Årsredovisning 2016 - Karolinska Institutet

Ă…rsredovisning 2016

Ett medicinskt universitet A

(Dnr 1-663/2016)

OMSLAGSBILDEN Ett interaktivt visualiseringsbord är ett nytt pedagogiskt hjälpmedel vid KI som tillåter studenter att tillsammans med lärare vrida, vända och skära i digitala patientfall för att studera människokroppens anatomi. Verktyget ersätter inte undervisning på donerade kroppar, men är ett värdefullt komplement. Hugo Zeberg, universitetsadjunkt och Björn Meister, professor vid institutionen för neurovetenskap, studerar njurens mikroskopiska struktur tillsammans med Li Arlert och André Hermansson, läkarstuderande.

Foto: Erik Cronberg.

2

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

3

Rektor har ordet

2016 – ett unikt år i Karolinska Institutets historia Varje dag går studenter och medarbetare till sina studier eller sitt arbete på Karolinska Institutet (KI) med målet att på ett avgörande sätt förbättra människors hälsa. Tack vare dem är KI ett internationellt framgångsrikt medicinskt universitet. Vi utbildar studenter inom områden där samhället har stora utmaningar med att få tillräckligt med personal. Vi bedriver, i nära samverkan med hälsooch sjukvården, framgångsrik forskning där Sverige och hela världen står inför olösta frågor inom medicin, hälsa och samhälle.

Karolinska Institutet har stor framgång i att attrahera forskningsanslag i konkurrens med andra lärosäten, till exempel fick KI mer än hälften av medlen i Vetenskapsrådets utlysning inom medicin och hälsa 2016. Men 2016 blev också året då vi exponerades för brister i vår egen organisation, brister som lett till att enskilda kommit till skada. Under 2016 påbörjades därför åtgärder som inkluderar att vi kraftsamlar runt tre övergripande områden i vårt strategiska dokument Strategi 2018, KI:s inre liv (kultur, värdegrund, ledarskap), kvalitetsfrågor och organisationsfrågor. Därutöver görs insatser inom exempelvis regelverk och efterlevnad, både inom KI och i gränssnittet med till exempel Stockholms läns landsting (SLL).

Experimenten, en dokumentär som gjorde skillnad I början av 2016 sändes dokumentären Experimenten i SVT. Dokumentären lämnade ingen oberörd och tydliggjorde vikten av att regelverk och ett etiskt förhållningssätt tillämpas. Den synliggjorde också konsekvenserna av när detta inte görs.

Forskningsfusk: Skadad trovärdighet och riskerad hälsa Under 2016 har KI initierat flera nya ärenden som gäller utredning av misstänkt oredlighet i forskning. Av KI tidigare friade artiklar, där Paolo Macchiarini står som huvudförfattare, kommer att granskas på nytt och ytterligare artiklar kommer att utredas.

Hur vi som lärosäte i fortsättningen hanterar misstänkt så kallat forskningsfusk är avgörande för vår trovärdighet, liksom för til�liten till den medicinska forskningen och i förlängningen att vård

4

baseras på korrekta forskningsresultat. Under 2016 har KI även inlett arbetet med att revidera och uppdatera tydliga och rättssäkra rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera forskningsfusk.

Life Science-kluster i nya Hagastaden tar form Visionen om ett världsledande Life Science-kluster i Hagastaden 2025, som involverar aktörer från akademin, hälso- och sjukvården och industrin, är på god väg att förverkligas. Målet är att rekrytera och behålla studenter och medarbetare i en global konkurrens där utvecklingen går allt snabbare. En milstolpe under året var när delar av det nya Karolinska universitetssjukhuset togs i drift. Det nya sjukhuset ger KI unika förutsättningar att tillsammans med Stockholms läns landsting bedriva och utveckla utbildning, klinisk forskning och innovation. På KI pågår arbetet med planering av flytten av stora delar av verksamheten till nya byggnader, bland andra Biomedicum och BioClinicum (U2-huset) i Solna samt Framtidens laboratorium och forskningshuset Neo på campus Flemingsberg. Det är en historisk förändring som rör cirka 60 procent av vår verksamhet och som ska vara fullt genomförd 2019.

Utbildningsverksamheten utvecklas De specialistsjuksköterskeinriktningar som tidigare fått omdömet bristande kvalitet i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärdering fick under 2016 omdömet hög kvalitet. Därmed är alla av UKÄ utvärderade examina på KI nu godkända. Under året har omorganisationen av utbildningen fortskridit. Flera institutioner ansvarar nu för ett eller flera utbildningsprogram, ett ansvar som tidigare låg på styrelsen för utbildning. Därmed tydliggörs institutionernas ansvar för utbildningens genomförande, kvalitet och forskningsanknytning. Att säkra verksamhetsintegrerat lärande med en hög kvalitet är en utmaning när sjukvården omorganiseras. Inom ramen för det nya regionala ALF-avtalet, som implementerades under 2016, har en samverkansorganisation byggts upp med SLL samtidigt som parternas gemensamma ansvar för utbildningens genomförande tydliggörs. Styrelsen för utbildning har initierat en översyn av etikundervisningen på våra program samt även, i samverkan med SLL, initierat en förstudie av evidensbaserat kliniskt arbetssätt vid verksamhetsintegrerad utbildning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

KI inviger sin första utlandsetablering Att etablera verksamhet utomlands är en naturlig del av den pågående internationaliseringen av utbildning och forskning där vi konkurrerar om talanger och resurser. I oktober invigde KI ett forskningscentrum, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong, ett globalt nav för forskning och innovation som ger unika möjligheter för samarbete och kunskapsutbyte. Ming Wai Lau Centre kommer att bestå av två noder, en i Stockholm och en i Hongkong, och är helt finansierat av en donation.

Centrumet kommer att bedriva grundläggande forskning med hjälp av tekniker som är relevanta för reparativ och regenerativ medicin. Ett av de primära målen är att utveckla ny kunskap och verktyg för att reparera skadad eller förlorad vävnad.

KI värnar forskning och integritet Inom EU pågick mellan 2012 och 2016 ett stort lagstiftningsarbete för att bland annat öka medborgarnas integritet genom skydd mot alltför långtgående registrering av personuppgifter. Många av de förslag till regelskärpningar som lades fram i det arbetet riskerade att kraftigt begränsa möjligheten till registerforskning. Experter från KI, tillsammans med bland annat andra aktörer i forskarsamhället, lyckades efter hårt och enträget arbete få till ett resultat som är förenligt med både goda möjligheter till forskning och ett starkt integritetsskydd för individer. Men den del av arbetet som består i svensk följdlagstiftning återstår. Även där finns KI med och spelar en nyckelroll med erfarenhet och kompetens. Sverige har kanske världens främsta sådana forskningsregister och många forskningsgenombrott har registerstudier som en nyckelkomponent. KI och Sverige spelar en världsledande roll i denna viktiga forskning.

ring som inkluderar högskolans hela verksamhet, bedöms kunna bidra till ökad koppling mellan forskning och utbildning”.

Vi utgår ifrån ett helhetsperspektiv – det finns ett KI där alla bidrar till helheten, och där våra kärnverksamheter forskning och utbildning är ömsesidigt beroende av varandra. Genom att målmedvetet arbeta med kvalitetsdrivna förbättringar ökar vår konkurrenskraft.

Tack!

Starkt stöd och stor generositet har under det gångna året visats KI genom donationer och bidrag från privatpersoner, stiftelser och andra forskningsfinansiärer. För detta vill jag framföra ett varmt tack.

Ett stort tack även till alla medarbetare och studenter för stort engagemang under det gångna året. Tillsammans bygger vi framtidens KI!

Karin Dahlman-Wright vikarierande rektor

Under året avslutades projektet ett Sammanhållet kvalitetssystem.

Målet är att implementera ett kvalitetssystem som ska bidra till kontinuerlig kvalitetsutvärdering, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av KI:s verksamhet utifrån tydliga, målrelaterade och mätbara kriterier med utgångpunkt i Strategi 2018. Tanken på ett sammanhållet kvalitetssystem återfinns också i regeringens forskningsproposition, ”ett mer sammanhållet system för kvalitetssäk-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Foto: Erik Cronberg.

Det finns ett KI där alla bidrar till en högkvalitativ verksamhet

5

Studenterna har ordet

Medicinska Föreningen och Odontologiska Föreningen har under orättvist sätt. 2016 godkändes förslaget trots studenternas reser2016 fortsatt att jobba i enlighet med sina uppdrag som kårer vid vation och kårerna ämnar nu bevaka utvecklingen i frågan.

Karolinska Institutet. Det har varit ett turbulent år på KI och vi är Kårerna har utöver ansvaret för studiebevakningen även stolta över våra studentrepresentanters insats i studiebevakningansvaret för studentlivet vid Karolinska Institutet och de studieen, som i år har haft fler utmaningar än någon hade trott i början sociala aktiviteter som ingår. Under 2016 har arbetet med KI:s av 2016. Kårernas arbete med representation i KI:s beredande mottagningsaktiviteter och samarbetet med kårerna kring detta och beslutande organ har i år medfört ökat arbete i och med fortskridit och båda kårerna har aktivt deltagit i de utredningden ovanligt stora mängden ar som gjorts och pågår för specifika bevakningsfrågor. välkomnandet.

Detta har bland annat rört Vi har tillsammans med Tillsammans med övriga kårer vid lärosätena på rekryteringsfrågor centralt högskolerådet i Flemingsberg på KI och den nya organisautsett ett nytt gemensamt campus Flemingsberg har vi arbetat för att höja tionen för utbildningsansvar. namn för vårt södra campus: den studiesociala miljön och gemenskapen på Under året har ett nytt intercampus Flemingsberg. Tillcampus. Här har studenterna nu möjlighet att nationaliseringsråd instiftats sammans med övriga kårer umgås över lärosätenas gränser och vi fortsätter och i vakan av Macchiarinivid lärosätena på campus ärendet välkomnar kårerna Flemingsberg har vi arbetat samarbetet för att lyfta campus Flemingsberg.” instiftandet av KI:s nya för att höja den studiesociala etikråd. miljön och gemenskapen på Medicinska Föreningen campus. Här har studenterna och Odontologiska Föreningen har också varit en del i utvecknu möjlighet att umgås över lärosätenas gränser och vi fortsätter lingen av de fysiska lärandemiljöerna. Under 2016 skedde denna samarbetet för att lyfta campus Flemingsberg. utveckling främst vid campus Flemingsberg där de nya lärandeTurbulensen under 2016 innebar utmaningar för kårerna men miljöerna ”Staden” invigdes i januari och startskottet för renohar också skapat utrymme till utveckling och nya tankebanor som veringen av Alfred Nobels allé (ANA) 8, Framtidens Lab, gick i kan föra Karolinska Institutet och dess studenter framåt. juni. Även arbetet med lokalerna på Alfred Nobels allé, 23 har fortskridit och de fysiska lärandemiljöerna på KI är bättre än någonsin. I och med detta arbete instiftades också en samverkansgrupp för de fysiska lärandemiljöerna under styrelsen för Å Medicinska Föreningens och Odontologiska Föreningens vägnar utbildning, där båda kårerna är representerade för att bidra till en fortsatt utveckling. Arbetsmiljödagen 2016 fokuserade på studenternas arbetsmiljö, något som kårerna varmt välkomnade och båda kårerna deltog i paneldiskussionerna under dagen. Det var en angelägen dag då nya studier visar på framförallt ökad psykisk ohälsa bland studenterna, som i många fall är stressrelaterade. Vi hoppas att dagen kan fungera som en språngbräda i arbetet för studenternas arbetsmiljö, både psykisk och fysisk.

Under året godkändes även omorganisationen av Odontologiska institutionen och Universitetstandvården vilket Odontologiska Föreningen varit delaktig i beredandet för. Vi kommer vara fortsatt involverade i genomförandet av beslutet.

2011 infördes studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES. Under 2015 introducerades ett förslag för separat antagning för den studentgruppen, som då skulle antas via en egen urvalsgrupp. Detta förslag motsatte sig kårerna. Vi såg en risk i att studieplatser öronmärks och tilldelas en studentgrupp på ett

6

Frida Hellström, ordförande Medicinska Föreningen 2016

Helena Arvidsson, ordförande Odontologiska Föreningen 2016

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Innehåll Året som gått 2016.............................................................................................................................................................. 8 Väsentliga uppgifter..........................................................................................................................................................10 Om Karolinska Institutet.................................................................................................................................................11 Organisation.......................................................................................................................................................................................................................11 Uppdrag och styrning.....................................................................................................................................................................................................12 Intern styrning och kontroll..........................................................................................................................................................................................12

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå........................................................................................................14

Utbildningsutbudet..........................................................................................................................................................................................................15 Studenterna........................................................................................................................................................................................................................17 Utbildningsuppdraget.....................................................................................................................................................................................................18 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................20 Kvalitet..................................................................................................................................................................................................................................22 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................24 Särskilda åtaganden.........................................................................................................................................................................................................24 Integrationssatsningar.....................................................................................................................................................................................................24 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning........................................................................................................................................25

Utbildning på forskarnivå...............................................................................................................................................26

Utbildning på forskarnivå..............................................................................................................................................................................................27 Kvalitet .................................................................................................................................................................................................................................28 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................29 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................29

Forskning...............................................................................................................................................................................30

Nya forskningsrön i urval...............................................................................................................................................................................................31 Kvalitet i forskning............................................................................................................................................................................................................34 Forskningsfinansiering....................................................................................................................................................................................................37 Vetenskaplig infrastruktur...............................................................................................................................................................................................37 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................38

Samverkan.............................................................................................................................................................................40

Samverkan med Stockholms läns landsting............................................................................................................................................................41 Samverkan och kommunikation med allmänheten.............................................................................................................................................44 Innovationsstöd och näringslivssamverkan.............................................................................................................................................................44 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................46 Indikatorer...........................................................................................................................................................................................................................47

En universitetsmiljö i utveckling..................................................................................................................................48

En universitetsmiljö i utveckling..................................................................................................................................................................................49 En attraktiv och utvecklande arbetsplats..................................................................................................................................................................49 Personalredovisning.........................................................................................................................................................................................................50 Rekrytering..........................................................................................................................................................................................................................50 Ledar- och medarbetarskap.........................................................................................................................................................................................52 Arbetsmiljö och hälsa......................................................................................................................................................................................................52 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................53 Bisysslor................................................................................................................................................................................................................................53 Infrastruktur – lokaler......................................................................................................................................................................................................54 Hållbar utveckling.............................................................................................................................................................................................................55

Finansiell redovisning.......................................................................................................................................................56

Finansieringskällor............................................................................................................................................................................................................57 Resultat per verksamhet, utbildning och forskning..............................................................................................................................................59 Utfall i jämförelse med prognos..................................................................................................................................................................................59 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå........................................................................................................................................................60 Forskning och utbildning på forskarnivå..................................................................................................................................................................61 Kapitalförvaltning..............................................................................................................................................................................................................62 Fonder..................................................................................................................................................................................................................................62 KI:s stiftelseförvaltning.....................................................................................................................................................................................................63 Resultat- och balansräkning..........................................................................................................................................................................................64 Redovisningsprinciper.....................................................................................................................................................................................................67 Noter.....................................................................................................................................................................................................................................71 Tabellbilaga.........................................................................................................................................................................................................................83 Konsistoriet.........................................................................................................................................................................................................................93

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

7

JANUARI

Godkänt. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) följer upp de specialistsjuksköterskeutbildningar i landet som tidigare fått omdömet bristande kvalitet. Samtliga får nu godkänt, däribland nio av KI:s specialistsjuksköterskeutbildningar. Efter att universitetet inkommit med åtgärder för utbildningarna ifrågasätts de inte längre och behåller därmed sina examenstillstånd. I och med det är alla av UKÄ utvärderade examina på Karolinska Institutet godkända.

Livsavgörande. Docenten vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset, Tore Curstedt, nomineras som en av tre till ”Lifetime Achievement” av det europeiska patentverket, EPO, i den tyngsta kategorin inom European Inventor Award 2016. Curstedt har, tillsammans med forskaren Bengt Robertson (1935-2008) tagit fram lungmedicinen Curosurf som hjälpt miljontals för tidigt födda barn att få igång sina lungor. Vinnare av ”Lifetime Achievement” blir till slut Anton van Zanten, Nederländerna, men nomineringen sätter ljus på den betydelsefulla svenska upptäckten som räddat livet på så många för tidigt födda över hela världen.

MARS

MAJ

Foto: Erik Cronberg.

Granskning.

Dokumentären Experimenten som sänds i tre delar i Sveriges Television handlar om kirurgen Paolo Macchiarini och Karolinska Institutets agerande kopplat till hans verksamhet. Allvarliga anklagelser om felrekrytering, forskningsfusk och fallerande implantat som aldrig borde opererats in i patienter framkommer, och leder till en kritikstorm mot Karolinska Institutet.

Dåvarande rektor Anders Hamsten ställer sin plats till förfogande till följd av kritiken. Till vikarierande rektor under den period som rekryteringen av ny rektor pågår, utses prorektor Karin DahlmanWright.

8

APRIL Foto: Cathy Harwood, Bachrach Photography och Dr Jim Huggett.

FEBRUARI

JUNI

Hedersdoktorer. Styrelsen för forskning utser tre nya medicine hedersdoktorer vid Karolinska Institutet: Sir Richard Peto, professor i medicinsk statistik och epidemiologi vid University of Oxford, England, Robert S Langer, professor vid Massachusetts Institute of Technology, Boston, USA, och Alimuddin Zumla, professor i infektionssjukdomar och internationell hälsa vid University College London, London, England.

De utses för sina viktiga vetenskapliga insatser.

Alla tre har samarbeten med Karolinska Institutet.

Foto: Gustav Mårtensosn.

Foto: Erik Cronberg.

Foto: iStock.

Studentmiljöer. Den nya lärandemiljön ”Staden” invigs på campus Flemingsberg. Arkitekterna har inspirerats av bakgatorna i Melbourne och utformningen har tagits fram i samarbete med studenterna. På de över 1 000 kvadratmetrarna finns flera grupprum som är utformade som biljardrum, sportaffärer och kvarterskrogar. Här finns också datorrum med storskärmar på väggarna och flexibla föreläsningssalar.

Foto: Heinz Troll/European Patent Office (EPO).

Året som gått 2016

OS. De före detta elitidrottarna och numera forskarna i immunologi, Berit Carow och Benedict Chambers, vid Karolinska Institutet, hjälper de tävlande inför sommar-OS i Rio. Med hjälp av instruktionsfilmer som de tagit fram och expertråd online kan de tävlande få hjälp att undvika infektioner. ”Vi gör det här mycket för de mindre teamen som inte har möjlighet att ta med en egen läkare,” säger Berit Carow. Enkel och tillgänglig information bidrar till den olympiska filosofin, menar hon – att alla ska tävla på lika villkor.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Uppdrag. Karolinska Institutets styrelse, konsistoriet, ger rektor i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med de allvarliga brister som Heckscherutredningen pekar på. Åtgärdsplanen presenteras på konsistoriets sammanträde i oktober.

JULI

SEPTEMBER

Foto: Ulf Sirborn.

Almedalen. Under politikerveckan på Gotland deltar flera medarbetare från Karolinska Institutet i seminarier och debatter. Bland andra talar vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright och professor Anna Wedell (bilden) om Nya Karolinska Solna-projektets betydelse för Life Science, ökad tillväxt och framtidens avancerade sjukvård. Forskargruppledare Erik Hedman talar om tidiga insatser mot psykisk ohälsa och Medicinska Föreningens ordförande Frida Hellström medverkar i ett seminarium om hur Sveriges lärosäten kan bli en plats för alla.

NOVEMBER

Foto: Fredrik Persson.

Internationellt. I oktober invigs Karolinska Institutets första egna etablering utomlands – Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong.

Centrumet innebär en kraftfull förstärkning av KI:s forskning inom reparativ medicin och väntas öppna dörrar för samarbeten i både Hongkong och andra delar av Asien. Forskningscentrumet får en nod i Hongkong och en i Stockholm, och möjliggörs genom en donation från Ming Wai Lau på motsvarande 400 miljoner kronor.

Foto: Erik Cronberg.

Sommarpratare. Hannah Akuffo, professor i parasitologi vid Karolinska Institutet, sänder sitt Sommar i P1 i Sveriges Radio i augusti. I programmet berättar hon om sin forskning om parasitsjukdomar, speciellt leishmaniasis. Hon talar också om sitt arbete på Sida som handlar om att hjälpa universitet i låginkomstländer att utveckla bra forskningsmöjligheter.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Nobelpris. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet beslutar att ge Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2016 till den japanske forskaren Yoshinori Ohsumi för att ha upptäckt och klarlagt maskineriet som styr autofagi, en fundamental process för nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar. Ohsumi kommer till Stockholm i samband med Nobelprisceremonin och håller sin föreläsning i en fullsatt aula på Karolinska Institutet.

DECEMBER

Samverkan. Dagen efter att forskningspropositionen, med stark betoning på samverkan, presenterats, har Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting en gemensam kickoff för samarbetet inom det regionala ALF-avtalet.

Avtalet gäller grundutbildning av läkare, verksamhetsförlagd utbildning för andra hälsoprofessioner, klinisk forskning, samt utveckling av hälso- och sjukvården.

Program 4D nämns som ett bra exempel på lyckad samverkan. Läs mer om Program 4D under kapitlet Samverkan.

Foto: iStock.

OKTOBER

Foto: HKSP.

AUGUSTI

Doktorspromotion. I november promoveras Karolinska Institutets nya medicine doktorer, och en vårpromotion har också hållits i maj.

Under högtidliga former firas att doktoranderna gått i mål med den högsta akademiska examen.

Ceremonin ramas in av ett snötäckt Stockholm och dekanen för forskarutbildningen, Marianne Schultzberg, delar ut doktorshattar och diplom.

Elva jubeldoktorer, som promoverades för 50 år sedan, uppmärksammas också under ceremonin. De tackas för sina insatser inom hälsa och medicinsk kunskap och för vad de lämnar efter sig till kommande generationer.

Foto: Stefan Zimmerman.

Foton: Cecilia Odlind.

Rapport. Karolinska Institutet får hård kritik i den externa utredningen av Macchiarini-ärendet som är klar i början av september. Nonchalans mot regler och formalia lyfts fram. ”Redan vid rekryteringen av gästprofessor Paolo Macchiarini fanns signaler som Karolinska Institutet borde ha reagerat på”. Det säger utredaren Sten Heckscher vid presskonferensen när han presenterar den nästan 200 sidor tjocka rapporten.

9

OM KAROLINSKA INSTITUTET

Väsentliga uppgifter 2016

2015

2014

2013

2012

5 973 72% 159 5 558 171 110 55% 363 58% 2 267 58% 932 59% 0 0% 3,22 4,32 331 7 i.u. i.u.

6 062 72% 155 5 534 170 107 50% 398 60% 2 280 59% 770 58% 122 61% 3,10 4,44 359 8 5 696 942

5 978 72% 160 5 613 170 74 56% 407 59% 2 311 58% 650 59% 281 57% 2,53 4,37 340 9 5 198 971

6 014 73% 147 5 589 158 51 64% 374 55% 2 312 60% 595 64% 375 62% 2,40 4,24 306 12 5 049 960

5 885 73% 154 5 307 170 34 57% 438 57% 2 310 61% 572 65% 380 63% 3,03 4,23 359 14 4 574 993

4 820 61% 5 334 863 49% 795 47% 368 30%

4 694 61% 5 193 853 48% 776 45% 372 29%

4 473 62% 4 924 844 47% 739 43% 367 28%

4 283 63% 4 736 827 46% 717 42% 373 28%

4 192 64% 4 716 846 46% 714 41% 367 27%

6 667 1 059 86% 14% 5 607 35% 65% 6 578 53% 11% 3 008 10% 6 249 3 107 78 1 514

6 475 1 050 86% 14% 5 424 35% 65% 6 394 53% 12% 2 996 11% 6 186 3 062 76 1 435

6 156 1 007 86% 14% 5 149 37% 63% 6 078 52% 13% 3 064 11% 5 577 2 621 63 1 359

5 796 991 88% 12% 4 805 37% 63% 5 797 52% 13% 3 046 12% 5 165 2 445 8 1 296

5 646 954 87% 13% 4 692 37% 63% 5 506 52% 12% 2 771 11% 5 017 2 313 108 1 289

Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 1 varav kvinnor Kostnad per helårsstudent, tkr * Totalt antal helårsprestationer 1 Kostnad per helårsprestation, tkr * Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 2 varav kvinnor Totalt antal nyantagna doktorander varav kvinnor Totalt antal doktorander med någon aktivitet ** varav kvinnor Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) varav kvinnor Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer *** Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr ****

Personal Totalt antal årsarbetskrafter varav kvinnor Medelantal anställda Totalt antal lärare totalt (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal disputerade lärare (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal professorer (årsarb.) varav kvinnor

Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) – andel personal – andel lokaler Lokalkostnader 3 per kvm (kr) – andel av justerade totala kostnader (%) Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 1

3

Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.

Exklusive beställd utbildning.

Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069). * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Som aktiv räknas 1-100% aktivitet. Tidigare definition var 10-100% aktivitet. Alla år i tabellen har uppdaterats. *** Ingen uppgift för 2016 på grund av eftersläpning i registreringar. Uppgifter för 2012-2015 har justerats jämfört med tidigare årsredovisningar. Dels för att MEDLINEindexerade tidskrifter har inkluderats, dels för att det gjorts en allmän breddning av underlaget. Förändringarna påverkar även kostnad per publikation. **** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslag.

2

10

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Källor: Ladok, Primula, Unit4 Business World.

OM KAROLINSKA INSTITUTET

Om Karolinska Institutet Karolinska Institutets (KI:s) vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. KI är ett medicinskt universitet och en statlig myndighet med uppdrag att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete.

Vi ska också samverka med det omgivande samhället och informera om vår verksamhet samt verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. KI står för en betydande del av den medicinska akademiska forskningen i Sverige och har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet.

Organisation Konsistoriet som är universitetets styrelse har det yttersta ansvaret för den samlade verksamheten. Till sitt stöd har konsistoriet en internrevision som granskar, föreslår förbättringar samt ger råd och stöd om intern styrning och kontroll. I januari 2017 inrättade styrelsen ett revisionsutskott för beredning av ärenden om internrevision, extern revision, finansiella frågor, ekonomisk styrning, riskbedömning, intern styrning och kontroll samt finansiell rapportering.

För ledning av verksamheten närmast under konsistoriet ansvarar rektor som är myndighetens chef. Den verkställande ledningen består utöver rektor av prorektor och universitetsdirektör. Därtill är tre vicerektorer med särskilda uppgifter förordnade i syfte att stärka ledningen av KI. Under rektor finns tre interna verksamhetsstyrelser som leds av dekaner. Styrelserna ansvarar för var och ett av verksamhetsområdena, utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Universitetsdirektören har under rektor det övergripande ansvaret för KI:s verksamhet i administrativt hänseende.

Forskningen och utbildningen bedrivs i huvudsak vid de 22 institutionerna vars verksamheter leds av prefekter. Verksamheten bedrivs på två campusområden – Solna och Flemingsberg – och vid flera av länets sjukhus. I anslutning till lärosätets campusområden ligger Karolinska universitetssjukhuset som har en betydelsefull roll när det gäller klinisk forskning och utbildning.

KI samarbetar även med andra kliniker i närområdet och har institutioner vid Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Utöver institutionerna finns Enheten för toxikologiska vetenskaper i Södertälje, Komparativ medicin, Universitetsbiblioteket och Universitetsförvaltningen. Sedan oktober 2016 har KI också ett forskningscentrum utomlands, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong.

Fördelning av ansvar och befogenheter inom universitetet regleras framförallt i organisationsplan och de besluts-, handläggningsoch delegationsordningar konsistoriet, rektor, verksamhetsstyrelser och prefekter fastställt utifrån givet mandat på sina respektive nivåer.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

KONSISTORIUM (universitetsstyrelse)

VICEREKTORER

Internrevision

REKTOR Universitetsförvaltning

Styrelsen för UTBILDNING Universitetsbibliotek Styrelsen för FORSKARUTBILDNING Komparativ medicin Styrelsen för FORSKNING KI Holding AB

Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för cell- och molekylärbiologi Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för lärande, informatik, management och etik Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för medicin, Solna Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutet för miljömedicin Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Institutionen för neurovetenskap Institutionen för odontologi Institutionen för onkologi-patologi Enheten för toxikologiska vetenskaper, Södertälje – Swetox

11

OM KAROLINSKA INSTITUTET

Uppdrag och styrning

VISION Karolinska Institutet bidrar på ett avgörande sätt till att förbättra människors hälsa.

UPPDRAG Karolinska Institutets uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället.

Universitetets uppdrag enligt högskolelagen (1992:1434) är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete.

Vi ska också samverka med det omgivande samhället och informera om vår verksamhet samt verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Utifrån högskolelagen styr regeringen KI i huvudsak genom högskoleförordningen (1993:100) och årliga regleringsbrev.

I Strategi 2018 har KI fastställt vision, mål och fyra strategiska fokusområden – medarbetare, infrastruktur, samverkan och finansiering – för styrning och utveckling av den samlade verksamheten.

Strategi 2018 är utgångspunkt för treåriga verksamhetsplaner för verksamhetsstyrelser, institutioner och övriga organisatoriska enheter för perioden 2016–2018. Verksamhetsplanerna är nedbrutna i aktivitetsplaner som följs upp årligen medan de treåriga verksamhetsplanerna följs upp efter periodens slut. Årligen beslutar konsistoriet om planeringsförutsättningar och budgetramar. Rektor fastställer därefter budgetramar för verksamhetsstyrelserna som fördelar resurserna vidare i organisationen.

Varje år görs en riskanalys som resulterar i konsistoriets beslut om vilka risker på verksamhetsövergripande nivå som är prioriterade att hantera. Analys och hantering av prioriterade risker på verksamhetsstyrelse- och institutionsnivå är integrerad i den treåriga planeringen och den årliga uppföljningen.

Sammanhållet kvalitetssystem

Strategi 2018 4 fokusområden:

För att skapa än bättre förutsättningar för styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten har ett sammanhållet kvalitetssystem utvecklats under året. Systemet ska säkerställa hur KI arbetar med kvalitet i hela verksamheten. Det ska bidra till kontinuerlig kvalitetssäkring, kvalitetsutvärdering och kvalitetsutveckling och bygger på tydliga målrelaterade och mätbara kriterier utifrån ambitionerna i Strategi 2018 och de externa krav som ställs på universitetet.

I systemet ingår kvalitetsindikatorer, processorienterade arbetssätt, intressenters upplevda kvalitet, kvalitetssäkring, verksamhetsinformationssystem, kollegial granskning och lärande. Implementeringen av det sammanhållna kvalitetssystemet påbörjas 2017.

Intern styrning och kontroll MEDARBETARE INFRASTRUKTUR

SAMVERKAN FINANSIERING

12

Universitetet ska säkerställa en intern styrning och kontroll som med rimlig säkerhet ser till att givet uppdrag och verksamhet genomförs effektivt, att lagar och regler efterlevs, att redovisning är tillförlitlig och rättvisande samt att lärosätet hushåller med befintliga medel. En viktig del i detta är att identifiera, värdera och hantera omständigheter i form av förhållanden och händelser som riskerar att KI inte kan utföra sitt uppdrag, uppnå sina mål och leva upp till de generella kraven på verksamheten. Därför åligger det universitetet att ha en systematisk och strukturerad process för att hantera risker som omfattar de obligatoriska momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Dessa krav och förväntningar på intern styrning och kontroll generellt och riskhantering specifikt framgår av högskoleförordningen, internrevisionsförordningen (2006:1228), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll,

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

OM KAROLINSKA INSTITUTET

3§ myndighetsförordningen (2007:515) och förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som KI har att följa.

Samtliga medarbetare har ett uttalat ansvar att bidra till en ändamålsenlig intern styrning och kontroll men det är konsistoriet som har det övergripande ansvaret och har fastställt de regler och riktlinjer som gäller vid KI. Årligen beslutar konsistoriet på förslag och underlag från rektor om universitetets övergripande riskanalys och vilka risker på verksamhetsövergripande nivå som ska hanteras. I årsredovisningen redovisar de sin bedömning om i vad mån den interna styrningen och kontrollen är betryggande.

Rektor har fastställt anvisningar för hur konsistoriets regler och riktlinjer ska följas. För de prioriterade riskerna utses riskägare. Kontrollåtgärder fastställs i handlingsplaner som följs upp vid två tillfällen per år.

Chefer och verksamhetsstyrelser ansvarar för att en god intern styrning och kontroll upprätthålls inom ramen för sin verksamhet. De ska årligen genomföra och fastställa riskanalyser för sin verksamhet samt vidta de kontrollåtgärder det finns behov av.

Vart tredje år ska fördjupade riskanalyser genomföras, vilket gjordes inför 2016. Mellanliggande år ska det göras en uppföljning och revidering utifrån framtagen riskdokumentation.

De högst värderade riskerna, kontrollåtgärder och ansvariga framgår av verksamhetsplaner för 2016–2018 och av aktivitetsplaner för respektive år. En sammantagen redovisning av resultatet av genomförda kontrollåtgärder för treårsperioden ska göras i den verksamhetsberättelse som senare lämnas för perioden 2016–2018.

Macchiarini-ärendet I januari 2016 visade SVT dokumentärserien Experimenten.

