Issuu

Drastisk ökning av brustna hälsenor En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 Maj 2025 Pris: 50 kronor

T R AU M A

Fler ska få hjälp vid ptsd A L KO H O L

Nej tack med hjälp av app ORGANOIDER

Miniorgan i stället för djurförsök

Luftföroreningar fortfarande i topp bland världens hälsobovar

PLUS: KI-VIRUSET / TOXISK TERAPI

ANNONS

Me You We

Exploring Human Behaviour Hagaplan 4, Forskaren

Innehåll

№2—2025 Framsteg

7 Flour kan påverka kognitionen 10 USA-utvecklingen väcker oro 11 Så påverkas vi av solstrålar 12 Därför avbryts terapi 13 Historien om KI-viruset 14 Kraftig ökning av hälsenskador

Hoppingivande. ”Det är ett missförstånd att ptsd är svårbehandlat.” Runt 80 procent blir helt bra, säger psykologen och forskaren Maria Bragesjö.

I fokus 20 Forskarna fick sitt eget vaccin 22 Nyfiken på odlat liv

Möt forskarna 16 Tre forskare om alkoholvanor 28 Intervjun med Maria Bragesjö: ”Många kan bli av med ptsd”

Bild: Martin Stenmark, Rickard Kilström, Science Photo Library/TT

50 Miljöforskaren såg den gröna omställningens baksida

Organoider. Miniorgan som kan simulera kroppsdelar.

Enkla medel. Hon studerar app-behandling av alkoholberoende.

På djupet: Luftföroreningar 32 Förorenad luft skördar miljontals liv 36 Fakta om luften 37 Små partiklar svårfångade 41 Partikelmix ger värre effekt

Alltid i MV 8 I korthet 15 Utblick 43 Frågor och svar 46 Topplistan 48 Kalendarium 49 Boktips

Riskfyllt. Padel kan bli en akilleshäl.

Smutsigt. Luftföroreningar är en enorm hälsobov.

32 Medicinsk Vetenskap №2–2025

Redaktören har ordet

URRA, VÅREN ÄR HÄR! Solen skiner, fåglarna kvittrar! Men – runt omkring mig går människor nästan under av allergi. För vissa blir det så illa att de förklarar sig pollenflyktingar och flyttar till Kiruna, hör jag på radion. Astma kan förvärras av pollen men också av luftföroreningar, den giftiga cocktail av partiklar och kemikalier som vi i detta nummer fördjupar oss i. I Delhi är det ofta tungt att andas, berättar forskaren Suganthi Jaganathan som bor där. Hon vaknar hostande på nätterna och på vintern blandas luftföroreningarna med dimma så att man bara ser några meter framför sig. Hennes forskning har visat att dålig luftkvalitet orsakat drygt 16 miljoner dödsfall bara i Indien under en tioårsperiod. Men när berörda ministrar får frågor om luftföroreningar i parlamentet, då svarar de att luftkvaliteten inte är något att oroa sig för och att inga dödsfall kan kopplas till den. Nu är hon starkt motiverad att fortsätta forska om hur luftföroreningarna i Indien skadar människors hälsa. I Sverige har luften blivit renare de senaste decennierna. Det beror på att regelverken har stramats upp. Det i sin tur beror på att forskningen har gett starkt stöd åt att luftföroreningar kostar liv. Ett långsiktigt påverkansarbete har gett effekt, förklarar forskaren Petter Ljungman. Och betydelsen för vår hälsa är tydlig: ju mer luftförbättring, desto större hälsovinst. Barn i BAMSE-studien som växte upp i renare luft hade elva procents lägre risk att få astma än barnen som levde på platser med oförändrad luftkvalitet. Hoppfullt, menar forskarna. Men vi ska inte nöja oss – forskningen visar nämligen att det inte finns några säkra nivåer. Luftföroreningar påverkar oss negativt även om de ligger under rådande gränsvärden. Men det är glädjande att i alla fall en av forskarna säger sig mötas av förståelse för forskningens resultat från politiskt håll i Sverige. Sorgligt nog visar den nya administrationen i USA allt annat än hänsyn till forskning. Kraftiga nedskärningar i statlig forskningsfinansiering sker och forskning inom bland annat miljö, klimat och hälsa är under hot. Jag hoppas att forskarnas motivation på lång sikt bara växer, även om många nu kämpar i motvind. Snart är det sommar, och då brukar det bli mer alkohol för många. Missa inte alkoholforskarnas tips för ökad kontroll över drickandet. Trevlig läsning!

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Medarbetare i detta nummer Johan Bävman Fotograf Johan Bävman är frilansfotograf inom foto/film med bas i Malmö. Hans fotoprojekt Swedish Dads har haft ett stort internationellt genomslag och utkommit i bokform. Fotografi och film är en dörröppnare till okända världar och människor, en ursäkt för att ta del av saker som intresserar honom. Fredrik Persson Fotograf ”Två nyckelord för mig är värme och naturlig. Värme som i ett avslappnat leende och naturlig som i att man faktiskt bara ler om man vill.” Fredrik Persson är fotograf med Stockholm som bas och är specialiserad på porträtt och redaktionella bilder. Född och uppvuxen i Värmland på 70-talet. Maja Lundbäck Journalist Maja Lundbäck har en bakgrund som reporter och researcher inom nyheter och samhälle på bland annat TV4. Hon är journalistutbildad vid Södertörns högskola och skriver ofta om betydelsen av arv, miljö och livsstil för vår hälsa. Dessutom: Martin Stenmark, Annika Lund, Miriam Mosesson, Anders Nilsson, Rickard Kilström, Catarina Thepper.

Foto: Joel Nilsson, Lars Dareberg, Privat

Ola Danielsson:

Redaktionen Ansvarig utgivare Peter Andréasson Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Cecilia Odlind medicinskvetenskap@ki.se Redaktionsråd Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin Welmer.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Getty Images Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №2–2025

ANNONS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Nytt avsnitt varje onsdag!

Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna

Följ oss också på Instagram.

Medicinvetarna

Foto: Erik Flyg

Karolinska Institutet

Stöd forskningen på Karolinska Institutet Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Foto: Liza Simonsson

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08. Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

För mer information kontakta Development Office på do@ki.se

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Getty Images Foto:

Fluorid i dricksvatten kan ge sämre kognition

BÖR INTE FÖRTÄRAS Fluorid kan förekomma i dricksvatten men också i vissa livsmedel och i tandvårdsprodukter som tandkräm, som dock normalt inte utgör en betydande exponeringskälla eftersom de inte är avsedda att förtäras.

I vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Det är inte tillåtet i Sverige, men höga fluoridhalter kan förekomma naturligt i bergborrade brunnar. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. – Tillsatsen av fluorid i dricksvatten är omdebatterad eftersom det finns farhågor om hälsorisker. Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien. Studien omfattar 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh, där fluorid förekommer naturligt i dricksvatten. Ökande fluoridhalter i urin hos gravida kvinnor kunde kopplas till allt lägre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder. Barn som vid tio års ålder hade mer än 0,72 mg/L fluorid i sin urin hade dessutom sämre kognitiva förmågor än barn med lägre fluoridhalter i urinen. De exponeringar som visade samband med sämre kognitiv utveckling är lägre än WHO:s och EU:s befintliga gränsvärden för fluorid i dricksvatten. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra säkra slutsatser om orsakssamband. – Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, säger Maria Kippler. Environmental Health Perspectives, mars 2025 Medicinsk Vetenskap №2–2025

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

nyheter.ki.se

Vissa antidepressiva verkar kunna kopplas till kognitiv försämring hos personer med demens. Nu vill forskare undersöka hur behandlingen kan individanpassas framöver.

”Du är ju kvinna ändå fast du inte menstruerar.” Gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner proTIPS! pagerar för att fler kvinnor Lyssna på avsnitt #11 av KI:s podcast ska få slippa blöda varje Medicinvetarna: Kan månad om de önskar. I man slippa mens? Där framtiden kommer det att Helena Kopp Kallner vara kvinnans aktiva val intervjuas. om hon menstruerar eller ej, menar hon. Källa: SvD

Antidepressiva kopplas till försämring vid demens Individanpassning. Patienter med demens som behandlas med antidepressiva

läkemedel upplever en ökad kognitiv försämring jämfört med patienter som inte får denna medicinering. Det visar en ny studie baserad på data från drygt 18 700 patienter i Svenska Demensregistret, varav cirka 23 procent behandlades med antidepressiva läkemedel. I studien har forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg följt patienters kognitiva utveckling över tid. Antidepressiva läkemedel var associerade med ökad kognitiv försämring men det går inte att fastställa om den kognitiva försämringen beror på själva läkemedlen eller på de depressiva symtomen i sig. De såg dock skillnader mellan olika läkemedel. SSRI-preparatet escitalopram var kopplat till snabbast kognitiv försämring, följt av SSRI-preparaten citalopram och sertralin. Mirtazapin, som har en annan verkningsmekanism, hade mindre negativ kognitiv påverkan än escitalopram. – Depressiva symtom kan både förvärra den kognitiva försämringen och försämra livskvaliteten, så det är viktigt att behandla dem. Våra resultat kan hjälpa läkare att välja antidepressiva läkemedel som är bättre anpassade för patienter med demens, säger Sara Garcia Ptacek, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och studiens forskningsledare. BMC Medicine februari 2025

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Riskökning. Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en ny studie, gjord på svenska kvinnor som fött sitt första barn mellan 1992 och 2019, att även systrar till kvinnor med komplicerade graviditeter löper 40 procents högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen, även om de haft okomplicerade graviditeter. Fynden tyder på att gener och gemensamma miljöfaktorer kan spela en roll i sambandet mellan graviditetskomplikationer och risk för hjärt-kärlsjukdom, menar forskarna. – Det kan vara viktigt att identifiera dessa kvinnor tidigt för att erbjuda förebyggande behandling mot graviditetskomplikationer samt livsstilsråd och uppföljning avseende risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Ängla Mantel, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. European Heart Journal februari 2025

Foto: Getty Images

Graviditetskomplikationer kopplas till hjärt-kärlsjukdom

Andning och syn kan hänga ihop Cykliskt. Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en grundläggande mekanism som påverkar pupillens storlek, nämligen vår andning. Studien visar att pupillen är som minst vid inandning och som störst under utandning – något som skulle kunna påverka synen. Forskarna genomförde totalt fem experiment med över 200 deltagare där de undersökte hur andningen påverkar pupillens storlek under olika förhållanden. Resultaten visade att effekten kvarstod oavsett om deltagarna andades snabbt eller långsamt, genom näsan eller munnen, om ljusförhållanden eller fixeringsavstånd varierade, om de vilade eller utförde visuella uppgifter. Skillnaden i pupillstorlek mellan in- och utandning var tillräckligt stor för att teoretiskt kunna påverka synen. The Journal of Physiology februari 2025

Nya biomarkörer kan förbättra diagnostik av gallblåsecancer

Illustration: Getty Images

Precision. Gallblåsecancer

och inflammation i gallblåsan är svåra att skilja åt med nuvarande diagnostiska metoder. Detta leder ofta till att patienter genomgår omfattande kirurgiska ingrepp i onödan. Forskare vid Karolinska Institutet har nu genom att analysera blodprover från 82 patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset identifierat åtta proteiner i blodet som med hög noggrannhet kan skilja mellan dessa tillstånd. – Våra resultat visar att dessa proteiner kan användas för att utveckla ett icke-invasivt test som kan hjälpa läkare att fatta bättre beslut innan operation. Det skulle kunna minska antalet onödiga operationer och förbättra patienternas livskvalitet, säger en av studiens författare

SAMBAND Varierar vår synförmåga med andningscykeln? Det verkar så menar forskare vid Karolinska Institutet.

Ghada Nouairia, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge. JHEP Reports februari 2025

Gener och virus ökar risk för ms Verktyg. Vid multipel skleros (ms) kan antikroppar mot det vanliga Epstein-Barr-viruset av misstag attackera ett protein i hjärnan och ryggmärgen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Stanford

Medicine kunnat bekräfta att antikroppar mot ett protein från ms som kallas EBNA1 av misstag kan reagera med ett liknande protein i hjärnan som kallas GlialCAM, och två andra proteiner i hjärnan, ANO2 och CRYAB, som också liknar EBNA1. Detta kan troligen bidra till utvecklingen av ms. Den nya studien visar också hur olika kombinationer av antikroppar och genetiska riskfaktorer för ms bidrar till riskökningen. – En ökad förståelse för de här mekanismerna kan i förlängningen leda till bättre diagnostiska verktyg och behandlingar för ms, säger Tomas Olsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap. PNAS mars 2025

av åtta patienter på sjukhus i Afrika är kritiskt sjuka, och en av fem av dessa dör inom en vecka, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Forskarna bakom den största studien av kritisk sjukdom i Afrika hittills konstaterar att många av dessa liv hade kunnat räddas med tillgång till billiga livräddande behandlingar. The Lancet februari 2025

Protein i näsan ger information om KOL Faktor. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) drabbar tio procent av befolkningen. Tidig diagnos ökar livskvaliteten hos patienten och effekten av tillgängliga behandlingar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att förhöjda nivåer av proteinet interleukin-26 (IL-26) i näsan hos rökare kan användas för att bedöma patienter i en tidig fas av sjukdomen. – Vi har upptäckt att IL-26 produceras i större mängder i näsan hos rökare med KOL jämfört med icke-rökare. Detta tyder på att IL-26 kan vara en viktig faktor i den inflammatoriska processen som ligger bakom KOL och kan förhoppningsvis leda till nya behandlingsstrategier, säger studiens försteförfattare Julia Arebro, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, och läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Journal of Allergy and Clinical Immunology mars 2025 Medicinsk Vetenskap №2–2025

Framsteg Aktuellt Trumpadministrationen går hårt åt forskningen.

”Det är en brutal censur vi ser nu.” Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi, reagerar på att flera myndigheter i USA har börjat ta bort eller undvika vissa ord i sina dokument och på sina hemsidor – ord som tidigare använts utan problem inom exempelvis forskning, vård och utbildning. Källa: SVT

USA:s forskningspolitik under ledning av president Donald Trump väcker stark oro i forskningsvärlden. Vid Karolinska Institutet har hittills två forsknings projekt tvingats lägga ner. SEDAN DEN NYA administrationen i USA tillträdde har flera beslut fattade av USA:s president väckt stark oro bland forskare både i USA och internationellt. Det handlar bland annat om kraftiga nedskärningar i statlig forskningsfinansiering och nedläggning av specifika forskningsområden, samt hot om indraget stöd till universitet som inte följer den federala linjen. De exakta konsekvenserna för internationella samarbeten är ännu osäkra, särskilt då flera av besluten har överklagats och nu prövas i federala domstolar. - Det är dock sannolikt att både pågående och framtida akademiska samarbeten, utbyten och forskningsfinansiering i USA riskerar att påverkas, både på kort och lång sikt, säger Annika Östman Wernerson, rektor vid Karolinska Institutet. Fram till nu har två gemensamma forskningsprojekt vid Karolinska Institutet tvingats läggas ner, ett finansierat från USAID och ett finansierat från 10

Medicinsk Vetenskap №2–2025

National Institutes of Health, NIH. - Samarbeten över gränserna inom forskningen, och mellan länder, är avgörande för vetenskapliga framsteg. Därför är det direkt sorgligt att se hur det amerikanska forskningssystemet nu påverkas av USA-administrationens beslut som går i motsatt riktning, säger Martin Bergö, prorektor vid Karolinska Institutet. Vid universitetet har en resursgrupp bildats för att stärka beredskapen i frågor kopplade till utvecklingen i USA. En av farhågorna är eventuella förändringar i den medicinska databasen PubMed, som finansieras och hanteras av NIH och United States National Library of Medicine. Enligt Karolinska Institutets universitetsbibliotek laddas databasen ned lokalt veckovis och i dagsläget finns inga tecken på att publikationer tas bort i ökad utsträckning eller att innehåll eller sökord har modifierats.

aktiva forskningsanslag hade den 7:e april dragits in av National Institutes of Health, NIH, under ledning av Donald Trumps administration. En tredjedel av de indragna anslagen gällde forskning som nämnde hiv/aids och en fjärdedel gällde forskning relaterat till transpersoners hälsa. Covid-19 och hälsoeffekter av klimatförändringar är andra ämnen som inte längre anses ligga i NIH:s intresse. Källa: Nature

Nödrop från amerikanska forskare ”Vi skickar en SOS-signal med en tydlig varning: landets vetenskapliga verksamhet håller på att decimeras” Så lyder en av raderna i ett öppet brev undertecknat av mer än 1 900 medlemmar i USA:s nationella akademier. Forskarna skriver bland annat att en rädsla har spridit sig inom forskarsamhället. Forskare, som är rädda för att förlora sin finansiering eller anställningstrygghet, tar bort sina namn från publikationer, överger studier och skriver om anslagsförslag och artiklar för att ta bort termer som myndigheterna ogillar. Nu uppmanar de Trump-administrationen att upphöra med sitt ”omfattande angrepp” på vetenskapen och uppmanar allmänheten att kämpa för samma sak.

