Kinnarps Classroom By

NE X T EDUCATION ® L ÄRMILJÖANALYS

SÅ SK APAS HÅLLBAR A OCH FR AMTI DSSÄKR ADE L ÄRMI LJÖE R

Kan den fysiska miljön påverka inlärning?

SKAPA RUM FÖR LÄRANDE K L ASSRUMSINSPIR ATION

CL ASSROOM BY

Rektor Elisabet Ingemarsson Lärmiljöexpert Peter C. Lippman Hjärnberikad & KAKA Arkitekter

INNEHÅLL Kan den fysiska miljön påverka inlärning?

03

Kinnarps Classroom By: Elisabet Ingemarsson 04 Peter C. Lippmann 08 Hjärnberikad & KAKA Arkitekter 12 Så skapar ni den bästa lärmiljön för just er

18

Kinnarps lärmiljöanalys 19 Mer läsning om lärande kopplat till den fysiska miljön 23

2

KAN DEN FYSISKA MILJÖN PÅVERKA INLÄRNING? Det är vi på Kinnarps övertygade om. I en undersökning gjord av Demoskop (2016) säger till exempel två tredjedelar av pedagogerna att den fysiska miljön är avgörande eller mycket viktig för elevers prestation. I rapporten ”Clever Classrooms” (2015) med Peter Barrett, brittisk professor i fastighets- och byggledning, som huvudförfattare, konstaterar forskarna att klassrumsdesignen kan öka kunskapsutvecklingen hos elever med upp till 16 % på ett enda år.

Den fysiska miljön kan med andra ord underlätta

skolans mål kan nya lärmiljöer byggas som stödjer

vardagen för både elever och personal. Det handlar om

pedagogernas viktiga arbete.

att skapa en genomtänkt och rätt utformad lärmiljö, en miljö där man tagit hänsyn till inredning, ergonomi,

HÅLLBARA LÄRMILJÖER FÖR ALLA

akustik, ljus och ventilation. Detta verkar hälsofrämjande,

– TRE KLASSRUMSRITNINGAR

prestationshöjande och arbetsbesparande, samt ger

För att lära oss mer om hur den fysiska miljön kan

trygghet för pedagoger och elever.

påverka inlärningen kontaktade vi personer kunniga inom lärmiljöer. De fick rita upp sina ideala klassrum och

ATT SKAPA INKLUDERANDE LÄRMILJÖER

motivera sina val av inredning. Vi hoppas att detta kan

Genom forskning, kontakt med pedagoger, fysio-

inspirera till hur man genom olika typer av möblering kan

terapeuter och andra experter inom skolans värld

stödja elever med olika behov och ge dem bästa möjliga

samt vår egen erfarenhet vet vi att barn och unga

chans att lära.

lär sig på olika sätt och har olika förutsättningar att

Några perspektiv är återkommande, så som individ-

ta in kunskap. Några behöver lugn och ro medan

anpassat, aktivt, helhet, trygghet, översikt och rörelse,

andra måste få möjlighet till rörelse. I en inklude-

men det finns också skillnader mellan miljöerna.

rande lärmiljö finns därför en variation av inredning

Detta stärker vår uppfattning om att någon form av

som stöttar oavsett om man arbetar enskilt eller

lärmiljöanalys eller förstudie alltid bör göras innan man

tillsammans. Eleverna kan där aktivt välja plats efter

köper inredning för att ta reda på behov och arbetssätt.

den aktuella uppgiften, känna sig delaktiga och kan

På så sätt kan man skapa hållbara miljöer som stöttar

utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

både elever och pedagoger i deras vardag.

Viktigt att tänka på är att det som gynnar elever med

Välkommen att läsa intervjuerna, se på skisserna och

särskilda behov även gynnar de övriga eleverna. Den här

fundera på hur din skola kan använda den fysiska miljön

mångfalden är viktig att ta på allvar. Olikheter blir till en till-

som ett positivt pedagogiskt verktyg.

gång och skapar synergieffekter som kommer alla elever

Next Education® är Kinnarps koncept och metod för

till godo. Den fysiska miljön måste vara utformad för att

att skapa skräddarsydda lärmiljöer baserade på varje

stödja alla individer och skapas för likvärdighet. Genom

unik skolas förutsättningar och behov – läs mer om

att öka förståelsen för hur den fysiska miljön kan främja

detta i slutet av broschyren.

3

KINNARPS CL ASSROOM BY

ELISABET INGEMARSSON

ELISABET INGEMARSSON, REK TOR S JÖLU NDA S KOL A F- 6, LIDKÖPING

Pedagogiken och tekniken förändras – men genom att inreda lärmiljöer som stöttar individen och de elever som ska arbeta i dem, skapas de allra bästa möjligheterna för ett aktivt lärande. Både nu och i framtiden. Det menar Elisabet Ingemarsson, rektor för nyskapande Sjölunda skola, en kommunal F-6 skola i Lidköping.

Elisabet och hennes medarbetare har förverkligat sin gemensamma vision om ett aktivitetsbaserat lärande och multimodalt arbete som tar sin utgångspunkt i individens möjligheter och behov. I klassrummet, får barnen möjlighet att utvecklas och välja olika platser för olika uppgifter.

