SFT svensk familjeterapi nr 3 • 2020
Porträttet Hardy Olson
Läsvärt
foto Mary Long
Ledare -Vi får se, sägs det överallt nu. Inte någon befinner sig
själv inte lyckas skriva en endaste rad. -Det är bättre att
Det kan tyckas paradoxalt men när grundvalarna förän-
inlandsskånska. -Vi får se, svarar jag lite avmätt, men i
i nuet längre för ingen vet vad framtiden har i sitt hägn. dras och hela världsordningen befinner sig i uppluckringens tid blir det också svårare att ta vara på sin tid.
göra något litet än inget göra alls, säger han på mjuk smyg vet jag att han har rätt. Vi måste framåt.
Befinna sig i nuet, vilket i sig verkar vara en otippad
Den klassiska kvintetten som skrev familjeterapins
aldrig förr. - Vi får se, jag tar inga beslut nu. Vi får se,
Lundsbye har vandrat vidare till någon annanstans och
stärker upp bilden av den tid som redan nu är en bild av
solut viktigaste personerna för familjeterapin i Sverige
Döden är fortfarande ofrånkomlig och absolut och gör
gjorde- och gör -avtryck. Det känns så fint att de övriga
Det gäller att bestämma sig för vad man vill med sin
nesord till honom, som ni kan läsa här i SFT.
kommer vi förlora allt vi älskar- I skenet av att allt har
Vår drivna och engagerade ordförande Lotta West-
inspireras av i nyutgivna filosofen Martin Hägglunds
sin namne Beskow, som förutom namnet delar ovan-
folkrörelse, bli allt svårare. Det skjuts på framtiden som
grunder är numera bara en kvartett här på jorden. Maths
när det är över. Vi får se, vi får se, kraxar vi i kör och
jag fäller en stilla tår över det. Maths var en av de ab-
en tid i vakuum. Tack och lov har vi döden att tänka på.
och en oerhört engagerad och karismatisk person som
att vårt liv får en hållpunkt som skapar meningsfullhet.
fyra författarna till boken tillsammans författat ett min-
tid för det är det enda vi vet. Tiden är ändlig och en dag sitt slut skapas meningsfullheten. Mer om detta finns att
berg lämnar nu över ordförandeskapet i föreningen till
omistliga ”Vårt enda liv” som finns i en bokaffär nära
stående egenskaper med vår tidigare ordförande. Tack
dig.
Lotta och Välkommen Lotta!
Också i familjeterapivärlden och på vår lilla redaktion
Intervjun med Hardy gjordes innan någon kunde stava
något värt att skriva om och många av våra vanliga
terligare ett nedslag i hur familjeterapihistorien i Sver-
på SFT är vi lite handfallna. Det händer föga, om ens
till Covid, så den publiceras en aning sent men är yt-
skribenter meddelar att de kanske skriver längre fram, i
ige sett ut blandat med högst aktuella vetskaper från en
januari, eller så. - Vi får se, säger dom.
sympatisk och klok man.
Blir det då några nya kongresser, konferenser och vän-
SFT nr 4 kommer i december. Läsare och medlemmar -
tro att det skulle bli så? De ihärdiga, som inte låter sig
rial som visar att familjeterapitiden inte står stilla utan
ta, vi måste lyssna till stadsministern först. Vem kunde
Hjälp oss att mota vakuumet i grind och skicka in mate-
luras in i bidans rum, blir våra vägvisare nu. Något att
ständigt är i rörelse, vilken tid vi än må befinna oss i.
hålla fast i. Min SFT kollega och vän Marcus är en av dem. - Vi gör ändå en tidning, säger han när jag bekla-
av Patrik Kärn
gar mig över att inget material kommit in eller att jag
svensk familjeterapi 3
Tillträdande Här kommer några ord från er nya ordförande Lotta.
helst speciellt, att vara en intresseförening där många
årsmöte som hölls via Zoom den 12 oktober.