Foto: Getty Images

Utvecklingen i USA oroar forskningsvärlden

770

Solljus Kroppen runt Solen är ett dubbeleggat svärd för hälsan. Vi behöver dess strålar för att må bra, men de kan också ge oss cancer. Text: Ola Danielsson

HUDEN

Cancerframkallande strålning

ÖGON

Skadar på flera sätt Långvarig eller intensiv exponering för UV-strålning kan leda till snöblindhet, förändringar på gula fläcken och ökad risk för grå starr. Grå starr är den vanligaste orsaken till blindhet och Världshälsoorganisationen uppskattar att upp till 10 procent av fallen orsakas av överexponering för UV-strålar som hade kunnat förebyggas med bland annat solglasögon.

Sedan 1992 klassas solens UV-strålning som cancerframkallande. Men trots experternas uppmaningar om att skydda sig har förekomsten av melanom i Sverige mer än fördubblats bland äldre personer de senaste två decennierna. Bland yngre har förekomsten glädjande nog slutat öka och har till och med börjat minska. De senaste åren har dock en trend i sociala medier fått en del unga att sola när UVindex är högt för att maxa solbrännan.

H J Ä R TA O C H K Ä R L

Sänker blodtrycket Vissa forskare menar att brist på solljus är ett underskattat hälsoproblem som kan öka risken att dö i flera sjukdomar, exempelvis hjärtinfarkter, och att detta inte helt kan förklaras av D-vitaminbrist. En av flera hypoteser är att solljus sänker blodtrycket genom att kväveoxid i huden frigörs till blodet.

SKELETTET

Foto & illustration: Getty Images

Skapar D-vitamin

Vi får i oss D-vitamin dels via kosten, dels genom att det bildas i huden när denna exponeras för solljus. Vissa grupper som får för lite solljus rekommenderas D-vitamintillskott i Sverige, men den allmänna befolkningen behöver det inte. D-vitamin är viktigt bland annat för kroppens benbildning men en amerikansk studie med 25 000 deltagare såg ingen minskning av frakturer bland personer ur den allmänna befolkningen som tog D-vitamintillskott, inte ens bland de med låga D-vitaminnivåer.

I M M U N FÖ R SVA R

Påverkar sjukdomssymtom Solljus hämmar immunförsvaret i huden så att exempelvis munsår kan blossa upp när herpes-virus inte längre hålls under kontroll. På plussidan gör den antiinflammatoriska effekten att sjukdomar som psoriasis och eksem ofta blir bättre under sommaren.

Källor: Insufficient Sun Exposure Has Become a Real Public Health Problem, Lars Alfredsson m fl. Int J Environ Res Public Health, juli 2020. Socialstyrelsen.se, stralsakerhetsmyndigheten.se. Supplemental Vitamin D and Incident Fractures in Midlife and Older Adults, Meryl S. LeBoff m fl. NEJM juli 2022 Medicinsk Vetenskap №2–2025

Framsteg Hallå där SVEN ALFONSSON

Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Kan psykoterapi vara skadligt? Forskning visar att runt tio pro cent av de som får psykoterapi mår sämre av behandlingen. Sven Alfonsson har undersökt vad som gör att en del avbryter terapin. Text: Cecilia Odlind

– Det finns egentligen ingen tydlig definition. Nuförtiden hör man ganska ofta det bredare begreppet psykologisk behandling och det sammanfattar ju vad det handlar om, det vill säga att man behandlar psyket snarare än kroppen.

Vissa verkar tycka att det inte är så farligt att en del psykoterapi misslyckas. Men hur vanligt är det och vad kostar det samhället och individen? Det vill Sven Alfonsson ta reda på.

Hur stor andel blir hjälpta av psykoterapi?

– Det varierar ganska mycket beroende på vilken behandling man tittar på och vad personen söker för. Terapi mot fobier är till exempel mycket effektivt. Men generellt brukar man säga att ungefär hälften av alla som går i psykologisk behandling blir hjälpta. Runt 25 procent avbryter och de är lite svåra att utvärdera. Och sedan är det cirka 25 procent som verkligen inte blir hjälpta trots genomgången behandling. Varför misslyckas psykoterapin i dessa fall?

– Det vet vi faktiskt inte så mycket om. I Sverige saknas register och statistik över hur många som arbetar med psykoterapeutisk behandling och hur behandlingarna faller ut. Men när vi annonserade efter personer att intervjua som hade upplevt misslyckad terapi så blev vi nerringda. Så mörkertalet verkar stort. Jag tycker detta är viktigt att studera för att se om det går att hitta sätt att hjälpa denna grupp på ett bättre sätt. 12

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Vad får en patient att avbryta terapin?

– Detta har vi nyligen undersökt i en studie. Ett skäl som ofta angavs var att patienten upplevde att terapeuten hade någon negativ egenskap, kanske var hen överdrivet kritisk, fyrkantig eller tondöv. Ett annat skäl var att terapeuten uppförde sig oprofessionellt på något sätt. Och den tredje orsaken handlade om att man uppfattade att terapeuten saknade kompetens för att kunna ge rätt hjälp. I en uppföljande enkätstudie rapporterade många just att man inte kände sig förstådd av sin terapeut. Kan psykoterapi vara skadligt?

– Forskning har visat att i cirka 10 procent av fallen mår patienten faktiskt ännu sämre efter behandlingen. I vissa fall kan det bero på att terapeuten har ett mycket olämpligt bemötande av patienten, exempelvis är överdrivet kritisk. De brukar kallas toxiska terapeuter. Kan vem som helst utöva psykoterapi?

– Nej, psykoterapi ska genomföras av

en legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut*. Att behandlaren är legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut innebär att hen har genomgått en reglerad utbildning. De flesta som gått kortare eller oreglerade utbildningar brukar kalla sig något annat, till exempel coach eller samtalsterapeut, så det kan vara en bra sak att kontrollera innan man startar en behandling. Hur vet man om en psykoterapeut är bra?

– Det vet man inte i förväg, man måste testa. Och det hör till terapeutens uppgift att utvärdera hur behandlingen går längs vägen. Då är det viktigt att man som patient återkopplar så att terapeuten har en chans att justera behandlingen eller om det behövs erbjuda byte till en annan terapeut. *Vissa yrken, som psykologer, läkare och socio nomer, kan vidareutbilda sig till psykoterapeuter.

Foto: Andreas Andersson

Vad är psykoterapi?

KI-virus Bilden

En smittsam KI-upptäckt

Bild: Science Photo Library /TT

Bilden visar en illustration av ett polyomavirus.

Visste du att det finns ett KI-virus? Det upptäcktes 2007 av forskare vid Karolinska Institutet och var det första i en våg av nyupptäckta mänskliga så kallade polyomavirus. KI-viruset förekommer över hela världen och hittades i barn med luftvägsinfektioner. – Nyligen har det gjorts en stor omstrukturering av virusnamn, där man gett alla virus för- och efternamn på Linnés vis. Då fick detta virus namnet betapolyomavirus tertihominis. Men det namnet använder ingen. Det kallas KI polyomavirus, säger Tobias Allander, docent vid Karolinska Institutet som upptäckte viruset tillsammans med professor Björn Andersson och flera andra kollegor. Just nu pågår forskning som undersöker kopplingen mellan virusinfektioner och olika sjukdomar, till exempel cancer och hudsjukdomar.

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Framsteg Kortintervjun

Text: Miriam Mosesson Foto: Rickard Kilström

När padel blir en akilleshäl Antalet hälseneskador har ökat drastiskt de senaste 20 åren. Simon Svedmans avhandling visar att blodproppar är en vanlig komplikation som behöver förebyggas bättre. Sedan 2017 har antalet hälsenerupturer, när hälsenan helt eller delvis går av, ökat med 25 procent. Det innebär att runt 3 500 personer drabbas varje år, varav drygt 75 procent är män. De exakta orsakerna bakom ökningen är inte kända, men ett ökat intresse för racketsporten padel kan vara en bidragande förklaring, tror Simon Svedman som har disputerat med en avhandling om hälseneskadors förekomst och behandling. – Vi vet från annan forskning att det är en högrisksport för hälsenan. Antalet utövare har ökat kraftigt, varav många är äldre och ibland kanske överambitiösa i sin träning. Med ålder kommer fler sjukdomar som också kan vara en bidragande faktor, säger han. Hälseneruptur leder ofta till långvariga problem med till exempel muskelsvaghet, oavsett initial behandling. Cirka 85 procent behandlas idag icke-kirurgiskt, med målet att skadan läker själv. Hälsenan kan också sys ihop av en kirurg, men Simon Svedmans avhandling visar att tiden mellan skada och behandling i dessa fall har ökat, vilket negativt påverkar patienternas återhämtning. Avhandlingen visar också att blodproppar under återhämtningstiden, när vadmuskeln är stilla i gips eller ortos, är vanligt och får negativa effekter för de som drabbas. – Det är viktigt att förhindra blodproppar i benet efter en hälseneskada. Endast cirka en procent söker vård, men ultraljudsscreening visar att hela 40–50 procent faktiskt får blodproppar inom sex veckor från skada, vilket kan leda till allvarliga komplikationer, säger Simon Svedman. I den pågående studien STOP Leg Clots undersöker Simon Svedman nu om ett slags pump som kan förbättra blodcirkulationen i vaden kan vara till hjälp under perioden då benet måste hållas stilla. – Vi hoppas att det kan motverka blodpropp och muskelförfettning och förbättra den långsiktiga återhämtningen, säger han. 14

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Simon Svedman är läkare och disputerade i mars 2025 på institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

Utblick Framsteg ”Vi är pollen flyktingar.” Amanda och hennes man valde att flytta till Kiruna för att lindra sin pollenallergi. Källa: SR/Kropp och själ

Utmattningssyndrom tas bort som diagnos

FÄRGSTARKT Färger uppstår i hjärnan när den tolkar nervsignaler från ögat.

Forskare har skapat ny färg

Foto: Getty images

Perception. Fem deltagare i

ett experiment har uppfattat en färg som aldrig tidigare har setts av mänskliga ögon, enligt amerikanska forskare. Färgseende uppstår när hjärnan jämför signaler från tre typer av ljuskänsliga celler, tappar, som reagerar på olika men överlappande våglängder. Varje färg utgörs av en kombination av signaler från dessa tre celltyper, ungefär som en uppsättning koordinater. När forskarna selektivt stimulerade endast en av celltyperna med laser i ett område av näthinnan, fick hjärnan signaler som den normalt inte får. Försökspersonerna upplevde då vad forskarna menar är en ny färg, som de kallar ”olo”. Den har en blå-grönaktig nyans men en intensitet, eller ’mättnad’, utanför det naturliga färgområdet som normalt ses av människor. Forskarna försöker nu

Uppdatering. Världshälso-

vidareutveckla tekniken för att förbättra synen hos personer med färgblindhet. Science Advances april 2025

Många fel om adhd på tiktok Falska fakta. Videos som

handlar om adhd är mycket populära i sociala medier men det sprids många felaktigheter visar en ny studie. När psykologer med expertis inom adhd granskade påståenden i de 100 mest populära TikTok-videorna med hashtaggen #adhd, med sammanlagt nästan en halv miljard visningar, så visade sig mindre än 50 procent av informationen vara korrekt. Bland annat beskrevs symtom som hör ihop med andra diagnoser som depression eller ätstörning samt

upplevelser som psykologerna snarare menade att vi alla skulle kunna erfara, med eller utan diagnos. Parallellt intervjuades också drygt 800 studenter. Ju fler adhd-videor en ung vuxen tog del av, desto mer sannolikt var det att de överskattade hur vanligt adhd är i befolkningen och allvarlighetsgraden av symtomen. Detta var även kopplat till en ökad benägenhet att dela innehållet vidare till andra. Sociala medier kan bidra till att sprida lättillgänglig information och avstigmatisera diagnoser. Samtidigt kan anekdotiskt innehåll leda till feltolkningar, menar forskarna, som tror det är viktigt att psykologer och unga närmar sig varandra i sin kommunikation. Plos One mars 2025

av 50 barn som drabbas av RS-virus behöver sjukhusvård, enligt barnläkaren och professorn Jonas F Ludvigsson vid Karolinska Institutet. Luftvägsinfektionen är vanlig vintertid och leder oftast till feber och snuva. Från och med nästa vinter kommer alla nyfödda att få förebyggande medicin mot RS-virus. Källa: SR/Ekot

organisationen WHO har ett internationellt system för klassifikation av sjukdomar, ICD. I och med den 11:e revideringen (ICD-11) kommer diagnosen utmattningssyndrom, som bara finns i Sverige, att tas bort. Det reviderade systemet införs i januari 2028. På grund av förändringen har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nya kunskapsstöd för hälso- och sjukvården samt att genomföra konsekvensanalyser och hälsoekonomiska analyser av vad förändringen förväntas medföra. - De här TIPS! patienterna Lyssna på avsnitt 93 av KI:s podcast Medicin lider och vetarna från 2022 där behöver psykologen och forskaren hjälp. Men Elin Lindsäter vid Karolinska idag saknas Institutet intervjuas om utmattningsunderlaget syndrom. för att veta hur vi bäst kan hjälpa dem. Jag hoppas att ett nytt system ska underlätta forskning och i förlängningen leda till en bättre vård för dessa patienter, kommenterar Elin Lindsäter, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Källa: Regeringen.se Medicinsk Vetenskap №2–2025

Tre forskare om alkoholvanor

JOSEFINE ÖSTH Titel: Doktor i folkhälsovetenskap, institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Forskar om: Nydisputerad med en avhandling om appbehandling vid alkoholberoende.

Medicinsk Vetenskap №2–2025

De håller koll på drickandet Alkohol är en del av vår kultur, men det går att påverka sina vanor. Möt tre forskare som vet hur drickandet kan förändras. Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Martin Stenmark

”Kan minska riskerna med små medel” ”Jag har tänkt mycket på att alkoholen är en så central del av vår kultur och så tillåten – men också på att många inte riktigt vet hur mycket de dricker. De flesta vinglas på krogen är över 2 dl, men ett standardglas, som vi räknar på inom vården, är bara 1,25 dl. Alkoholmolekylen är väldigt liten och kan påverka i princip hela kroppen. På lång sikt kan regelbundet drickande leda till skador och sjukdomar som cancer, men de negativa effekterna minskar för varje enskilt standardglas som man avstår. I dag finns många appar som syftar till att hålla konsumtionen nere, men de flesta har inte blivit vetenskapligt testade. Jag har ändå tänkt att en app kanske är en bra grej, för att få bättre koll. Så jag

valde att studera effekten av två olika appar på personer med alkoholberoende. Deltagarna slumpades till antingen bara sedvanlig behandling eller någon av apparna. Den ena appen var en alkoholkalender i mobilen där man skriver in varje standardglas som man dricker. Den andra appen var kopplad till en promillemätare och deltagarna i den gruppen uppmanades att försöka hålla sig under 0,6 promille. Det är ungefär då man börjar tappa omdömet. Innan behandlingen hade deltagarna i snitt 13 dagar med intensivkonsumtion i månaden, men efter sex månader rapporterade de som fått promillemätaren en minskning till i snitt sex dagar. De som fick standardbehandling eller kalenderappen rapporterade i snitt nio dagar. Själv drack jag mer i min ungdom, men har blivit mer restriktiv med alkohol på senare år. Jag tycker inte att man måste avstå helt eller att alkohol ska förbjudas, men det är viktigt att känna till riskerna och att de kan minska genom små medel. Det fina är att det går att ändra sina vanor.”