ETT KLASSRUM FÖR AKTIVT LÄRANDE – För mig är det grundläggande att klassrummet ska aktivera barnen och göra det möjligt för dem att välja mellan olika arbetsplatser. Jag har ritat ett klassrum som består av en större hemvist, kompletterat av två grupprum med projektbord respektive mjuk sittning. Klassrummet erbjuder fyra helt olika

byta position och arbetssätt i dialog med sin lärare. Jag har

sätt att jobba på.

också valt att frångå den klassiska katedern. Istället finns det

Eleverna kan välja att jobba på golvet, som har klätts med en mjuk och skön matta som ramar in hela rummet och signalerar till barnen att här går det bra att slå sig ner.

en pulpet där läraren kan ställa sin dator och lägga sitt arbetsmaterial för att sedan kunna röra sig fritt i klassrummet.

Elisabet Ingemarsson har utgått från sin omfattande erfarenhet när hon har skapat sitt ideala klassrum.

– Jag har inte aktivt letat efter forskning som stöttar mina

Jag har ritat ett klassrum för årskurs F-6 som erbjuder fyra helt olika sätt att jobba på.

teorier, men jag har genom min beprövade erfarenhet sett hur barnen möter olika miljöer. I mitt arbete utgår jag också från Reggio Emilias filosofi om vikten av en god lärmiljö, vad lärmiljön signalerar till eleverna och hur de kan erövra lärmiljön. På Sjölunda upplever vi att vi på det här sättet har fått ett väldigt bra resultat, där eleverna har ett fint samspel

I klassrummet finns också ett elevbord med stol som stöttar

med pedagogerna och miljön. Vi har sett, att när vi jobbar

ett mer traditionellt arbetssätt. Det kompletteras av ett

med aktivitetsbaserat lärande, får vi bra arbetsprocesser i

högt bord som gör det möjligt för eleverna att stå upp och

rummet eftersom barnen hittar sitt eget sätt att lära. Om en

arbeta – de kan också välja att sitta vid det höga bordet på en

elev ligger på golvet och läser en bok är det ju faktiskt inte

hög pall. Den fjärde parametern är mjuka sittningar i form av

positionen i sig som är det viktiga, utan den lärandeprocess

fåtöljer och soffor.

som pågår. På det här sättet kan vi locka fram det bästa

– De här fyra ytorna signalerar till barnen att det är okej att

hos varje elev.

4

Social miljö

UTVECKLING

SAMSPEL

FYSISK, SOCIAL OCH PEDAGOGISK MILJÖ I HARMONI Historiskt har vi i skolsverige jobbat väldigt mycket kring bänk och bord – det har inte funnits så många arbetsytor för barnen att gå till. Med tanke på att en del barn har

Fysisk miljö

Pedagogisk miljö

mycket rörelse i kroppen kan just den typen av miljö ibland bli ett problem. De behöver alternativ, menar Elisabet.

Tillgänglighetsmodellen

– Ibland får vi frågan av besökare som kommer till Sjölunda om inte barnen slåss om att sitta i fåtöljerna, men så är det inte. Eftersom det finns så många olika slags ytor att gå till så blir det aldrig konkurrens. En del barn lär sig också väldigt fort vad som passar just dem, valfriheten blir en väg

5 TIPS!

till ökad självkännedom.

– Överblick och transparens är väldigt viktigt i mitt klassrum. Som pedagog vill jag att min blick ska kunna svepa över miljön och att jag ska ha god överblick och se vad som händer. Det är en trygghet också för barnen. Därför har mitt klassrum inga dolda eller gömda hörn och heller inga hyllor som är mer än en meter höga och kan hindra fri sikt. Min blick ska kunna möta barnens. Men det är viktigt att betona

1. Ett aktivitetsbaserat klassrum gör det möjligt att möta den enskilda elevens behov och ta till vara varje individs fulla potential.

2. Fyra olika sätt att jobba på: sitta på

att mitt optimala klassrum präglas av ett starkt ledarskap

golvet, sitta vid bord, stå upp vid bord

från pedagogens sida. Det handlar inte om att barnen

eller mjuk sittning gör det enkelt för

får hoppa runt precis hur de vill, utan de väljer plats och

eleverna att välja den plats som passar

arbetssätt i dialog med sin pedagog. Det är pedagogens uppgift att lotsa barnen runt miljön genom sitt ledarskap.

Samspelet mellan eleverna, pedagogen och miljön är nyckeln till en bra lärmiljö.

När Elisabet inreder sitt klassrum utgår hon från tillgänglighetsmodellen där hon lägger lika stor vikt vid den fysiska, den

för stunden.

3. Flexibla inredningslösningar stöttar det pedagogiska behovet och underlättar användningen av ny teknik.

sociala och den pedagogiska miljön. De tre olika faktorerna samspelar i inredningen. I hemvisten gör kombinationen av olika bord, mattor och mjuka sittningar det enkelt för den enskilda eleven att välja den plats som passar uppgiften för stunden. Grupprummet med projektbord stöttar koncentrerat samarbete och grupprummet med mjuka sittningar blir ett rum som uppmuntrar till samtal och dialog.