Dokumentären som följer forskaren Paolo Macchiarini visar hur patienter far illa och dör efter transplantationer med artificiella luftstrupar och väcker många vård- och forskningsetiska frågor.

Omvärlden reagerar kraftfullt och resultatet blir en förtroendekris för KI. Macchiarini var vid tillfället anställd som forskare vid KI. I februari 2016 tillsätter konsistoriet en extern utredning. Den ska granska KI:s hantering av hela ärendet – från rekryteringen 2010 till februari 2016. I september 2016 redovisar den externa utredaren sin rapport och rekommendationer. KI får kritik på flera punkter, bland annat att rekryteringen och beslutet att förlänga Macchiarinis anställning 2013 drevs igenom i olämpliga former. Parallellt med den externa utredningen genomför internrevisionen en granskning av den institution han var verksam vid.

Granskningen påvisar brister i lag- och regelefterlevnad vad gäller till exempel bisysslor, delegationsordning och riskanalysarbete.

Utifrån den externa utredarens och internrevisionens rapporter och rekommendationer har en åtgärdsplan upprättats som syftar till att komma tillrätta med uppmärksammade brister inom KI. Åtgärder har påbörjats under 2016 för att hantera uppmärksammade brister och internrevisionen har förstärkts från två till fyra heltidstjänster. Reglerna för bisysslor har skärpts och nya anvisningar för handläggning av dem har upprättats. En översyn av den interna och externa kommunikationen har påbörjats likväl som en inventering och analys om behovet av ändringar avseende KI:s interna styrdokument. Arbetet med att revidera och uppdatera tydliga och rättssäkra rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera forskningsfusk har inletts. Därtill ska ett nytt etikråd inrättas under 2017. Rådet ska arbeta strategiskt

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

och ta upp viktiga ämnen som behöver en etisk genomlysning.

Rådet kommer dock inte att bereda eller verka i operativa frågor och ska inte heller utreda oredlighet i forskning.

Hantering av prioriterade risker 2016 Inför 2016 beslutade konsistoriet om tolv prioriterade risker att hantera på verksamhetsövergripande nivå. Fem av dem kopplar till frågor om infrastruktur, tre rör extern samverkan, två berör finansiering av kärnverksamheten och två handlar om medarbetare i form av ledarskap och kompetensförsörjning.

För alla de prioriterade riskerna har utsedda riskägare under året genomfört åtgärder och aktiviteter enligt fastställda handlingsplaner i syfte att reducera riskerna. Flertalet av riskerna kräver åtgärder under flera år för att risknivån ska reduceras vilket är en förutsättning för att risken ska kunna anses tillräckligt hanterad. För åtta av riskerna är risknivån vid utgången av 2016 oförändrad. För två har den ökat och för två har den minskat.

Sammantaget är det en av de prioriterade riskerna 2016 som är tillräckligt hanterad medan övriga kräver fortsatt hantering 2017.

Riskanalys för 2017 I oktober 2016 fastställde konsistoriet KI:s riskanalys för 2017 vilket innebar beslut om tolv prioriterade risker att hantera på verksamhetsövergripande nivå. Av de tolv var sex av dem också prioriterade 2016, varav två har omdefinierats i och med att de bedömts vara mer omfattande än vid analysen inför 2016. Fyra risker är nya som en konsekvens av händelser, omständigheter och identifierade brister under året. Två risker ingick i riskanalysen inför 2016 men bedömdes då inte som prioriterade att hantera. Av de nya riskerna är tre av dem – Bristande lag- och regelefterlevnad, Oredlighet i forskning samt Icke önskvärda externa samarbeten – i huvudsak en konsekvens av brister som uppmärksammades i Macchiarini-ärendet.

Sammanfattande bedömning KI har en ordning för fördelning av ansvar och befogenheter i organisationen, fungerande processer för verksamhetsplanering och resursfördelning samt en systematisk och strukturerad process för riskhantering. Under året har de obligatoriska momenten – riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation – enligt förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll utförts. Under 2016 har ett flertal åtgärder genomförts och påbörjats för att hantera brister och risker i den interna styrningen och kontrollen.

I och med händelserna i och granskningarna av Macchiariniärendet har KI uppmärksammats på brister, till exempel rörande tillämpning och uppföljning av vissa regelverk. Samtidigt kan det konstateras att det i huvudsak är genom extern utredning och internrevisionens granskning som bristerna identifierats, inte genom KI:s process för riskhantering. Det kan också konstateras att tre av de risker som är prioriterade att hantera 2017 – Bristande lag- och regelefterlevnad, Oredlighet i forskning samt Icke önskvärda externa samarbeten – i huvudsak identifierats som en konsekvens av Macchiarini-ärendet.

Den sammanfattande bedömningen är därför att det föreligger brister att inom ramen för riskhanteringen identifiera och värdera risker. En översyn av KI:s process för riskhantering kommer att genomföras 2017.

13

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

14

Foto: Gunnar Ask.

Studenterna Hannah Kenjah, Fatema Benali, Helena Andersson och Eveline Shevin tränar på att använda modellen ”design thinking” för att hitta en innovativ lösning som kan hjälpa människor att leva ett sundare liv genom att välja att äta nyttiga snacks istället för godis. KI:s första innovationsdag för studenter var en del av ett initiativ som pågick på flera lärosäten runtom i Europa inom ramen för EU-projektet EIT Health. Målet är att uppmuntra studenter att tänka innovativt och söka kreativa lösningar som kan utveckla hälso- och sjukvården.

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Foto: Stefan Zimmerman.

Styrelsen för utbildning har under året fortsatt arbetet med att säkra utbildningens kvalitet och forskningsanknytning. Ett led i detta arbete är omorganisationen där institutionerna fått ett tydligare ansvar för utbildningsuppdraget. För att stärka forskningsanknytningen och skapa incitament för lärare att åta sig ledningsuppdrag, fördelades särskilda medel för detta ändamål. Inom ramen för det nya regionala ALF-avtalet har en samverkansorganisation byggts upp på flera nivåer.

Detta är bland annat viktigt för att säkerställa tillgången på platser inom verksamhetsförlagd utbildning med hög kvalitet.”

Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning

13 NYBÖRJARPROGRAM

27

PÅBYGGNADSPROGRAM

Utbildningsutbudet KI har ett brett utbildningsutbud på grundnivå och avancerad nivå inom medicin och hälso- och sjukvård. Under året har KI erbjudit 13 nybörjarprogram, 27 påbyggnadsprogram samt 65 fristående kurser.

Utbudet förändras mycket lite mellan åren, vilket till stor del beror på att huvuddelen av utbudet är i form av utbildningsprogram. Ett flertal av KI:s program leder till en yrkesexamen inom hälso- och sjukvård.

Prioriteringar och avvägningar vad gäller utbudet baseras på studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och efterfrågan samt KI:s förutsättningar att erbjuda utbildningen. Aktuella arbetsmarknadsprognoser visar på att allt fler av de professioner som KI:s utbildningar leder till är, eller inom en snar framtid kommer att bli, bristyrken.

Nybörjarprogrammen är basen i utbildningsutbudet. De svarar för över tre fjärdedelar av helårsstudenterna och KI utbildar i princip alla professioner som finns inom hälso- och sjukvården.

Bredden i utbildningsutbudet är en av KI:s styrkor och den gör att vi har förutsättningar att svara mot samhällets behov av kompetens inom området. Den innebär även att KI kan genomföra högkvalitativ och relevant interprofessionell utbildning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

65 FRISTÅENDE KURSER

Vidareutbildning är en viktig del av utbudet. KI erbjuder vidareutbildning i form av fristående kurser, påbyggnadsprogram som leder till yrkesexamen på avancerad nivå samt magister- och masterutbildningar som riktar sig till såväl internationella som nationella målgrupper.

På flertalet lärosäten är trenden att andelen program ökar på bekostnad av fristående kurser, men på KI har utvecklingen till viss del varit den motsatta. Viss vidareutbildning på avancerad nivå som tidigare erbjöds som program har gjorts om till fristående kurser, bland annat för att öka tillgängligheten för yrkesverksamma. Tidigare nedskärningar innebär dock att denna förändring än så länge inte återspeglas i utfallet av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) och fristående kurser utgör endast sex procent.

Distansutbildning utgör endast cirka nio procent av utbudet, men av de fristående kurserna ges en fjärdedel på distans. Distanspedagogik används dock även inom många campusutbildningar, framförallt de som riktar sig till yrkesverksamma.

Lärosätet ska enligt regleringsbrevet redovisa och analysera hur den särskilda höjningen av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap bidragit till högre kvalitet inom berörda utbildningar. Då dessa områden omfattar en så liten del av utbildningen vid KI, har inga särskilda satsningar för att höja kvaliteten genomförts. Det går därför inte att bedöma om satsningen bidragit till högre kvalitet.

15

Foto: Teresa Sörö.

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Studenter i KI:s lärandemiljöer på campus Flemingsberg.

Fördelning mellan program som leder till generell examen, program som leder till yrkesexamen samt fristående kurser 2013–2016 2013 Generell examen – nybörjare Generell examen – påbyggnad

2014

2015

2016

hst

%

hst

%

hst

%

hst

%

197

3

157

3

173

3

164

3

417

7

404

7

430

7

430

7

Yrkesexamen – nybörjare

4 334

72

4 498

75

4 521

75

4 433

74

Yrkesexamen – påbyggnad

580

10

577

10

576

10

595

10

Fristående kurser

488

8

341

6

362

6

351

6

6 014

100

5 978

100

6 062

100

5 973

100

Summa

Källa: Ladok.

Kursers fördelning mellan grundnivå och avancerad nivå 2013–2016 2013

2014

2015

2016

hst

%

hst

%

hst

%

hst

%

Grundnivå

3 701

61

3 661

61

3 761

62

3 601

60

Avancerad nivå

2 267

38

2 277

38

2 257

37

2 331

39

Ej klassificerad

47

1

40

1

44

1

41

1

6 014

100

5 978

100

6 062

100

5 973

100

Summa

Källa: Ladok.

Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2013–2016 2013 Antagna Nybörjarprogram

2014

Sök/ antagen

Antagna

2015

Sök/ antagen

Antagna

2016

Sök/ Sök/ Antagna antagen antagen

1 718

3,9

1 789

4,1

1 822

4,2

1 893

4,0

Påbyggnadsprogram (ej magister/master)

905

2,2

915

1,9

974

1,7

1 022

1,6

Magister-/masterprogram

547

1,8

452

2,0

621

1,6

386

2,3

3 170

3,1

3 156

3,2

3 417

3,0

3 301

3,1

Totalt

Källa: UHR, NyA Open. hst= helårsstudenter

16

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Studenterna Sökande Söktrycket till KI:s utbildningar är fortsatt högt. På nybörjarprogrammen varierar det mellan 1,3 och 7,8 behöriga förstahandssökande per antagen student. De flesta nybörjarprogram hade dock något färre sökande än 2015, vilket överensstämmer med de minskande kullarna av 19-åringar. Läkarprogrammet, optikerprogrammet och kandidatprogrammet i biomedicin hade dock fler sökande än 2015. Kandidatprogrammet i biomedicin utannonserades för andra gången till en internationell målgrupp och antalet sökande ökade med cirka 75 procent.

När det gäller påbyggnadsprogrammen, ökade antalet sökande till KI:s sex globala masterprogram1 kraftigt 2016, från knappt 600 till drygt 800 behöriga förstahandssökande. Specialistsjuksköterskeprogrammens söktryck har dock sjunkit.

Breddad rekrytering Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Breddad rekrytering handlar även om att skapa goda förutsättningar för studenter att klara sin utbildning. Under året har KI utökat verksamheten i språkverkstaden, vilket inneburit att fler enskilda handledningspass har genomförts och att språkverkstaden kunnat hålla skrivseminarier inom KI:s utbildningsprogram.

KI arbetar också aktivt med breddad rekrytering genom det nationella nätverket Include i vars styrelse KI ingår. Nätverket har under året anordnat nätverksträffar och konferenser och på så vis bidragit till kunskapsutbyte mellan lärosäten.

Studentinflytande För KI är ett väl fungerande studentinflytande en viktig premiss för att uppnå hög kvalitet i utbildningen. Representanter för de två studentkårerna vid KI, Medicinska Föreningen och Odontologiska Föreningen, har möjlighet att vara representerade i KI:s samtliga beredande och beslutande organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor. För att understryka vikten av studentinflytande, har KI beslutat att minst en studentrepresentant ska vara närvarande, förutsatt att en sådan är utsedd, för att dessa organ ska vara beslutföra.

KI har god studentrepresentation i flertalet beslutande och beredande organ. Under året har utbildningsnämnder införts vid institutionerna, vilket innebär att studentinflytandet på institutionerna stärks. För studentkårerna har det dock varit en utmaning att fylla det högre antalet platser. KI:s ledning har stöttat kårerna i detta arbete genom informationsinsatser.

För att stödja studentrepresentanterna i deras uppdrag, anordnar KI årligen en utbildning för studenter aktiva inom beslutande och beredande organ. Utbildningen fokuserar på lagar och förordningar samt organisations- och beslutsstruktur och ges både på svenska och engelska. År 2016 var 67 procent av studentrepresentanterna i beslutande organ kvinnor (KI:s styrelse, de interna verksamhetsstyrelserna och program-/utbildningsnämnderna). Det kan noteras att kvinnliga studentrepresentanter endast är i majoritet i beslutande organ för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, dvs. i styrelsen för utbildning och i program-/utbildningsnämnder, trots att studentpopulationen till 72 procent bestod av kvinnor.

1 KI

7,8

behöriga förstahandssökande per antagen student till

LÄKARPROGRAMMET

4,0

behöriga förstahandssökande per antagen student till

FYSIOTERAPEUTPROGRAMMET

3,6

behöriga förstahandssökande per antagen student till

MAGISTERPROGRAMMET I GLOBAL HÄLSA

1,3

behöriga förstahandssökande per antagen student till

BIOMEDICINSKA ANALYTIKERPROGRAMMET

erbjuder totalt åtta internationella/globala masterprogram, men för två av dessa ansvarar andra lärosäten för antagningen. Globala masterprogram riktar sig till en internationell målgrupp.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

17

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Utbildningsuppdraget Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter inom ramen för takbeloppet uppgick 2016 till 5 973 och antalet helårsprestationer till 5 558. Det är en viss ökning av antalet helårsprestationer men en minskning av antalet helårsstudenter jämfört med föregående år.

Respektive programs andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagrammet på nästa sida. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 5 i tabellbilagan.

Utfallet är något under tidigare prognos, vilket framförallt beror på att de tre största programmen, läkar- tandläkar- och sjuksköterskeprogrammen, haft färre helårsstudenter än planerat.

Som framgår av tabellen på nästa sida underskrider KI, inklusive prestationerna från december 2015, takbeloppet med 6,9 miljoner kronor. Utfallet innebär att den utgående överproduktionen uppgår till 4,5 miljoner kronor (se även not 1 i kapitlet Finansiell redovisning).

Särskilda uppdrag och återrapporteringar Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade på program som leder till läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och tandläkarexamen samt antalet nybörjare på psykologprogrammet. Uppgifterna för 2016 framgår av tabellen på nästa sida. För jämförelse över tid, se tabellerna 2, 4 och 6 i tabellbilagan.

Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser genom omfördelning inom lärosätet. Med de 30 platser som KI därefter tilldelats, har programmet 70 nybörjarplatser. År 2016 registrerades 84 studenter på termin 1 på programmet.

Antalet helårsstudenter är detsamma som föregående år, det vill säga 320.

Antalet nybörjare har ökat något på tandläkarprogrammet, men då genomströmningen blivit sämre har antalet helårsstudenter minskat. Detta beror dels på ett ökat antal avhopp, bland annat på grund av övergång till läkarprogrammet, dels på att en större andel inte blev behöriga och därför inte kunde flyttas upp till kommande kurs. Även på läkarprogrammet minskar antalet helårsstudenter på grund av försämrad genomströmning.

KI ska enligt regleringsbrevet genomföra en utökning av barnmorskeprogrammet med 35 nybörjarplatser – vilket fullt utbyggt motsvarar ytterligare 52,5 helårsplatser jämfört med 2014. Såväl antalet nybörjare, helårsstudenter som examinerade har ökat på barnmorskeprogrammet. KI har gjort bedömningen att någon ytterligare utbyggnad inte går att genomföra på grund av brist på platser inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). KI kommer därmed inte att nå regeringens mål.

Sjuksköterskeprogrammet ska enligt uppdrag i regleringsbrevet utökas med 22 nybörjarplatser – vilket fullt utbyggt motsvarar 66 helårsplatser. Antagningstalen har höjts väsentligt de senaste åren, men då andelen antagna som påbörjar sina studier minskat, ökar inte antalet nybörjare. Att en allt mindre andel av de antagna studenterna påbörjar sin utbildning och att avhoppen ökar, är en utveckling som märkts på flera utbildningar. Sjuksköterskeprogrammet har emellertid påverkats mer än flertalet övriga utbildningar vid KI. Detta beror troligen till viss del

18

på omvärldsfaktorer som är svåra att påverka, bland annat att arbetsvillkor och arbetsförhållanden för sjuksköterskor ofta rapporteras i negativa termer. Åtgärder behövs för att öka antalet helårsstudenter, men en ytterligare höjning av antagningstalen riskerar att sänka betygskraven väsentligt. Lärosätet kommer därför att fokusera på åtgärder för att antagna studenter i högre utsträckning ska påbörja sin utbildning och för att färre ska göra studieavbrott.

Specialistsjuksköterskeprogrammen ska enligt regleringsbrevet utökas med 55 nybörjarplatser jämfört med utfallet 2014.

KI har utökat de program som bedömts ha bäst förutsättningar för en expansion, det vill säga de program som har tillräcklig tillgång på VFU-platser och tillräckligt många behöriga sökande. År 2016 registrerades fler studenter på programmen med inriktning mot anestesisjukvård, barn och ungdom, distriktssköterska, onkologisk vård samt psykiatrisk vård. Än så länge märks dock ingen ökning av antalet helårsstudenter.

För antal nybörjare, helårsstudenter och examinerade på ovan nämnda program de senaste tre åren, se tabell 2, 4 och 6 i tabellbilagan.

Examina Det totala antalet utfärdade examina sjönk i jämförelse med 2015 (se tabell på nästa sida). Det lägre antalet kan vara en periodiseringseffekt då lärosätet ändrat rutinerna för hur datum för utfärdande sätts i Ladok. Tidigare angavs datumet då ansökan inkom, men sedan 1 januari 2016 anges dagen för det faktiska beslutet.

Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning från andra universitet och högskolor samt övriga uppdrag. Intäkterna uppgick 2016 till 89 miljoner kronor, vilket är en ökning med 9,6 procent jämfört med 2015.

Se diagrammet på nästa sida för information om hur intäkterna fördelas per finansiär.

Uppdragsutbildning KI erbjuder ett brett utbud av uppdragsutbildningar inom medicin och hälso- och sjukvård. Lärosätet möjliggör på detta sätt livslångt lärande för yrkesverksamma.

Uppdragsutbildningen består av närmare 160 olika utbildningsaktiviteter för många olika yrkeskategorier. Under 2016 har specialistutbildningar för till exempel sjuksköterskor och tandläkare respektive psykoterapiutbildningar utgjort en stor del av omsättningen. Vidare har KI under 2016 erbjudit magisterutbildningar inom demensvård för läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Det kan även nämnas att antalet utbildningar för personal som arbetar med barn och unga har fortsatt att öka under året. Även de internationella projekten fortsätter att öka.

Av tabellen på nästa sida framgår antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom uppdragsutbildning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Helårsstudenter 2016 (5 973)

6% 7%

5 973

27 %

3% 8%

HELÅRSSTUDENTER

3% 6%

11 %

Antal examina 2013–2016

13 %

4% 7%

5%

Examen

2013

2014

2015

2016

Yrkesexamen

1 256

1 432

1 578

1 479

891

1106

1 246

1 217

Totalt antal examina

2 147

2 538

2 824

2 696

Totalt antal individer

1 758

1 964

2 105

1 946

Generell examen Läkarprogrammet 27 % Fysioterapeutprogrammet 6 % Sjuksköterskeprogrammet 13 %

Källa: Ladok.

Psykologprogrammet 5 % Tandläkarprogrammet 7 % Arbetsterapeutprogrammet 4 %

Hst och hpr i uppdragsutbildning 2013–2016

Övriga nybörjarprogram 11 % Biomedicinska analytikerprogrammet 3 %

2013

Specialistsjuksköterskeprogrammen 8 % Övriga påbyggnadsprogram 3 % Magister och master 7 %

2014

2015

2016

Helårsstudenter

241

304

279

287

Helårsprestationer

188

274

249

237

Källa: Ladok.

Fristående kurs 6 % Källa: Ladok.

Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet 2013–2016, mnkr (inkl. decemberprestationer) 2013

2014

2015

2016

Takbelopp

602,9

618,4

651,5

673,6

Ersättning

633,4

649,8

650,9

666,7

30,4

31,3

-0,6

-6,9

Under/över takbelopp

Intäkter av uppdragsverksamhet fördelat på finansiär 2016, 89 mnkr

14 %

41 %

9% 4%

Källor: Ladok, regleringsbrevet.

Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2016 Nybörjare

hst

Examinerade

328

1635

262

84

320

54

Sjuksköterskeprogrammet

344

768

229

Specialistsjuksköterskeprogrammen

634

455

375

Tandläkarprogrammet

97

425

70

Läkarprogrammet Psykologprogrammet

Källa: Ladok. hst= helårsstudenter hpr= helårsprestationer

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

23% 9% Kommuner och landsting 41 % Universitet och högskolor 9 % Övriga statliga myndigheter 23 % Stiftelser och organisationer 4 % Svenska företag 9 % Utländska finansiärer 14 % Källa: Unit4 Business World.

19

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Studentutbyten 2016 In- och utresande studenter inom utbytesprogram

Antal inresande studenter till Karolinska Institutet

NORDAMERIKA

Antal utresande studenter från Karolinska Institutet

319

inresande studenter till Karolinska Institutet under 2016

NORDAMERIKA

23 23

148

24

24

SYDAMERIKA SYDAMERIKA

8 8

7

utresande studenter från Karolinska Institutet under 2016

Internationalisering Internationaliseringsarbetet har bedrivits i enlighet med den handlingsplan som gäller för 2014–2018. Målen i handlingsplanen är att globala hälsofrågor ska vara integrerade i den obligatoriska undervisningen, att samtliga utbildningsprogram ska ha en obligatorisk kurs på engelska och att student- och lärarmobilitet ska öka. KI ska också öka antalet tredjelandsstudenter på de globala masterprogrammen.

Under 2016 deltog drygt 150 lärare i workshops och presentationer om att undervisa på engelska och i det internationella klassrummet. Workshops och presentationer har också anordnats angående integrationen av globala hälsofrågor på utbildningsprogrammen, främst med syfte på lärandemål inom global hälsa. Dessa nådde fler än 100 deltagare. Femton av KI:s utbildningsprogram har beslutat om vilken obligatorisk kurs som ska ges på engelska, och implementeringsarbete pågår. Samtliga dessa aktiviteter har bidragit till att KI är på god väg att nå målen i handlingsplanen.

Vad gäller mobilitetsmålen, ökar dock varken student- eller lärarutbyte i den takt KI önskar. Både lärar- och studentutbytet ligger, trots informationsinsatser, på ungefär samma nivå som året innan. Tidsbrist bland undervisande personal anges ofta som en orsak till att man inte har möjlighet att åka på utbyte. Däremot har antalet utbyten inom Erasmusprogrammets fortbildning för personal fortsatt att öka, från 12 till 16, och även en del lärare har upptäckt denna möjlighet. Studenterna har i en tidigare undersökning angivit bland annat familjesituationen och svårigheter att finna kurser som kan tillgodoräknas som skäl att avstå utbyte.

KI fortsätter att vara en attraktiv destination för inresande utbytesstudenter och studentutbytet visar på fortsatt obalans

20

mellan in- och utresande (se tabell 7 i tabellbilagan). Förutom registrerade studentutbyten deltar dock studenter i andra former av aktiviteter utomlands. Det handlar till exempel om att studenter gör delar av sitt examensarbete utomlands eller deltar i olika former av praktik inom Erasmus+ (EU:s program för främjande av internationellt samarbete och utbyte inom utbildning, ungdom och idrott). Vidare har ett antal studentvalda kurser en del av studietiden förlagd utomlands. Drygt 250 studenter har deltagit i sådana kurser. Möjligheter till kortare utbyten inom Nordplus (utbytesprogram finansierade av Nordiska rådet) samt andra kortare mobilitetssatsningar finns också på en del av KI:s program.

Detta, tillsammans med de insatser som görs för att implementera handlingsplanen för internationalisering, gör att betydligt fler KI-studenter har tillbringat en tid utomlands inom ramen för sin utbildning, än de som deltar i ett studentutbyte inom utbytesavtal.

Studieavgifter för tredjelandstudenter Karolinska Institutet fortsätter att vara ett attraktivt universitet för tredjelandstudenter och söktrycket på de internationella masterprogrammen är högt. KI hade 2016 totalt åtta masterprogram och ett kandidatprogram på engelska. I utbudet på grundnivå och avancerad nivå ingår även ett antal fristående kurser på engelska.

Under höstterminen 2016 registrerades 69 nya studieavgiftsskyldiga studenter och 28 av dessa är stipendiater. Den positiva trenden med fler egenfinansierade studenter håller därmed i sig.

Totalt hade KI 205 studieavgiftsskyldiga (varav 109 kvinnor)

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

7

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

ASIEN ASIEN E U R O PA E U R O PA

218

218

69

69 40 40

6 6

19

19

12

12 AFRIKA

AFRIKA

24 24

17

OCEANIEN

17

OCEANIEN

Källa: Ladok. studenter. Det totala antalet helårsstudenter 2016 uppgick till 110 och antalet helårsprestationer till 112 (för jämförelser mellan åren, se tabellen till höger).

KI erbjuder de studieavgiftsskyldiga studenterna mottagandetjänster och service på campus samt utökad karriärservice. Andra insatser som görs inom den studieavgiftsbelagda verksamheten främjar lärosätets hela internationaliserings- och utbildningsverksamhet. Satsningar görs till exempel på pedagogisk utveckling som syftar till att förbättra och utveckla undervisningen i det mångkulturella klassrummet. Ökningen av avgiftsstudenter har på ett positivt sätt bidragit till internationaliseringen på hemmaplan för KI. Den studieavgiftsbelagda verksamheten uppvisar ett positivt resultat för 2016 (se tabellen bredvid). Resultatet kommer att återinvesteras i den studieavgiftsbelagda verksamheten. KI har under 2016 gjort särskilda satsningar riktade mot institutionerna med syfte att ytterligare höja kvaliteten på utbildningarna. Dessa satsningar kommer att fortsätta under 2017 och då inkludera programutveckling.

KI beslutade under året att ändra antagningsordningen för att möjliggöra separat antagning till de globala masterprogrammen.

Separat antagning kommer dock att tillämpas först 2017.

KI hade 16 tredjelandstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2016, vilket är två färre än 2015. Införandet av studieavgifter har under det gångna året inte lett till att KI ingått nya strategiska avtal med universitet utanför EU-/EES-området.

Under 2016 har Migrationsverkets handläggningstid förlängts när det gäller beslut om förlängning av uppehållstillstånd, vilket

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

skapat stora problem för ett fåtal studenter. Dessa har begärt uppskov att betala studieavgiften. Ett antal studenter har på grund av försenade uppehållstillstånd inte kunnat genomföra sitt examensarbete utomlands eller åka på utbytestermin.

Dessa har påtalat att de inte får den utbildning de betalat för.

Antal hst och hpr i studieavgiftsbelagd verksamhet 2013–2016 2013

2014

2015

2016

Helårsstudenter

51

74

107

110

Helårsprestationer

50

64

98

112

Källa: Ladok.

Intäkter och kostnader för studieavgiftsbelagd verksamhet 2013–2016, mnkr 2013

2014

2015

2016

Intäkter

9,3

14,7

19,3

19,6

Kostnader

7,6

10,7

15,4

16,8

Totalt

1,7

4,1

3,9

2,8

Källa: Unit4 Business World.

21

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Kvalitet För att stärka det systematiska arbetet med kvalitetsutveckling och -uppföljning, utvecklar KI ett sammanhållet kvalitetssystem.

När det gäller kvalitetssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, har KI under 2016 fastställt riktlinjer för kvalitetsutvärdering. Viktiga komponenter i kvalitetssystemet är årlig återrapportering av utbildningsuppdraget från institutionerna samt införande av kvalitetsplaner på institutionsnivå och programnivå. För att utvärdera hur KI:s utbildningar svarar mot avnämarnas behov, har en modell för avnämarundersökningar utvecklats.

Hög kvalitet

Resultat av Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) utvärderingar

Alla utbildningar som har utvärderats av UKÄ är nu godkända.

De specialistssjuksköterskeutbildningar som tidigare fick omdömet ”bristande kvalitet” har fått godkänt av UKÄ och samtliga granskade utbildningar har därmed fått omdömet hög kvalitet eller mycket hög kvalitet.

Införande av en ny utbildningsorganisation För att förbättra förutsättningarna för ett berikande samband mellan forskning och utbildning införs en utbildningsorganisation där ett större ansvar för utbildningens kvalitet och forskningsanknytning delegeras till institution. Under 2016 har programansvar för nybörjarprogam delegerats till programansvariga institutioner. Vidare har beslut fattats om att delegera programansvar för påbyggnadsprogrammen från och med 1 januari 2017.

Utbildningsnämnder med ansvar för genomförande och samordning av institutionens utbildningsuppdrag har införts på samtliga institutioner. Dessa leds av en utbildningsansvarig lärare med hög vetenskaplig kompetens.

Översyn av etikundervisningen

Forskningsmedel för ledningsuppdrag Att KI:s lärare har goda förutsättningar att bedriva aktiv forskning är avgörande för en forskningsanknuten utbildning. Lärare med mer övergripande ledningsuppdrag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kan ha svårt att få utrymme för egen forskning. Detta kan dels begränsa rekryteringsunderlaget, dels påverka meriterings- och karriärmöjligheter negativt. För att ge personer med ledningsuppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå bättre möjligheter att bedriva forskning, har beslut fattats om att budgetera särskilda medel för detta ändamål.

Detta är en strategisk satsning på tre år som implementerats 2016 och kommer att utvärderas 2018.

Ska säkerställa att KI:s studenter har ett etiskt förhållningssätt.

Ny utbildningsorganisation Ska stärka institutionernas ansvar för utbildningens kvalitet och forskningsanknytning.

22

Grafik: iStock.

Kompetensutveckling för lärare Under 2016 genomförde KI kurser i högskolepedagogik samt ett antal kortare fortbildningskurser för handledare och lärare inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Syftet är att stärka lärarnas pedagogiska kompetens. Utöver detta anordnade KI en lärardag på temat etik och evidensbaserad praktik. Under året anordnades även en utbildningskongress som fokuserade på olika aspekter av studentcentrerat lärande. En översyn av utbud och behov gällande högskolepedagogisk utbildning pågår för att KI ska nå Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) målsättning att lärare ska ha högskolepedagogisk utbildning som omfattar minst tio veckors heltidsstudier.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Foto: Erik Cronberg.

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Läkarstudenterna Maria Palmqvist, Anna Hultsten och Arun Sapra läser anatomi under sin tredje termin på utbildningen. Under en gruppövning får de öva på plastmodeller.

Pedagogisk ledarskapsutbildning

Öppna nätbaserade kurser

Framtidens utbildningsledare, den ledarskapskurs som KI genomförde för första gången 2014–2015, påbörjades med en ny deltagargrupp 2016. Det övergripande syftet med kursen är att säkra den framtida försörjningen av vetenskapligt meriterade och pedagogiskt drivande ledare inom utbildningsverksamheten.

En ny målsättning för året är att deltagarna efter genomgången utbildning även ska vara väl införstådda med KI:s värdegrund och etiska förhållningsregler.

KI är sedan 2013 deltagare i det internationella edX-samarbetet gällande massive open online courses (mooc). Hittills har sex kurser producerats och genomförts vid KI. Dessa gavs under 2016 som självstudiekurser. KI har genom avtal med edX förbundit sig att producera minst två kurser om året de närmaste tre åren.

Syftet med verksamheten är att vidareutveckla och digitalisera egna utbildningar och att marknadsföra KI internationellt.

Under året har en KI-övergripande strategi för utvecklingen av mooc-verksamheten tagits fram. I enlighet med denna ska mooc-verksamheten bidra till pedagogisk utveckling vid KI samt sprida kunskap om medicin och hälsofrågor globalt.

Översyn av etikundervisningen Under året inleddes en översyn av etikundervisningen vid KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Utredningen ska presentera förslag på en gemensam basnivå för alla utbildningar.

Detta ska säkerställa att KI:s studenter har ett etiskt förhållningssätt och att etikundervisningen håller högsta nationella nivå.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

23

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Lika villkor

Särskilda åtaganden

Könsfördelning

Tandvårdscentral

Könsfördelningen på KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå har inte ändrats nämnvärt under de senaste åren. En majoritet av studenterna är kvinnor. Det föreligger vissa skillnader mellan utbildningarna, men bara fyra program – tre masterprogram och läkarprogrammet – har en relativt jämn könsfördelning bland nybörjare. För jämförelse över åren, se tabell 2 i tabellbilagan.