Medicinsk Vetenskap №2 –2025

Tre forskare om alkoholvanor

”Unga dricker allt mindre” ”Ungas alkoholdrickande började minska kring millennieskiftet. Sedan dess ser vi en stadigt minskande trend. Från att åtta av tio svenska 15-åringar brukade svara att de hade druckit alkohol, svarar nu bara fyra av tio ja. Många börjar ju dricka, men debutåldern har knuffats uppåt, så att 17 år är det nya 15 år. Vi som forskar på detta försöker förstå vilka knappar vi ska trycka på för att skjuta på debuten ännu mer, tidig debut hänger nämligen ihop med fler problem. Men vi har ännu ingen bra förklaring till varför det ser ut så här. Att det minskade drickandet skulle bero på att unga sitter hemma med sociala medier i stället för att umgås med kompisar har vi inte kunnat leda i bevis. Sociala medieanvändning hänger snarare ihop med en liten ökad risk för drickande. En

JONAS RANINEN Titel: Senior forskningsspecialist, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Forskar om: Följer en generation unga med historiskt låg alkoholkonsumtion i studien Futura01.

Medicinsk Vetenskap №2–2025

vanlig missuppfattning är att unga röker cannabis i stället. Men så är det inte. De som uppger att de använder andra droger har också ett högt alkoholintag. Användningen av andra droger hos de som inte dricker är nästan obefintlig. Riskbeteenden hänger ihop. Jag skulle snarare säga att det finns en försiktighetskultur bland unga i dag. Vi ser att flera riskbeteenden minskar. Det är färre som skolkar, begår brott, röker eller har oskyddat sex. I en studie följer jag 5 500 ungdomar som gick i årskurs nio år 2017, för att i detalj studera hur drickandet utvecklas över tid och vad det får för konsekvenser. Jag tänker mig att den här generationen kommer att vara speciell. Det finns generationseffekter kring drickande. År 2000 var jag 18 år och jag alkoholdebuterade före 15 års ålder, vilket var vanligt då. De som växte upp under 1960- och 1970-talen – och kunde köpa mellanöl i butik – är en historiskt blöt generation. Mellanölsgenerationen har druckit mycket under hela livet och de har också fått mer alkoholrelaterade problem.”

”Många kan uppnå ett kontrollerat drickande”

”Alkohol förknippas ofta med semester och att ha det gött. De flesta dricker mer på sommaren, men när ledigheten är slut bör man gå tillbaka till gamla vanor. Att inte kunna ändra sina alkoholvanor efter en längre ledighet är en varningsklocka. Det finns egentligen inte någon riskfri alkoholkonsumtion, men i Sverige har man satt gränsen för lågriskkonsumtion vid max nio standardglas per vecka och max tre glas vid samma tillfälle. Enligt den definitionen har runt 50 procent av alla vuxna män i Sverige ett riskbruk. Om man har ett alkoholbruk som ger flera negativa konsekvenser, till exempel på det psykiska måendet eller relationer, är det läge att söka hjälp. Men många väljer att inte göra det. Jag och mina kollegor utvecklar och utvärderar metoder som kan attrahera personer som annars inte skulle söka vård. Många vill uppnå ett kontrollerat drickande och jag anser att fler bör erbjudas evidensbaserade metoder för det. Både kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal är effektivt. I psykologisk behandling får man lära sig att förstå och identifiera sina risksituationer och lära sig strategier för att inte dricka för mycket. I min studie på personer som drack 25 standardglas i veckan, motsvarande fyra flaskor vin, lyckades 50 procent etablera, uppnå och behålla en lågriskkonsumtion i två år. Har man bara ett riskbruk utan negativa konsekvenser kan man ofta med enkla medel minska sin alkoholkonsumtion på egen hand. Att dricka långsamt är bra. Många har kloka tankar om att gå hem i tid eller sluta dricka en viss tid, men den gemensamma faktorn hos personer som dricker för mycket är oftast tempot. Det är oftast tempot i början som gör att man tappar kontrollen.”

STINA INGESSON HAMMARBERG Titel: Legitimerad psykolog och anknuten forskare, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Forskar om: Psykologiska metoder för kontrollerat drickande.

Medicinsk Vetenskap №2–2025

I fokus Nytt vaccin

Här tar forskarna sitt eget vaccin

De är bland de första i Sverige som vaccinerar sig mot chikungunya-viruset – ett vaccin som är resultatet av en upptäckt från deras eget laboratorium. Text: Catarina Thepper Foto: Fredrik Persson

Toppklass! Projektet var en av flera fallstudier som bidrog till att KaroIinska Institutet fick högsta betyg i en utvärdering av svenska lärosätens medicinska grundforskning och dess påverkan på samhället. Läs mer på: nyheter.ki.se 20

Medicinsk Vetenskap №2–2025

när de ska resa till länder som har ett utbrott av chikungunya, en sjukdom som sprids med myggor i tropiska och subtropiska länder i Central- och Sydamerika, Afrika och Asien. Chikungunya betyder ”att bli böjd” på makonde, ett språk som talas i Tanzania, det land där det allra första utbrottet kom. Sjukdomen är sällan dödlig, men går inte att bota, och kan orsaka ledsmärtor så svåra att de drabbade inte klarar av att räta på ryggen. I låginkomstländer har chikungunya drabbat samhällen hårt. En man eller kvinna svårt sjuk i chikungunya kan inte arbeta och försörja sin familj. VACCINET MOT VIRUSET togs fram efter en upptäckt av Peter Liljeström, professor emeritus i smittskydd vid institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi, Karolinska Institutet. Upptäckten gjordes under ett grund-

Gerald McInerney vaccineras mot viruset han ska fortsätta forska om.

forskningsprojekt som handlade om att försöka förstå chikungunya-virusets funktioner och strukturer. – Vi använde våra kunskaper i virusgenetik och valde ut delar av virusets genom som vi misstänkte kunde ha betydelse. Sedan tog vi bort just de delarna och studerade de olika muterade virusvarianter vi fick fram, säger Peter Liljeström. En av varianterna visade sig ha kvar virusets förmåga att återskapa sig själv, replikera, men utan att orsaka sjukdom. Perfekta förutsättningar för att skapa ett vaccin.

Foto: Privat

–V

I BESTÄMDE OSS, hela forskargruppen, för att gå och ta vaccinet tillsammans, lite som en happening. Det var en speciell upplevelse, säger Gerald McInerney, professor i molekylär virologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. Forskarna vaccinerade sig för att de behöver skyddet mot sjukdomen i sitt fortsatta arbete med viruset. Vanligtvis är det här ett vaccin som svenskar tar

– Ett vaccin måste ha förmågan att stimulera immunförsvaret utan att självt ge en sjukdom. Det var också mycket viktigt att konstatera att det muterade viruset förblev stabilt och inte kunde omvandlas tillbaka till ett aktivt virus, säger Peter Liljeström. DET NYA VACCINET testades i ett stort europeiskt samarbete mellan laboratorier och visade sig ge ett effektivt skydd mot chikungunya-infektion. Sedan december 2024 finns vaccinet tillgängligt i Sverige för resenärer som besöker tropiska områden där viruset är vanligt. Företaget som säljer vaccinet

”Det känns jättebra att vår upptäckt blev ett vaccin!” har fått stöd av den internationella organisationen CEPI som har som villkor att låginkomstländer ska få tillgång till vaccinet till ett lägre pris vid ett utbrott av chikungunya. – Det känns jättebra att vår upptäckt blev ett vaccin! Jag har ju forskat i immunologi och infektionssjukdomar för att göra människors liv bättre, och här tycker jag att jag nådde mitt mål

med att vara KI-professor, säger Peter Liljeström, som numera är pensionerad, men fortfarande aktiv som forskare. SPORADISKA UTBROTT av chikungunya har förekommit även i USA och i södra Europa. Den globala uppvärmningen medför att myggorna sprider sig norrut. Det är en av orsakerna till att det är viktigt att fortsätta studera viruset. – Vi vet nu att det muterade virus som används i vaccinet fungerar, men vi vet inte varför. Om vi förstår mekanismen kanske vi också kan använda kunskapen för att skapa vaccin mot andra virus, säger Gerald McInerney. Medicinsk Vetenskap №2–2025

Nyfiken på Odlat liv

Minimod av kropp Organoider är förenklade miniatyrer av organ som hjärnan, levern eller tarmen. De odlas i laboratoriet och har blivit viktiga verktyg i forskningen om olika sjukdomar.

Medicinsk Vetenskap №2–2025 №4–2024

odeller ppen med växande betydelse

Forskare blir allt bättre på att odla miniatyrer av organ och embryon i provrör eller på chip. Det öppnar nya möjligheter att svara på forskningsfrågor, samtidigt som behovet av djurförsök i vissa fall minskar. Text: Anders Nilsson Illustration: Thom Leach/Science photo library/TT Medicinsk Vetenskap №4 №2 –2024 –2025

Nyfiken på Odlat liv

ÖJLIGHETEN ATT ODLA celler i laboratorium har haft stor betydelse för medicinsk forskning och ligger bakom flera Nobelpris. Tidiga försök att hålla liv i celler utanför kroppen gjordes redan i slutet av 1800-talet, men den stora revolutionen på området kom 1951. Då blev det för första gången möjligt att hålla liv i en mänsklig cellodling under obegränsad tid. Denna upptäckt av den första så kallade odödliga celllinjen gav forskare nya möjligheter att studera och experimentera med människans biologi. Cellerna involverades snabbt i 1950-talets utveckling av de första poliovaccinen, och har senare använts för allt från cancerforskning till kartläggning av virus och testning av nya läkemedel. Idag är cellodlingar ett standardverktyg i medicinsk forskning, men de har sina begränsningar. En plastskål är inte särskilt lik cellernas naturliga miljö i kroppen, och att växa i ett tunt lager på en odlingsplatta är inte likt hur celler organiserar sig i vävnader. Det gör att odlade celler tappar vissa naturliga funktioner och inte lämpar sig för alla typer av forskningsfrågor.

FÖR ATT KUNNA dra nytta av fördelarna med cellodling i fler sammanhang har forskare på senare år utvecklat mer avancerade sätt att odla levande celler utanför kroppen. Teknikerna ser olika ut, men ett gemensamt drag är att odlingarna får mer komplex struktur i tre dimensioner, för att bättre efterlikna naturlig vävnad. Ivan Nalvarte forskar om Alzheimers sjukdom vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, 24

Medicinsk Vetenskap №2–2025

IVAN NALVARTES alzheimerforskning fokuserar på de stora könsskillnaderna i sjukdomen. Kvinnor löper dubbelt så stor risk som män att drabbas, och forskningen vet ännu inte varför. Han studerar bland annat hur könshormoner som testosteron och östrogen påverkar risken för sjukdom. Från början använde han möss, men det visade sig vara en svår väg framåt. – Jag insåg att musmodeller inte var särskilt lämpliga för oss. Könshormoner påverkar hjärnan olika i människor och möss, säger han. Därför fick Ivan Nalvarte idén att pröva den nya möjligheten att odla organoider. För sex år sedan drog han igång. – Tekniken har funnits i ett drygt decennium nu och det finns protokoll – alltså beskrivningar av exakt hur man ska göra – som är beprövade och tillförlitliga. Vi går till labbet och ur ett värmeskåp tar han ut en liten plastbricka med sex vätskefyllda skålar. Små prickar, 1–2 millimeter i diameter, skvalpar runt i den rosa näringslösningen.

Det är en viss lättnad att se dem i verkligheten, det blir med ens uppenbart att de där små kornen inte är kapabla att tänka, drömma eller ha ångest. I mikroskopet ser man att klumparna är lite ojämna, potatisformade, och man anar en mörk skugga i mitten av de större. Det är döda celler. – När organoiderna växer hamnar cellerna i mitten för långt från ytan. De får närings- och syrebrist och dör. Därför brukar organoider vara ungefär så här små. Det kan begränsa användningen, men för oss behöver de inte vara större. FÖRDELARNA MED organoider är många, förklarar han. Först och främst handlar det om att de är mer realistiska modeller av människan än vanliga cellodlingar. – Alzheimerforskning fokuserar ofta på placket som bildas i hjärnan vid sjukdomen. Det är svårt att studera i en vanlig cellodling, där sköljs de skadliga ämnena bort av näringslösningen. Men i organoider bildas plack ungefär som i en riktig hjärna. Jämfört med försöksdjur är organoider mindre, enklare att hantera, billigare, mer lika människan och en snabbare väg till resultat. Ett annat viktigt skäl för Ivan Nalvarte är att försök på organoider är att föredra av etiska skäl. Han har länge varit engagerad i frågor om försöksdjur och sitter sedan 2023 i en nationell kommitté för försöksdjursskydd. – EU har slagit fast att djurförsök på sikt ska fasas ut ur europeisk forskning, även om något slutdatum inte är satt. Det kommer ske på många olika sätt, men möjligheten att använda organoider är definitivt en viktig del, säger han. ETT STENKAST FRÅN Ivan Nalvartes arbetsplats forskar Anna Herland på SciLifeLab i Solna. Hon är både professor vid KTH och forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och studerar bland annat vad som händer vid hjärnblödning hos nyfödda – något som särskilt drabbar mycket för tidigt födda barn. Hon hoppas att forskningen ska lägga grunden för framtida behandlingar som kan motverka bestående hjärnskador efter sådana blödningar. – Idag kan vården inte förhindra de här skadorna. Det finns

Foto: Anders Lindholm, Magnus Glans

Karolinska Institutet. På hans labb på BioClinicum odlar han mänskliga hjärnceller i små skålar. Under precis rätt förhållanden kan hjärnceller själva organisera sig i små klumpar. Cellerna är aktiva, kopplar upp sig mot varandra och börjar skicka signaler, precis som celler i en riktig hjärna. Ett litet stycke levande hjärnvävnad i en skål – tanken svindlar. Men de små klumparna tänker eller känner inget, försäkrar Ivan Nalvarte. – Det är varken möjligt eller relevant för oss att odla fram en hel hjärna som skulle uppleva något, förklarar han. Vi intresserar oss för helt andra frågor, säger han. De små cellklumparna brukar kallas minihjärnor i populärvetenskapliga sammanhang och cerebrala organoider i forskarvärlden. Sedan något decennium används de runt om i världen, ibland som alternativ till försöksdjur, för att svara på forskningsfrågor om hjärnans utveckling, hjärnsjukdomar eller hur hjärnan påverkas av gifter eller läkemedel. På motsvarande sätt används organoider som liknar andra organ, som lungor, lever och tarmar, i annan forskning.

”Det är varken möjligt eller relevant för oss en tanke om att skadorna orsakas av inflammationen som uppstår efter att odla fram en hel blödningen. Därför vill vi undersöka hjärna som skulle vad som händer om man blockerar delar av den inflammatoriska reaktionen, uppleva något. Vi säger hon. intresserar oss för Men hur undersöker man något sådant? Det går inte att experimentera helt andra frågor.” på patienterna, och varken traditionella cellodlingar eller försöksdjur är heller lämpliga.