oftast på något sätt använder inom sitt yrke. Vad är det
För er som inte vet, valdes jag till ordförande på sfft:s
Allra först skulle jag vilja rikta ett stort och varmt tack
engagerar sig ideellt på sin fritid kring frågor som de som får så många att faktiskt vilja engagera sig?
till Lotta Westberg och till Jörgen Gunnarsson, som nu
Ett grundtema som vi har arbetat med i riksstyrelsen
har varit en glädje att få samarbeta med Lotta, Jörgen
föreningen samt behålla och rekrytera medlemmar?”
avgått efter sex år som sekreterare i riksstyrelsen. Det och övriga ledamöter under de två år som jag hittills
har ingått i styrelsen. Lotta och Jörgen, ni har skött era uppdrag på ett otroligt fint sätt. Ni båda utstrålar lugn, kompetens, vänlighet och en lågmäld tydlighet som
har gjort styrelsearbetet både roligt och inspirerande.
Och Jörgen, din hjältebragd att göra en sammanställning över alla beslut som sfft tagit sedan 2007, den
kommer vi att vara tacksamma över länge!! Vi kommer att sakna er båda i styrelsen!
Jag vill förstås också tacka för förtroendet att föra
rodret vidare. Samtidigt behövs vi alla på den här skutan som är sfft. Det är lika bra att erkänna det med en
gång: Jag älskar skutsegling! Och havet. Det kan vara spännande att fråga sig vilket slags skuta sfft är. Till
exempel, för att låna en navigationsterm, är vi brödseglare eller nöjesseglare när vi möts inom sfft? Det
vill säga, sysslar vi med detta för vår försörjning eller för vårt höga nöjes (vår inspiration, lust, kreativitet,
återhämtnings…) skull? Är det arbete eller lek? Det kan säkert finnas många svar på de frågorna och jag
gillar att försöka tänka både och. Även om jag gärna vill lägga tonvikten på det senare. Det är ju hur som
under de senaste två åren har varit: ”Hur utveckla
De frågorna behöver fortsätta ställas och har hamnat i ett nytt ljus nu under coronapandemin. Det har väl
aldrig varit mer ”rätt” att vara en förening som baserar sin verksamhet på lokalföreningar runt om i landet.
I de mindre sammanhangen går det ju bra att mötas.
Det är också fantastiskt att vi har SFT som ett forum. Sedan är det en stor utmaning till vår kreativitet att
komma på hur vi kan samverka och förhoppningsvis dela inspiration och kunskap över landet under den
närmaste tiden, tills det åter blir möjligt med kongresser och större möten. Här skulle jag vilja välkomna alla att bidra med idéer eller önskningar! Gör det
gärna via er lokalstyrelse. Ett första steg från ”riks” är det planerade webbinariet den 13 november som vår
vetenskapliga sekreterare Karin Thorslund håller i, där hon kommer att berätta om sin avhandling om föräl-
drastöd. Mer info finns på hemsidan, www.sfft.se, som vi alltid försöker hålla uppdaterad. Kika gärna runt där när ni har läst det här numret av SFT, där finns mycket gott och nyttigt.
Varma hösthälsningar,
Från tillträdande ordförande
svensk familjeterapi 4
Ordföranden Nu sitter jag här i höstens varma vackra färger och knå-
sikt ordförandeposten till sfft:s nya ordförande Lotta
det här så har jag ju knåpat färdigt förstås...). Jag har
Sveriges familjeterapiförening. Ett stort tack till alla
par på min sista ordförandespalt i SFT (ja, när ni läser varit ordförande i sfft sedan 2015 och suttit med i dess
styrelse sedan 2010. Det har varit tio roliga, lärande,
inspirerande, stundtals intensiva, ibland utmanande men alltid givande och möjliggörande år. Styrelsem-
edlemmar har kommit och gått och engagemanget har alltid varit stort, precis så som det ska vara i en ideell
och demokratiskt vald förening. Det har varit en ära att
få samarbeta med så kloka och respektfulla styrelse-
Beskow. Lotta som också är representant för Södra sfft:s medlemmar som jobbar i era verksamheter, offentliga som privata, ni som uppnått pensionsålder
men fortsätter att vara aktiva och nyfikna. Ja, tack till
er alla som bidrar till att synliggöra, lyfta och utveckla familjeterapin och det systemiska arbetet, och som gör
vårt föreningsarbete möjligt. Utan er skulle ju sfft inte finnas.