KI har i uppdrag att i anslutning till tandläkarutbildningen driva en tandvårdscentral. Genom tandvårdscentralen tillgodoses utbildningens behov av verksamhetsintegrerad klinisk färdighetsträning. I verksamheten ingår både barn- och ungdomstandvård, allmäntandvård för vuxna och tandreglering. Vid specialistklinikerna inom tandvårdscentralen bedriver KI specialiserad tandvård, forskning och specialistutbildning. Verksamheten inkluderar vårdavtal med SLL. Under 2016 omfattade utbildningsklinikernas vårdrelaterade verksamhet knappt 24 000 patientbesök vilket inkluderar såväl barn- som vuxentandvård.

Anslagsposten uppgick till 102,2 miljoner kronor och övriga intäkter till 18,7 miljoner kronor. Kostnaderna uppgick till 117,5 miljoner kronor.

Lika villkor i utbildningen För att minska risken för diskriminering och trakasserier och för att främja lika villkor har KI under året gett föreläsningar och seminarier för lärare och annan personal. Under 2016 hölls också två öppna seminarier på temat trakasserier och ärendehantering.

Seminarierna vände sig i första hand till studenter och hade också initierats av studenterna. Vidare finansierar KI ett studentombud som är anställt på Medicinska Föreningen men representerar alla studenter.

Under året deltog KI i Stockholm Pride tillsammans med Medicinska Föreningen och studentföreningen Queerolinska.

Tillsammans gick studenter och anställda i paraden under rubriken A University for Diversity.

Läs mer om KI:s uppdrag om jämställdhetsintegrering i kapitlet En universitetsmiljö i utveckling.

Bedömning av reell kompetens Universitet och högskolor har fått i uppdrag att utveckla sitt arbete med bedömning av reell kompetens.

KI har under 2016 genomfört intervjuer med lärosätets programansvariga om förekomsten av bedömning av reell kompetens. Diskussioner har även förts med lärare om deras behov av stöd vid den här typen av bedömningar. Socialstyrelsens kunskaps- och lämplighetsprovs och den kompletterande utbildningens relation till och påverkan på bedömning av reell kompetens har studerats under året. KI har också deltagit i Universitets- och högskolerådets nätverksträffar.

Ett antal utmaningar när det gäller bedömning av reell kompetens har identifierats. KI har generellt höga antagningspoäng, vilket innebär att även om man förklarats behörig, är det i princip omöjligt att bli antagen om man saknar meritvärde. Att bli antagen via högskoleprovet är för dessa sökande den enda möjligheten. En annan utmaning är att bedöma reell kompetens när dokumentation helt saknas. Detta gäller till exempel personer som flytt till Sverige. Att tillgodoräknanden är resurskrävande men inte genererar någon ersättning från staten är ytterligare en utmaning. Om lärosätena ska göra bedömningar av reell kompetens i omfattande utsträckning, behöver lärosätena därför få ersättning för detta arbete.

Arbetet med bedömning av reell kompetens vid antagning har redan idag en tydlig och sammanhållen beredning, medan stöd vid bedömning av tillgodoräknande behöver vidareutvecklas. Att utveckla bedömningen av reell kompetens för dem som saknar dokumentation är viktigt vid både antagning och tillgodoräknande. För att få mer adekvata och likvärdiga bedömningar vid tillgodoräknanden skulle ett gemensamt bedömningsstöd, med bland annat mallar för bedömning, behöva tas fram.

24

Integrationssatsningar Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med examen från land utanför EU/EES och Schweiz Under 2016 har KI fortsatt ansvarat för att samordna den kompletterande utbildningen för läkare, tandläkare och sjuksköterskor med examen från land utanför EU/EES och Schweiz. Utbildningarna ges idag, förutom av KI, vid Göteborgs och Linköpings universitet. En stor del av KI:s arbete under året har bestått i att förbereda för ett utökat samordningsuppdrag i och med att ytterligare lärosäten kommer att ge utbildningarna. KI har också börjat förbereda för att ge kompletterande utbildning för barnmorskor och fysioterapeuter med planerad start januari 2018.

KI har tillsammans med samverkande lärosäten under året genomfört en omfattande utvärdering och uppföljning av den kompletterande utbildningen för läkare. Utvärderingen visar på en mycket god etableringsgrad bland dem som genomgått utbildningen. Respondenterna uppfattar att de genom utbildningen fått goda förutsättningar att arbeta som läkare i Sverige. Av utvärderingen framgår även att de svarande anser sig ha haft mest nytta av de praktiska delarna inklusive verksamhetsförlagd utbildning.

När det gäller den kompletterande utbildningen för läkare har antagningsförfarandet modifierats under året. Till exempel intervjuas dubbelt så många sökande som tidigare inför antagning och bedömningsmallen för antagning har reviderats. KI har även verkat för bättre tillgång på platser inom VFU. Höstterminen 2016 påbörjade 24 studenter utbildningen, varav 14 kvinnor, och ingen har avbrutit sina studier. Utbildningen utvärderas löpande genom kursvärderingar. Genom individuella studievägledningssamtal ges studenterna möjlighet att föreslå förbättringar.

Upplägget av den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor har inte ändrats sedan utbildningen gjordes om från kurs till program höstterminen 2015. Höstterminen 2016 påbörjade 27 studenter utbildningen, varav 24 kvinnor, och ingen har avbrutit sina studier. Utbildningen följs upp löpande genom kursoch programutvärderingar samt genom analyser av studieavbrott och underkända resultat.

Från och med höstterminen 2016 har den kompletterande utbildningen för tandläkare en ny utbildningsplan med en något

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

mindre andel basvetenskaplig utbildning. Detta ger studenterna möjlighet till längre praktisk undervisning/träning som kan påbörjas tidigare. Under 2016 gjordes urvalsprocessen om till att, förutom intervju, även omfatta ett skriftligt patientfall och ett praktiskt prov. Utbildningen följs upp på samma sätt som ordinarie tandläkarutbildning, det vill säga genom kursråd vid varje terminsslut samt kursvärderingar. Hösten 2016 påbörjade 17 studenter utbildningen, varav fem kvinnor. En student gjorde tidigt avbrott efter att ha godkänts på Socialstyrelsens kunskapsprov.

Samtliga tre utbildningar omfattar ett års helårsstudier. Antal sökande, registrerade och examinerade studenter samt antalet helårsstudenter inom den kompletterande utbildningen redovisas i tabell 9 i tabellbilagan.

På uppdrag av och i dialog med Socialstyrelsen har KI under året för sista gången genomfört kunskapsprovet TULE för läkare.

Emellertid har KI utarbetat kunskaps- och lämplighetsprov för arbetsterapeuter, biomedicinska analytiker, fysioterapeuter, optiker och tandläkare. Vidare gav KI, på uppdrag av Arbetsförmedlingen, en preparandkurs för sjuksköterskor med examen från land utanför EU/ESS och Schweiz.

Användning av medel för kompletterande utbildning 100% 90%

Antagning

80% 70%

Validering

60%

Planering

50% 40%

VFU*

30%

Undervisning

20%

Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

10% 0%

Läkare

Sjuksköterskor

Tandläkare

Antagning Validering Planering Verksamhetsförlagd utbildning

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning KI har erhållit totalt 6,2 miljoner kronor för att utveckla klinisk utbildning och forskning, varav knappt 4,6 miljoner utbetalts till andra lärosäten i enlighet med regleringsbrevet. Under 2016 användes KI:s medel till att arbeta vidare med utveckling av den kliniska utbildningen. Utvecklingen när det gäller dimensionering och hantering av platser inom VFU sker i samverkan med Stockholms läns landsting (SLL) och de enskilda högskolorna.

Under året har studenters, handledares och chefers uppfattning om VFU utvärderats. Denna utvärdering utgör en viktig del i kvalitetssäkringen av VFU. En annan viktig del i kvalitetssäkringen är den kompetensutveckling och fortbildning som KI genomför för personal som arbetar inom VFU. Bland annat har ett nätbaserat handledarstöd tagits fram och en introduktionskurs på distans inom högskolepedagogik utvecklats. Arbetet har även inneburit samordning och utformning av rutiner för hantering av praktikplatser i SLL:s elektroniska system.

Undervisning Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

Källa: Unit4 Business World, institutionernas uppskattningar.

49% män

51% kvinnor

Läkarprogrammet har jämnast könsfördelning bland nybörjarna

76% av nybörjarstudenterna är kvinnor

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

25

Utbildning på forskarnivå

26

Foto: NVS/KI.

En av KI:s doktorander som disputerade under 2016 är David Conradsson vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Han forskar om effekten av balansträning och medicinering hos äldre personer med Parkinsons sjukdom och använder kameror i sin forskning för att registrera hur patienter rör sig när de går och vänder. Conradsson utsågs av Parkinsonfonden till mottagare av Elsa och Inge Anderssons pris vars syfte är att främja högkvalitativa avhandlingar inom området Parkinsons sjukdom.

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Foto: Erik Cronberg.

Uppgiften för styrelsen för forskarutbildning är att säkerställa en hög kvalitet i utbildning på forskarnivå. En del i detta arbete är att förbättra forskarutbildningsmiljön för doktorander, både vetenskapligt och psykosocialt. I syfte att stärka uppföljningen av doktorandstudierna fattades beslut om att införa en elektronisk individuell studieplan. Samverkan med det omgivande samhället är också en viktig uppgift – inom ramen för ett nordiskt samarbete har vi utvecklat en forskarskola inom hälsoinnovation.”

Marianne Schultzberg, dekan för forskarutbildning

331

2 267 92 % AKTIVA DOKTORANDER

ANTAL DOKTORSEXAMEN

NÖJDA MED FORSKARUTBILDNINGEN

Utbildning på forskarnivå är en stor och viktig del av Karolinska Institutets (KI) verksamhet och doktoranderna har en betydelsefull roll i den forskning som utförs. En doktorsexamen från KI ska vara en nationellt och internationellt erkänd kvalitetsstämpel.

Utbildning på forskarnivå Forskarutbildning bedrivs primärt inom individuella forskningsprojekt i samspel med handledare och övriga forskare. För att kunna erbjuda goda förutsättningar för doktoranderna och för att säkerställa kvaliteten finns ett ramverk av stöd, regler och riktlinjer. Till exempel finns antagningsnämnder som granskar doktorand, handledare och projekt inför antagning, obligatorisk utbildning för handledare, uppföljning av progress samt halvtidskontroller.

Inom ramen för KI:s kursutbud erbjöds under 2016 totalt 201 kurstillfällen. Ämnesspecifika kurser ges framförallt inom de tolv olika forskarutbildningsprogrammen, vilka samordnar kursutbudet inom sitt ämnesområde.

Utmärkande för KI, liksom andra medicinska fakulteter, är att en stor andel doktorander gör sin forskarutbildning på deltid parallellt med en anställning inom sjukvården. Detta ställer särskilda krav såväl på doktoranden som på universitetet. För att underlätta för dessa doktorander har KI inrättat ett antal forskarskolor i samarbete med Stockholms läns landsting (SLL).

Forskarskolornas primära syfte är att erbjuda ett kurspaket anpassat till målgruppen, men också att ge doktoranden tillgång till forskningsnätverk och tid till fördjupning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Doktoranderna Antalet doktorander på KI har under en lång tid legat på en relativt stabil nivå. Det går dock att se en svag trend mot färre nya doktorander – se diagram. En orsak till minskningen kan vara att det har blivit dyrare för institutionerna med doktorandfinansiering, detta bland annat på grund av att utbildningsbidraget avskaffades på KI den 1 juli 2016. Antalet forskarstuderande är inget kvalitetsmått i sig och det är svårt att säga vad som är en optimal nivå. I KI:s Strategi 2018 nämns dock att antalet doktorander ska ses över i syfte att säkerställa goda förutsättningar för alla forskarstuderande på KI. Vad gäller könsfördelningen bland KI:s doktorander har andelen nyantagna kvinnor, historiskt sett, legat stadigt över 60 procent.

Antal nyantagna doktorander 2007–2016 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0

2007

2008

2009

Totalt

2010

2011

2012

2013

Kvinnor

2014

2015

2016

Män

Källa: Ladok.

27

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Utbildning på forskarnivå 2013–2016: Antal doktorander, examina, studietid Examen

2013

2014

2015 2016

Antal doktorander (individer)

2 312

2 311

2 280 2 2672

Antal doktorander (heltidsekvivalenter)

1 765 1 741 1 724 1 7382

1

Antal licentiatexamen

12

9

8

7

Antal doktorsexamen

306

340

359

331

Bruttostudietid (år)

5,91

5,83

5,82

5,74

Nettostudietid (år)

4,24

4,37

4,44

4,32

1

Siffrorna för 2013–2015 har justerats jämfört med tidigare årsredovisningar på grund av ändrad definition för aktiv doktorand; från 10–100% aktivitet till 1–100%.

2 Uppgifterna är preliminära p.g.a. viss eftersläpning i rapporteringen. Källa: Ladok.

Doktorandernas försörjning HT 2016

8%

Kvalitet En utbildning på forskarnivå av hög kvalitet innebär avhandlingar av hög vetenskaplig kvalitet men också att de doktorander som utexamineras har utvecklats till kompetenta och självständiga forskare. För att uppnå detta krävs, förutom forskning av hög kvalitet, en miljö präglad av gott ledarskap med fokus på doktorandens lärande och utveckling. Sedan 2008 ges en utbildning för forskarhandledare på KI. Grundkursen är obligatorisk för alla som ska vara huvudhandledare för en doktorand och som inte tidigare har lett en doktorand till disputation. Det finns även en obligatorisk webbkurs om vilka regler som styr forskarutbildning.

Från och med 2016 gäller att godkänt resultat från webbkursen inte får vara äldre än fem år vid antagning av ny doktorand.

5% 7%

10 %

Sedan 2012 har den andelen sjunkit något och varierat mellan 55 och 60 procent. Detta är i grunden en positiv utveckling som ligger i linje med KI:s arbete att jämna ut könsskillnader.

Inför 2016 gjordes en översyn av hur uppgifter om doktorandernas försörjning samlas in. Detta i syfte att kvalitetssäkra statistiken. Det kan noteras att cirka en tredjedel av doktoranderna har anställning utanför KI, framförallt inom SLL (se diagram). Cirka 200 personer, det vill säga åtta procent av alla doktorander på KI, finansierar helt eller delvis sina forskarstudier med stipendier.

Det är många doktorander som har flera försörjningstyper samtidigt, vilket är en förklaring till skillnaden mellan staplarna.

En annan förklaring är att de med doktorandanställningar i högre grad är heltidsdoktorander än de som till exempel gör sin forskarutbildning inom ramen för en anställning vid SLL.

30 % 33 %

58 % 49 %

Individuella studieplaner Individer

Årsarbetskraft/Heltidsekvivalent

Anställd vid KI

Stipendium

Anställd utanför KI

Övrigt

Källa: Ladok. Data från hösttermin 2016.

Doktorandnöjdhet – ”Överlag är jag nöjd med min forskarutbildning på KI”

Under 2016 beslutade styrelsen för forskarutbildning att införa ett elektroniskt system för individuella studieplaner – eISP. Därmed finns bättre förutsättningar för att kunna följa upp doktoranderna. Tack vare denna digitalisering blir det också möjligt för doktorander och handledare att i större utsträckning använda den individuella studieplanen som ett verktyg för progress och måluppfyllnad. Implementering av eISP kommer att inledas under höstterminen 2017.

% 100 85,9

88,2

89,6

11,7

10,4

90

84,7

87,3

89

12,7

11

91,9

Kursvärderingar

6,9

8,2

Uppföljning

2014

2015

93,1

80 70 60 50 40 30 20

14,1

15,3

10 0

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Instämmer + instämmer delvis Instämmer inte alls + instämmer delvis inte Källa: Enkätdata KI:s exit poll för nydisputerade doktorander 2008–2015 (svarsfrekvensen har varierat från 67 till 85 procent).

Fotnot: Frågan i enkäten lydde; “Overall, I am satisfied with my doctoral education at KI” med svarsalternativen: “agree”, “somewhat agree”, “somewhat disagree” och “disagree”.

28

KI införde 2016 en central hantering av kursvärderingar för forskarutbildningskurser. Därmed säkerställs att resultat från olika kurser kan jämföras med varandra. Dessutom effektiviseras administrationen och en kunskap byggs upp kring framtagning av enkätfrågor och resultatanalys. Under 2016 fanns det i kurskatalogen länkar till den senaste kursvärderingen för samtliga kurser som getts tidigare. På så sätt har doktoranderna möjlighet att välja de bästa kurserna.

För nionde året i rad inbjöds samtliga doktorander att i samband med disputationen delta i en anonym enkätundersökning, en så kallad exit poll. Svarsfrekvensen i den senast sammanställda undersökningen från 20152 uppgick till 82 procent. Exit poll möjliggör en unik återkoppling av olika satsningar, och resultaten används som grund för bedömningar och beslutsfattande. Från enkätsvaren kan utläsas en positiv utveckling över åren vad gäller antalet doktorander som är nöjda med sin utbildning (se diagram).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Lika villkor Under 2016 tillsatte styrelsen för forskarutbildning en arbetsgrupp som fick i uppdrag att analysera om det föreligger könsskillnader i ansöknings- och beviljandegrad när det gäller de doktorandprogram och kliniska forskarskolor som finansieras av styrelsen. Av analysen framkom att det föreligger en viss snedfördelning både när det gäller ansökningar och beviljandegrad.

Män söker genomgående medel i större utsträckning än kvinnor.

När det gäller beviljandegrad är den i knappt två tredjedelar av de analyserade programmen/skolorna, högre för män. I hälften av dessa fall är dock skillnaderna i beviljandegrad små. Arbetsgruppen föreslår dels att en fördjupad analys görs avseende orsakerna till snedfördelningen, dels att informationen till doktoranderna om att söka medel tydliggörs.

Under 2016 hölls tre handledarutbildningar som innehöll ett seminarium om lika villkor. Totalt deltog 97 handledare. KI finansierar ett doktorandombud, anställd på Medicinska Föreningen, som kan bistå forskarstudenter och föra deras talan i enskilda studentärenden.

Internationalisering I Strategi 2018 anges bland annat att ett begränsat antal djupare internationella samarbeten ska vidareutvecklas inom utbildning på forskarnivå. Doktorander ska ges utökade möjligheter att genomföra internationella utbyten.

För projekt inom samarbetet med National University of Singapore och Nanyang Technological University i Singapore har tre doktorander tilldelats medel för studiefinansiering inom utbildning på forskarnivå.

Av de som disputerade på KI under 20153 hade cirka 40 procent deltagit i någon form av internationellt utbyte (33 procent 2014), antingen i form av kurser eller genom att tillbringa tid hos annan forskargrupp.

Andelen nyantagna doktorander med behörighetsgivande utbildning från annat land än Sverige låg under 2016 på 39 procent.

De länder som är vanligast förekommande är dels Kina (fem procent av alla nyantagna), dels västeuropeiska länder som Italien, Nederländerna och Storbritannien. Det är viktigt att notera att land för behörighetsgivande utbildning inte är samma sak som nationalitet eller medborgarskap.

STINT Strategic Grants for Internationalisation Under året beviljades KI medel av STINT för ett strategiskt internationaliseringsprojekt med syfte att öka kvaliteten på KI:s forskarhandledarutbildning. I projektet ingår att skapa samarbeten inom forskarhandledarutbildningen nationellt och internationellt för att dela ”best practice” och utveckla nya utbildningskoncept.

Resultaten av projektet kommer att införlivas i KI:s utbildning för forskarhandledare.

2 2016 3 Källa:

INTRICARE – Maastricht University, Aachen University (Nederländerna) och KI Under 2016 beviljades KI medel för EU-projektet INTRICARE (International Network for Training on Risks of Vascular Intimal Calcification and roads to Regression of Cardiovascular Disease).

Projektet är ett European Joint Doctorate-anslag inom Marie Skłodowska-Curie Actions. Samarbetet syftar till att utbilda doktorander inom hjärt- och kärlforskning. De aktuella doktoranderna kommer att genomföra sin utbildning på såväl KI som Maastricht eller Aachen University. Programmet leder till en gemensam, dubbel eller multipel examen från lärosätena.

National Institutes of Health, NIH (USA) KI har sedan 2001 ett doktorandsamarbete med NIH inom området neurovetenskap. Detta är det största internationella, institutionaliserade, samarbetet för utbildning på forskarnivå vid KI. Doktoranderna inom programmet tillbringar tid vid laboratorierna på såväl KI som NIH och handleds av personal från båda parter. Under 2016 fortsatte planeringen av det gemensamma symposium som ska äga rum vid KI i mars 2017.

RIKEN ( Japan) KI förnyade under året ett universitetsövergripande doktorandutbytesavtal med RIKEN, ett av Japans största forskningsinstitut.

Avtalet gör det möjligt för KI-doktorander att tillbringa 3–12 månader i ett laboratorium på något av RIKEN:s campus. Avtalet erbjuder också doktoranderna boende och ett mindre stipendium.

China Scholarship Council, CSC (Kina) Inom programmet för 2016/2017 utdelades totalt 39 stipendier till kinesiska forskare och studenter, varav 33 doktorander, fyra postdoktorer, en gästforskare och en masterstudent. Intresset bland KI:s forskargrupper att rekrytera inom utlysningen 2017/ 2018 är lika stort som första året och omkring 60 forskningsprojekt har lagts upp på CSC:s hemsida.

Muhimbili University of Health and Allied Sciences, MUHAS (Tanzania) Fyra personer från MUHAS har under 2016 antagits som doktorander med Sida-finansiering på KI. Forskarhandledarutbildning har genomförts framgångsrikt på MUHAS enligt ”train-the-trainer”konceptet.

Foto: Gustav Mårtensson.

Det går inte att utläsa vilka specifika åtgärder som lett till denna utveckling, men vi utgår ifrån att det är KI:s långsiktiga satsning på forskarutbildning som har gett resultat.

Matilda Liljedahl har 2016 disputerat med sin avhandling ”On learning in the clinical environment”. En doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige. Dit når man efter fyra års utbildning på forskarnivå och en disputation där man försvarar sin avhandling.

års enkät är öppen till mitten av februari 2017 och kan därför ännu inte redovisas.

Exit poll.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

29

Forskning

30

Foto: Gunnar Ask.

Det finns ett stort behov av att hitta nya sätt att behandla smärta på – en av fem vuxna över 20 år har smärtproblem och sju procent lider av så svår smärta att det allvarligt påverkar deras livskvalitet.

Hind Abdo, postdoktor och Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik forskar om hur olika typer av neuroner bidrar till känsel och smärta.

FORSKNING

Foto: Erik Cronberg.

Styrelsen för forskning har under året förstärkt sin satsning vad gäller rekrytering av juniora forskare. Styrelsen drev under åren 2014–2016 också ett program för att öka andelen kvinnor som anställs som professorer. Andelen har under den aktuella perioden ökat betydligt.

Genom en ny samverkansorganisation har det regionala ALF-avtalet gett oss nya möjligheter att öka och fördjupa vår samverkan med hälso- och sjukvården i Stockholms län. Under året gjordes även stora ansträngningar för att öka Karolinska Institutets (KI:s) samverkan med företag, andra lärosäten samt internationella organisationer.”

Anders Gustafsson, dekan för forskning

Karolinska Institutet genomgår för närvarande en omfattande infrastrukturomvandling. Den ställer stora krav på lärosätet men skapar också goda förutsättningar för att på sikt, till fullo kunna utnyttja KI:s forskningspotential.

För detta krävs utvecklade samverkansformer med såväl Stockholms läns landsting (SLL) som svenskt näringsliv, andra framstående universitet och internationella aktörer.

Nya forskningsrön i urval Forskare vid Karolinska Institutet (KI) har under de senaste åren publicerat cirka 4 700 artiklar per år med originalresultat i vetenskapliga tidskrifter. Drygt 85 procent av publiceringarna görs i samverkan med andra forskningsaktörer i Sverige och utomlands. En stor andel av artiklarna återfinns också i de doktorsavhandlingar som läggs fram vid KI. Här listas ett mycket begränsat urval av de nya forskningsrön som presenterats under året på KI:s olika webbplatser.

Cellen runt Forskare lyckades kartlägga förekomsten av korta icke-kodande RNA-sekvenser i enskilda embryonala stamceller. Till skillnad från budbärar-RNA, bidrar korta RNA inte till bildandet av proteiner och deras funktion har varit delvis okänd.

Tidigare forskning kring korta RNA bygger på analys av många celler samtidigt. Den nya metoden med så kallad enkelcellsanalys kan ge ökad kunskap om hur våra gener regleras och hur olika celltyper utvecklas (Nature Biotechnology, april).

I samarbete med kollegor vid Kungliga Tekniska högskolan har KI-forskare utarbetat en ny metod för att studera genaktivitet i olika typer av vävnadsprov. Med den nya metoden får man en mer detaljerad och högupplöst bild av var i vävnaden som olika gener är aktiva. Metoden ska kunna användas både i forskning och för cancerdiagnostik (Science, juli).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Forskare visade att orsaken till att HIV inte går att bota är att viruset bygger in sin arvsmassa och blir en integrerad del av immunceller med mycket lång livslängd, så kallade minnesceller. Detta skiljer sig från uppmärksammade resultat av andra forskare, där det sagts att HIV förökar sig i ett slags gömmor i cellen som inte nås av bromsmediciner (eLife, november).

Foto: iStock.

Forskare utvecklade en nanopartikelteknik för att stabilisera proteiner i cellens membran så att proteiner som tidigare inte gått att studera nu är möjliga att undersöka. En stor del av de läkemedel som idag används är riktade mot membranproteiner och förhoppningen är att den nya tekniken ska bidra till utveckling av fler läkemedel och vacciner (Nature Methods, mars).

31

FORSKNING

Kroppen runt HJÄRNA Vissa pneumokockbakterier kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och orsaka svåra infektioner i hjärnan, ofta med dödlig utgång. Enligt en studie på möss beror det på att bakterierna har ett särskilt protein på ytan och uppträder en och en, istället för parvis eller i kedjor (Journal of Clinical Investigation, juni). I en annan studie på möss kunde forskare, med hjälp av ljustekniken optogenetik, identifiera en celltyp i hjärnan som är central för uppmärksamheten (Cell, januari). Redan 20 år innan de första symtomen på Alzheimers sjukdom går det att se inflammatoriska förändringar i patienters hjärnor (Brain, januari). Med hjälp av enkelcellsanalys har forskare upptäckt att oligodendrocyter, en celltyp som producerar det nervskyddande fetthöljet myelin, har en större mångfald än man tidigare trott. Kunskapen kan vara viktig för framtida behandling av exempelvis multipel skleros, MS, där förlust av myelinet bidrar till långsammare nervimpulser i hjärna och ryggmärg (Science, juni).

TÄNDER I en studie med drygt 1 600 deltagare visade forskare att tandlossning, parodontit, ökar risken för att få en första hjärtinfarkt (Circulation, februari).

BLOD Forskare kunde avfärda tidigare farhågor att icke könsmatchade blodtransfusioner ökar risken för dödsfall i samband med hjärtkirurgi. Studien bygger på registerdata från närmare 50 000 hjärtkirurgipatienter (Circulation, november).

Inte heller verkar det som att demenssjukdom skulle kunna spridas mellan människor genom blodtransfusion, enligt en studie baserad på en svensk-dansk transfusionsdatabas (Annals of Internal Medicine, juni). En annan studie visade att personer med blodcancerformen kronisk myeloisk leukemi idag kan räkna med en nästan normal livslängd. Detta tack vare nya läkemedel och benmärgstransplantation (Journal of Clinical Oncology, augusti).

Enligt en storskalig analys som presenterades under året består det sympatiska nervsystemet av olika typer av nervceller som reglerar specifika funktioner i kroppen, exempelvis förmågan att få gåshud eller bröstvårtans sammandragning (Nature Neuroscience, augusti). Personer som drabbas av hudcancerformen malignt melanom och har en medfödd förändring i genen CDKN2A löper dubbelt så stor risk att dö i sjukdomen (Journal of the National Cancer Institute, juni). En annan gen, kallad miR-146a, kan ha stor betydelse för att förhindra att hudsjukdomen psoriasis blir kronisk. Enligt forskning på både möss och människor tycks avsaknad av miR-146a förvärra hudinflammationen och gör läkningen långsammare och ofullständig (Journal of Allergy and Clinical Immunology, augusti).

32

Foto: iStock och Science Photo Library.

HUD

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

FORSKNING

HJÄRTA Forskare visade att det ofta inte är de typiska riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom som ligger bakom diagnosen takotsubo, även kallat brustet hjärta. Istället kan takotsubo kopplas till obstruktiv lungsjukdom som KOL och astma, vissa psykiska sjukdomar och migrän (Journal of the American College of Cardiology, april). En registerstudie visade att behandling med så kallad kateterablation kan minska risken för stroke och död hos patienter med förmaksflimmer (European Heart Journal, mars). Personer som behandlas med en typ av bromsmedicin vid blodcancerformen kronisk myeloisk leukemi har ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och blodproppar (Annals of Internal Medicine, juni).

BRÖST MAGE Forskare visade i en studie gjord i Sverige, USA och Italien att irritabel tarm, IBS, kan kopplas till genetiska förändringar som påverkar förmågan att bryta ner vissa former av kolhydrater (Gut, november).

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. I en studie med över 2 000 patienter visade forskare att skräddarsydd behandling med kemoterapi inte fungerar bättre än standardbehandling vid tidig bröstcancer (JAMA, november). Forskare identifierade också ursprungsceller för en viss typ av bröstcancer hos genförändrade möss. Dessa celler har ett protein på ytan som vanligen förknippas med stamceller i hårsäck, hud, lunga och tunga, men som nu även kopplas till utveckling av bröstets mjölkproducerande funktion och tumörtillväxt (Nature Cell Biology, oktober).

LIVMODER Kvinnor med avvikande körtelceller i livmoderhalsen, körtelcellsatypi, har en påtagligt och långvarigt förhöjd risk att drabbas av cancer. Detta framgår av en studie som omfattar över tre miljoner kvinnor som genomgått gynekologisk cellprovskontroll. Enligt forskarna behöver uppföljning och behandling vid körtelcellsatypi förbättras (BMJ, februari).

PROSTATA Tillsammans med finska, norska och brittiska kollegor kunde KI-forskare klarlägga hur kända variationer i vår arvsmassa påverkar risken för prostatacancer. Totalt har ett hundratal områden med genetisk variation kunnat kopplas till prostatacancer – och forskarna har nu förfinat förståelsen för det molekylära maskineriet i sjukdomsprocessen (Nature Genetics, mars).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

IMMUNFÖRSVAR Forskare upptäckte en tidigare okänd säkerhetsmekanism i vårt immunförsvar som gör att autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret reagerar på kroppens egna celler, inte uppstår. Kunskapen kan ha betydelse för behandling av alltifrån allergi till den reumatiska sjukdomen SLE, systemisk lupus erythematosus (Nature Immunology, oktober). En typ av hjärntumör kallad glioblastom kan förändra en del av kroppens immunförsvar och utnyttja det till sin fördel, så att cancertillväxten stimuleras istället för att bekämpas. Ett internationellt forskarlag lett från KI visade i detalj hur detta går till (Nature Immunology, september). Forskare undersökte också på detaljnivå, en relativt nyupptäckt cellgrupp i immunförsvaret, så kallade ICL-celler. Genom att analysera genaktiviteten hos enskilda celler från tonsiller kunde forskarna hitta tre tidigare okända undergrupper av ICL-celler (Nature Immunology, februari).

33

BUKSPOTTKÖRTEL/DIABETES

BETEENDE

För första gången lyckades forskare ta fram en molekylär karta över vilka gener som är aktiva i de olika cellerna i bukspottkörteln hos en människa. Studien, som genomfördes i samarbete med ett läkemedelsföretag, visade också på skillnader i genaktivitet mellan personer med typ 2-diabetes och de som inte har sjukdomen (Cell Metabolism, september). Blodsockersänkande läkemedel mot typ 2-diabetes kan trötta ut insulinproducerande celler och därmed förvärra sjukdomen på sikt. Detta enligt en studie på möss med mänskliga insulinproducerande celler (Cell Metabolism, februari). Ny teknik med en avläsbar sensor i underhudsfettet hos patienter med typ 1-diabetes kan, enligt en studie, underlätta kontroll av blodsockerhalten och förbättra behandling (The Lancet, september).

En studie visade att självupplevd fulhet, dysmorfofobi, kan botas med kognitiv beteendeterapi via internet. Behandlingsformen har utvecklats av forskare vid KI (BMJ, februari).

I samarbete med brittiska kollegor visade KI-forskare också att behandling med läkemedel mot olika former av psykisk sjukdom kan förebygga återfall i våldsbrott hos frigivna fångar, något som varit omdebatterat. För att förhindra att analysen påverkades av skillnader mellan individer jämfördes studiedeltagarna med sig själva under perioder med och utan läkemedelsbehandling (JAMA, november). En annan studie visade att flyktingar löper väsentligt högre risk att drabbas av psykossjukdom, jämfört med infödda svenskar och utrikes födda som invandrat på andra sätt (BMJ, mars). Tungt cannabisbruk i ungdomen ökar risken för tidig död, enligt en uppföljningsstudie på över 50 000 män som mönstrade 1969–1970 (American Journal of Psychiatry, april).

