbleras varje år och skapar behov av allt smartare teknik som kan analysera och visualisera den växande mängden data som vi producerar i samhället. Artificiell intelligens blir nödvändig och har börjat bli synlig på allvar i en växande mängd expertsystem som är på väg att förändra arbetslivet i grunden7.

Digitalisering innebär också kul­turella förändringar, där förståelse för hur man agerar i digitala miljöer blir minst lika viktigt som andra uppförandekoder. Eller omvänt, hur vi agerar med det digitala i den analoga lärmiljön, i klassrum och andra lärmiljöer.

Denna utveckling ingår i vad man kallar Den fjärde industriella revolutionen. Vissa prognoser8 tyder på att kanske så mycket som 50 procent av dagens yrken med mer komplexa intellektuella arbetsuppgifter kommer att försvinna eller kraftigt förändras de kommande tio-femton åren.

DAGENS GLOBALISERINGSTAKT BEROR PÅ I VILKEN UTSTRÄCKNING INFORMATION OCH KUNSKAP FÄRDAS GLOBALT. MED ALLT FLER HÖGUTBILDADE I VÄRLDEN ÖKAR KONKURRENSEN MELLAN LÄNDER I KAMPEN OM DE BÄSTA TALANGERNA SOM KAN SKAPA DE MEST KREATIVA PRODUKTERNA.

DIGITALISERINGEN OCH LÄRMILJÖN Digitaliserad undervisning i form av så kallade massive open online courses (MOOC) är kanske det mest påtagliga exemplet på hur digitalisering påverkar lärmiljön – förutom det allt vanligare användandet av surfplattor och datorer i den dagliga undervisningen. Antalet sådana internetbaserade utbildningsprogram med videoföreläsningar och digitaliserade test har ökat explosionsartat i hela världen och 2015 hade 35 miljoner studenter9 anmält sig för en eller flera kurser.

Den absoluta majoriteten av kurserna sker på engelska, och den största i antalet studenter räknat pekar på engelskans särställning som världsspråk: 440 000 studenter anmälde sig till en kurs i just språktestet IELT som används vid anställningar och ansökan till universitet. Framgång i det testet öppnar möjligheten till migration.

9

TRENDAN ALYS

UNDER DE SENASTE 40 ÅREN HAR HAR RÖRLIGHETEN AV MÄNNISKOR, ARBETE, KAPITAL, VAROR OCH INFORMATION ÖVER NATIONSGRÄNSERNA OAVBRUTET ÖKAT.

GLOBALISERING & NYA T ­ ANKEEKONOMIN

50%

AV DAGENS YRKEN MED MER KOMPLEXA INTELLEKTUELLA ARBETS­U PPGIFTER KAN KOMMA ATT FÖRSVINNA ELLER KRAFTIGT FÖRÄNDRAS.8

10

Förflyttningen av fysiska och digitaliserade värden, ökande migration och en tilltagande kunskap om och närhet till platser och människor på andra sidan jorden – så kan globaliseringen kortfattat beskrivas. Den har pågått i århundraden men accelererade kraftigt när flyget och sedan informationsteknologin sprängde de rumsliga barriärerna.

Under de senaste 40 åren har rörligheten av människor, arbete, kapital, varor och information över nationsgränserna oavbrutet ökat. I dagsläget höjs dock röster i hela västvärlden mot människors fria rörlighet och i viss mån även mot frihandel.

De nordiska länderna, med tidigare utbredda traditioner kring öppenhet för invandring, ter sig i dagsläget dela en ovanligt stor samsyn som innebär relativt slutna gränser.

Samtidigt har Norden, med sina mogna ekonomier och små befolkningar, ett starkt beroende av omvärlden och öppna gränser och frihandel.

Dagens globaliseringstakt beror på i vilken ­utsträckning information och kunskap färdas globalt. Med allt fler högutbildade i världen ökar konkurrensen mellan länder i kampen om de bästa talangerna som kan skapa de mest kreativa produkterna.

Vi går över till en tankeekonomi. Där produktionsmedlen som tidigare främst utgjorts av arbete, kapital, råmaterial och teknik, får trängas med nya och allt viktigare faktorer: information, patent, idéer och andra innovationer som skapas och utnyttjas genom människans tankekraft.

I denna nya tankeekonomi är alltså tänkandet den avgörande produktionsfaktorn. I sin tur är denna ekonomi en väsentlig del av Den fjärde industriella revolutionen.

EFFEKTIVISERING TILL MAX För företag och organisationer i tankeekonomin är utmaningen att klara av samma dramatiska effektivitetshöjning som tillverkningsindustrin åstadkom under 1900-talet.

Alltså att flerfaldiga sin produktivitet för att klara sig i den globala konkurrensen.

Den stora frågan är: Går det att effektivisera tankeprocesser på samma sätt? I denna ekonomi skapas tillväxt i första hand av kreativitet – förmågan att upptäcka eller skapa nya behov, genom nya erbjudanden, baserade på specialistkompetens inom ett område.

Innovation och problemlösning blir viktiga faktorer. Förmågan att tänka abstrakt, att kunna samarbeta och digital förmåga är ytterligare kärnkompetenser på framtidens arbetsmarknad. Allt detta innebär förändrade krav på vad lärande ska leda till och därmed ställs också nya krav på miljön för lärande och arbete. Kanske måste vi helt tänka om när det gäller hur dessa ska utformas för att bli effektivare, mer kreativa, mer rofyllda och mindre stressfulla.

EN FÖRÄNDRAD DEMOGRAFI Den ökade medellivslängden och det minskade barna­ födandet i världen som helhet gör att den globala median­ åldern ökar. Färre arbetsföra kommer att få försörja fler äldre allt längre, och allra mest i västvärlden10.

I Finland är utvecklingen som mest dramatisk, med 50 procent av befolkningen över 65 år 2030. Samtidigt växer alla befolkningar, men skillnaderna är stora. Danmark ökar enligt prognoser med 7–8 procent till 2040, Norge med 28 procent och Finland med 10 procent enligt prognoser från före 2015 års stora migrantvåg11. Sverige bedöms öka med en miljon (drygt 10 procent) på bara sju år från 201712 .

En väsentlig del av de större ökningarna bottnar i invandring till Sverige och Norge. Med detta följer behovet av offentligt finansierad utbildning av olika slag. De som inte lyckas i sitt nya hemland löper hög risk att behöva förlita sig på välfärdssystemen. Om den ekonomiska stressen blir för hög följer dessutom hälsoproblem.

Allt detta leder till ökat tryck på offentlig sektor. Digita­ lisering kan leda till den produktivitetsutveckling som ­behövs för att finansiera en bibehållen välfärd, men automatiseringen kan å andra sidan leda till omfattande friställningar av personal.

Att det blir mer konkurrens om de gemensamma

11

TRENDAN ALYS

VI GÅR ÖVER TILL EN TANKEEKONOMI DÄR PATENT, IDÉER OCH INNOVATIONER SKAPAS GENOM MÄNNISKANS TANKEKRAFT.

­ edlen är högst troligt. I Kinnarps tidigare trendrapporter m har vi pekat på en utveckling där allt fler är friskare och arbetar längre. Vi kommer alltså att få räkna med fler generationer på arbetsplatserna, nya former av coachning och pedagogiska metoder och sannolikt också en förändring av miljön för lärande i stort.

INNE ELLER UTE? Globalisering, digitalisering och ökad kunskapsintensitet har många positiva konsekvenser, men förstärker sam­ tidigt skillnaderna mellan de som är etablerade eller inte i samhället.

Fler och fler har svårare att finna sin plats i dagens samhälle. Det kan vara nyanlända, personer som inte har gymnasieexamen, är långtids­sjukskrivna. Eller inom en snar framtid hamnar i den ”bortautomatiserade klassen”.

Personer vars repetitiva arbetsuppgifter tagits över av dator­algoritmer och robotar.

Internationellt ser vi en framväxt av det så kallade prekariatet; en grupp människor från alla sektorer av samhället, som inte nödvändigtvis saknar akademisk utbildning, men är och känner sig utanför det gemensamma. Deras osäkerhet på arbetsmarknaden är stor, jobbkontrakten är lösa och framtidsutsikterna osäkra. Många är egenföretagare och tillsammans utgör de en allt viktigare rörelse.13 Människor med högre utbildning och specialisering, eller inom yrken med högre krav på kreativitet och relations-

12

skapande har en säkrare ställning på arbetsmarknaden.

Men också här sker dramatiska förändringar på sikt. De som redan är rustade för tankeekonomin får det allt bättre. Övriga riskerar att uppleva mer stress.

Att ha en trygg etablerad tillvaro eller inte påverkar individens självbild och sociala status, faktorer som i sin tur inverkar på hälsan. Hos framförallt dem med stabila livsvillkor leder den ökande kunskapen om hälsa till att fler motionerar och färre röker. En vältränad kropp blir en del av framgångsbilden.

Parallellt finns en utveckling där en stor grupp människor vare sig äter bra eller motionerar. Ser vi till statistiken så har långtidssjukskrivningarna ökat markant på senare år. Den psykiska ohälsan bland unga är fortfarande hög, och orsaken kan vara stress över skola och arbete.

Att vara deprimerad i unga år ökar sårbarheten för att bli deprimerad i framtiden, vilket gör att dagens situation kan få långvarig betydelse.

Alla dessa utvecklingar leder till en tilltagande polarisering i samhället. En tudelning som blir allt viktigare för lärmiljöer och skolinstitutioner att kunna hantera, balansera och sammanfoga till en helhet som fungerar och är trovärdig.

Redan här kan vi alltså konstatera hur omformningstrycket ökar på alla instanser för lärande, pedagogik och kunskapsbyggande i samhället.

HOS FRAMFÖRALLT DEM MED STABILA LIVSVILLKOR LEDER DEN ÖKANDE KUNSKAPEN OM HÄLSA TILL ATT FLER MOTIONERAR OCH FÄRRE RÖKER. EN VÄLTRÄNAD KROPP BLIR EN DEL AV FRAMGÅNGSBILDEN.

KÄLLOR 1 Ian Goldin, Geoffrey Cameron & Meera Balarajan (2011) Exceptional People – How Migration shaped our world and will define our future.

2 Nordiskt samarbete, Fakta om norden (norden.org).

3 FN, U.N. Human Settlements Program (UN-Habitat), 2013.

4 Motsvarande c:a 650 000 personer.

5 Uttrycket gentrifiering myntades på 1960-talet och beskriver processen då äldre, slitna områden i en stad renoveras och lockar till sig nya, välbärgade invånare. Av engelskans gentry. Källa: Språk­tidningen.

6 Även om generationsväxlingen och dess problem skiljer sig mellan de nordiska länderna, så närmar sig alltför många lärare pensionsåldern utan att tillräckligt många nya utbildas.

7 Till exempel har Tieto satt in en AI i ledningsgruppen (Veckans Affärer 201610-18) och SEB har ”anställt” den digitala medarbetaren Amelia i kundservice.

8 Se till exempel Frey, C B and M Osborne (2013), The Future of Employment: How Susceptible are Jobs to Computerisation?”, Oxford Martin School Working Paper No. 7, eller Will a robot take your job? (BBC News 2015-09-11).

9 Class central, By The Numbers: MOOCS in 2015 (class-central.com).

10 Befolkningsprognos, Värnamo kommun.

11 Nordiskt samarbete, Befolkning (norden.org).

12 Statistiska Centralbyrån.

13 Kinnarps Trendreport 2015.

13

LÄRANDETS FRAMTIDSTRENDER BASERAT PÅ RESEARCH, INTERVJUER OCH ARBETET I KINNARPS FUTURELAB HAR VI STÄLLT SAMMAN TIO STORA TRENDER SOM PÅVERKAR OCH FORMAR FRAMTIDENS UTBILDNINGSMILJÖER FRAM TILL 2025 I NORDEN. ALLT UTIFRÅN TEKNIKEN, SOM MÖJLIGGÖR OCH UTMANAR. MÄNNISKAN, SOM KAN FÖRFÄRAS MEN OCKSÅ FÅNGA MÖJLIGHETERNA. SAMT STRUKTURERNA, SOM KAN STÖDJA ELLER BEGRÄNSA EFFEKTERNA I SAMHÄLLET. DESSA HAR VI SÅLLAT FRAM:

TREND 5

MASS CUSTOMISATION Allt fler kräver en personanpassad studiegång, sam­ tidigt strävar utbildarna efter att driva sina verksamheter ­ekonomiskt rationellt. Svaret: mass­individualisering.

En massproduktion av ofta digitala utbildningar med ­flexibilitet gentemot studentens önskemål.

TREND 6

MAXIMERA ALLT I vårt moderna överflödssamhälle förverkligar föräldrarna sig själva genom barnen – och vill skydda dem från allt ont. Också för kraven i skolan. ”Kunden har alltid rätt”-­inställningen letar sig in i skolans värld, och utsätter ­utbildningsinstitutionerna för en hård press.

TREND 1

LEARN BNB Kroppsspråket är en avgörande del av vår ­kommunikation och forskning visar att man lär sig bättre genom rörelse.

Inte bara hjärnan utan hela kroppen engageras nu i lärandet. Men människors förmåga och sätt att lära varierar stort. Lärandets miljö måste därför vara följsam och flexibel.

TREND 3

TREND 9

DIGILEARN Med digitaliseringen av skolvärlden har interaktivitet ­mellan sändare och mottagare blivit möjligt. Nu kommer nya verktyg som kan individualisera lärandet samtidigt som det kan ske snart sagt överallt på distans. Lär­miljön måste bereda plats för det digitalas kraft, men också ­kunna hindra distraktion.

TREND 2

HELT HÅLLBARA LÄRMILJÖER Hållbarhet betyder att alla aktörer agerar långsiktigt inför framtiden. Från ekonomi och ekologi och ända ner på det individuella planet. En tränad kropp som ger psyket optimala förutsättningar i en genomtänkt lärmiljö bidrar till ett hållbart lärande för framtiden.

14

TREND 4

DIGITEACH Nu kommer tekniken som verkligen kan förändra pedagogens roll i en allt mer digitaliserad framtid. Undervisande robotar, artificiell intelligens och digital förflyttning av lärare över geografiska gränser är inte längre science fiction.

TREND 8

NYA VERKLIGHETER Allt kraftfullare datorer hjälper oss att konstruera alterna­ tiva och till och med ”bättre” verkligheter som blir nya ­starka verktyg i klassrummet. Vi kan också samla in enorma mängder data om skeenden omkring oss – information som kan stärka och styra våra hjälpmedels beteenden.

NYA EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE Studenter nöjer sig inte längre med skolan som ligger närmast. I stället vill man förknippas med en viss grupp eller utbildningsprofil. Dessutom träder företagen in, och knyter kontakter med skolor och studenter och skapar hela ekosystem för lärande.