– Att miljön också stöttar det sociala och ger både studiero och trygghet i relationerna med andra elever och

4. Fokus på ergonomi: sittergonomi, akustik och en lugn, harmonisk design med dämpade kulörer.

5. Det aktivitetsbaserade klassrummet bygger på ett starkt ledarskap där pedagogen har god överblick och

pedagogen är jätteviktigt. När vi gör enkäter bland eleverna

kan lotsa eleverna genom aktiviteter

så kommer just studiero högt upp på deras önskelista

och platser.

och därför har jag ritat in flera akustiklösningar i form av

5

dämpande möbler och mattor, säger Elisabet som har noterat att barn ofta söker sig till det mjuka när de känner in en miljö första gången.

– Vi har blivit väldigt duktiga på att värna om vuxnas kontorsmiljö, men tankarna om ergonomi har aldrig riktigt slagit igenom i barnens värld. Nu har vi börjat tala om miljön som den tredje pedagogen. Vi ser miljön som en viktig resurs i lärandet.

FLEXIBEL INREDNING OCH RÄTT FÄRGER En viktig del av klassrummets utformning är att Elisabet valt att ha förvaring på hjul som enkelt kan förflyttas, på så sätt är rummet flexibelt. Beroende på hur elevgruppen ser ut, ålder och hur de arbetar så kan man snabbt förändra rummet.

– Vi har valt färger utifrån hur barn reagerar på färg och vilka signaler som färgerna ger. Det är viktigt att rummet inte upplevs som rörigt. Därför har vi valt enhetliga färger på rummen – vitt laminat och samma träslag rätt igenom som en lugn och neutral bas. Sedan flyttar vi in färgen i form av textilier och klädslar, till exempel blått och grönt. En lugn, stabil miljö med enhetliga färger ger bra signaler till eleverna, många barn kan reagera väldigt hårt om det blir för många sinnesintryck. För oss är det viktigt att alla barn får samma förutsättningar – att vi skapar en skola för alla elever.

6

XPECT HÖG Omfamnande elevstol som ger eleven sitt eget utrymme och skapar trygghet i klassrummet. Den flexande ryggen uppmuntrar till rörelse och gör att man kan hålla koncentrationen uppe längre. Upphängningsbar för att underlätta vid städ och staplingsbar för yteffektivitet.

ORIGO Serie med skolbord som finns i en mängd olika höjder och bordsformer för att passa alla behov. Har skivor med ljuddämpande egenskaper för en bra ljudmiljö och möjlighet att välja till hjul för smidig förflyttning.

På sidan finns en krok för jackan eller väskan.

SPACE PULPET Pulpet med hjul som är lätt för pedagogen att rulla med sig i rummet. Ger funktionell avlastningsyta och praktisk förvaring som finns nära till hands.

6m

11 m

66 kvm

VAGABOND DUO Funktionellt och kreativt bord med två höjder för stående eller sittande arbete. Ett perfekt bord för samarbete. Hjul som går att låsa gör det lätt att flytta eller ställa stadigt – allt för en flexibel miljö.

MOTUS Pall i två höjder med hjul för smidig förflyttning.

Den välvda och klädda sitsen gör pallen bekväm.

Designen möjliggör olika sätt att sitta på.

INVITO Fåtölj som är stadig och bekväm med en omfamnande rygg. Perfekt för skönt individuellt sittande med tid för fokus eller i grupp för gemensamt arbete med andra elever.

För att kunna se möbleringen i de anslutande grupprummen till klassrummen har en glasvägg ritats in, detta bör dock vara en täckt vägg i verkligheten.

7

KINNARPS CL ASSROOM BY

PETER C. LIPPMAN

P E T E R C . L I P P M A N , L Ä R M I L J Ö E X P E R T, S KOL DESIGNER OCH FORS K A RE.

Det ideala klassrummet är skapat för att bygga relationer mellan pedagoger och elever och mellan elev och elev. Enligt lärmiljöexpert Peter C. Lippman handlar det om att skapa ett klassrum som gör det möjligt för de studerande att utveckla självkännedom, social medvetenhet och rumslig medvetenhet.

Peter C. Lippman är lärmiljöexperten från New York som har arbetat med att utforma lärmiljöer i över 25 år. Han forskar även på ämnet och arbetar för närvarande med sin avhandling om skolmiljöer vid La Trobe University i Bendigo, Victoria i Australien. Hans forskning omfattar olika projekt i skolor i Australien, USA och Sverige. Peter är också en av dem som ligger bakom innovativa Skapaskolan i Stockholm. Med examina i psykologi, sociologi och filosofi baserar han alltid sitt arbete på vetenskaplig evidens.

Oavsett om vi pratar om idag eller imorgon gör en modern lärmiljö det möjligt för pedagogen att röra sig runt i rummet och ha direktkontakt med varje elev.

längst fram är till för grupper om åtta.

– Möblernas gruppering är baserad på forskning om grupparbete där grupperna kan bestå av så många som åtta personer, men som så småningom bryts ned i grupper om fyra och sedan två. De större grupperingarna står längst fram för att vara lättillgängliga för pedagogen. Genom att skapa de här olika grupperingarna kan pedagogen enkelt interagera med alla elever i rummet.