medlemmar som sfft har och har haft. Det har också
Allt gott till er alla!
inkluderande, ansvarstagande och omtänksamma per-
Från avgående ordförande
varit en ära att få vara ordförande i en förening med så soner som sfft:s medlemmar är.
Charlotta Westberg
Nu tar jag ett kliv tillbaka från styrelsearbetet och blir
en av alla de medlemmar som tar del av sfft:s arbete och erbjudanden, och jag överlåter med stor tillför-
SFT
Svensk Familjeterapi Redaktonen: Patrik Kärn och Marcus Westergren Layout: Magnus Olers
Annonsera i SFT! helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Ulrica Holmbom@gmail.com
Utgiven av SFFT
Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Ulrica Holmbom Sekreterare: Kerstin Lodén Gustafsson Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Ledamöter: Susann Hanshoff, Ann-Helen Nilsson, Lena Lang, Inger Bergström, Gun Drott Englén
svensk familjeterapi 5
Skriv! Skriv! Skriv!
Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 december sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se
Kort och blandat
FAMÖS
ACEs och PCEs
sida där du kan läsa kåserier från föreningens styrelse.
domsupplevelser (ACEs) påverkar hälsa och mående
Visste ni att lokalföreningen FAMÖS har en egen hemDär kommer ett nytt kåseri varje månad som du kanske skulle tycka om att läsa. /Marcus
Många artiklar och ord har skrivits om hur svåra barnsenare i livet. En artikel i JAMA Pediatrics, som vänder på frågan undersöker hur positiva barndomsupplevelser (PCEs) påverkar vuxnas mentala och relationella
hälsa och sambandet mellan dessa. På samma sätt som de svåra händelserna påverkar utifrån ett dos-responssamband, gör även de positiva händelserna. Effekten
Pappor som är mindre föräldralediga upplevde mer stress i föräldraskapet
Monica Lidbeck, doktor i psykologi vid Göteborgs
universitet undersöker i sin avhandling om föräldral-
edighet ur ett psykologiskt perspektiv, bland annat hur föräldraledighet påverkar föräldrastress senare i livet.
Hon ser att för de föräldrapar som delar på ledigheten,
har pappan lägre stress i sitt föräldraskap. De som delat på ledigheten samarbetar bättre och upplever bättre
balans mellan arbetsliv och familjeliv. Läs gärna mer om avhandlingen på
https://www.gu.se/nyheter/minskad-foraldrastress-
hos-pappor-som-delar-foraldraledigheten-lika-underspadbarnstiden
Så ett sätt att arbeta för att förebygga problem i familjer och ge stöd tidigt i barns liv borde vara att arbeta för att
föräldrar delar föräldraledigheten mer jämnt. Att pappor är mer hemma med de små. /Marcus
av en händelse ökar inte linjärt utan exponentiellt. Utan att göra hela artikeln rättvisa och utan sken att redovisa allt, drar jag ändå slutsatsen att vi behöver förstå både förekomsten av ACEs och PCEs i vårt arbete med
vuxna med depression och dålig mental hälsa. Läs gärna artikeln i helhet på:
https://jamanetwork.com/journals/jamapediatrics/fullarticle/2749336 /Marcus
Minnesord till Maths Lundsbye Vår vän och kollega har avlidit efter en längre tids sjukdom i en ålder av 74 år. Han sörjs närmast av sin hustru Uljana och barnen Dan och Jens med familjer samt bonusdottern Valeria.