TREND 7

GLOBAL LEARNING NETWORK När globaliseringen ökar ytterligare i styrka kan undervisning, lärare och studenter komma från alla delar av världen och bilda nya utbildningsnätverk. De gamla hierarkierna ruckas också i grunden: unga lär gamla likväl som tvärtom.

Vi möts över gränserna.

TREND 10

FRÅN IQ TILL SQ En hög intelligenskvot har länge varit en enorm framgångsfaktor för den enskilda. Nu är den ”sociala intelligensen” minst lika viktig för den som vill få framgång. ­Samtidigt krävs kreativitet och förmåga till innovation inom såväl ­skolan som det övriga samhället

15

TREND 1:

LEARN BNB. HELA MÄNNISKAN I UTBILDNINGEN LÄRANDE ÄR INTE BARA FÖR HJÄRNAN. HELA KROPPEN BEHÖVER ­E NGAGERAS EFTERSOM OCKSÅ KROPPSSPRÅKET ÄR EN DEL AV VÅR KOMMUNIKATION OCH FORSKNING VISAR ATT MAN LÄR BÄTTRE GENOM ­R ÖRELSE. ALLA SINNEN MÅSTE UTNYTTJAS, SAMTIDIGT VARIERAR MÄNNISKORS FÖRMÅGA ATT LÄRA, LIKSOM SÄTTEN OCH METODERNA SKIFTAR. DETTA MÅSTE VI TA HÄNSYN TILL I FRAMTIDENS LÄRMILJÖER.

LearnBnB – Learn with Brain and Body. Så har vi valt att kalla denna trend, som innebär att man utnyttjar och främjar människans alla språk och lärsätt. Ett intellektuellt lärande underlättas och stöds av att man kan hantera sin kropp. Kroppsspråket blir lika viktigt som det verbala. ­Detta medför också krav på fysisk förmåga. En fyraåring ska kunna hoppa lika högt som sina knän, men många kan inte det i dag. Enligt fysioterapeuten Ulrika Myhr beror det på allt för mycket stillasittande de första levnadsåren.

16

Om barnen saknar den motoriska förmågan kommer den intellektuella förmågan att hämmas.14 Idéer om att människan bäst utvecklas genom stimu­ lans är inte något nytt. Waldorf- och också Montessori­ pedagogiken är exempel på etablerade alternativ med ett bredare angreppssätt på elevens utveckling jämfört med den gängse.

Den franske filosofen Renée Descartes strikta uppdelning av kropp och själ tycks i dag slutligen kunna förkastas. I vår

17

TREND 1 LEARN BNB

”LÅT BARNEN BÄRA TUNGA SAKER! LÅT DEM FALLA! LÅT DEM BLI SMUTSIGA! LÅT DEM LEKA!” ULRIKA MYHR, CHILD ­S PECIALIST IN PHYSIOTHERAPY, LEARN TO MOVE

framtidsspaning har vi funnit progressiva skolor som den framgångsrika Altschool i San Franscisco, som har social och emotionell träning som ett av sina pedagogiska fundament. Och samtidigt, liksom flera skolor i Norden, rörelse på schemat varje dag.15 Maharishi University of Management i Illinois, USA, har till exempel dagliga meditationsövningar på över en timme.

ATT SKAPA PLATS FÖR RÖRELSEN

5 TECKEN I TIDEN I en skola i Wake County, USA, kan eleverna trampa på en ”motionscykel” vid skolbänken för att både alstra ­energi och hålla sig själva i rörelse.

Möbler som låter eleverna stå vid sina bänkar.

Klassrums-gym ger elever möjlighet till rörelse inne i s ­ kolans lokaler.

Klassrum som främjar rörelse med mobila möbler.

Utbildning och lärande förläggs i klassrum och miljöer utomhus.

18

Forskning har visat vikten av rörelse för att främja fokusering och lärande, vilket borde påverka utformningen av rum, möbler och utrustning. Främst handlar detta om att stärka inlärningsförmågan, men dessutom bidrar rörelse till att ta bort överskottsenergi. Vilket i sin tur främjar ­koncentrationsförmågan.16 Skolorna utvecklar mer flexibla miljöer som påminner om det man i kontorsmiljöer brukar kalla Activity Based Working. Detta Aktivitetsbaserade Lärande (ABL) innebär möjligheten att skapa rätt miljö för rätt aktivitet, att kunna byta mellan storklass, grupparbete och enskilt arbete. Och att utbildningslokalen eller klassrummet främjar detta på ett dynamiskt sätt, så att skiftande funktioner blir möjliga.

För vuxenutbildningar kommer lärmiljöerna allt mer att likna det aktivitetsbaserade arbetet, så att olika typer av lärande verkligen kan genomföras vid olika typer av platser, rum och anläggningar. Men ABL utvecklas också för grund- och gymnasieskolor.17 Den nya finska läroplanen för gymnasiet från hösten 2016 pekar för övrigt på nödvändigheten av rörelse och aktivitetsbaserad inlärning.18 Hur kan då detta åstadkommas? Eftersom de flesta inlärningsmiljöer är byggda för traditionella sittplatser och resurser för att bygga om dem är begränsade, ligger stora möjligheter i nya typer av flexibla möbler och att skapa olika miljöer i befintliga rum. Inredningen kommer att behöva stärka pedagogiken och kunna förmedla instruktioner eller påminnelser som stärker alla sinnen.

KÄLLOR

14 Ulrika Myhr, Child Specialist in Physiotherapy, Learn to Move (learntomove.se).

15 AltSchool finns både i San Francisco och Brooklyn, New York.

16 Rörelse i skolan: se t ex Mer fysisk aktivitet på schemat gav förbättrade skolresultat, Göteborgs universitet.

17 Ulrika Myhr, Child Specialist in Physiotherapy, Learn to Move (learntomove.se) 18 Se t ex: Ny läroplan, så här förändras skolan i praktiken, Yle nyheter (yle.se).

19 Se t ex: Nya läroplanen oroar i skolexemplet Finland, Dagens Nyheter 4/12 2016.

VAD INNEBÄR LEARN BNB FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?

I FRAMTIDENS SAMHÄLLE SITTER VI INTE LÄNGRE STILLA. RÄKNA MED EN NY SYN PÅ RÖRELSE, OCH NYA KRAV PÅ MILJÖN SOM VI VERKAR I.

Det vi kallar BnB innebär i grunden en förändrad syn på människan som organism. En syn där ”kropp och själ” inte längre är ett motsatspar, utan ett och samma. Och man ska komma ihåg: steget till ett kroppsligt lärande inom akademiska ämnen är ett jättekliv. Och speciellt föräldrar vars barn av olika anledningar inte skulle prestera högt med den nya metodiken, riskerar att bli starkt skeptiska – under en övergångsfas.

Trenden bidrar sannolikt till mer rörelse i skolan. Inte bara för kroppens skull, utan också i själva lärande­ processerna.

Det här får förstås konsekvenser för lärmiljöernas utformning. Kanske universitet och högskolor utvecklar lokaler för just rörelse. Likaså kan nätbaserade utbildningsplattformar komma att väva in fysiska moment för de som studerar hemifrån. Vilken roll kan då möbler och interiör spela i de momenten?

RÖRELSER SOM INTE STÖR Liksom en del av digitaliseringens konsekvenser så medför rörelse i lärmiljöerna utmaningar relaterade till arbetsro.

Och frågeställningar som: Hur kan inredningsdesignen hjälpa den lärande att få lagom mycket stimulans? Hur kan man röra sig i rummet utan att störa de som behöver koncentrera sig? Hur tyst kan till exempel ett hoppande på golvet bli?

Produkter som tillåter rörelse, fast tyst och diskret, som exempelvis en stol som kan gunga jämfört med en traditionell stol, kan vara en av lösningarna. Tysta bordskivor efterfrågas redan, liksom stolar som är tysta vid förflyttning.

FRÅN ÄMNE TILL PROJEKT Vi går också från ämnesbaserad utlärning till projektbaserad inlärning; från lärarbestämd ordning till individbaserad.

Det handlar om att öka dynamiken och rörelsen i rummet för att stimulera lärandet. Få – om ens någon – passar in i mallen att sitta stilla hela dagen i skolbänken. Ett tydligt exempel ser vi i Finland, där man från och med hösten 2016 har en ny läroplan, med början i gymnasiet, för att göra undervisningen mer elevcentrerad och aktivitetsbaserad. Ett av motiven är att finländska skolelever inte trivts i skolan19. Nu betonas grupparbeten, eget faktaletande och kritiskt tänkande. Det främjar även eget ansvar och egen utveckling.

SÅ KAN DAGENS SKOL­LOKALER ANPASSAS Om studiemiljöer ska gå från ”rum där man sitter” till miljöer med rörelse är inget längre givet. Befintliga skolbyggnader är oftast illa anpassade efter dessa nya sätt att tänka.

Och beställarna kommer många gånger vara rejält vilsna.

Vad behöver vi?

Vad är nödvändigt och vad är lyx? I det läget kan det vara till stor hjälp att få förslag på funktionella lösningar och produkter från sin leverantör.

Rätt produkter och möbler kan främja rörelse som i sin tur kan stimulera lärande. I kombination med sensorer kan till exempel en stol instruera användaren till att ändra läge eller ställa sig upp. Detta kan också ske genom att tyget ändrar färg efter hur länge personen har suttit.

19

TREND 2: HELT HÅLLBARA LÄRMILJÖER HÅLLBARHET BETYDER ATT ALLA AKTÖRER OCH FAKTORER ARBETAR LÅNGSIKTIGT TILLSAMMANS INFÖR FRAMTIDEN. INTE BARA INOM EKONOMI, EKOLOGI OCH SOCIALT, UTAN OCKSÅ PÅ DET INDIVIDUELLA PLANET. EN HÅLLBAR, TRÄNAD KROPP SOM GER PSYKET OPTIMALA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT FUNGERA, TILLSAMMANS MED EN VÄL GENOMTÄNKT UTBILDNINGS- OCH LÄRMILJÖ BIDRAR TILL ETT LÅNGSIKTIGT, HÅLLBART LÄRANDE.

I utvecklingen av lärmiljöerna behöver vi se över hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas, men också hur vi som sociala varelser reagerar på miljön. Hur kan miljöerna bättre främja lärandet? Inte minst när vi vet att inlärningsprocessen går så mycket enklare i en sund och frisk kropp.

Detta är faktorer som i allra högsta grad styr ett långsiktigt, hållbart lärande.

FRÅN PROFILFRÅGA TILL HYGIENFAKTOR Efter decennier av böcker, larmrapporter och globala miljökonferenser är miljöfrågan i dag ett av vår tids politiska huvudspår20. Att tänka miljömässigt ingår i alla seriösa verksamheters strategiska arbete – inte bara med fokus

20

på att stärka varumärket. Klimatförändringarnas alltmer synliga effekter har gjort ekologisk hållbarhet till något nödvändigt och konkret. Cirkulär ekonomi, alltså idén om att ingen resurs ska sluta som avfall utan återanvändas, är ett av svaren på hur den ekologiska och ekonomiska hållbarheten kan öka. En optimal hållbar lärmiljö över tid handlar om att både människa och miljö skyddas från resursslöseri såväl som skadliga ämnen. Men i helhets­ begreppet holistisk, som vi kommer att använda här, räcker det inte att vårda planeten för ett längre och bättre liv. Hållbarheten gäller också den individuella kroppen, kunskapen, och arbetslivet.

21

”JAG TROR ATT SKOLAN HAR ETT STORT PEDAGOGISKT PROBLEM ATT FÖRSTÅ KROPPEN.” ULRIKA MYHR, CHILD SPECIALIST IN PHYSIOTHERAPY, LEARN TO MOVE

NIMBY – NOT IN MY BODY! Förkortningen NIMBY betyder urpsrungligen Not in my backyard och har myntats för att beskriva de fastighetsägare som sätter sig emot planer på nybyggen och verksamheter som kan sänka värdet på deras hus. Samma kraftfulla gränsdragande kan sägas bli allt vanligare hos dagens konsumenter. I stället för att vara rädda för direkta hot som till exempel svält och naturkatastrofer, så är många i det moderna samhället rädda för diffusa hot som ofta uppstår som en konsekvens av samhällets moder­ nisering.

Ett av dessa hot är skadliga ämnen som når våra kroppar genom maten vi äter, luften vi andas och sakerna vi omger oss med. Media fångar uppmärksamheten genom alarmerande reportage, och marknaden anpassar sig med fler nya så kallade naturliga produkter.

Det kanske tydligaste exemplet är tillsatser i maten. 84 procent av svenskarna uppger att de i någon utsträckning

22

undviker produkter och livsmedel just för att de innehåller hälsofarliga kemikalier.21 Mer eller mindre faktabaserad kritik mot tillsatser är något som fått livsmedelsindustrin att snabbt hitta nya sätt att sätta färg på, smaksätta och konservera sina produkter.

Den här jakten på sund mat engagerar inte alla konsumenter, men tillräckligt många för att producenterna ska bry sig om sin försäljning, men också om sitt varumärke.

Detsamma gäller producenter av saker som vi använder och omger oss med på våra arbetsplatser. ”Det är klart att det är fullständigt oacceptabelt om det finns giftiga medel som våra medlemmar hanterar dagligen och som kan öka risken för hormonella störningar.

Det finns sällan saker som är mer oacceptabla än det.”

Orden kom från svenska fackförbundet Handels ordförande Lars-Anders Häggström, när kvittorullar med hormonstörande ämnen uppmärksammades i Sverige 2010.22 Innebörden i orden kunde lika gärna ha yttrats av

många föräldrar i hela Norden, som media under flera år har uppmärksammat på att leksaker, och till och med nappflaskor, innehåller giftiga ämnen.23 Under 2016 bidrog Greenpeace med en ny kategori produkter till giftlistan när de satte friluftskläder under lupp.24 Ett omfattande testande visade att branschen för naturälskare inte beter sig särskilt älskvärt mot naturen.

Men kunskaperna om vad som är skadligt varierar.

Och inom skolan? ”Föräldrar vill att deras barns miljöer inreds med säkra och rena material”, konstaterar Kinnarps Elisabeth Slunge.

HÄLSOSAMMA LÄRMILJÖER I FRAMTIDEN Nära 9 av 10 svenskar instämmer i att de känner en oro över att få i sig kemikalier från omgivningen som kan skada hälsan.25 Cocktaileffekten, alltså att okända konsekvenser kan uppstå när till synes ofarliga ämnen blandas med varandra i produkter är en av källorna till denna oro.

