Issuu on Google+

1810 2010


Tv책 sekel med Karolinska Institutet


Året är 1810 och medellivslängden i Sverige är 36 år. Livet är för många präglat av sjukdom och barnadödligheten är skyhög. Inom armén är en sjuk eller skadad soldat, inom kort ofta en död soldat. Särskilt det sistnämnda bekymrar Kung Karl XIII som leder ett land som vanligen är inblandat i minst ett krig. Den 13 december samma år startar därför på hans direktiv, fyra av landets då främsta medicinare, ”Ett institut för danande av skickelige fältläkare”, dagens Karolinska Institutet. Männen är Anders Johan Hagströmer, Carl Trafvenfelt, Jöns Jakob Berzelius och David von Schulzenheim. Snart utvecklas verksamheten till att omfatta en bredare medicinsk utbildning och forskning, något som legat till grund för den moderna sjukvård vi har idag.


2010 är medellivslängden i Sverige 80 år och Karolinska Institutet är ansett som ett av världens främsta medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan ett drygt sekel tillbaka utser dessutom Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet nobelpristagarna i fysiologi eller medicin. Under de 200 år som gått har Karolinska Institutet inte bara spelat en viktig roll i samhället utan också en livsviktig roll för många patienter. Det är vi fast beslutna att fortsätta med för det finns lika mycket att göra i dag som det fanns den 13 december 1810.


Oljemålning av Magnus Löfdahl. Vy från Kungsholmen – där Karolinska Institutet först låg – föreställande Stockholm city under 1840-talet


1810

1811

1813

1816

Karolinska Institutet grundas

Karolinska Institutet får möjlighet att utbilda inte bara kirurger utan läkare i allmänhet.

Berzelius presenterar sin reform av det kemiska teckensystemet och lägger som en av KIs första professorer grunden för KIs naturvetenskapliga inriktning.

Anders Johan Hagströmer blir Institutets förste inspector, motsvarande dagens rektor.

Samma år flyttar institutet till Glasbrukstomten på Norr Mälarstrand, bredvid nuvarande Stadshuset.

Den 13 december 1810 Karolinska Institutet grundades av Kung Karl XIII som ett ”Institut för danande av skickelige fältläkare”. Anledningen var att en tredjedel av de sårade från Sveriges krig mot Ryssland dog på fältlasaretten. Fältskärernas medicinska kunskaper var uppenbarligen inte tillräckliga. Sverige behövde utbilda kirurger och göra landet bättre rustat i händelse av ytterligare krig. Det nyinrättade institutet får namnet ”Carolinska Institutet”, ett namn som aldrig fick något större genomslag. Det fick däremot ”Carolinska Medico Chirur-

8

giska institutet” ibland med beteckningen ”Kongliga” framför som instituerades 1822. Först i samband med studentrevolten 1968 förkortades namnet till Karolinska Institutet, i vardagligt tal KI. Det ursprungliga institutet var beläget i dåvarande kungliga bageriet på Riddarholmen och hade inom ett par år fyra professurer knutna till sig inom anatomi, naturalhistoria och farmaci, teoretisk medicin samt praktisk medicin (invärtesmedicin och kirurgi).


1861

1874

1875

1884

1895

KI får examensrätt och jämförs med universiteten.

KI får rätt att utexaminera läkare. Tidigare skedde själva examinationen framför allt i Uppsala.

Första disputationen görs av Alfred Levertin. Titeln är ”Om Torpa Källa”.

Karolina Widerström avlägger i maj 1884, som första kvinna, medicine kandidatexamen vid Karolinska Institutet.

Alfred Nobel ger i sitt testamente Karolinska Institutet i uppdrag att utse nobelpristagarna i fysiologi eller medicin.

Jöns Jacob Berzelius Jacob Berzelius, som han kallades av sin samtid, betraktas som den svenska kemins fader. och är en av de mest ryktbara svenska forskarna någonsin. Berzelius hade en besvärlig ungdom. Han blev tidigt föräldralös och i avgångsbetyget från Linköpings gymnasium kan man läsa att han betecknades som en yngling av tvetydigt hopp. Helt hopplös kan han emellrtid inte ha varit, då han 1796 började studera till läkare på universitetet i Uppsala. År 1799 arbetade han som läkare i Medevi och studerade då även vattnets hälsobringande effekter. Hans

vetenskapliga bana var inledd. Berzelius mest kända bidrag till vetenskapen blev sedan att ge grundämnena sina bokstavsbeteckningar. Han upptäckte också grundämnena kisel, selen, cerium och torium. Anna Sundström, som var hushållerska hos Berzelius, fick delta som assistent i flera av hans experiment och under sina 16 år i hans tjänst förvärvade hon betydande kunskaper i kemi. Hon har sedan blivit kallad Sveriges första kvinnliga kemist. Idag syns Berzelius namn på många håll, kanske mest känt är Berzelii park i Stockholm där han också står staty.