ETT KLASSRUM MED VARIATION

Den här typen av möblering har många fördelar. Flera

– Det här rummet för årskurs 7–9 är planerat att användas till

mindre grupper är enklare att hantera. Pedagogen kan fokusera

stora gruppmöten, grupparbeten och eget arbete. Det bästa är

på hela klassen och vid behov gå runt bland grupperna och

om pedagoger och elever kan växla mellan olika aktiviteter på

prata direkt med dem. Dessutom kan varje elev fokusera på

ett sömlöst sätt, förklarar Peter.

arbetsuppgifterna var för sig. Varje elev har helt enkelt en

Den hårda arkitekturen i rummet, som väggar och fönster,

plats i rummet. En annan fördel med det här upplägget är

är baserad på befintliga klassrum som han har jobbat med

att alla elever kan rikta uppmärksamheten framåt i rummet

i sina svenska projekt. Koncepten för rumsarrangemangen

samtidigt som de har ett eget, personligt utrymme – en

är baserade på hans idéer och hans arbete i USA, Australien

osynlig bubbla runt sig – som kan utvidgas eller krympa ihop

och Sverige. Längst bak i rummet, vinkelrätt placerade

beroende på vilken aktivitet man ägnar sig åt och med vem

mot väggen, står höga bänkar som är avsedda för grupper

man samarbetar.

bestående av fyra studerande, medan borden och sofforna

8

Även om rummet saknar kateder kan man ställa in ett litet

5 TIPS! 1. Klassrum är kollaborativa miljöer där vi kan skapa flera olika upplägg som stödjer olika sätt att tillägna bord där pedagogen till exempel kan placera en laptop.

– Målet med rummet är att pedagogen ska kunna röra sig runt i det och se och förstå hur eleverna samverkar när de samlar på sig kunskap, säger Peter.

sig kunskap på. Utrymmen måste integreras för att uppmuntra till lärande och engagera elever. Det här är performativa utrymmen, och vi bör sträva efter att varje dag ska

VÄLJ PLATS EFTER AKTIVITET

bli en ny upplevelse för både

Klassrummet är mycket flexibelt vilket gör att eleverna kan

pedagogerna och eleverna.

röra sig mellan och runt de olika möbelgrupperingarna med sitt arbetsmaterial för att slutföra uppgiften.

Till exempel kan man sitta och jobba vid ett bord och när man behöver en paus från att stå eller sitta på en pall kan man sätta sig och jobba vidare på golvet, sätta sig vid

2. Hörn, som är inbyggda i arkitekturen och skapas med hjälp av möbler, skapar säkra och trygga platser där eleverna kan

ett bord och jobba vidare med projektet på egen hand eller

komma till ro och känna sig trygga när de

diskutera med de andra eleverna eller med pedagogen.

jobbar med sina projekt.

Med rätt slags möblering kan eleverna också visa upp och synliggöra det de har lärt sig, genom att till exempel använda skrivbara bordsytor, flyttbara skrivtavlor med magneter eller väggar målade med whiteboardfärg. Klassrum med plats för flera olika möbelgrupperingar uppmuntrar på så vis elever att utveckla sociala och emotionella färdigheter och ger dem möjlighet att samarbeta med andra medan pedagogen tar del av vad som sker lite på avstånd. Uppläggen är

3. Pedagogerna ska ha möjlighet att röra sig runt i rummet på ett enkelt sätt, vilket innebär att lärmiljöerna inte får vara fullproppade med möbler. Det bör finnas flera olika aktivitetsmiljöer i klassrummet.

strukturerade för att stödja beteendemässiga, kognitiva och sociala aktiviteter på hög nivå.

4. Gör väggarna till platser som eleverna kan använda för att komma till ro vid samtidigt

INTERAKTION VÄGEN TILL FRAMGÅNG Hur väl fungerande ett klassrum blir beror helt på de människor som använder dem, menar Peter.

– Pedagogerna måste känna att de har självförtroendet och kompetensen för att jobba i de här miljöerna och förstå att den enda skillnaden mellan ett traditionellt klassrum och det här är att ge dem enklare tillgång till eleverna.

– Eleverna kommer att utveckla sin självkännedom, sin

som de blir andra fokuspunkter i rummet.

5. Testa olika upplägg, besök andra skolor och se hur de gör där, ta reda på vad som funkar och inte och vilka utmaningar och möjligheter olika slags miljöer för med sig. Ställ dig hela tiden den här frågan:

sociala medvetenhet och sin rumsliga medvetenhet, medan

vad funkar bäst för dig och för det sätt du

lärarna på ett bättre sätt kommer att kunna stärka elevernas

undervisar på, och på vilket sätt vill du att

känsla av välbefinnande och tillhörighet, eftersom de kommer att kunna interagera med eleverna på ett aktivt

dina elever ska lära sig nya saker?

sätt när de samlar på sig ny kunskap. Vi flyttar oss helt enkelt bort från ”scenkänslan” och gör det i stället möjligt för pedagogerna att uppträda i ett klassrum där de lär känna

9

sina elever, får veta mer om deras vänner och familjer, vad de gillar och inte gillar och hur de lär sig nya saker på bästa sätt.

Enligt Peter är det viktigt att inse att klassrum inte är perfekta, utan snarare att de ständigt utvecklas. Arkitekturen är en av de delar som bidrar till att underlätta undervisning och lärande, och vi bör sträva efter att skapa integrerad rumslig design i stället för att förlita oss på fragmenterade lösningar.

Innan vi designar skolbyggnader måste vi förstå vilka aktiviteter som är avsedda att utföras i dem, och vid behov hjälpa både pedagoger och elever att övergå till dessa nytänkande lärmiljöer.