Men även om rädslan för att få i sig gifter ökar, så känner knappt hälften av (49 %) av svenskarna till att hälsofarliga kemikalier kan förekomma i möblers komponenter, så som flamskyddsmedel och mjukgörare som gör plast och ­gummi mjukt. Designbyrån Wolfgang som formger den nya Skapaskolan Rosenhill utanför Stockholm, ett projekt som attraherar de mest engagerade av skolföräldrar, noterar heller ingen efterfrågan på särskilt giftfria material.26 Men frågan om hälsosamma inredningsmaterial kommer troligen att attrahera mer uppmärksamhet det kommande decenniet. Flera parallella trendstudier27 visar att konsumenterna blir allt medvetnare. Medvetenheten om skadliga eller mindre bra ämnen för kroppen visar sig i allt fler sammanhang. Den generella trenden att undvika att bli sjuk och att vårda sin och sina barns kroppar uppvisar inga tecken på att försvagas. Människor vill undvika att exponeras för skadliga ämnen – så snart de känner till dem.

Kunskap medför ofta nya, högre krav, vilket är just vad

23

TREND 2: HELT H ÅLLBARA L ÄRMILJÖER

90%

INSTÄMMER I ATT DE KÄNNER EN ORO ÖVER ATT FÅ I SIG KEMIKALIER FRÅN OMGIV­ NINGEN SOM KAN SKADA ­H ÄLSAN.25

4 TECKEN I TIDEN Naturskyddsföreningens kampanj Giftfri förskola.

Nätverket Giftfri Vardag, som startades av Kemikalieinspektionen 2015.

Undersökning om skolmiljö gjord av Kinnarps och Demoskop visar att 1 av 2 elever tycker att den fysiska miljön är avgörande eller mycket viktig för trivseln. Endast 1 av 3 av lärarna är uttalat nöjd med sin arbetsmiljö.

7 200 personer anslöt sig på mindre än ett år till kampanjen Giftfri Have som arbetar för att danska träd­ gårdar ska skötas utan gifter.

24

dagens konsumenter och medborgare generellt ställer.

Att hälsosamma lärmiljöer skulle vara ett undantag i den utvecklingen är osannolikt.

TUNGA ARGUMENT FÖR GIFTFRIHET Specifika argument för giftfria interiörer kan hittas i ny forskning. Ett team på Harvard-universitetet lät experimentdeltagare arbeta i miljöer med olika ren luft under sex arbetsdagar. Deltagarna fick löpande genomgå tester med uppgifter relaterade till beslutsfattande. Resultaten var slående. Med bättre luftkvalitet presterade deltagaren hela 61 till 101 procent bättre på testen.28 Med dagens önskan om ökad personlig produktivitet och kunskapskompetens, kan forskningsresultat som dessa få allt större betydelse.

Naturliga material tycks dessutom göra användarnas beteende mer hållbart. Det menar Rikard Gartmyr på designbyrån Wolfgang. I arbetet med nyss nämnda nya skolan är det en medveten strategi att välja material vars ytor upplevs naturliga. Detta efter att studiebesök på andra skolor visat att ytor som ser mer plastiga ut slits hårdare.29 ”När något byggs, konstrueras eller designas med äkthet förmedlar det en omtanke både för besökaren och miljön”, konstaterar han. ”När omtanken känns i miljön visar besökaren hänsyn och behandlar miljön därefter med respekt.”

Kanske är det möbelbranschen som får ta sig an utmaningen att visa konsumenterna att det finns alternativ.Just skolmiljöer där så många människor spenderar så mycket tid, och där inredning ofta används riktigt länge, vore väl en självklar plats att sanera först?

KÄLLOR

20 Sveriges Radio P1 12/10 2016, Intervju med Karl Hallding från Stockholm Environment Institute.

21 Undersökning av Kinnarps 2016.

22 Sveriges Radio, 14/10 2016.

23 Giftigt legetøj findes stadig på hylderne, DR Nyheter 5/8 2002; Populært legetøj indeholder giftig kemi, Metro Express 12/2 2013; Giftstoffer fundet i populært legetøj, Ekstrabladet 31/3 2015.

24 Greenpeace.

25 Undersökning av Kinnarps 2016.

26 Samtal med Rikard Gartmyr, designbyrå Wolfgang 2016 27 Ridderheimsrapporten 2015 och Harrysrapporten 2016 28 Associations of Cognitive Function Scores with Carbon Dioxide, ­Ventilation, and Volatile Organic Compound Exposures in Office Workers; studie av Joseph G. Allen, Piers MacNaughton, Usha Satish, Suresh ­Santanam, Jose Vallarino, and John D. Spengler 2015. Environmental Health Perspectives.

29 Samtal med Rikard Gartmyr, designbyrå Wolfgang 2016

HÅLLBARA LÄRMILJÖER FÖR ­N ORDEN – 2025 STRÄVAN EFTER EN GIFTFRI MILJÖ BLIR ALLT STARKARE I ­H ELA SAMHÄLLET. DETTA ÄR OCKSÅ NÅGOT ATT TA HÄNSYN TILL NÄR VI FORMAR ­F RAMTIDENS SKOLA.

I linje med trenden som vi presenterade i förra kapitlet, Learn BnB, lägger också trenden Hållbara lärmiljöer stor vikt vid kroppens betydelse för lärandet. Här handlar det också om en sund och hälsosam miljö. Vilken roll kan interiörer och möbler spela i de ­momenten?

HITTA BALANSEN MELLAN OMSORG OCH ALARM Det torde vara en framtida möjlighet och en unik selling point att som skola kunna presentera en helt giftfri lärmiljö, samtidigt gäller det att balansera omsorg och alarm.

Att kommunicera om risker med kemikalier kan leda till överreaktioner hos mottagarna men även förlorat förtroendekapital för avsändarna om de påstådda, skrämmande effekterna inte upplevs påtagliga. Samtidigt vet vi att risker upplevs olika inom olika varumärkeskategorier som människor tvingas navigera i. När ekologisk mjölk lanserades hände ­något med upplevelsen av vanlig mjölk. Frågan var om den skulle betraktas som oekologisk.

HÅLLBAR ARBETSMILJÖ – ETT VAPEN I KONKURRENSEN Om kraven på en kemiskt sund lär­miljö blir högljudda uppstår ett enormt behov att kunna ersätta ­dagens inredningar med hälsosammare material. Men vem ska betala i en tid då skola och utbildning redan lever i en ekonomiskt åtstramad tillvaro?

Kombinationen av stora behov och små resurser kan leda till omfattande innovation kring både material och design. Spännande tider väntar alla designers av lärmiljöer!

Också marknadslogiken kan öka kvaliteten på lärmiljöerna. Med en ökad kunskap om miljöns betydelse för lärandet blir en hållbar arbetsmiljö snart ett vapen i konkurrensen om elever och studenter. Människor vill alltmer ha det bästa. De ställer krav på livet genom att ställa krav på sig själva och på sina ’leverantörer’.

Genom att lyfta fram möjligheten till giftfri design kan de mest ambitiösa attraheras till en viss lärmiljö. Och det som börjar som något unikt tenderar ofta att bli en odiskutabel hygienfaktor – om det visar sig motsvara ett behov hos målgruppen. På så sätt drivs utvecklingen framåt mot holistiskt hållbara lärmiljöer.

MENTAL OPTIMERING – DET NYA NORMALA Men det gäller också att skapa ideala rum för hjärnan och tankarna. När relationen mellan kroppen och psyket ges alltmer uppmärksamhet så ökar också sannolikheten att framtidens studenter kommer att få lära sig hur de kan optimera den egna hjärnan för lärande. Förskolorna som i dag låter barnen praktisera meditation går i bräschen för att liknande inslag kommer att ta plats även i andra delar av utbildningsvärlden.

GENOM ATT LYFTA FRAM MÖJLIG­H ETEN TILL GIFTFRI DESIGN KAN DE MEST A ­ MBITIÖSA ATTRAHERAS TILL EN VISS LÄRMILJÖ. OCH DET SOM BÖRJAR SOM NÅGOT UNIKT ­T ENDERAR OFTA ATT BLI EN ODISKUTABEL H ­ YGIENFAKTOR.

25

TREND 3: DIGILEARN. DIGITALISERAT LÄRANDE TV:N BÖRJADE FÖRA OSS IN I DEN, OCH MED DATORNS INTÅG HAR VI KOMMIT ÄNNU LÄNGRE IN I DEN NYA MEDIEVERKLIGHET SOM KALLAS CYBERVÄRLDEN. MED INTERNET ÖPPNAS DET DESSUTOM FÖR FÖRSTA GÅNGEN UPP FÖR EN SANN INTERAKTIVITET ­M ELLAN SÄNDARE OCH MOTTAGARE.

Men medan Internet redan från första början handlat om att sprida kunskap och idéer har lärandets värld varit förvånansvärt motståndskraftig mot samhällets digitalisering. Man har i huvudsak dröjt kvar i en analog pappers­ värld med stenciler, böcker och planscher. Åtminstone tills nu.

För nu gör IT-företagen sina intrång i skolan och strax bakom väntar robotarna, allt påhejat av politiker som ­be­höver få mer utbildning till mindre kostnad.

Via Internet ökar samtidigt tillgången till gratis under­ visning i en häpnadsväckande omfattning, vilket påverkar inte bara lärmiljöernas utformning utan också vad som är en lärmiljö.

SKÄRMEN FRAMFÖR ALLT Skärmen är en passande symbol för hur lärandet förändras av digitalisering.

I det ”flippade klassrummet” spelar läraren in föreläsningen på video. Eleven tittar hemma och kommer

26

sedan till skolan för att göra de uppgifter som tidigare var ­hemläxan – fast nu med läraren som stöd.

Internets globaliserande kraft bär på fröet till att möta och förstå andra. Varför till exempel inte få feedback på egna skapelser genom att publicera dem i sociala medier?

Förutom en förstärkt känsla av att studierna är på riktigt övas studenten dessutom i en förbättrande feedback-loop med omvärlden.

Och så är det kurserna, som det erbjuds tusentals av i dag via webbplattformar som Khan Academy. Lärarna kan vara enskilda individer eller världens högst rankade universitet, men allt sker via skärmen. Informellt lärande sker också över sociala medier och Youtube, något som bekräftas i Kairos Futures nya studie Skola 2031.30 Där beskriver elever sitt arbetssätt som mer digitaliserat än vad lärarna menar att det är. Skillnaden i uppfattning skulle kunna bero på att eleverna kommunicerar om ­studierna och hämtar kunskap mer digitalt än vad lärarna ser i klassrummet.

27

TREND 3: DIGILEARN

”I FRAMTIDEN KOMMER IT ATT FÖRVANDLAS FRÅN ENSKILDA ENHETER TILL SAMARBETS­ VERKTYG.” EVA BJERROM, DISTINGUISHED ORGANISATION ANALYST, ALEXANDRA INSTITUTE

DEN GRÄNSLÖSA UTBILDNINGEN I den gränslösa lärmiljön sker lärandet på många olika platser, oberoende av en särskild fysisk lokal. I stället är klassrummet virtuellt och öppet för många.

Digitalisering skapar möjlighet att samarbeta och lära över geografiska och kulturella avstånd. Att hitta rätt expertis och information är också en positiv effekt för ett mer demokratiskt lärande. Information finns tillgänglig för alla. Den som är elev i ett sammanhang kan vara någon annans lärare i ett annat. Delandet av upplägg mellan lärare, såväl som mellan föräldrar och skola underlättas förstås också, vilket innebär tillgång till mer resurser runt respektive elev. De digitala lärplattformarna och lärarnas undervisningsklipp gör att studenten har tillgång till ­skolans resurser dygnet runt.

HÖG GRAD AV INDIVIDUALISERING Digitaliseringen bidrar också med något som alltid har ­varit en utmaning i den analoga världen: att ge varje student en individanpassad undervisning. Via digitala lärplattformar erbjuds studenten möjligheten att repetera såväl lärarens instruktioner som övningar. På så sätt minskar risken för att klassens tempo tvingar elever att gå vidare i ett ämne trots att de ännu inte bemästrat det föregående momentet. Läraren får samtidigt mer tid till att ge individuellt stöd eftersom föreläsningen är inspelad i förväg.

Undervisning kan ske live men också on demand.

GER DET ÖKAD EFFEKTIVITET?

3 TECKEN I TIDEN Ökat hembaserat lärande via onlinetjänster.

Använda Big data, stora datamängder från olika källor som analyseras för problemlösning.

Efterfrågan på flexibla klassrum.

28

Ökad effektivitet skattas högt i en tid där en allmän effektiviseringsvåg går genom samhället. Även utbildandet behöver bli smartare. Nya tankesätt, behov och möjligheter medför en möjlig revolution. Men tekniken är till för människan, aldrig tvärtom. Studier av hur digitala hjälpmedel påverkar lärandet visar inte entydigt positiva resultat. Den hastiga teknikutvecklingen blir på samma gång mer komplex och mer lättillgänglig. Det kan skapa en klyfta mellan de som är vana och har lätt för digitalt arbete respektive de som har svårt, är ovana eller helt enkelt inte vill.

KÄLLOR

30 Skola 2031, Kairos Future.

31 Chalmers bibliotek var först i Sverige med Learning Commons. En ”flexibel lärandemiljö utan fokus på fysiska böcker, men med full tillgång till elektroniska resurser och med specialiserad personal”.

VAD BETYDER DIGILEARN FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?

GEMENSAMMA YTOR SOM OCKSÅ SKÄRMAR AV. DET BLIR FRAMTIDENS UTMANING.

Ett verkligt digitaliserat lärande är helt beroende av att de lärande personligen har tillgång till hård- och mjukvara, samt uppkoppling till internet. När miljön uppfyller detta är det dags att fundera på vad digitaliseringen av lärandet kräver av den fysiska lärmiljön.

GEMENSAMMA ARBETSYTOR Under de senaste åren har ett antal digitala verktyg för ­gemensamma arbetsytor utvecklats. Drivkraften är den konsekvens som dagens digitala verktyg ofta har på samarbeten: vi tenderar till att stirra in i vår egen skärm, ibland för att mitt i ett samtal uppslukas av internets oändliga ström av stimuli. Detta skapar kostsamma avbrott i interaktionen mellan människor. Inte minst i grupparbeten och kreativa processer, vilket är grundläggande element i framtidens teamcentrerade och entreprenörs­inriktade pedagogik.

Framtidens lärmiljöer behöver alltså tillgodose behovet av gemensamma arbetsytor – helst digitala som befriar oss från arbetet med att dokumentera i en separat process. Dessutom behövs utrymmen och inredning som kan skydda oss från oönskad digital input, till exempel andra gruppers arbete vid en elektronisk smartboard.