En pionjär inom svensk familjeterapi har gått ur tiden. Efter avlagd psykologexamen ägnade Maths större delen av sitt yrkesverksamma liv åt familjeterapi där han som legitimerad psykoterapeut på ett avgörande sätt kom att bidra till familjeterapins introduktion och utveckling i Sverige. Egentligen tänkte han bli barnpsykolog, men blev besviken på det begränsade perspektiv som barnpsykologin i Sverige hade vid denna tid. Han sökte sig till ett större, bredare och mer omfamnande perspektiv. Eller som han själv uttryckt saken: ”Han gick från ambitionen att rädda barnen från sina föräldrar till ambitionen att rädda barnen genom att hjälpa föräldrarna rädda sina barn”. Han sökte efter det sammanhang som familjeterapin kunde erbjuda. Efter ett stort antal korta kurser inom ämnet beslöt Maths att tillsammans med Peter Währborg starta en förening för familjeterapi. Några år senare och när året skrevs till 1974 startade de båda Göteborgs Socialpsykologiska Institut. Inom ramen för denna verksamhet bedrev de båda kurser för barn, unga och vuxna inom områden som skapande dramatik, gruppdynamik och relationsutveckling. Veckoslutskurserna blev mycket populära och Maths fick allt mindre tid för att klinka på sin gitarr som han annars gjorde med stor förtjusning. Det synsätt som Maths bidrog till att mejsla fram handlade om familjens relationsutveckling genom att lära och förstå kommunikation och hur den påverkar det förlopp som stundom leder fram till ohälsa och konflikter. Maths poängterade framförallt hur denna process växer fram i ett system där alla parter påverkar varandra och på så sätt riskerar att upprätthålla dysfunktionella mönster i familjen. 1982 tillkom den första av fyra utgåvor av boken ”Familjeterapins grunder”. Boken betraktas fortfarande som ett standardverk inom området. Den är en av grundbultarna i utbildningen till familjeterapeut.
Med tiden växte GSI-familjen med bland annat några av undertecknarna till dessa minnesord. Vid Landeriet, strax intill Liseberg, bedrevs den familjeterapiutbildning som kallats GSI:s FT1-4. Maths betonade ofta att den var en av landets längsta och var noga med att rikta den mot praktiker, till yrkeskategorier som i sin vardag möter föräldrar och barn. Många kan vittna om hur man genom åren hämtat näring och inspiration från Maths och den strukturella familjeterapi som han höll allra högst. Fram till den ödesdigra dag då hans livslånga diabetes satte stopp, genom att drabba honom med flera slaganfall. Maths förlorade syn och läsförmåga och hans hjärna grumlades av sjukdomens sviter. Med värme minns vi Maths klapprande träskor och slitna jeans. Vi minns hans kärlek till sin egen familj. Och vi minns hans envishet och hängivenhet till de ideal som han aldrig svek. Peter Währborg, Göran Sandell, Tommie Fälth och Björn Holmberg
Porträttet - Hardy Olson Familjeterapeuter använder med självklarhet sammanhangsmarkering i sitt arbete, men alla vet inte att begreppet skapades av Hardy Olson och hans vän och kollega Bill Petitt. Men förutom den välgärningen har Hardy gjort mycket annat i sitt långa
yrkesliv. Han är förutom socionom, psykoterapeut, handledare och utbildare också författare och egenföretagare. – På ett sätt var det var väl redan i
väcktes mitt intresse för förändring-
har ju fått driva eget samtidigt som
Hardy, när jag undrar hur det kom sig
Egentligen hade jag tänkt bli journalist
också.
nionde klass som det började, säger att han blev familjeterapeut. – En av mina närmsta vänner blev narkoman
och vid ett tillfälle frågade hans pappa mig om jag kunde förstå hur det kom
sarbete där, säger han efter en stund.
men jag pratade med en syokonsulent
som tyckte att jag skulle bli socionom, säger Hardy och skrattar.