– Innan vi designar skolbyggnader måste vi förstå vilka aktiviteter som är avsedda att utföras i dem, och vid behov hjälpa både pedagoger och elever att övergå till dessa nytänkande lärmiljöer. Det här är en resa, och vi måste omfamna den så att vi kan utveckla elever som lär sig för hela livet.

10

VIBE En mångsidig, flexibel och kreativ skärmserie som innehåller tak-, vägg-, golv- och bordsskärmar.

Skärmarna är ljuddämpande och bidrar till en god ljudmiljö. Enkel att göra personlig genom stor variation av mått, färg, form och val av tillbehör som hyllor, krokar, spegel, tidningsficka m.m.

7m

XPECT LÅG Omfamnande elevstol som ger eleven sitt eget utrymme och skapar trygghet i klassrummet. Den flexande ryggen uppmuntrar till rörelse och gör att man kan hålla koncentrationen uppe längre. Upphängningsbar för att underlätta vid städ och staplingsbar för yteffektivitet.

9,5 m

66 kvm

NEO Barpall för det högre sittandet med skönt stöd i ryggen. Klädd sits för extra komfort och staplingsbar för yteffektivitet.

PLINT Kreativ och uppskattad pall som erbjuder eleverna valfritt sätt att sitta. Finns i olika höjder och storlekar och med fasta ben eller gungstativ för aktivt sittande.

SPACE ELEVFÖRVARING Multifunktionell och flexibel elevförvaring på hjul som även kan användas för att skärma av i rummet.

Möjlighet att välja whiteboard eller ljuddämpning på ryggen. Välj mellan lådor, luckor eller skjutdörrar.

CAP Liten, lätt och staplingsbar pall som enkelt kan plockas fram för att skapa extra sittplatser. Är tillverkad i formpressad filt som ger en ljudabsorberande effekt.

För att kunna se möbleringen i de anslutande grupprummen till klassrummen har en glasvägg ritats in, detta bör dock vara en täckt vägg i verkligheten.

11

KINNARPS CL ASSROOM BY

HJÄRNBERIK AD & K AK A ARKITEK TER

HJÄRNBERIK AD & K AK A ARKITEK TER

Tonårshjärnan har speciella behov som ställer krav på hur klassrummet utformas. Hjärnberikad och KAKA Arkitekter har slagit sina kloka huvuden ihop och skapat ett varierat, spännande och avkopplande klassrum som ger tonåringen trygghet och lust att lära.

I mer än ett decennium har Linda Bellvik och Ulrika Ahlqvist arbetat med att omsätta hjärnforskning till praktisk pedagogik för skolor, företag och organisationer. Hjärnberikad vill verka för en ökad kunskap om hur våra hjärnor fungerar och hur de påverkas av miljön runtomkring oss. Linda och Ulrika har utarbetat ett koncept med tio goda vanor kopplade till mat, rörelse, sömn samt fysisk och psykisk miljö som bidrar till att stimulera hjärnans hälsa och välmående. Metodiken har byggts på samarbete med ledande hjärnforskare, bland annat Rolf Ekman som är hjärnforskare i neurokemi.

– Vi delar ett gemensamt förhållningssätt där den fysiska,

Vi har skapat ett klassrum som tar hänsyn till behoven hos eleverna i årskurs 6–9 och som är hållbart över tid. Tanken är att ge tonårshjärnan rätt förutsättningar både i det psykiska och i det fysiska rummet.

den sociala och den pedagogiska lärmiljön är lika viktig för att skapa en komplett och optimal lärmiljö, säger Ulrika Ahlqvis på Hjärnberikad.

Tonårshjärnan är en utmaning, konstaterar Linda Bellvik på Hjärnberikad.

– Tonårshjärnan är häftig, för den har en helt annan kemi än barnets hjärna eller en vuxen hjärna. Den har ett ökat sömnbehov och har också kommit lite ur kurs när det gäller att utveckla exekutiva funktioner som impulskontroll, känslohantering, logiskt tänkande och riskbedömning. Tonårshjärnan är i en känslig fas och därför behöver vi vara extra rädda om den.

Ett klassrum som stöttar tonåringens utveckling och lärande

Det här klassrummet avsett för elever i årskurs 6–9 har

behöver därför bjuda på rörelse och stimulans i kombination

utformats i nära samarbete med KAKA Arkitekter, Annika

med trygghet och möjlighet till återhämtning.

Hedeblom och Bodil Perneborn. Hjärnberikad och KAKA har under lång tid jobbat tillsammans med att förverkliga hjärn-

MÖBLERAT FÖR RÖRELSE

vänliga miljöer på uppdrag av skolor och företag och delar

Det här klassrummet uppmuntrar till variation och rörelse på

visionen om mer inkluderande skolmiljöer som bidrar till

flera sätt. Indelat i flera olika zoner ger det elever och lärare

ökat välmående. På KAKA jobbar ett 15-tal arkitekter med

möjlighet att möblera om klassrummet efter behov, förklarar

att utforma nya förskolor, skolor och kontor och uppdragen

Bodil Perneborn på KAKA.

omfattar hela skalan från inredning till byggnadsarkitektur och stadsbyggnad.