ANNA HERLAND kombinerar sitt tekniska och biomedicinska kunnande för att skapa en typ av modell som brukar kallas organ-på-chip. Det rör sig om mycket små och minutiöst kontrollerade cellodlingar i kanaler i en plastbricka. – Organ-på-chip är inte ett helt rättvisande namn. Det blir inte som ett helt organ på chippet, men det är en bra teknik för att efterlikna en viss funktion hos ett organ. Vilket ofta är precis vad vi forskare behöver. Den korrekta termen mikrofluidikbaserade cellkulturer är rätt krånglig, så jag har viss förståelse för att man vill kalla det något enklare, säger hon.

Anna Herland plockar fram sin samling med olika varianter av chip. De är gjorda av glasklar plast och stora som ett halvt kreditkort. Tittar man noga ser man små streck inuti plasten. Det är de tunna kanalerna, en bråkdels millimeter breda. I dem odlar hon olika typer av celler för att efterlikna förhållanden inuti kroppen. Den stora fördelen med organ-påchip är att flera olika celltyper kan odlas alldeles intill varandra, men samtidigt separerade. De får kontakt med varandra men blir inte påtvingade varandras miljö. – I kanalerna kan vi erbjuda det som passar för varje typ: celler från blodkärlens insida odlas i ett snabbt flöde av en vätska som liknar blod, andra celler som ska ha mindre tillgång till näring och syre odlas i något som mer liknar vävnadsvätskan i våra muskler, förklarar Anna Herland. Närvaron av andra celltyper gör att cellerna fungerar mer som vanligt, förklarar hon.

Ett av många porträtt på de kända HeLa -cellerna. I den här bilden har mitokondrier färgats gula och DNA är lila.

Foto: Gerry Shaw,/Wikimedia commons

Henrietta Lacks celler odlas över hela världen Den första odödliga cellinjen har sedan upptäckten 1951 använts i cellodlingar över hela jorden. Dessa så kallade HeLa-celler har gjort stor nytta men är också en påminnelse om vikten av forskningsetik. De är uppkallade efter Henrietta Lacks, den amerikanska cancerpatient som cellerna ursprungligen togs från, utan att hon blev informerad eller givit samtycke. Berättelsen om hur hennes celler genererat stora medicinska framsteg och ekonomiska värden medan hennes efterlevande levt fattigt och utanför det amerikanska sjukvårdsförsäkringssystemet fick stor spridning genom boken The Immortal Life of Henrietta Lacks från 2010 (Den odödliga Henrietta Lacks, 2012). Familjen har därefter fått viss kompensation samt insyn och inflytande i frågor om HeLa-celler.

– Överallt i kroppen finns tunna ytskikt som består av en typ av celler ovanpå en annan typ. De fungerar bara normalt när de får interagera med varandra. Det kan handla om hur blodkärlsväggen släpper igenom näring eller hur levern bryter ner ämnen. Sådant går inte att modellera i en vanlig cellodling med bara en sorts celler. UTÖVER ATT STUDERA hjärnblödning hos nyfödda använder Anna Herland också organ-på-chip för att forska om vissa metabola sjukdomar som ger hjärnskador. Hon har även utvecklat en modell på chip av blod-hjärnbarriären, det vill säga hjärnans extra täta blodkärlsväggar. Modellen kan användas för att forska om sjukdomar eller för läkemedelsstudier. – Läkemedelsutveckling är ett av de stora användningsområdena för organpå-chip. De används av många stora läkemedelsbolag idag, bland annat som ersättning för djurförsök. Jag tror att organ-på-chip var ett viktigt skäl till att USA numera har skippat kravet att läkemedelsstudier på människa ska föregås av djurförsök, säger hon. För ett decennium sedan, när organpå-chip var nytt, behövde Anna Herland boka in sig i avancerade renrum för att få tillgång till de dyra maskiner som krävdes för att framställa chippen. Idag tillverkar hennes forskargrupp ofta sina chip själva på det egna labbet. – Vi hade tur att utvecklingen av 3Dskrivare tog fart ungefär samtidigt som det här forskningsfältet uppstod. Det har underlättat mycket för oss, säger hon. ATT VARJE MÄNNISKA utvecklas ur en ensam cell har varit känt sedan 1800-talet. Men hur det faktiskt går till när den grundläggande strukturen för en ny människa uppstår ur denna enda cell är fortfarande till stor del okänt. Vetenskapen har kunnat studera befruktningsögonblicket och de närmast följande dagarna, men inte vad som händer sedan, när embryot fäster i livmoderväggen och förvandlas från homogen cellklump till något heterogent och komplext. Anledningen är förstås att forskning på mänskliga embryon är hårt reglerad. De får inte hållas vid liv längre än till dag 14 eller återföras till livmodern. Och om det inte fäster i livmodern runt dag sju sker ingen fortsatt utveckling. Därmed har forskningen i praktiken begränsats till Medicinsk Vetenskap №2–2025

Nyfiken på Odlat liv embryots första vecka. Vad som händer med embryot under vecka 2–4 har därför varit höljt i dunkel. Från vecka 5 har forskningen haft möjlighet att kartlägga embryots utveckling genom att studera aborterade foster.

KUNSKAPEN OM HUR olika celltyper uppstår skulle också kunna leda till nya typer av behandlingar, där friska celler som patienter saknar framställs på labb. – Tänk till exempel att kunna framställa insulinproducerande celler till en 26

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Organ-på-chip används av forskaren Anna Herland för att efterlikna en viss funktion hos ett organ, till exempel hur blodkärlsväggen släpper igenom näring.

”Tänk till exempel att kunna framställa insulinproducerande celler till en patient med typ 1-diabetes.” patient med typ 1-diabetes. Några kollegor i min forskargrupp arbetar med sådana frågor. Möjligheten att jobba med embryomodeller innebär flera fördelar för forskningen. Till skillnad från verkliga donerade embryon kan modellerna framställas i stora kvantiteter. Det går också att ändra deras arvsanlag för att till exempel studera funktionen av en viss gen. – Våra grannforskargrupper använder embryomodeller för att undersöka hur gifter och läkemedel påverkar embryon. Det är ett problem i vården idag att gravida är förhindrade att ta många mediciner för att man inte vet om

substanserna kan skada fostret, säger Fredrik Lanner. Embryomodeller är en så ny företeelse att svensk lag inte reglerar hur länge de får studeras. Men alla parter är överens om att en reglering vore önskvärd och tills den är på plats tilllämpar Fredrik Lanner 14-dagarsregeln även för modellerna. Statens medicinetiska råd har uppmanat den svenska regeringen att dels reglera forskning på embryomodeller, dels utreda om forskning på riktiga embryon bör tilllåtas längre än till dag 14 – något som på senare år diskuterats både i Sverige och internationellt. 28 dagar nämns ofta som möjlig ny gräns men det finns också andra förslag, som en rörlig gräns beroende på forskningens karaktär. – Det är ingen dum tanke. Men något som är bra med nuvarande lagstiftning är tydligheten. Det är viktigt att samhället har förtroende för vår forskning, att det inte verkar luddigt var gränserna går. Därför lutar jag ändå åt att jag helst skulle se en fast gräns vid 28 dagar, säger Fredrik Lanner.

Foto: Fredrik Perssoin, Ulf Sirborn

MEN PÅ SENARE ÅR har två viktiga framsteg inneburit nya möjligheter att studera det tidiga embryot. Det ena är att forskarna inte längre är hänvisade till verkliga embryon från befruktade ägg utan kan odla embryomodeller. Dessa framställs ur stamceller, ungefär som hjärnorganoiderna i artikelns inledning. Det andra framsteget är att det har blivit möjligt att få embryon och embryomodeller att i labbet fästa på en yta som liknar en livmodervägg. Dessa framsteg har gett forskarna möjligheter att studera embryot fram till dag 14. Det innebär att perioden då embryot inte alls kan studeras krympt till cirka två veckor: vecka 3 och 4. Fredrik Lanner forskar om det tidiga embryots utveckling vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Han förklarar att den tredje och fjärde veckan är bland det viktigaste och mest spännande som inträffar under hela fostrets utveckling. – Det är då kroppens grundläggande celltyper utvecklas och anlag för olika organ bildas. Kunskap om hur allt detta går till skulle kunna leda till medicinska framsteg på flera olika områden. Det kan hjälpa oss att förstå orsaken till missfall, infertilitet och missbildningar, säger han.

ANNONS

Lärare - se hit!

Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!

Vill du intressera dina elever för de allra senaste medicinska forskningsrönen? I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför vi blir illamående. De får även möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer. Nu finns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här finns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.

Gå med idag!

ki.se/alumni

Foto: Getty Images

Ladda ner tidningen nu via QR-koden:

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap? Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är 21 600 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Intervjun Maria Bragesjö

Hon vill hjälpa fler med ptsd Behandling mot posttraumatiskt stressyndrom, ptsd, är effektiv och kan bota majoriteten av de drabbade. Det menar psykologen och forskaren Maria Bragesjö som tog metoden till Sverige. Med sin forskning hoppas hon att ännu fler ska få hjälp. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Medicinsk Vetenskap №2–2025

MODIG Maria Bragesjö har beskrivits som orädd. ”Fast jag är rädd, men jag vågar göra det ändå. Så kanske är jag snarare modig, mod är inte frånvaron av rädsla, utan att agera trots den”, säger hon.

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Intervjun Maria Bragesjö

M ARIA BRAGESJÖS allra första patient på psykologprogrammet led av posttraumatiskt stressyndrom, ptsd, efter krigsupplevelser. Hennes handledare blev förskräckt, ptsd ansågs vara ett svårbehandlat tillstånd, absolut ingenting för en nybörjare. Handledaren hade heller ingen bra metod att dela med sig av. – Men på biblioteket hittade jag boken Treating the trauma of rape* som precis hade kommit ut och i den beskrevs en metod baserad på kognitiv beteendeterapi, säger Maria Bragesjö. Hon satte i gång behandlingen utifrån bokens beskrivning. Efter åtta sessioner ville patienten avbryta. - Hon hade inte längre påträngande minnesbilder. Hon kunde röra sig ute i samhället. Hon hoppade inte längre till så fort en bil startade. Hon kunde också se att det som hände inte handlade om henne som person, minns Maria Bragesjö. Patienten uppfyllde helt enkelt inte längre diagnosen ptsd. – Hon sa: ’Du har gett mig mitt liv tillbaka. Jag behöver inte längre dig’. Det var en ögonöppnare för mig, berättar Maria Bragesjö. Just detta att ptsd är ett svårbehandlat tillstånd som lätt blir kroniskt är fortfarande en utbredd missuppfattning, inte minst bland psykologer, menar hon. – Många tror att de riskerar göra patienten sämre om de behandlar på fel sätt och att man behöver vara någon slags superterapeut. Men det stämmer inte. Tvärtom så finns en effektiv behandling och tydliga instruktioner om hur den ska gå till, säger hon. Metoden som Maria Bragesjö provade tidigt i psykologutbildningen kallas prolonged exposure och är framtagen av professorn och terapeuten Edna Foa,

Medicinsk Vetenskap №2–2025

bosatt i USA. Maria Bragesjö har utbildats i metoden och tog den till Sverige. Själva behandlingen kan liknas vid en fobiträning och går ut på att bryta undvikandebeteende – både när det gäller tankar och beteenden. – Den händelse man varit med om är förknippad med stor fara och starkt obehag. Det leder ofta till att man försöker undvika att tänka på det som hänt och undviker situationer, platser eller påminnelser som väcker minnet, ungefär som man undviker spindlar om man har spindelfobi. Problemet är att undvikandet i sig stärker upplevelsen av fara – det är som att tala om för hjärnan att ’detta är farligt’, förklarar Maria Bragesjö. I BEHANDLINGEN FÅR patienten först lära sig om hur kroppen reagerar och fungerar i traumatiska situationer och vad ptsd är samt hur den påverkat livet – till exempel genom begränsad rörlighet, undvikande av viktiga platser eller situationer, ökad ångest och negativa tankar om sig själv. – När man ser svart på vitt hur mycket ptsd har kostat en, blir det lättare att hitta motivationen att utmana undvikandet och börja närma sig det man längtar efter att kunna göra igen, säger Maria Bragesjö. Patienten får också återbesöka och återberätta det traumatiska minnet. Patienten ska blunda och beskriva händelseförloppet i detalj i presens, alltså nutid, för att känslomässigt komma

Namn: Maria Bragesjö. Titel: Legitimerad psykolog och forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Ålder: 48. Familj: Sambo och två döttrar, 16 och 18 år. Så kopplar jag av: Jag tittar på tv-serier, älskar sci-fi. Realityserier intresserar mig inte alls, jag får tillräckligt av verklighet i mitt jobb. Att träna är också ett sätt att koppla av, helst tunga marklyft. Förebilder: Denis Mukwege, som tilldelades Nobels fredspris 2018 tillsammans med Nadia Murad för arbetet mot sexualiserat våld som vapen i krig och konflikter. Han ger inte upp utan arbetar strävsamt vidare för att hjälpa andra. Motto: Jag citerar ofta Rocky Balboa: ”Det handlar inte om hur hårt du slår. Det handlar om hur hårt du kan bli träffad och ändå fortsätta framåt”.

nära minnet och kunna bearbeta det. Sedan gör man om detta flera gånger. Så småningom kan man identifiera brännpunkter, det vill säga de svåraste bitarna av minnet, och enbart återbesöka dessa. Efter 8–15 sessioner har ofta den starka känslomässiga laddningen i minnet minskat, negativa föreställningar om det som hänt har utmanats, och patienten kan börja återta viktiga delar av livet som tidigare begränsats av rädslan. Genom att i detalj återberätta händelseförloppet får patienten ofta möjlighet att se på det som hänt med nya ögon – till exempel att hen var ensam och hjälplös snarare än ansvarig. – När den insikten landar brukar känslor av skuld och skam minska, vilket är en viktig del av läkningen, förklarar Maria Bragesjö. RUNT 80 PROCENT av de som fullföljer behandlingen blir helt bra och ytterligare cirka tio procent blir delvis hjälpta. Siffrorna gäller även personer som lidit av ptsd under många år. – Men sedan finns en grupp på runt 20 procent som inte fullföljer behandlingen och dessa patienter behöver vi hitta sätt att fånga upp. För vissa är behandlingen för lång eller svår att kombinera med vardagslivet. Digitala format kan öka tillgängligheten och sänka tröskeln för att söka hjälp, medan intensivbehandlingar – där flera sessioner ges under en kortare tidsperiod – kan minska risken för avhopp. Det blir mindre som hinner komma i vägen, och undvikandebeteenden får inte samma utrymme att ta över, säger hon. Cirka 70 procent av oss har varit med om någon händelse i livet som potentiellt skulle kunna leda till ptsd, enligt en enkät genomförd av Världshälsoorganisationen i 24 länder. Men långt ifrån så många utvecklar tillståndet. Runt 5-6 procent av alla svenskar drabbas någon gång i livet av ptsd men många kan läka naturligt genom att prata om upplevelsen med närstående. Ptsd är ändå en av de vanligaste diagnoserna i vården och det är både över- och underdiagnostiserat, menar Maria Bragesjö. – Många missas då det är vanligt att patienten söker vård för något annat, exempelvis smärta eller depression, eftersom hen vill undvika att tala om traumat, säger Maria Bragesjö. Samtidigt har ptsd blivit något av en modediagnos och det finns en press på vården från patienter som varit med

om något jobbigt och som önskar få en ptsd-diagnos. Men kriterierna för ptsd är mycket tydliga, det räcker inte med att någon exempelvis sårat dig djupt, du ska ha upplevt att ditt eller en närståendes liv är hotat. – Trauma kan leda till en rad olika psykiska reaktioner, och i vissa fall handlar det snarare om till exempel traumautlöst depression, social ångest eller anpassningsstörning. Ibland är det andra faktorer i individens liv eller personlighet som påverkar återhämtningen – som samsjuklighet med ett personlighetssyndrom, säger Maria Bragesjö. Men det kan vara mer känslomässigt laddat att få en diagnos som fokuserar på individens sårbarhet snarare än på det som hänt. – En ptsd-diagnos kan upplevas som mer ’legitim’ eftersom den tydligare pekar på ett yttre hot – en förövare, en olycka, ett krig – medan andra diagnoser ibland tolkas som att det är något ’fel’ på en själv. Det är viktigt att vi som behandlare kan hålla båda perspektiven samtidigt och möta patientens lidande oavsett diagnos, säger Maria Bragesjö. I SIN FORSKNING undersöker hon för närvarande om det fungerar att ge behandlingen digitalt, helt utan att man träffar psykologen som dock finns tillgänglig via en chattfunktion några gånger per vecka. – Jag var själv först tveksam. Men när en studie vi hade planerat att göra ansikte mot ansikte på mottagningen ställdes in blev frågan aktuell. Med stöd från forskarkollegor som testat internetbaserad kbt vid andra tillstånd så har jag genomfört flera studier och det ser ut att fungera lika bra när det görs digitalt, säger hon. Många fler kan på så vis ta del av behandlingen. – Det kan också sänka tröskeln för att söka vård då skamkänslor kan göra det svårt att möta en psykolog ansikte mot ansikte, säger Maria Bragesjö.