självklarhet: – Ja, det vet jag. Pappan
blev givetvis förvånad över hur jag kunde veta det. – Han är försummad,
svarade jag pappan, lika självklart. När
jag senare pratade med mina kamrater
”För mig är inte familjeterapi en metod, för mig är det mer ett synsätt.”
skt att se hans bana från mellanöl till
och mitten av 70-talet, hade jag turen
att få göra min ena socionompraktik, som då var Sveriges största mental-
sjukhus. Och på den avdelning där jag framförallt arbetade var det grupptera-
pi som gällde, det var det fina eftersom
det var det mest radikala. Familjeterapi ingick som en självklarhet i detta syn-
sätt. Så jag blev tidigt inskolad i det
om detta blev det uppenbart för alla att det var så. Som hans vän var det hem-
– På den tiden, säger Hardy, i början
och senare arbeta på Lillhagen sjukhus,
sig att det blivit så. Jag sade då utan
att direkt tänka efter och med en viss
jag sysslat med terapi och utbildning
I Hardys familj fanns ingen som var
familjeterapeutiska eller systemiska
eller vad man nu vill kalla det, säger
heroin, på ett halvår.
intresserad av socialt arbete, hans far
Hardy tystnar och lutar sig tillbaka i
gare och önskade att Hardy skulle ta
Hardy berättar om sin chef som tillät
att sonen satsade på en annan bana. –
hjälpte patienterna. – Det var en otrolig
pappa vad åren gått, säger Hardy. Jag
ansvar. Men egentligen visste vi inte
fåtöljen. Han ser avslappnad ut i jeans, sandaler och piké. Det är mitt i sommaren och trädgården utanför Har-
dys mottagning står i blom. – Kanske
var i åkeribranschen och egenföreta-
Hardy.
över firman. Det togs väl emot sådär
dem att göra vad som helst bara man
Men jag har nog blivit mer och mer lik
frihet, som samtidigt krävde ett stort
svensk familjeterapi 8
alltid vad vi gjorde, säger Hardy och ler. Men det fanns alltid ett engage-
mang och det var kanske detta som faktiskt hjälpte patienterna.
Hardy började samarbeta med Bill Pe-
titt, mycket av en tillfällighet, i början av 80 talet. Ett samarbete som kom att bli långt och helt avgörande för Hardy. Bill Petitt kom att bli Hardys vän, han-
dledare och lärare. – Vi satt på kvällar och långt in på nätterna och pratade
terapi och så småning om började vi arrangera 2-åriga utbildningar i Inter-
aktionistiskt förändringsarbete. Det
unika med dessa var att de innefattade både individualterapi, familjeterapi och annat behandlingsarbete. Vi ville hitta en meta-modell för olika sorters
förändringsarbete, säger Hardy. Och den hittade vi.
På våra utbildningar ingick NLP (Neu-
ro Lingvistisk Programmering) i stor
utsträckning, fortsätter Hardy. Både
få valmöjligheter. Alla beteenden har
de idéer som finns i denna modell, lik-
tienterna gör inte motstånd – det finns
jag och Bill tyckte mycket om både som de handfasta redskap som också
finns i modellen. Grunden i NLP var familjeterapi, gruppterapi och hyp-
nosterapi och i NLP finns idén om att
inte patienterna är sjuka, utan har för
svensk familjeterapi 9
egentligen ett positivt syfte och pabara dåliga terapeuter. Det där kan
var provocerande för många men för mig stämmer det, säger Hardy med
självklarhet. Hur kan det vara så att man i terapivärlden kan klaga på pa-
tienterna? Det skulle aldrig hända
och då kan man behöva vara obekväm
Barbro som lyckades få den utgiven.
ut med händerna.
arbeta intensivt och innovativt ihop.