12

– Klassrummet ska kunna delas av i flera små zoner som kan anpassas efter storleken på grupperna och de aktiviteter

5 TIPS! 1. Hjärnan är inte gjord för att sitta. Efter 20 minuters stillasittande tappar den koncentrationen. Därför bör klassrummet ha inbyggda rörelsemöjligheter i form av aktivt sittande, höj- och sänkbara bord och möbler som är enkla att förflytta. som pågår. Möjligheterna markeras av de olika mattorna i

2. En trygg hjärna är en smart hjärna. Klass-

golvet och av de draperier som kan användas som avdelare.

rummet ska erbjuda både fysisk och social

Men även möblerna i sig, till exempel gradängen i hörnet,

trygghet. Rätt möblerad med möjlighet att

andas flexibilitet. I gradängen kan du sitta, stå eller ligga.

Du kan sitta och jobba i den, ensam eller i grupp eller lyssna in mot klassrummet. Men du kan också vända på upplägget och sitta på kuddar nere på golvet och lyssna uppåt.

Fysisk rörelse är en annan viktig faktor för tonårshjärnan, konstaterar Ulrika Ahlqvist.

– Människan är inte byggd för att sitta still. Vi klarar att

skapa sociala rum kan klassrummet stärka elevernas känsla av tillhörighet.

3. Hjärnan mår bra av återhämtning. Därför ska klassrummet ge möjlighet för eleverna att dra sig undan för vila och reflektion,

vara stilla och lyssna i ungefär 20 minuter, sedan tappar

enskilt eller tillsammans. Det underlättar

vi fokus. Därför har vi utformat klassrummet så att det

inlärningen och ökar välmåendet.

uppmuntrar till rörelse med höj- och sänkbara bord, balansplattor, hopprep och pilatesbollar. Borden är också enkla att flytta så att du snabbt kan röja undan en större yta om du vill skapa plats för en liten ’brainbreak’.

HJÄRNAN VILL VILA

4. En trygg miljö behöver inte vara förutsägbar. Med flexibla möbler som lätt kan möbleras om skapas en förväntan inför nästa lärmoment. Vad ska hända nu?

Tonårshjärnans sömnmönster gör att eleverna lätt blir trötta. Att utforma klassrummet så att det finns möjlighet att dra sig undan för vila och återhämtning är därför viktigt.

Om du vill jobba avskilt i mindre grupper kan du välja att dra för draperiet för gradängen eller att gå in i det lilla grupprummet med soffa och stänga dörren. I klassrummet finns

5. Variationer i kulör och textur stimulerar hjärnan och bidrar till en trygg och härlig miljö som eleverna trivs i och längtar tillbaka till.

också två sittgrupper med fåtöljer som kan skärmas av med ett draperi. Den inbyggda förvaringen ovanför bidrar till att göra det extra mysigt.

– Förvaringen är jätteviktigt i ett klassrum och tyvärr något som ofta glöms bort. Här har vi valt att bygga en generös inbyggd förvaring som både bidrar till rumsligheten och gör det enkelt att hålla ordning och reda. Förvaring med täta luckor gör det möjligt att styra elevernas fokus genom att plocka undan saker som kan verka distraherande. Resultatet är att klassrummet får ett lugnare uttryck, förklarar arkitekt Annika Hedeblom på KAKA. LJUS OCH GRÖNSKA De stimulerande intrycken kommer istället från klassrummets väl genomtänkta kombinationer av kulörer och texturer. Mättade kulörer som går ton i ton skapar tillsammans med taktila material, trä, mattor och gardiner

För klassrummet har KAKA Arkitekter skapat tre olika färgkoncept inspirerade av naturen – ett ställe där hjärnan alltid mår bra. ”Havrefältet” med gröna och gula stråtoner, ”Strandkanten” med blå, sandiga och varmrosa toner samt ”Lingonsnåret” med en doft av lingon och mjölk. Du hittar alla färgkoncept på kinnarps.se

13

en spännande och ombonad variation.

Ljus och grönska är viktigt för hjärnans kemi och därför har Hjärnberikad och KAKA arbetat aktivt med att maximera dagsljusinfallet genom stora fönster som också fungerar

och samtidigt erbjuda elever och pedagoger trygghet.

Bodil Perneborn på KAKA menar att digitaliseringen kommer att påverka klassrumsutformningen i allt högre grad.

– Redan nu ser vi att den traditionella katederundervisningen

som sittplatser. Även den artificiella ljussättningen är varierad

minskar. Jag tror också på ett ökat fokus på vila och åter-

med rumsskapande vertikalljus. I klassrummet finns också

hämtning. Du ska inte behöva gå till skolsköterskan för att

gröna växter.

kunna få vila och känna dig lite omhändertagen. Den möjlig-

Men tekniken då?

– Det fina med ny teknik är att man inte behöver vara låst till en enda whiteboard utan att man kan vara flexibel. Vi jobbar mycket med projicering på väggar och VR i mindre elevgrupper – digitaliseringen gör att du kan flytta runt hur du vill, säger Linda Bellvik.

FRAMTIDENS KLASSRUM Det här är bara startskottet på de förändringar som våra lärmiljöer genomgår, menar Linda Bellvik.

– Just nu pågår det mycket forskning inom området, bland annat i form av olika labbmiljöer som undersöker kopplingarna mellan den fysiska, den sociala och den pedagogiska miljön, med hänsyn till ny kommunikationsteknologi och flexrum.

Evidensbaserad forskning från de här labbmiljöerna kommer att ge oss kunskap om hur vi kan skapa framtidens klassrum

14

heten finns i framtidens klassrum!