Maria Bragesjö om …

I en parallell studie som sker i samarbete med Rädda barnen undersöks digital traumafokuserad kbt för barn och unga. I andra projekt undersöker forskargruppen effekterna av intensivbehandling samt en behandling riktad till migranter. Maria Bragesjö hade jobbat som psykolog cirka 15 år innan hon började forska. – Jag tror det var en stor fördel. Jag

… bortträngda minnen: Att vi skulle lyckas tränga bort traumatiska minnen är osannolikt. Tvärtom visar patienterna med ptsd, där deras minnen hemsöker dem 24/7, att hjärnan inte fungerar så.

… AI: Jag tror att AI kan ersätta en del av psykologkontakten framöver. Samtidigt vittnar många patienter om att det är viktigt att det finns en mänsklig kontakt bakom skärmen.

PIGG När en patient återbesöker ett traumaminne kan hen ibland försvinna i väg i sitt medvetande. ”Då har jag olika knep för att hjälpa personen att komma tillbaka till här och nu, som luktsalt, surgodis eller att klämma på mina piggbollar”, berättar Maria Bragesjö.

har mött så många patienter som återkopplat på vården och behandlingen. Det gör att min forskning blir relevant, säger hon. *Boken är föregångaren till den manual som används i dag kring metoden prolonged exposure: Emotionell bearbetning vid ptsd (Natur & Kultur 2021 ).

… concept creep: Termen beskriver urvattningen av psykologiska begrepp. Till exempel används ordet trauma alldeles för lättvindigt av många idag. I stället kan man säga ’något väldigt stressande’.

… komplex ptsd: Det behövs mer forskning om denna diagnos som ofta orsakas av flera traumatiska händelser i barndomen. Komplex ptsd är inte nödvändigtvis svårare att behandla än klassisk ptsd. Medicinsk Vetenskap №2–2025

På djupet Luftföroreningar

Host!

h o s t host host

host

LORTIG LUFT SKÖRDAR MILJONTALS LIV

Luftföroreningar är en av de största hälsobovarna i världen. I Sverige går vi mot renare luft men i andra delar av världen går utvecklingen åt fel håll. Samtidigt visar forskningen att även mycket låga nivåer av föroreningar, under tillåtna gränsvärden, skadar vår hälsa. Medicinsk Vetenskap intervjuar forskarna som vill hjälpa oss att andas lättare. Text: Annika Lund Foto: Getty Images 32

Medicinsk Vetenskap №2–2025

host Medicinsk Vetenskap №2–2025

På djupet Luftföroreningar

REGLERNA ÄR STRÄNGA för länder som missar målen. En nyhet i direktivet är att varje medlemsland ska förenkla för privatpersoner som vill kräva skadestånd om hälsan har skadats av luftföroreningar. Det gäller om ansvariga myndigheter inte har gjort tillräckligt för att luftens renhet når tillåtna gräns34

Medicinsk Vetenskap №2–2025

värden. Den här delen av direktivet börjar gälla redan när det träder i kraft 2026. Ett annat krav är att det ska vara enkelt för EU-medborgare att ta reda på hur ren luften är, läs mer i faktarutan på sidan 36. SÅ HUR LIGGER då Sverige till? Andas vi ren luft? Petter Ljungman har tillsammans med kollegor tagit fram en modell för att beräkna luftföroreningar på en mycket högupplöst nivå, i områden så små som 50 x 50 meter. Med den modellen har de tagit fram nivåer för sex svenska städer: Göteborg, Linköping, Lund, Malmö, Stockholm och Umeå. Detta är gjort under åren 2000, 2011 och 2018, så det går att följa en utveckling av luftkvaliteten. Modellen visar att luften blir renare i Sverige. Det gäller både små och större partiklar (PM2,5 och PM10) samt kvävedioxid. Av dessa är de små partiklarna särskilt dåliga för hälsan. Forskarna har räknat fram hur många liv som har räddats till följd av renare luft. Och under hela perioden har drygt 2 700 dödsfall undvikits i dessa städer, där 5,5 miljoner svenskar bor. – Den förbättrade luftkvaliteten beror på att regelverken har stramats upp. Det i sin tur beror på att forskningen har gett starkt stöd åt att luftföroreningar kostar liv. Ett långsiktigt påverkansarbete har gett effekt, säger Petter Ljungman. Studien visar samtidigt att det finns utrymme för förbättringar. Luften var sämst i Malmö. Alla undersökta föroreningar var högst där. Förklaringen ligger i närheten till kontinenten – partiklarna kan färdas långt, särskilt de små som anses värst. En del av föroreningarna i Europa består av ökendamm som blåst ända från Sahara. De något större partiklarna faller fortare till marken men kan också färdas långt.

”Luftföroreningar är lätta att negligera i vår del av världen eftersom de flesta inte upplever dem.”

Trafik är en viktig källa till luftföroreningar.

Landets näst högsta nivåer av småpartiklar och kvävedioxid finns i Stockholm. Källan är till stor del lokal trafik, särskilt dieselbilar. I Göteborg finns de näst högsta nivåerna av större partiklar, uppvirvlade efter slitage av däck och vägbanor. Även sjöfart och industrier bidrar till luftföroreningar i Göteborg. Grovt skattat kan man säga att luften generellt är smutsigare i södra Sverige. Men även i Umeå finns höga nivåer. Där är framför allt trafik men också vedeldning viktiga källor. MEN I EN internationell jämförelse har vi ren luft överallt i Sverige. Och vi går mot renare luft, liksom resten av Europa. Även i USA och Kanada blir luften renare. – I andra delar av världen ökar utsläppen. I de länderna finns begränsat med forskningsaktivitet som medvetandegör luftföroreningar och dess hälsoeffekter, säger Petter Ljungman. Sedan några år samarbetar han med forskare i Indien, se artikel på sidan intill. De beräknar halter av föroreningar i Indien, fast med en annan metod än den som användes i studien som omfattade sex svenska städer. I Indien har forskarna utgått från data från satelliter och fasta mätstationer och vägt samman den med väderdata, demografiska data och information om hur markytor används. Resultatet är en kartläggning av luftföroreningar i hela landet, redovisat i en upplösning på 1 x 1 kilometer. Allt årsvis från 2009 till 2019.

Foto: Stefan Zimmerman

DECEMBER 2020 kom ett historiskt beslut från en brittisk domstol. Det slog fast att luftföroreningar hade lett till den dödliga utgången av en astmaattack hos en nioårig flicka. Hon bodde i södra London, nära en tungt trafikerad ringled, och hade sin skola i samma område. Först när flickan var död förstod mamman att dålig luftkvalitet var relevant i sammanhanget. Hon tog saken till domstol, där det konstaterades att luftföroreningarna i flickans bostadsområde kraftigt överskred tillåtna gränsvärden. I dödsorsaksintyget, framtaget för domstolen, angavs luftföroreningarna som dödsorsak. Flickan anses vara den första personen någonsin som får dålig luftkvalitet som en officiell dödsorsak. Domstolen dömde ut ett skadestånd till mamman. Men oavsett vad det står på dödsorsaksintyg runt om i världen: luftföroreningar är ett stort hälsoproblem. På global nivå anses de orsaka ungefär 4,2 miljoner dödsfall per år, främst genom akuta hjärt- och lungproblem, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Inom EU uppskattas de leda till ungefär 300 000 dödsfall per år. Motsvarande siffra för Sverige är 6 700 dödsfall per år. – Rättsfallet i London synliggjorde dålig luftkvalitet som hälsoproblem. Luftföroreningar är lätta att negligera i vår del av världen eftersom de flesta inte upplever dem, vilket man kan göra i andra delar av världen, säger Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Hösten 2024 klubbades ett nytt EU-direktiv om luftkvalitet som börjar gälla december 2026. Då måste alla medlemsländer ta sikte på nya, sänkta gränsvärden, som ska vara uppnådda senast 2030.

Foto: Martin Stenmark

”Den dåliga luften skylls på bönderna” Suganthi Jaganathan forskar om luftföroreningar i Indien. Hon har bland annat visat att dålig luftkvalitet orsakat 16,6 miljoner dödsfall i Indien under en tioårsperiod. Vilka reaktioner har resultaten väckt i Indien? – Vi har varit inbjudna till möten med tjänstemän, både på berörda myndigheter och på hälsodepartementet. Tjänstemännen har visat intresse och bett oss förklara hur våra studier är gjorda och hur man ska förstå våra resultat. Men när berörda ministrar får frågor om luftföroreningar i parlamentet, då svarar de att luftkvaliteten inte är något att oroa sig för och att inga dödsfall kan kopplas till den. Ingen ställer följdfrågor. Medier har rapporterat om våra resultat, men utan större debatt eller diskussion. Det finns ingen allmän opinion kring saken. Om frågan kommer upp skylls den dåliga luften på bönderna som bedriver svedjebruk. Hur är det att bo i Delhi? – Jag har bott här i tio år och luftföroreningarna är synliga och kännbara. Jag känner en tydlig skillnad mot hur det är i södra Indien, där jag är född och har släkt. I Delhi är det ofta tungt att andas och jag vaknar ofta hostande på nätterna. Det blir bättre om man stänger dörrar och fönster men det blir varmt om man saknar luftkonditionering. Det är väldigt dammigt överallt, så även om man torkar av ytor varje dag finns alltid ett synligt lager damm på allt i hemmet. På vintern blandas föroreningarna med dimma och då ser man bara några meter framför sig. Ändå fortsätter folk att gå till jobbet och leva som vanligt – de till och med fortsätter köra bil, även om de kör väldigt långsamt. Hur tänker du om detta? – Jag är starkt motiverad att fortsätta forska och producera fler bevis för att luftföroreningarna i Indien är mycket skadliga för människors hälsa. På sikt vill jag flytta från Delhi.

Suganthi Jaganathan lade i början av maj fram en avhandling vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, Applying novel methods to study longterm exposure to air pollution and tem perature and annual mortality in India. Läs mer om forskningen i texten som börjar på sidan här intill. Medicinsk Vetenskap №2–2025

På djupet Luftföroreningar

Fakta om luften I luften finns många typer av föroreningar. Här är en guide till luften vi andas.

Vad finns i luften? Partiklar av olika storlekar. PM10 och PM2,5 är två vanliga mått som avser partiklar som är mindre än 10 respektive 2,5 mikrometer i diameter. De små anses mer skadliga eftersom de kommer längre ned i lungorna och kan gå över i blodbanan. Ultrafina partiklar är mindre än 0,1 mikrometer i diameter. Mindre är känt om dem. Källorna till partiklarna varierar beroende på plats och årstid. Den vanligaste källan i Sverige är trafik, där både bränslen och slitage från vägar, däck och bromsar bidrar. Elbilar är ofta tyngre, vilket driver upp nivåer av slitagepartiklar. Vedeldning är en annan källa, liksom damm, pollen, sand och salt. Sot bildas vid ofullständig förbränning av kolhaltiga material, som vissa bilbränslen. Sotpartiklar utgör en stor del av PM2,5. Kvävedioxid kommer främst Partiklar och från vägtrafik, särskilt diesel. kvävedioxid är de Marknära ozon bildas i vanligaste luftföroreningreaktioner mellan solljus arna i svenska städer. 70 procent av svenska och luftföroreningar. Nivåluftföroreningar erna är därför högre under kommer från sommaren. trafiken. Svaveldioxid kommer till stor del från sjöfart och energiproduktion. Halterna har gått ned kraftigt i Sverige under flera decennier.

Hur mäts svensk luft? Ett antal fasta mätstationer registrerar nivåer av luftföroreningar. Du kan följa mätvärdena i realtid på Naturvårdsverkets hemsida. I Stockholm lanserades nyligen en tjänst där man ned på gatunivå kan se förekomst av luftföroreningar, buller och närhet till grönska. Du når den här: www.mhpk.se

Hur mycket tål vi egentligen? Många luftföroreningar har högsta tillåtna gränsvärden. De formuleras på olika sätt, till exempel regleras både högsta tillåtna dygns- och årsgenomsnitt. Ett vanligt använt värde i forskning och rapporter är årsgenomsnittet av småpartiklarna PM2,5. Så här har olika aktörer satt gränsen:

Alla ämnena ovan påverkar luftvägarna och skadar hälsan på många sätt, bland annat genom ökad risk för lungsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Partiklarna anses mest hälsoskadliga, särskilt PM2,5. PAH, polycykliska aromatiska kolväten, är en grupp av mer än hundra olika ämnen som också uppstår vid ofullständig förbränning av kolhaltiga material och släpps ut av trafik, industriella processer eller vedeldning. Vissa är cancerframkallande. Det finns fler hälsoskadliga ämnen i luften, som bensen, kolmonoxid, bly och andra tungmetaller.

20 µg/m3*

Nuvarande svenskt gränsvärde.

*mikrogram per kubikmeter

10 µg/m3

Nytt värde enligt EUdirektiv, måste efterlevas i alla EU-länder senast 2030.

5 µg/m3

WHO:s rekommendation.

… men egentligen finns inget säkert gränsvärde. Även WHO:s rekommendation ligger för högt, enligt forskarnas konsensus.

Källor: Naturvårdsverket, SMHI, Vetenskap & Allmänhet med flera 36

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Luftföroreningar På djupet

Foto: Privat

Så här detaljerad kunskap om landets luftkvalitet har tidigare saknats. – Vår förhoppning är att andra forskare ska använda sig av den här informationen och jobba vidare, till exempel genom att lägga till fler hälsodata, säger Petter Ljungman. En vidarebearbetning har forskarna redan gjort själva. I en nypublicerad studie har de lagt till information om utomhustemperaturer. Det gav en ännu dystrare bild av den utmaning som Indien står inför: effekten av höga nivåer av luftföroreningar förvärras vid höga temperaturer. Och båda är vanliga i Indien. I Indien får nivåerna av små partiklar, PM2,5, vara högst 40 mikrogram per kubikmeter i årsgenomsnitt. Men av Indiens totalt 1,4 miljarder invånare andas 1,1 miljarder luft med högre föroreningsnivåer än så. Och Indiens gränsvärde är högt satt. Rekommendationen från Världshälsoorganisationen, WHO, är mycket lägre. Enligt WHO bör nivåerna av PM2,5 vara högst 5 mikrogram per kubikmeter i årsgenomsnitt. Ingenstans i Indien är luftkvaliteten så bra. FORSKARNA RÄKNAR MED att 16,6 miljoner personer i Indien har dött till följd av luftföroreningar under den tioårsperiod som de har studerat, när de utgår från WHO:s rekommendation. Och i Indien går utvecklingen tyvärr åt fel håll. Luftkvaliteten försämrades under perioden. – Sjukdomsbördan kopplat till luftföroreningar är stor i Indien. Mycket större än den sjukdomsbörda som är kopplad till rökning, säger Petter Ljungman. Området söder om Himalaya i norra Indien har landets sämsta luftkvalitet. Bergmassivet utgör ett vindfång som hindrar partiklar, sot och gaser från att blåsa undan. I området bedrivs mycket jordbruk och bönderna eldar bort åkerstubb innan ny sådd. I 30-miljonersstaden Delhi, som ligger i området, belastas luften dessutom av trafik och industrier. Delhi är en av världens mest förorenade städer. Petter Ljungman och hans kollegor räknade fram årsgenomsnitt på nära 120 mikrogram per kubikmeter, långt över WHO:s rekommendation på högst 5 mikrogram per kubikmeter. Nivåerna var ännu högre under tillfälliga dygnstoppar. I Indien andas hela befolkningen in fler småpartiklar än vad WHO rekom-

menderar. I Sverige gör 65 procent av befolkningen det. Hur viktigt är det att nå WHO:s rekommendation? Räcker EU:s nya gränsvärden, som Sverige måste hamna under senast år 2030? Vad är egentligen en säker nivå?

