10 minute read
Topplistan
Next Article
Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.
Stöd till föräldrar som lider av psykisk ohälsa kan minska risken för skador, menar forskarna bakom en ny studie.
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper högre risk för skador
MELLAN 7 och 11 procent av alla barn i Sverige uppskattas ha en förälder som diagnostiserats med psykisk ohälsa inom specialistvård. I en ny studie, gjord av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid University of Manchester i Storbritannien, följdes 1,5 miljoner barn i Sverige, födda mellan 1996–2011, varav över 330 000 hade minst en förälder som diagnostiserats med psykisk sjukdom inom specialistvården, under den perioden eller fem år tidigare.
Barn i åldersgruppen 0–1 år hade 30 procent högre risk för skador om de hade en förälder med psykisk ohälsa. Risken minskade desto äldre barnen blev men var fortfarande något förhöjd (6 procent högre) för barn i åldersgruppen 13–17 år. Inom gruppen med psykisk ohälsa fann forskarna att risken var störst för barn till föräldrar med relativt vanliga psykiska sjukdomar, som till exempel depression, ångest och stressjukdomar, medan barn till föräldrar med allvarliga psykiska sjukdomar, som till exempel schizofreni och andra psykosdiagnoser, hade något lägre risk att drabbas av skador. Resultaten visar också att barn till mammor med psykisk ohälsa hade något högre risk för skador än barn till pappor med psykisk ohälsa.
Risken var något högre för mer sällsynta typer av skador orsakade av till exempel våld jämfört med mer vanliga skador orsakade av till exempel fall- eller trafikolyckor. Forskarna noterar dock att våldsamma incidenter är mycket sällsynta även i familjer med psykisk ohälsa.
Stödjande insatser har hittills fokuserat mest på att motverka försummelse och i lägre utsträckning på att förhindra olyckor och skador. Enligt forskarna bör man dock se över om det går att minska skador hos dessa barn genom att anpassa säkerhetsåtgärder i och utanför hemmet för föräldrar med psykisk ohälsa. — Våra resultat visar att det finns ett behov av ökat stöd till föräldrar med psykisk ohälsa, speciellt under det första levnadsåret. Redan idag finns det riktlinjer och stöd till nyblivna föräldrar för att främja barnens säkerhet, men man borde se över innehållet genom att även ta hänsyn till föräldrarnas psykiska hälsa, säger Alicia Nevriana, doktorand vid institutionen för global folkhälsa.
Studien förklarar inte varför barn till föräldrar med psykiska sjukdomar har högre risk för skador. Möjliga förklaringar kan vara att vissa föräldrar med psykiska besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna.
Association between maternal and paternal mental illness and risk of injuries in children and adolescents: nationwide register based cohort study in Sweden Nevriana A, Pierce M, Dalman C, Wicks S, Hasselberg M, Hope H, Abel KM, Kosidou K BMJ april 2020
Hudens celler kartlagda i ny atlas
VÅR HUD FUNGERAR som en skyddande barriär mot omvärlden, producerar hår och har svettkörtlar. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kartlagt vilka gener som är aktiva i ett stort antal enskilda hudceller med så kallad enkelcells-RNA-sekvensering. – Vi hittade över 50 olika slags celler i hudområdet, vilket inkluderade nya typer av celler, som inte tidigare har beskrivits. Vi har också sett att de flesta cellerna i huden påverkas av vilken fas av tillväxt som hårstrået och hårsäcken befinner sig i, säger Maria Kasper, forskargruppsledare och verksam vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet. I nästa steg har forskarna beskrivit exakt var i huden dessa celler återfanns. Denna beskrivning, samt information om vilka gener de olika cellerna uttryckte, finns tillgänglig i en kostnadsfri atlas på nätet. Forskarna bakom kartläggningen hoppas att informationen ska vara användbar för andra hud- och stamcellsforskare, till exempel för dem som forskar om hudsjukdomar, sårläkning eller hudcancer.
The molecular anatomy of mouse skin during hair growth and rest Joost S, Annusver K, Jacob T, Sun X, Dalessandri T, Sivan U, Sequeira I, Sandberg R, Kasper M Cell Stem Cell februari 2020
Nya typer av celler har hittats i hud och hårsäckar. Nervceller i tarmarna verkar spela en viktig roll vid Parkinsons.
Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen
FORSKARE VID Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Cellkartan kan användas för att studera nya behandlingar mot neurologiska och psykiatriska sjukdomar. – Som väntat fann vi att de dopaminproducerande nervcellerna var associerade med Parkinsons sjukdom. Men mer överraskande såg vi också att nervceller i tarmarna verkar spela en viktig roll i sjukdomen, vilket stöder hypotesen att Parkinsons sjukdom kan starta i tarmarna, säger Patrick Sullivan, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och en av de två huvudförfattarna.
När forskarna analyserade skillnader i hjärnvävnad från friska personer och personer med Parkinsons sjukdom i olika stadier av sjukdomen gjorde de en annan oväntad upptäckt. En slags stödjeceller i hjärnan som kallas oligodendrocyter visade sig vara påverkade tidigt i sjukdomsförloppet. Enligt forskarna kan dessa celler vara ett intressant mål för utveckling av läkemedel mot Parkinsons sjukdom.
Genetic identification of cell types underlying brain complex traits yields insights into the etiology of Parkinson’s disease Bryois J, Skene NG, Folkmann Hansen T, Kogelman LJA, Watson HJ, Liu Z, Eating Disorders Working Group of the Psychiatric Genomics Consortium, International Headache Genetics Consortium, 23andMe Research Team, Brueggeman L, Breen G, Bulik CM, Arenas E, HjerlingLeffler J, Sullivan PF Nature Genetics april 2020
Fler nya topppublikationer
Kraftig kostnad om nya kolesterolsänkande riktlinjer införs
Application of the 2019 ESC/EAS dyslipidaemia guidelines to nationwide data of patients with a recent myocardial infarction: a simulation study
Allahyari A, Jernberg T, Hagström E, Leosdottir M, Lundman P, Ueda P European Heart Journal februari 2020
Acetylsalicylsyra kopplat till minskad levercancerrisk
Association of aspirin with hepatocellular carcinoma and liver-related mortality
Simon TC, Duberg AS, Aleman S, Chung RT, Chan AT, Ludvigsson JF NEJM mars 2020
Orsakssamband mellan rökning och flera hjärt-kärlsjukdomar
Genetic predisposition to smoking in relation to 14 cardiovascular diseases
Larsson SC, Mason AM, Bäck M, Klarin D, Damrauer SM, Million Veteran Program, Michaëlsson K, Burgess S European Heart Journal april 2020
Hjärnstudie kan ge ökad förståelse för hormonella sjukdomar
Molecular design of hypothalamus development
Romanov R, Tretiakov E, Kastriti M, Zupancic M, Häring M, Korchynska S, Popadin K, Benevento M, Rebernik P, Lallemend F, Nishimori K, Clotman F, Andrews W, Parnavelas J, Farlik M, Bock C, Adameyko I, Hökfelt T, Keimpema E, Harkany T Nature maj 2020
Nya rön om av hepatit C hos barn kan ge bättre behandling
Evidence for B cell maturation but not trained immunity in uninfected infants exposed to hepatitis C virus
Lutckii A, Strunz B, Zhirkov A, Filipovich O, Rukoiatkina E, Gusev D, Lobzin Y, Fischler B, Aleman S, Sällberg M, Björkström NK Gut april 2020
Hur ska vårdpersonal prioritera mellan patienter? Medicinetikern och forskaren
Niklas Juth intervjuas av Cecilia Odlind i avsnitt 39 av podcasten Medicinvetarna.
VI HÖRS! Mejla din fråga eller dina önskemål om ämnen till medicinvetarna @ki.se
”Forskarna kan ge många svar”
I podcasten Medicinvetarna intervjuas Karolinska Institutets forskare om allmänrelevanta ämnen – den senaste tiden med fokus på frågor relaterade till nya coronaviruset.
FÖ R E D R AR D U AT T ta del av populärvetenskap i ljudform? Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna som startade hösten 2018 har nu passerat 40 avsnitt och har i samband med coronapandemin ökat utgivningstakten och kommit ut med coronarelaterade avsnitt varje vecka. – Vid Karolinska Institutet finns så mycket relevant kunskap när det gäller olika aspekter av coronapandemin. Här finns forskning om allt från hur virus fungerar och sprids och om immunsystemet till psykologisk forskning om rädsla, oro och sömnproblem och forskning om behandlingar som vaccin och antiviraler. Det är bara att välja och vraka, säger Cecilia Odlind, som leder programmet tillsammans med presssekreterare Andreas Andersson.
Vad har du själv lärt dig?