Foto: Science Photo Library.

GRAVIDITET/TIDIG UTVECKLING Med hjälp av enkelcellsanalys gjorde forskare en detaljerad molekylär kartläggning av det mänskliga embryots första utvecklingsvecka. De kunde bland annat visa på stora skillnader jämfört med embryon från möss, som är det djur som oftast används för att studera tidig embryonal utveckling (Cell, april). Ofödda barn, i magen på kvinnor som fått ett vanligt vaccin mot så kallad svininfluensa (H1N1), drabbas varken av fosterskador eller av tidig död. Detta enligt en registerstudie där närmare 41 000 barn som exponerades för vaccin under graviditeten jämfördes med närmare 200 000 barn som inte exponerats (Annals of Internal Medicine, september). Fetmakirurgi däremot kan öka risken för att kvinnor föder för tidigt, visade en registerstudie där totalt omkring 8 500 mammor och barn ingick (New England Journal of Medicine, augusti).

RÖRELSE De motoriska nervcellerna har länge setts som passiva förmedlare av signaler från ryggmärgen till muskler och andra organ i kroppen. Men i en studie på zebrafiskar kunde forskare identifiera en mer direkt och tidigare okänd signalväg, som helt förändrar synen på motornervcellernas roll (Nature, januari). Uthållighetsträning påverkar aktiviteten hos tusentals gener och ger upphov till förändringar i RNA, genernas molekylära kopior. Detta enligt en studie där forskarna gjorde mätningar på personer som fått träna benen olika mycket. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för mekanismerna bakom att träning är bra för att förebygga exempelvis övervikt och hjärtkärlsjukdom (PLOS Genetics, september). I två studier presenterade KI-forskare, i samarbete med kollegor i Lund, ny kunskap om hur dopaminceller tillverkas i hjärnan. Förhoppningen är att kunna utveckla en metod att transplantera dopaminceller till patienter med Parkinsons sjukdom (Cell Stem Cell, oktober).

34

KIRURGI Forskare avfärdade tidigare farhågor att narkos och kirurgi på unga patienter kan påverka inlärningsförmågan och försämra framtida skolresultat. De nya lugnande resultaten bygger på registerdata från samtliga barn födda i Sverige 1973–1993 (JAMA Pediatrics, november). En annan studie om operationer av matstrupscancer visade att det kan ta oväntat lång tid för kirurger att lära sig ett ingrepp riktigt bra. Det krävs att kirurgen genomför uppemot 60 operationer av samma slag för att patientens överlevnadschanser inte ska påverkas (Journal of Clinical Oncology, mars). Steriliserade myggnät kan ersätta kostsamma medicinska bråcknät vid operation mot ljumskbråck, visade ett svenskt-ugandiskt forskningssamarbete (New England Journal of Medicine, januari).

Kvalitet i forskning Att säkra en god kvalitet i den forskning som bedrivs på Karolinska Institutet kräver en lång rad insatser.

Det första steget i att utveckla ett sammanhållet kvalitetssystem avslutades under året. Arbetet består bland annat av att utveckla indikatorer för att kunna följa upp och utvärdera kvalitet på en KI-övergripande nivå. Andra områden handlar om att säkerställa att gällande regler och riktlinjer följs i alla delar.

Rekrytering av nya medarbetare utgör en viktig del i lärosätets fortsatta utveckling. KI har under året skärpt rutinerna för alla de anställningsärenden som bereds av rekryteringsutskottet, bland annat genom att externa sakkunnigbedömningar inhämtas i samtliga anställningsärenden.

För lärosätets trovärdighet gentemot finansiärer, andra universitet och omvärlden i övrigt är det helt nödvändigt att den forskning som produceras har genererats på ett korrekt sätt. Som tidigare beskrivits har vi under 2016 arbetat med att revidera rutinerna för att förebygga, upptäcka och hantera alla former av forskningsfusk.

KI:s ambition är att forskningen ska dokumenteras elektroniskt. Det är en viktig del av kvalitetssäkringen och underlättar

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Foto: iStock.

FORSKNING

FORSKNING

delning av data. Antalet användare av KI:s elektroniska loggbok (KI ELN) ökar konstant och uppgick i slutet av 2016 till drygt 3 500.

Resultaten från en pågående förstudie om hantering av forskningsdata kommer att lägga grunden för prioriteringar och insatser under 2017 och framåt. Ambitionen är att elektronisk forskningsdokumentation ska vara obligatorisk på KI från och med 1 januari 2019.

Antal publikationer 2006–2015 8 000 7 000 6 000 5 000

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri KI och många andra universitet använder bibliometri för att följa forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data4 ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt volymmått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner.

Staplarna i figuren i diagrammet till höger representerar antalet publikationer med någon adress som kan anknytas till Karolinska Institutet5 i antingen Web of Science eller Medline6.

Fältnormerad citeringsgrad Den fältnormerade citeringsgraden (Cf) speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för jämförbara publikationer, det vill säga publikationer av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. I diagrammet till höger visas medelvärdet per år av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar9 från KI. Detta ställs i diagrammet i relation till motsvarande Cf-värde för EU:s 28 medlemsländer (EU28). KI:s citeringsgrad ligger på en nivå som överstiger motsvarande värde för EU28.

Rekrytering Satsningen på en tydlig och attraktiv karriärstruktur för juniora forskare fortsatte under 2016. Externt rekryterade forskarassistenter erhåller, utöver grundläggande lönefinansiering, ett etableringsbidrag. Detta syftar till att man som nyanställd på KI, omedelbart ska kunna inleda ett aktivt forskningsarbete.

För mer om KI:s rekryteringsstrategi – se kapitlet En universitetsmiljö i utveckling.

4 000 3 000 2 000 1 000 0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Review

Other

2014 2015

Article

Källa: Web of Science och Medline 7 Fotnot: ”Other” består av de tidigare delposterna Meeting abstracts, Editorial material och Letters8 Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte data för år 2016. Delposterna ”articles” och ”reviews” har ökat med 60 procent sedan 2006.

Fältnormerad citeringsgrad 2006–201510 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4

Lika villkor

0,2

Mot bakgrund av KI:s rekryteringsmål för perioden 2012–2015 upprättades en handlingsplan under 2013. Satsningen på ett särskilt stöd till institutioner som anställt en kvinna som professor eller gästprofessor avslutades vid halvårsskiftet 2016. Sammanfattningsvis har andelen kvinnor bland dem som anställts som professor eller gästprofessor ökat under de senaste två åren.

Utbildningen för forskargruppsledare har ett obligatoriskt halvdagsseminarium om lika villkor. Dessutom ingår i utbildningen ett webbaserat utbildningsmoment om lika villkor.

För mer om arbetet kring lika villkor – se kapitlet En universitetsmiljö i utveckling.

0,0 2006

2007

2008

2009 KI

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Cf EU28

Källa: Web of Science.

4 Certain

data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2017.

All rights reserved.

5 Huvudsakliga adressträngar som ingår i analysen är: Karolinska, Huddinge Hospital/Sjukhus, Danderyd Hospital/Sjukhus, Sodersjukhuset/Soder hospital, St Goran Hospital/Sjukhus, St Erik Hospital/ Sjukhus, Astrid Lindgren Hospital/Sjukhus.

6 Detta är en skillnad från förra årets översikt då enbart poster i Web of Science inkluderades.

7 Data is partially derived from MEDLINE®/PubMed®, a database of the U.S. National Library of Medicine.

8 Publikationstyper i Other är i fallande förekomst: Meeting Abstract, Editorial Material, Letter, Correction Addition, Biographical Item, Book Review, Reprint, News Item, Database Review, Fiction Creative Prose, Software Review. Täckningen för dessa publikationstyper är mycket ojämn.

9 Articles och reviews i Web of Science.

10 De aktuella värdena räknas enbart på publikationer som täcks av Web of Science. Publikationer från 2016 kan ännu inte utgöra underlag för tillförlitliga resultat och har exkluderats från redovisningen.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

35

FORSKNING

Intäkter forskning totalt 2013–2016, mnkr (exklusive kapitalförvaltning) Förändring 2015–2016

2013

2014

2015

2016

Statliga forskningsråd

800

844

969

988

2,0%

Övriga statliga

344

288

307

300

-2,3%

Kommuner och landsting

396

376

400

390

-2,5%

Svenska stiftelser och organisationer

779

904

974

991

1,7%

Utländska stiftelser och organisationer

351

409

405

431

6,4%

Svenska företag

Finansiär

182

198

252

296

17,5%

Utländska företag

85

94

89

147

65,2%

Utdelning från KI fonder

68

70

76

69

-9,2%

Finansiella intäkter

35

18

6

12

100,0%

3 040

3 202

3 478

3 623

4,2%

Summa externa medel Statsanslag

1 763

1 920

1 897

1 959

3,3%

Totalt

4 802

5 121

5 375

5 582

3,9%

63%

63%

65%

65%

Andel extern finansiering Källa: Unit4 Business World.

Utveckling forskningsmedel 2007–2016

Intäkter från EU (inklusive stipendier) 2007–2016

Mnkr

Mnkr

4000

300

3500

250

3000

200

2500 150

2000 100

1500

50

1000

0

500

2007

2008

2009

0 2007 2008

2009

2010

2011

2012

Direkta statliga anslag

2013

2014

2015

2010 Intäkter

2016

Externa medel

2011

2012

2013

2014

2015 2016

Stipendier

På grund av nya redovisningsprinciper från och med 2011, anges stipendier separat i diagrammet ovan för åren 2011–2016. Källa: Unit4 Business World.

Källa: Unit4 Business World.

Antal EU-finansierade projekt på KI under 2016:

Antal EU-projekt 2013–20161

1

2013

2014

2015

2016

Totalt antal projekt

229

202

214

198

varav koordinator2

19

15

12

11

Antal pågående projekt inom sjätte ramprogrammet (FP6), sjunde ramprogrammet (FP7), Horisont 2020 och Folkhälsoprogrammet.

Beslutade, men ej påbörjade, projekt ingår inte. 2013 fanns ej något aktivt FP6.

2 I siffran som avser KI som koordinator räknas inte projekt med stöd från Europeiska forskningsrådet (ERC).

Källa: EU database KI, Participant portal, Cordis, VINNOVA.

36

198

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

FORSKNING

Forskningsfinansiering Intäkterna till forskningen ökade under året med 3,9 procent (se tabell s 36). Statsanslagen ökar igen efter en nedgång 2015. Ökningen för den externfinansierade forskningen beror främst på ökade intäkter från företagspartners. KI har under flera år arbetat med att bygga upp strukturer för samverkan med näringslivet, vilket har lett till flera nya samarbeten under 2016. Det finns även en trend hos stora läkemedelsföretag att samverka kring forskning med externa partners.

För mer information om enskilda finansiärer, se tabell 10 i tabellbilagan.

Europeiska unionen Karolinska Institutet har under året återtagit förstaplatsen bland svenska aktörer som största mottagare av EU-anslag. Bland europeiska organisationer ligger KI på fjärde plats inom området hälsa. Lärosätet deltar även i projekt inom program för bland annat informations- och kommunikationsteknik, nanovetenskap och miljö.

Det totala antalet EU-finansierade projekt på KI under 2016 var 198 (se tabell s 36). Intäkterna från dessa uppgick till 237 miljoner kronor. KI koordinerar elva av projekten. Som koordinator ges en större möjlighet för lärosätet att uppmärksammas internationellt samt att påverka europeiska forskningsfrågor. KI medverkar i 14 projekt inom EU-kommissionens och läkemedelsindustrins gemensamma satsning Innovative medicines initiative (IMI). Ett av dessa projekt koordineras av KI. Universitetet deltar också i fyra projekt inom EU:s Third Health Programme.

Europeiskt stöd till individuella forskare Europeiska anslag till enskilda forskare kommer huvudsakligen från European Research Council (Europeiska forskningsrådet, ERC) och Research Executive Agency (REA).

Under 2016 startade tio nya projekt på KI med stöd från ERC och vid utgången av 2016 hade KI totalt 33 aktiva ERC-projekt.

Universitetet har tagit emot fyra anslag till etablerade framstående forskare – så kallade Advanced Grants. KI har även tilldelats tre Consolidator Grants samt två Starting Grants. Dessa anslag är riktade dels till excellenta forskare som ska befästa sin forskningsposition, dels till unga, särskilt lovande, forskare. Därtill utdelades ett så kallat Proof of Concept Grant. KI har nu elva löpande ERC Advanced Grants, elva Starting Grants, nio Consolidator Grants och två Proof of Concept Grants.

Marie Skłodowska-Curie-programmet (MSCA) som förvaltas av REA, syftar till att stärka Europas intellektuella kapital och konkurrenskraft. Under 2016 utdelades sex nya individuella och sex nätverksbaserade MSCA-anslag till KI-forskare. På lärosätet finns nu totalt 39 MSCA-projekt.

Vetenskaplig infrastruktur

infrastrukturer. Syftet är dels att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande, dels att kunna erbjuda så många forskare som möjligt tillgång till strukturer som inte kan drivas av enskilda forskargrupper.

KI tar ett betydande ansvar inom det medicinska området.

Lärosätet erbjuder idag ett stort antal infrastrukturer inom bland annat imaging, biostatistik, biobanking, proteomik och genomik.

KI:s två campus i Solna och Flemingsberg är under kraftig expansion och det byggs flera nya anläggningar för bland annat laboratorier och djurverksamhet. Pågående satsningar sker i samverkan med bland annat hälso- och sjukvården för att ytterligare integrera forskning med klinisk verksamhet. KI:s universitetsbibliotek, som även är öppet för allmänheten, är Nordens största medicinska bibliotek.

Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox) är ett exempel på en infrastruktur där elva svenska universitet ingår i ett samarbete. Sverige har en internationellt stark ställning när det gäller forskning och utbildning om kemikalier, hälsa och miljö.

Ett annat exempel är den nationella infrastrukturen inom biologisk masspektrometri (BioMS). Den utgör ett kompetens- och kunskapscentrum inom proteomik – ett forskningsfält som undersöker stora datamängder om biologiska nätverk av proteiner.

Uppbyggnaden av SciLifeLab som en nationell infrastruktur har stimulerat framväxten av två helt nya forskningsområden inom de molekylära livsvetenskaperna – miljögenomik och molekylär precisionsmedicin. SciLifeLab ger forskare från hela Sverige tillgång till moderna instrument för teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt. Samarbeten mellan SciLifeLab och Swetox möjliggör också nya sätt att till exempel analysera miljögifters påverkan på människor och djur – något som skapar goda förutsättningar för att kunna utveckla världsledande forskning på området.

Mot bakgrund av det ökande behovet av samordning – såväl inom KI som med landstinget och på nationell nivå – tillsattes under året en vicedekan för infrastruktur, tillika ordförande för ett kommande infrastrukturråd. Vicedekanen och infrastrukturrådet kommer att utarbeta förslag på framtida satsningar när det gäller strategisk forskningsinfrastruktur.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF) INCF inrättades av OECD 2005 med syfte att möjliggöra utveckling av neuroinformatik – en separat del av bioinformatiken.

INCF:s nätverk sträcker sig över Europa, Nordamerika, Australien och Asien. Nätverket, som finansieras genom medlemsavgifter, samarbetar även inom ramen för olika EU-projekt.

Karolinska Institutet innehar värdskapet för INCF och det svenska sekretariatet har 13 anställda. KI ställer lokaler och administrativ service till INCF:s förfogande. INCF har under 2016 fokuserat sitt arbete på en fortsatt utveckling av neuroinformatisk infrastruktur på global nivå, bland annat genom att anordna internationella konferenser. Över 300 internationellt ledande forskare är involverade i INCF:s verksamhet.

Forskningsinfrastruktur tenderar att få en allt större betydelse, såväl nationellt som för KI. Det är nödvändigt att, i en allt högre grad, samordna och samutnyttja dessa avancerade forsknings-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

37

FORSKNING

3 713 vetenskapliga artiklar publicerade i samverkan med forskare i USA

GRÖNLAND (Danmark)

USA

SVALBARD (NORGE)

ISLAND SVERIGE

FINLA

NORGE

KANADA

ESTLAN STORBRITANNIEN

LETTLAND DANMARK

IRLAND NEDERLÄNDERNA

230

TYSKLAND

VITR

BELGIEN LUXEMBURG

TJECKIEN SLOVAKIEN

FRANKRIKE

USA

LITAUEN

POLEN

ÖSTERRIKE UNGERN

SCHWEIZ

RUMÄNIEN

SLOVENIEN KROATIEN

ITALIEN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

SERBIEN

MONACO

MONTENEGRO

KOSOVO

ALBANIEN

SPANIEN

PORTUGAL

BULGARIEN

MAKEDONIEN

GREKLAND

TUNISIEN

MALTA

MAROCKO

LIBYEN

ALGERIET

vetenskapliga artiklar publicerade i samverkan MALI med forskare i Brasilien

MEXIKO CUBA

EG

MAURETANIEN

JAMAICA BELIZE GUATEMALA HONDURAS

NIGER

TCHAD

SENEGAL

S

BURKINA FASO

NICARAGUA

GUINEA

VENEZUELA

BENIN ELFENBENSKUSTEN

NIGERIA

GHANA

LIBERIA

TOGO

COLOMBIA

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

KAMERUN

REPUBLIKEN KONGO GABON

ECUADOR

0 1–10

BRASILIEN PERU

ANGOLA

ZAMB

BOLIVIA

11–50 51-200 201-1000 1000+

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

NAMIBIA

CHILE

PARAGUAY

ARGENTINA

SYDA URUGUAY

Internationell sampublicering år 2014–2016 Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.

Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2017. All rights reserved.

INTERNATIONELL SAMPUBLICERING ÅR 2014–2016 Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.

Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2017. All rights reserved.

Internationalisering Samverkan med internationellt ledande forskningsmiljöer är en förutsättning för utbyte av idéer, metoder och resultat som kan driva forskningen framåt. KI:s internationella position och inflytande bygger i hög grad på i vilken utsträckning lärosätets forskare etablerar samarbeten och deltar i sampubliceringar.

Kartan illustrerar de internationella sampublikationer KI har haft med en eller flera forskare från respektive land eller territorium under åren 2014–2016.

38

BOTSWANA

Eduardo Mondlane University (Moçambique) KI tecknade under året en avsiktsförklaring om samarbete inom utbildning och forskning med Eduardo Mondlane University.

Bakgrunden är KI:s deltagande i Sidas utlysning av medel för samarbete mellan Eduardo Mondlane University, svenska lärosäten och sydafrikanska forskningsinstitutioner.

The Rockefeller University (USA) KI samarbetar med The Rockefeller University via postdokutbyten, korttidsutbyten för teknisk och akademisk personal samt genom föreläsningsserien Nicholson Lectures. Föreläsningarna hålls

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

FORSKNING

2 965 vetenskapliga artiklar publicerade i samverkan med forskare i Storbritannien

GRÖNLAND (Danmark)

SVALBARD (NORGE)

ISLAND SVERIGE

RYSSLAND

FINLAND

NORGE ESTLAND STORBRITANNIEN

LETTLAND DANMARK

IRLAND NEDERLÄNDERNA

LITAUEN VITRYSSLAND

POLEN

TYSKLAND

BELGIEN LUXEMBURG

UKRAINA

TJECKIEN

KAZAKSTAN

SLOVAKIEN

FRANKRIKE

ÖSTERRIKE

MONGOLIET

MOLDAVIEN

UNGERN

SCHWEIZ

RUMÄNIEN

SLOVENIEN KROATIEN

ITALIEN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

SERBIEN

MONACO

MONTENEGRO

KOSOVO

ALBANIEN

SPANIEN

BULGARIEN

UZBEKISTAN

GEORGIEN

KIRGIZISTAN

MAKEDONIEN

ARMENIEN

PORTUGAL

GREKLAND

TUNISIEN

MALTA

TURKMENISTAN

SYRIEN

CYPERN LIBANON

MAROCKO

ISRAEL

NORDKOREA

AZERBAJDZJAN

TURKIET

IRAN

IRAK

TADZJIKISTAN

SYDKOREA

KINA

AFGHANISTAN

JAPAN

PALESTINA

JORDANIEN KUWAIT

LIBYEN

ALGERIET

PAKISTAN

SAUDIARABIEN

EGYPTEN

BAHRAIN

FÖRENADE ARABEMIRATEN OMAN

MAURETANIEN

MALI

NEPAL

INDIEN

BANGLADESH

NIGER

SUDAN

TCHAD

YEMEN

ERITREA

THAILAND

GUINEA

BENIN ELFENBENSKUSTEN

LIBERIA

VIETNAM

FILIPPINERNA

KAMBODJA

BURKINA FASO

NIGERIA

GHANA TOGO

SOMALIA

ETIOPIEN SYDSUDAN

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

SRI LANKA

KAMERUN UGANDA

REPUBLIKEN KONGO GABON DEMOKRATISKA

KENYA

BRUNEI

SINGAPORE

BURUNDI

PAPUA NYA GUINEA

TANZANIA

BRASILIEN ANGOLA

INDONESIEN

ÖSTTIMOR

MALAWI

ZAMBIA

NAMIBIA

MALAYSIA

RWANDA

REPUBLIKEN KONGO

OLIVIA

746

vetenskapliga artiklar publicerade i samverkan med forskare i Kina

TAIWAN BURMA LAOS

SENEGAL

ZUELA

BHUTAN

QATAR

MOÇAMBIQUE

ZIMBABWE MADAGASKAR BOTSWANA

PARAGUAY

SWAZILAND

GENTINA

AUSTRALIEN

LESOTHO

URUGUAY

138

SYDAFRIKA NYA ZEELAND

vetenskapliga artiklar publicerade i samverkan med forskare i Uganda

BLICERING ÅR 2014–2016

Karolinska Institutets forskare i samverkan and eller territorium.

of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), ON REUTERS ® 2017. All rights reserved.

omväxlande vid respektive lärosäte. Under 2016 påbörjades även förhandlingar om nya avtal mellan KI och Rockefeller University.

University of Tokyo ( JAPAN) – Kungliga Tekniska högskolan – Stockholms universitet – Karolinska Institutet Under 2016 tecknade KI, i förening med Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet, en avsiktsförklaring om samarbete med University of Tokyo. Syftet med avtalet är bland annat att främja tvärvetenskapliga samarbeten inom forskning och utbildning mellan Stockholmsregionen och University of Tokyo. Som första gemensamma projekt kommer en workshop

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

inom området ”healthy aging” att hållas i september 2017. Målsättningen är att de fyra lärosätena regelbundet ska arrangera gemensamma workshops och symposier med olika teman där alla lärosäten kan bidra med sin expertis.

Tokyo Women’s Medical University, TWMU ( JAPAN) KI förnyade under året avsiktsförklaringen om samarbete med TWMU. Forskningssamarbete finns inom flera områden, bland annat inom stamcellsforskning och medicinsk nanoteknik.

För KI:s samarbete med Hongkong, Kina, Vietnam, Uganda samt the Mayo Clinic och MIT, USA – se kapitlet Samverkan.

39

Samverkan

40

Foto: Ivan Kwok.

I oktober invigdes KI:s första egna etablering utomlands – Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong.

Centrumet innebär en kraftfull förstärkning av KI:s forskning inom reparativ medicin och väntas öppna dörrar för samarbeten i både Hongkong och andra delar av Asien. Reparativ medicin syftar till förbättrad produktion och applikation av material och celler som ska kunna användas för att ersätta skadad eller förlorad vävnad. Verksamheten är helt finansierad av en donation från affärsmannen Ming Wai Lau.

SAMVERKAN

Karolinska Institutet (KI) är inte bara ett internationellt ledande medicinskt universitet utan i hög grad en integrerad del i det omgivande samhället. Genom nära samverkan med hälso- och sjukvården, innovation och samverkan med näringslivet nyttiggörs forskningsresultat. Genom kontakterna med blivande studenter, yrkesverksamma i behov av fortbildning, allmänhet och media når vi de flesta i samhället. Över hälften av KI:s forskning och utbildning bedrivs i den kliniska miljön, i första hand på sjukhus i regionen men även inom primäroch äldrevård. KI samverkar med hälso- och sjukvården för KI:s verksamhetsförlagda utbildning samt fortbildning och annan kompetensutveckling för anställd personal i vården. Många kliniska forskare och lärare har förenade anställningar och adjungeringar.

KI är samlokaliserat med bland andra Karolinska universitetssjukhuset, KI Science Park, SciLifeLab, Folkhälsomyndigheten och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Stiftelserna Flemingsberg Science och Vetenskapsstaden stöds av KI med verksamhetsbidrag om en respektive en halv miljon kronor årligen. Beslut om delägarskap i Infrafrontier GmbH genom årligt kapitaltillskott är uppskjutet till 2017.

En betydande del av KI:s forskning sker i nära samarbete med såväl svenska som utländska företag, vilket skapar kunskapsutbyte.

Inom KI stöds denna samverkan bland annat genom det så kallade innovationssystemet under ledning av en vicerektor. Vid KI finns centrumbildningar som Integrated Cardio Metabolic Centre (ICMC) och AstraZeneca Translational Science Center, båda i samverkan med AstraZeneca. Förenade anställningar och så kallade adjungeringar är viktiga former för utbyte med andra organisationer.

KI har ett flertal långsiktiga samarbetspartners i flera världsdelar och ett omfattande samarbete i EU-finansierade projekt.

EIT Health, ett europeiskt konsortium, i vilket KI är partner, inrättades 2015 av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Det fokuserar på ett hälsosamt liv och aktivt åldrande.

EIT Health är ett av EU:s största initiativ för nyttiggörande av forskning, utbildning och innovation inom hälsoområdet, med en budget på upp till 700 miljoner Euro fram till 2020. På KI pågår två innovationsprojekt och ett antal utbildningsaktiviteter.

Alla organisationer i den högsta medlemskategorin, där KI ingår, erlägger årligen 75 000 Euro i medlemsavgift till EIT Health.

87

antal företag inom KI Science Park

66

antal aktiva projekt vid KI Innovations AB

KI är samlokaliserat med bland andra Karolinska universitetssjukhuset, SciLifeLab och Folkhälsomyndigheten.

Samverkan med Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting (SLL) är KI:s enskilt största samarbetspartner. En betydande del av KI:s forskning och utbildning förutsätter tillgång till hälso- och sjukvården vilket innebär ett nära samarbete mellan KI och landstinget inom olika verksamheter och på olika organisatoriska nivåer.

Hälso- och sjukvårdens ändrade förutsättningar Hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen genomgår omfattande strukturförändringar. När vård inte i samma omfattning bedrivs inom traditionella strukturer, som till exempel akut-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

KI är partner i EIT Health – ett av EU:s största initiativ för innovation och utbildning inom hälsoområdet

41

SAMVERKAN

Samverkan KI–SLL: organisation och ömsesidig representation

Ledningsgruppen KI–SLL Ledningsnivå

Forskningsrådet

Sjukhusnivå/motsvarande

Forskningsrådet Forskningsrådet Sjukhus/motsvarande

Utbildningsrådet

Företrädare

Företrädare

Forskningsrådet Forskningsrådet Institution

Företrädare

Forskningsrådet Forskningsrådet Sektion/avd/enhet

Forskningsrådet Forskningsrådet FoUU-kommitté

Verksamhetsnivå

Forskningsrådet Forskningsrådet Verksamhetsenhet

Företrädare

sjukhus, medför det nya utmaningar för klinisk utbildning och forskning. Det påverkar tillgång till bland annat infrastruktur och patientunderlag och i förlängningen kompetensförsörjningen.

De förändrade villkoren ställer än större krav på samarbetet för att utbildning och forskning även fortsättningsvis ska kunna bedrivas med hög kvalitet och i tillräcklig omfattning. Ett område som är av särskild betydelse är en väl integrerad informationshantering.

Ny verksamhetsmodell på Karolinska universitetssjukhuset Första fasen av en ny verksamhetsmodell är genomförd vid Karolinska universitetssjukhuset. Nuvarande kliniker och divisioner organiseras om till olika teman som följer patientens väg genom vården, med temaövergripande stödfunktioner. KI deltar aktivt i implementeringen av den nya modellen som ska vara helt införd 2018.

Driftsättning av Nya Karolinska universitetssjukhuset Landstingets satsning på att utveckla verksamheten vid Karolinska universitetssjukhuset och att bygga ett nytt sjukhus, Nya Karolinska Solna, NKS, med ett nytt toppmodernt hus för forskningsverksamhet, BioClinicum, skapar unika möjligheter för vård, forskning och utbildning. BioClinicum kommer att innehålla laboratorier designade för att främja klinisk och translationell forskning. KI deltar i planering och driftsättning av nya Karolinska universitetssjukhuset.

Akademiskt specialistcentrum Akademiskt specialistcentrum är en satsning som landstinget gör i samverkan med KI med fokus på vård, forskning och utbildning.

Nya lokaler byggs i nära anslutning till campus Solna och vissa vårdverksamheter, liksom utbildning och forskning, ska flytta från Karolinska universitetssjukhuset till det nya specialistcentrumet. Detta förutsätter KI:s medverkan i planering och genomförande. Planerad verksamhetsstart är hösten 2017.

Vidare arbetar KI och landstinget gemensamt med informatikutveckling och informationshantering, samt för att stödja utvecklingen av Stockholms medicinska biobank och Kvalitetsregistercentrum Stockholm.

42

Forskningsrådet Forskningsrådet FoUU-grupp

Samverkansorganisation KI–SLL Genom ALF-avtalet – avtal mellan svenska staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården, ersätter staten landstingen för deras medverkan i klinisk forskning och klinisk utbildning. Staten säkerställer därmed KI:s tillgång till hälso- och sjukvården för läkarstudenternas kliniska utbildning och för möjligheterna till klinisk forskning. Av avtalet framgår att landstinget ansvarar för att tillgodose möjligheterna till forskning och utbildning oavsett om vården bedrivs inom landstingets egna verksamheter eller är förlagd till privata vårdgivare. Unikt för Stockholmsregionen är att KI och landstinget i det regionala ALF-avtalet valt att inkludera samtliga utbildningar som fordrar vårdens medverkan.

Det regionala avtalet reglerar också en organisation för hur samarbetet ska ske. Under 2016 har KI och landstinget arbetat med implementering av den nya samarbetsorganisationen och arbetet i de olika råden och kommittéerna har tagit form.

Samverkan för fördelning av FoUU-resurser Samverkan för fördelning av ALF-medel och de FoUU-resurser som landstinget för in i samarbetet för gemensam prioritering organiseras inom samverkansorganisationen KI–SLL. Utöver den direkta resursfördelningen till FoUU-verksamheten utlyses årligen medel för olika kliniskt inriktade aktiviteter.

Exempel på detta är forskarskolor, projektmedel för medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt och medel för anställningar på olika nivåer såsom postdoktor och forskare. Resurser för utbildning fördelas till de verksamhetsförlagda delarna av läkarutbildningen och logopedutbildningen. Medel avsätts även för bland annat adjungerade kliniska adjunkter och pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt.

Finansiell summering För samarbetet mellan KI och Stockholms läns landsting finns cirka en miljard kronor årligen att disponera. Under 2016 uppgick den totala ALF-ersättningen till 490 miljoner kronor för klinisk forskning och utveckling respektive 125 miljoner kronor till läkarutbildningen. Utöver statens ersättning avsätter landstinget medel för forskning och utbildning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

SAMVERKAN

I enlighet med regleringsbrevet har KI lämnat uppgift till Utbildningsdepartementet om fördelningen av 2016 års ALF-ersättning enligt följande: • personalkostnader 49% • lokalkostnader 18% • övriga kostnader 33%

vintern 2016–2017 till ett arbete som syftar till att harmonisera förhållandet mellan de olika organisationerna och tillse att regelverk tillämpas på likartat sätt i de olika organisationerna. Därmed är förhoppningen att så mycket som möjligt av otydligheterna i gränssnittet mellan organisationerna kommer att elimineras.

De delar av KI:s åtgärdsplan11 som berör gränssnittet KI–SLL kommer också att synkroniseras och följas upp av en arbetsgrupp under våren 2017. Huvuddelen av de aktiviteterna bedrivs utifrån ansvar i linjeorganisationen.

En betydande utmaning är att utlokalisering av kliniska verksamheter med eget arbetsgivaransvar bryter upp akademiska strukturer och gör långsiktig planering för klinisk utbildning och forskning svårare. Det finns också risk att tillgången på till exempel akutvårdspatienter reduceras. Det betyder också att förenade anställningar och klinisk samverkan blir mer komplicerad då antalet arbetsgivare inom SLL ökar. Inom KI pågår bland annat utredning om revidering av anställningsordning som ska redovisas våren 2017.

En utmaning är den förändrade organisationen i det nya NKS, som kräver stegvis anpassning. Realiseringsplaner för forskning och utbildning implementeras stegvis. För varje tema och funktion finns förändringsledare på KI respektive Karolinska universitetssjukhuset samt definierade prefekter vid KI. Det finns tydliga riktlinjer om arbetsmiljöansvar vid delade lokaler. Avtal sluts per lokalisering. Det pågår även en extern konsultutredning om laboratoriesäkerhet, vilket inkluderar laboratoriesäkerhet i gränssnittet med kliniker inom SLL. Arbetet kommer att redovisas under våren 2017.