– Det finns ingen säker nedre nivå. Rent medicinskt borde gränsvärdet vara noll. WHO har vägt in tekniska och ekonomiska aspekter och lagt sig på ett gränsvärde som anses vara mer realistiskt att sträva mot, säger Petter Ljungman.

ATT DET SAKNAS säkra tröskelvärden är bekräftat bland annat i den så kall-

lade ELAPSE-studien. En del av studien omfattar nära 140 000 personer från fyra olika europeiska länder. Vissa levde i områden med relativt ren luft, under WHO:s rekommenderade nivå. Studiedeltagarna följdes under 17 år. Studien visade att långvarig exponering – även för låga nivåer av luftföroreningar – ökar risken för stroke, hjärt-kärlsjukdom, andra allvarliga sjukdomar samt leder till en högre dödlighet. Enligt en FN-rapport från 2023 lever nio av tio på global nivå med för höga nivåer av luftföroreningar, om man utgår från WHO:s rekommendation. Och det har stora effekter på den globala

Svårfångad kunskap om de minsta partiklarna Toxikologen Hanna Karlsson undersöker hälsoeffekter av luftens minsta partiklar. De som finns i Barcelonas hamn verkar vara mer inflammatoriska än andra. Hur har ni kommit fram till det? – Vi har samlat in och analyserat ultrafina partiklar, mindre än 0,1 mikrometer. Insamlingen gjordes i hamnar och på flygplatser, vägar och tunnelbanestationer i fyra olika städer – Barcelona, Milano, Stockholm och Thessaloniki, både sommar och vinter. De ultrafina partiklarna från Barcelonas hamn hade mest negativ påverkan på cellerna, oavsett årstid. Även flygplatsen i Milano låg högt. Studien var ett EU-finansierat projekt som pågick mellan 2022 och 2024. Nu sammanställer vi resultaten. Hur har ni tagit reda på hur inflammatoriska partiklarna är? – Vi har först samlat in dem från respektive plats via ett filter. Sedan har vi lossat partiklarna från filtret och utsatt odlande celler för samma dos av dem, oavsett insamlingsplats. Därefter har vi mätt hur mycket inflammationsmarkörer cellerna utsöndrar. Utifrån det har vi gett partiklarna toxicitetspoäng. Väldigt många av de sjukdomar

som uppstår av partiklar har inflammatoriska komponenter. Det gäller hjärt-kärlsjukdom, cancer och astma till exempel. Varför är partiklarna från Barcelona mer inflammatoriska? – Vi har inget svar på det än. Möjligen kan det bero på bränslevalen. Eller så har det att göra med nivåerna av så kallade endotoxiner, giftiga ämnen som kommer från bakterier. Det kan finnas andra förklaringar också. Vad visade de svenska proverna? – I Stockholm samlade vi in partiklar från en trafikplats i Hallunda, från tunnelbanestationen vid Tekniska Högskolan och i Söderledstunneln. Partiklarna från trafik var mer inflammatoriska jämfört med de från tunnelbanan, men inte på samma nivåer som i Spanien. Är det svårt att forska om det här? – Ja, det finns utmaningar. Partiklarna är så väldigt små och väger inte så mycket, så det är exempelvis svårt att samla in tillräckligt stor mängd för att göra många experiment. Hanna Karlsson leder en forskargrupp vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Medicinsk Vetenskap №2–2025

På djupet Luftföroreningar

ENLIGT KARDIOLOGEN Petter Ljungman finns flera teorier om hur hjärtkärlsjukdom uppstår till följd av dålig luftkvalitet. Den mest accepterade går ut på att föroreningarna skapar en lokal inflammation i lungorna. Ämnen från immunförsvaret letar sig sedan vidare ut i blodcirkulationen och skapar en utbredd, låggradig inflammation i kärlen. Mindre belagt är att luftföroreningarna kan tänkas ha effekt på hjärtrytm och

Buss, cykel eller gång – här är smutsigaste färdsättet Anne-Sophie Merritt, forskare vid Institutet för miljömedicin, har undersökt hur mycket luftföroreningar man får i sig vid olika färdsätt. Hur gjorde ni det? – Vi anställde tre personer som fick åka buss, cykla eller gå längs fyra stora gator i Stockholm, Vallhallavägen, Sveavägen, Odengatan och Solnavägen. Vi hade mätt upp tvåkilometerssträckor och testpersonerna fick röra sig samtidigt fram och tillbaka i tvåtimmarspass på morgonen, vid lunch och på eftermiddagen. De hade på sig mätare som registrerar halter av sot, en av de vanligaste och mest hälsoskadliga småpartiklarna. Vem fick i sig mest luftföroreningar? – Nivåerna av sot var högst i bussen på alla fyra gatorna. Cyklisterna utsattes för lite mer sot än de som gick. Men vid bussåkande behöver man vara i bussen kortare tid. Den som cyklar andas också mer, så dosen av sot som en cyklist får i sig blir högre. Halterna var generellt sett högre på morgonen än senare på dagen. Varför har ni undersökt det här? – Forskning om personlig exponering för luftföroreningar utgår vanligen från bostadsadresser. Men man är ju 38

Medicinsk Vetenskap №2–2025

inte hemma hela tiden, så det här var ett sätt att forska vidare om personlig exponering. Vi tänker oss också att våra resultat kan fungera som beslutsunderlag för politiker eller tjänstemän som planerar våra städer. Vad tänker du på då? – I studien lät vi också personer cykla samtidigt med mätare längs två parallella gator där den ena är mer trafikerad än den andra, även om de ligger mycket nära varandra. Till exempel cyklade två personer parallellt längs Sveavägen och Västmannagatan. Odengatan matchades med Frejgatan och Valhallavägen med Östermalmsgatan. Vad såg ni då? – De som cyklade längs de mindre trafikerade gatorna fick i sig 30 procent mindre luftföroreningar, förutom att de hade en mycket trevligare och säkrare cykelväg. De som cyklade på Valhallavägen, där cykelbanan går i en allé i mitten, tycktes också få i sig mindre. Det är värt att tänka på vid planering av cykelbanor. Anne-Sophie Merritt är chef för miljömedicinska enheten på Centrum för arbets- och miljömedicin inom Region Stockholm.

kärlsammandragningar via det autonoma nervsystemet, det icke viljestyrda nervsystemet. Även denna påverkan skulle kunna börja lokalt i lungorna. Det är känt att de små partiklarna kan glida över i blodbanan via alveolerna i lungorna. Man vet också att de kan söka sig vidare till exempelvis levern och hjärnan. Utöver hjärt- och lungsjukdomar ökar risken för diabetes, demens, för tidig födsel och graviditetskomplikationer hos personer som lever med dålig luftkvalitet. – Det kommer fler och fler studier som visar hur luftföroreningar ökar risken för olika kroniska sjukdomar och cancer. Inflammationsprocesser är en gemensam nämnare, säger Petter Ljungman. VISSA PERSONER ÄR känsligare för luftföroreningar, framför allt personer som redan har hjärt- eller lungsjukdom och äldre personer. Barn är en särskilt känslig grupp. Epidemiologen Olena Gruzieva, som leder en forskargrupp vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, listar flera förklaringar. Barn vistas mycket utomhus och är aktiva, så de andas ofta mer intensivt och får i sig mer luft per kilo kroppsvikt. Barn har också trängre luftvägar än vuxna. Dessutom har de omogna immunsystem, vilket bidrar till känsligheten. Även gravida kvinnor är extra känsliga för dålig luft. Risken för havandeskapsförgiftningar ökar, liksom risken för låg födelsevikt. – Vi måste sträva efter ännu lägre nivåer av luftföroreningar. De halter vi har nu är inte tillräckligt låga för att skydda hela vår population, säger Olena Gruzieva. Hon och hennes kollegor har undersökt lungfunktionen hos 177 spädbarn, alla friska och födda som fullgångna. De bodde utspridda över Stockholms

Foto: Privat

hälsan. Endast småpartiklar, PM2,5, påverkar den globala livslängden ungefär lika mycket som rökning, enligt rapporten. Det är långt mer än vad till exempel alkoholanvändning och orent vatten gör. På plattformen Our World in Data jämförs vilken sjukdomsbörda olika riskfaktorer genererar. Luftföroreningar toppar listan. God tvåa är högt blodtryck, följt av rökning och fetma. Dålig luft ökar risken för astma, förvärrad astma, försämrad lungfunktion, luftvägsinfektioner, lunginflammation och lungcancer. Men det är hjärt- och kärlsjukdomar som står för den största delen av hälsobördan från luftföroreningar. Enligt Na-

”Det kommer fler och fler studier som visar turvårdsverkets sammanställning Luft hur luftföroreningar & Miljö från 2023 finns en ökad risk för följande sjukdomar: högt blodtryck, ökar risken för olika blodproppar, hjärtrytmrubbningar, kroniska sjukdomar hjärtsvikt, hjärtinfarkt, hjärtstopp och stroke. och cancer.”

”Trafiken förvärrar min astma”

LISELOTT FLORÉN

Foto: Martin Stennark

Ålder: 57 år. Gör: Är kommunikations- och påverkanschef på Astma- och allergiförbundet.

”Jag har haft allergisk astma sedan jag var barn och som ung vuxen diagnostiserades jag med kronisk astma. Under gymnasiet hade jag en väldigt jobbig astmaperiod och var ofta inlagd på sjukhus. På grund av skolfrånvaron fick jag gå om en årskurs och ta studenten tillsammans med min lillasyster. När jag var strax efter 20 år kom den första kortisonsprayen. Det är i dag standardbehandling för astmatiker och förändrade allt för oss med astma. Numera har jag en bra grundbehandlad astma, där jag tar luftrörsvidgande- och kortisonspray varje dag, tillsammans med en kvällstablett som gör att jag kan sova utan andningsbesvär. Sedan 20-årsåldern har jag inte varit inlagd för astma, utan jag känner mig frisk, stark och pigg och jobbar heltid utan problem. Men när jag får extra belastningar på lungorna, då får jag det besvärligt. Trafikutsläpp är en sådan sak, särskilt om jag samtidigt är förkyld eller om det är pollensäsong. Då undviker jag alla tungt trafikerade gator och tar omvägar istället. Hamnar jag i kraftig trafik börjar jag hosta, får svårt att andas och kan inte prata. Allt handlar bara om hostandet. Det blir bättre av astmasprayen, men hostandet tar över situationen. Om jag sitter på en uteservering eller ett fik och det kommer förbi mopeder eller bilar som kör nära, då behöver jag gå därifrån. Min astma förvärras av andra saker också, som till exempel cigarettrök eller om jag hälsar på hos någon som har katt. Det är värre vid vissa väder, när det är dimmigt och fuktigt och det känns som ett lock över himlen. Då får jag svårt att andas. Jag får det också jobbigare än andra vid luftvägsinfektioner. Men många av de här sakerna kan jag påverka själv – eller så kan ingen påverka dem. Det gör att jag ser på trafiken med andra ögon – jag kan inte påverka den själv, men det är ändå något påverkbart.” Medicinsk Vetenskap №2–2025

På djupet Luftföroreningar innerstad på adresser där forskarna kunde beräkna nivåerna av partiklar och kvävedioxid. Hälften bodde på gator med relativt dålig luftkvalitet, där luften var sämre än vad WHO rekommenderar. Men i en internationell jämförelse var luftkvaliteten god. De genomsnittliga föroreningsnivåerna låg under tillåtna svenska maxgränser, både de som gäller nu och de strängare som gäller från 2030. Barnen har undersökts med pletysmografi, en metod där andningen registreras via en väst som omsluter bröstkorgen, ibland med lätt motstånd. Det mäter bland annat hur mycket luft man klarar av att andas ut under den första halva sekunden, en viktig parameter för att bedöma graden av luftvägsobstruktion, det vill säga motstånd i luftvägarna.

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Luftföroreningar tidigt i livet ökar risken för att utveckla astma.

viktig när det handlar om exponering för luftföroreningar. Barnen i BAMSE-studien är nu i 30-årsåldern. Forskarna planerar att fortsätta följa dem. – Typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och många andra sjukdomar tar lång tid att utveckla. Studiedeltagarna är fortfarande för unga för att vi skulle kunna belägga sådana effekter, säger Olena Gruzieva. Forskning gjord på äldre personer visar att dålig luftkvalitet kan ge mycket långsiktiga effekter. Och fler organ än hjärta, blodkärl och lungor kan påverkas. Luftföroreningar kan ha neurotoxisk effekt och på mycket lång sikt öka risken för demenssjukdom. Det visar forskning från Debora Rizzuto, som leder en forskargrupp vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Hon har i en studie följt drygt 2 500 personer som bodde på Kungsholmen i Stockholm. De var i genomsnitt 73 år när studien startade och då var alla friska. Under studiens gång fick 376 av dem en demensdiagnos. Via adresserna kunde forskarna se hur mycket luftföroreningar var och en av studiedeltagarna hade levt med. Den genomsnittliga nivån av småpartiklar var för hela gruppen 8,3 mikrogram per kubikmeter. Det är mer än vad WHO rekommenderar, men under EU:s gränsvärden. På individnivå varierade luftkvaliteten som studiedeltagarna exponerades för. Små skillnader hade stor betydelse för demensutveckling. Varje extra mikrogram per kubikmeter av småpartiklarna ökade risken med 70 procent. – Luftföroreningar är en påverkbar faktor som ökar risken för demenssjukdom, säger Debora Rizzuto.

Illustration: Getty Images Foto: Stefan Zimmerman

SPÄDBARNEN SOM BODDE på gator med sämre luftkvalitet hade sämre lungfunktion, redan vid sex månaders ålder. – Vi vet att det kan få långvariga effekter. Har man sämre lungfunktion redan under spädbarnstiden kommer man ha svårt att komma upp till den förväntade lungfunktionen senare i livet, säger Olena Gruzieva. Sämre lungfunktion tidigt i livet hör ihop med en ökad risk för att på sikt utveckla flera sjukdomar, som astma, KOL och hjärt-kärlsjukdom. Forskarna har undersökt långvariga effekter från luftföroreningar i en svensk kontext genom att följa upp över 4 000 barn som ingick i den så kalllade BAMSE-studien. Barnen föddes under mitten av 1990-talet och har vuxit upp i Stockholm. De har fått sin lungfunktion undersökt vid 4, 8, 16 och 24 års ålder. Även i den här studien har forskarna ned på gatunivå beräknat nivåerna av luftföroreningar på barnens uppväxtadresser. Och barn som upplevde sämre luftkvalitet under sitt första levnadsår hade sänkt lungfunktion i skolåldern. Lungfunktionen var påverkad upp i tonåren – ända tills barnen var unga vuxna. Det verkade också som att luftföroreningar tidigt i livet ökade risken för astma under barndomen och för kronisk slemhosta som ung vuxen. Forskarna tror därför att den första perioden i livet är särskilt

”Luftföroreningar är en påverkbar faktor som ökar risken för demenssjukdom.” Ett viktigt fynd från BAMSE-studien är att det spelar roll om luftkvaliteten förbättras. Sedan barnen föddes på 1990-talet har luften successivt blivit renare i hela Stockholm. Bilar och bränslen har utvecklats, trängselskatt och miljözoner har införts, hårdare krav i samband med upphandlingar har ställts. På vissa adresser har förbättringarna varit större, till exempel där dubbdäcksförbud har införts. Forskarna har undersökt hur mycket bättre luften har blivit för vart och ett av barnen under deras första åtta år. Sedan har de sett hur många som hade utvecklat astma när de hunnit bli 24 år. Och resultatet var tydligt: ju mer luftförbättring, desto större hälsovinst. Barnen som fick renare luft hade elva procents lägre risk att få astma än barnen som levde med oförändrad luftkvalitet. Hoppfullt, menar forskarna. Förbättrad folkhälsa är målet för Stockholms stads beslut att införa en miljözon klass 3, en ”nollutsläppszon”, i ett område i innerstan. Regleringen innebär ett förbud mot att köra bensinoch dieseldrivna fordon. Området är litet men mycket välbesökt och rymmer en in- och utfart till hårt trafikerade Klaratunneln. INFÖR BESLUTET FORMULERADE

Olena Gruzieva ett remissvar. Där beskrev hon bland annat resultaten från de egna studierna. I maj 2024 röstade Stockholms stad ja till att införa en miljözon klass 3 från och med 31 december samma år. Den är sannolikt den första i hela Europa, enligt kommunens egen konsekvensanalys. Men flera parter har överklagat beslutet, bland annat näringsidkare som är oroliga för att kunder och varuleveranser ska få svårt att ta sig fram. De här juridiska processerna är ännu inte klara, så den strikta miljözonsregleringen låter fortfarande vänta på sig. – Vi gör vi vad vi kan för att kommunicera resultaten från våra studier. Min uppfattning är att vi möts av förståelse från politiskt håll, säger Olena Gruzieva.