cionomutbildningen och Barbro me-
någon annanstans. Hardy slår frågande
1992 gavs Hardy och Bills bok Om
svar anhålles ut. -På den tiden var bo-
ibland. Bill och Hardy fortsatte att Bland annat gjorde de en utrednings-
manual för socialtjänsten – den första
ken ganska radikal och den gillades inte av alla, säger Hardy utan att låta alltför missnöjd. Den bestod egentligen av referat eller sammanfattningar av de
föreläsningar jag och Bill hade hållit. Vi trodde att det skulle vara enkelt att bara återge det vi pratat om, men så var det inte alls. Att skriva är något
helt annat än att föreläsa. Vi bandade
föreläsningar med kassettbandspelare
”På den tiden var boken ganska radikal och gillades inte av alla, säger Hardy utan att låta alltför missnöjd”
skriva boken. – Men det är så att jag fortfarande kan bläddra i den och kän-
na mig stolt, säger Hardy. Boken var före sin tid då, och kan fortfarande kännas omdanande.
Det är tydligt att Hardy inte räds att prova nya grepp och att han inte är rädd för att vara utmanande och kan-
ske bli ifrågasätt av andra i skrået. Han känns jordad i sin övertygelse att verkligen försöka se till att arbetet som görs
ska bli till det bästa för just klienterna,
Och så blev det också. Barbro är en av de verkligt viktiga förebilderna för den goda modern säger Hardy allvarsamt.
Efter Om svar anhålles skrev Hardy
och Bill ytterligare en bok, Mötespunk-
ter, eller som Hardy säger den röda, som de inte blev lika nöjda med. Nej,
den var för spretig säger Hardy. Den
sålde heller inte lika bra. Men sen
gjorde vi Familjeterapeutiskt lexikon
skickade jag och Bill mellan oss. Vi
i veckan men ändå tog det två år att
nade att den förtjänade att bli en bok.
mig, som på många sätt representerar
och redigerade efter hand. Materialet pratade varje dag och sågs flera gånger
Grunden var var min uppsats på so-
också, säger Hardy, och berättar att i området och innan BBIC kom till.
Bill helt enkelt fick skriva från A till K
varit med och skrivit, ifrågasatt av
lexikonet. Sedan hade vi givetvis mån-
Den blev, som mycket annat Hardy
och att han själv tog slutet av alfabetet i
många till en början. – Men det sägs att
ga synpunkter på vad vi hade skrivit.
lanserades. Vår modell var ju inte helt
När
olika sätt att utreda på, skrattar Hardy
gagerad och lutar sig fram, gnuggar
ytterligare publikationer i bokhyllan.
en stund innan han svarar. – För mig
Barbro Lennér Axelsson har, som för
är det mer ett synsätt. Man kan inte
för Hardy. – Jag skrev min första bok
arbeta psykoterapeutiskt med familjer.
den var en stor anledning till att BBIC
jag
ställer
frågor
om
vad
olik denna. Det finns ju inte så många
familjeterapi är för Hardy blir han en-
och reser sig för att visa några av sina
handflatorna mot varandra och tänker
är inte familjeterapi en metod, för mig
så många andra, varit en viktig mentor
jobba familjeterapeutiskt men man kan
redan 1977, berättar han, och det var
Familjer finns egentligen inte, det är
svensk familjeterapi 10
bara namnet på en grupp människor. Det gäller att sätta individen i sitt sys-
temiska sammanhang för att förstå och förhoppningsvis kunna hjälpa den.
– När jag började utbilda mig till so-
cionom och sedan till psykoterapeut var det psykodynamiskt synsätt som
gällde. Alla skulle läsa Freud, vare sig
man ville eller inte, säger Hardy och
skrattar. Men jag gillade aldrig Freud utan tyckte CG Jung var både mer öd-
mjuk men framförallt mer vidsynt. Han
sade bland annat att man inte kan förstå en person om man inte förstår hans
familjebakgrund och familjesituation. I sin självbiografi och beskriver Jung
bland annat hur spänningarna mellan hans föräldrar påverkade såväl honom
som hans familj, vilket var väldigt ovanligt att våga uttrycka på 10-talet.