Frågan om etiktillstånd vid klinisk forskning och särskilt gränsdragning mellan vård och forskning är en fråga som diskuteras inte bara avseende gränssnittet KI–SLL. Det diskuteras på nationell nivå och i andra organisationer. Det handlar både om att tydliggöra existerande regelverk, utveckla tydliga rutiner och att följa upp dess efterlevnad. Universitetsledningen har under 2016 kommunicerat vikten av regelefterlevnad och följt utvecklingen av de nationella diskussionerna. Under våren 2017 inrättas vid KI ett nytt etikråd för att etablera övergripande principer.

Under 2016 har KI utarbetat reviderade rutiner för oredlighetsärenden i forskningen. Beslut om dessa ska tas under våren 2017.

Expertstöd med klinisk kompetens har rekryterats från 1 februari 2017, med särskilt uppdrag att följa upp rutiner och handlägga ärenden.

De samlade resurserna för samarbetet mellan KI och SLL uppgick till 1 046 miljoner kronor: • ALF-medel 615 mnkr • SLL-medel

431 mnkr

Program 4D – fyra diagnoser och informatik Program 4D är ett femårigt samverkansprogram mellan KI och SLL med syfte att skapa bättre förutsättningar för vård och forskning som gör det möjligt att omsätta ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. De fyra diagnoserna som ingår i programmet är artriter, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. Målet är att skapa generaliserbara lösningar – beslutsstöd för patienten, vården och forskningen – som passar flertalet diagnoser.

Under 2016 har arbetet inom Program 4D resulterat i tolv generaliserbara lösningar, se figur. En effekt av projektgruppernas arbete är att slutenvården för patienter med känd hjärtsvikt har minskat med sex procent sedan 2012. Ytterligare ett exempel på effekt är att tid till diagnos har förkortats och är nu under 20 veckor för nästan 70 procent av artritpatienterna, vilket är en förbättring sedan 4D-arbetet inleddes. Under 2017 kommer Program 4D att fortsätta med implementering och breddning av lösningarna som även efterfrågas av andra landsting.

Särskilda utmaningar i gränssnittet Gränssnittet mellan KI och SLL har aktualiserats i båda de utredningar som, från olika perspektiv, granskat Macchiarini-ärendet.

Det har konstaterats att den ”gråzon” som finns mellan staten och landstingen innebär oklarheter för de som innehar så kallade kombinationsanställningar och att regelverken tillämpas olika i de skilda organisationerna. Mellan KI och SLL finns en samverkan, som är reglerad i det regionala ALF-avtalet, i första hand genom en ledningsgrupp som består av universitetsledningen och landstingets tjänstemannaledning. Där har initiativ tagits under

Program 4D: 12 generaliserbara lösningar Tolv generaliserbara lösningar för patientens, vårdens och forskningens kunskapsbyggande. En av lösningarna är en digital, individuell vårdplan (3) där patienten, vården och forskningen bland annat kan kommunicera kring studier, dela data och följa upp resultat gemensamt. Ett annat exempel är patientens egen provhantering PEP (4) där denne själv kan beställa provtagning på laboratorium och därefter få provsvaren i mobilen. Lösningen förflyttar delar av provhanteringen från sjukvården till invånaren. Ett tredje exempel är arbetet med att standardisera patientens väg och data genom vården och forskningen (6 och 7) vilket alla fyra diagnoser har utvecklat nya former för.

11 Dnr

6

7 Standardiserad patientprocess

1

9 Forskningskoordinatorer

Bildbanking (EKO/EKG) 4

3

2 Checktjänst

Kunskapsbank

8 Strukturerad journalmall

Mitt e-samtycke

10 Biobanking

Min digitala vårdplan

5 Lärandecentrum

Patientens egen provhantering

11 Data – en ingång

Vårdens beslutsstöd

12 Näringslivssamverkan

Patientens beslutsstöd Forskningens stöd

1-685/2016.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

43

Foto: Janne Danielsson/SVT.

SAMVERKAN

Armita Golkar, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, deltog under hösten i expertpanelen i SVT:s programserie Fråga Lund.

Från vänster: Gunnar Wetterberg, Armita Golkar, Gabriella Stenberg Wieser, Henrik Widegren och Jessica Abbott.

Samverkan och kommunikation med allmänheten KI arbetar aktivt med att sprida information om sin verksamhet och samverka med det omgivande samhället. KI:s populärvetenskapliga magasin, Medicinsk vetenskap, distribueras till press, politiker, finansiärer, sjukhus och skolor samt till betalande prenumeranter och lösnummerköpare. Tidningen ökade under förra året sin tryckta upplaga till 26 700 exemplar och finns även på flera digitala magasinsajter. En årlig samlingsutgåva på engelska distribueras till bland annat utländska journalister och ambassader. Tidningens artiklar finns även på KI:s webb och sprids via sociala medier.

Kontakter med nyhetsmedia är en betydande del av KI:s samhällskommunikation. Beskrivning av nya forskningsrön är normalt sett det som dominerar. År 2016 var intensivt och nyhetsrapporteringen om Macchiarini-ärendet ledde till en ökning av antalet artiklar i media. Samtidigt kan konstateras att KI, trots nyhetsintresset för Macchiarini, ligger kvar på i stort sett samma nivå när det gäller publiciteten kring exempelvis forskningsrön.

KI har under året varit aktivt på ett flertal sociala medier. Under året startade rektor en blogg och antalet ”digitala ambassadörer” ökade – det vill säga studenter, doktorander och postdoktorer som genom bloggar och sociala medier berättar om sin utbildning och om sin forskning.

KI-forskare var 2016 representerade i flera populära radio- och tv-program som Sommar i P1 och Fråga Lund. Vid evenemanget

44

Forskarfredag, med syfte att sprida kunskap om forskning till barn och ungdomar, inspirerade ett trettiotal KI-forskare elever från årskurs nio i grundskolan till årskurs tre på gymnasiet. KI har sedan 2001 ett särskilt samarbete med Huddingegymnasiet och Solna gymnasium i form av olika aktiviteter som till exempel inspirationsföreläsningar. Syftet är att uppmuntra till högre studier och öka skolelevers intresse för vård, hälsa och medicin samt bredda rekryteringen till KI:s utbildningsprogram.

Under Almedalsveckan i Visby deltog cirka trettio KI-forskare i debatter och seminarier. KI var också medarrangör av ett seminarium tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset som handlade om framtidens vård och forskning i det nybyggda sjukhuset Nya Karolinska Solna (NKS).

Flera av KI:s forskare har också deltagit med presentationer för både barn och vuxna under Hjärnfestivalen i Stockholm, Tom Tits Experiment i Södertälje och på Solna Stadsbibliotek.

KI håller också aktivt kontakten med våra utexaminerade studenter och tidigare medarbetare via KI:s alumninätverk.

Innovationsstöd och näringslivssamverkan KI:s innovationssystem KI:s stödsystem för innovation tillhandahåller integrerad och sammanhållen service för forskare, studenter och medarbetare som behöver råd och praktiskt stöd för att kunna utveckla sina

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

SAMVERKAN

idéer till innovationer eller tjänster. KI:s vicerektor för innovationer och samverkan med näringslivet ansvarar för strategisk utveckling av området och har under 2016 lett arbetet med att ytterligare tydliggöra uppdrag och erbjudanden hos innovationssystemets aktörer. Detta arbete resulterade i en nylansering av KI:s innovationssystem och ingångsportal med samlingsnamnet KI Innovation Support 4U. KI:s innovationsråd är ett rådgivande organ med uppgift att bidra till att KI:s verksamhet och strategiplaner är förankrade i den interna organisationen och i linje med regionala och nationella innovationsinitiativ. Rådet utgörs av interna och externa representanter.

Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskap Enheten för bioentreprenörskap (UBE) är en akademisk enhet vid KI som bedriver forskning om innovation och entreprenörskap, kunskapsspridning och utbildning, bland annat genom ett tvåårigt internationellt masterprogram som ges vid KI. Tvärvetenskapliga studier genomförs vid Stockholm School of Entrepreneurship. År 2016 initierades flera projekt inom ramen för EIT Health som är ett utbildningsinriktat nätverk.

Tidig rådgivning, vägledning och stöd KI:s innovationskontor (IK) är en enhet inom universitetsförvaltningen som ansvarar för kunskapsspridning och stöd för innovation och samverkan med näringslivet. IK fungerar som första inkörsport för forskare och studenter som vill utveckla idéer. Råd och vägledning ges för idéutveckling och för att identifiera interna och externa partners för att kunna gå vidare i innovationsprocessen.

Under 2016 hanterades 111 rådgivningsärenden på IK, varav tolv involverade råd till studenter. Av dessa har 24 lett till utökade undersökningar av patenterbarhet. Sju projekt som hanterats av både IK och KI Innovations AB har beviljats finansiering för kommersiell verifiering via Verifiering för tillväxt eller SWElife från Vinnova.

IK deltar i flera regionala och nationella projekt som syftar till att förbättra innovationsprocessen, däribland flera projekt som finansieras av Vinnova. I samarbete med Södertörns högskola, har en tvärvetenskaplig mötesplats etablerats med fokus på entreprenörskap bland studenter. IK har under 2016 arrangerat ett flertal seminarier och workshops inom området innovation och entreprenörskap. IK bidrar också med rådgivning till innovationsprojekten inom EIT Health.

Innovationskontorets verksamhet finansierades under 2016 med särskilda statliga medel om 7,7 miljoner kronor. Medlen har i huvudsak använts till löner och drift på innovationskontoret. En mindre del har gått till särskilda satsningar och samarbetsprojekt, däribland samarbete med Södertörns högskola för innovationsfrämjande åtgärder för studenter. Utöver dessa medel har Vinnova finansierat projekt (totalt tre miljoner kronor för 2015–2016) på innovationskontoret för arbete med KI:s innovationsstrategi samt utveckling av indikatorer för innovation och samverkan.

KI:s företagsinkubator Verksamheten vid KI Innovations AB syftar till att kommersialisera forskningsresultat från KI och därmed skapa förutsättningar för att vetenskapliga upptäckter och forskningsresultat ska

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

komma patienter och samhälle till nytta. Omkring 150 externa experter är knutna till verksamheten. Under 2016 utvärderade KI Innovations 78 affärsidéer, varav 15 drevs i bolagsform. Under 2016 hade 33 av dessa beviljats finansiering för kommersiell verifiering (se nedan). Affärsportföljen innehöll per 31 december 2016 totalt 66 projekt varav merparten, 55, i den så kallade förinkubatorn. Av de 66 projekten bedrevs 23 i bolagsform varav fem bolag bildades under 2016. Under 2016 finansierades elva patentansökningar med syfte att säkra IP-tillgångar och därmed möjliggöra kommersialisering av forskning bedriven vid Karolinska Institutet. Sex projekt attraherade signifikanta investeringar och ytterligare tre slöt kommersiella samarbetsavtal. På uppdrag av Vinnova, Almi respektive SWElife hanterade KI Innovations under 2016 totalt 4,7 miljoner kronor för kommersiell verifiering av affärsidéer drivna av uppfinnare och bolag. KI Innovations utför även uppdrag kopplade till de strategiska samarbetena med EIT Health, Stockholm Brain Institute och Johnson & Johnson Innovation samt de strategiska forskningsområdena (SFO) inom neurovetenskap, cancer och diabetes. Under 2016 har affärsidéer kopplade till KI Innovations attraherat 45,7 miljoner kronor i externt kapital (för 2015 var siffran 24,5 miljoner kronor plus en exit till värde av 25 miljoner kronor).

Samverkan med näringslivet En betydande del av forskningen vid KI sker i samarbete med företag, både svenska och utländska. Dessa partnerskap bidrar till delad kunskap, tillgång till unik expertis och kompetens, möjligheter till utbildning och träning av personal, samt tillgång till resurser, infrastruktur och finansiering. Under 2016 erhöll KI 443 miljoner kronor i finansiering från företag (341 miljoner kronor föregående år), varav 147 miljoner kronor relateras till företag baserade utomlands.

Exempel på partnerskap med företag etablerade under 2016 inkluderar ett samarbetsavtal med Ferring Pharmaceuticals för att etablera ett centrum för translationell microbiomforskning (CTMR). KI slöt också ett femårigt ramavtal med Merck Sharp & Dohme Corporation (MSD) om patientnära utfallsforskning (så kallade Real World Evidence) inom terapiområdena kardiovaskulära sjukdomar, Alzheimers sjukdom, diabetes, hepatit C och cancer.

Ett strategiskt samarbete med riktade investeringar från Johnson & Johnson Innovation påbörjades 2015, vilket är det första av sitt slag i Sverige. En utlysning 2016 inom KI resulterade i över 80 ansökningar. Fyra av dessa projekt valdes ut och kommer nu att få finansiering och utvecklingsresurser.

KI Holding AB KI Holding äger, försäljer och förvaltar aktier och andelar i projekt- och tjänstebolag vars syfte är att kommersiellt exploatera projekt eller kunskaper framtagna eller uppkomna vid KI:s verksamheter. Förutom att agera moderbolag samt äga, försälja och förvalta aktier och andelar, tillhandahåller KI Holdings dotterbolag och andra utvecklingsbolag administrativ support och ekonomitjänster samt möjliggör industrisamarbeten. KI Holding möjliggör delägande i utvecklingsbolag vilka har sitt ursprung i KI:s forskning. KI Holding AB har sex helägda dotterbolag: KI Innovations AB, KI Science Park AB, KI Housing AB, KI University Press AB, det nyligen aktiverade KI Information AB samt vilande KI Support AB. KIHAB är ägare (kapitalmässigt

45

SAMVERKAN

Foto: Ulf Sirborn.

Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, MWLC (Hongkong)

I november slöt KI ett femårigt samarbetsavtal med läkemedelsföretaget MSD:s amerikanska moderbolag Merck & Co. Samarbetet handlar om att använda forskning kring vårdresultat för att förbättra framtidens kliniska forskning. Susan Shiff och Stina Salomonsson från MSD, samt Richard Cowburn, KI, och Alexander von Gabain, KI:s vicerektor för innovationer och samverkan med näringslivet, firar avtalet.

I oktober 2016 invigdes Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine (MWLC) i Hongkong. Centrumet är KI:s första egna etablering utomlands vilken har möjliggjorts genom en donation om 50 miljoner USD. Donationen täcker Hongkongverksamhetens samtliga kostnader, ett forskningsanslagsprogram för sex KI-forskare för etablering av centrumets svenska nod, liksom administrativa kostnader i Sverige. Långsiktigt förväntas verksamheten attrahera ytterligare extern finansiering.

Syftet är att bygga upp en spjutspetsverksamhet i en teknikfokuserad enhet i Hongkong, där KI sedan länge har etablerade samarbeten med flera av de lokala universiteten. Verksamheten, som ska bedrivas under KI:s regelverk och ledning, förväntas ge en långsiktig förstärkning av forskningen inom reparativ medicin.

Under 2016 färdigställdes och utrustades lokaler i Hong Kong Science Park. Det nyligen invigda centrumet har en kapacitet för ett femtiotal forskare. Beslut fattades i december om anställning av de tre första forskargruppledarna, vilka påbörjar sina anställningar under februari 2017. En administrativ chef anställdes i september och arbetet med att bygga upp och implementera rutiner i samverkan med KI i Sverige pågår. Inom ramen för centrumbildningen förväntas ett aktivt samarbete och kunskapsutbyte ske mellan grupperna i Sverige respektive Hongkong. Ett utbildningsprogram på post-graduate nivå som kommer att vara öppet för internationella studenter kommer att lanseras under 2017.

TRAC (Vietnam) 6,8 procent) i det fristående investmentbolaget Karolinska Development AB (Nasdaq Stockholm: KDEV, KD). KI Holding är i sin koncernstyrande roll och genom sina dotterbolag en betydelsefull del av Karolinska Institutets innovationssystem och dess strategiska utveckling. Under 2016 har KI Science Park konsoliderat sin verksamhet. Stockholms läns landsting meddelade att deras stöd till verksamheten kommer att upphöra. Bolaget planerar därför att reducera tjänsteutbudet och koncentrera verksamheten till uthyrning av lokaler med tillhörande service. Se även not 16.

TRAC är ett treårigt samarbetsprojekt (november 2015–oktober 2018) mellan Karolinska Institutet (koordinator) och universiteten i Uppsala, Umeå, Göteborg och Linköping. Lärosätena har gemensamt erhållit medel från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) för att etablera en gemensam plattform för forsknings- och utbildningssamverkan mellan Vietnam och Sverige.

I enlighet med Strategi 2018 arbetar KI med en strategi för hur internationella samarbeten ska prioriteras och utvecklas. KI:s vicerektor för internationella frågor är ordförande i den internationella strategigruppen som har i uppdrag att samordna styrelsernas internationaliseringsarbete, att ta fram KI:s övergripande internationella strategi, liksom att prioritera internationella samarbeten på KI-övergripande nivå. Det internationella besöksutbytet på lednings- och verksamhetsstyrelsenivå har under året varit mycket aktivt. Under 2016 har också ett Internationaliseringsråd bildats under ledning av vicerektor, där en akademisk representant för varje institution deltar.

Karolinska Institutet är årligen värd för ett stort antal internationella möten och evenemang, framförallt inom KI:s egna ämnesprofessioner men även med andra samhällsperspektiv. I november hölls till exempel en träff på KI för internationella ambassadörer och konsuler stationerade i Sverige. Vid eventet presenterade bland annat forskare från KI och SLL sina verksamheter.

46

Foto: Megan Osler.

Internationalisering

KI-alumnen Long Luong ( t h) berättar för en presumtiv student om KI:s utbildningar.

Long Luong var en de alumner som bemannade KI:s monter under utbildningsmässan ”Study in Europé” i Hanoi, Vietnam den 4 november.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

SAMVERKAN

Mayo Clinic (USA) KI har sedan flera år ett långsiktigt samarbete med Mayo Clinic med flera verksamhetsdelar involverade. Under året ägde det 22:a nätverksmötet för planering och kunskapsutbyte rum vid Mayo Clinic, Rochester, USA, med fokus på forskning, utbildning, administration och innovation. Ett övergripande ramavtal tecknades, som ett ytterligare steg till fördjupning av relationen. Under 2016 utdelades medel för projektbidrag, stödverksamhet och resebidrag. Under de senaste två åren har samarbetet erhållit stöd via ett anslag (Strategic Grant for Internationalisation) från STINT.

translationell forskning och innovation. En inventering av förutsättningar pågår.

Shenzhen (Kina) Ett trepartssamarbete mellan KI och olika partners i Hongkong och Shenzhenregionen har diskuterats sedan 2015. Pearl River Delta-regionen bedöms vara särskilt intressant med tanke på de planerade satsningarna inom hälsoområdet och ett starkt fokus på teknik och innovation.

Se även i respektive verksamhetskapitel om internationella samarbeten.

Makerere University (Uganda) KI har sedan många år ett samarbete inom både forskning och utbildning med Makerere University. Det pågår planering av ett nytt, gemensamt centrum för forskning inom området icke-smittsamma sjukdomar.

Massachusetts Institute of Technology, MIT (USA) KI och MIT för diskussioner om ett gemensamt center som ska fokusera på ”emerging medical technology” med vikt på

Indikatorer Nedan presenteras utvalda indikatorer relaterade till samverkan.

Urvalskriterierna är att indikatorerna ska vara reliabla och finnas registrerade i något av KI:s administrativa system och förmedla en övergripande bild av KI:s samverkansaktivitet och hur den förändras över tid.

Utvalda nyckeltal för samverkan och innovation

2012

2013

2014

2015

2016

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) – därav från utländska företag (mnkr)

2 935 241 73

3 040 268 85

3 260 289 97

3 478 341 89

3 623 443 147

395 124

291 131

252 113

248 105

281 135

63 14

56 8

70 11

74 8

83 12

250

241

304

279

287

75 56

84 64

85 67

91 71

85 68

F. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer (årsarbetskrafter)

455

479

500

511

528

G. Antal EU-projekt (FP6, FP7, H2020 och Folkhälsoprogrammet) – därav som koordinator

234 21

229 19

202 15

214 12

198 11

H. Antal behandlade idérådgivningsärenden vid KI Innovations AB och innovationskontoret, sammanräknat

178

123

139

150

168

I. Antal aktiva projekt vid årets slut vid KI Innovations AB

11

30

50

55

66

J. Antal företag inom KI Science Park

63

70

82

86

87

420

575

651

672

690

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%)

83

85

84

88

M. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%)

63

63

63

67

B. Uppdragsforskning (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) C. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) – därav från företag (mnkr) D. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) E. Antal adjungerade professorer (individer) – varav finansierade av SLL

K. Antal anställda i företag inom KI Science Park

Källor: A-C: Ekonomisystemet Unit4 Business World, D: Studentdatabasen Ladok E: KI Rekryteringsenheten, F: Studentdatabasen Ladok, G: Grants Office, H-K: Uppgifter från respektive verksamhet, L, M: Web of Science/KI Universitetsbibliotek.

Noter: A: Uppgiften för 2013 korrigerad efter feltryck i 2013 års upplaga. E: Avser antal som vid något tillfälle under kalenderåret varit adjungerad. I årsredovisningar före 2013 användes brytdatum 1/10. Samtliga år är omräknade enligt helt kalenderår. F: Beräkningsmetod enligt LW10 t o m 2015, fr o m 2016 är kategorierna FTG, USL och AUH. G: Avser pågående projekt.

Beslutade men ej påbörjade ingår inte. Från och med 2013 finns ej något aktivt FP6. Siffran som avser KI som koordinator inkluderar inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet (ERC). Första projekten inom Horizon 2020 bokfördes 2015. H: Avser nettoantal, efter avräkning av ärenden som hanterats vid både innnovationskontoret och KI Innovations AB. Till dessa räknas projektförslag som har tagit mer än en timme i anspråk för bedömning, rådgivning och eventuell uppföljning. Inkluderade är bland annat projekt med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt och ALMIs förstudiemedel. Detta har påverkat antalet aktiva projekt (I) vilket gör att uppgifter till och med 2012 inte är direkt jämförbara med senare uppgifter.

K: Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät. L, M. Data för 2016 var vid tidpunkt för denna redovisning inte fullständig. Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by THOMSON REUTERS®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS® 2017. All rights reserved.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

47

En universitetsmiljö i utveckling

48

Foto: Gustav Mårtensson.

Den nya forskningsbyggnaden Biomedicum kommer att samla en stor del av den experimentella forskningen på KI:s campus Solna under ett och samma tak. Målet är att skapa samarbeten mellan forskargrupper inom både grundforskning och klinisk forskning, som främjar resultat. Pontus Aspenström var under andra halvan av 2016 ordförande för prefektgruppen som leder arbetet för de fem institutioner som ska flytta in i Biomedicum 2018.

Foton: Erik Cronberg., NVS/KI och Gunnar Ask.

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

En universitetsmiljö i utveckling Året har präglats av åtgärder för att se över organisation och kultur för att främja kvalitet och ordning och reda. De administrativa regler som är utformade för att minimera risker för förtroendeskada av olika slag och säkerställa allmänhetens insyn och förtroende för verksamheten har varit i fokus. Regler och rutiner för rekrytering av prefekter respektive lärare samt regler om tjänsteresor, representation och bisysslor har omarbetats och förtydligats under hösten. Högre chefer har getts möjlighet till introduktion och individuellt ledarstöd.

En attraktiv och utvecklande arbetsplats En central utmaning i Strategi 2018 är utveckling av ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö, lika villkor och rekrytering. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att tillhandahålla goda förutsättningar för att medarbetare på både senior och junior nivå ska trivas och utvecklas i sitt arbete. Likaså är strategiska rekryteringar av de skickligaste medarbetarna i internationell konkurrens av avgörande betydelse för att KI ska kunna stärka konkurrenskraften som ett internationellt framgångsrikt universitet. Det gäller inte bara att kunna erbjuda goda karriäroch utvecklingsmöjligheter och bra anställningsvillkor, utan även en god arbetsmiljö samt ett engagerande och utvecklande ledarskap. Medarbetarna ska känna stolthet, motivation och engagemang i sitt arbete och förhoppningsvis rekommendera KI som arbetsplats.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

5 334 ANSTÄLLDA

3 215 ÄR KVINNOR

49

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Personalredovisning Nyanställda professorer och universitetslektorer Under året har KI anställt 18 nya professorer. Av dessa var 15 utlysta anställningar i internationell konkurrens. Två professorer anställdes efter behörighetsprövning och en efter kallelseförfarande (förkortat rekryteringsförfarande).

Tolv nya gästprofessorer har rekryterats under året, och åtta personer har nyanställts, alternativt fått förnyad anställning som adjungerad professor. I oktober 2016 motsvarade de adjungerade professorernas sammanlagda anställningsgrad vid KI knappt 19 årsarbetskrafter.

KI anställde sex personer som universitetslektorer under 2016, varav fem var på utlysta anställningar och en efter behörighetsprövning. Tio personer har nyanställts alternativt fått förnyad anställning som adjungerad universitetslektor. I oktober 2016 motsvarade samtliga anställda adjungerade universitetslektorer ungefär nio årsarbetskrafter.

Könsfördelning presenteras i tabellerna på detta uppslag.

Könsfördelning Könsfördelningen totalt är oförändrad jämfört med föregående år.

Den ligger inom intervallet 40–60 procent för universitetslektorer, forskare, forskarassistenter, postdoktorer och doktorander. Under

den senaste treårsperioden har andelen kvinnor bland nyanställda professorer ökat med 20 procent. Den totala andelen kvinnor bland professorer ökade totalt med tre årsarbetskrafter, jämfört med 2015.

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron på KI uppgick till 2,2 procent 2016. Den rapporterade sjukfrånvaron är väsentligt lägre bland undervisande och forskande personal (1,3 procent) än bland teknisk och administrativ personal (3,5 procent). En orsak till skillnaden kan vara att forskande och undervisande personal har oreglerad arbetstid och därmed har större frihet att själva förlägga sin arbetstid. Statistiken ska därför tolkas försiktigt. Andelen långtidssjukskrivna har ökat med 2,3 procentenheter vilket motsvarar utvecklingen i övriga samhället.

Rekrytering KI har under det senaste året arbetat för att etablera ett tydligt karriärsystem för forskare: forskningsprofil, pedagogisk profil, klinisk profil respektive teknisk profil. Inom den pedagogiska profilen bedömdes ett behov av ett steg mellan universitetsadjunkt och universitetslektor vilket resulterade i att lärosätet

61% 368 AV ANSTÄLLDA ÄR KVINNOR

795

ANTAL PROFESSORER

DISPUTERADE LÄRARE

Nyanställda professorer och universitetslektorer 2013–2016 2013

2014

2015

2016

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

22

27

19

37

24

46

18

56

1

0

7

29

16

44

12

50

Adjungerad professor

13

38

13

46

10

30

8

50

Totalt

36

31

39

38

50

42

38

53

12

100

17

64

13

62

6

50

Professorer Professor1 Gästprofessor

Universitetslektorer Universitetslektor2 Adjungerad universitetslektor Totalt

5

60

6

0

5

20

10

70

17

88

23

47

18

50

16

63

1 Befordrade

professorer ingår år 2013. universitetslektorer ingår år 2013.

Not: Siffror från 2013 och 2014 avseende professorer och gästprofessorer har korrigerats från årsredovisning 2014. Källa: KI-intern ärendedatabas för rekrytering.

2 Befordrade

50

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Könsfördelning olika personalkategorier, årsarbetskrafter 2016

112

Professorer

256

Universitetslektorer

85 60 124

Universitetsadjunkter

38

165

Forskare

196

101

Forskarassistenter

87

292

Postdoktorer med anställning

229

811

Administrativ personal

236 699

1 000

Doktorander med anställning

386

546

800

Teknisk personal

397

600

400

200

0

200

Kvinnor (totalt 2 936)

400

600

800

Män (totalt 1 885)

Källa: Primula.

Förändring totalt 2015–2016 (%)

Årsarbetskrafter, olika personalkategorier 2013–2016 2013

2014

2015

2016

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Professor preklin

221

28

221

28

230

29

234

31

2

Professor klin

151

27

146

27

143

28

134

29

-6

Universitetslektor preklin

109

64

110

62

110

63

100

64

-9

41

47

48

51

45

46

46

46

1

Universitetsadjunkt

155

73

159

75

157

75

162

76

3

Forskare

345

47

360

46

379

48

361

46

-5

Forskarassistent

149

53

161

52

170

53

188

54

10

Postdoktor med anställning

493

56

526

56

539

57

521

56

-3

Universitetslektor klin

Doktorand med anställning

595

64

650

59

770

58

932

59

21

Tekn o adm personal

2 023

74

2 093

72

2 153

70

2143

70

0

Totalt

4 283

63

4 473

62

4 694

61

4820

61

3

Med årsarbetskrafter avses här antal anställd personal omräknat till heltidsarbetande. I beräkningen ingår alla anställda som inte var helt tjänstlediga under mätmånaden oavsett omfattning och längd på anställningen. Dock ingår inte adjungerade lärare. Uppgifterna avser oktober 2016. Källa: Primula.

Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2013–2016, årsarbetskrafter År (%)

Antal disputerade

Andel av samtliga (%)

2013

717

87

2014

739

88

2015

776

91

2016

795

92

Personalredovisningen omfattar professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter. Icke disputerade lärare finns enbart i gruppen universitetsadjunkter.

Källa: Primula.

Sjukfrånvaro 2012–2015, %

2013

2014

2015

2016

1,8

2,0

2,1

2,2

35,1

40,5

42,7

45,0

Kvinnor

2,5

2,7

2,7

3,0

Män

0,8

0,8

1,0

1,1

Anställda –29 år

1,1

0,9

1,1

1,4

Anställda 30–49 år

1,8

1,9

1,9

2,0

Anställda 50 år–

2,2

2,5

2,8

3,1

Totalt Andel långtidssjuka

Källa: Primula.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

51

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

införde befattningen biträdande universitetslektor från och med 1 januari 2016.

Under året har en webbaserad introduktion införts för alla nyanställda. Den innehåller information om sådant som en medarbetare bör veta om statstjänstemannarollen, KI som arbetsplats och centrala delar av KI:s regelverk såsom till exempel arbetsmiljö och bisysslor.

En systematisk introduktion som fokuserar på regelverket och funktioner inom den centrala administrationen har införts för nya prefekter och administrativa chefer med flera. Prefektkandidater genomgår ett arbetspsykologiskt test som vid erhållet uppdrag kan utgöra underlag för fortsatt introduktion och chefsstöd.

Nya regler för rekrytering av prefekter har tagits fram. De omfattar bland annat en tydligare kravprofil och en tydligare introduktionsprocess. Uppdragsperioden har förlängts från tre till fem år. KI har under året skärpt sina rutiner för rekrytering genom att extern sakkunnigbedömning inhämtas i alla anställningsärenden rörande professorer och lektorer. För de personer som förordas en anställning genomförs en kontroll av avgörande meriter i cv (doktorsexamen, eventuell docentur, eventuell anställning som professor, nuvarande anställning, eventuell yrkeslegitimation och bevis om eventuell specialistkompetens). Utöver detta kan även övriga meriter i cv kontrolleras. Referenser tas även av tidigare och nuvarande chefer för att komplettera vad som framgår av cv och för att få ytterligare information för bedömning av den sökande.

Kravet på referenstagning och dokumentation av relevanta handlingar i varje rekryteringsärende har förtydligats. En översyn av anställningsordningen pågår, bland annat med avseende på regelverk för anställning av gästprofessorer och adjungerade lärare. KI planerar även att införa arbetspsykologiska tester vid rekrytering av lärare och forskare.

Samverkan med Karolinska universitetssjukhuset och andra sjukvårdshuvudmän inom HR-området har stärkts. Rutiner för att klargöra ansvarsfördelningen och för att säkra samordning vid rekrytering till förenade anställningar har införts. Arbetet har även inkluderat en uppföljning av pågående förenade anställningar.

För tredje året i rad har KI utlyst anställningar för att rekrytera framstående juniora forskare inom medicinsk vetenskap.

Utlysningen är en strategisk satsning på juniora forskare med särskilt utmärkta vetenskapliga meriter och framtida potential.

Det är en bred satsning som inriktar sig på både grundvetenskaplig forskning och kliniskt inriktad forskning. Satsningen omfattar tre nivåer i den akademiska karriären; forskarassistent, förlängning av tidigare anställning som forskarassistent och forskare.

Styrelsen för forskning finansierar lön under fyra, två respektive fem år för dem som erhåller dessa anställningar. Totalt samlade årets utlysning över 300 sökande. Efter en rigorös urvalsprocess som inkluderar intern panelbedömning, extern sakkunniggranskning och slutligen intervjuer, har KI anställt åtta forskarassistenter och sex forskare. Ytterligare åtta forskarassistenter fick förlängd anställning.

KI har inlett arbetet med att bemanna en forskningsverksamhet i Hongkong, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine.

Flera rekryteringar har gjorts under året, bland annat har en administrativ chef lokalanställts i Hongkong.

52

Ledar- och medarbetarskap KI har startat ett arbete med att se över riktlinjerna för ledarskap och uppdatera ledarskapsprogram med aktuella moment om myndigheters och offentliga tjänstemäns roller, författning, KI:s regelverk och jämställdhetsintegrering.

Ett tydligare programutbud för chefs- och ledarutveckling har etablerats och mera verksamhetsnära ledarutvecklingsinsatser har genomförts. Det individuella chefsstödet har byggts ut. Ett chefsprogram för framtida ledare och ett ledarutvecklingsprogram för högre chefer har tagits fram.