Mixade föroreningar = förvärrad effekt Ett plus ett blir inte två – utan mer. Forskare har tagit fram en metod för att analysera toxiska effekter av blandade luftföroreningar. Metoden avslöjar större hälsoskador av dålig luftkvalitet än vad analyser av enskilda ämnen påvisar.

må partiklar anses vara särskilt skadliga för hälsan. En förklaring är att många små partiklar tillsammans bildar en mycket stor yta – och det är där andra giftiga ämnen fastnar. Som till exempel PAH, polycykliska aromatiska kolväten. Det är en grupp av ämnen som släpps ut av trafik, industriella processer eller vedeldning. Vissa är cancerframkallande. PAH är i fokus för toxikologen Kristian Dreij, som leder en forskargrupp vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. – Nuvarande praxis är att mäta och undersöka de ämnen som förekommer i luftföroreningar ett i taget. Vår tanke är att man behöver titta på hela den komplexa blandning som finns i luften, eftersom det är den vi andas. Vi tror att det krävs för att få en riktig förståelse av hälsorisken med luftföroreningar, säger Kristian Dreij. Hans forskargrupp har visat att signaler som tyder på DNA-skada i celler ger en bra bild av den cancerframkallande potentialen hos enskilda ämnen. När de med samma metod mäter potentialen hos luftprover, innehållande en komplex blandning av föroreningar, har de sett en större cancerframkallande potential än vad enskilda ämnen i luftprovet har. – Det finns tusentals ämnen i ett luftprov. För de allra flesta saknar vi kunskap om effekterna. Vissa av dessa ämnen kanske orsakar DNA-skador, andra kanske påverkar försvarssystem som gör cellerna mer känsliga eller har andra effekter. Det

är vår övergripande teori kring varför blandningarna är skadligare, säger Kristian Dreij. Hans forskargrupp har analyserat luftprover från fem städer i Japan, Sverige och Brasilien. Luftprover från områden där stora mängder biomassa bränns visade sig vara mer potentiellt cancerframkallande. De proverna kom från områden i Amazonas där skogsavbränning bidrar till luftföroreningarna. Forskarna vill gå vidare på flera sätt. En väg framåt är att försöka förstå varför brandrök från skogsavbränning verkar särskilt toxisk. Den förståelsen skulle dels kunna ge ny kunskap om lungcancerutveckling, dels validera testmetoden. I en annan studie, som fortfarande är under utformning, vill forskarna samla in luftprover från Stockholm under ett år. Efter analys skulle resultaten jämföras med lungcancerförekomst i Stockholm. På sikt strävar forskargruppen efter att få fram ett relativt enkelt test för att bedöma luftprover. Det skulle i så fall kunna användas för att bättre förstå var insatser kring luftkvalitet behöver göras. – Men vi har också en större tanke. Det finns en risk för att de gränsvärden vi använder i dag, där vi utgår från enskilda ämnen, inte ger en riktig bild av hälsoriskerna. Långsiktigt tror vi att luftprover kan bli bedömda på ett bättre sätt, där man tar hänsyn till blandningen av föroreningar. Då tror vi att gränsvärden för luftkvalitet kan behöva ses över, säger Kristian Dreij. Medicinsk Vetenskap №2–2025

ANNONS

SKÄNK ETT LIV -bli donator

Spermiedonator

KI Lifestyle4Health network ki.se/lifestyle4health

Nästan en halv miljon människor i fertil ålder i Sverige lyckas inte bli med barn när de vill det. Vi behöver ständigt nya spermie- och äggdonatorer från alla etniciteter. Intresseanmälan görs på appen "Alltid Öppet".

Photo: Getty Images

Äggdonator

Karolinska Institutet’s network KI Lifestyle4Health aims to promote collaboration and spreading knowledge about lifestyle and disease prevention within academia, to different stakeholders and to the general public. Read more and join us!

Ett nyhetsbrev om KI:s forskning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Håll dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Missa inte att få tips om events, läsvärda forskningsnyheter och intervjuer, poddavsnitt och andra populärvetenskapliga nyheter om hälsa och medicinsk forskning. Anmäl dig till utskick via:

Foto: Getty Images

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Foto: Getty Images

Varför påverkas vi olika av tupplurar? Vad kan det bero på att en del människor blir pigga efter att ha tagit en tupplur medan andra endast drar på sig en sömntröghet som håller i sig flera timmar eller resten av dagen? Undrar

även vad det kan finnas för mekanism bakom att vissa kan ha svårt att somna överhuvudtaget dagtid trots att de är trötta och har sömnbrist. / Malin Knip

Svar

Det finns tre typer av tupplurare – de som gör det för att kompensera för förlorad sömn, de som gillar att sova samt de som mår dåligt av tupplurar och som aldrig tar dem. Den senare gruppen kan vara sådana som har varit med om att vakna eller väckas i djupsömnen och eftersom djupsömnen varvar ner ämnesomsättningen i hjärnan så tar det ett tag tills man kommit upp i varv. Då är man trött ett tag framö-

ver. Hur snabbt man hamnar i djupsömn kan variera, men det kan oftast undvikas om tuppluren är kort (till exempel 10 minuter) vilket ger mindre sömntröghet efter uppvaknandet. Om man har svårt att somna dagtid trots sömnbrist så beror det ofta på att den biologiska klockan varvar upp hjärnans ämnesomsättning dagtid och gör det svårt att somna. Ljus, varm och bullrig miljö bidrar också. Liksom stress och ångesttillstånd. Vissa personer har en kraftigare uppvarvning dagtid och får svårare att sova än andra.

Torbjörn Åkerstedt Senior professor i psykologi Medicinsk Vetenskap №2–2025

F+S Medicinfrågor Varför kliar det mer på natten?

Vad händer i pausen? När jag spelar hockey har jag kraft hela första perioden. Men efter periodpausen får jag extremt tunga ben och blir trött mycket snabbare. Det är som natt och dag i orken mellan första och andra perioden. Skulle jag strunta i pausen mellan perioderna tror jag inte samma sak skulle hända. Vad kan det bero på? /Lowe Lilja

Svar

Du beskriver en sorts muskelsvaghet som uppkommer efter en ansträngning. Den beskrevs första gången för nästan 50 år sedan och den kan uppkomma efter olika typer av arbete. Svagheten benämns ”prolonged low-frequency force depression” (PLFFD). Namnet kommer av att svagheten är mer uttalad vid låga än vid höga stimuleringsfrekvenser. I ditt fall betyder det att benen känns tunga – det krävs en ökad viljemässig aktivering för att få dem att producera tillräcklig kraft. Skridskoåkningen blir mycket jobbigare och det kan nog kännas som syrebrist, även om det inte är det som är problemet. Som namnet antyder är svagheten ganska långvarig. Vi har sett PLFFD upp till 24 timmar efter ett pass med högintensiv intervallträning. 44

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Orsakerna till PLFFD är komplexa och inte helt utredda. Mekanismerna skiljer sig också mellan olika typer av muskelarbete. I ditt fall beror svagheten inte på energibrist, utan så kallade fria radikaler spelar en central roll. Stora mängder syre- och kvävehaltiga fria radikaler bildas i muskelcellerna under högintensivt arbete och de reagerar blixtsnabbt med närliggande proteiner. När muskler aktiveras frisätts kalciumjoner (Ca2+) från depåer inne i muskelcellerna, varvid muskelcellerna drar ihop sig. Fria radikaler hämmar Ca2+-aktiveringen, vilket leder till sänkt kraft framför allt vid låga stimuleringsfrekvenser. Effekterna av fria radikaler motverkas av antioxidanter. Kosttillskott med antioxidanter har dock ingen positiv effekt, utan de kan i stället störa cellernas egna finkalibrerade antioxidantsystem. Din idé med fortsatt aktivering av benen under periodpausen, exempelvis med ett lätt cykelarbete, skulle kunna minska muskelsvagheten och är värd att testa.

Håkan Westerblad Professor i cellulär muskelfysiologi

Svar

Nattlig klåda förekommer vid många sjukdomar och har ofta stor inverkan på sömnkvalitet och livskvalitet. Orsakerna är inte helt klarlagda, men en förklaring är nog att vi märker av klådan mer när vi slappnar av och inte distraheras av andra aktiviteter. En bidragande faktor kan vara att hudens blodkärl vidgas av sängvärmen vilket kan öka inflammatoriska cellers aktivitet som i sin tur gör att klådan blir mer intensiv. Svettning nattetid kan också trigga immunsystemets inflammatoriska svar och förvärra klådan, särskilt om man redan har en känslig eller skadad hudbarriär (vilket är fallet om man har eksem). Även vår dygnsrytm har betydelse då huden förlorar mer vätska nattetid, vilket i sig gör att huden blir torrare och klådan kan öka. Hudens temperatur ökar nattetid vilket också kan leda till ökad klåda. Kortisolnivåerna sjunker under natten och dess anti-inflammatoriska effekt minskar därmed, vilket i sin tur kan öka klådan. Studier har visat att melatoninnivåerna inte stiger lika mycket hos patienter med atopiskt eksem som har nattlig klåda jämfört med hos friska. Melatonin har också en antiinflammatorisk effekt. Andra möjliga hypoteser är att cytokiner – signalämnen som kan öka eller minska klåda – har ”egna ” dygnsvariationer och att förhållanden mellan dessa kan förändras nattetid. Nattlig klåda är också typiskt vid skabb vilket tros hänga samman med att skabbdjuren är mer aktiva nattetid. Sammanfattningsvis varierar mekanismerna sannnolikt beroende på vilken sjukdom man har.

Maria Bradley Professor i dermatologi och venereologi Klådan blir ofta värre på natten.

Foto: Getty Images

Tunga ben efter pausen är ett känt fenomen.

Varför är klådan vid till exempel atopisk och torr hud alltid värst på kvällen och natten? /Kerstin

F+S Kan man förebygga reumatism? Min mamma dog av en aggressiv ledgångsreumatism och hennes pappa hade också reumatism. Hur kan reumatism förebyggas, om man som jag troligen har en ökad ärftlighet? Kan det utlösas av graviditet? /Kajsa

Svar

Färgen rosa är ett tecken på liv.

Vilken färg har hjärnan? Ibland står det på nätet eller i böcker att hjärnan är ljust rosa och ibland att den är grå. Vår modell av hjärnan som vi har i skolan är grå/grön. Är hjärnan rosa eller grå? Eller ändrar den färg – och varför i så fall? /Klass 2B Kvarngärdesskolan Uppsala

Illustration : Getty Images

Svar

Färgen på hjärnan hos en levande individ ger ett utifrån sett rosafärgat intryck som uppkommer genom kombinationen av blodfyllda kärl och grå substans. Den röda färgen i en levande hjärna kommer från hjärnans blodkärl, varav de minsta är kapillärer, som huvudsakligen är fyllda med rött syresatt blod. Detta kan ses till exempel under neurokirurgiska operationer, då skallbenet friläggs och man kan se hjärnvävnaden, eller på en nyligen uttagen hjärna. Den levande hjärnan består till cirka 40 procent av grå substans och till cirka 60 procent av vit substans. Den grå substansen innehåller nervcellskropparna, medan den vita substansen

innehåller nervtrådarna. Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken och består av grå substans. Den vita färgen beror på att nervtrådarna är omgivna av myelin, som innehåller fett. Myelin i form av en myelinskida finns runt nervtrådarna för att isolera och skydda nervtrådar samt öka nervsignalens hastighet. De myelinklädda nervtrådarna förbinder olika delar av nervceller i den grå substansen. Man kan likna det vid att den grå substansen är processorn i en dator, medan den vita substansen är de elektriska ledningarna. Färgen på hjärnan hos en död person är gråvit beroende på avsaknad av rött syresatt blod. Ibland kan kärlen vara mörka eller blå beroende på förekomst av icke-syresatt blod (venöst blod). De hjärnor som vi ser på bild i filmer eller i böcker och tidningar är ofta bortkopplade från cirkulationen och saknar därmed blod och syre, varför de har en gråvit eller ibland svagt gul färg.

Björn Meister Professor i mikroskopisk anatomi

För det första är risken att få ledgångsreumatism (också kallad rheumatoid artrit, RA) inte så stor som man kan tro även om man har sjukdomen i släkten. Den bör i ditt fall vara långt under 20 procents risk. Men det är bra att du ändå tänker på hur man kan skydda sig: Det i särklass viktigaste är att inte röka eftersom det kraftigt ökar risken för RA. Övervikt är också en riskfaktor, liksom alltför mycket stillasittande. Även arbete i väldigt dammiga miljöer kan bidra. Det finns också en viss ökad risk om man har tandköttsinflammation så det är bra att hålla en bra munhygien. Som du ser, är råd om att undvika RA väldigt lika de råd man ger mer allmänt för att hålla sig frisk. Några vetenskapliga studier har visat att graviditet minskar risken för RA medan andra studier har funnit en viss ökad risk, men de flesta har inte funnit någon skillnad. Vi tolkar dessa resultat som att risken att utveckla RA under eller efter graviditet generellt är liten och vi avråder aldrig från graviditet om man, som du, har reumatiska sjukdomar i släkten. För det andra, och bra att veta om du ändå skulle utveckla symtom från lederna, är att behandlingsmöjligheterna mot RA nu är mycket bättre än när dina föräldrar drabbades. Vi kan numera behandla så effektivt att de allra flesta med sjukdomen kan leva ett normalt och aktivt liv.

Lars Klareskog Senior professor i reumatologi

Fråga forskarna Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se

Medicinsk Vetenskap №2–2025

Topplistan

Rökrelaterad sjuklighet och dödlighet bland barn är oproportioneligt hög i medel- och låginkomstländer, enligt forskare.