9


1897

1906

1937

1940

1945

Tandläkarinstitutet införlivas med Karolinska Institutet (blir självständigt igen 1947) för att 1964 bli en odontologisk fakultet vid KI.

Den första promotionen vid KI.

Nanna Svartz blir professor vid Karolinska Institutet, och tillika Sveriges första kvinnliga professor i statlig tjänst.

Karolinska sjukhuset i Solna invigs officiellt. Folkhälsoinstitutet blir KIs första egna byggnad inom sjukhusområdet.

Hela KI flyttar från Kungsholmen till Norrbackaområdet i Solna, nuvarande KI Campus Solna.

Hagströmersamlingen

Alfred Nobel

Anders Johan Hagströmer var läkare, professor och från 1816 inspektor, dåtidens rektor, för Karolinska Institutet. Utöver sitt arbete som läkare och professor är Hagströmer känd för den bokskatt han lämnade efter sig och som är en del av de 35 000 böcker och planschverk från så tidigt som 1400-talet, vilka i dag finns på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet. Samlingarna anses vara en av världens främsta medicinhistoriska boksamlingar. I samlingarna finns förstaupplagorna av de flesta banbrytande verken inom medicinens historia. Ett av de viktigaste är originalupplagan av Vesalius De Humani Corporis Fabrica från 1543, räknad som den moderna anatomins födelse. Här finns också en svensk riksklenod: Linnés eget exemplar av den mycket sällsynta förstaupplagan av hans Systema Naturae från 1735, det internationellt mest berömda arbete som någonsin publicerats av en svensk.

I sitt testamente, daterat den 27 november 1895, förmedlade Alfred Nobel att en stiftelse skulle grundas av hans förmögenhet och att räntan skulle utdelas som pris åt personer som under föregående år gjort mest nytta för mänskligheten. Släktingarna fick cirka en halv procent av arvet eftersom Nobel ansåg att stora rikedomar som ärvs underblåser lättjan och bidrar till människosläktets försoffning. Priset skulle delas upp i fem lika delar inom litteratur, fysik, kemi, fyisologi eller medicin samt fredsarbete. Karolinska Institutet utsågs att besluta om mottagare av Nobelpriset i medicin eller fysiologi vilket bör ha varit ett för tiden vågat beslut då Karolinska Institiutet inte åtnjöt samma status som till exempel universitet i Uppsala. Sedan 1901 delas Nobelpriset ut på Nobels dödsdag, den 10 december, vilket numera är en allmän flaggdag i Sverige.

10


1955

1965

1972

1976

1977

Hugo Theorell får, som förste KI-forskare, Nobelpriset i Fysiologi eller medicin.

Astrid Fagréus blir den andra kvinnliga professorn vid Karolinska Institutet.

Huddinge sjukhus invigs som ett nytt universitetssjukhus, vilket markerar starten för KI Campus Huddinge.

Sveriges första toxikologutbildning startar vid KI.

Sjukgymnastinstitutet i Stockholm upphör och sjukgymnastutbildningen förs över till en ny institution för sjukgymnastik vid KI.

Nanna Svartz Nanna Charlotta Svartz föddes den 25 juli 1890 i Västerås och blev Sveriges första kvinnliga professor vid en svensk statlig högskola, Karolinska Institutet. Nanna hade fyra syskon som alla dog mycket unga. Hon lärde sig alltså tidigt om livets sorger och umbäranden, något som kan ha bidragit till hennes stora självständighet. Eftersom flickor inte kunde ta studentexamen i Västerås flyttade föräldrarna till Stockholm där hon fick sin examen vid dåvarande Åhlinska skolan. Året var 1910 och skolans rektor skriver i sina memoarer att Nanna var en av endast två som dåvarande latinläraren gav högsta betyg under hela sin tjänstetid. Nannas föräldrar hade inte god ekonomi och när det gällde hennes val av yrke kan det säkert ha bidragit att hennes blivande make skulle läsa vid Karolinska Institutet. Genom att välja samma bana skulle hon ju kunna ärva hans böcker.