Ett KI-övergripande grupp- och teamutvecklingsprogram har levererats till olika grupper inom forskning, utbildning och förvaltning. Som ett led i att optimera chefsstöd i verksamheten har KI startat ett program för kompetenslyft för HR-funktionerna på institutionerna.

Under 2016 har ytterligare cirka 250 chefer utbildats i lönerevision genom dialog mellan chef och medarbetare. I utbildningen ingick teori samt praktisk övning med skådespelare. Lönerevisionen per den 1 oktober genomfördes för 85 procent av medarbetarna (medlemmar i förbund i Saco-S eller oorganiserade) genom ovan nämnda dialog.

Arbetsmiljö och hälsa Under 2016 har de två befintliga arbetsmiljöutbildningarna som regelbundet erbjuds i basutbudet för chefer omstrukturerats till två moduler samt utökats med en tredje modul inom laboratoriesäkerhet. Sammanlagt har cirka 200 chefer deltagit vid de totalt 15 kurstillfällen som erbjudits på engelska eller svenska.

En omfattande informations- och utbildningssatsning har genomförts i syfte att förankra de nya förskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Dessutom har KI genomfört seminarier för chefer på temat ”konflikthantering kopplat till chefens ansvar”.

Rutiner för ”en arbetsmiljöfrågas väg” på KI har förtydligats så att alla som ansvarar för verksamheter ska veta hur de går till väga om eventuella arbetsmiljöproblem uppstår inom eller mellan institutioner.

Samverkan mellan KI och SLL, där båda huvudmännens arbetsmiljöansvar berörs, har stärkts. Bland annat har ett avtal om samarbetsformer med Danderyds sjukhus AB avseende arbetsmiljö, säkerhet (inklusive brandsäkerhet och strålskydd) och miljö- och hållbarhetsarbete slutits.

Under 2016 har KI lanserat ett centralt, webbaserat incidentrapporteringssystem för inrapportering av avvikelser inom arbetsmiljö-, miljö-, och säkerhetsområdet. Verktyget är tänkt som en hjälp för att bedriva förbättringsarbete och underlätta förebyggande arbete inom dessa områden. I detta system kan medarbetare och studenter rapportera tillbud och arbetsskador.

Ansvariga chefer utreder och hanterar ärendena i samma system, i samarbete med lokala skyddsombud och berörda medarbetare.

Universitetet kan nu på ett bättre sätt följa och följa upp de incidenter som inträffar samt genomföra åtgärder lokalt och centralt.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Foto: Gustav Mårtensson.

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Birgitta Henriques Normark är vicedekan för rekrytering i styrelsen för forskning. Under 2016 har KI för tredje året i rad utlyst anställningar för att rekrytera framstående juniora forskare. Utlysningen är en strategisk satsning där styrelsen för forskning bidrar till finansiering av forskarnas löner.

Lika villkor KI arbetar aktivt med frågor om jämställdhet och lika villkor.

Det är genom att skapa goda förutsättningar för alla, som lärosätet kan utveckla sin verksamhet. Faktorer som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder får inte stå i vägen för detta arbete.

Under 2016 har rektor fattat beslut om KI:s riktlinjer och handlingsplan för lika villkor 2016–2018.

Under 2016 gav regeringen samtliga universitet och högskolor ett särskilt uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Målet är att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. KI har anställt en särskild samordnare för att arbeta med uppdraget som i ett första skede varar till och med 2018. Ett antal centrala fokusområden har identifierats och aktiva åtgärder som ökar jämställdheten på sikt kommer att sammanfattas i en handlingsplan under våren 2017. Efter det tar arbetet med konkret implementering, uppföljning och resultatanalys vid på institutioner, avdelningar och hos andra berörda interna aktörer.

information. Tydligare rutiner för samordning mellan avtals- och arbetsrätt i bisysslohanteringen har införts. Nya regler om bisysslor har beslutats. I anvisningarna till reglerna har bland annat rutiner för sanktioner vid brister/ingen redovisning tydliggjorts.

Prefekter och administrativa chefer har fått information och utbildning gällande reglerna. Vidare planeras en utbildning om jävsförhållanden och samkörningar med bolagsregistret.

Under 2016 har KI ytterligare stärkt rutinerna för medarbetarnas redovisning av bisysslor. Under hösten genomfördes den årliga insamlingen elektroniskt genom det personaladministrativa systemet. Flera åtgärder har vidtagits, bland annat utifrån de rekommendationer som internrevisionen har lämnat. Bolagsnamn har införts som ett krav i formuläret redovisning av bisyssla. De elektroniska blanketterna har arbetats om med stödfrågor och

Foto: Gustav Mårtensson.

Bisysslor

Studenter och medarbetare från Karolinska Institutet tågar i Stockholms Prideparad för tredje året i rad med parollen A University for Diversity.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

53

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Infrastruktur – lokaler KI:s lokalförsörjningsplan fastställdes av konsistoriet i juni 2016.

Planen redovisar utvecklingen av lokalareor och kostnader till följd av de stora, strategiska lokalprojekten samt en plan för vilka byggnader som ska lämnas. Planen kommer att uppdateras årligen.

Under året har KI medverkat i framtagande av en campusplan för campus Solna under ledning av Akademiska Hus. Campusplanen blir ett instrument för den strategiska utvecklingen av området för såväl KI som för nya hyresgäster i de byggnader som KI lämnar 2018.

Generellt har inga stora förändringar av omfattningen av KI:s lokaler skett under året. Den totala förhyrda arean ligger på 221 925 kvadratmeter efter en ökning med 1 166 kvadratmeter från 2015. Ökningen består i huvudsak av de nya lokaler KI hyrt i Hongkong (979 kvadratmeter).

Strategiska lokalprojekt Sedan några år pågår genomförande av tre stora lokalprojekt – Biomedicum, KM-B (Komparativ medicin – Biomedicum, djurhus) och Neo – inom ramen för i KI:s stora infrastruktursatsning, som i sig utgör en av fyra huvuddelar i Strategi 2018. Under 2016 har även projektet Framtidens laboratorium i Flemingsberg gått från projektering till genomförande i och med ombyggnadsstarten i juni.

Tillsammans står dessa fyra lokalprojekt för den allt överskuggande delen i den pågående satsningen. Totalt omfattar projekten investeringar på över fyra miljarder kronor från fastighetsägarnas sida. Därutöver investerar KI en dryg miljard i inredning och byggnadspåverkande utrustning, såsom dragskåp, autoklaver och diskutrustning med mera. Till det kommer den forskningsutrustning som institutionerna köper i samband med flytten.

Alla fyra lokalerna blir inflyttningsklara inom loppet av ett knappt år från december 2017 till oktober 2018.

Biomedicum i Solna samlar fem institutioner som idag huserar i olika, separata byggnader. Förutom rena forskningslokaler kommer byggnaden att rymma samlingslokaler, främst för konferenser. Den totala förhyrda arean blir 43 900 kvadratmeter.

KM-B blir med sina dryga 10 000 kvadratmeter ett komplement till Biomedicum och ligger planenligt ett kvartal före Biomedicums tidplan. Under året beslutades att huvuddelen av KI:s akvatiska verksamhet, inom Komparativ medicin, ska inrymmas i en del av KM-B. I forskningsbyggnaden Neo i Flemingsberg kommer KI att hyra drygt 15 000 kvadratmeter (80 procent av byggnaden).

Förutom rena forskningslokaler byggs även lokaler för undervisning, konferenser och skrivningar. Byggnaden får en gemensam entréhall med Kungliga Tekniska högskolans parallellbyggnad som är klar och inflyttad redan under 2016.

Framtidens laboratorium är en genomgripande ombyggnad av cirka 10 000 kvadratmeter laboratorielokaler (av hyresavtalets cirka 30 000 kvadratmeter).

Övriga projekt Den planerade om- och tillbyggnaden av Berzeliuslaboratoriet för en ny och större skrivsal har under året projekterats och går mot ett genomförande under 2017. I förlängningen möjliggör detta planering av förbättrade friskvårdslokaler på campus Solna, när skrivningsverksamheten lämnar idrottshallen.

54

Lokalarea och lokalkostnader 2008–2016 Lokalarea (kvm)

Lokalkostnad (mnkr)

Andel av total kostnad (%)

2008

186 489

503

12

2009

198 009

553

12

2010

204 494

565

11

2011

200 859

586

11

2012

213 881

667

12

2013

218 870

741

13

2014

220 628

763

13

2015

220 759

754

12

2016

221 925

755

11

År

I lokalkostnad ingår hyror och förbrukning av värme, kyla, el och vatten samt lokalvård m.m.

Källa: KI:s fastighetssystem och Agresso.

Moderniseringen av undervisningslokaler enligt lärandemiljökonceptet har fortsatt under året, främst på Alfred Nobels allé 23 i Flemingsberg.

Under året har lokalanpassningarna för KI Biobank fortsatt i Wargentinhuset.

Under utredning Parallellt med lokalanpassningarna för biobanken i Wargentinhusets ena flygel har utretts en om- och tillbyggnad av andra delar av byggnaden, dels för en samlad corefacilitet för elektronmikroskopi med koppling till Biomedicum, dels för en utökning av kontorslokalerna för Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

För Komparativ medicin (KM) har under året utretts två lokalprojekt inom campus Solna, som båda närmar sig beslut om genomförande. Det ena är Annexet, som är avsett att ersätta Scheelelaboratoriets djuravdelning, och handlar om att bygga om en del av den nuvarande MTC-byggnaden. Det andra är en ombyggnad inom Astrid Fagræuslaboratoriet (AFL), som syftar till att ersätta vissa funktioner som försvinner i och med att KI lämnar flera byggnader under 2018.

Bostäder De planerade bostäderna i norra delen av campus Solna (Fogdevreten) har under 2016 fått klartecken i form av en fastställd detaljplan efter överklaganden i flera led. Slutlig projektering har påbörjats och inflyttning kan ske under 2019–2020. Lägenheter för cirka 400 boende kommer att blockförhyras av KI och förmedlas till gästforskare och studenter via KI Housing AB.

Kommunikationer Under 2016 färdigställdes det nya parkeringshuset för 540 bilar vid Tomtebodavägen. Detta ingår i Akademiska Hus strategi att utöka parkeringsmöjligheterna vid campus Solna samtidigt som parkeringar tas bort i de inre delarna av campus.

I samverkan med Akademiska Hus bevakar KI placering och utformning av uppgången från den nya tunnelbanelinjen med angöring vid Solnavägen mellan Karolinska universitetssjukhuset och KI. Tunnelbanetrafiken beräknas i dagsläget komma igång först 2024.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Hållbar utveckling På regeringens uppdrag lämnande KI 2016 ett underlag som beskriver myndighetens bidrag till genomförande av FN:s globala mål för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling: Agenda 2030.

KI bedömer att kärnverksamheterna forskning och utbildning ger starka bidrag till flera mål i Agenda 2030. Specifikt framhålls Mål 2, Nutrition; Mål 3, Säkerställa hälsosamma liv; och Mål 4, Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning. På frågan om verksamheten är tillräcklig var slutsatsen att betydande resursförstärkningar krävs för att KI optimalt ska kunna bidra till Agenda 2030.

KI bidrar också till en hållbar utveckling genom att ta ett miljöansvar och ett socialt ansvar i den dagliga verksamheten.

En stor del av hållbarhetsarbetet sker inom ramen för KI:s ledningssystem för miljö och hållbar utveckling som byggs upp för att möta kraven i den internationella standarden ISO 14001.

Forskning och utbildning för hållbar utveckling Enligt Strategi 2018 ska universitetets verksamhet präglas av ett starkt samhällsansvar och bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser genom utbildning och forskning.

För att synliggöra och stärka KI:s forskning med särskild relevans för miljö och/eller hållbar utveckling har en rapport om KI:s forskning inom området tagits fram under 2016.

Under året har flera seminarier och utbildningar hållits för att öka medvetenheten om hållbar utveckling. Ett webbaserat introduktionspaket för nya medarbetare har också lanserats, som innehåller moduler med miljö och hållbar utveckling samt laboratoriesäkerhet.

Arbete med att öka inslag av hållbar utveckling i utbildningarna pågår. Under året har en interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, erbjudits studenter på avancerad nivå. Denna kurs har 2016 blivit klassad som studentvald inom ramen för läkarprogrammet, vilket förväntas öka antalet studenter på kursen under 2017. En föreläsning om hållbar utveckling har inkluderats i den obligatoriska kursen för doktorandhandledare, och genomförts två gånger under höstterminen 2016. Doktorandkursen i grundläggande laboratoriesäkerhet har kompletterats med instruktioner för hur man kan minska energiåtgång för ventilerade arbetsplatser och för att förhindra utsläpp till avlopp. En webbutbildning för forskargruppsledare har lanserats under året, i vilken det ingår moduler med miljö och hållbar utveckling och laboratoriesäkerhet.

i upphandlingar av teknisk utrustning och entreprenader, och krav har ställts på ekologisk frukt i KI:s ramavtal för fruktkorgar.

KI fortsätter tillsammans med hyresvärden Akademiska Hus det löpande energieffektiviseringsarbetet i befintliga lokaler. Fortlöpande arbete med att få ett effektivare ångförsörjningsnät pågår, genomförandet av projektet planeras starta under 2017. KI har påbörjat ett underlag för att under 2017 få en energikonsult på plats för att stödja KI:s energiansvarige med uppsatta energimål.

Diskussioner pågår med hyresvärden angående en utbyggnad av solceller på både campus Solna och campus Flemingsberg och diskussion om laddstolpar till elbilar har startat. Under 2016 har arbete påbörjats med en campusplan för KI campus Solna, där hållbar utveckling är tänkt att genomsyra planeringen.

Projektet med att ersätta fysiska servrar med virtuella servrar vid KI:s IT-avdelning har i allt väsentligt avslutats under 2016, och en överflyttning av institutionernas servrar till den virtuella miljön pågår i samband med projektet Samordnad IT-drift, vilket förväntas minska energianvändningen.

Ytterligare ett viktigt bidrag är institutionernas miljöaktiviteter, exempelvis att utveckla, planera och bedriva det laborativa arbetet så att användningen av farliga ämnen minskas. Vid den årliga interna miljörevisionen konstaterades att arbetet med att integrera miljöfrågorna på institutionsnivå generellt har tagit ett steg framåt hos reviderade institutioner, och miljö och hållbar utveckling finns nu med i verksamhetsplanerna.

Tjänsteresor och resfria möten KI deltar sedan 2016 i REMM (Resfria möten i myndigheter) vars huvuduppgift är att utveckla och öka antalet resfria möten. Under 2016 har KI genomfört utbildningstillfällen för hur man använder videokonferensutrustning, Skype for Business och Adobe Connect, på både campus Solna och campus Flemingsberg. Utbildningarna har även innehållit genomgång av fördelarna, bland annat tids- och miljömässigt, som resfria möten medför.

Resfria möten ingår som en del i KI:s nya reseriktlinjer som tagits fram under året. I första hand ska video- eller telefonkonferens användas för möten som annars skulle ha medfört tjänsteresor.

Under 2017 kommer KI:s Travel Manager tillsammans med andra intressenter att arbeta med 10-stegsmetoden enligt REMM som grund för att öka antalet resfria möten, för att bidra till bättre ekonomi, effektivare verksamhet, mer harmoniska medarbetare och minskad miljöpåverkan. Bland annat planeras detta ske genom ändrade rutiner för möten och resor och en översyn av KI:s möteskultur och tekniska lösningar.

Enligt Strategi 2018 ska universitetets verksamhet präglas av omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. Under 2016 har KI genomfört flera åtgärder och projekt för att främja miljö och hållbar utveckling. Nedan följer ett urval av dessa.

KI:s regler för upphandling har reviderats i början av 2016. Det är nu tydligare att hållbarhetskrav ska ställas där så är lämpligt i alla typer av upphandlingar, även direktupphandlingar. Upphandlingsutbildningarna för verksamheterna har under året reviderats så att hållbarhet finns med i både grundutbildning del 1 och i fördjupningskurs del 2. Under 2016 har miljökrav ställts till exempel

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Foto: iStock.

Hållbart campus

2016 har mjöfrågorna på institutionsnivå tagit ett steg framåt och miljö och hållbar utveckling finns nu med i verksamhetsplanerna.

55

Finansiell redovisning

56

Grafik: Sofia Lindberg.

Karolinska Institutets ekonomi är fortsatt stark och KI har stor framgång i att attrahera forskningsmedel i konkurrens med andra lärosäten. Till exempel erhöll KI mer än hälften av medlen i Vetenskapsrådets utlysning inom medicin och hälsa 2016.

FINANSIELL REDOVISNING

6,7 KI:s omsättning 2016

miljarder kronor

Karolinska Institutet (KI) har en fortsatt stark ekonomi och omsättningen, mätt i intäkter, ökade 2016 med 193 miljoner kronor eller tre procent, jämfört med 2015 och uppgår 2016 till 6 667 miljoner kronor.

Omsättningen ökar inom alla intäktsslag förutom de finansiella, vilket kan förklaras av den negativa räntan i Riksgälden under hela 2016. Den största intäktsökningen ser vi inom kategorin externa bidrag med 143 miljoner kronor jämfört med 2015.

Forskningsverksamheten dominerar KI:s verksamhet och uppgår till cirka 84 procent av den totala omsättningen vilket är samma fördelning som föregående år. Årets positiva kapitalförändring är totalt 78 miljoner kronor (75,9 miljoner kronor), varav lärosätets verksamhet står för 88,3 miljoner kronor (80,4 miljoner kronor) och KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB för -10,3 miljoner kronor (-4 miljoner kronor).

Intäkter år 2016, totalt 6 667 mnkr (6 475 mnkr)

5%

2% 1%

7%

43 %

16 %

6% 5%

Finansieringskällor KI:s verksamhets finansiering delas in i kategorier, se diagram.

Fördelningen procentuellt är i princip oförändrad jämfört med föregående år.

Den sammanlagda statliga finansieringen (statsanslag, forskningsråd och övriga statliga) av KI:s verksamhet uppgår till 63 procent vilket är en procentenhet lägre än föregående år. Trenden under de senaste åren är att den externa finansieringen ökar men endast marginellt i förhållande till den statliga finansieringen.

De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i tabellbilagan, tabell 10.

15 % Statsanslag 43 % (43 %) Forskningsråd 15 % (15 %) Övriga statliga 5 % (6 %) Kommuner och landsting 6 % (7 %) Svenska stiftelser och organisationer 16 % (16 %) Utländska stiftelser och organisationer 7 % (7 %) Svenska företag 5 % (4 %) Utländska företag 2 % (1 %) Finansiella intäkter 1 % (1 %)

I detta avsnitt är källan ekonomisystemet Unit4 Business World, om inget annat anges. Förra årets siffror presenteras inom parentes.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

57

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning per verksamhetsgren 2016, mnkr Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning och utbildning på forskarnivå

2 866,6

907,2

1 959,4

737,7

129,4

608,3

3 025,1

22,7

3 002,4

37,3

0,0

37,3

6 666,6

1 059,3

5 607,3

3 461,8

579,9

2 881,9

755,3

88,2

667,1

Övriga driftkostnader

2 088,4

359,6

1 728,8

Finansiella kostnader

28,2

0,1

28,1

244,4

14,2

230,2

6 578,3

1 042,1

5 536,2

Årets kapitalförändring (exkl. dotterföretag och uppbörd)

88,3

17,2

71,1

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

-10,3

Totalt Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler

Avskrivningar Summa kostnader

Resultat från uppbördsverksamhet

0,0

Årets kapitalförändring (inkl. dotterföretag och uppbörd)

78,0

Balanserad kapitalförändring (IB)

1 435,8

166,4

1 224,3

Total kapitalförändring (UB)

1 513,8

183,6

1 295,4

Utfall

Prognos

Differens %

2 867

2 867

Resultaträkning 2016 utfall mot prognos, mnkr Intäkter Statsanslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella Summa intäkter

738

710

3 025

3 050

37

24

6 666,6

6 651

3 462

3 600

755

750

2 088

2 100

0,23%

Kostnader Personal Lokaler Drift Finansiella

28

30

244

245

Summa kostnader

6 578

6 725

Verksamhetsutfall

88

-74

Avskrivningar

58

-2,18%

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

FINANSIELL REDOVISNING

Resultat per verksamhet, utbildning och forskning Årets positiva kapitalförändring på 88,3 miljoner kronor (80,4 miljoner kronor) relateras till verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 17,2 miljoner kronor (20,4 miljoner kronor) samt forskning och utbildning på forskarnivå med 71,1 miljoner kronor (60 miljoner kronor). Fördelningen av kapitalförändringen inom de olika verksamhetsgrenarna har inte förändrats nämnvärt jämfört med 2015.

Utbildningens positiva kapitalförändring kopplas främst till den anslagsfinansierade delen av verksamheten. KI nådde inte upp till årets takbelopp men kunde avräkna tidigare års överproduktion med 6,9 miljoner kronor, så att fullt anslag erhölls. Överskottet i den studieavgiftsfinansierade verksamheten är lägre än 2015 och kommer återinvesteras för utveckling av verksamheten kommande år.

Det positiva resultatet inom forskningen uppstår framförallt inom anslagsfinansierad forskning och uppdragsforskning.

Statsanslag som inte används för finansiering under året resultatförs som årets kapitalförändring. Bidragsfinansierad forskning har under 2016 haft en negativ kapitalförändring med 73 miljoner kronor då tidigare års överskott tagits i anspråk.

Forskningsverksamheten inkluderar även kapitalförvaltningens resultat med plus 20 miljoner kronor (44,9 miljoner kronor). Ökningen beror till en del på uppskrivning av värdet på de finansiella anläggningstillgångarna, från bokfört värde till marknadsvärde, och på reavinster vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar.

Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansiärerna betalar ersättning i förskott. Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade kostnader för pågående externfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av förskott från bidrags- och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand, samt likvida medel.

Ingen större förändring har skett under 2016 till skillnad från 2015 då donationen för Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine (MWLC) ökade de oförbrukade bidragen.

Nettoförskott och likvida medel, mnkr 2013

2014

2015

2016

2 445

2 621

3 062

3 107

260

260

282

270

-256

-244

-332

-407

-10

-4

-7

-10

Nettoförskott

2 439

2 633

3 005

2 960

Likvida medel, bank och Riksgäldskontoret

3 290

3 709

3 794

3 729

Oförbrukade bidragsintäkter Förutbetalda uppdragsintäkter Upplupna bidragsintäkter Upplupna uppdragsintäkter

Utfall i jämförelse med prognos Utfall jämfört med prognos hade en avvikelse på 0,24 procent för intäkter och 2,18 procent för kostnader.

Intäkter Största differensen återfinns inom intäktsslaget avgifter, med plus 28 miljoner kronor eller 3,9 procent jämfört med prognosen. Ökningen inom avgifterna består främst av ökade uppdrag från utländska finansiärer. Utfall för statsanslag är i linje med prognos medan bidragsintäkterna är något lägre, vilket kan förklaras av att finansiering av verksamheten gjorts i högre utsträckning av andra medel. Externa medel blir intäkt först då de förbrukas till skillnad mot erhållna statsanslag som intäktsförs i sin helhet oavsett förbrukning. De finansiella intäkterna är högre än prognosen, vilket främst beror på en uppskrivning av värdet på de finansiella anläggningstillgångarna med cirka 8 miljoner kronor.

Kostnader Personalkostnader är lägre än prognostiserat, beroende på lägre ökning av antal anställda än prognostiserat. KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 221 925 kvadratmeter (220 759 kvadratmeter), lokalkostnaderna är högre än prognos och föregående år vilket förklaras av högre kostnader för el och media, städning och lokaltillbehör. De finansiella kostnaderna och avskrivningar ligger i nivå med prognos.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Lån i Riksgälden Varje år tas lån upp i Riksgälden för de anläggningstillgångar som är finansierade av statliga medel. Detta sker två gånger per år, i juni respektive december, på investeringar gjorda till och med maj respektive november månad. Vid lånetillfället görs samtidigt amortering som motsvarar årets avskrivningar och utrangeringar.

Under 2016 har nya investeringar gjorts motsvarande 133,7 miljoner kronor och avskrivningarna har uppgått till 143,1 miljoner kronor. Total låneskuld i Riksgälden är 602,7 miljoner kronor.

KI:s låneram uppgår till 850 miljoner kronor. Årsgenomsnittet för 2016 års räntesats var -0,49 procent (-0,25 procent). Den negativa räntan innebär att KI får ränteintäkter för lånen hos Riksgälden.

Se vidare not 12–15 plus not 29.

Myndighetskapital Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår till 1 513,8 miljoner kronor (1 434,8 miljoner kronor) uppdelat på dotterbolag 34,8 miljoner kronor (44,1 miljoner kronor), kapitalförvaltning 119 miljoner kronor (98,9 miljoner kronor) och ordinarie verksamheter 1 360 miljoner kronor (1 292,9 miljoner kronor). Se vidare not 11 och 26. Årets positiva kapitalförändring består till viss del, 8 miljoner kronor, av en orealiserad nettovinst vid uppskrivning och nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar.

59

FINANSIELL REDOVISNING

Fördelning av det ackumulerade myndighetskapitalet för utbildning och forskning, totalt 1 360 mnkr

12 %

1%

Forskningsanslag 65 %

8%

Forskningsbidrag 14 % Forskningsuppdrag 8 % Utbildningsanslag 12 % Utbildningsuppdrag 1 %

14 % 65 %

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr 2013

2014

2015

2016

874,8

870,6

906,4

907,2

Avgifter och andra ersättningar

97,3

118,0

123,9

129,4

Bidrag

18,9

18,5

19,8

22,7

0,0

0,0

0,0

0,0

Intäkter Anslag

Finansiella intäkter Summa intäkter

991,0 1 007,1 1 050,1 1 059,3

Kostnader Personal

483,4

559,9

551,2

579,9

Lokaler

100,4

121,9

90,8

88,2

Övriga driftskostnader

350,3

340,1

373,6

359,6

0,1

0,1

0,2

0,1

15,7

7,8

14,0

14,2

Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader

949,9 1 029,9 1 029,8 1 042,1

Transfereringar Medel från staten

7,6

4,5

4,5

4,6

Medel från myndigheter

0,0

0,0

0,1

0,0

Medel från övriga

0,1

0,4

0,0

0,5

-7,7

-4,9

-4,6

-5,1

41,1

-22,8

20,4

17,2

Balanserad (IB)

127,8

168,9

146,1

166,4

Totalt (UB)

168,9

146,1

166,4

183,6

Lämnade bidrag

Kapitalförändring Årets

60

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Intäkter KI nådde inte upp till takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer under 2016. KI kan ändå tillgodoräkna sig hela takbeloppet genom att tillföra medel för decemberprestationer från 2015 samt avräkna tidigare års överproduktion med cirka 6,9 miljoner kronor, se not 1. Utgående överproduktion är efter avräkning 4,5 miljoner kronor.

Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 1,61 procent (0,79 procent). Se vidare i anslagsredovisning och not 1.

Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan.

Intäkter under posten avgifter och andra ersättningar har ökat jämfört med 2015 vilket kan hänföras till en ökning av uppdragsutbildning. Se vidare tabell i not 2.

Intäkter av bidrag består till största delen av bidragsmedel från andra statliga myndigheter transfererade till KI för verksamhet inom utbildningsområdet i enlighet med respektive myndighets regleringsbrev.

Kostnader Årets kostnader för utbildning är på en något högre nivå än 2015.

Utbildningsverksamheten står för cirka 16 procent av KI:s totala kostnader.

Personalkostnaderna ökar som förväntat jämfört med 2015.

2014 års siffror innehåller en omfördelning av personalkostnader från forskning till utbildning, vilket påverkar jämförelsen över åren. Lokalkostnaderna för utbildningen har minskat något under 2016. Jämförelsen över åren för lokaler påverkas också av en korrigering mellan utbildning och forskning som gjordes 2014.

Finansiella kostnader består av posten dröjsmålsräntor och kostnadsränta på behållning i Riksgälden.

Avskrivningar är på samma nivå som föregående år, även här påverkas jämförelsesiffrorna av en korrigering under 2014.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

FINANSIELL REDOVISNING

Forskning och utbildning på forskarnivå Intäkter Årets forskningsintäkter är 5 607,3 miljoner kronor (5 424,4 miljoner kronor). Statsanslagen ökar med 64 miljoner kronor eller 3,3 procent jämfört med 2015, och är i enlighet med regleringsbrevet. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 1,61 procent (0,79 procent).

Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan.

Avgifter och andra ersättningar ökar med 14,4 miljoner kronor jämfört med förra året vilket främst förklaras av ökad uppdragsforskning finansierad av utländska finansiärer samt projekt som resultatförts. Se tabell i not 2.

Den största ökningen av intäkter återfinns liksom föregående år inom posten intäkter av bidrag som ökar med 141 miljoner kronor eller 4,9 procent. Bidragsverksamheten har haft en negativ kapitalförändring vilket innebär att myndighetskapitalet inom bidragsforskningen har minskat. Vetenskapsrådet står för en intäktsökning med 8,7 miljoner kronor jämfört med 2015. Inom kategorin Organisationer och stiftelser är den största bidragsgivaren fortsatt Wallenbergstiftelserna. Finansieringen från Landsting och kommuner har minskat under 2016 där SLL minskar med 15 miljoner kronor. I kategorin Företag är AstraZeneca den största finansiären och har haft den största ökningen i kronor medan Johnson & Johnson koncernen står för den största ökningen procentuellt.

Se vidare i tabell 10 i tabellbilagan.

De finansiella intäkterna minskar 2016 med 34,1 miljoner kronor jämfört med 2015. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot i Riksgälden år 2016 är -0,49 procent (-0,25 procent).

Ränteintäkterna från Riksgälden är cirka 2,9 miljoner kronor (1,5 miljoner kronor), och härleds till negativa räntekostnader för myndighetens avistalån. Övriga finansiella intäkter består av uppskrivning av värdet på finansiella anläggningstillgångar 12 miljoner kronor (31,2 miljoner kronor), kursvinster 7 miljoner kronor (3 miljoner kronor), utdelningar 8,2 miljoner kronor (2,5 miljoner kronor) och reavinst vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar 4,8 miljoner kronor (31,9 miljoner kronor), allt detta inom kapitalförvaltningen.

Kostnader Årets totala kostnader ökar med 172 miljoner kronor eller 3,2 procent i jämförelse med 2015.

Posten personalkostnader ökar totalt med cirka 73 miljoner kronor eller 2,6 procent jämfört med förra året. Under året har en lönerevision påbörjats och till stor del genomförts men inte kunnat slutföras helt då förhandlingar fortfarande pågår med ett fackförbund. 2014 års siffror innehåller en omfördelning av personalkostnader från forskning till utbildning vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

KI:s totala lokalkostnader ökar jämfört med 2015. Lokalkostnaderna påverkas positivt på grund av minskade tilläggshyror om ca 12 miljoner kronor medan kostnad för el och media, städning och lokaltillbehör har ökat. Etableringen av MWLC har medfört ökade lokalkostnader om 3,5 miljoner kronor. Under 2014 gjordes en korrigering av lokalkostnader mellan forskning

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

och utbildning på 22 miljoner kronor vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Ökade driftskostnader på 5,2 procent är hänförbara till konsultkostnader om 20 miljoner kronor som upparbetats och balanserats under 2015 men kostnadsförts 2016 samt ökade kostnader för köp av tjänster och då främst analyskostnader.

De finansiella kostnaderna består främst av räntekostnader, 17,6 miljoner kronor (8,9 miljoner kronor) för behållning på räntekontot i Riksgälden, och valutakursförluster som uppgår till 4,5 miljoner kronor (8,9 miljoner kronor) samt återföring av tidigare års uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar på 4,4 miljoner kronor. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2016 är -0,49 procent (-0,25 procent).

Avskrivningar ligger på samma nivå som 2015 men kommer att öka kommande år då det finns många pågående investeringar som ännu inte tagits i bruk.

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl. kapitalförvaltning), mnkr 2013

2014

2015

2016

Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter

1 762,8 1 919,5 1 896,7 1 959,4 612,2

601,1

593,8

608,3

2 379,1 2 594,5 2 862,5 3 002,4 50,7

33,8

71,4

37,3

4 804,8 5 148,9 5 424,4 5 607,3

Kostnader Personal Lokaler

2 507,0 2 568,5 2 808,2 2 881,9 640,8

640,7

663,1

667,1

Övriga driftskostnader 1 494,2 1 604,5 1 643,6 1 728,8 Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader

9,5

11,7

19,3

28,1

195,6

222,3

230,1

230,2

4 847,1 5 047,8 5 364,4 5 536,2

Transfereringar Medel från staten

13,4

12,5

13,2

13,4

Medel från myndigheter

42,2

40,5

68,8

56,2

Medel från övriga Lämnade bidrag

87,0

90,9

136,1

130,1

-142,5

-143,9

-218,1

-199,7

-42,3

101,1

60,0

71,1

Kapitalförändring Årets Balanserad (IB)

1 105,4 1 063,2 1 164,3 1 224,3

Totalt (UB)

1 063,2 1 164,3 1 224,3 1 295,4

61

FINANSIELL REDOVISNING

Kapitalförvaltning

Avkastning

Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i: 1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning.

2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KIanknuten förvaltning.

För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Redovisning från KI:s stiftelser visas summariskt för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form.

