Frihet, ansvar, framtid - KD Ungas politiska program

FRIHET, ANSVAR, FRAMTID KD UNGAS POLITISKA PROGRAM

FRIHET, ANSVAR, FRAMTID KD UNGAS POLITISKA PROGRAM Godkänt på KD Ungas årsmöte 27.10.2019

KD Unga vill bygga Finland till ett rättvist, sporrande och tryggt land. Vi vill att alla barn och unga ska kunna lita på att välfärdssamhället och en livsduglig planet även tillhör framtida generationer. Vi vill att man sporras till arbete och att välfärden fördelas rättvist. Vi vill att alla i Finland kan känna sig trygga. Vi vill att alla ska kunna lita på framtiden.

Innehåll: EKONOMISK POLITIK Arbetsmarknaden och företagande Beskattning Den offentliga ekonomin och förvaltningen

4

UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK Utrikespolitik Försvarspolitik

7

EU-POLITIK

10

INRIKESPOLITIK Migration Intern trygghet Rättsvård

12

UTBILDNINGS- OCH KULTURPOLITIK Utbildningssystemet Den grundläggande utbildningen Utbildning på andra stadiet Högskoleutbildning och forskning Ungdomar Kultur Språkliga och kulturella minoriteter

15

2

KLIMAT- OCH MILJÖPOLITIK Klimat Miljö och naturskydd Lantbruk Djur

20

TRAFIK- OCH BOENDEPOLITIK Trafik Boende

24

VÄLFÄRDSPOLITIK Social- och hälsovårdstjänster Socialskydd Familjer och närmiljöer

26

3

EKONOMISK POLITIK KD Unga eftersträvar en ekonomisk modell som baserar sig på frihet, ansvar för medmänniskorna och naturen, ärlighet, flitighet, företagsamhet, rättvisa och jämlikhet. Familjen som samhällets basenhet är, vid sidan om individen, den mest centrala aktören i ekonomin. Var och en har rätt till arbete, till självständig försörjning, att uppnå förmögenhet i sin familj samt att få hjälp under dåliga tider.

I en bra ekonomi och ett bra samhälle ser vi att allting grundar sig på lika möjligheter. Lika möjligheter uppstår framför allt genom att alla unga garanteras utbildning samt ett så fritt inträde till arbetsmarknaden och företagande som möjligt. Lika möjligheter uppstår inte genom att bromsa ner dem som klarar sig bra utan genom att dra upp dem som saknar stöd.

Arbetsmarknaden och företagande Den viktigaste åtgärden för att bota det rådande hållbarhetsunderskottet är att höja sysselsättningsgraden. Arbetslösheten ska lösas genom att å ena sidan sporra till arbete i alla livssituationer och å andra sidan underlätta anställning med att främja lokala avtal. Samhället ska uppmuntra till företagande och det stöd en ny företagare behöver ska finnas lättillgängligt i början på företagarkarriären.

Företagare ska också ha rätt till ett rättvist socialskydd som också möjliggör företagande som bisyssla för t.ex. studerande, småbarnsföräldrar och partiellt arbetsföra.

Avtalsfriheten ska främjas och arbetsmarknaden utvecklas i en flexiblare riktning genom att slopa kollektivavtalens allmänt bindande verkan.

Att främja lokala avtal ska alltid vara utgångspunkten då lagstiftningen förnyas.

Politiska stridsåtgärder ska begränsas med lagstiftning som i de andra nordiska länderna.

Företagsstöd ska enbart betalas till nyuppstartade företag och en företagsverksamhets lönsamhet får aldrig basera sig på företagstöd.

Samhället ska sporra till företagande. Det ska göras lättare att grunda ett företag och företagens startkostnader ska sänkas. Även personer med betalningsstörningar ska ges möjlighet att grunda företag med en behovsprövad statsgaranti.

Staten ska erbjuda den som blir anställd ett anställningslån som personen kan använda till att göra sådana införskaffningar som anställningen kräver (t.ex. bil).

Delvis arbetsföras möjligheter till arbete ska förbättras.

Anställandets bikostnader överförs helt till den anställda. Då skulle bruttolönen vara lika med företagens anställningskostnader. Detta klargör anställandets verkliga kostnader för företaget. Dessutom skulle de anställda veta exakt hur stora bikostnaderna är.

4

Den artificiella intelligensens inträde på arbetsmarknaden är en oundviklig utvecklingslinje. I stället för att konservera gamla tillvägagångssätt ska vi koncentrera oss på att minimera skadan som åstadkoms av den kreativa förstörelsen. Detta verkställs t.ex. genom att underlätta nyskolning till nya branscher, utveckla flexibiliteten på arbetsmarknaden och röja undan hinder för företagande.

Förutsättningarna för lättföretagande ska försäkras ännu klarare genom lagstiftning.

Branscher som staten starkt reglerar bör utsättas för konkurrens (t.ex. apoteksbranschen, tågtrafiken).

Precis som för studerande ska arbete också alltid vara lönsamt för funktionshindrade.

Beskattning Det finska skattesystemet behöver en helhetsmässig förnyelse. Både på personoch företagsnivå baserar sig det nuvarande systemet på en hög skattesats samt stora stöd efter skatt. Systemet skapar stora flitfällor, moraliskt sett problematiska situationer och i sista hand betydande välfärdsförluster. Beskattningen bör vara så lätt som möjligt för att marknaden skulle fungera effektivare, arbetstillfällen skulle uppstå snabbare och ekonomins naturliga utveckling skulle förverkligas.

Motsvarande, om beskattningen är betydligt lättare, kan största delen av familjerna och företagen livnära sig självständigt utan onödiga statliga stöd. Ett lätt beskattningssystem möjliggör att resurserna riktas till de som mest behöver dem.

Skadlig konsumtion ska beskattas högre. Så kan vi både sporra till en hållbarare livsstil eller företagsverksamhet och samla in skatteintäkter för att täcka de kostnader skadorna innebär. Beskattningen ska vara tydlig, rättvis, konsekvent och lättförståelig. Beskattningen ska planeras så att den inte uppmuntrar till passivitet – arbete måste alltid vara lönsamt. Skatterna ska samlas in effektivt så att de leder till så liten skada som möjligt för ekonomin och inte samlar skattebördan på en enskild befolkningsgrupp. Meningen med beskattningen är inte att bromsa ner dem som klarar sig bra.

För inkomstfördelningens del är det viktigast att höja låginkomsttagarnas levnadsstandard så högt det går och inte enbart minimera klyftan mellan hög- och låginkomsttagare. Relativ fattigdom går inte att avskaffa i ett fritt ekonomisystem.

Statens mål ska vara att avskaffa absolut fattigdom och således höja levnadsstandarden för de lägsta inkomstklasserna. För det ändamålet är en fri marknad den bästa möjliga lösningen. Skattebördan kan inte enbart samlas på medelklassen och företagare.

5

Finland ska utreda möjligheterna till att ta i bruk den estniska modellen för företagsbeskattning. Där betalas ingen skatt för investeringar som görs med företagets vinstmedel utan skatt uppbärs först då vinsten betalas ut till ägarna.

Arvsskatten ska helt slopas för makar och minderåriga barn.

Generationsskiften på gårdar och i företag ska underlättas.

Arbete ska beskattas betydligt lägre. Då skulle en större andel finländare ha råd att försörja sig själva utan statliga stöd.

Vi måste tackla den gråa ekonomin och förhindra skattefusk effektivare än idag.

Systemet för mervärdesbeskattning ska förenklas, systemet ska göras mera neutralt och rätten till avdrag ska vidgas.

Rätten till skatteavdrag för arbetsmarknadsorganisationers medlemsavgifter ska slopas.