12

Efter sina studier blev Nanna invärtesmedicinare. Fram till år 1936 hade hon publicerat hela 62 artiklar, särskilt om mag-tarmsjukdomar och ledsjukdomar. 1937 vågade de 22 professorerna i Karolinska Institutets lärarkollegium sig på att rösta fram en kvinna till en tjänst som professor, den första i statlig tjänst. Att företrädaren Israel Holmgren och institutets dåvarande rektor Gunnar Holmgren var söner till en kvinnosakspionjär kan ha bidragit till en grundläggande insikt om att ”Det går an”. Nanna tillträdde sin professur 1938. Eftersom hon hade goda språkkunskaper och ett vidsträckt kontaktnät av kolleger i hela världen, var hon under en period ordförande i International Society for Internal Medicine. Vid ett besök i Moskva 1961 fick hon av en sovjetrysk kollega uppgifter som kunde tyda på att gåtan med Raoul Wallenbergs försvinnande skulle kunna föras närmare en lösning, men något resultat till följd av dessa uppgifter har ännu inte uppnåtts.


1993

1995

1998

2004

2009

Omorganisationen KI93 genomförs, då bland annat 150 institutioner reduceras till drygt 30.

Karolinska Institutet Holding bildas och samverkan med näringslivet intensifieras.

Hälsohögskolan i Stockholm fusioneras med KI som därigenom tillförs sju nya utbildningar.

Karolinska Institutet får sin första kvinnliga rektor, Harriet Wallberg-Henriksson, professor i integrativ fysiologi.

Karolinska Institutet rankas som ett av världens ledande medicinska universitet.

Åtta Nobelpris i fysiologi eller medicin har hittills gått till svenska forskare. Fem av dem kommer från Karolinska Institutet. 1955 Hugo Theorell får, som förste forskare från KI, Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter om oxidationsenzymernas natur och verkningssätt. Han renframställde myoglobin, ett äggviteämne som är viktigt för musklernas syresättning. 1967 Ragnar Granit blir den andre forskaren från KI som får Nobelpriset i fysiologi eller medicin, för sin kartläggning av näthinnans funktion och nervcellers respons på ljusstimuli, färg och frekvens.

1970 Ulf von Euler får, som tredje forskare från KI, Nobelpriset i fysiologi eller medicin för identifieringen och kartläggningen av det sympatiska nervsystemets viktigaste signalsubstans, noradrenalin. 1982 Sune Bergström och Bengt Samuelsson får som fjärde och femte forskare från KI Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av prostaglandiner, som bland annat spelar stor roll för kontroll av blodtryck och kärlaktiviteter.

13


Tankar om framtiden


Det är få förunnat att ha en äkta visionär förmåga; att kunna förutse vad som kommer att bli viktigt och framgångsrikt i framtiden. Jöns Jacob Berzelius och Alfred Nobel är två personer i Karolinska Institutets historia som hade den förmågan. Harriet Wallberg-Henriksson Rektor

16


Att sia om framtiden är lika svårt som vanskligt. Säkert är dock att den medicinska forskningen befinner sig i en brytpunkt, på gränsen till att lösa många av de medicinska problem som orsakar så stora lidanden. En stötesten har varit behovet av ett högteknologiskt laboratorium för bland annat analys av omfattande patientstudier. I och med nybyggda Science for Life Laboratory (SciLifeLab) kan vi göra detta och jag är mycket glad över att laboratoriet finns hos oss i Solna så att arbetet kan ske i direkt anslutning till övrig forskningsverksamhet. Karolinska Institutets 200-årsjubileum markerar också finalen för kampanjen Genombrott för livet. Genom kampanjen – där vi med hjälp av privata donatorer samlar in pengar till vår forskning och utbildning – vill vi nu öka tempot för att nå fram till de avgörande vetenskapliga genombrotten som kan rädda liv och förbättra människors hälsa världen över. Vi vet att vi kan nå ända fram bara de ekonomiska förutsättningarna de närmsta åren är de rätta.