Fondportföljen exklusive MWLC avkastade sammantaget 5,8 procent under 2016. Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev minus 2,1 procent. Den negativa avvikelsen härleds främst till alternativa tillgångar samt utländska aktier. Räntebärande värdepapper har under 2016 haft en positiv avkastning på 1,2 procent. Placeringarna för MWLC-portföljen består i sin tur av två portföljer denominerad i amerikanska dollar respektive svenska kronor. Den amerikanska ränteportföljen steg med 1,6 procent under året medan den svenska ränteportföljen steg med 1,9 procent.

Avkastning i procent jämfört med referensindex KI:s fonder Referensindex

Fonder Marknadsvärdet på fondportföljen, redovisad inom KI:s kapitalförvaltning, uppgick vid årets slut till totalt 605,7 miljoner kronor (640,9 miljoner kronor).

Donationen för MWLC är placerad i en egen portfölj med enbart räntebärande papper. Marknadsvärdet för MWLC portföljen uppgick vid årets slut till 366 miljoner kronor. Nedan kommenteras fondportföljen, MWLC kommenteras separat.

Under 2016 har nettoutflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) varit -21,8 miljoner kronor (-23,9 miljoner kronor) och värdeförändringen totalt 12,9 miljoner kronor (13,1 miljoner kronor).

Innehavet i fondportföljen (exklusive MWLC) fördelas enligt nedan.

Fördelning av fondportfölj

2014

2015

2016

9,8

15,4

5,2

5,8

12,6

15,0

4,8

7,9

Avkastning anges netto, det vill säga inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

Jämförelseindex för fondmedel 2016 Svenska räntebärande

OMRX Bond

30 %

Aktier

MS CI World Net Div (SEK)

40 %

Alternativa investeringar OMRX T-Bill + 3 %

30 %

Utdelning från KI:s fonder Under år 2016 har 68,8 miljoner kronor delats ut till verksamhet inom KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell.

Utdelning från KI:s fonder, mnkr 2013

2014

2015

2016

61,4

69,5

75,0

68,0

Resebidrag

0,6

0,6

0,6

0,5

Grundutbildning

0,4

0,1

0,7

0,3

Övrigt

5,3

0,0

0,0

0,0

67,7

70,2

76,3

68,8

Forskningsbidrag

28 %

2013

27 %

Summa

1% 9% Utdelning från KI:s fonder

35 % Räntebärande värdepapper 27 % Kassa 1 %

69 mnkr

Globala aktie-indexfonder 35 % Svenska aktiefonder 9 % Alternativa investeringar 28 %

62

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

FINANSIELL REDOVISNING

Externa medel till kapitalförvaltningen Under 2016 har KI erhållit 74,2 miljoner kronor (502,6 miljoner kronor) i inbetalda medel från externa donatorer. Nivån på inbetalda medel är väsentligt lägre än 2015 vilket har sin förklaring i den stora donationen på 423 miljoner kronor för MWLC som erhölls 2015. I tabellen nedan redovisas enskilda donationer uppgående till 2,0 miljoner kronor eller mer.

Syfte

Donator

Belopp

Medicinsk forskning och utbildning på forskarnivå

Stiftelsen Gustav och Tyra Svenssons minne

Forskning inom integrativ medicin vid Osher Center

The Barbro Osher Pro Suecia Foundation och The Bernard Osher Foundation

7 980 036

Donation till forskning om långvarig smärta

Familjen Lundblads donation

5 000 000

Kognitiv neurovetenskap med fokus på den friska hjärnans åldrande

Stichting af Jochnick Foundation

Vetenskaplig forskning, i första hand kring cancersjukdomar

Sune och Charlotta Hays stiftelse

4 420 933

Testamente till cancerforskning

Ella Larsson Family Trust

3 625 924

Testamente till stamcellsforskning

Birgitta Carlbergs dödsbo

3 584 809

Forskning inom gastroenterologi och hepatologi

Ruth och Richard Julins Stiftelse

2 440 000

Testamente till neurologisk forskning

Per Alricksons dödsbo

2 085 670

Forskning inom haematologi

Dr Åke Olssons stiftelse

2 000 000

Investor's Professorship in Innovative Care

Investor AB

2 000 000

Forskningsbidrag till Sten Eirik Jacobsen

Tobias stiftelsen

2 000 000

Forskningsbidrag till Igor Adameyko

Bertil Hållstens Forskningsstiftelse

2 000 000

Stöd till unga forskarassistenter

Bertil Hållstens Forskningsstiftelse

2 000 000

15 119 000

5 000 000

KI:s stiftelseförvaltning Utanför myndighetens redovisning finns 173 (178) anknutna stiftelser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar.

Under 2016 har 1 (3) ny stiftelse bildats. Förmögenheten i dessa uppgår till 3,7 miljoner kronor. Under året har 6 stiftelser avslutats efter beslut från antingen Kammarkollegiet eller KI:s styrelse för forskning om att hela kapitalet får ianspråktas i syfte att uppfylla stiftelsens ändamål. Nya donationer som placerats i befintliga stiftelser har erhållits med 13,4 miljoner kronor (4,1 miljoner kronor). Förmögenheten, 1 794 miljoner kronor, har i jämförelse med 2015 ökat med 112 miljoner kronor, eller 6,7 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 21 procent (19 procent), utländska aktier 44 procent (42 procent), hedgefonder 18 procent (19 procent) , räntebärande värdepapper 17 procent (18 procent) samt likvida medel 0 procent (2 procent).

Under året har 56,8 miljoner kronor (28,8 miljoner kronor) delats ut till KI från stiftelserna, varav 5,6 miljoner kronor (2,9 miljoner kronor) utgjordes av ianspråktaget bundet kapital. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhållit ersättning med 1,6 miljoner kronor (1,4 miljoner kronor) för administrationskostnader.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Stiftelser, mnkr Förmögenhet Beviljade bidrag

2013

2014

2015

2016

1 398

1 605

1 683

1 794

29,6

32,7

28.8

56,8

Anknutna stiftelser

173 63

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning (tkr)

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) Intäkter av bidrag (not 3) Finansiella intäkter (not 4)

Utfall

Utfall

2016-01-01

2015-01-01

2016-12-31

2015-12-31

2 866 622

2 803 083

737 684

717 751

3 025 029

2 882 354

37 290

71 358

6 666 625

6 474 547

-3 461 875

-3 359 431

Kostnader för lokaler (not 6)

-755 257

-753 922

Övriga driftkostnader (not 7)

-2 088 467

-2 017 193

Finansiella kostnader (not 8)

-28 294

-19 459

-244 452

-244 163

Summa kostnader

-6 578 346

-6 394 167

Verksamhetsutfall

88 279

80 379

Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag

-10 315

-4 472

1 849

2 279

-1 818

-2 277

31

2

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

17 974

17 675

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag

56 245

68 869

130 588 -204 807 0

136 119 -222 664 0

77 995

75 909

Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5)

Avskrivningar och nedskrivningar (not 12-14)

Uppbördsverksamhet (not 9) Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar (not 10)

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 11)

64

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR

2016-12-31

2015-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

3 054

4 346

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

5 565

6 634

8 619

10 980

Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 13)

46 542

31 557

Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 14)

704 733

783 715

Pågående nyanläggningar (not 15)

225 944

110 140

Summa materiella anläggningstillgångar

977 219

925 412

Immateriella anläggningstillgångar (not 12)

Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag (not 16)

34 813

44 127

581 503

640 932

616 316

685 060

Kundfordringar (not 18)

183 844

154 146

Fordringar hos andra myndigheter (not 19)

138 447

109 701

348

1 364

322 639

265 211

Förutbetalda kostnader (not 21)

169 584

164 070

Upplupna bidragsintäkter (not 22)

407 723

332 012

Övriga upplupna intäkter (not 23)

17 740

9 973

595 047

506 055

-287

-399

-287

-399

3 583 342

3 617 853

146 261

176 151

Summa kassa och bank

3 729 603

3 794 004

SUMMA TILLGÅNGAR

6 249 156

6 186 323

Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 17) Summa finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar (not 20) Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter

Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 24) Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 25) Kassa och bank

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

65

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) KAPITAL OCH SKULDER

2016-12-31

2015-12-31

6 238

5 238

39 127

43 599

1 390 391

1 310 010

77 995

75 909

1 513 752

1 434 757

2 995

3 562

Myndighetskapital (not 11+26) Statskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 27) Övriga avsättningar (not 28)

34 259

33 214

37 254

36 776

Lån i Riksgäldskontoret (not 29)

602 730

612 091

Kortfristiga skulder till andra myndigheter (not 30)

140 077

139 429

Leverantörsskulder

277 459

262 277

Övriga kortfristiga skulder

135 415

205 664

1 155 681

1 219 462

Upplupna kostnader (not 31)

138 796

139 102

Oförbrukade bidrag (not 32)

3 107 279

3 062 310

296 393

293 916

Summa periodavgränsningsposter

3 542 468

3 495 328

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

6 249 156

6 186 323

76 087 76 087

84 062 84 062

Summa avsättningar Skulder m.m.

Summa skulder Periodavgränsningsposter

Övriga förutbetalda intäkter (not 33)

Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser (not 34) Summa ansvarsförbindelser

66

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bokföringsmässiga grunder. Periodavgränsningsbeloppet är 50 tkr.

Gränsbelopp för direktavskrivning är satt till 20 tkr.

Värdering av fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2017-01-05) eller om fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Donationer Karolinska Institutet medges rätt att förvalta donationsmedel i aktier och andra värdepapper enligt 12 § donationsförordningen (1998:140). Lärosätet får även uppdra åt någon annan att placera dessa medel i enlighet med 12 § andra stycket. Universitetet ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex. En donations anskaffningsvärde värderas till marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses förvärvstidpunkten föreligga vid utskiftet av dödsboet.

Värdering av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar avsedda att öka KI:s administrativa servicepotential. Den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 20 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Anläggningar skrivs av linjärt med maximalt fem år från och med anskaffningsmånaden.

Värdering av materiella anläggningstillgångar Tillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till 30 tkr kostnadsförs direkt då den beräknade ekonomiska livslängden understiger tre år.

Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.

Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre år, fem år eller tio år.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Finansiella anläggningstillgångar Obligationer: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens bokförs som realisationsvinst eller som realisationsförlust i resultaträkningen.

Aktier/andelar: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen bokförs som realisationsvinst eller realisationsförlust i resultaträkningen.

Nedskrivning och uppskrivning: Av 5 kap. 13 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) framgår att finansiella instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värdestegringar ska värderas till verkligt värde (marknadsvärde). Uppskrivning redovisas som ökning av finansiella intäkter i resultaträkning samt ökning av finansiella tillgångar i balansräkning. En nedskrivning redovisas som finansiell kostnad i resultaträkning samt minskning av finansiella tillgångar i balansräkning. Återföring av nedskrivning, hanteras enligt samma princip som uppskrivning, dvs. redovisas som ökning av finansiella intäkter i resultaträkning samt ökning av finansiella tillgångar i balansräkning.

Externfinansierad verksamhet: Vid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter. Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring. För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring.

KI Holding AB I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden.

Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i hel- och delägda företag, myndighetskapital samt resultatandelar i hel- och delägda företag.

Förbättringsutgifter på annans fastighet Förbättringsutgift i annans fastighet hanteras som direkt kostnad när beloppet understiger 500 tkr. Investeringar som uppgår till högre belopp hanteras som hyrestillägg eller som förbättringsutgift på annans fastighet.

67

FINANSIELL REDOVISNING

Undantag från vissa bestämmelser för universitet och högskolor enligt regleringsbrevet Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges undantag från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska istället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen.

Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1 § första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statlig givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet.

Universitet och högskolor medges undantag från 25 a § andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras.

Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

Upplysningar Enligt ESV:s handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt.

Detta för bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framförallt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet.

Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer.

68

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr)

Ingående överf.belopp

Årets tilldelning enligt regl.brev

Omdisponerat belopp

16.2:15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ramanslag) 16.2:15 1 Takbelopp (ram)

0

673 580

0

0

673 580

-673 580

0

16.2:16 Forskning och forskarutbildning (ramanslag) 16.2:16 2 Basresurs (ram)

0 1 483 297

0

0 1 483 297

-1 483 297

0

0

102 170

0

0

102 170

-102 170

0

0 0

4 685 106 855

0

0

4 685 106 855

-4 685 -106 855

0 0

Redovisning mot anslag

16.2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor (ramanslag) 16.2:65 17 Tandvårdscentral (ram) 16.2:65 18 Prov efter läkares allmäntjänstgöring (ram) Summa

Totalt Indrag- disponibelt ning belopp

Utgifter

Utgående överf.belopp

16.2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ramanslag) 16.2:66 6 Karolinska Institutet (ram) 16.2:66 9 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning & forskning (ram) Summa

0

614 619

0

0

614 619

-614 619

0

0 0

6 245 620 864

0 0

0 0

6 245 620 864

-6 245 -620 864

0 0

TOTAL

0 2 884 596

0

0 2 884 596 -2 884 596

0

Villkor för anslag 2:16 ap. 2

Cancer Diabetes Epidemiologi Neurovetenskap Stamceller Vårdforskning Summa

Enligt regleringsbrev för år 2016

Utgifter år 2016

Utgående saldo

20 503 29 289 10 461 29 289 31 382 20 922 141 846

14 630 28 785 5 662 27 000 19 655 11 407 107 139

5 873 504 4 799 2 289 11 727 9 515 34 707

Under perioden 2016–2019 allokerar forskningsstyrelsen 80 procent av KIs SFO-medel direkt till respektive SFO-område för strategiska satsningar syftande till att stärka forskningsområdet. Resterande 20 procent bidrar till finansieringen av nya forskningsinfrastrukturer på KI och till samfinansiering av nationella infrastrukturer och core-faciliteter. Medsökande universitet erhåller 100% av SFO medlen.

Ovan utgifter härrör till ovan förutsättningar dvs 80% av KIs tilldelning samt 100% av medsökande universitets tilldelning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

69

FINANSIELL REDOVISNING

Villkor för anslag 2:66 ap. 9 Enligt regleringsbrev för år 2016

Utfall

Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska Institutet

884 1 094 949 910 732 1 676

884 1 094 949 910 732 1 676

Summa

6 245

6 245

Under perioden 2016–2019 allokerar forskningsstyrelsen 80 procent av KIs SFO-medel direkt till respektive SFO-område för strategiska satsningar syftande till att stärka forskningsområdet. Resterande 20 procent bidrar till finansieringen av nya forskningsinfrastrukturer på KI och till samfinansiering av nationella infrastrukturer och core-faciliteter.

Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel 2542

Inkomster (tkr) 1 818

Patientavgifter vid tandläkarutbildning

Summa

1 818

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

Tandvårdscentral Patientavgifter (tkr)

70

Över-/ underskott tom 2014

Över-/ underskott 2015

Intäkter 2016

-105

2

1 849

Kostnader 2016

Över-/ underskott 2016

Ack. över-/ underskott utgående 2016

1 818

31

-72

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

NOTER

Noter (Alla belopp i tabeller anges i tkr) Not 1. Intäkter av anslag 2016-12-31 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Ersättning för klinisk utbildning och forskning

2015-12-31

780 435

767 826

1 469 892

1 445 247

616 295

590 010

2 866 622

2 803 083

Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr).

Utfall avseende perioden 2016-01-01–2016-12-31. Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. hst hpr Utfall Utfall hst Utfall hpr Ersättn. (tkr) Ersättn. (tkr) total ersättning Utbildningsområde Humaniora

13

11

400

Samhällsvetenskap

376

357

Naturvetenskap

401

372

Teknik Vård Odontologi

225

625

11 583

7 178

18 761

21 067

16 508

37 575

170

163

8 949

7 234

16 183

1 918

1 754

107 247

84 955

192 202

436

427

20 177

23 010

43 187

Medicin

2 659

2 473

166 131

187 950

354 081

Summa

5 973

5 558

335 554

327 061

662 615

Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr)

673 580 0 10 965

Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A)

673 580 0 673 580

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell1 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) Summa (A-B)1

4 099 662 615 11 411 678 125 -4 545

1

Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet2 Utgående anslagssparande Tabell. Överproduktion Totalt utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet2 Utgående överproduktion 2

0 0

4 545 4 545

Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

71

NOTER

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och ersättningar enligt regleringsbrev

2016-12-31

2015-12-31

Intäkter av uppdragsforskning

227 727

201 230

Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, utomstatliga

127 783

123 303

Ersättningar SLL enligt ALF/FoUU avtal

87 726

111 174

Intäkter av uppdragsutbildning

73 653

66 671

Ersättningar utomstatliga löneavtal som ej omfattas av ALF

40 705

36 910

Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, statliga

44 879

35 925

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter

19 514

19 307

6 295

7 949

628 281

602 469

97 279

100 778

Rådgivning och annan liknande service

8 199

10 427

Konferenser

2 689

3 210

Tidskrifter o andra publikationer

1 219

850

Beställd utbildning Summa intäkter av avgifter enl. regleringsbrev Intäkter av avgifter enl. §4 avgiftsförordningen Uthyrning av lokaler

Informations- och kursmaterial

17

17

Summa intäkter enl. §4 avgiftsförordningen

109 403

115 282

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar

737 684

717 751

Ökning av posten intäkter av avgifter och andra ersättningar beror på en ökning inom uppdragsforskning från utländska finansiärer, även uppdragsutbildning bidrar till ökningen på grund av ett antal nya kurser, samtidigt som de totala intäkterna för ALF/FoUU minskar till stor del då samarbetsavtal löpt ut.

Verksamhet

72

Över-/ underskott t.o.m. år 2014

Över-/ underskott år 2015

Intäkter år 2016

Kostnader år 2016

Över-/ underskott år 2015

Ack. över/underskott utgående år 2016

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY m.m.

Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summering

-482 0 21 431

-2 361 0 -4 504

6 295 0 82 761

7 096 0 85 392

-801 0 -2 631

-3 644 0 14 296

3 664 24 613

3 911 -2 955

19 605 108 662

16 773 109 262

2 832 -600

10 407 21 058

Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summering

69 323 69 323

17 863 17 863

276 305 276 305

255 615 255 615

20 690 20 690

107 875 107 875

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet1 - utbytesprogram och gästforskare

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

Upplåtande av bostadslägenhet1 - regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Optikercentralen Övrigt enligt bilaga 42 Summering

0 0 -534 0 -534

0 0 536 0 536

0 0 918 40 992 41 910

0 0 864 38 269 39 133

0 0 54 2 723 2 777

0 0 56 2 723 2 779

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

NOTER

Redovisning i denna tabell skiljer sig från den primära i denna Not vilket specificierar vad som är upptaget i resultaträkningen totalt medan denna tabell redogör för utfallet inom verksamheten enligt bilaga 4 i regleringsbrevet för universitet och högskolor. Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 131 712 tkr (108 846 tkr) vilket ugör 30,9 procent (27,9 procent) av verksamhetens omsättning 426 877 tkr (390 718 tkr). Överskottet planeras att återinvesteras i verksamheten. ¹Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB, ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 7 961 tkr under 2016 (7 961 tkr). I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 358 (379) bostäder vid utgången av året, varav 113 (132) forskarlägenheter och 245 (247) studentrum. Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till ca 843 (750) internationella studenter och gästforskare under 2016 och behandlat 1 203 ansökningar om bostad. Beläggningsgraden var ca 90 procent. Delar av inhyrt lägenhetsbestånd, som idag är på korttidskontrakt eller där fastighetsägarna har andra planer med fastigheterna, kommer att behövas ersättas med nya bostäder under 2017-2019. Nytt avtal om 84 lägenheter i Flemingsberg är tecknat och ett projekt, i samarbete med Akademiska Hus, pågår om 322 lägenheter i Solna med beräknad inflytt under 2018-2019. Varje ny/ ersatt bostad innebär minst en fördubbling av hyreskostnaden vilket innebär att kostnaden för denna verksamhet kommer att öka. Dessutom förväntas behovet av lägenheter/rum öka i takt med ökat internationellt utbyte och samarbete.

2 KI har under 2016 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 40 992 tkr (40 402 tkr) inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Verksamhetens kostnader särredovisas ej. Utgångs punkten är full kostnadstäckning och redovisning av kostnaderna sker till ett beräknat kvadratmeterpris som utvärderas regelbundet. För externa lokalbokningar likställs kostnaderna med intäkter 3 726 tkr (3 830 tkr).KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.

Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet – tjänsteexport Intäkter av uppdragsforskning Intäkter av uppdragsutbildning Studieavgifter från studenter utanför EU Övriga tjänster §4 avgiftsförordningen Summa

2016-12-31

2015-12-31

105 841 12 221 9 739 2 993 130 793

74 577 9 458 7 776 3 284 95 095

Tjänsteexporten ingår i den avgiftsbelagda verksamheten. Som tjänsteexport definieras universitets försäljning av tjänster till utländska motparter.

Not 3. Intäkter av bidrag (per finansiär) 2016-12-31

2015-12-31

Statliga myndigheter inkl. statliga affärsverk

1 180 951

1 169 691

Övriga organisationer och ideella föreningar

1 025 208

995 751

Europeiska Unionen

228 440

233 361

Övriga länder och internationella organisationer

237 912

175 746

Privata företag

227 154

190 431

Kommuner och landsting

125 364

117 374

3 025 029

2 882 354

2016-12-31

2015-12-31

Not 4. Finansiella intäkter 1

Ränta hos Riksgäldskontoret

2 931

1 545

Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar

4 765

31 867

12 474

31 199

Utdelning på aktier och ränta på räntebärande papper

8 217

2 455

Valutakursvinster

7 402

3 038

Övriga finansiella intäkter

1 501

1 253

37 290

71 358

Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter

¹ Ökning av ränteintäkter hos Riksgäldskontoret beror på en ökning av den för närvarande gällande negativa räntenivån. Årsgenomsnittet för räntesatsen på kontot i Riksgäldskontoret år 2016 var -0,49 procent (-0,25 procent).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

73

NOTER

Not 5. Kostnader för personal 2016-12-31

2015-12-31

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Arvoden till styrelse, kommittéer eller ej anställd personal

2 245 943 309

2 182 462 290

Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal

1 117 209

1 057 716

Utbildningsbidrag Övriga personalkostnader

9 261

26 590

89 154

92 373

3 461 875

3 359 431

Personalkostnaderna har ökat med 102 mnkr eller 3 procent under 2016, i jämförelse med föregående år. I oktober 2016 hade KI 5 334 personer anställda, vilket motsvarar 4 820 helårsarbetskrafter, en ökning med 126 helårsarbetskrafter eller 2,7 procent jämfört med samma period 2015.

Not 6. Kostnader för lokaler Hyror exkl el och värme

2016-12-31

2015-12-31

642 450

649 287

Driftkostnader (el, värme, gas, vatten)

66 315

60 115

Renhållning, reparationer och övriga lokalkostnader

46 491

44 519

755 257

753 922

640 782

648 293

66 315

60 115

5 341

6 873

Kostnader för lokaler enligt SUHF modell Lokalhyra Mediakostnad, el värme, kyla, vatten (som ej ingår i hyran) Kostnader för reparation och underhåll av lokaler Avskrivningskostnader på förbättringsutgift av annans fastighet

9 599

8 190

Kostnader för lokalvård

33 339

31 220

Kostnader för bevakning

4 454

4 103

0

0

7 811

6 426

Kostnader för larm och skalskydd1 Kostnader för lokaltillbehör och övriga lokalkostnader Kostnader för egna fastigheter

0

0

Avgår: externa hyresintäkter och intäkter såld lokalvård

-96 788

-100 546

Summa lokalkostnader

670 853

664 674

221 925 kvm

220 759 kvm

3

3

Area, kvm LOA vid årets utgång (exkl. student- och gästforskarbostäder)2 Genomsnittlig lokalkostnad (tkr/kvm LOA)

Andrahandsuthyrning Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper

Prognos 2017

Antal lägenheter

6

7

Beläggningsgrad

100%

100%

322

500

0

0

Hyresintäkter Intäkter av anslag

¹ Larm och skalskydd särredovisas ej utan ingår i beloppet kostnader för reparation och underhåll av lokaler samt avskrivningskostnader på förbättringsutgift av annans fastighet. ² Skillnaden i lokalyta mellan åren härrör sig främst till Ming Wai Lau Centre som omfattar totalt 979 kvm.

Regeringen beslutade 2016 att ge Karolinska Institutet tillstånd att under en perioden i begränsad omfattning ingå hyresavtal för bostadslägenheter i Södertälje och hyra ut dem i andra hand till personal som är verksam vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox). KI ska redovisa uthyrningen av bostäderna i årsredovisningen enligt beslutet. Hyran ska så långt det är möjligt bestämmas så att full kostnadstäckning uppnås.

74

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

NOTER

Not 7. Övriga driftkostnader 2016-12-31

2015-12-31

Köpta tjänster

653 498

605 366

Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel)

614 619

588 354

Inköp av varor laboratorieverksamhet

322 844

320 543

Övriga driftskostnader

164 053

178 016

Övriga varor och tjänster

196 833

169 841

Resor, konferenser, information, representation

136 620

155 071

2 088 467

2 017 193

2016-12-31 17 553

2015-12-31 8 973

Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader

4 408

638

Valutakursförluster

5 189

8 923

295

347

Not 8. Finansiella kostnader Ränta hos Riksgäldskontoret

Dröjsmålsräntor Övriga finansiella kostnader

850

579

28 294

19 459

De finansiella kostnaderna består till största delen av räntekostnader som KI, i nuvarande räntesituation, får erlägga till Riksgälden för sin behållning på räntekontot. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2016 var -0,49 procent (-0,25 procent).

Not 9. Uppbördsverksamhet Saldot avser nettoförändring av befarade kundförluster för uteblivna patientavgifter på Odontologiska Institutionen.

Not 10. Transfereringar Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag (per finansiär) 2016-12-31

2015-12-31

Erhållna medel från statsbudgeten

17 974

17 675

Erhållna medel från myndigheter för finansiering av bidrag

56 245

68 869

Erhållna medel från statliga bolag

0

0

Erhållna medel från EU-institutioner

18 618

15 012

Erhållna medel från internationella organisationer

19 599

19 115

Erhållna medel från kommuner och landsting

6 124

5 869

Erhållna medel från privata företag

12 670

7 140

Erhållna medel från stiftelser

36 434

48 262

Erhållna medel från fonder

34 928

37 332

Erhållna medel från föreningar/förbund

1 715

2 864

Erhållna medel från donatorer, privatpersoner

101

459

Erhållna medel från övriga

399

67

204 807

222 664

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

75

NOTER

Lämnade bidrag 2016-12-31

2015-12-31

-80 301

-109 781

Lämnade bidrag till landsting för konsumtion

-9 580

-8 052

Lämnade bidrag till EU-länder för konsumtion

-21 952

-9 467

Lämnade bidrag till övriga länder och interna organisationer för konsumtion

-11 094

-10 229

Lämnade bidrag till övriga organisationer för konsumtion

-16 726

-14 064

Lämnade bidrag till enskilda personer för konsumtion

-63 955

-71 071

Lämnade bidrag till statliga myndigheter

Lämnade bidrag, inomstatliga, periodiseringsposter

-1 200

0

-204 807

-222 664

Not 11. Kapitalförändring Kapitalförändring per område, tkr

Verksamhet

Balanserad kapitalförändring (A)

Årets kapitalförändring (B)

Summa (A+B)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev

152 310

20 602

172 912

Uppdragsverksamhet Summa

14 084 166 394

-3 433 17 169

10 651 183 563

Forskning/utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning

1 136 915

50 420

1 187 335

Uppdragsforskning Summa

87 185 1 224 100

20 690 71 110

107 875 1 295 210

Övrig verksamhet Resultat från andelar i hel- och delägda företag1 Konst, ej verksamhetsknuten Uppbördsverksamhet Summa Total summa

45 127 238 -103 45 263 1 435 757

-10 315 0 31 -10 284 77 995

34 813 238 -72 34 979 1 513 752

¹ Varav 1000 tkr i Balanserad kapitalförändring (A) avser aktieägartillskott till dotterbolag som bokats mot statskapital under året, se not 26.

Årets kapitalförändring per verksamhet, tkr Verksamhet

2016-12-31

2015-12-31

Anslagsfinansierad verksamhet

124 220

100 025

Avgiftsfinansierad verksamhet

17 257

10 998

Bidragsfinansierad verksamhet

-53 198

-30 643

Resultat från andelar i hel- och delägda företag

-10 315

-4 472

Uppbördsverksamhet Summa årets kapitalförändring

76

31

2

77 995

75 909

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

NOTER

Not 12. Immateriella anläggningstillgångar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter

2016-12-31

2015-12-31

38 679

34 239

1 113

4 556

-13 106

-116

UB Anskaffningsvärde

26 685

38 679

IB Ackumulerad avskrivningar

-27 699

-24 049

Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter

13 106

116

Årets avskrivningar

-3 474

-3 766

-18 066

-27 699

8 619

10 980

2016-12-31

2015-12-31

IB Anskaffningsvärde

98 459

84 773

Årets anskaffningar

24 648

13 686

UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde

Not 13. Förbättringsutgifter på annans fastighet

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

-2 476

0

UB Anskaffningsvärde

120 632

98 459

IB Ackumulerade avskrivningar

-66 902

-58 712

2 412

0

-9 599

-8 190

-74 089

-66 902

46 542

31 557

0

0

-64

0

2016-12-31

2015-12-31

2 807 070

2 663 178

130 092

162 297

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

Not 14. Maskiner, inventarier, installationer med mera IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

23 895

31 906

-173 915

-50 312

UB Anskaffningsvärde

2 787 143

2 807 070

IB Ackumulerade avskrivningar

-2 023 355

-1 840 727

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde

172 326

49 580

-231 380

-232 207

-2 082 410

-2 023 355

704 733

783 715

Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

387

0

-1 498

-446

77

NOTER

Not 15. Pågående nyanläggningar 2016-12-31

2015-12-31

IB Anskaffningsvärde

110 140

81 590

Årets anskaffningar

139 699

60 456

Överföring till anläggningskonto

-23 895

-31 906

Ackumulerat anskaffningsvärde

225 944

110 140

Årets anskaffningar inkluderar en kreditering om 19,2 mnkr avseende kostnader för fastighetskonsulter som kapitalfördes 2015. Uppgången av pågående nyanläggningar kan framförallt hänföras till omfattande ombyggnationer både i Solna och Flemingsberg. Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s campusområden. Dessa projekt kan pågå under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.

Not 16. Andelar i hel- och delägda företag Karolinska Institutet Holding AB (100 %) Nominellt värde 3 000 à 100 kr Bokfört värde

2016-12-31

2015-12-31

300

300

34 813

44 127

Aktierna i KI Holding värderas 9,3 mnkr lägre än vid föregående bokslut.Enligt reviderad resultat-och balansräkning för 2016 redovisar KI Holding en koncernomsättning på 70,4 mnkr, vilket är 3,7 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Koncernens rörelseresultat är negativt, -10,4 mnkr, vilket är 5,5 mnkr sämre än föregående år. I årets resultat ingår en nedskrivning på 13,1 mnkr (13,2 mnkr föregående år) avseende aktieinnehavet i Karolinska Development AB. Om effekterna från Karolinska Development exkluderas redovisar koncernen ett positivt rörelseresultat på 2,6 mnkr vilket är 5,7 mnkr sämre än föregående år. Ersättningen till KI Holding från Karolinska Institutet med 12,0 mnkr för att främja den verksamhet som KI Holding och dess dotterbolag bedriver för att nyttiggöra och kommersialisera forskningsresultat och därtill hörande verksamheter är 3,0 mnkr lägre än föregående år.

Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen Aktier och andelar Bokfört värde

2016-12-31

2015-12-31

170 264

167 597

80 957

50 426

Obligationer, inomstatliga Bokfört värde Obligationer, utomstatliga m m Bokfört värde

330 282

422 909

Summa

581 503

640 932

En förändring av uppställningen i denna not har gjorts från tidigare år eftersom värdering av finansiella instrument sedan 2015 redovisas till verkligt värde. Fondportföljen exklusive MWLC avkastade sammantaget 5,8 procent under 2016. Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev minus 2,1 procentenheter.

Den negativa avvikelsen härleds till främst till alternativa tillgångar samt utländska aktier. Räntebärande värdepapper har under 2016 haft en positiv avkastning på 1,2 procent. Placeringarna för MWLC portföljen består i sin tur av två portföljer denominerad i amerikanska dollar respektive svenska kronor. Den amerikanska ränteportföljen steg med 1,6% under året medan den svenska ränteportföljen steg med 1,9%.