För min egen del, säger Hardy, finns
det väl en drivkraft inom mig som vill hitta och belysa något som inte är uppenbart. Sedan har jag någon typ av
vilja att hjälpa ”den svaga”. Men det låter kanske lite väl pretentiöst? – Hardy ställer frågan mer i luften, men så
är det nog. Det har nog inte varit min mening att enbart intressera mig för
psykoterapi utan mer för att utforska
människors tankar och känslor. Det är
svensk familjeterapi 11
Jag frågar Hardy vad som driver
systemiskt tänkande och KBT eller
inneboende ilska över att det gått så
om man inte är annorlunda? Identitet
honom i hans arbete. – Jag har nog en
snett inom psykiatrin och socialtjän-
sten, vilket på ett sätt kan inspirera mig att försöka finnas till hjälp för unga so-
cionomer och psykoterapeuter, för att
de ska klara av sitt oerhört svåra arbete.
Ingenting av det som fanns på 70-talet,
Hardy och Bill Petitts bok Om svar anhålles som kom att bli ett viktigt verk i utbildningar under många år
verkligen spännande och en ynnest att få lov att göra det, säger Hardy.
Hardy berättar att han inte tror på fär-
diga modeller när det gäller att möta människor. – Jag har ingen idé om vilken modell eller metod som är bät-
tre eller sämre och vägrar tro att det finns bara en enda bra modell. Bra me-
toder är de som fungerar och jag vill
bli vägledd av klientens egna ord och formuleringar i förändringsprocessen, säger Hardy med eftertryck.
PDT. Hur ska man få en egen identitet börjar inte med ett Ja, det börjar med ett Nej och då behöver familjeterapeu-
terna börja med att säga nej till att likna KBT eller PDT, säger Hardy och ser uppenbart bekymrad ut.
nyfikenheten och uppmuntran till att
– Vad skall du göra härnäst? undrar på
numera. Alla är så styrda av upphan-
– Jag har börjat snegla på en ytterligare
pröva sig fram på olika sätt, finns kvar
väg ut på trappan till Hardys trädgård.
dlingar och krav på evidens.
en bok, säger Hardy och skiner upp.
Samtidigt tycker jag att familjetera-
i den lummiga trädgården. Jag undrar
peuter i Sverige har gjort ett dåligt jobb
när det gäller att på ett enhetligt och förståeligt sätt beskriva vad familjeterapi i grunden är. Det har blivit ett allde-
les för vagt begrepp, vilket jag tycker är
förödande. Alla meningsskiljaktigheter som dessutom har funnits mellan re-
gioner och interna strider om evidens eller inte har verkligen inte gynnat ut-
vecklingen för familjeterapin i Sverige.
– Jag tror familjeterapeuterna behöver skapa en mycket mer tydlig systemisk
idé och lansera denna. Det gäller att påvisa vad som faktiskt är skillnaden
svensk familjeterapi 12
Det är eftermiddag och solen värmer vad den ska handla om. – Den går un-
der arbetsnamnet Det som blev över, säger Hardy och ler. av Patrik Kärn
FAMILJETERAPI VID ÄTSTÖRNING, 7,5 HP UPPDRAGSUTBILDNING | LUNDS UNIVERSITET Familjeterapi är den evidensbaserade behandlingen för barn och ungdomar med ätstörningar. Denna utbildning avser att i första hand förbättra kunskapsläget för de som arbetar med ätstörningar hos barn och ungdomar, där det är helt avgörande med rätt inriktning på familjeterapin från början.