Vid beskattningen ska skattebetalaren ges viss möjlighet till valfrihet. Vi föreslår att skattebetalarna kunde betala 1,5 % av bruttoinkomsten till ett almännyttigt samfund eller en almännyttig organisation och denna summa skulle vara avdragsgill i beskattningen. Principen skulle ersätta rätten till avdrag för arbetsmarknadsorganisationernas medlemsavgift och folkkyrkornas medlemsavgift.

Verksamhet och varor som är skadliga för klimatet och människors hälsa ska beskattas ännu högre.

Snusförsäljning ska tillåtas i Finland. Så kunde den finländska snuskonsumtionen beskattas och övervakas i Finland.

Den offentliga ekonomin och förvaltningen Tillståndet i den finländska offentliga ekonomin är, speciellt på långt sikt, inte bra.

Den offentliga ekonomin lider av ett hållbarhetsgap. I framtiden kommer skatteintäkterna inte att räcka till att täcka sådana offentliga utgifter som vi idag har. För jämlikheten mellan generationerna är det nödvändigt att ta hand om balansen i den offentliga ekonomin. Vi kan inte hushålla på bekostnad av de kommande generationerna.

Offentligrättsliga samfund (staten och kommunerna) ska hålla sin skuldsättning under 60 % av bruttonationalprodukten.

Finland bör genomföra en helhetsreform av social- och hälsovårdstjänster som tyglar de stigande social- och hälsovårdsutgifterna.

Administrationskostnaderna inom den offentliga sektorn ska minskas.

Staten och kommunerna ska vid alla utgifter följa upp behovet för dem och hur de passar den rådande ekonomiska situationen.

Pensionssystemets hållbarhet ska försäkras. Systemet ska utvecklas i en mera rättvis riktning där de yngre och kommande generationerna inte utsätts för en orimlig betalningsbörda.

6

Pensionssystemet ska integreras till en del av socialskyddssystemet.

UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK Utrikespolitik Finland ska modigt främja demokratin och att de mänskliga rättigheterna förverkligas runt jorden genom att aktivt samarbeta med andra länder och internationella organisationer. De bilaterala förhållandena med andra stater ska även i fortsättningen hållas goda men inte på bekostnad av att vi sluter ögonen för till exempel brott mot mänskliga rättigheter. Finland fattar sina egna politiska beslut utan påtryckning utifrån.

Finland ska sträva till ett gott samarbete med de olika aktörerna inom internationell politik utan att ändå glömma konstruktiv kritik då det finns orsak till det. Som en liten stat ska Finland sträva till att verka inom bredare gemenskaper varvia landet kan få sin röst hörd. Utrikespolitiskt bör Finland tydligt stationera sig som en del av den västra gemenskapen.

Finland är och kommer i fortsättningen i ännu större utsträckning att vara en relativt stor främjare av fred och stabilitet runt världen. Att upprätthålla global stabilitet är också Finlands fördel. Finland ska ute i världen främja frihandel men i sitt agerande också se till att rikedomen och välfärden fördelar sig jämnare och rättvisare i världen. Utvecklingssamarbete ska även i framtiden spela en central roll i den politik Finland idkar.

Finland ska i den internationella politiken främja att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen förverkligas.

Finlands mål ska vara att ha en bra relation till Ryssland. En bra relation gynnar båda parterna. Ryssland ska inte låtas påverka finländska beslut eller Finlands ställning som självständig stat. Att goda relationer eftersträvas får inte betyda att man ser genom fingrarna då Ryssland handlar fel.

Finland ska upprätthålla en dialog om returnering av de förlorade områdena och följa med utvecklingen av områdenas vitalitet.

Finland ska även i fortsättningen arbeta för att våra släktfolks språkliga och kulturella rättigheter förverkligas.

Finland ska aktivt sträva efter att utveckla relationen till USA. Vi måste komma ihåg att också se USA som något mer än dess regerande president.

Kina och Indien är växande stormakter som Finland bör ha goda relationer till, utan att glömma perspektivet på demokrati och mänskliga rättigheter. En god ekonomisk relation är grunden till en varm bilateral relation. De kinesiska investeringarna i Europa har ändå växt explosionsartat. Kommande

7

investeringar borde övervägas inte endast ur ett ekonomiskt perspektiv utan också ur en säkerhetspolitisk synvinkel.

Samarbetet med de andra nordiska länderna ska förstärkas i framtiden.

Finland ska aktivt delta i internationella samarbetsorgans verksamhet och på så sätt verka inom den internationella politiken.

Samarbetet mellan länderna kring Östersjön ska fördjupas och utvecklas speciellt inom miljöskydd.

Samarbetet kring de arktiska områdena ska utvecklas kraftigare. Områdets betydelse ökar i framtiden och Finland har möjlighet att spela en relativt stor roll kring de arktiska borden. I all verksamhet på de arktiska områdena ska hänsyn tas till miljön och ursprungsfolken. Även utvecklingsländerna ska tas hänsyn till i den internationella politiken.

Finland ska främja deras utveckling framför allt genom att utöka det ekonomiska samarbetet utan att ändå glömma det traditionella utvecklingssamarbetet.

Budgeten för utvecklingssamarbete ska höjas. Man bör följa upp användningen av medlen mera aktivt och kritiskt än idag för att hjälpen säkert ska gå fram.

En allt större del av medlen för utvecklingssamarbete ska riktas till att skapa förutsättningar för lönsam näringsverksamhet. Vi ska också fördomsfritt undersöka möjligheterna till lånoch investeringsbaserat utvecklingssamarbete.

Försvarspolitik I Finland har det traditionellt funnits en stark försvarsvilja. Förmågan att försvara vårt lands integritet är en av hörnstenarna till vår säkerhet. Vi måste trygga försvarets trovärdighet och effektivitet även i framtiden. Myndigheterna ska ha tillräckliga färdigheter och resurser att trygga landets helhetsmässiga säkerhet.

Dagens och framtidens hotbilder är brokigare än någonsin och Finland ska vara kapabelt till att anpassa sig till en säkerhetsomgivning i ständig förändring.

Som ett litet land har Finland begränsade resurser att försvara sig själv utan stöd utifrån. För att garantera vår säkerhet bör vårt land vara en aktiv deltagare i internationellt försvarssamarbete. Sådant samarbete ska alltid vara i linje med Finlands helhetssäkerhet. Finland tillhör den västra gemenskapen och försvarssamarbete kan idkas på flera olika forum.

Den allmänna värnplikten ska behållas. Beväringstjänsten och –utbildningen ska utvecklas till att motsvara kraven för nutida och framtidens krigföring.

Framför allt ska hybridkrigföring beaktas i utbildningen.

Beväringars ställning och försörjning ska förbättras. Militärtjänsten ska i framtiden samla pension. På så sätt framhäver vi vikten och värdet av det arbete som görs för vårt försvar.

Uppbåden ska expanderas till att omfatta hela årskullen.

Vi ska noggrannt följa med utvecklingen av finländarnas försvarsvilja och vid behov söka efter åtgärder för att behålla viljan hög.

8

Det frivilliga försvaret ska utvecklas och försvarsorganisationernas finansiering ska höjas.

Civiltjänstgöringen ska utvecklas så att den blir ännu mera ändamålsenlig och betjänar samhällets helhetssäkerhet bättre.

Försvarsbudgeten i relation till BNP ska höjas permanent till minst 2 %.

Material och utrustning ska skaffas i större grad för att försäkra oss om att Finlands försvarsförmåga uppfyller dagens krav och hotbilder.

Finland ska gå ur Ottawafördraget som förbjuder truppminor.

Finland ska gå med i Nato. Natos säkerhetsgarantier höjer Finlands helhetssäkerhet betydligt från nuläget.