17


De medicinska genombrott som vi i dag tar för givna var en utopi för bara några år sedan. Jan Andersson Prorektor

18


Vi står inför en fantastisk tid, på gränsen till en rad nya genombrott som radikalt kommer påverka hälso- och sjukvården och därmed våra liv. Målstyrda och individuellt skräddarsydda mediciner med högre effekt och mindre biverkningar eller regenerativ medicin där skadad eller sjuk vävnad byts ut mot ny, är inte längre science fiction utan en realistisk framtid. Med stor säkerhet kommer den medicinska forskningen flytta sitt fokus från att bota till att arbeta för att helt förhindra sjukdomars utbrott. Sjukvården kommer i betydligt större utsträckning ha en förebyggande istället för behandlande funktion och utbildningarna kommer att präglas mer av teknik- och informationskunskap än i dag. Därför krävs målmedvetet arbete på både utbildnings- och forskningssidan för att Karolinska Institutet ska behålla sin position bland världens främsta universitet och för att möta framtidens behov av kunskap, teknik, medicin, forskare och vårdpersonal.

19


Forsknings- och undervisningsvärlden är en fantastisk global gemenskap som bidrar till en bättre värld. Clara Hellner Gumpert Dekanus styrelsen för forskarutbildning

20


Ett universitet är ett samtal, ett möte där unga människors drömmar och ambitioner möter äldre erfarenhet för ett ömsesidigt utbyte. Det är en fantastisk värld, en del i en global gemenskap där vi alla talar samma språk. Det är också en värld där förnyelse och tradition står sida vid sida. I dag rör sig unga människor över världen som aldrig förr och det påverkar givetvis universitetens förutsättningar. Vi ser en hårdnande konkurrens och nya marknader med både möjligheter och utmaningar. I sydostasien och många utvecklingsländer görs stora satsningar på utbildningsväsendet och det ställer givetvis nya och ännu högre krav på oss för att i framtiden kunna attrahera lika många unga förmågor som i dag.

21


Samhällets uppdrag till forskningen är ju faktiskt att uppfinna ny kunskap. Martin Ingvar Dekanus styrelsen fÜr forskning

22


Forskningslandskapet är under snabb omdaning. Den traditionella bilden av den ensamma forskaren finns inte kvar. För att kunna inhämta, analysera och bearbeta forskningens samlade kunskaper och de enorma mängder information som dagens kliniska studier innebär, måste forskningen istället ske i stora nätverk. Gränsöverskridande samarbeten och nya system för kunskapsutbyte är helt enkelt en förutsättning för att vi ska förstå livet och bryta ny mark. Utvecklingen ställer också krav på universiteten att modernisera sina meriteringssystem så att man verkligen får fram rätt sorts forskare. Matematiker, tekniker, biologer och beteendevetare är bara några yrksegrupper som i framtiden kommer behövas i betydligt större utsträckning inom den medicinska forskningen och här kan vi på Karolinska Institutet visa vägen genom bland annat nya Science for Life Laboratory där KI, KTH och Stockholms universitet arbetar sida vid sida.

23


Eftersom kunskap är en färskvara är en avlagd examen idag inte slutpunkten på utbildningen utan det första steget. Sari Ponzer Dekanus styrelsen för utbildning

24


Framtidens hälso- och sjukvård behöver kreativa och kompetenta medarbetare, att få vara med och utbilda dessa är både roligt och rikt belönande. Vårt mål är att utbilda studenter som söker och kritiskt granskar ny information och nya forskningsrön. Eftersom kunskap är en färskvara är en avlagd examen idag inte slutpunkten på utbildningen utan det första steget. Våra studenter kommer i framtiden att arbeta inom en alltmer avancerad hälsooch sjukvård. Det ställer höga krav på lyhördhet och kompetens. En del av dem kommer också att bli forskare och på det viset bidra till att fler patienter får det bättre. Det är den kombinationen som vi som universitet försöker ta tillvara.

25


Design och produktion: Super Foto: Andreas Beronius, Elekta, Jesper Fermg책rd, Thobias F채ldt, Getty Images, Anders Kallersand, Karolinska Institutet, Lennart Nilsson/Scanpix, Nobelstiftelsen, Ulf Sirborn, Lasse Skog, Camilla Svensk, Svenska Familjejournalen 1873, Erik G Svensson, Pierre Zoetterman


0181 010 2 Karolinska Institutet

Telefon: 08-524 800 00

171 77 Stockholm

ki.se


Karolinska Institutet 200 År - 1810-2010