Not 18. Kundfordringar Kundfordringar, utomstatliga Osäkra kundfordringar

78

2016-12-31

2015-12-31

183 259

153 103

585

1 043

183 844

154 146

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

NOTER

Not 19. Fordringar hos andra myndigheter Statliga kundfordringar Momsfordran Skattekonto

2016-12-31

2015-12-31

34 552

17 670

103 677

91 944

219

88

138 447

109 701

2016-12-31

2015-12-31

8

83

47

250

123

992

Not 20. Övriga kortfristiga fordringar Reseförskott Förskott lön Felaktigt utbetalad faktura Fordringar avseende verksamheten Hongkong

83

0

Övriga fordringar

87

39

348

1 364

2016-12-31

2015-12-31

151 925

145 274

17 659

18 796

169 584

164 070

2016-12-31

2015-12-31

54 044

41 806

353 678

290 205

407 723

332 012

Not 21. Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader

Not 22. Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, ej statliga

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 23. Övriga upplupna intäkter Upplupna uppdragsintäkter Övriga upplupna intäkter

2016-12-31

2015-12-31

10 443

7 057

7 297

2 916

17 740

9 973

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

79

NOTER

Not 24. Avräkning med statsverket 2015-12-31

2014-12-31

-25 566

-23 289

Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Skuld avseende Uppbörd

-1 818

-2 277

-27 384

-25 566

Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+)

0

0

2 884 596

2 808 489

Kvalitetsbaserad resursfördelning Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-)

0

11 729

-2 884 596

-2 820 218

Återbetalning av anslagsmedel

0

0

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde

0

0

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans

25 167

22 884

Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+)

1 930

2 283

Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-)

0

0

27 097

25 167

-287

-399

2016-12-31

2015-12-31

3 583 342

3 617 853

3 583 342

3 617 853

Fordran på statens centralkonto i Riksbanken Saldo

Not 25. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

Not 26. Myndighetskapital

Ingående balans 2016 Föregående års kapitalförändring Förändring eget kapital dotterföretag Årets kapitalförändring2 Summa årets förändring Utgående balans 2016

Statskapital

Resultatandelar i hel- och delägda företag

Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, avgiftsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, bidragsfinansierad verksamhet

5 238

43 599

827 524

90 271

392 319

-105

75 909

-4 472

100 025

10 998

-30 643

2

-75 909

Balanserad Kapitalkapital- förändring förändring, enligt övrig verkresultatsamhet1 räkningen

1 000 1 000 6 238

-4 472 39 127

100 025 927 549

10 998 101 269

-30 643 361 676

2 -103

Summa myndighetskapital

1 434 757 0

1 000 77 995 77 995 2 086 78 995 77 995 1 513 752

¹ Övrig verksamhet avser uppbörd. ² Årets kapitalförändring specificeras per verksamhetsgren i not 11.

80

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

NOTER

Not 27. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets förändring av pensionsavsättningar Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning

2016-12-31

2015-12-31

3 562

5 088

346

-523

-914

-1 002

2 995

3 562

2016-12-31

2015-12-31

2 900

2 900

Not 28. Övriga avsättningar Avveckling av strålkälla Kompetensväxlings- och utvecklingsåtgärder

31 359

30 314

Utgående avsättning

34 259

33 214

2016-12-31

2015-12-31

Ingående balans

612 091

612 138

Nyupptagna lån

133 761

148 468

Årets amortering

-143 123

-148 514

Skuld till Riksgäldskontoret

602 730

612 091

Beviljad låneram i Riksgäldskontoret

850 000

650 000

2016-12-31

2015-12-31

Skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda

63 407

58 917

Leverantörsskulder till andra myndigheter

44 417

56 381

Skuld mervärdesskatt

27 573

21 716

Not 29. Lån i Riksgäldskontoret

Not 30. Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Avtalsförsäkring

4 681

2 416

140 077

139 429

2016-12-31

2015-12-31

14 492 100 697 23 606 138 796

11 220 96 590 31 292 139 102

Not 31. Upplupna kostnader Upplupna löner Semesterlöneskuld Övriga upplupna kostnader

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

81

NOTER

Not 32. Oförbrukade bidrag 2016-12-31

2015-12-31

1 145 996 1 492 338 468 945 3 107 279

1 078 699 1 412 947 570 664 3 062 310

2016-12-31

2015-12-31

1 255 187 1 145 996 54 044 1,15

1 211 231 1 078 699 41 806 1,17

Förbrukat inom antal månader

10,44

10,27

Förbrukning tkr 0-3 månader Förbrukning tkr 3-12 månader Förbrukning tkr 1-3 år Förbrukning tkr >3 år

329 328 816 668 0 0

315 017 763 682 0 0

Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, ej statliga Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott.

Förbrukningstakt oförbrukade statliga bidrag Årets bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Förbrukningstakt

I det totala beloppet för oförbrukade bidrag år 2016 ingår ett uppbundet belopp om 126 624 tkr (144 934 tkr) för framtida avskrivningar. Detta motsvarar en andel av 4,07 procent (4,73 procent). På grund av en förändrad beräkningsprincip från och med 2016 är referensvärdet för föregående år korrigerat. Noten har tagits fram i enlighet med HfR redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten.

Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär.

Not 33. Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet1 Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga

2016-12-31

2015-12-31

36 023 234 264 13 839 12 267 296 393

33 887 247 842 283 11 904 293 916

¹ Differensen avser förutbetald lokalhyra från KTH för första kvartalet 2017 i SciLifeLab. Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott. I det totala beloppet för övriga förutbetalda intäkter år 2016 ingår ett uppbundet belopp om 5 765 tkr (6 029 tkr) för framtida avskrivningar. Detta motsvarar en andel av 1,94 procent (1,85 procent).

På grund av en förändrad beräkningsprincip från och med 2016 är referensvärdet för föregående år korrigerat.

Not 34. Ansvarsförbindelser Verksamhetsanpassningar lokaler Villkorad gratifikation till anställd

82

2016-12-31

2015-12-31

67 836 8 251 76 087

76 066 7 996 84 062

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

TABELLBILAGA

Tabell 1 Behöriga förstahandssökande per antagen student (urval 2) samt andel kvinnor (%) 2013

2014

per % antagen kvinnor

2016

2015

per % antagen kvinnor

per % antagen kvinnor

per % antagen kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet

1,5 2,6 1,3 3,5

88 77 79 65

1,6 3,1 1,3 4,0

83 80 83 63

1,7 3,1 1,4 4,2

87 68 73 63

1,4 2,3 1,3 4,0

83 78 77 63

Kandidatprogrammet biomedicin

0,6

61

0,9

67

1,2

60

2,0

59

Logopedprogrammet

4,5

91

2,5

90

3,1

87

2,9

89

Läkarprogrammet

6,8

58

7,8

58

8,0

59

7,8

60

Optikerprogrammet

2,0

76

1,8

83

1,8

85

2,0

82

Psykologprogrammet

6,0

72

6,1

68

5,6

75

5,6

73

Röntgensjuksköterskeprogrammet

2,3

72

2,2

80

1,9

73

2,2

75

Sjuksköterskeprogrammet

3,2

88

3,1

86

3,2

84

2,6

85

Tandhygienistprogrammet

5,4

93

4,1

90

5,0

93

4,6

91

Tandläkarprogrammet

4,6

69

4,4

70

4,5

68

4,1

72

Barnmorskeprogrammet

5,0

100

3,6

100

2,8

100

2,4

99

Psykoterapeutprogrammet

1,4

83

1,6

81

1,3

88

2,0

78

Specialistsjuksköterskeprogrammen

2,0

87

1,7

86

2,0

86

1,5

86

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

1,0

93

1,2

95

1,1

100

1,2

93

Magister – Arbete och hälsa

1,4

95

-

1,5

87

-

Påbyggnadsprogram

Magister – Diagnostisk cytologi

-

-

-

2,5

80

3,6

73

Magister – Global hälsa

3,8

68

5,0

78

3,5

78

Magister – Klinisk med. vetenskap

2,3

81

1,7

82

1,2

84

-

Magister – Klinisk optometri

1,4

91

1,5

86

1,3

86

1,2

Magister – Med. pedagogik

1,0

59

-

1,1

64

-

Master – Bioentreprenörskap

1,1

63

1,2

49

1,3

58

2,2

56

Master – Biomedicin

2,7

60

2,3

62

2,0

67

2,9

61

Master – Folkhälsovetenskap

1,4

73

1,9

63

1,4

65

3,1

53

Master – Hälsoinformatik

1,2

61

1,5

40

1,4

57

0,8

46

1,1

64

1,0

62

2,0

61

3,2

72

3,0

73

3,1

72

Master – Toxikologi Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

3,1

75

81

83

TABELLBILAGA

Tabell 2 Antal nybörjare (registrerade på termin 1) samt andel kvinnor (%) 2013

2014

% antal kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet

2016

2015

% antal kvinnor

% antal kvinnor

antal

% kvinnor

92 25 101 149

89 68 81 63

95 18 82 151

86 89 83 58

97 21 77 145

87 67 71 62

101 23 76 140

88 78 80 67

Kandidatprogrammet biomedicin

77

68

79

70

73

71

63

67

Logopedprogrammet

33

82

47

87

37

89

50

80

320

49

334

49

329

55

328

51

Optikerprogrammet

59

75

58

83

56

86

61

75

Psykologprogrammet

85

59

78

71

90

64

84

73

Röntgensjuksköterskeprogrammet

57

70

46

80

56

70

42

69

Sjuksköterskeprogrammet

354

86

343

86

345

83

344

86

Tandhygienistprogrammet

45

98

49

88

47

91

48

85

Tandläkarprogrammet

96

65

94

63

95

63

97

70

Barnmorskeprogrammet

67

100

66

100

80

100

87

99

Psykoterapeutprogrammet

16

88

15

80

19

95

17

76

Specialistsjuksköterskeprogrammen

647

89

576

87

574

89

634

88

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

23

87

14

100

26

100

17

82

Magister – Arbete och hälsa

90

96

-

81

90

-

-

-

-

20

75

31

65

35

77

32

75 30

Läkarprogrammet

Påbyggnadsprogram

Magister – Diagnostisk cytologi

-

31

71

Magister – Hälsoinsatser i katastrofer

15

53

7

86

12

58

10

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

83

82

85

80

78

86

-

-

Magister – Klinisk optometri

20

90

27

85

25

92

24

75

Magister/master – Med. pedagogik

37

62

-

37

62

-

-

Master – Bioentreprenörskap

25

60

32

59

38

66

30

53

Master – Biomedicin

39

72

38

61

37

78

39

72

Master – Folkhälsovetenskap

43

81

63

57

59

80

50

64

Master – Hälsoinformatik

34

50

34

38

28

68

34

56

Master – Molekylära tekniker

-

-

6

50

22

45

Master – Toxikologi

-

30

57

27

67

22

64

2 492

75

2 630

77

2 495

76

Total

84

-

Magister – Global hälsa

2 663

77

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

TABELLBILAGA

Tabell 3 Nybörjare (registrerade på termin 1), åldersfördelning (%) –24 år

25–34 år

2013 2014 2015 2016

35– år

2013 2014 2015 2016

2013 2014 2015 2016

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Kandidatprogrammet biomedicin

58 44 74 73 87

58 56 70 61 89

40 33 64 65 93

44 61 71 55 91

32 28 21 24 10

29 28 24 34 9

44 38 29 30 6

37 26 21 36 8

11 28 5 3 3

13 17 6 5 3

16 29 8 6 1

20 13 8 9 2

Logopedprogrammet

46

55

57

48

39

38

32

44

15

6

11

8

Läkarprogrammet

65

68

63

66

29

25

29

27

6

7

8

8

Optikerprogrammet

71

79

77

57

24

19

18

36

5

2

5

7

Psykologprogrammet

61

55

51

58

33

35

36

33

6

10

13

8

Röntgensjuksköterskeprogrammet

61

50

45

45

32

28

32

38

7

22

23

17

Sjuksköterskeprogrammet

55

55

51

42

31

28

29

36

14

17

20

22

Tandhygienistprogrammet

58

55

64

54

42

37

23

33

0

8

13

13

Tandläkarprogrammet

75

78

78

86

22

19

18

14

3

3

4

0

Barnmorskeprogrammet

0

0

1

2

63

68

74

71

37

32

25

26

Psykoterapeutprogrammet

0

0

0

0

13

13

11

29

88

87

90

71

Påbyggnadsprogram

Specialistsjuksköterskeprogrammen

1

2

1

3

41

49

45

45

57

49

54

52

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

70

64

58

29

26

29

39

47

4

7

4

24

6

-

6

-

46

-

40

-

49

-

54

-

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi

-

-

-

20

-

-

-

40

-

-

-

40

Magister – Global hälsa

29

3

17

16

58

87

63

69

13

10

20

16

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

20

14

0

20

67

86

100

60

13

0

0

20

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

5

2

4

-

27

31

42

-

69

67

54

-

40

41

20

25

55

41

44

58

5

19

36

17

Magister – Klinisk optometri

0

-

0

-

49

-

49

-

51

-

51

-

Master – Bioentreprenörskap

Magister/master – Med. pedagogik

60

66

55

30

32

34

45

63

8

0

0

7

Master – Biomedicin

82

87

81

67

18

13

19

33

0

0

0

0

Master – Folkhälsovetenskap

35

29

39

28

58

62

54

68

7

10

7

4

Master – Hälsoinformatik

15

24

21

27

71

38

64

53

15

38

14

21

Master – Molekylära tekniker

-

-

50

64

-

-

50

32

-

-

0

5

Master – Toxikologi

-

33

44

59

-

67

44

41

-

0

11

0

40

42

39

39

35

36

37

38

25

22

25

23

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

85

TABELLBILAGA

Tabell 4 Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%) 2013

2014

% totalt kvinnor

2016

2015

% totalt kvinnor

% totalt kvinnor

% totalt kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammet Fysioterapeutprogrammet

213 48 205 38 357

89 70 82 92 67

224 55 205 14 370

88 70 84 90 67

231 58 204 0 365

88 72 82 64

236 51 196 361

88 78 81

Kandidatprogrammet biomedicin

158

65

157

69

172

71

164

71

Logopedprogrammet

111

90

108

90

116

88

116

86

Läkarprogrammet

64

1 591

54

1 667

53

1 651

53

1 635

52

Optikerprogrammet

110

85

127

82

130

81

141

83

Psykologprogrammet

285

68

300

68

320

69

320

70

Röntgensjuksköterskeprogrammet

114

78

112

80

110

76

101

71

Sjuksköterskeprogrammet

788

85

792

87

806

88

768

86

Tandhygienistprogrammet

82

94

85

95

89

92

84

91

412

65

433

65

443

66

425

69

19

79

5

89

-

-

-

-

101

100

101

100

111

100

117

100

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet

21

82

20

82

17

82

23

84

Specialistsjuksköterskeprogrammen

458

91

456

89

447

89

455

88

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

20

94

15

88

16

100

22

94

Magister – Arbete och hälsa

34

95

31

97

36

95

33

90

7

80

0

-

-

-

9

74

Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa

25

77

24

75

22

77

23

79

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

-

-

2

81

3

100

3

83

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

71

83

74

82

71

83

47

83

Magister – Klinisk optometri

23

89

22

87

27

88

23

84

Magister/master – Med. pedagogik

16

76

15

74

15

73

13

58

Master – Bioentreprenörskap

35

64

41

63

46

61

52

62

Master – Biomedicin

68

61

69

65

70

66

67

71

Master – Folkhälsovetenskap

68

84

65

85

75

78

76

77

Master – Hälsoinformatik

29

39

27

49

22

56

22

71

-

-

2

60

5

47

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Fristående kurser Total

86

19

49

19

53

26

66

35

72

488

80

341

78

362

78

351

80

6 014

73

5 978

72

6 062

72

5 973

72

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

TABELLBILAGA

Tabell 5 Helårsstudenter och helårsprestationer 2013

2014

Hst

% PrestHpr grad

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogr Folkhälsovetenskapsprogrammet Fysioterapeutprogrammet

213 48 205 38 357

204 45 185 45 360

Kandidatprogrammet biomedicin

158

Logopedprogrammet

111

Läkarprogrammet

2016

2015

Hst

% PrestHpr grad

96 93 90 119 101

224 55 205 14 370

136

86

105

95

1 591 1 500

94

% PrestHpr grad

Hst

% PrestHpr grad

Hst

217 97 55 100 186 90 17 122 355 96

231 58 204 0 365

216 54 184 2 338

94 94 90 93

236 51 196 361

222 47 185 348

94 92 94 96

157

141

90

172

142

82

164

151

92

108

101

93

116

109

94

116

104

90

96 1 635 1 552

95

110

101

92

127

114

89

130

121

93

141

137

98

0

2

-

0

1

-

0

2

-

-

-

-

Psykologprogrammet

285

270

95

300

276

92

320

290

91

320

304

95

Röntgensjuksköterskeprogrammet

114

106

93

112

114 102

109

91

83

101

97

96

Sjuksköterskeprogrammet

788

713

90

792

745

94

806

733

91

768

709

92

Tandhygienistprogrammet

82

72

88

85

70

82

89

75

84

84

412

363

88

433

396

91

443

416

94

425

394

93

19

20

109

5

7 139

-

-

-

-

-

-

101

96

96

101

94

93

111

102

92

117

108

93

21

20

95

20

18

88

17

16

93

23

21

90

Specialistsjuksköterskeprogrammen

458

409

89

456

423

93

447

409

91

455

404

89

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

20

25

125

15

13

88

16

9

54

22

21

96

Magister – Arbete och hälsa

34

22

64

31

36 117

36

28

79

33

32

99

7

8

109

0

0

-

-

-

-

9

4

45

25

27

106

24

22

-

22

19

87

23

Optikerprogrammet Programmet i medicinsk informatik

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet

1 667 1 660 100

1 651 1 583

97 116

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet

Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa

24 105

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

-

-

-

2

2

94

3

3 104

3

Magister/master – Klin. med. vetenskap Magister – Klinisk optometri

71 23

72 24

102 104

74 22

69 21

93 96

71 27

65 91 28 104

47 23

58 123 22 94

Magister/master – Med. pedagogik

16

12

75

15

14

97

15

14

94

13

13 102

Master – Bioentreprenörskap

35

30

86

41

41 100

46

39

84

52

55 105

Master – Biomedicin

68

66

97

69

65

95

70

67

96

67

68 101

Master – Folkhälsovetenskap

68

69

102

65

60

92

75

70

94

76

76 100

Master – Hälsoinformatik

29

28

96

27

29 106

22

22

98

22

20

91

Master – Molekylära tekniker

-

-

-

-

19

23

120

19

488

429

88

341

6 014 5 589

93

Master – Toxikologi Fristående kurser Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

-

2

92

-

2

1

43

5

4

86

20 107

26

20

79

35

32

91

362

268

74

351

247

70

94 6 062 5 534

91

5 973 5 558

93

233

5 978 5 613

68

87

TABELLBILAGA

Tabell 6 Examina 2013 % antal kvinnor

Yrkesexamen Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Barnmorskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Fysioterapeut-/sjukgymnastexamen Logopedexamen Läkarexamen Optikerexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandläkarexamen Tandteknikerexamen Summa yrkesexamen

2015

2016

% antal kvinnor

% antal kvinnor

% antal kvinnor

96 80 98 84 69 90 59 90 75 81 74 90 90 92 63 59 80

66 15 65 53 108 30 240 26 36 12 38 226 397 33 76 11 1 432

83 67 100 89 68 100 56 88 67 83 84 81 91 94 70 91 80

71 17 64 65 101 21 292 38 47 13 33 237 439 46 94 1 578

89 71 100 85 77 95 56 87 72 77 88 89 90 100 61 80

64 21 73 61 112 23 262 34 54 9 50 229 375 42 70 1 479

92 67 100 89 64 87 55 74 76 78 82 90 91 90 59

100 82

3 422

67 85

470

85

80

Generell examen Högskoleexamen Kandidatexamen

464

86

1 488

Magisterexamen Arbete och hälsa Biomed laboratorievetenskap Global hälsa Klinisk medicinsk vetenskap Medicinsk pedagogik Optometri Radiografi Övriga huvudämnen/-områden

15 3 27 43 4 20 7 177

100 100 70 81 50 90 71 89

19 1 30 70 2 21 4 283

95 0 70 84 100 90 50 90

43 3 30 68 13 23 5 484

95 67 70 81 77 83 100 88

13 2 34 68 4 25 3 408

100 100 76 76 50 92 67 91

Masterexamen Bioentreprenörskap Biomedicin Folkhälsovetenskap Hälsoinformatik Klinisk medicinsk vetenskap Logopedi Medicinsk pedagogik Odontologi Psykologi Toxikologi Magisterexamen m ämnesbredd

3 30 51 14 7 1 3 4 11 3 4

67 57 78 36 86 100 100 100 82 33 100

19 34 43 19 11 3 4 21 11 21 1

58 50 86 42 91 100 100 52 91 57 100

18 33 41 18 11 3 5 7 10 2 4

78 73 76 56 82 100 100 100 60 0 100

29 30 59 23 6 1 5 17 19 1

52 60 59 35 67 100 100 71 58 0

Summa generell examen

88

52 10 56 57 108 30 219 31 32 21 23 113 378 39 70 17 1 256

2014

891

84

1 106

82

1 246

85

1 217

82

Totalt antal utfärdade examina

2 147

82

2 538

81

2 824

82

2 696

81

Antal individer

1 758

1 964

2 105

1 946

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

TABELLBILAGA

Tabell 7 Internationella kontakter 2013

2014

2016

2015

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

169

269

151

280

157

296

148

319

74 41 54

194 22 53

77 32 42

195 25 60

73 32 52

193 31 72

69 24 55

218 23 78

7 0 3 8 9 11 6 2 91 0 0 5 3

16 0 5 12 12 16 45 1 122 0 0 2 2

5 0 4 5 2 13 6 1 84 0 0 8 2

17 0 2 19 13 17 52 0 106 0 0 2 3

17 1 0 9 0 9 9 2 71 0 0 8 5

27 1 8 15 6 16 50 1 117 0 0 5 1

13 0 2 11 0 6 8 4 75 1 0 6 0

40 0 8 14 10 19 55 3 115 1 2 4 4

11 3 10

18 5 13

3 1 17

24 8 17

11 0 15

20 8 21

5 0 17

18 3 23

Studentutbyte Antal, totalt Fördelning/område Europa Nordamerika Övriga länder Fördelning/program Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Barnmorskeprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammen Fysioterapeutprogrammet Biomedicinprogrammen inkl. toxikologi Logopedprogrammet Läkarprogrammet Masterprogrammet i hälsoinformatik Optikerprogrammet Psykologprogrammet Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

89

TABELLBILAGA

Tabell 8 Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2013

2014

NyYrkesbörjare Hst examen

Barnmorskeprogrammet Läkarprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogr.

Tandläkarprogrammet

90

67 101 320 1 591 354 788 647 458 96 412

56 219 113 378 70

Nybörjare

YrkesHst examen

66 101 334 1 667 343 792 576 456 94 433

2016

2015

65 240 226 397 76

Nybörjare

YrkesNyYrkesHst examen börjare Hst examen

80 111 329 1 651 345 806 574 447 95 443

64 292 237 439 94

87 117 328 1 635 344 768 634 455 97 425

73 262 229 375 70

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

TABELLBILAGA

Tabell 9 Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2016 Antal hst under aktuellt läsår

Ht 2013 Antal

Ht 2014 Antal

Ht 2015 Antal

Ht 2016 Antal

82 18 10 12 16

116 18 13 14 19

125 21 17 17 20

186 24 11

Ht 2015

Ht 2016

30 26 20 22 25

38 27 12

Ht 2015

Ht 2016

94 16 11 14 16

156 16 7

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med examen från tredje land Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2016 Antal hst under aktuellt läsår

Ht 2013

Ht 2014

29 25 14 24 24

25 24 26 26

Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2016 Antal hst under aktuellt läsår

Ht 2013 59 14 10 13 14

Ht 2014 74 14 13 16 15

Antalet registrerade och hst baseras på de uppgifter som rapporterats till Utbildningsdepartementet. Uppgifterna inkluderar avgiftsskyldiga studenter.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

91

TABELLBILAGA

Tabell 10 Intäkter 2016, största enskilda finansiärer (mnkr) Statliga forskningsråd Vetenskapsrådet Forte Formas Statliga myndigheter Kungliga Tekniska högskolan Vinnova Socialstyrelsen Kammarkollegiet Stockholms universitet Försvarsmakten Folkhälsomyndigheten Uppsala universitet SIDA Svenska institutet Organisationer och stiftelser Wallenbergstiftelserna Cancerfonden Stiftelsen för Strategisk Forskning Barncancerfonden Hjärt-lungfonden Familjen Erling-Perssons Stiftelse Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser KI-stiftelser Hjärnfonden Svenska Läkaresällskapet

92

828,6 133,4 26,1

Landsting och kommuner Stockholms läns landsting Västra Götalands läns landsting Sveriges Kommuner och Landsting

403,1 3,8 3,0

151,7 32,0 28,8 26,9

Företag AstraZeneca AFA Försäkring Pfizer Johnson & Johnson

160,8 29,1 18,9 17,3

14,1 12,0 9,5 8,6 7,3 6,9

186,8 152,0 102,3 76,1 63,0 59,9 59,2 41,5 25,3 14,4

Novo Nordisk UCB Pharma KI Science Park Genius Biotechnology Ferring Pharmaceuticals Biogen Idec Utländska organisationer Europeiska Unionen National Institutes of Health Novo Nordisk Fonden CHDI Foundation Stichting af Jochnick Foundation Ming Wai Lau OECD Århus Universitetshospital University of North Carolina Bill & Melinda Gates Foundation

12,1 11,9 11,3 9,8 9,1 8,5

238,1 28,2 23,0 14,8 11,7 11,5 9,1 7,5 7,2 7,1

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

KONSISTORIET

Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), 7 kap. 2 § Till grund för redovisningen av ersättningar och andra förmåner ligger uppgifter från Karolinska Institutets kontrolluppgifter 2016, belopp i kronor.

Namn

Övriga uppdrag

Mikael Odenberg ordförande fr.o.m. 2016-12-01

Affärsverket svenska kraftnät, generaldirektör och styrelseledamot Kungliga Krigsvetenskapsakademien, styresman Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens näringslivsråd, ledamot Regeringens krishanteringsråd, ledamot Totalförsvarets chefsgrupp, ledamot

Lisa Sennerby Forsse vice ordförande fr.o.m. 2016-05-01

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, preses Rappe von Schmiterlöwska Stiftelsen, ordförande Swetox, ordförande MistraEviEm, ordförande Skogssällskapet, ledamot WWF, ledamot WaterAid, ledamot Insynsrådet SVA, ledamot Vetenskapliga kommittén för Volvo Environment Prize, ledamot World Agroforestry Center, Nairobi, ledamot

Karin Dahlman-Wright vikarierande rektor fr.o.m. 2016-02-19

Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Doktor Åke Olssons Stiftelse för forskning inom haematologi, ledamot Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, ledamot Styrelsen Flemingsberg Science, ledamot FCT Portugal, utvärderare av anslag Styrelsen för Sveriges Olympiska Akademi, ledamot

Stephanie Ammerman fr.o.m. 2017-01-01

BFIMB AB, styrelsesuppleant

Elias Arnér

RIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, ledamot, Evidensrådet, ordförande IMCO Corporation Ltd, ledamot Biochimica et Biophysica Acta – General Subjects (Elsevier), redaktör Journal of Biological Chemistry, redaktör Cancerfonden, sakkunnig Vetenskapsrådet, sakkunnig Oblique Therapeutics AB, ledamot i scientific advisory board

Petter Berg t.o.m. 2016-12-31

Inga externa uppdrag

28 440

Benedek Bozoky fr.o.m. 2017-01-01

Inga externa uppdrag

0

Sofia Heidenberg fr.o.m. 2016-05-01

Proud Communication AB, ordförande Valberedningen för Karolinska Institutet Holding AB, ordförande AFS Interkulturellt lärande, ledamot

Arash Hellysaz t.o.m. 2016-12-31

Isabell Yalda Hellysaz AB, ordförande Hope Group AB, suppleant

Liselotte Højgaard fr.o.m. 2016-12-01

Styrelsen för Danmarks Grundforskningsfond, ordförande

Anna Karlsson

Cancerfonden, vetenskaplig sekreterare

682 224

Lena von Koch

Fysiofondet, Norge, sakkunnig

855 172

Max Kynning fr.o.m. 2017-01-01

Inga externa uppdrag

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Ersättning 0

84 928

1 569 952

0 640 096

19 016

361 226 0

0

93

KONSISTORIET

forts.

94

Namn

Övriga uppdrag

Ersättning

Matilda Liljedahl t.o.m. 2016-12-31

Inga externa uppdrag

28 440

Marianne Lundius fr.o.m. 2016-05-01

Fideikommissnämnden, vice ordförande Domarnämnden, vice ordförande Oljekrisnämnden, ersättare för ordförande Kvinvest AB, ledamot Aktiemarknadsnämnden, ordförande Nasdaq Stockholm disciplinnämnd, ordförande SwedSec Licensierings AB disciplinnämnd, ordförande Sven och Lilly Lawskis fond för naturvetenskaplig forskning, ordförande Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning Stockholm Sjukhem, principal Hjärt- Lungfonden, Svenska Nationalföreningen, huvudman Konung Oscar II jubileumsfond, huvudman

18 925

Jonas Milton fr.o.m. 2016-05-01

AB Caretia, ordförande Alecta, ledamot Milton House Rådgivning AB, ledamot Valideringsdelegationen 2015–2019, ordförande

19 201

Björn Stensaker fr.o.m. 2016-12-01

Danske Akkrediteringsrådet, medlem The European Higher Education Society (EAIR), president The Strategic Advisory Board vid Universitetet i Wien, medlem The International Strategic Advisory Board vid Health, Universitetet i Aarhus, medlem The International Advisory Board vid E3AS, det Portugisiska Akrediteringsorganet för högre utbildning

0

Göran Stiernstedt fr.o.m. 2016-12-01

Danderyds sjukhus AB, ledamot Södersjukhuset AB, ledamot Södertälje sjukhus AB, ledamot Tiohundra AB, ledamot Stiernstedt & Stiernstedt Konsult AB, ordförande

0

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

KONSISTORIET

Avgående ledamöter Namn

Övriga uppdrag

Lars Leijonborg ordförande t.o.m. 2016-11-30

SwedNanoTech AB, ordförande Lars Leijonborg AB, ordförande MittMedia AB, ledamot SSC, Svenska Rymd AB, ledamot Karolinska Institutet Holding AB Liberala Nyhetsbyrån AB

Anders Hamsten rektor t.o.m. 2016-02-18

Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Doktor Åke Olssons Stiftelse för forskning inom haematologi, ledamot Stockholm School of Entrepreneurship, ledamot Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, ledamot Forum för Välfärd, ledamot

Annika Andersson t.o.m. 2016-04-30

Pantor Engineering AB, ordförande Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Invisio Communications AB (publ), ledamot G5 Entertainment AB (publ), ledamot AR Advisory AB, ledamot Moira AB, ledamot

Dan Andersson t.o.m. 2016-04-30

Cancerfondens finansnämnd, ledamot

9 508

Anders Blanck t.o.m. 2016-04-30

Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Institutet mot mutor, ledamot Swecare AB, ledamot Stiftelsen Swecare, ledamot

9 420

Susana Borrás t.o.m. 2016-11-30

Center for Ledelse, ledamot Universitat Pompeu Fabra, sakkunnig

Eskil Franck t.o.m. 2016-04-30

Insynsrådet för Statens historiska museer, ledamot Daniel Franck Förvaltning AB, ledamot

Torbjörn Rosdahl t.o.m. 2016-11-30

Inga externa uppdrag

26 015

Charlotte Strömberg t.o.m. 2016-11-30

Castellum AB (publ), ordförande Aktiemarknadsnämnden, ledamot Ratos AB (publ), ledamot Intrum Justitia AB (publ), ledamot Skanska AB (publ), ledamot Rezidor Hotel Group AB (publ), ledamot Bonnier Holding AB, ledamot

26 015

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

Ersättning 26 103

206 017

37 938

26 103 9 508

95

KONSISTORIET

Konsistoriet 2017

Mikael Odenberg Ordförande. Ledamot.

96

Karin Dahlman-Wright Vikarierande rektor. Ledamot.

Lisa Sennerby Forsse Vice ordförande. Ledamot.

Anders Ekbom Vikarierande prorektor. Adj. ledamot.

Per Bengtsson Huvudföredragande.

Torkel Falkenberg Facklig representant, Saco-S.

Anna Karlsson Ledamot

Sofia Heidenberg Ledamot

Elias Arnér Ledamot

Anne Edgren Facklig representant, OFR.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

KONSISTORIET

Max Kynning Ledamot

Lena von Koch Ledamot

Göran Stiernstedt Ledamot

Marianne Lundius Ledamot

Björn Stensaker Ledamot

Liselotte Højgaard Ledamot

Jonas Milton Ledamot

Foton: Erik Cronberg.

Stephanie Ammerman Ledamot

Benedek Bozoky Ledamot

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

97

KONSISTORIET

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2016.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Vi bedömer att brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten föreligger på följande punkt1; •

Identifiering och värdering av risker

Stockholm den 20 februari 2017

Mikael Odenberg, ordförande

Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor

Lisa Sennerby Forsse, vice ordförande

Stephanie Ammerman

Elias Arnér

Benedek Bozoky

Sofia Heidenberg

Liselotte Højgaard

Anna Karlsson

Lena von Koch

Max Kynning

Marianne Lundius

Jonas Milton

Björn Stensaker

Göran Stiernstedt

1 Se

98

vidare sammanfattande bedömning i kapitel Om Karolinska Institutet, avsnittet Intern styrning och kontroll.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2016

KAROLINSKA INSTITUTETS Ã…RSREDOVISNING 2016 Form: Sofia Lindberg | Tryck: TMG Tabergs AB 2017

|

ISBN: 978-91-85681-87-7

A

Karolinska Institutets ürsredovisning 2016 Sammanställning och underlag: UniversitetsfÜrvaltningen, Karolinska Institutet Utgivare: Kommunikationsavdelningen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se

100