Vi ska gå så långt som möjligt med EU:s försvarssamarbete, så länge som beslutsfattandet hålls på nationell nivå. EU:s försvarssamarbete ska vara kompletterande och stödande i relation till Nato.

Försvarssamarbetet med Sverige ska i framtiden utvecklas till så tätt som möjligt. Att Finland och Sverige är grannar samt de långt gemensamma intressena ger goda förutsättningar för ett fördjupat partnerskap.

Finland bör följa med den internationella utvecklingen av autonoma vapensystem och delta i beredningen av regler för bruket av dem. Samtidigt bör vi ändå notera möjligheterna de skapar ur till exempel den inhemska försvarsteknologiindustrins synpunkt.

9

Att trygga vårt fosterlands autonomi är inte enbart Försvarsmaktens uppgift.

Under en eventuell kris bör alla samhällets basfunktioner fungera problemfritt för att kunna rikta maximala resurser till krislösningen. Därför borde Finlands helhetsförsvar utvecklas och tränas likt Sverige genom regelbundna övningar där alla samhällets basfunktioner deltar.

EU-POLITIK KD Unga vill vara med och målmedvetet utveckla Europeiska unionen framåt. EU får inte stanna på ställe utan på 2020-talet ska det europeiska samarbetet klara av att svara på både den yngre generationens önskningar och den hela tiden svajande världspolitiska situationen. Vi ska stärka unionens legitimitet i och med att behovet för ett statsförbund måste motiveras på nytt för de nya generationerna. EU:s medlemsstater, vilka i sista hand visar riktningen för unionen, måste bevisa att EU klarar av att verka och producera välfärd till medborgarnas vardag samt svara på nya globala utmaningar.

Europeiska samhällen har byggts på en kristdemokratisk värdegrund. Att värna om det värdearvet ska stå i centrum för europeisk politik.

EU ska i all sin verksamhet främja att människovärdet, de mänskliga rättigheterna och demokratin förverkligas samt försvara en multilateral, regelbaserad internationell ordning. EU:s värderingar får inte vara till salu.

En strängare bestraffningspraxis ska införas för att försäkra att EU:s grundvärderingar verkställs.

EU ska utvecklas som samarbetsorgan för medlemsstaterna. Vi ska ska se till att subsidiaritetsprincipen verkställs, dvs. ska beslutsfattandet hållas så nära medborgarna som möjligt.

Genom EU ska vi samarbeta för att lösa sådana internationella problem som medlemsstaternas egna resurser ensamma inte skulle räcka till.

Regleringen på EU-nivå ska vara så lätt som möjligt, den ska vara klar och tydlig, konsekvent och ta hänsyn till nationella särdrag. Inom EU ska vi även i fortsättningen flexibelt sträva till gemensamma standarder.

Unionen kan endast ta in nya medlemsstater om kandidatländerna fyller kriterierna för medlemskapet.

EU ska utveckla den inre marknaden för att säkra sin tillväxt och konkurrenskraft.

EU ska aktivt fortsätta att knyta handelspartnerskap med olika länder men samtidigt förutsätta att partnerländerna följer hållbara värderingar och principer.

Medlemsstaterna i Ekonomiska och monetära unionen EMU måste följa gemensamt slutna avtal. Medlemsstaterna ska självständigt ansvara för sin ekonomiska balans och vi ska inte utöka det gemensamma ansvaret. Vid behov ska man kunna skilja sådana länder ur euroområdet som inte har

10

förutsättningarna att verka enligt de gemensamt överenskomna reglerna.

Varje medlemsstat ska ansvara för den egna nationalekonomin. Vi understöder inte transfereringar mellan medlemsstaterna. Beskattningsrätten ska hållas i nationella händer.

Europeiska centralbanken ska ha som huvudmål att hålla prisnivån stabil och inflationen på en 2 % nivå oberoende av medlemsländernas ekonomiska situation.

EU ska idka en ambitiös klimatpolitik och agera så att vi går från fossilberoende till en fossilfri ekonomi. Vi motarbetar klimatförändringen bäst genom gemensamma åtgärder.

Människors fria rörlighet ska tryggas inom unionen.

Erasmus-programmet ska utvecklas. Samarbetet inom utbildningsområdet ska fördjupas genom att fortsätta med standardiseringen av universitet och högskolor.

Medlemsstaterna ska ta hand om gränsbevakningen på de yttre gränserna för att försäkra medborgarnas trygghet.

De medlemsstater vars alla grannländer är EU-medlemsstater ska också delta i utgifterna för gränsbevakningen i de andra medlemsstaterna.

Inom EU kan vi göra försvarssamarbete inom ramen av utbildning, forskning och utveckling, vapenanskaffning och utbyte av spaningsinformation. Det europeiska försvarssamarbetet får inte ersätta att Finland ansöker om medlemskap i Nato.

Socialpolitiken ska även i fortsättningen hållas i nationella händer.

EU ska minska sin byråkrati, effektivisera resursanvändningen och utöka transparensen i beslutsfattandet. Till exempel förorsakar möten i Strasbourg onödiga kostnader som vi måste bli av med.

11

INRIKESPOLITIK Migration Till en följd av klimatförändringen och lokala konflikter har migrationen ökat. Vi ska strävat till att i första hand hjälpa människor i deras hemland, men realiteterna får folk att söka sig till Europa. Till migrationen hör aspekter som främjar samhället såsom att sysselsättningen förbättras samt att intentionaliteten såväl som nya idéer och tankar sprids. Vi måste ändå erkänna att ökningen i rörlighet även medför samhälleliga utmaningar och kulturkrockar. Att immigranterna anpassar sig kräver flexibilitet av såväl den lokala befolkningen som, framför allt, migranterna själva. Vi anser att språkinlärning och sysselsättning är allra viktigast för att anpassa sig till Finland – och dessa två stöder varandra.

Då befolkningspyramiden genomgår en stor strukturell förändring behöver Finland i framtiden ännu mera arbetskraftsinvandring. Finland ska klara av att locka proffs och vi ska stödja immigranters sysselsättning.

Den humanitära invandringen ska vara kontrollerad och dess tyngdpunkt ska flyttas från asylsökande vid gränsen till kvotflyktingsystemet. Flyktingkvoten ska höjas betydligt så att de som allra mest behöver den kan få asyl genom en säker process. Finland ska också se till att ha ett tillräckligt utvecklingssamarbete. Det gynnar Finland att vara med och stödja utvecklingsländernas ekonomiska tillväxt och välfärd genom att främja utbildning och reproduktiv hälsa samt tackla klimatförändringen med lokala och internationella verktyg.

I Finland ska vi förbereda oss för ökande invandring till exempel genom att utveckla invandrarnas utbildning till att garantera snabb sysselsättning.

Utbildningen ska koncentrera sig särskilt på språkinlärning och att uppnå yrkeskunskap som främjar att man blir anställd.

De som fått uppehållstillstånd ska förpliktas till språk- och andra studier.

Finland ska främja arbetsinvandring speciellt bland högutbildade. Finland ska marknadsföras brett och strategiskt för att klara av att locka internationella proffs. Den finländska beskattningen ska utvecklas i en konkurrenskraftigare riktning så att den inte stöter ifrån oss internationella experter.

Utlänningar som utexaminerats från en finländsk högskola ska garanteras permanent uppehållstillstånd i Finland.

Vi ska slopa behovsprövningen för arbetskraft vid processen för uppehållstillstånd. Processerna för arbetsinvandring ska göras mera flexibla.

Finland ska höja flyktingkvoten betydligt. Målet ska vara så högt som 5000 kvotflyktingar per år, förutsatt att antalet asylsökande är lågt. Kvoten ska ändå höjas stegvis och kontrollerat.