STORA KRAV PÅ INRED­N INGENS FLEXIBILITET Studiemiljöer ska kunna hantera många olika arbetssätt: ­grupparbeten, instruktion för en liten grupp, enskilt arbete, lärarledda diskussioner. Dessutom finns en önskan om att öka nyttjandet av skolbyggnader som delvis står oanvända en stor del av dygnet – skola på dagen, aktivitetshus på kvällen. Det innebär sannolikt också att delar av inredningen måste vara mobil för att rummet ska kunna anpassas till olika typer av aktiviteter. Ovanpå detta ska möbler kunna fungera som stöd för olika apparater samtidigt som de är ergonomiska. Allt detta ställer enorma krav på inredningens flexibilitet.

DET FYSISKA MÖTET OCKSÅ VIKTIGT Skärmar riskerar att leda till avbrutna samtal. Samtals­ klimatet påverkas också ofta negativt när debattörer möts på distans via sociala medier. För att motverka dessa ­konsekvenser hos digitaliseringen behövs en medvetenhet om att samtal och konfliktlösning behöver kunna ske i analoga möten mellan de lärande.

OVANLIGA LOKALER FÖR VANLIGA FÖRÄLDRAR Att förändra skolsystemet för barn och unga beskrivs ofta som svårt. Och vad som oftast underskattas är förändringsmotståndet som kan finnas hos föräldrarna. En utmaning för ett fungerande digilearn-skifte är därför att framgångsrikt förankra nyheterna hos elevernas beskyddare, speciellt om det är en redan etablerad skola som ska förändras.

DIGITALISERING LEDER TILL BIBLIOTEK 2.0 Digitaliseringen innebär att faktaboken snabbt tappar mark. Det finns till och med bibliotek som helt digitaliserat sitt utbud31 och Google har höga ambitioner att digitalisera världens skrifter. Frågorna som vi får ställa oss är: Vad blir då ett bibliotek? Hur kan de värden som alltid funnits i dessa för samhället så viktiga institutioner bibehållas utan att böckerna har huvudrollen?

SENSORER DRIVER INTELLIGENT INREDNING Med sensorer på väg in i snart sagt varje tänkbart föremål öppnar sig möjligheten för intelligent inredning. Och en självorganiserande lärmiljö: rent hypotetiskt borde sensorförsedda möbler kunna ställa sig själva på rätt plats i rummet efter att sista aktiviteten är slut. En vidareutveckling vore att över internet kunna möblera rummet, eller att rummet minns den senaste möbleringen en användare beställde. Och inte minst att möblerna ”känner igen” ­användarna och ställer in sig på rätt sätt.

29

TREND 4: DIGITEACH. DIGITALÅLDERNS UNDERVISNING HUR FÖRÄNDRAS UNDERVISNINGEN AV DIGITALISERINGEN? INTERNET TILLHANDA­H ÅLLER ALL INFORMATION SKOLAN KAN BEHÖVA. SURFPLATTORNAS DIGITALA ­K URSLITTERATUR ÄR DELVIS REDAN PÅ PLATS. OCH NU KOMMER TEKNIKEN SOM ­FÖRÄNDRAR ALLT – FÅR VI I FRAMTIDEN SE ROBOT-AVATARER SOM LÄRARE?

Prognoser pekar på att upp emot 50 procent av dagens arbetsuppgifter kommer att vara automatiserade kring år 2035.32 Yrkesgrupperna som beräknas stå mest intakta i denna fjärde industriella revolution är de som kräver krea­ tivitet och förmåga till genuina relationer. Lärare är i den meningen dubbelt svåra att ersätta. Men det görs försök.

Roboten Nao bidrar till språkinlärning och att träna autistiska barn, men används också i högre utbildning.33 Den svenska ”sociala roboten” Furhat konverserar med omvärlden på en skola utanför Stockholm, iförd sin

30

fluffiga pälsmössa som döljer det omänskliga bakhuvudet. Automatiserade elever då? I Norge ger roboten AV1 långtidssjuka elever chansen att närvara i klassrummet och på utflykten. Genom att styra robotens huvud kan användaren interagera med omvärlden via sin smartphone och därmed ingå i gemenskapen med andra elever.

Att via en robot-avatar ge människor på andra platser närvaro i det fysiska rummet kan komma att förändra läraryrket mer än vad någon kanske tänkt sig.

31

TREND 4: DIGITECH

”I FRAMTIDEN ÄR LÄRAREN INTE LÄNGRE ENSAM.” MORTEN FISKER, CHIEF ANALYST, CO-DEVELOPING LEARNING ENVIRONMENTS FOR THE FUTURE, SIGNAL

3 TECKEN I TIDEN Classflow: digital tjänst där lärare kan lägga upp undervisnings­ material, och elever stegvis ta sig igenom pedagogiska processer.

Microsofts HoloLens och Holoportation, som använder så k ­ allad hologramteknik för att avbilda ­tredimensionellt.

Unicefs framgångsrika utbild­nings­ kampanj som ­använder Virtual reality-teknik för att i­nformera om barns utbildnings­behov i flyktingläger.

32

AI – ARTIFICIELL INTELLIGENS Artificiell intelligens (AI) tar redan plats på arbetsplatserna.

SEB har ”anställt” Amelia – en AI som löser kundernas ­problem och blir duktigare ju mer hon gör.34 Bokförings­ firman Dooer använder en AI som sköter hela bokföringen.

Finska bolaget Tieto har satt AI:n Alicia T i lednings­ gruppen.35 Dessa kognitiva robotar lär av människor och kan först utföra lättare uppgifter, men lär sig med tiden allt mer avancerade saker.

Delar av läraruppdraget kan alltså hanteras av robotar, men den fullautomatiserade skolan ligger inte runt hörnet.

Om det ens bör vara ett mål.

VAD BETYDER DIGITEACH FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?

RÖRLIG BILD BLIR EN ALLT VIKTIGARE FAKTOR I UNDERVISNINGEN.

Det krävs ett solitt tekniskt fundament för ett verkligt digitaliserat lärande: var och en av de lärande måste ha tillgång till tekniken som krävs. Nästa steg är att ställa sig frågan: Vilka utmaningar och möjligheter medför digitaliseringen i den fysiska lärmiljön?

DIGITAL TELEPORTERING – FLER ROLLER

KREATIVA MINISTUDIOS

Med hjälp av Microsofts initiativ TeachReach undervisade fröken Xin i Kina svenska skolbarn, utan att hon tog med sig kroppen. I stället fick en robotkropp bära runt ­hennes undervisande ansikte med en surfplatta, placerad i ­ansiktshöjd.36 Tjänsten Holoportation låter människor virtuellt stiga in i varandras miljöer, var de än befinner sig. Mötet kan sedan sparas och återbesökas. Bedömare menar att det är så nära teleportering man kan komma de närmaste åren.37 Med den här tekniken är det plötsligt möjligt för universitet och skolor att anlita de allra bästa lärarna, oavsett var de befinner sig. Det skulle inte bara gynna framtidens ­elever och studenter, lärarna skulle också kunna befrias från kravet att kunna nästan allt som ska ske runt en elev för att skolgången ska fungera. I stället skulle drivna pedagoger skapa innehåll tillsammans med ämnes­ specialisterna, stoff som sedan förmedlas av de starkaste kommunikatörerna, och så vidare.

Var som helst i världen.

Möjligheten att kostnadsfritt ta del av undervisning på tjänster som YouTube är i sig en revolution i strävandet efter jämlika utbildningsvillkor. Liksom den utbredda ­möjligheten att filma i hög kvalitet.

Men filmer gör sig inte själva och produktionen kräver frihet från störningar. Ibland för filmandet av en hel grupp, ibland för en pedagog som laddar upp ett par lektioner innan semestern.

Framtidens lärmiljöer måste alltså vara rustade för både skapandet och nyttjandet av video, till exempel när det gäller akustik.

KÄLLOR

32 Se t.ex. Frey, C. B. and M. A. Osborne (2013, 2016). The future of employment: how susceptible are jobs to computerisation? The Oxford Martin Programme on Technology and Employment. Oxford, eller Fölster, S. (2014).

Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - Utmaningar för Sverige, Stiftelsen för Strategisk Forskning.

33 Nao utvecklas av SoftBank Robotics.

34 IPSoft och SEB. 35 Tieto Nyheter.

36 Dagens Media 7/10 2016.

37 Microsoft.

DIGITALA ARBETSSÄTT GER ÖKAD ­T ILL­G ÄNGLIGHET I en digitaliserad lärmiljö blir bord, så som vi känner dem i dag, mindre relevanta och stolar kan ersättas av ­konstruktioner i material som är lättare att flytta på och med en design som medger större tillgänglighet för funktions­hindrade. Frågan är: Hur kan färgval och andra designöverväganden ytterligare bidra till att skapa ett klassrum som fungerar för alla?

AI TAR PLATS VID TAVLAN Artificiell intelligens kommer att ta allt större utrymme i arbetslivet. Utmaningen blir hur man på bästa sätt kan utnyttja tekniken också i undervisningen. Den bör ju bidra till, inte ersätta, den mänskliga förmågan. Kanske kan enklare uppgifter, inte minst rättande av prov, ske genom AI. Men hur formar man en utbildningsmiljö där AI kan bidra?

ARTIFICIELL INTELLIGENS KOMMER ATT TA ALLT STÖRRE UTRYMME I ARBETSLIVET. U ­ TMANINGEN BLIR HUR MAN PÅ BÄSTA SÄTT KAN UTNYTTJA TEKNIKEN OCKSÅ I UNDERVISNINGEN. 33

TREND 5: MASS CUSTOMISATION. INDIVIDUALISERAT FÖR ALLA MED DEN ÖKADE INDIVIDUALISMEN OCH MARKNADSINSLAGEN I ALLT FLER ­S AMHÄLLS­ SEKTORER FÖLJER ATT ÄVEN OFFENTLIGT FINANSIERADE VÄLFÄRDSTJÄNSTER INDIVIDANPASSAS. INOM INDUSTRIN ARBETAR MAN REDAN MED MASS CUSTOMISATION, DÄR STORDRIFTSFÖRDELAR KOMBINERAS MED ­I NDIVIDANPASSNINGAR. ÄVEN INOM UTBILDNINGSSEKTORN VILL MAN ­K UNNA VERKA PÅ DETTA SÄTT.

Tanken att kunden alltid har rätt förändrar den traditionella maktordningen mellan lärare och lärande. Upplevelsen av en global konkurrens mellan arbetstagare ökar också ­behovet av att göra medvetna val av skola och lärosäte.

Hur ska detta mötas på ett rationellt och ekonomiskt effektivt sätt? Massindividualisering kan vara svaret.

Typexemplet inom industrin är bilar, där kunden kan specialbeställa till exempel färg och ljudutrustning, men där bilen ändå masstillverkas.

Vi ser nu hur utbildningssektorn är på väg åt samma håll: en massproduktion av digitalt baserade utbildningar med hög flexibilitet gentemot varje students förutsättningar och önskemål. Men också i mer traditionella utbildningsmiljöer försöker man möta olika krav och behov som uppstår när varje individ ser till sina egna fördelar, utan att tappa helheten.

DE ACCEPTABLA BEHOVEN BLIR FLERA Synen på vad som är normalt har blivit alltmer tolerant.

34

Rättighetsperspektivet, som menar att alla människors lika värde med alla medel bör manifesteras i samhällets alla delar, vinner terräng. Kombinerat med nya kunskaper om människors medfödda olikheter har detta lett till ökade ansträngningar för att bättre individanpassa undervisning, lokaler och kommunikation. Normkritik – ifrågasättandet av det normala snarare än framlyftandet av det ovanliga – är ett nyckelbegrepp. Olikheterna omfattar mer än fysiska och neuropsykiatriska funktionsvariationer som ADHD. Det rör sig också om till exempel olika religiösa inriktningar och olika inlärningsstilar. Vi har alltså kommit en bit sedan vänsterhänta tvingades skriva med höger hand.

FLERA PEDAGOGISKA ALTERNATIV I LUFTEN Insikten om människors fundamentala olikheter har alltid drivit fram olika pedagogiska varianter. De alternativa klassikerna Montessori, Reggio Emilia och Rudolf Steiner har numera nytt sällskap i form av bland annat “kooperativt lärande”, “projektbaserat lärande”. Och ”gamification”,

35

TREND 5: M ASS CUSTOMISATON

”TIDIGARE SKICKADE VI UT BARNEN, SEDAN ANPASSADE VI VISSA SAKER FÖR DEM. NU ANPASSAR VI FÖR ALLA OCH FÖR OLIKA TYPER AV KOMPETENS.” MAGNUS BLIXT, AUTHORISED PROFESSIONAL PRIMARY TEACHER, GLÖMSTA SCHOOL

som handlar om att skapa engagemang genom hjärnans inbyggda belöningssystem. Lekfulla upplägg med enkla feedbacksystem som gör att lärandet antar formen av ett spel.

Tonvikten ligger på ett studentaktiverande arbetssätt.

Det handlar om samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och feedback och sätter de studerandes eget lärande i fokus.38 Lokaler är inte det enda som förväntas vara anpassningsbart. Även studentens examen ska kunna präglas av flexibiltet.

LÄROSÄTE & EXAMEN FÅR NYA INNEBÖRDER

3 TECKEN I TIDEN Inredning för lärmiljöer blir allt mer specialiserade.

Pedagogik-förstärkande inredningsdesign som gör skillnad.

Behov av flexibla klassrum.

36

Det amerikanska företaget Udacity erbjuder gratis onlineutbildningar i en uppsjö av ämnen, och så kallade nanodegrees, miniexamina i sådant som webbutveckling och dataanalys.39 Ofta sker utbildningarna i samarbete med större företag som Google och AT&T. Dessa kan ses som komplement till – eller som ersättning för – vanliga examina, åtminstone i betydelsen av en inträdesbiljett till arbetsmarknaden.

Både företagens behov av arbetskraft med rätt kompetens och studenternas önskan om att slippa stora studielån kan därmed tillgodoses. Troligen kan också den här typen av utbildning lättare anpassas efter de senaste vetenskapliga rönen.

Mer anpassning efter individuella behov ställer nya krav på lärare och lokaler. Dessutom medverkar företagens behov och individens önskan om billig utbildning till att fler organisationer tar på sig en roll som lärosäte, med rätt att examinera.

I trenden Mass Customisation står digitaliseringen för en stor del av ”mass”, alltså stordriften. Medan struktur och praktiska tillämpningar i det fysiska rummet, blir platsen för ”customisation” – anpassning på individnivå.

VAD BETYDER MASS ­C USTOMISATION FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?

I FRAMTIDEN BLIR RUMSLIG FLEXIBILITET ALLT VIKTIGARE FÖR VÅRA MILJÖER.

STÄNDIG UPPDATERING AV INDIVIDUELLA BEHOV Medborgarnas och kundernas förväntan på kommunens och företagens service har fundamentalt förändrats. Önskan om en skräddarsydd utbildning ökar kravet på att alla inblandade producenter ska ha koll på vilka behov som måste uppfyllas just i dag.