Höjda cigarettskatter kan förbättra barns överlevnad VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN,

WHO, rekommenderar skatter på minst 75 procent av cigaretters detaljhandelsvärde, men många länder har betydligt lägre skatter än så. – Om alla länder som ingick i studien hade höjt cigarettskatterna till den nivå som rekommenderas av WHO skulle potentiellt över 280 000 46

Medicinsk Vetenskap №2–2025

barnliv ha kunnat räddas under ett enda år. Dessutom skulle de socioekonomiska skillnaderna i barnadödlighet kunna jämnas ut, vilket är i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling, säger Márta Radó, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Hon har lett studien som undersökt hur olika cigarettskatter kan kopplas till dödligheten bland barn under fem år i olika inkomstgrupper i 94 låg- och medelinkomstländer. Studien utgår från offentligt tillgängliga data från WHO, Världsbanken och FN:s Inter-agency Group for Child Mortality Estimation (UN IGME) under åren 2008–2020. Forskarna analyserade kopplingen mellan barnadödlighet och flera olika typer av cigarettskatter: punktskatt (en fast avgift per förpackning oavsett pris), värderelaterad skatt (en procentandel av produktens värde) eller andra skatter som importtullar och moms. BERÄKNINGARNA VISAR ATT höjda cigarettskatter kan förbättra överlevnaden bland barn i alla socioekonomiska grupper, men också minska skillnaderna i överlevnad mellan de rikaste och fattigaste grupperna. Tydligast effekt sågs för punktskatter. – Rökrelaterad sjuklighet och dödlighet bland barn är oproportionerligt hög i låg- och medelinkomstländer. Höjda skatter på cigaretter är en viktig policyåtgärd som kan förbättra barns hälsa globalt, särskilt i de mest utsatta grupperna, säger Olivia Bannon, forskare vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet, och en av studiens författare. Studien kontrollerade för en rad variabler, men forskarna påpekar att beräkningarna för enskilda länder bör tolkas med viss försiktighet. – Vi vill nu fortsätta studera hur andra tobaksförebyggande åtgärder, såsom rökfria lagar, kan påverka barnadödligheten. Det är också viktigt att studera vilka faktorer som förhindrar länder att höja cigarettskatterna, inklusive tobaksindustrins påverkan, och identifiera sätt att övervinna dessa hinder, avslutar Márta Radó.

Cigarette taxation and socioeconomic inequalities in under-five mortality across 94 low- and middle-income countries Bannon OS, Been JV, Harper S, Laverty AA, Millett C, van Lenthe FJ, Filippidis FT, Radó MK The Lancet Public Health april 2025

Foto: Getty Images, Gunilla Sonnebring, Trotte Karlsson

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Vanligt att bröstcancer upptäcks mellan screening

Forskare har analyserat hur celler i innerörat utvecklas och hur de är besläktade med varandra.

MAMMOGRAFI har visat sig vara

Bild: Getty Images, Sandra de Haan, Mujin Ye, Ulf Sirborn

effektiv för att minska dödligheten i bröstcancer genom att upptäcka cancer i ett tidigt skede. En ny studie på en halv miljon kvinnor i Stockholm mellan 1989 och 2020 visar dock att cirka 30 procent av alla bröstcancerfall upptäcks mellan screeningtillfällen, så kallad intervallcancer, och denna procentandel har förblivit konstant över tre decennier, trots framsteg inom screeningteknologi. Denna cancerform kan vara mer aggressiv och svårbehandlad. Riskfaktorer för intervallcancer var hög brösttäthet, hormonbehandling, högre utbildningsnivå och högre ålder vid första förlossningen. Kvinnor med en familjehistoria av bröstcancer, särskilt intervallcancer, löper också en högre risk. – Detta beror ofta på den snabba tillväxten av tumörer mellan screeningomgångar snarare än missade upptäckter. Studien betonar därför behovet av mer frekventa eller förbättrade screeningmetoder som är specifikt utformade för kvinnor med dessa särskilda riskfaktorer, säger Yuqi Zhang, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och en av studiens författare. Incidence and Risk Factors of Interval and Screen-detected Breast Cancer Population-based Cohort Over 30 Years Mammography Screening Zhang Y, Rodriguez J, Mao X, Grassmann F, Tapia J, Eriksson M, Hall P, Czene K JAMA Oncology mars 2025 Vissa kvinnor har högre risk att drabbas av cancer mellan screeningtillfällen.

Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas FORSKARE VID Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. De använde en teknik där de injicerade en speciell typ av virus i stamceller från möss vid en tidig utvecklingsfas. Viruset innehöll en genetisk ”streckkod” som integrerades i stamcellernas DNA och sedan följde med när cellerna delade sig. Genom att följa denna kod kunde forskarna spåra hur cellerna utvecklades till olika typer av nervceller och celler i innerörat. Resultaten visade att cellerna i innerörat, som är avgörande för hörseln, utvecklas från två huvudtyper av stamceller. Kunskapen kan leda till nya behandlingar för hörselnedsättningar. – Att kunna spåra cellernas ursprung och utveckling ger oss en unik möjlighet att förstå de grundläggande mekanismerna bakom hörselnedsättningar. Det kan hjälpa oss att hitta nya sätt att reparera eller ersätta skadade celler i innerörat, säger Emma Andersson, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Forskargruppen planerar nu att använda metoden för att studera andra delar av nervsystemet, men också hur resten av kroppen utvecklas.

Ectoderm barcoding reveals neural and cochlear compartmentalization de Haan S, He J, Corbat AA, Belicova L, Ratz M, Vinsland E, Frisén J, Kelley MW, Andersson ER Science april 2025

L I S TA

Fler nya topppublikationer Hjärtavvikelse vid klaffsjukdom kan orsaka plötsligt hjärtstopp Mitral annular disjunction and mitral valve prolapse: long-term risk of ventricular arrhythmias after surgery Lodin K, Da Silva C, Wang Gottlieb A, Bulatovic I, Rück A, George I, Cohen DJ, Braunschweig F, Svenarud P, Eriksson MJ, Haugaa KH, Dalén M, Shahim B European Heart Journal april 2025 Cellatlas kan förbättra behandling för kvinnor med PCOS Single-cell profiling of the human endometrium in polycystic ovary syndrome Eriksson G, Li C, Gorsek Sparovec T, Dekanski A, Torstensson S, Risal S, Ohlsson C, Lindén Hirschberg A, Petropoulos S, Deng Q, Stener-Victorin E Nature Medicine mars 2025 Fettlever kopplas till ökad risk att dö i flera olika sjukdomar Cause-specific mortality in 13,099 patients with metabolic dysfunctionassociated steatotic liver disease: A national cohort study Issa G, Shang Y, Strandberg R, Hagström H, Wester A Journal of Hepatology mars 2025 Blodprov kan utesluta begynnande demens Blood-based biomarkers of Alzheimer’s disease and incident dementia in the community Grande G, Valletta M, Rizzuto D, Xia X, Qiu C, Orsini N, Dale M, Andersson S, Fredolini C, Winblad B, Laukka EJ, Fratiglioni L, Vetrano DL Nature Medicine mars 2025 Fortsatt medicinering viktig för hjärtsviktspatienter Withdrawal of guideline-directed medical therapy in patients with heart failure and improved ejection fraction Basile C, Lindberg F, Benson L, Guidetti F, Dahlström U, Piepoli M, Mol P, Scorza R, Pietro Maggioni A, Lund LH, Savarese G Circulation mars 2025 Medicinsk Vetenskap №2–2025

Aktuellt på KI forskare i kognitiv neurovetenskap, som berättar om sin forskning om lukt, smak och hälsa. När: 29 maj kl 18. Var: The Cell, Forskaren, Hagaplan 4, Hagastaden. Gratis inträde, ingen föranmälan.

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Webbinarium KIND Open Webinar: ”Förståelse och JUN stöd för utvecklingen av exekutiva funktioner hos småbarn med koppling till autism eller adhd” med Dr Alex Hendry från Department of Experimental Psychology, University of Oxford. När: 10 juni kl 16–17. Var: Online via zoom, se ki.se/ kalender.

Almedalsveckan Hälsoekonomiska bedömningar av JUN cancerläkemedel, smittor vid hybridkrigföring och jämlik tandvård. Det är några av ämnena som diskuteras på årets Almedalsvecka där forskare från Karolinska Institutet deltar i seminarier, föreläsningar och paneldebatter. När: 23–27 juni. Var: Almedalen, Visby, Gotland.

Medicinsk Vetenskap №2–2025

allmänheten, men du behöver boka en biljett. Disputation Lars Brunken försvarar sin MAJ avhandling “Doseresponse assessment of PFAS mixtures in relation to biomarkers of effect relevant for cardiovascular disease in humans” När: 27 maj kl 9.30 Var: Campus Solna, Salen Petrén, Nobels Väg 12B

28 MAJ

Disputation Anna Zettergren försvarar sin avhandling ”Tobacco

exposure and health – from fetal life to adulthood” När: 28 maj kl 9. Var: Eva & Georg Klein (Biomedicum), Solnavägen 9 och via Zoom Campus Solna Forskare visar konst i The Cell I The Cells proMAJ gramserie ”Forskare visar konst” får du möjlighet att se världen genom både konstnärens och forskarens ögon. Möt Janina Seubert,

Sommarlabb Välkommen till Sommarlabbet på JUL The Cell, där du får utforska och upptäcka kroppens hemligheter genom spännande experiment och aktiviteter. Här hittar du ett varierat program med allt från mikroskopspaningar och hjärtmodellbyggen till skattjakter och DNA-extraktioner. Under sommaren erbjuder vi aktiviteter som passar perfekt för nyfikna sinnen som vill lära sig mer om biologi och vetenskap på ett lekfullt sätt. Ta med familjen och kom till The Cell för en oförglömlig sommarupplevelse! När: 1 juli-20 augusti, tisdagar, torsdagar och lördagar kl 13–14. Var: The Cell, Forskaren, Hagaplan 4, Hagastaden. Kostnad: Gratis.

Foto: Cecilia Odlind

Temakväll planetär hälsa: Det som är bra för oss är bra för MAJ planeten Välkommen till en kväll arrangerad av Tekniska museet, WWF och Universitetsalliansen Stockholm trio – Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet. Ta del av interaktiva utställningar, se filmer, delta i en paneldiskussion med internationella experter och träffa forskare, studenter och innovatörer som arbetar för en mer hållbar värld. När: 21 maj kl 17–20.30. Var: Trähallen, Tekniska museet Eventet är gratis och öppet för

ALMEDALEN Är du i Visby sista veckan i juni? Forskare från Karolinska Institutet medverkar i en rad programpunkter under Almedalsveckan, se ki.se/kalender.

Boktips FLER BOKTIPS

En obefogad rädsla för kemikalier i allmänhet är inget att sträva efter. Men vi har goda skäl att känna oro över hur kemikalier används och regleras idag, menar forskaren Mattias Öberg, författare till en ny bok om pfas.

Foto: Emil Fagander

Ser goda skäl till oro för kemikalier

Eget rum – Konsten att skapa plats för återhämtning Alexandra von Schwerin (red) (Langenskiöld) Män har haft herrum, rökrum, snickarbod med mera. Men i vilka rum har kvinnor återhämtat sig? Den frågan ställer sig KBT-terapeuten Alexandra von Schwerin när hon själv drabbas av en period av stressutlöst kraftlöshet. I en ny bok utforskar hon vikten av att skapa andrum i vardagen genom att lyfta 25 kvinnor som tagit sig ett eget rum; i form av en paus, ett taktbyte eller vilorum. I boken medverkar också bland andra professor emerita Marie Åsberg och stressforskaren Giorgio Grossi, båda vid Karolinska Institutet. Daglig återhämtning och att våga sätta gränser är några av deras tips.

Att börja forska inom medicin och hälsa Jonas F Ludvigsson (Studentlitteratur) Ska du börja forska? Då finns nu en Ingen anledning praktisk hjälp i DET HAR BESKRIVITS som ett av de värsta kemikalieutsläppen i till oro – Sanform av tredje ningen om PFAS Sverige i modern tid då brandskum med ämnet pfas förorenade upplagan av och Sveriges dricksvattnet i Ronneby under flera decennier utan att någon slog ”Att börja största giftlarm. Först i december 2013 informerades de boende. forska” med skandal – Försvarsmakten, kommunen och vattenbolaget sa alla samma instruktioner Mattias Öberg sak: ’Det finns ingen anledning till oro’. Men forskning visar att kring allt från hur man söker (Volante) den höga koncentrationen i dricksvatten innebär hälsorisker på anslag, gör en etikprövningsbefolkningsnivå, exempelvis en förhöjd risk för vissa canceransökan, skriver en vetenskapformer och hormonsjukdomen pcos, säger Mattias Öberg, forskare vid Karolinska lig artikel eller gör statisInstitutet. tiska analyser. Boken, som är Han var expertvittne i rättegången som de boende drev mot det kommunala vattenskriven av professor Jonas F bolaget och som slutade i Högsta domstolen i december 2023 då det slogs fast att höga Ludvigsson vid Karolinska halter pfas i blodet utgjorde en personskada i skadeståndsmässig mening. Nu har Institutet, tar också upp Mattias Öberg skrivit en bok där han bland annat intervjuat flera av de boende TIPS! mer praktiska aspekter i Kallinge som drabbats av sjukdom. Han lyfter även fram miljödebattören Lyssna på podden som hur man ordnar och forskaren Hans Palmstierna vid Karolinska Institutet som redan under Mörkt vatten, en dokumentär om fallet. Mattias ett möte, håller före1960-talet varnade för riskerna med pfas utan att få gehör. Öberg är också intervjuad drag eller skriver ett – Jag kunde inte släppa tanken på vem som bär skulden för att detta i avsnitt 123 av KI:s cv. Även etiska frågor kunde pågå så länge. Min granskning av fallet visar att kemikalieföretag podd Medicinsom doktoranders villkor, på olika sätt påverkat både universitet och myndigheter och att Karolinska vetarna. jämlikhetsaspekter och Institutet spelat en central roll. Boken ställer verkligen frågan om forskningens fusk berörs i egna kapitel. oberoende på sin spets, säger han. Cecilia Odlind Medicinsk Vetenskap №2–2025

Ögonblicket

”Hostade när jag kom ut” Arbetarna i återvinningsindustrin utsätts för en cocktail av damm och kemikalier. Den gröna omställningen ska inte behöva göra folk sjuka, anser Karin Broberg. Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Johan Bävman

Namn: Karin Broberg. Arbetar som: Professor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, forskar om arbetsmiljön inom återvinningsbranschen.

Medicinsk Vetenskap №2 –2025

” I dag saknas bra data som visar hur de svenska arbetstagarna inom återvinningsindustrin mår. När jag hörde talas om att sjukvården tagit emot patienter som jobbat inom återvinning och fått allvarlig lungsjukdom, bestämde jag mig för att titta på arbetsvillkoren. När jag började åka ut och besöka lokalerna såg jag att de inte var utformade för att skydda arbetarna. Jag och mina kollegor har besökt ett tiotal företag som sorterar och extraherar material från olika avfall. Vi såg att man ofta arbetar i öppna processer i stället för att kapsla in det som dammar. Tyvärr brukar man inte heller ha rätt skyddsutrustning. Ett av företagen som jag besökte hade en tjusig foajé, men arbetsgolvet var något helt annat. Trots att jag nästan sprang genom lokalen så hostade jag när jag kom ut på andra sidan. Arbetarna exponeras för en cocktail av damm från metall, elektronikavfall och plast. Det är känt att många metaller som bly, kadmium och arsenik är väldigt farliga, medan toxiciteten är dåligt känd för ämnen som finns i till exempel litiumjonbatterier. I elektronikavfall finns ofta kemikalier som kan vara hormonstörande och har kopplats till cancer och hjärt-kärlsjukdom. Jag tror att återvinningsbranschen har varit en bortglömd sektor, de här arbetarna har inte haft någon stark röst som för deras talan. Det är också svårt för företagen, för det är så många nya ämnen i omlopp. Återvinningsindustrin har vuxit kraftigt. Och vi ska återvinna mer, det är bra, men det är sorgligt om den gröna omställningen ska leda till att folk blir sjuka. Nu jobbar vi forskare tillsammans med företagen för att göra dem medvetna om problemen och vad de behöver göra.”

ANNONS

Välkommen till KI Alumni KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet. Som medlem i KI Alumni • bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet. Foton: Erik Flyg och Liza Simonsson

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap. • är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder. Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

Avsändare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson

Aula Medica

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer • Toppmodern teknik • Flertal konferensrum för 8 till 30 personer • Stora utställningsytor • Fina foajéer för mingel • Restauranger och café i huset