Finland ska för sin egen del se till att emigrationen från utvecklingsländerna inte förorsakar för stor kompetensflykt som försvårar utvecklingen för dessa samhällen.

12

Intern trygghet Den interna tryggheten är en viktig del av helhetssäkerheten. Den interna tryggheten främjas bäst genom en politik som förhindrar att individen hamnar utanför samhället och dess skyddsnät. På så sätt förebygger vi marginalisering, radikalisering och tillväxten av extremrörelser.

Myndigheterna ska ha tillräckliga färdigheter att försäkra medborgarnas trygghet även vid interna hot. Dagens och framtidens hotbilder är brokigare än någonsin och Finland ska vara kapabelt till att anpassa sig till en säkerhetsomgivning i ständig förändring.

Finansieringen för polisen, gränsbevakningen och andra myndigheter som ansvarar för den interna säkerheten ska höjas från nuläget.

Myndighetstjänsterna ska också tryggas på landsbygden.

Vi ska främja samarbetet mellan säkerhetsmyndigheterna och reservera tillräckligt med resurser till övningsverksamheten.

Finland ska kraftigt sträva efter att utveckla spaningen utan att äventyra medborgarnas rättsskydd. Den nya spaningslagstiftningens funktion ska uppföljas noggrant och myndigheterna som ansvarar för spaning ska garanteras tillräckliga resurser för att utföra sina uppgifter. Likaså ska resurserna för de myndigheterna som övervakar spaningsverksamheten tryggas.

13

Finland ska så fort som möjligt bygga upp ett cyberförsvar med hög prestationsförmåga.

Vi ska mera än förr koncentrera oss på att rota ut extremtänkande och terrorism. För detta ska nya myndighetsverktyg skapas.

Finland ska arbeta aktivt för att utrota grå ekonomi.

Rättsvård Hörnstenen för den finländska rättsstaten är ett oberoende och aktivt rättsväsen.

Förtroendet på rättssystemet och tillgången till rättsskydd ökar medborgarnas känsla av säkerhet. Finland ska främja att rättsstatsprinciperna verkställs och utveckla medborgarnas möjligheter att uppnå sina rättigheter. Vi ska sträva efter att sänka tröskeln för rättegång och förkorta domstolsprocesserna.

Vi ska trygga tillräcklig finansiering för vårt domstolsväsen.

Det ska grundas en oberoende och självständig grundlagsdomstol för att övervaka att grundlagen följs.

Vi ska försäkra oss om att rättsskyddet är tillgängligt på lika villkor oberoende av ort eller modersmål.

Rutinartade ärenden ska behandlas effektivare och genom enklare processer.

Resurserna ska riktas till behandlingen av ärenden med större och för rättsskyddet mera central betydelse.

Alternativa metoder för tvistlösning, speciellt medling, ska utvecklas ytterligare.

Räckvidden för rättshjälp ska breddas och rättsskyddsförsäkringarnas ersättningsnivå ska höjas till att motsvara den verkliga kostnadsnivån för rättegångar idag.

Yttrandefriheten är förutsättningen för en fungerande demokrati och ett samhälle i utveckling. Dåliga tankar och idéer ska inte förbjudas genom lagstiftning utan de röstberättigade ska få bestämma om deras understöd vid val. Ett fungerande och oberoende mediefält är grundförutsättningen för detta.

14

UTBILDNINGS- OCH KULTURPOLITIK Utbildningssystemet Det finländska utbildningssystemet ska behålla sin höga nivå. KD Unga vill utveckla det till att motsvara dagens behov och ta världen i ständig förändring omkring oss i beaktande. Utbildningssystemets viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för var och en att klara sig bra i livet oberoende av förutsättningar och bakgrund. I skolan skapas grunden för en oersättlig allmänbildning och internationalitet. Vårt system strävar till självständighet, företagsamhet och kreativt tänkande. Finland ska särskilt satsa på kunnande och forskning och samtidigt ta hänsyn till alla elevers specialbehov och intressen.

Utbildningssystemet ska stödja och erbjuda möjligheter till livslångt lärande.

Alla har rätt att lära sig. Vi ska satsa mera på individuellt stöd i skolan.

Studier som leder till examen ska vara avgiftsfria. Samhället ska se till att studievalen inte beror på pengar.

Mera resurser ska riktas till att utveckla tillgängligheten till utbildning. Alla har rätt till utbildningen oberoende av till exempel socioekonomisk eller etnisk bakgrund.

Den grundläggande utbildningen KD Unga kräver att mera resurser riktas till individuellt stöd. Handledningen ska påbörjas i ett tidigare skede. Med stora och växande gruppstorlekar får eleverna inte alltid tillräckligt individuell handledning under skolgången. Detta kan i framtiden leda till större problem såsom marginalisering eller avbrutna studier.

Enskilda studiehandledarbesök ger inte eleven tillräckligt med personligt stöd.

Förebyggande elevhandledning ger inbesparingar på långt sikt då marginaliseringen minskar.

I den grundläggande utbildningen ska vi hålla fast vid att inte skapa för stora gruppstorlekar. Så är det lättare för läraren att ge individuell undervisning.

Lärare och elever ska ges arbets- och studiero i skolan. Lärarna ska ha tillräckliga verktyg att ingripa vid oordning.

Byskolor och små undervisningsgrupper ska i mån av möjlighet behållas – i synnerhet på glesbygdsområden så att barnens skolväg inte blir för lång. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen erbjuder nya möjligheter här.

15

Utbildning på andra stadiet Utbildningen på andra stadiet är en av nycklarna till att höja utbildningsgraden i vårt samhälle. Utgångspunkten ska vara att alla som går ut grundskolan fortsätter till andra stadiet i form av antingen gymnasium eller yrkesutbildning. Ingens utbildning på andra stadiet får bero på pengar. KD Unga understöder ändå inte att läroplikten skulle förlängas till att även omfatta andra stadiet.

Finansieringen för andra stadiets utbildning ska höjas till en tillräcklig nivå.

Samhället ska stöda allas möjlighet till utbildning på andra stadiet genom att ta i bruk ett läromedelsbidrag.

Vi ska garantera ett tillräckligt tätt skolnät på andra stadiet för att alla ska ha möjlighet att utbilda sig oberoende av bostadsort. Åldersgränsen för läroplikt ska inte höjas till 18 år.

Samarbetet mellan andra stadiet och högskolor ska utökas för att underlätta att unga studerar vidare vid en högskola.

Det ska ges mera närundervisning på andra stadiets yrkesutbildningar och skolorna ska ta ansvar för utbildningen - och inte skjuta över ansvaret på praktikplatser.

Lämplighetsproven för vissa andra stadiets yrkesutbildningar ska tas i bruk igen för att inte utbilda sådan arbetskraft som inte lämpar sig för en viss bransch eller rentav kan göra skada.

Skolornas uppgift är att utbilda och företagens att producera och sysselsätta.

Företagens primära uppgift är inte att utbilda praktikanter.

Högskoleutbildning och forskning Snabbare inträde till högskolorna är en av nycklarna till att hålla den finländska utbildningsgraden hög och öka sysselsättningen. Därför ska antalet utbildningsplatser utökas och inträdet göras smidigare. Höga studentvitsord får inte vara den enda vägen till en högskoleutbildning. En mera flexibel intagning skulle möjliggöra att man snabbare kommer in i studierna. Däremot borde fortgående försummande av studierna leda till att den studerande stängs av från

16

utbildningen. Detta skulle motivera de studerande att ta ansvar för sina studier.

Dessutom ska kvaliteten ersätta antalet examina. Antalet startplatser ska minskas på branscher där sysselsättningsutsikterna är dåliga och ökas där brist på arbetskraft råder.