NEUROBASERAD DESIGN Individanpassat lärande utgår bland annat från forskning kring hjärnans sätt att arbeta och hur den skiljer sig från individ till individ. Genom att följa utvecklingen inom neurovetenskapen finns möjlighet att skapa än mer optimerade lärmiljöer. ”Neuroanpassade” interiörer blir ett konkurrensmedel för utbildningsinstitutioner.

DEN PEDAGOGISKA FLORAN SKAPAR ­S ÄRSKILDA BEHOV När mängden pedagogiska metoder ökar finns en möjlighet att identifiera särskilda behov ifråga om den fysiska miljön. En hög pedagogikanpassning av denna kan ­fungera som en konkurrensfördel.40

ONE SIZE DOES NOT FIT ALL

Hur vill vi ha ­framtidens ­lärmiljöer? Utöver ljus, ljud och god ergonomi pekar vår ­undersökning mot en önskan om lokaler med dessa fyra viktiga och angelägna miljöfaktorer:

1.

Stor variation ifråga om ­arbetsytor.

KÄLLOR

38 Kooperativt lärande, elevaktiva arbetssätt, kooperativt.com.

39 Udacity.

40 Nya Skapaskolan.

2.

Möjlighet att enkelt förändra möbleringen baserat på tema, ämne och upplägg.

3.

4.

Möjlighet för studenterna Möjlighet till individuell att själva delta i utfor­stimulansreglering, mandet av lärmiljön. ­alltså avskärmning.

37

TREND 6: MAXIMERA ALLT. SJÄLV­FÖR­ VERKLIGANDE GENOM BARNEN I DET MODERNA ÖVERFLÖDSSAMHÄLLET – SOM MAJORITETEN AV MÄNNISKORNA I NORDEN LEVER I – TILLFREDSSTÄLLS DE GRUNDLÄGGANDE MATERIELLA BEHOVEN. OCH DET PERFEKTA LIVET HAR BÖRJAT SES SOM EN REELL MÖJLIGHET. MED RÄTT LIVSSTIL, SMARTA VAL OCH HÅRD TRÄNING KAN ALLA DRÖMMAR SLÅ IN. OCKSÅ FÖR BARNEN!

Föräldrarna förverkligar sig själva genom barnen – om barnen lyckas är föräldrarna lyckade. Dessutom finns en tilltagande oro för att man inte ska räcka till som förälder.

Man vill skydda barnen från allt ont – oavsett om det handlar om krav i skolan eller miljöproblem. En generation av curlingföräldrar och curlingbarn41 har satt sin prägel på såväl skola som hemmiljö. Föräldrarna sopar banan åt barnen, så att de slipper alla motgångar och besvär.

De skjutsar barnen i stället för att låta dem åka buss och ­kräver inte att de deltar i hushållsarbetet. Kritiken mot dessa föräldrar går ut på att barnen blir vana vid att ha det bra och tryggt och får svårt att klara sig själva senare.

Dagens föräldrar nöjer sig inte med det som är bra, utan vill ha den bästa undervisningen och ställer krav på att just

38

deras barn ska få positiv specialbehandling. Detta medför en stark press på utbildningsinstitutioner, som inte alltid klarar av att leva upp till förväntningarna och ibland orimliga krav. Samtidigt glömmer man bort barnets och framför allt gruppens behov.

DEN INDIVIDUALISERADE KONSUMENTEN Men det är inte bara föräldrar – och inte ens bara curlingföräldrar – som ställer orimliga krav eller har fel ställda förväntningar. Generellt sett har viljan, förmågan och möjligheterna att ställa krav ökat i samhället i stort.

På samma sätt som vi vill ha kundanpassat bemötande när vi provar kläder, kräver man att skolor och universitet ska ha samma typ av individuellt bemötande. Studenter

39

TREND 6: M AXIMERA ALLT

”NYCKELORD FÖR FRAMTIDA LÄRANDE: MÅNGFALD OCH ANPASSNING.” IDA HERMANSSON, MARKETING & COMMUNICATIONS MANAGER, KINNARPS AB

kräver att de ska hjälpas igenom studierna och att de ska få respons direkt – något de också har blivit vana vid från unga år, då barnen uppmuntras med beröm för allt de gör.42 De lär sig att det inte finns några begränsningar, att de är stjärnor med rättigheter men inga skyldigheter.

Det har gått så långt att studenter till och med stämmer universitet för att de inte har blivit rika: en tidigare ­Oxford-student ville ha ungefär elva miljoner svenska kronor som ersättning för ”det hyllade lärosätets tråkiga och förfärligt dåliga utbildning”.43

VAD BETYDER MAXIMERA ALLT FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?

HUR SKA MAN TILLGODOSE ALLA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL FRÅN ALLT MER KRÄVANDE OCH UPPLYSTA KUNDER SOM HÄNGER MED I UTVECKLINGEN?

KOMMUNIKATION MED MIG Tidigare skickade man ut gemensam och kollektiv information till alla elever och studenter. I dag har kommunikationen mellan skola och elever eller föräldrar blivit starkare, öppnare och mer individualiserad. Verktyg som Schoolsoft ger möjlighet för direkt kommunikation mellan lärare och elever. Men det innebär också att man kan ställa hårdare krav på att man som lärare alltid ska vara tillgänglig och kommunicera med varje enskild förälder och student. ­Läraren kan också bli utsatt för ett slags socialt mediedrev, som hen får svårt att värja sig mot.

BYOD

3 TECKEN I TIDEN Boken The Trophy Kids Grow Up om utmaningarna när ”den mest ­krävande och bortskämda generationen i historien” ska ut på arbetsmarknaden är måste-läsning för alla ­föräldrar.

Sociala medier driver fram ett nytt sätt att kommunicera – Snapchat, Facebook, Instagram.

Fler IT-lösningar i skolan hjälper eleverna, exempel: Schoolsoft och Schoolido.

40

Eleverna och studenterna kräver också att få ta med sig sin egen digitala utrustning. Trenden BYOD (bring your own device) medför att utrustningen som tas med är bättre än skolans men inte alltid kompatibel. Vissa skolor vänder det till något positivt. Västerviks Gymnasium har till exempel infört ett särskilt BYOD-nät för elevernas privata utrustning.44 Andra skolor har svårt att hantera framför allt mobiltelefonerna. Ska verkligen eleverna få ha med sig dem i klassrummet – eller kan vi ens hindra dem?

Trenden kan också innebära ytterligare ett tävlingsmoment mellan eleverna. De socioekonomiska skillnaderna förstärks, när vissa barn kan hävda sig i teknik-konkurrensen medan andra står utanför.

KUNDENS NYA STARKA KRAV Om relationen mellan lärare och föräldrar alltmer liknar den mellan kunden och säljaren, vem bestämmer då i studiemiljön? För kunden har väl alltid rätt? Speciellt om utbildnings­leverantörerna konkurrerar på en marknad där leverantörens förmåga till anpassning belönas med fler elever. Varför ska då inte elevernas föräldrar, köparna, vara med att på­verka lärmiljöns utformning?

FÖRSÄKRA SIG MOT MISSLYCKANDEN Om studenter kan komma att kräva ersättning för dålig undervisning, behöver då lärosätena försäkra sig mot stämningar och krav? Alla typer av skolor behöver vara extra tydliga med vad de ”levererar”, vad elever eller studenter kan förvänta sig. Kanske kommer friskrivningsklausuler att införas?

INDIVIDANPASSAD MASSKOMMUNIKATION I linje med trenden Mass Customisation, behöver man lära sig hur man kommunicerar med alla på ett sätt som verkar individuellt. Alla ska känna att just hens behov är tillfredsställda, utan att lärarna drunknar i mejlkonversationer. Nya digitala arbetssätt kommer att underlätta detta.

MÅLGRUPPSFOKUSERING KÄLLOR

41 Begreppen curlingföräldrar och curlingbarn, lanserades av den danske psykologen Bent Hougaard.

42 Se till exempel Alsop, R. (2008). The Trophy Kids Grow Up: How the Millennial Generation is Shaking Up the Workplace. San Francisco, Jossey-Bass.

43 Dagens PS, 6/12 2016.

44 Jenny Gustafsson, Intendent / IT-ansvarig, Västerviks Gymnasium.

45 Nya Skapaskolan.

För vissa skolor finns möjlighet att fokusera mot vissa målgrupper. Till exempel kan man välja curling-vägen, där man gör det så lätt som möjligt att ta sig igenom, eller en strikt disciplin, som fokuserar på hårt arbete och djupa kunskaper. I båda fallen kan rätt sorts föräldrar få det de vill ha till sina barn.

GRÄNSLÖSA SKOLOR Den traditionella skolans klassrum var utmärkta i den gamla världen, där läraren skulle förmedla kunskap till den homogena massan. I dagens individualiserade värld, finns möjligheter att skapa den flexibla, aktivitetsbaserade, skolmiljön, där var och en kan finna sin rätta miljö för lärande, samarbete, kommunikation eller koncentration.

Sådana skolor utvecklas på allt fler platser.45

41

TREND 7: GLOBAL LEARNING NETWORK. NYA SÄTT ATT SAMARBETA OCH LÄRA ÖVER GRÄNSERNA ETT LÄRANDE UTAN GEOGRAFISKA GRÄNSER OCH EN VÄRLD DÄR DE ­T RADITIONELLA ROLLERNA SÄTTS UR SPEL. DET BLIR RESULTATET AV EN VÄXANDE GLOBALISERING. ­U NDERVISNING, LÄRARE OCH STUDENTER KAN KOMMA FRÅN ALLA DELAR AV VÄRLDEN OCH BILDA NYA UTBILDNINGSNÄTVERK. OCH VAR ­B EREDD PÅ ATT DE GAMLA HIERAR­ KIERNA RUCKAS I GRUNDEN: UNGA LÄR GAMLA OCH TVÄRTOM!

Globaliseringen och digitaliseringen medför att lärandet går utanför gränserna. Vi ser samarbeten mellan skolor och klassrum i olika länder. Utbildningar och lärmiljöer ­behöver vara delar av det globala samhället, såväl för lärande som för hållbarhetens skull. Traditionella undervisningslokaler (klassrum, föreläsningssalar) försvinner och ersätts med rum eller teknik som stödjer globalt lärande.

Digitaliseringen fortsätter att stödja delande av kunskap och möjliggöra samarbete och samlärande över gränserna, över jorden. Precis som man kan köpa en smart-

42

phone tillverkad i Kina, kan man dra nytta av de senaste pedagogiska rönen från till exempel Nya Zeeland. Med ökad handel och ökad immigration blir det allt viktigare att stärka den globala förmågan i lärmiljöerna. Strikta eller begränsande lokala värderingar kommer att utsättas för tryck från nya studenter.

DU NYA SKÖNA KREFFEKTIVA VÄRLD För att klara oss i en globaliserad värld och för att klara utmaningarna med ökad immigration och integration,

43

TREND 7: GLOBAL LEARNING NE T WORK

”VI BÖR FÖRSÖKA ATT UTVECKLA DIGITALA INLÄRNINGSSYSTEM SOM KAN ANPASSAS TILL DE OLIKA BEHOV SOM SKOLOR HAR.” TOMI JAAKOLA, POSTDOCTORAL RESEARCHER, UNIVERSITY OF TURKU

behöver vi vara påhittiga. Effektiva i vårt arbete (eller våra studier) men också kreativa. Kreativitet plus effektivitet blir kreffektivitet46. Som betyder att vi behöver vara både kreativa i vår effektivisering (hela tiden göra saker på bättre sätt). Och effektiva i vår kreativitet (att snabba upp utvecklings- och innovationsprocesser).

Kreffektivitet är inte något enbart för industrin eller näringslivet. Det blir lika viktigt i utbildningen. Vi kan inte fortsätta undervisning med metoder från tidigare sekler, utan behöver ständigt förändra arbetssätten.

Kreativitet handlar inte om att spontant kläcka briljanta idéer, något som skulle vara förbehållet några få snillen, utan om metodiskt arbete. Elever och studenter behöver lära sig hur de kan vara mer innovativa och lärosäten behöver vara innovativa i sina utbildningsformer.

SPRÅKBAD Ett innovativt grepp som har vuxit fram de senaste åren är så kallade ”språkbad”, som handlar om att lära sig i en mångfald av språk, genom att helt enkelt ”bada” i flera olika samtidigt. Målet är att göra barnen funktionellt flerspråkiga och det börjar redan vid tre års ålder. Trenden kommer från Kanada och används i flera länder, bland annat i Finland.

Enligt Vasa Universitet bidrar språkbadet också till att annan inlärning underlättas.47 Det blir därmed en innovativ metod för att klara sig i den globala världen, dels genom att kunna flera språk, dels genom att det blir lättare att lära andra saker.

44

VAD BETYDER GLOBAL LEARNING NETWORK FÖR NORDISKA ­L ÄR­M ILJÖER 2025?

GLÖM ETT LÄRANDE SOM SLUTAR EFTER UNIVERSITET. FRAMTIDEN BETYDER ­KONSTANT UTBILDNING FÖR ALLA GENERATIONER!

ATT ALLTID LÄRA OM OCH LÄRA MER

LÄRANDE I ALLT FLER MILJÖER

En ständigt föränderlig värld parat med att vi lever allt längre medför också att vi måste arbeta längre och därmed konstant utbilda och utveckla oss. Unga definierar karriär som ”ständig personlig utveckling”.48 Men då måste man också få chansen att hela tiden utbilda sig. Också World Economic Forum pekar på nödvändigheten av att vidareutbilda inom företaget och samarbeta med utbildningsinstitutioner, som strategier för att säkra arbetskraft i framtiden.49 I Kinnarps Trendrapport 2013 skrev vi om generationsväxlingarna i samhället. Hur fyra generationer kommer att samsas i arbetslivet – med olika behov och krav på egen utveckling och olika förmåga till lärande. Vi kommer också att byta yrke oftare och inom yrkena kommer vi att behöva ständiga förbättringar. Ny teknik ställer nya krav och ger nya möjligheter till ständig utbildning. Särskilt för vuxen­ utbildning och vidareutbildningar kommer det att behövas nya typer, anpassade till en ökad mångfald bland eleverna.

Specialanpassning kommer att krävas i många fall. De blandade generationerna kommer också att påverka vem som lär av vem – de äldre kommer att lära av de yngre, likväl som att yngre lär av äldre.

Det livslånga lärandet måste ­kunna ske varhelst människor bor och arbetar. Det vore helt enkelt orimligt att fortsätta traditionen att lärandet ska ske i speciella lokaler. Hem, kontorsmiljöer, fabrikslokaler, allt blir framtidens klassrum, med särskilda behov av utrustning för lärande.