– Mycket! I vaccinavsnittet lärde jag mig till exempel att det är när immunsystemet försöker bli av med virussmittan som vi blir riktigt sjuka. Av psykologen och professorn Andreas Olsson, som forskar om rädsla, lärde jag mig att kunskap kring coronaviruset gör dig mindre rädd, men samtidigt att man bör undvika att överdosera medierapporter i ämnet. Och i avsnittet om ensamhet fick jag klart för mig att svenskar inte alls ligger i topp när det gäller ofrivillig ensamhet och att det är ungefär lika vanligt med ofrivillig ensamhet bland unga vuxna som bland äldre. Med mera!
När kommer det ett avsnitt som inte handlar om corona?
– Det kommer nog ganska snart. Men så länge det finns relevanta frågeställningar som Karolinska Institutets forskare har svar på så fortsätter vi, säger Cecilia Odlind. Ola Danielsson
AVSNITTSTIPS
Coronakunskap i dina lurar
Lyssna på Medicinvetarna via ki.se/medicinvetarna eller där poddar finns.
Avsnitt 33:
Vem dog i spanska sjukan? Spanska sjukan härjade i början av förra seklet och var världens dödligaste influensaepidemi. Professor Jonas Ludvigsson tar oss med på en historisk tillbakablick och drar paralleller till dagsaktuella coronautbrottet.
Avsnitt 38:
Sjuk av ensamhet? Att tvingas isolera sig under coronapandemin kan öka risken för ofrivillig ensamhet. Men vilka effekter har det på hälsan att känna sig ensam? Forskaren Lena Dahlberg vet mer.
Avsnitt 40:
Leder corona till svält? Vilka långsiktiga konsekvenser riskerar nya coronaviruset få i världens fattigare delar? Vi resonerar med professor Anna Mia Ekström som i många år forskat om globala hälsofrågor med ett särskilt fokus på Afrika.
Avsnitt 42:
Varför slår corona olika? Varför blir vissa svårt sjuka av nya coronaviruset medan andra inte får några symtom alls? Vi samtalar med barnläkaren Petter Brodin som forskar om immunsystemet.
Lotta Borg
Skoglund ville skriva en bok om vad forskningen visar kring könsskillnader vid adhd – men det visade sig vara ett ännu outforskat fält.
Saknas forskning om kvinnors adhd
HISTORISKT SETT har den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen adhd framförallt upptäckts och beskrivits hos pojkar. I takt med ökad kunskap om hur symtomen kan skilja sig mellan könen har alltfler flickor och kvinnor fått diagnosen. Idag är det ungefär lika vanligt hos båda könen bland vuxna. – Men det finns ännu mycket lite forskning om dessa könsskillnader, till exempel saknas nästan helt studier om hur de variationer i hormonnivåer som alla kvinnor lever med påverkar symtom och behandlingseffekter, säger Lotta Borg Skoglund, läkare och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Nu har hon skrivit en bok i ämnet där fakta om hjärnan och beskrivningar av de utmaningar som adhd innebär varvas med anonyma berättelser från kvinnor som lever med diagnosen. Som läkare i psykiatrin har Lotta Borg Skoglund träffat många av dessa hårt kämpande individer.
På grund av sin adhd-diagnos har de haft stora svårigheter att få sina liv att fungera, trots enorma ansträngningar. Denna bok är tillägnad dem, säger hon. Cecilia Odlind
ADHD
Från duktig flicka till utbränd kvinna
Anna Borg Skoglund
(Natur & Kultur)
Kvantfysiken och livet Joar Svanvik, Göran Johansson, Ingemar Ernberg, Göran Wen din, Tomas Lindblad
(Volante)
Kvantfysik används för att beskriva atomer, molekyler och andra mycket små system. Den kan hjälpa oss att förstå genetiken och biokemin bakom hur vår kropp fungerar. Kunskapen kan göra det möjligt att diagnosticera och behandla sjukdomar på nya sätt, menar författarna till en ny populärvetenskaplig bok skriven av vetenskapsjournalisten Tomas Lindblad tillsammans med Ingemar Ernberg, professor i tumörbiologi vid Karolinska Institutet, och tre andra forskare vid Chalmers och Sahlgrenska akademien.
Humanimalt – Oss djur emellan i medicin och samhälle förr och nu Motzi Eklöf (red.)
(Exempla)
Tuberkulos, svininfluensa och galna kosjukan är några av de sjukdomar som berörs – ur ett historiskt och nutida perspektiv – i en ny antologi sammanställd av vårdoch medicinhistorikern Motzi Eklöf vid Karolinska Institutet. Tanken är att ge exempel på sambandet mellan människor och (andra) djur i sjukdom och hälsa.
Hjärtinfarkten. Fakta, expertråd och personliga berättelser Jakob Ratz Endler och Martin Ratz
(Bonnier Fakta)