Högskolorna ska sporra till företagsamhet. Flera universitet erbjuder företagarkurser till sina studerande. KD Unga anser att högskolorna skulle kunna erbjudas en såkallad företagarpeng om en eller flera studerande grundar ett företag som sysselsätter minst en anställd mera än grundarantalet är. Så skulle högskolorna erbjudas en morot att sporra studenterna till företagsamhet och så också möjliggöra god mark för nya innovationer att gro i.

Man ska också ta hänsyn till pedagogiska färdigheter i högskolorna. Pedagogiska kunskaper borde betonas i rekryteringsskedet. Universitetsstudierna bör förutom ge en grund för högklassig forskning och akademiskt tänkande också ännu bättre anpassa sig till arbetslivets behov.

En mer flexibel intagning till högskolorna skulle möjliggöra ett lättare inträde till studier.

Då man delar ut studieplatser ska man ideligen ta hänsyn till de studerandes sysselsättningsmöjligheter. Intagningar till svårt sysselsatta branscher ska skäras ner.

I samband med intagning av studerande ska hänsyn också tas till den erfarenhet man fått från tidigare studier och arbetslivet.

Högskoleutbildningen ska även i fortsättningen vara gratis för finländska studerande.

Tillämpbarheten av en lägre högskoleexamen ska ökas på arbetsmarknaden, ändå beroende på bransch.

Universiteten ska uppmuntra och utbilda studerande till företagsamhet.

Högskoleexamina ska göras flexiblare och de ska stöda de individuella studiestigarna. Man ska ha möjlighet att inkludera mera praktik i sin examen.

Dessutom ska utbudet på påfyllnads- och omskolningsstudier utökas.

Vid rekrytering av högskolelärare ska särskild hänsyn tas till den ansökandes pedagogiska förmåga.

Tvångsmedlemsskapet i studentkårerna ska slopas.

Högskolornas basfinansiering ska garanteras.

Finansieringen för forskning och innovation ska ökas för att försäkra Finlands konkurrenskraft.

Ungdomar Ungdomars marginalisering är ett av vårt välfärdssamhälles största problem.

Förutom mänskligt lidande förorsakar varje marginaliserad ung människa stora kostnader för samhället. Vi måste i Finland ta till åtgärder för att försäkra att ingen ung marginaliseras och hamnar utanför samhället.

17

Var fjärde ungdom i lider av psykiska problem i Finland. Tillgången till mentalvårdstjänster måste garanteras.

Varje barn och ungdom ska ha möjlighet till en hobby oberoende av familjens inkomster. Staten ska se till att det finns möjligheter för fritidssysselsättning också till dem som har det ekonomiskt sämst.

Varje ungdom ska garanteras tillgång till mentalvårdstjänster.

Mentalvårdstjänster ska erbjudas med låg tröskel och som närtjänster. Även de digitala tjänsterna ska utvecklas.

Betoningen av mentalvårdstjänster för unga ska ligga vid ännu tidigare och mera långsiktig hjälp.

Finansieringen för medborgarorganisationers förebyggande tjänster inom psykisk hälsa ska ökas.

Resurserna för skolpsykologer och -kuratorer ska utökas betydligt.

Skolorna behöver mera resurser för individuellt stöd och för att ta hänsyn till olikhet mellan eleverna. Man ska satsa på stödtjänster till de studerande på alla utbildningsstadier från grundskola till högskola.

Varje ungdom ska erbjudas möjlighet till åtminstone en hobby.

Varje ungdom ska ges lika möjligheter att utveckla sig själv, oberoende av inkomst.

Kultur Den finländska konsten och kulturen är förutom värdefull som sådan också ett oersättligt verktyg till att mata kreativiteten, skapa samhörighet, främja hälsa och välmående, öka den immateriella konsumtionen, höja den nationella självkänslan, förbättra inlärningsresultat och stimulera ekonomin. För att alla finländare skulle kunna njuta av kulturupplevelser och alla de nyttoeffekter de hämtar med sig ska finansieringen för kultur måttligt ökas.

Kulturfältet ska till anpassbara delar utvecklas till att fungera på marknadsekonomiska villkor och vi ska slopa onödiga offentliga stöd. För att nå dit ska staten till exempel stödja pilotprojekt inom kulturell företagsamhet. Ändå skulle många konstgrenar inte klara sig utan offentliga stöd. Vi ska erkänna värdet av även dessa konstgrenar och den offentliga finansieringen ska därför riktas till att möjliggöra ett brett, fritt och tillgängligt kulturfält.

Finansieringen för kultur ska måttligt höjas till en procent av statsbudgeten.

Konstens värde som verktyg inom hälsa och välmående, pedagogik och samhörighetsskapande ska forskas vidare och utnyttjas i så bred utsträckning som möjligt.

Finansieringen för kulur ska förnyas från det styva statsandelssystemet till att möjliggöra ett brokigt och fritt konstfält, utan att ändå äventyra uppenbara kulturinstitutioners verksamhet.

18

Vi ska även i framtiden möjliggöra finländskt toppkunnande inom konsten och kulturen genom att bl.a. ta hand om tillräcklig finansiering för högskoleutbildningen i konst.

Konsten och dess effekter ska förutom regionalt också vara lättillgängliga för specialgrupper.

Så många intresserade barn och ungdomar som möjligt ska ges möjlighet till grundläggande konstundervisning.

Litteratur, filmer och annan konst ska också skapas och finnas tillgängligt på finländska minoritetsspråk. Här spelar staten och dess bidragssystem en speciell roll.

Grundskolans klasser med intensifierad undervisning i konstämnen, t.ex. musikeller bildkonstklasser, ska stödas, inte skäras ned.

Språkliga och kulturella minoriteter Vi ska se till att finsk- och svenskspråkigas språkliga rättigheter verkställs i hela landet. I praktiken betyder detta att alla har möjlighet att få offentliga tjänster på sitt modersmål. En tillräckligt bred språkkunskap på båda inhemska språken är nyckeln till att kunna producera tjänster på båda språken, på såväl den offentliga som den privata sektorn.

Vi ska också se till de finländska språkminoriteternas rätt till sitt eget modersmål.

Speciell uppmärksamhet ska riktas till deras som talar ett samiskt språk, romani, finskt eller finlandssvenskt teckenspråk rätt till sitt språk och sin kultur genom att utveckla skolundervisningen och producera litteratur och medieinnehåll på dessa språk. Invandrare ska sporras till att de förutom lär sig finska eller svenska och deltar i den finländska kulturen också upprätthåller sitt egna modersmål och sin kultur.

Vi ska se till att finsk- och svenskspråkiga får social- och hälsovårdstjänster på sitt modersmål. Särskild uppmärksamhet ska riktas till specialgrupper som service på det egna språket är särskilt viktigt för, såsom barn, funktionshindrade och minnessjuka.

Det finsk- och svenskspråkiga skolnätet ska hållas tillräckligt tätt för att barnen inte ska behöva resa onödigt långa vägar till att få gå i skola på sitt modersmål.

Tvåspråkiga skolor är en bra lösning för detta.

Möjligheten till studier i ryska ska förbättras, speciellt i östra Finland, men inte på bekostnad av studierna i det andra inhemska språket.

Vi ska även i fortsättningen ha ett mångsidigt nätverk av svenskspråkig högskoleutbildning. Så tar vi hand om både var och ens grundläggande rättighet att utbilda sig och en språkkunnig arbetskraft. Unga ska sporras till att studera över språkgränserna.

Yle ska producera aktuellt och högklassigt material på finländska minoritetsspråk.

Barn med invandrarbakgrund ska erbjudas en verklig möjlighet till att studera sitt hemspråk i skolan.

Invandrarfamiljer ska sporras till tvåspråkighet, alltså till att använda sitt modersmål vid sidan om att de lär sig finska eller svensk.