KÄLLOR

46 Studien Morgondagens digitaliserade arbetsliv och kontor, av Kairos Future och Palorial 2017.

47 University of Vaasa.

48 Global Youth, Kairos Future, 2007, 2013, 2016.

49 The Future of Jobs, World Economic Forum.

OMVÄRLDEN DRIVER PÅ SKOLANS INNOVATIONS­B EHOV Dagens arbetsgivare söker med ljus och lykta efter intraprenörer; med­arbetare med entreprenörens driv. Den traditionella skolan för barn och unga arbetar inte uttalat med att utveckla kreativitet och innovationsförmåga. För att ändra på detta krävs att skolpersonalen först själva får träning i innovation.

SKOLAN SOM EN DEL AV SAMHÄLLET Hur kan vi förbereda elever för en värld i ständig förändring? Lärare har inte förutsättningar att ständigt uppdatera sig om omvärldens pågående utveckling, så omvärlden måste lockas in att möta eleverna, eller vice versa. Utan ett ständigt flöde av nya intryck och utan kontakt med de frågor som behöver innovativa svar blir skolan en intellektuell konservburk.

UTBILDNING FÖR ALLA OLIKA GENERATIONER OCH NATIONALITETER Skola och utbildning har varit fokuserad på unga generationer, med olika typer av stödinsatser för äldre, särskilt

om de har drabbats av strukturomvandlingar. Den stora utmaningen nu blir att ständigt utveckla nya utbildningar, som kan hjälpa äldre att förnya sig, immigranter och ­flyktingar att anpassa sig och alla andra att kunna hantera en globaliserad värld.

UTNYTTJA NYA RESURSER Många människor vill dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Genom att utnyttja de förmågor människor har, kan man både bekräfta dem som bidrar och ge ­möjligheter för andra att lära direkt. Sådant lärande kan ske i olika typer av miljöer och behöver inte vara bundet till en skolsal.

45

TREND 8: NYA VERKLIGHETER. MULTISENSORISKT LÄRANDE GENOM VIRTUELLA ERÖVRINGAR DEN NYA TEKNIKEN KOMMER ATT FÖRÄNDRA FRAMTIDENS LÄRANDE I GRUNDEN. ALLT KRAFTFULLARE DATORER HJÄLPER OSS ATT KONSTRUERA ALTERNATIVA OCH TILL OCH MED ”BÄTTRE” OCH MER ENGAGERANDE VERKLIGHETER MED NYA TEKNIKER SOM AUGMENTED- OCH VIRTUAL REALITY.

Försök erinra dig ett riktigt bra minne från någon utbildning du har gått, i något som helst sammanhang. Ett tillfälle då du lärde dig något som sedan aldrig glömt. Sannolikheten är stor att upplevelsen i någon mening var engagerande.

Känslor var i rörelse, om så bara en känsla av att det som hände var viktigt.

Just känslor är något som har bevisat stor betydelse för inlärningen.50 Häri ligger en del av den stora potentialen med AR- och VR-teknologin. Alltså Augmented reality,

46

­förbättrad verklighet. Och Virtual reality, virtuell verklighet.

Den amerikanske pedagogen Edgar Dale51 har visat att ett aktivt förhållningssätt stärker lärandet. Genom att både säga och göra, verbalt, visuellt och genom rörelse, kommer vi att lära djupare. Om en tydlig känsla dessutom är förknippad med aktiviteten sker ett ännu djupare lärande.

Augmented Reality innebär att upplevelsen av det man ser förstärks på olika sätt och med olika verktyg. 3D-filmer är ett exempel. Andra, enklare AR-applikationer berikar en

47

VIRTUAL REALITY BREDDAR ILLUSIONEN TILL HELA SYNFÄLTET. DET SKAPAS EN KÄNSLA AV ATT VARA NÅGON ANNANST ANS: ETT STUDIEBESÖK I DET ANTIKA EGYPTEN, EN NY KONTORSMILJÖ I EN NY BYGGNAD. TEKNIKEN KAN DESSUTOM GE EN INTUITIV FÖRSTÅELSE FÖR HUR DET ÄR ATT ”GÅ I NÅGON ANNANS SKOR”.

skärm eller ett par glasögon med extra information om de objekt användaren tittar på.

Ett exempel är användningen inom läkarutbildning52, där studenterna går från att läsa text och se på bilder (2D) till att interagera med virtuella kroppar och organ i 3D. Virtual reality breddar illusionen till hela synfältet. En bild projiceras på insidan av ett par specialutformade glasögon. När användaren rör på huvudet registreras det av datorn som då uppdaterar bilden på ett sätt som ger användaren en illusion av att se sig om och rör sig i den filmade, virtuella, världen. Det skapas en känsla av att vara någon annanstans: göra studiebesök i det antika Egypten, prova miljön i ett nytt kontor i en ny byggnad. Tekniken kan också ge en intuitiv förståelse för hur det är att ”gå i någon annans skor”.53 Som i Svenska Röda Korsets kampanj,

48

där betraktaren fick stå bredvid en kö av flyktingar vid en gränspostering.54 Det tog lång tid för film att få samma anseende som ­litteratur. Böcker och bokstäver står högst i rang. Läs­andet kräver, till skillnad från bilden, ett visst mått av koncentration och viljestyrka. Kanske handlar det om en insikt om bildens kraft. För en sak är säker: så snart AR och framförallt VR tar plats i lärmiljöerna kommer alla andra medier att framstå som fossil från människans fördigitala epok.

Människor vill bli berörda.

TEKNOLOGI FÖR EMPATI Forskning vid Stanforduniversitet55 visar att upplevelsen av hur det är att vara någon annan leder till förändrat beteende, åtminstone för en tid. Den här användningen av

VR väcker intressanta möjligheter i ett samhälle många beskriver som alltmer segregerat och med ökat främlingskap mellan människor. Kanske kan VR komma att bidra till att utveckla människors känslomässiga mognad, och varför inte börja redan med de yngsta eleverna?

EN FÖRÄNDRAD BILD AV VÄRLDEN Digitaliseringen för med sig sensorer små nog att ta plats nästan var som helst. Alltfler produkter blir uppkopplade i ”sakernas internet”. Syftet är att öka produktens prestanda, till exempel överför självkörande bilar sina erfarenheter och trafikinformation till andra bilar.

Dessutom samlas användardata in som producenter kan använda för att erbjuda skräddarsydda tjänster till användaren. En teknik som sociala medier länge använt för

att visa annonser riktade till brukaren. För lärare erbjuder digitalisering och sensorteknik intressanta möjligheter. På den grundläggande nivån kommer digitala lärplattformar att samla in så kallad ”learning analytics”. Genom att läsa av vilka moment som är svåra kan läraren få insikter som gör lärandet mer effektivt.

SMARTA LÄRMILJÖER MÄTER ALLT I smarta lärmiljöer kan en mängd data samlas in om elever, lärare och prestationer. Denna data kan ge lärare, studenter, fastighetsansvariga och digitala utbildningsprogram information om olika aspekter kring lärandet.

Ljud och syrenivå i lokalen, ljus, temperatur och vilka som närvarar är exempel på sådan data.56 Sensorer i möbler kan även ge stöd i den fysiska

49

TREND 8: NYA VERKLIGHE TER

”LÄRANDET BLIR ALLT MER ­I NDIVIDUALISERAT.” SIV MARIT STAVEM, CAND.PAED/ SCHOOL PLANNER, NORCONSULT

4 TECKEN I TIDEN

upplevelsen och ergonomin – när någon har suttit för länge kommer uppmaningar att röra på sig eller att höja skrivbordet.

KROPPSMÄTNING FÖR LÄRANDE Allt från signaler på stress till vilken typ av hjärnaktivitet som pågår kan idag fångas upp via sensorer. Pulsmätande armband, idag en mainstreamprodukt är ett exempel. ”Muse” är ett metallpannband som mäter användarens mentala aktivitet och guidar beteendet vid meditation.

Den här typen av data skulle kunna påverka undervisningen i realtid, både den från mänskliga lärare och från olika undervisningsprogram.

Ny forskning från Yaleuniversitet pekar dessutom i riktning mot minnesavläsning genom hjärnskanning. Det är långt kvar innan läxförhör kan göras med en avläsande hatt på huvudet, men sensorernas tid är nu.

En enorm mängd data samlas in i vår vardag. ”Data är den nya oljan” sägs det om dess värde och en fråga är vem det är som äger den, och vad som kan göras med den. Dessutom har det visat sig att många system ofta är lätthackade och kan användas för cyberkrigföring. Det finns alltså integritets- och säkerhetsfrågor som måste lösas innan lärmiljöerna kan stå vidöppna för sensorernas invasion.

VAD BETYDER NYA VERKLIGHETER FÖR NORDISKA ­L ÄRMILJÖER 2025?

NÄR DET VIRTUELLA VERKLIGEN TRÄDER IN BLIR FRÅGAN: HUR FÅR DEN PLATS I RUMMET?

MER SPELUPPLEVELSE I LÄRANDET VR/AR-teknologin kan göra lärandet mer likt de popu­lära dataspelen, och dess oerhört effektiva läroprocesser. Det skulle betyda snabbare inlärning och sannolikt också gynna dem som idag ibland missgynnas av traditionell kunskapsförmedling.

HÖGRE KRAV PÅ EMOTIONELL STIMULANS VR/AR-teknologin kommer att leda till ökade krav på hur lärande ska kännas. Det kan innebära en utmaning för pedagogerna som ska väcka engagemang, skolorna som

ska betala för läromedel och för ämnen som helt enkelt inte riktigt gör sig i tekniken.

AR/VR KRÄVER SIN PLATS Att med VR gå runt i en historisk miljö kräver i någon mån fysiskt utrymme. Var finns det om många lärande ska göra detta samtidigt? Kanske kan det skapas möbler som möjliggör en känsla av rörelsefrihet utan verklig förflyttning i rummet? En sidoeffekt av AR/VR-användning är att det kan störa andra som jobbar i den reella verkligheten.

Hur kan det elimineras?

Till och med Dramaten i Stockholm har fångat upp den nya VR-teknologin – senast i pjäsen Det levda baklänges.

The Stanford Acidification ­experience är ett virtuellt eko­system för att förmedla vad som väntar för havets korallsystem om inte koldioxid­utsläppen minskar.

Plickers: smart app som använder QR-koder för att låta människor rösta/svara på frågor.

Programmering och innovation är den ”nya slöjden”.

50

KÄLLOR

50 ”Vilken inlärningsstil en elev har är beroende av dels ärftliga biologiska faktorer och dels av känslomässiga, sociologiska, fysiologiska och psykologiska faktorer”. Anna Thomasdotter, (2008), Inlärningsstilar hos elever -betydelsen av varierad biologiundervisning, Uppsala Universitet.

51 ACRlog.

52 INSIDER på Youtube.

53 Dagens Nyheter, nyheter i VR 2016.

54 Röda Korset på Youtube.

55 Wired.

56 Nymi, nymi.com.

51

TREND 9: NYA EKOSYSTEM. FÖRETAG OCH INTRESSEN OMVANDLAR LÄRANDET VEM VILL DU VARA? I FRAMTIDEN NÖJER SIG INTE STUDENTERNA MED ATT SÖKA SIG TILL SKOLAN SOM LIGGER NÄRMAST. I STÄLLET VILL MAN FÖRKNIPPAS MED EN VISS GRUPP ELLER PROFIL PÅ UTBILDNINGEN. DESSUTOM HAR NYA AKTÖRER TRÄTT IN: ­FÖRETAG KNYTER KONTAKTER MED SKOLOR OCH STUDENTER OCH SKAPAR HELA ­E KOSYSTEM FÖR LÄRANDE. MEN I DEN NYA TIDEN RISKERAR OCKSÅ KLYFTORNA ­M ELLAN STUDENTER OCH PLATSER ATT ÖKA.

Skolans identitet blir allt viktigare för att kunna attrahera och behålla personal och för att rekrytera studerande. En stark identitet ger även en starkare känsla av samhörighet för elever. Hur skolor och universitet profilerar sig blir därmed avgörande för framgång – varumärket är en tydlig del av den profileringen. Utan varumärke – färre studerande.

Det egna varumärket kan dock vara svårt att utveckla.

Samtidigt finns företag, ofta från IT- branscherna, som vill

52

engagera sig tillsammans med skolor, för att ytterligare stärka sina marknadspositioner. Investmentbolag och de stora teknikbolagen investerar allt mer i så kallade ”edutech”-bolag, som i sin tur ökar sina investeringar i skolor och skolsystem. Att bygga sitt varumärke på detta sätt kan vara en framgångsrik väg att gå för att attrahera elever och lärare. Enligt Ericsson Consumer Lab anser 40 % av konsumenterna världen runt att de fem stora

53

TREND 9: NYA EKOSYSTEM FÖR L ÄRANDE

IT-bolagen borde tillhandahålla utbildning.57 Såväl Microsoft som Google är redan mycket aktiva och andra bolag ökar sina insatser.58

EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE Teknikbolagens intresse för utbildningssektorn parallellt med varumärkesbyggandet skapar grogrund för nya ekosystem för lärande och lärmiljöer. Dels medför det ett större teknikinnehåll i lärmiljöerna, dels skapas nya typer av skolor och skolsystem, som i sig själva bildar ekosystem. Det finns risk för att företagen knyter allt till sig och till sina system, på samma sätt som Apple har knutit Mac-­ datorer, iPhones, iTunes, med mera till ett helt ekosystem.

Skolorna kan bli teknikbolagens egendom, utan frihet att utveckla pedagogik.

Digitala verktyg för lärare och elever kan snabbt förvandla en ”low tech”-sektor till ”hightech”, särskilt när teknik­ jättar satsar stort i utvecklingsplattformar med sikte på den globala utbildningsgemenskapen.

EN POLARISERAD UTBILDNINGSVÄRLD I Norden har vi generellt sett främjat likvärdig utbildning för alla. Med principen att alla ska ha samma chans till utbildning, oavsett social eller geografisk bakgrund. Denna strävan efter jämlikhet har gällt från grundskola och ­gymnasium till universitet och högskola. Idag är andelen som börjar högskola större än andelen som började ­gymnasium i början av 1960-talet.

Under senare tid har vi emellertid börjat skönja en förändring i denna jämlikhet. Även om viljan till likvärdig utbildning finns kvar, klarar man inte alltid detta. I Norden har den här utvecklingen varit starkast i Sverige, men tendenserna finns även i övriga länder.

Det finns flera orsaker och delar i denna utveckling.

Urbaniseringen driver på att fler flyttar till städerna.

Små orter blir ännu mindre och får ett sämre elevunderlag. Vilket i sin tur ger ökade svårigheter att upprätthålla skola och utbildning. När sedan skolan försvinner från byn, finns risken att orten dör ut, allt i en negativ spiral. Kraven

54

TEKNIKBOLAGENS INTRESSE FÖR UTBILDNINGSSEKTORN PARALLELLT MED VARUMÄRKESBYGGANDET SKAPAR GROGRUND FÖR NYA ­EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE OCH LÄRMILJÖER.