BOULLÉE Kreativ sittplats med ergonomi som en pilatesboll.

Uppmuntrar till ett aktivt sittande och bidrar med färg och form till ett lekfullt uttryck.

PLINT Kreativ och uppskattad pall som erbjuder eleverna valfritt sätt att sitta. Finns i olika höjder och storlekar och med fasta ben eller gungstativ för aktivt sittande.

MONOLITE Litet bord som är lätt att flytta och smidigt att sitta och arbeta vid. Genom att sätta fötterna på bordsstativet kan bordet enkelt dras intill sittplatsen. Är stapelbart för att kunna ställas undan vid behov.

9,5 m

FIELDS Serie med soffor och fåtöljer med moduler som går att kombinera på många olika sätt för att t ex skapa rum i rummet och en god ljudmiljö.

Välj hög eller låg rygg, med eller utan snurr, ryggfasta eller lösa dynor och eluttag i sockel.

7m

69 kvm

XACT Elevstol med mycket god ergonomi. Uppmuntrar till en naturlig rörelse, utan störande ljud, genom att sits och rygg rör sig oberoende av varandra. Går enkelt att ställa in till alla individer, från den längsta till den kortaste i klassen. Välj med eller utan hjul.

SPACE FÖRVARING Funktionell förvaring med oändliga kombinationsmöjligheter.

Olika moduler och tillval gör det enkelt att skapa den bästa lösning för varje unik miljö – stor som liten.

För att kunna se möbleringen i de anslutande grupprummen till klassrummen har en glasvägg ritats in, detta bör dock vara en täckt vägg i verkligheten.

15

16

VILL DU HA MER INSPIRATION? På vår webb hittar du mer information och inspiration kring Classroom by och hållbara lärmiljöer.

• Inköpslista per klassrum • Produktinformation • Film med rundtur genom varje klassrum • Inspirerande bilder och referenscase från skolor • Mer information om Next Education® och vår lärmiljöanalys KINNARPS.SE

17

SÅ SKAPAR NI DEN BÄSTA LÄRMILJÖN FÖR JUST ER – EN MENINGSFULL HELHET

Vi hoppas att du har blivit inspirerad av de tre klassrummen. Att de har gett dig en hel del kunskap och insikter samt inte minst att du har fått idéer om hur din egen skola skulle kunna dra nytta av de här tankarna.

Det finns inget färdigt facit till den perfekta fysiska miljön – one size fits no one. Vägen till just er bästa lärmiljö handlar om att göra en grundlig kartläggning. För att kunna veta vad ni behöver krävs först förståelse för hur den nuvarande lärmiljön fungerar, vilka behov ni har nu, hur ni vill arbeta framåt och vilka behov ni kan komma att få i framtiden.

Kinnarps vision är att skapa lärmiljöer där alla elever kan utvecklas, motiveras och engageras, där de ges möjlighet att nå sin fulla potential. I vårt koncept Next Education® kan vi, med hjälp av olika verktyg och analyser, hjälpa er i förändringsresan till er ideala lärmiljö.

Elever och pedagoger i en Next Education® workshop.

18

INFÖR EN FÖRÄNDRING AV LÄRMILJÖN BRUK AR VI BE ALLA SKOLOR STÄLLA SIG 5 FRÅGOR: 1. Hur fungerar vår verksamhet i dag – till exempel vad gäller samarbete, kreativitet och trygghet?

2. Hur stödjer vår fysiska miljö inlärningen?

3. Hur upplevs akustik, ljus och luft i våra miljöer?

4. Hur stödjer vår lärmiljö hälsa och välmående hos elever och personal?

5. Är lärmiljöerna anpassade efter nuvarande och framtida arbetssätt och behov?

SÅ FUNGERAR KINNARPS LÄRMILJÖANALYS

Vår lärmiljöanalys tar reda på vad som behövs för att skapa den bästa lärmiljön för just er. Den ger goda förutsättningar för en stöttande lärmiljö och ett underlag att utgå från när inredningsförslaget ska ritas. En viktig del i analysen är också att involvera, inkludera och förbereda alla individer som ska vistas i de kommande miljöerna. Enkelt uttryckt handlar det om att förstå och analysera för att kunna förbättra. Så här ser vår metod ut:

+ Vision

+ Workshops

= Webbenkät

Data

Inspiration & vision

Webbenkät

Först samlar vi ledning eller projektgrupp för vision och

I kartläggningen ingår även en webbenkät där del-

inspiration. Vi håller en föreläsning om framtidens

tagarna får svara på frågor kring sin nuvarande

lärmiljöer grundad i forskning och erfarenheter, gör

lärmiljö och hur de önskar arbeta i sin kommande

studiebesök och genomför en workshop för att

lärmiljö. Hur stolt är du över din skola? Känner du dig

skapa samsyn. Tillsammans formulerar gruppen

trygg? Finns det platser för koncentration? Finns det

värdeord, vision och strategi framåt. Det är viktigt

platser för samarbete? Hur fungerar klassrummet?

att ledningen har en tydlig idé om varför man ska genomföra förändringen.