19

KLIMAT- OCH MILJÖPOLITIK Klimat KD Unga ser hotet om klimatförändringen som en central förorsakare till minskad stabilitet och världsfred i framtiden. Främst de industrialiserade länderna såsom Finland ska i första hand bära ansvaret i att minska på utsläppen. I utvecklingsländerna är en kontrollerad befolkningstillväxt genom att höja levnadsstandarden viktigare än att energiproduktionen når låga utsläpp. Vi ska ändå sträva till att tackla klimatförändringen genom internationella avtal istället för att flytta våra västerländska utsläpp till utvecklingsländer.

Finland ska göra allt i sin makt för att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader. Kursändringen mot ett kolneutralt Finland ska ske så teknologineutralt som möjligt och helst genom utvecklingen europeiska eller globala marknadsmekanismer, såsom en internationell utsläppshandel. EU:s utsläppshandel är en bra start i att driva energiproduktionen mot kolneutralitet. Systemet ska hållas i kraft och det ska utvecklas till att bättre reagera på konjunktursvängningar i ekonomin.

Elektriciteten är idag i princip en livsviktig nyttighet och stabiliteten i elförsörjningen är ytterst viktig. Vi ska öka den utspridda elproduktionen på elnätets stabilitets villkor.

KD Unga kräver att vi i ökad grad använder trä som byggnadsmaterial på alla samhällssektorer. Träbyggets möjligheter ska betonas i politiskt beslutsfattande.

Träbygget är en av nycklarna till en hållbar användning av naturresurserna. En riklig skogsresurs och välplanerad skogsvård möjliggör träbygget i Finland.

Träbyggnader är också betydelsefulla som kolpooler.

Vi ska sträva till att öka råvarornas sortering och återvinningsgrad. Bränning är den sista åtgärden i kretsloppet då avfallet annars skulle hamna på en avstjälpningsplats. Vi ska favorisera användningen av förnybara och nedbrytbara råvaror. Industrin ska sporras till att utnyttja slaggprodukter ännu bättre.

Finland ska sätta kolneutralitet som mål så snabbt som möjligt och därefter sträva till kolnegativitet.

Vi ska sluta använda fossila bränslen.

Finland ska aktivt fortsätta att begränsa sina utsläpp i samarbete med EU, FN och andra internationella organ.

Vi ska utreda små kärnreaktorers anpassbarhet till samproduktion av kolneutral elektricitet och fjärrvärme.

Staten ska understöda investeringar i metaninsamling.

Vi ska försäkra en tillräcklig finansiering för forskning och Finland ska satsa på att utveckla förnybara energikällor och insamlingstekniker för koldioxid.

20

Vi ska fortsätt främja det finländska kunnandet inom cleantech och även stödja kommersialiseringen av dessa innovationer på internationella marknader.

Vi ska höja medlen för utvecklingssamarbete och Finland ska stödja utvecklingsländer i att bygga upp energiproduktion med låga utsläpp.

Statliga institutioner ska föredra närproducerad mat och i mån av möjlighet erbjuda ett vegetariskt matalternativ fem dagar i veckan.

Vi ska förebygga att matsvinn föds och förbättra möjligheterna till att utnyttja matsvinnet.

Offentliga byggnadsprojekt ska i mån av möjlighet byggas i trä.

Kapaciteten för elöverförning inom Norden ska utökas så fort som möjligt genom att investera i en ny elförbindelse över Kvarken.

Miljö och naturskydd Miljövård, välvårdade vattendrag, grundande av nya våtmarker samt hänsynstagande till faunans behov främjar både bibehållandet av biodiversiteten och vårt egna välmående. KD Unga strävar till att alla ska ha rätt att njuta av naturen på ett hållbart sätt. Övergödningen och mängden skadeämnen ska minskas i Östersjön och våra inre vattenvägar. Vattendragens skick ska återställas. Alla Östersjöstater ska bära sitt ansvar för Östersjöns renlighet och detta ska eftersträvas genom internationella avtal.

För att förbättra Östersjöns tillstånd ska vi ta till strängare åtgärder både nationellt och i samarbete med andra Östersjöstater. Vi ska verkställa EU:s havsstrategidirektiv, Skyddskomissionen för Östersjöns åtgärdsplan och EU:s strategi för Östersjöområdet.

Fiskstammar ska återföras till fiskdammar. Kraftbolagen ska förbinda sig till att bygga fungerande vandringspassager.

Vi ska försäkra att det finns tillräckligt med naturområden också i städerna.

Särskilt den växande, unga skogen fungerar som en utmärkt kolsänka och därför ska virkeshandeln inte försvåras eller begränsas. Nivån på skogsskyddet är idag nationellt sett tillräckligt hög men det finns rum för förbättringar på lokal nivå. Vi ska inte sänka andelen skyddad skog för att kunna ta hand om ekosystemen.

Tillgängligheten ska förbättras på vandringsleder menade för rekreation.

Förutsättningarna för återvinning ska förbättras och nätverket för sorteringsstationer ska vara tillräckligt tätt. Återvinningsprocesser för plast ska stödjas och utvecklas genom forskning.

Gruvproduktionen och förbrukningen av underjordiska naturresurser ska övervakas och verksamheten ska vara miljöförsäkrad likt kärnkraften.

Dessutom ska en andel av dessa inkomster gå till staten.

Främmande djurarter och de obegränsat växande stammarna för vissa inhemska arter är ett hot för andra arters livskraft, biodiversiteten och flera former av primärproduktion. Därför borde jakten av speciellt vildsvin och säl effektiveras till exempel genom att underlätta försäljningen av viltkött.

21

Lantbruk Den finländska lantbruks-, trädgårds- och fiskenäringen är centrala delar av den inhemska matproduktionen. Särskilt produktionen av grödor spelar en central roll då vi försöker nå hållbara lösningar inom miljö och ekonomi. Genom rätta val av odlingsmetoder kan kol bindas till åkrarna. Vi ska öka forskningen i växtproduktion för att bland annat minska användningen av bekämpningsmedel och för att möjliggöra lantbruks energisjälvförsörjning.

Finland ska i mån av möjlighet hålla fast vid att vara självförsörjande då det kommer till lantbruk. Lantbruket ska vara en uppskattad näringsgren.

Finland ska inom EU främja att odlingsteknikerna för gräsmarker utvecklas.

Vi ska utveckla lantbrukens möjligheter till energisjälvförsörjning.

Lantbrukets ställning som producent av biobränslen ska förstärkas.

I samband med offentliga upphandlingar av lantbruksprodukter ska hänsyn tas till att produkterna är producerade enligt finländska regleringar dvs. att de är hållbart producerade, rena och av hög kvalitet.

Lantbruket ska drivas mot en riktning med lägre utsläpp genom att till exempel ge handledning i metoder som förbättrar kvarhållningen av gödsel på åkrar.

Lantbruk som får miljöstöd ska dela med sig av sina uppgifter till forskningssyften.

Vi ska systematiskt öka antalet områden för yngelproduktion inom fiskenäringen.

I Finland ska vi bevara möjligheterna till att driva rennäring. Förutom renköttsproduktionen är också forskningen och konceptutformningen betydelsefull både kulturellt och ur innovationsperspektiv.

Privata skogsägare ska sporras till aktiv skogsvård.

Skogsindustrin ska styras till att använda råvaran så att koldioxidet binds till en så lång tid som möjligt i det skördade virket. Energiförbrukning ska endast föredra för sådant virke som inte annars går att utnyttja.

Finland ska på långt sikt förbjuda dödsbon som skogsägandeform. Dödsboets delägare ska då inom fem års tid grunda en skogssammanslutning, samfälld skog eller sälja fastigheten.