55

TREND 9: NYA EKOSYSTEM FÖR L ÄRANDE

40%

AV KONSUMENTERNA VÄRLDEN ÖVER ANSER ATT DE FEM STORA IT-BOLAGEN BORDE TILLHANDAHÅLLA ­U TBILDNING.57

på ­rationalisering medför att skolor och utbildningsinstitutioner blir större och större. Större enheter kan ge fler möjligheter och fler aspekter i lärandet.

Utbildningsområdet går här samma väg som hälsovården och sjukhusen. De små skolorna förmår inte ge utbildning med samma kvalitet eller omfattning.

Våra allt mer mångkulturella samhällen, har ofta stora utmaningar att integrera elever med olika kulturell och akademisk bakgrund. I vissa områden finns skolor med en majoritet invandrare och väldigt få inhemska elever. Det blir svårare att lära sig språket då få har det som modersmål. Framför allt i Sverige finns tydliga exempel på den här typen av skolor.

Slutligen ser vi stora skillnader mellan socioekonomiskt starka och svaga områden. I vissa områden klarar så gott som alla elever att gå vidare till högre nivåer (gymnasium respektive högskola), medan skolor i mer utsatta områden har stora andelar elever som inte klarar av ens baskraven.

SKILLNADER I NORDEN

3 TECKEN I TIDEN Allt fler företag förstår nyttan av att investera i utbildning – Google, EON och Schell Games är tre ledande exempel.

Dagens investeringar i ”edutech” – tekniska investeringar i skolor och utbildningssystem – kommer att öka tiofalt på tio år.

Stora skillnader mellan socioeko­ nomiskt starka och svaga områden, när det gäller antalet elever som tar sig vidare till gymnasium och högskola.

56

Tendensen ”starkt profilerade skolor” skiljer sig mellan de nordiska länderna: expertgruppen bedömde det som fenomen i Finland och Norge, trend i Danmark, samt som mogen trend (och kanske också rekyl) i Sverige.

Det innebär i så fall att vi kan se en fortsatt stark utveckling i tre av länderna, men kanske inte mer så i Sverige.

Med den nya läroplanen i Finlands gymnasier59 från och med hösten 2016 borde det finnas utrymme att profilera sin utbildningsstil och pedagogik för att attrahera de bästa studenterna. Universiteten gör det redan, så varför inte på lägre stadier?

VAD BETYDER NYA EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?

FÖRETAGENS INTÅG KAN SKAPA STORA KLYFTOR MELLAN ­S KOLOR OCH LÄROSÄTEN. ÖKAD SÄKERHET KOMMER OCKSÅ VARA AVGÖRANDE I FRAMTIDEN.

UTBILDNING BLIR TILL KÖP-OCH-SÄLJ När organisationer börjar anamma varumärkes-tänkandet finns risken att det också medför ett förhållningssätt där det gäller att ”hålla-kunden-nöjd” (se också sid 39). Men i en utbildningssituation har, i den bästa av världar, utbildaren ett kunskapsövertag kring ­ämnet som legitimerar ett visst mått av makt. Elever har, i motsats till kunden, inte alltid rätt.

Det blir allt vanligare att föräldrar kräver höga betyg för sina barn.

EXTERNA KRAFTER LEDER TILL OJÄMLIKHET Om företag inom utbildningsteknologi själva, eller i samarbete med andra, driver skolor ökar skillnaderna skolorna emellan. Ett demokratiskt problem uppstår i och med att barn och unga inte garanteras likvärdighet i sina utbildningar. På lite längre sikt finns även risken att man satsar på ’fel’ teknik, och att just den skolan därmed halkar efter.60

SÄKERHET I ETT POLARISERAT SAMHÄLLE

KÄLLOR

57 Ericsson Consumer Lab, 10 Hot Consumer Trends 2017, 2016.

58 Det kinesiska edutech bolaget Yuanfudao har fått sammanlagt 100 miljoner USD i investeringar.

59 Se t ex: Ny läroplan, så här förändras skolan i praktiken, Yle nyheter (yle.se).

60 Här kan man jämföra utvecklingen av video och DVD. Betamax sågs som den bättre tekniken, men VHS blev ändå de-facto-standard. Sedan kom DVD och Blueray, men då kom också strömmad film.

Ökande samhällsklyftor är kopplat till en ökning av vissa former av kriminalitet. I en framtid med potentiellt större skillnader mellan individens livsförutsättningar såväl som mellan skolor, lär risken för våld öka. Säkerheten blir allt

viktigare i framtidens lärmiljöer, särskilt när det gäller barn och unga.

Som förälder vill man inte behöva vara orolig för sina barns säkerhet. En utmaning är således att skapa både jämlika och säkra utbildnings- och lärmiljöer.

FOKUS I STORDRIFTENS SKUGGA Större skolenheter betyder vanligtvis ökat socialt tryck på eleverna. En stor utmaning är hur man kan utforma lärmiljöerna för att skapa trygghet och tillit. Hur kan utformning av fysiska och digitala miljöer minimera mobbing och stärka tryggheten, för alla typer av studenter? Även stora skolor och utbildningsinstitutioner behöver upplevas som trygga och säkra.

MER LOKALT ENGAGEMANG I S ­ KOLSYSTEMET Om företag och andra aktörer i större utsträckning involveras för att få utbildningssystemet att fungera ökar tillgången till resurser. Att stötta en skola i området där företaget har sin verksamhet är sannolikt välinvesterade pengar. Även om det medför skillnader skolor emellan tillförs skolsystemet som helhet mer medel, vilket möjliggör satsningar bland annat på en bra fysisk lärmiljö.

57

TREND 10: FRÅN IQ TILL SQ. DE SOCIALA ­FÄRDIGHETERNAS VIKT DEN ALLMÄNNA SKOLAN ETABLERADES SOM ETT SVAR PÅ INDUSTRIA­­LI­S E­R INGENS BEHOV AV ARBETARE. UTBILDNING HANDLADE OM ATT HÄMTA IN KUNSKAP OCH EN HÖG INTELLIGENSKVOT VAR EN ENORM FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR DEN ENSKILDA. NU ÄR DEN ”SOCIALA INTELLIGENSEN” MINST LIKA VIKTIG FÖR DEN SOM VILL FÅ FRAMGÅNG.

IQ-skalan har hela tiden justerats uppåt, som om den allt längre utbildningen av unga människor påverkat befolkningens IQ. Samtidigt har utbildningens globala tillgänglighet gjort det allt svårare för länder och företag att få ett långsiktigt kunskapsövertag. I jakten på andra konkurrensfördelar har därför begrepp som social kompetens (SQ) och emotionell intelligens (EQ) seglat upp.

Definitionerna handlar om förmågan till samspel, förståelse av andra människor, men också av sig själv. Dagens nätverkssamhälle och tankesamhället ställer nya krav.

58

Man måste kunna fungera med andra människor och i högre grad än någonsin kunna röra sig mellan olika miljöer och mötesformer. Att förstå egna och andras känslor, vad som driver individer och grupper och kunna etablera kvalitativa relationer är egenskaper som lyfts fram som allt viktigare i forskningen.

PERSONLIGHETEN SPELAR ROLL Carnegie Institute of Technology har i sin forskning visat att 85 procent av människors finansiella framgång beror

59

TREND 10: FRÅN IQ TILL SQ

NYA VIRTUELLA L ­ ÄRMILJÖER STÄRKER B ­ EHOVEN AV SOCIAL KOMPETENS. MAN B ­ EHÖVER BÄTTRE FÖRSTÅ OCH U ­ TNYTTJA NEUROVETENSKAPER I UT­ VECKLINGEN AV LÄRMILJÖER OCH UTBILDNINGSSYSTEM. på ens personlighet, hur bra man är på human engineering, alltså förmågan att kommunicera, förhandla och leda. Endast 15 procent beror på teknisk kunskap.61 Psykologen och Nobelpristagaren Daniel Kahneman påvisar också i sin forskning att människor hellre gör affärer med någon de gillar och litar på än med sådana de inte gillar, även om den de gillar och litar på är dyrare och levererar sämre produkter. Det är dessa sociala kompetenser som hjälper eller stjälper dagens organisationer i den globala konkurrensen. EQ har också visat sig ha större effekt på akademisk framgång än IQ. För även om vi tycks bli mer individualistiska blir ­arbets­livet mer beroende av samarbeten, tvärs över fackom­råden och kulturer.

OMEDELBAR BELÖNING

3 TECKEN I TIDEN Nätverket Rum för lärande har för­ dubblat medlemsantalet det senaste året. Här lyfts ”betydelsen av den fysiska miljön för lärandet” fram, och nätverket anordnar symposier om ämnet.

SIS är en organisation som utverkar standarder för olika verksamheter. Nu är en ”innovations-standard” på gång.

Luleå Tekniska Universitet driver ett forskningsprojekt om ”nytänkande lösningar på sociala behov hos människor, organisationer och samhällen”.

60

Författaren och TED-talaren Simon Sinek uttrycker oro för milleniumgenerationen och hur de upplever sig sakna verktyg för att skapa djupa relationer, bygga förtroende och klara stress62 . Många av deras relationer är ytliga och när de blir stressade vänder de sig inte till personer i sin närhet utan till sina digitala verktyg63 och sociala medier, som erbjuder tillfällig avlastning och avslappning.

Fenomen som omedelbar belöning (instant gratification) och swipe innebär att man inte behöver ha tålamod för de långsamma, kontinuerliga processerna, som ger kvalitet, upplevelse och tillfredställelse i relationer. Sinek och flera med honom betonar därför vikten av att lära ut förmågan att skapa balans, tålamod, och självförtroende. Det gäller också att lära ut de rätta färdigheterna för att kunna samarbeta, och skapa en miljö där våra digitala verktyg inte hindrar utan stödjer mänskliga möten och kreativitet.

FÖRMÅGAN TILL KREATIVITET OCH ATT SKAPA NÅGOT UNIKT BLIR EN ALLT VIKTIGARE KONKURRENSFAKTOR NÄR ALLT FLER KAN PRODUCERA LIKVÄRDIGA PRODUKTER.

NYA KOMBINATIONER Utbildning måste engagera och aktivera de som ska lära – och de som ska lära ut. För att undvika passivitet under lektionstid men också för att träna färdigheterna för arbete i grupp: samarbete, dialog, utvärdering av argument med mera. Sociala färdigheter blir därmed lika viktiga som sakkunskaper.

61

Nya virtuella lärmiljöer kommer att stärka behoven av SQ ytterligare. Man behöver bättre förstå och utnyttja neurovetenskaper i utvecklingen av lärmiljöer och utbildningssystem.

Genom att kombinera olika sätt att lära och olika ämnen kan man stärka sociala förmågor samtidigt med intellektuell inlärning. Skapa nya ämnen och kombinationer där kroppens och hjärnans förmågor underlättar och för­ stärker ny inlärning: “konst & matematik”, “sport & biologi”.

INNOVATION I SKOLAN De senaste åren har synen på innovation och kreativitet som mystiska företeelser som bara de med naturlig talang bemästrar suddats ut mer och mer. 64 Medan den mest kreativa delen av innovation mår bra av utforskande, utmanande frågeställningar och inspiration från många olika discipliner65 , så behövs också systematik och affärs­ tänkande för att göra innovationer till verklighet66.

Samtidigt har skolan och den akademiska världen en

lång väg kvar att gå när det gäller att skapa miljöer där innovation kan uppstå över alla ämnesgränser. Det kommer att ställas krav på att läroplaner och andra direktiv ger möjligheter till detta, och att undervisningen kan anpassas till olika elevers behov67.

LÄRANDE FÖR INNOVATION & K ­ REATIVITET Förmågan till kreativitet och att skapa något unikt blir en allt viktigare konkurrensfaktor när allt fler kan producera likvärdiga produkter världen över. Alla organisationer måste kunna innovera. På väg in i tankeekonomin och tanke­ samhället behövs nya metoder att lära ut, utveckla och stödja innovation. Ett exempel är Makerspace i skolan68 , som syftar till att utveckla nya metoder för skapande med IT som grund. Att arbeta utforskande i gränslandet mellan analoga och digitala material gör det också möjligt att sammanföra tankearbete med ett fysiskt arbete, som det redan görs exempelvis i slöjdämnet. Projektet är menat att ge input till framtida läroplansutveckling.

85%

AV MÄNNISKORS FINANSIELLA FRAMGÅNG BEROR PÅ PERSONLIGHETEN, HUR BRA MAN ÄR PÅ HUMAN E ­ NGINEERING, FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA, FÖRHANDLA OCH LEDA.61

VAD BETYDER FRÅN IQ TILL SQ FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?

ETT FRAMTIDSRECEPT FÖR SQ-ÅLDERN ÄR ATT UTVECKLA MILJÖER DÄR GODA OCH INNEHÅLLSRIKA DIALOGER KAN FRODAS OCH DIGITALA BUBBLOR PUNKTERAS.

LÄRANDE UNDER MER SOCIALA FORMER

FÖRVANDLING AV ASOCIAL ARKITEKTUR

För att träna sociala förmågor sker alltmer lärande i ­grupper. Men det handlar inte bara om att till exempel producera en text om ett ämne. Istället behöver eleverna ta sig igenom hela processen; hela utformandet av gruppens mål och alla de beslut som där ska tas. Detta ställer krav på lärmiljön att kunna skapa utrymmen för goda dialoger, utan störningar men med lärarens insyn. Övergången till projektbaserad inlärning kräver också en ökad social kompetens (SQ).

Om målet är att skolor för barn och unga alltmer ska stimulera utvecklingen av sociala förmågor, hur bör dessa skolor se ut? Traditionellt byggdes de snarare för effektiv förflyttning och förvaring av elevers kroppar mellan klassrum. Hur kan befintliga lokaler kostnadseffektivt omvandlas till socialt stimulerande miljöer? Klarar man detta skapas också trivsel och trygghet, vilket stärker lärandet.

SQ I EN DIGITAL OCH VIRTUELL VÄRLD En utmaning som lyfts fram av tänkare och experter är den värld som de sociala medierna och googleorinteringen skapar. En värld där människor i allt större utsträckning lever i filterbubblor och med digitala redskap, som triggar ett beteende där sökandet efter omedelbar tillfredsställelse vinner över förmågan att bygga djupa och meningsfulla relationer. Kort sagt – det gäller att förbättra vårt SQ i en digital och virtuell tillvaro.

SQ LÅNGT UTANFÖR SKOLAN

KÄLLOR

61 Forbes.

62 Simon Sinek, Millennials in the Workplace på Youtube.

63 Det engelska uttrycket här är device. Det är ett uttryck som allt oftare ­används också i svenska sammanhang. En anglicism, som kanske har ­kommit för att stanna. Annars kan man använda svenska begrepp som ­apparat, mojäng eller grunka.