Data All data från webbenkäten och det som kommit

Workshops

fram i våra möten, diskussioner och workshops

I nästa steg involveras personal och elever. Nya

sammanställs i en rapport. Tillsammans med er

idéer och tankesätt testas genom konkreta verktyg

går vi igenom rapporten och dess slutsatser. Vi ger

i workshops. Deltagarna får till exempel chans

rekommendationer om den fysiska miljön och vad

att reflektera över var de vill utföra olika typer av

som är viktigt att tänka på i nästa steg när en ritning

aktiviteter och får med hjälp av klossar och spelbräde

ska utformas. Med rapporten som grund finns för-

prova att inreda olika lärmiljöer.

utsättningar för att skapa den allra bästa lärmiljön för just er.

19

EFFEKTEN

Effekten du får av en lärmiljöanalys är en hållbar, framtidssäkrad, eftertänkt och väl utformad lärmiljö. En miljö som stöttar elever och personal idag, imorgon och över tid och som främjar framgång, välmående, inlärning och utveckling.

Hållbara människor

• Framtidssäkrade miljöer i kvalitet, design och flexibilitet

• Inkludering och involvering

• Miljöer som stödjer faktiska aktiviteter

• Bättre hälsa och välmående

• Miljöer för samarbete och kunskapsdelning

• Teamkänsla • Stolthet över skolan

Hållbar ekonomi

• Ökad produktivitet, effektivitet och kreativitet

• Mer effektivt utnyttjande av yta • Rätt inredningslösning från början, vilket minimerar

Hållbara miljöer

onödiga kompletteringar

• Rätt typ och antal miljöer

• Ökad produktivitet, effektivitet och kreativitet

• Flexibla miljöer som går att ändra över tid och efter behov

• Färre sjukskrivningar

• Variation av miljöer som uppmuntrar till rörelse och

• Stärkt varumärke och lättare att rekrytera

bättre ergonomi

ETT HÅLLBART KLASSRUM ÄR FÖRBERETT FÖR OLIKA LÄRSITUATIONER

Diskussion

Enskilt arbete

Genom att välja en flexibel inredning kan man utforma ett hållbart och framtidssäkrat klassrum. Här har samma klassrum på 60 kvm inretts på fyra olika sätt med samma uppsättning möbler, för att stödja olika lärsituationer.

20

FÜreläsning

Grupparbete

21

VÄLKOMMEN ATT HÖRA AV DIG! Vill du veta mer om Kinnarps Next Education® och hur vår lärmiljöanalys kan utveckla er verksamhet? Eller är du kanske intresserad av specifika delar av vår metod?

Vi anpassar allt efter behov och var ni befinner er i processen. En inspirerande föreläsning? Workshops för att skapa en gemensam vision i personalgruppen?

En nulägesanalys eller en helt komplett lärmiljöanalys?

Hör av dig så skräddarsyr vi en lösning.

KINNARPS.SE

22

L ÄS ME R OM HUR DE N F YSISK A MIL JÖN PÅVE RK AR INL ÄRNING • Barret, Peter, Zang, Yufan, Davies, Faye & Barret, Lucinda (2015). Clever Classrooms. Salford: University of Salford. www.cleverclassroomsdesign.co.uk • Demoskop (2016). Så tycker Sveriges elever och pedagoger om skolmiljön.

• Daram, Lisa & de Laval, Suzanne (red.) (2017). Skolans nya rum: En antologi om samspelet mellan pedagogik och arkitektur. Stockholm: Arkus.

• de Laval, Suzanne, Frelin, Anneli & Grannäs, Jan (2019). Ifous fokuserar skolmiljöer: Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö.

Stockholm: Ifous rapportserie.

• Hansen, Anders (2016). Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna. Stockholm: Fitnessförlaget AB. • Imms, Wesley, Cleveland, Benjamin & Fisher, Kenn (red.) (2016). Evaluating Learning Environments: Snapshots of Emerging Issues, Methods and Knowledge. Leiden: Brill.

• Jarl, Maria, Blossing, Ulf & Klas Andersson (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur & Kultur.

• Kinnarps AB (2019). Kinnarps presenterar studie om arbetsmiljön i klassrum. https://www.kinnarps.se/om-kinnarps/press/kinnarpspresenterar-studie-om-arbetsmiljon-i-klassrum/ [2020-02-19].

• Kinnarps AB (2017). Framtidens lärmiljöer – en trendspaning från Kinnarps. https://www.kinnarps.se/Kunskap/trendrapport-2017/ [2020-02-20].

• Learning spaces (u.å). https://www.learningspaces.dk [2020-02-20].

• Lippman, Peter C. (2010). Evidence-Based Design of Elementary and Secondary Schools: A Responsive Approach to Creating Learning Environments. Hoboken: John Wiley & Sons, Inc. • The Classroom experiment (2010). Dylan Williams. [Tv-program]. BBC2.

• Valsö, Malin & Malmgren, Frida (2019). Fysisk lärmiljö: Optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

23

KINNARPS GLOBAL MARKETING & COMMUNICATIONS / 8610896001 / 2020-03 / ALL INFORMATION IS SUBJECT TO CHANGE

Nu bygger vi ett testklassrum på vårt huvudkontor i Kinnarp.

Välkomna till oss med era elever för att hålla lektioner under en dag och testa vilken klassrumsmöblering som skulle passa just er bäst. På 60 kvm har vi byggt upp ett riktigt klassrum där inredningen går att anpassa för olika lärsituationer. Kontakta din lokala Kinnarps-återförsäljare för mer info.