Djur KD Unga erkänner djurens rättigheter och vill vara med och förbättra djurens ställning och välmående i samhället. Ansvarsfullt husdjursägande ska stödjas och vi ska klara av att förhindra olaglig djurhandel.

Märkning och registrering av katter och hundar ska göras obligatoriskt. KD Unga anser att alla husdjur borde registreras i ett och samma djurregister.

För att få sälja djur på nätet borde det krävas stark autentisering av försäljaren genom t.ex. nätbankskoder. Så möjliggörs att försäljaren får stå för konsekvenserna av t.ex. olaglig djurhandel.

Finland ska förstärka djurskyddsövervakningen. Detta ska gälla för personer

22

med djurhållningsförbud, djurproduktionsanläggningar och slakterier.

Djurproduktionsanläggningars och slakteriers egenkontroll, videobevakning och myndighetskontroll ska förbättras och man ska reagera snabbare på vanvård och försummelse.

23

TRAFIK- OCH BOENDEPOLITIK Trafik KD Unga understöder globala och europeiska åtgärder, till exempel i form av flygskatt, för att minska flygtrafiken. Finland ska inte ta i bruk en nationell flygskatt eller i så fall ska den endast beröra inrikesflyg.

För att minska trafikens utsläpp ska staten särskilt satsa på kollektivtrafik och på att stöda utvidgningen av distributionssystemen för miljövänliga bränslealternativ (såsom el och gas). Vi ska inte försvåra privatbilismen utan göra kollektivtrafiken mera lockande. På glesbygden där det inte är möjligt att åka kollektivt ska andra samåkningsformer främjas. Vid sidan om kollektivtrafiken ska också möjligheterna till lättrafik förbättras, speciellt i städerna.

Vi ska främja åkandet av elbil genom att hålla beskattningen sporrande.

Dagens bilbeskattning fungerar bra för det ändamålet.

Bostadsföreningarna ska möjliggöra laddning av elbilar och PHEV-bilar med motsvarande styrka som en kupévärmare använder.

Järnvägsnätet ska utvecklas.

Folk ska sporras till att röra på sig utsläppsfritt genom att höja den skattefria kilometerersättningen för cykling och rätten till skatteavdrag för cykling så att det sporrar till att välja cykeln framom bilen. Utvecklingen av det regionala nätverket för cykelriksvägar ska stödjas.

Det ska finnas goda möjligheter till anslutningsparkering vid utkanterna av stadscentrum.

Koldioxidutsläppen för kollektivtrafiken ska minskas genom att föredra exempelvis el- och gasbussar.

Skattesatsen för biobränslen ska sänkas.

Boende Gemenskap och delningsekonomi ska tas tänkas allt mera på. KD Unga uppmanar till att sträva efter ökad gemenskap vid bostadsplaneringen. I växande storstäder råder det brist på små bostäder och det ska därför byggas flera ettor och tvåor.

Man kan ändå öka gemenskapen genom gemensamma vardagsrum, köksutrymmen och trädgårdsområden. På så sätt kan vi minska på marginaliseringen och känslan av ensamhet. KD Unga vill också öka interaktionen mellan generationerna genom bostadspolitiken.

Landsbygdens tjänster ska inte heller glömmas bort. Även där ska lösningar inom cirkulär ekonomi tas fram. Landsbygden utvecklas genom att möjliggöra intressanta och hållbara boendeformer, hobbymöjligheter och arbetstillfällen där.

24

Vi ska sträva till att sänka boendekostnaderna speciell för dem som bor ensamma. Den som bor ensam har ofta betydligt högre relativa boendekostnader än ett hushåll med flera personer.

Unga föräldrar ska ha möjlighet till ett måttligt prissatt boende. Speciell ska vi satsa på minderåriga vårdnadshavare.

Vi ska fördomsfritt utforska möjligheterna till nya boendeformer.

Bilplatsnormerna ska slopas.

I samband med helhetsreformen av socialskyddet ska även bostadsstödet förnyas.

Landsbygden och dess utvecklingsmöjligheter ska inte glömmas bort vid beslutsfattandet.

25

VÄLFÄRDSPOLITIK KD Unga strävar till en välmående befolkning och ett arbetsfört Finland.

Funktionsförmågan är en samverkan av hälsotillstånd, individ och omgivning.

Förutom vårdsystemet påverkas hälsan av många andra faktorer såsom utbildning, sociala förhållanden, ekonomi, arbetsmiljö, levnadsmiljö, livsstil och arv.

En god kost, motion, fritidstjänster och gemenskap främjar hälsan.

Arbetet stöder hälsan och välmåendet genom att ge försörjning, skapa gemenskap och mening i livet. Delaktigheten förstärks av tillit till samhället och jämlika möjligheter. Digitaliseringen och automatiseringen hämtar med sig nya utmaningar till arbetslivet men erbjuder också verktyg till att effektivisera arbetet och minska på belastningen. Orkandet i arbetet förstärks genom att utveckla en mångprofessionell arbetshälsovård dit tröskeln att söka sig är låg.

Social- och hälsovårdstjänster Den finländska hälsovården är av internationell toppklass och KD Unga vill att den är det även i framtiden. Målsättningen ska vara att erbjuda medborgare och permanent bosatta gratis hälsovård. En effektiv hälsovård har förebyggande effekt. Därför vill KD Unga satsa speciellt på tjänster i den tidiga barndomen och på mentalvårdstjänster. Samarbetet mellan mental- och missbrukarvården ska utvecklas. Tröskeln till vården ska vara låg.

Då befolkningen åldras ökar behovet för äldrevård. Ett sätt att lösa det växande behovet är att öka andelen närståendevård. Närståendevårdare är ändå idag ofta i en svag ställning och det samhälleliga stödet ska därför utvecklas.

Möjligheten att kombinera arbete med närståendevård ska stödas genom att erbjuda mera individuell hjälp och avlösarservice. Vi ska i synnerhet satsa på vård i hemmet eller hemlika miljöer. Som bäst främjar utvecklandet av avlösarservicen också lokalt företagande.

Klientantalet hos barnskyddet är fortfarande högt. Mängden brådskande placeringar har stigit. KD Unga vill öka antalet socialarbetare för att kunna dela på den arbetsbörda en arbetare bär idag och för att i arbetet kunna koncentrera oss ännu mera på förebyggande verksamhet. Barnfamiljers hemhjälp i vardagen i form av t.ex. städning och matlagning är en bra förebyggande åtgärd inom barnskyddet. Dessutom kan socialarbetarnas börda också delas med experter inom småbarnspedagogiken. På så sätt kan vi stöda familjer som behöver hjälp utan att situationen behöver kulminera i brådskande placering.

Betoningen av hälsopolitiken borde ligga vid hälsofrämjande och rehabiliterande verksamhet samt att förebygga marginalisering.

Människors delaktighet i främjandet av sin egen hälsa, med stöd av en expert, ska ökas.

26

Ett hälsofrämjande tankesätt ska råda vid alla administrativa sektorer.

Förutom stöd för barnavården ska rådgivningen också erbjuda stöd för parförhållandet med hjälp av parterapeuter.

Hemhjälp för barnfamiljer ska erbjudas i bredare utsträckning. Med hjälp av den kan vi förebygga att andra socialarbetartjänster behövs. Hemhjälp ska erbjudas redan vid rådgivningen.

Barnskyddets resurser ska utökas så att de enskilda arbetstagarnas börda lättas och att man mera och mera kan koncentrera sig på förebyggande verksamhet.

Mobila kiosker för psykisk hälsa ska införas i köpcentrum, bibliotek och skolor.

De erbjuder handledning och och en möjlighet att skapa ett vårdförhållande med låg tröskel.

Myndigheterna ska ha bredare rätt att ordinera tvångsvård åt en person om hen lider av allvarligt missbruk eller allvarliga psykiska problem.