62

64 Do schools kill creativity? Sir Ken Robinson on TEDTalks.

65 Kreativ när piskan viner – Pusselbiten som saknas i Lean. MackAldener & Stetler (2015). Roos&Tegnér förlag.

66 How to kill Creativity, Harvard Business Review.

67 To encourage creativity, Mr Gove, you must first understand what it is Ken Robinson, Creativity in the classroom, The Guardian 17/5 2015.

68 Projektet Makerspace i skolan.

När skolor måste arbeta mer SQ--orienterat, finns möjlighet att förstärka den så viktiga kontaktytan ­mellan skola och hem; båda fundamentala delar speciellt i barns lär­ miljöer. Ta med föräldrarna på resan.

EXPERIMENTERA FÖR ATT BYGGA KUNSKAP Att fysiskt bygga, rita och röra sig i rummet när man experimenterar innebär att flera sätt att lära – så kallade lärstilar – kan används på en och samma gång. I många skolor sker redan ett sådant experimenterande, men detta kan utökas till fler områden. Inte minst för vuxenlärandet och på arbetsplatserna kan den experimenterande leken utvecklas och utnyttjas.

OKEJ ATT MISSLYCKAS I TILLÅTANDE MILJÖER Man behöver skapa miljöer där misslyckandet är det lyckade. Har man inte svarat fel har man inte valt en tillräckligt svår uppgift, har man inte rivit ribban har man inte lagt den tillräckligt högt. Det är bättre att eleverna – inte minst vuxna på arbetsrelaterade utbildningar – får misslyckas i en övningssituation än i verkliga livet. Man kan vara tydlig med att svårighetsgraden trappas upp tills man inte längre klarar uppgiften.

63

FLIPP ELLER FLOPP? I VÅR INTERNATIONELLA RESEARCH IDENTIFIERADE VI EN RAD INTRESSANTA TRENDER OCH FENOMEN. MEN VILKA AV DESSA KOMMER ATT SLÅ IGENOM HOS OSS HÄR I ­NORDEN INNAN ÅR 2025? VI FRÅGADE 21 EXPERTER FRÅN OLIKA DISCIPLINER OM VAD SOM ­KOMMER ATT FLIPPA OCH VAD SOM FLOPPAR. TIDEN KOMMER ATT VISA OM DE FÅR RÄTT.

MINDFULNESS EN DEL AV FRAM­TIDENS HÖGRE UTBILDNING Meditationens goda effekter har bekräftats genom studier av hjärnan. Drygt två ­tredjedelar av panelen ser detta som en del av framtidens utbildningar:

16 FLIPP – 5 FLOPP.

ALTERNATIVA E ­ XAMINA VÄGEN TILL ETT ARBETE

BIOFEEDBACK – FÖRSTÄRKT LÄRANDE

Företag och utbildningsplattformar samarbetar för att skapa skräddarsydda mini-examina.

Två tredjedelar av panelen tror på sådana alternativ i framtiden:

Genom att mäta puls och andra så kallade biomarkörer kan studentens inre tillstånd kartläggas. Kommer den här tekniken att stötta individanpassandet av lärandet?

14 FLIPP – 7 FLOPP.

5 FLIPP – 16 FLOPP.

ÖKNING AV HEMMASTUDIER

AUGMENTED R ­ EALITY I GRUNDSKOLA OCH G ­ YMNASIUM

Vissa spår att 50% av studenterna på USA:s u ­ niversitet tar emot sin utbildning via nätet om tio år. Rimligt också för Norden enligt panelen:

Virtuell och så kallad förbättrad verklighet ger möjlighet att lämna läroböckernas två­dimensionella tillvaro. Snart standardutrustning? Ett rungande Ja:

15 FLIPP – 6 FLOPP.

19 FLIPP 2 FLOPP.

ROBOTAR SOM LÄRARE PÅ DISTANS

FÖRETAG INOM UNDERVISNINGS­TEKNOLOGI S ­ TARTAR SKOLOR

Robottekniken möjlig­gör gästspel från lärare i realtid. Kommer det att ske på bred front till 2025? Panelen är ambivalent:

I Sydostasien hörs ambitioner från företag inom utbildningsteknologi om att starta egna ­skolor. Två tredjedelar av experterna förutpår att f­ enomenet blir en trend också i Norden:

10 FLIPP – 11 FLOPP.

16 FLIPP – 5 FLOPP.

64

65

FRAMTIDENS LÄRMILJÖER I NORDEN HUR KOMMER LÄRMILJÖERNA ATT SE UT I FRAMTIDEN? TRENDERNA VI IDENTIFIERAT KOMMER ATT SLÅ PÅ OLIKA SÄTT, I OLIKA KOMBINATIONER, I DE OLIKA LÄNDERNA. MEN DET FINNS OCKSÅ SÅDANT SOM VI TROR KOMMER ATT NÅ UT PÅ BRED FRONT I ALLA NORDISKA LÄNDER. LÅT OSS RESA TILL 2025!

År 2025 har digitaliseringen slagit igenom på mycket bred front. Lärmiljöerna karaktäriseras av virtuella och förstärkta verkligheter. Studerande på alla nivåer sker till stor del via digitala applikationer. VR-apparaterna har nu blivit så smidiga och billiga att de används på alla sätt. Det har ­också gjort skolorna mer gränslösa. Man tar del av lärandet från olika platser i olika former. Sjuk? Följ med i undervisningen på distans. Om en föreläsning i Argentina är mer intressant än den hemma i Tammerfors eller Tromsø, så

66

tar man del av den. Som om man vore på plats. Även digitala skärmväggar, holografiska studios och andra system förbättrar undervisningen i undervisningslokalerna.

De äldre generationerna förfasar sig över att unga inte lär sig skriva för hand och det finns en oro för att bristen på analoga läromoment hämmar studenternas utveckling.

Samtidigt har kravet på digitala kunskaper och innovation drivit fram en ny slags slöjd, där artefakter skapas vid tangentbordet.

ÄVEN OM DE NORDISKA BEFOLKNINGARNA BARA UTGÖR EN LITEN BRÅKDEL AV JORDENS BEFOLKNING, SÅ ÄR VI TYDLIGT INTEGRERADE I DE GLOBALA S ­ YSTEMEN OCH NÄTVERKEN. INTE BARA PÅ DET POLITISKA OCH EKONOMISKA PLANET, UTAN NU OCKSÅ INOM LÄRMILJÖERNA.

67

VI HAR Ä ­ NTLIGEN L ­ ÄMNAT 1900-TALETS GEMENSAMMA OCH UNIFORMA L ­ ÄRMILJÖER.

HELHETSSYNEN STÄRKS För att människor ska må bra inser man nu på allvar, i allt fler sammanhang, att vi dels måste minimera påverkan från gifter, miljöskadliga ämnen och andra miljöproblem, dels måste aktivera hela människan i lärandet.

Så gott som all inredning i skolor och utbildningsmiljöer klassas efter stränga miljö- och hållbarhetskriterier.

Men en giftfri och hälsosam miljö är inte tillräckligt. Som fysiska varelser behöver vi också röra oss och engagera hela kroppen i lärandet. Det digitala genomslaget såg först ut att hämma den fysiska rörelsen och kroppens utveckling i utbildningarna. Men de nya digitala apparaterna ­kräver mänsklig rörelse för att fungera och ämnen som gymnastik och konst har integrerats i övriga ämnen. Särskilt i de yngre åldrarna är rörelse tydliga inslag i lärmiljöerna.

OLIKHETER FRÄMST Vi har äntligen bejakat faktumet att människor är olika och lyckats bryta oss loss från 1900- talets gemensamma och uniforma lärmiljöer. Skolor, utbildningsinstitut och företag försöker visserligen öka produktiviteten genom att strömlinjeforma så stora delar av undervisning och läromedel som möjligt. Samtidigt förstår man nu bättre hur olika människor reagerar på olika typer av stimuli och utbildning.

Detta har fört med sig en revolution av individanpassade utbildningar. Särskilt för eftergymnasiala utbildningar har dessutom så kallade Nano-examen slagit igenom.

En egen, specialutformad examen som är på en gång unik och generell. Unik för att få har just den kombinationen, generell därför att varje del är godkänd i gemensamma system, som också omfattar kommersiella aktörer.

Studenterna gör sig mer attraktiva på arbetsmarknaden och arbetsgivarna hittar specialisterna de behöver.

NORDEN ÄR GLOBAL Även om de nordiska befolkningarna bara utgör en liten bråkdel av jordens befolkning, så är vi tydligt integrerade

68

i de globala systemen och nätverken. Inte bara på det politiska och ekonomiska planet, utan nu också inom lärmiljöerna.

Vi tar del av utbildningar från hela världen. Det kan handla om en hel utbildning vid en utländsk läroanstalt.

Men allt oftare handlar det om att delar av utbildningen sker i globala samarbeten, ända ner på nivån för enstaka lektionstillfällen.

De nya teknikerna gör det möjligt att mötas virtuellt och ta del av varandras expertis. Robotar, holoportation och andra tekniksystem underlättar globaliserade lärmiljöer.

KLYFTORNA FINNS KVAR Alla har inte samma förutsättningar att få bra utbildningar år 2025. Särskilt i Sverige och Finland ser vi hur små orter, ofta på landsorten, får sämre möjligheter till utveckling.

Delar av de stora grupper immigranter som kom till Norden i mitten av 2010-talet har också haft det svårt.

Men även här har förbättringar skett, bland annat tack vare bättre teknik och mer medveten politik.

Utrikesfödda entreprenörer har också klivit fram med olika initiativ.

Den ökade medvetenheten kring social förmåga och ­social intelligens har också bidragit till en ny syn på hur man möter olika grupper, särskilt de som är mer utsatta.

INNOVATIONENS KRAFT För att minska klyftorna inom länderna och stärka Nordens konkurrenskraft i världen har man insett vikten av innovation. System för att åstadkomma detta ingår numera i de flesta skolors utbildningsprogram. Man har insett att det inte bara handlar om fritt skapande, utan att det också behövs disciplin och stöd i nya lärmiljöer för att främja kreativiteten. Och skapa nya produkter och tjänster.

De företag och utbildningsanordnare som förstått att innovation måste drivas systematiskt är också de som har lyckats bäst.

TACK! FÖR IDÉER, TANKAR OCH SAMTAL – ETT STORT TACK TILL ALLA NI SOM VARIT MED OCH BIDRAGIT TILL TRENDRAPPORTEN 2017.

PETER BECKER, CHAIRMAN OF THE FOUNDATION DIU EVA BJERROM, DISTINGUISHED ORGANISATION ANALYST, ALEXANDRA INSTITUTE MAGNUS BLIXT, AUTHORISED PROFESSIONAL PRIMARY TEACHER, GLÖMSTA SCHOOL ULF BOMAN, PARTNER, KAIROS FUTURE NINA DYBWAD, LANDSCAPE ARCHITECT, NORCONSULT SUSANNA VON EYBEN, INTERIOR ARCHITECT, WHITE ARCHITECTS AB MORTEN FISKER, CHIEF ANALYST, CO-DEVELOPING LEARNING ENVIRONMENTS FOR THE FUTURE, SIGNAL DR. TOMI JAAKKOLA, POSTDOCTORAL RESEARCHER, UNIVERSITY OF TURKU JÖRGEN JEDBRATT, SENIOR PARTNER, KAIROS FUTURE MARKKU LANG, PROJECT MANAGER, OULU UNIVERSITY TEACHER TRAINING SCHOOL ØYSTEIN LERUM, PH.D. STUDENT, WESTERN NORWAY UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES ULRIKA MYHR, CHILD SPECIALIST IN PHYSIOTHERAPY, LEARN TO MOVE MOLLY MÖLLER, ARCHITECT, TENGBOM MADELEINE NORDENKNEKT, ARCHITECT, STUDIO MANAGER, LILJEWALL ARCHITECTS STIG PETTERSEN, DEALER MANAGER, GLAMOX LUXO LIGHTNING SIV MARIT STAVEM, CAND.PAED/SCHOOL PLAN, NORCONSULT FREDRIK TORBERGER, CONSULTANT & FUTURE STRATEGIST, KAIROS FUTURE MEDVERKANDE FRÅN KINNARPS ELISABETH SLUNGE, GLOBAL RANGE & COMMUNICATIONS DIRECTOR IDA HERMANSSON, MARKETING & COMMUNICATIONS MANAGER ANDERS LARSSON, NEXT EDUCATION MANAGER SOFIE DAHLBERG, RANGE MANAGER JENS O JOHANSSON, DESIGN MANAGER JESSICA CANDEMAR, PROJECT MANAGER JENNY HÖRBERG, INTERNATIONAL PRODUCT MANAGER HELLE BLAEDEL, PRODUCT MANAGER ANNE REINHOLDT, ARCHITECT AASE MARIE SLETTEN, PROJECT LEADER JOSEFIN BRATELL, SALES KRISTER JONSSON PRODUCT DEVELOPMENT MANAGER AT MATERIA VANJA FRIGÅRD, MANAGER TENDER AND PROJECT SUPPORT LISELOTT BERGHOLM-SLOTTE, MARKETING MANAGER LEENAMARI KAIVAARA-PARTANEN, ACCOUNT MANAGER

© KINNARPS 2017

70

OM KINNARPS Kinnarps är en svensk inredningskoncern som erbjuder innovativa och inspirerande helhetslösningar för arbetsmiljöer.

Vårt huvudkontor ligger i Kinnarp, i västra Sverige, där företaget grundades 1942 av Jarl och Evy Andersson. Vi är fortfarande ett familjeägt företag som idag är ledande i Europa i vår bransch och finns representerade i ca 40 länder.

Vår utgångspunkt är hållbarhet, välmående och lönsamhet för de som använder de miljöer vi skapar. Idag inreder vi alla typer av arbetsplatser - kontor, skola/utbilding och vård/omsorg. Vi kontrollerar hela processen. Från idé och produktion, till distribution och montering. Allt för vi ska kunna erbjuda våra kunder maximal effektivitet, hög kvalitet och lägsta möjliga miljöpåverkan.

Det finns många miljöer som vi känner att vårt hjärta bultar extra för. Utbildningsmiljöer är ett sådant exempel. Att skapa lösningar som formar framtida generationer är en enorm heder för oss. Som vi ser det är inte skolor bara en av de största arbetsplatserna i samhället - utan också en av de viktigaste! En plats där alla människor ska kunna trivas och verksamheten få blomstra.

Läs gärna mer om Kinnarps på www.kinnarps.se

71

WORKSPACE SOLUTIONS

kinnarps.se

K I N N A R P S M A R K E T I N G & C O M M U N I C AT I O N S /8602810001/1705 A L L I N F O R M AT I O N I S S U B J E C T T O C H A N G E .