Staten ska delta i utbildningskostnaderna för psykoterapeuter. Idag stoppar de tiotusentals euro höga utbildningsavgifterna för en universitetsutbildning i psykoterapi många karriärdrömmar medan vi samtidigt lider av brist på terapeuter.

Terapigarantin ska verkställas.

Människor i alla åldrar ska ha möjlighet till hobbyverksamhet. Olika organisationer är bra producenter för dessa tjänster.

Tjänsterna för närståendevårdare ska förenklas genom att erbjuda dem en kommunal eller lokal övergripande handledningstjänst som sedan leder vidare till social- och hälsovårdstjänsterna.

Närståendevårdare i arbetsför ålder ska erbjudas en personlig rådgivare från Arbets- och näringsbyrån som kan kartlägga möjligheterna till arbete.

Avlösarhjälpen för närståendevårdare ska utvecklas genom att satsa på vård i hemmet eller hemlika miljöer.

Barnskyddet ska få mera socialarbetare.

Alkoholpolitiken ska främja utvecklandet av en hälsosam alkoholkultur genom att bl.a. normalisera måttlig alkoholanvändning i motsats till drickande i berusningssyfte och genom att erbjuda djupare upplysning om alkoholbruk.

Tillgången till missbrukartjänster ska förbättras.

Vi ska se till att vård fås vid rätt tidpunkt och att vården motsvarar behoven.

Socialskydd Det finländska socialskyddssystemet är komplext och svårt att förstå. Det finns otroligt många olika bidrag och stöd. Vår bidragsdjungel har både byråkrati- och flitfällor. I dagens system är det inte alltid ekonomiskt lönsamt att arbeta. Finland behöver en socialskyddsreform som förbättrar arbetets lönsamhet, gör socialskyddet smidigare och minskar tiden som går åt till att ansöka om stöd.

KD Unga understöder KD-partiets socialskyddsmodell, sporrande grundtrygghet, som förnyar dagens komplexa socialskyddsmodell helt. Den nya modellen förenar det brokiga socialskyddet och ökar incentiven för arbete. Det ska alltid löna sig att ta emot även ett kort arbetsförhållande eller ett deltidsjobb. KD:s modell

27

passiverar inte utan hjälper individen till arbetslivet.

Resurserna för arbetskraftsjänster ska utökas och tjänsterna ska utvecklas så att varje arbetssökande möts mera individuellt än idag. Arbetaren ska själv aktivt söka efter anställning, men tillräckligt med individuellt stöd ska finnas till förfogande.

Förenklingen av socialskyddet förenklar också administrationen. När byråkratin minskar kan den arbetssökande på riktigt koncentrera sig på jobbsökandet och inte på att överleva i pappersdjungeln.

28

I samband med socialskyddsreformen ska det inkomstbaserade arbetslöshetsunderstödet trappas upp enligt den svenska modellen.

Förvärvsinkomster minskar socialskyddet med 60 % men heldagssysselsätttning minskar inte inkomsten dramatiskt. Sporrande grundtryggheten lämpar sig också för en småföretagare i startgroparna. Hen får en egen företagshandledare som stöd för början av företagarkarriären.

Alla arbetsföras sociala förmåner sammanslås till ett allmänt bidrag som består av en basdel, en barndel, en inkomstdel och en bostadsdel. Bidraget har en skyddsdel som sporrar till deltidsarbete varefter inkomster minskar bidraget med ca 50 procent. Bidraget behovsprövas och minskar utan trösklar när inkomsten ökar.

Till basbidraget kombineras en behovsprövad del som kombineras med bostadsdelen i dagens utkomststöd; en förebyggande och en påfyllande del.

Man ansöker om bidraget hos Arbets- och näringsbyrån där individuell arbetshandledning, stödet och stödtjänsterna främjar anställning.

Ibruktagandet av modellen baserar sig på ett inkomstregister som uppdateras i realtid.

Sporrande grundtrygghet är individuellt: endast personens egna inkomster och egendom påverkar förmånen.

Resurserna för arbetskraftstjänster ska ökas och tjänsterna ska utvecklas till att motsvara efterfrågan och möta varje arbetslös individuellt.

I stället för en byråkratidjungel ska en förmånsansökan räcka. Ansökan uppdateras vid behov enligt hur omständigheterna och familjesituationen utvecklas.

Arbets- och näringsbyrån ska aktivt samarbeta med bl.a. vuxensocialarbetet och Fpa för att kunna känna igen arbetsoförmåga och å andra sidan stötta delvist arbetsföra till att ta emot arbete som passar dem.

Den behovsprövade delen i sporrande grundtrygghet är en del i det förebyggande socialarbetet. De som tar emot delen får speciellt stöd men de måste också visa sin vilja till att förbättra sin situation på arbetsmarknaden.

Företagarnas socialskydd ska förbättras betydligt genom att inkludera dem i det nya socialskyddet. Företagare ska ha ett likadant skyddsnät som arbetstagare. En ny företagare kan ännu få en väldigt liten inkomst från sitt företag och då måste hen ha rätt till socialskydd.

Familjer och närmiljöer Familjen är samhällets grundenhet. Familjerna är nyckeln till finländarnas välmående, men i familjerna gror också illamående. Skilsmässor och familjers problem mångfaldigas hos den kommande generationen; därför är det viktigt att stöda våra familjer. Samhället ska stöda ensamförsörjare, kärnfamiljer och bonusfamiljer på lika villkor för att de ska orka igenom olika livssituationer.

Förutom familjerna ska vi rikta vår uppmärksamhet mot det växande antalet ensamstående.

29

Ensamstående känner sig ofta ensamma i vårt familjecentrerade samhälle. Att leva ensam kan vara ett eget val eller ofrivilligt. Ändå stiger risken för marginalisering och ensamstående är ofta mera utsatta för sociala risker och fattigdom. Många kostnader är större för en ensamstående då man ansvarar för sina utgifter själv.

Livssituationen ska inte vara ett hinder för att skaffa barn och familjen ska inte försvåra vardagen. Därför ska speciellt kombinerandet av högskolestudier och familj underlättas. År 2017 levde 60 % av studerande med familj under fattigdomsgränsen. Därför borde vi speciellt ta hänsyn till studerande med familj då vi justerar studiestödet.

Framtidens Finland ser ut som våra barn. Varje barn har rätt till en trygg barndom och att älska sin mamma och pappa. Vi vill att barnens rättigheter förverkligas i vårt samhälle och vi bär ansvaret för att sprida kunskap om barns och kvinnors rättigheter även globalt. Vi satsar på förebyggande barnskydd, att stöda familjer och att värna om en hel familj. När vi tar hand om detta får vi tillbaka flerdubblad välfärd.

Familjerna ska garanteras valfrihet gällande barnavården och kvoterna för föräldraledigheten ska därför slopas.

Föräldraledigheten ska förlängas.

30

Vi ska sporra till att skaffa barn genom t.ex. att ta i bruk en vårdarpension.

Högskolor ska erbjuda dagvårdstjänster för de studerandes barn i ansluttning till kampus.

Kommunerna ska förbinda sig till att erbjuda familjer vardaglig hemhjälp.

Experter inom småbarnspedagogiken ska ges färdigheter att känna igen situationer som kräver kontakt med barnskyddet.

Ensamstående ska stödas genom att till exempel utvidga Naapurilähiöprojektet och utvecklandet av nya bostadsformer.

Antalet omhändertaganden ska sänkas genom förebyggande åtgärder.

Familjer ska inte behöva stå i rädsla för att mista sina barn. Barnskyddet ska uppfattas som en pålitlig aktör och resurser ska riktas till att sänka klientantalet och satsa på öppenvårdstjänster.

31