FAMILJ OCH ÄTSTÖRNING När en familj möts är det ofta kring mat. Vårt sociala umgänge och omhändertagande är format kring mat. Den gemensamma familjemåltiden är det centrala navet i en familj. När någon drabbas av en ätstörning drabbar det familjen på ett sätt som skiljer sig från andra psykiska störningar. Inte bara hur det påverkar det normala familjelivet, men också utifrån att en ätstörning ofta går med en allvarlig medicinsk påverkan. Familjen har kommit att få en alltmer självklar roll i behandling av psykisk störning, både vad gäller barn och vuxna. MÅLGRUPP Utbildningen vänder sig till dig som arbetar med behandling av de som är drabbade av ätstörning och som vill lära dig mer om hur man bättre kan hjälpa familjer och drabbade med en evidensbaserad behandlingsmetod. FAMILJETERAPI VID ÄTSTÖRNING Grunderna i den familjeterapi modell utbildningen bygger på har sin grund i det terapeutiska arbete som utvecklades på 70-talet. Den första behandlingsstudien vid Maudsley sjukhuset i London kom 1987. Familjeterapi har efter den studien alltmer kommit att visa sig vara den behandlingsmetod som har bäst evidens vid behandling av unga patienter med anorexia nervosa. Familjeterapi har även stöd vid behandling av bulimia nervosa hos den unge patienten. Familjeterapi vid ätstörningar skiljer sig från sedvanlig familjeterapi på ett antal punkter. Det gäller i första hand intensitet och fokus; det rör sig om medicinsk hotfulla tillstånd där en förändring måste ske snabbt. Denna utbildning avser att i första hand förbättra kunskapsläget för de som arbetar med anorexia nervosa hos barn och ungdomar, där det är helt avgörande med rätt inriktning på familjeterapin från början. KURSENS INNEHÅLL Utbildningen avser främst att ge grundläggande kunskap, erfarenhet och förtrogenhet i tillämpningen av familjeterapi vid ätstörningar, så att deltagarna kan bedriva den i sin kliniska vardag. Vi avser att ge deltagarna både en teoretisk förståelse och en praktisk erfarenhet. Den huvudsakliga arbetsformen är en integration mellan teori och praktik. Den teoretiska delen utgår från hur de olika familjeterapeutiska traditionerna påverkat utvecklingen av familjeterapi vid ätstörningar. De traditioner som främst kommer att avhandlas är den strukturella, den strategiska, den språksystemiska och den narrativa traditionen. Familjeterapi är en praktisk och pragmatiskt inriktad behandlingsmetod, och utbildningen kommer därmed att ha fokus på konkreta övningar. Vi kommer att gå genom aktuell forskning om familjeterapi vid ätstörningar. KURSENS UPPLÄGG Utbildningen består av föreläsningar, grupparbete, rollspel med videofeedback samt spegling av eget arbete med familjer. Vi avser att ge deltagarna både en teoretisk förståelse och en praktisk erfarenhet. Deltagarna skall även sätta sig in i den anvisade litteraturen. Deltagarna skall genomföra ett fördjupningsarbete ”Hur jag tillämpar familjeterapi vid ätstörningar i arbetet på min arbetsplats”. Skriftlig och muntlig redovisning av fördjupningsarbete samt reflektion kring andra deltagares redovisningar är examinationen. LÄRARE • Ulf Wallin, Leg familjeterapeut dr med vet & överläkare, KompetensCentrum Ätstörningar - SYD i Lund, Psykiatri Skåne • Petter Naessje, Klinisk barnevernspedagog meg Master i familieterapi. Regionalt senter for spiseforstyrrelser UNN Tromsø. • Karin Wallin, Leg psykoterapeut & socionom, Region Skånes Ätstörningscentrum i Lund, Psykiatri Skåne • Raymond Valdes, Leg psykoterapeut handledare/lärare i psykoterapi, Stockholm • Per Johnsson, Docent i klinisk psykologi och Leg psykolog
Kursperiod VT 2021 • Tillfälle 1, 26 - 29/1 • Tillfälle 2, 11 - 12/3 • Tillfälle 3, 22 - 23/4 • Tillfälle 4, 3 - 4/6 Kontakta Emma Tullberg på Lunds universitet för frågor kring anmälan. 073-063-03-27. Plats Psykiatrihuset, Baravägen 1 C, 221 85 Lund Antal deltagare Vid färre deltagare än 25 genomförs ej kursen. Sista anmälningsdag 31 dec 2020. OBS. Anmälan är bindande. Pris per deltagare 26 200 kr exkl moms Kontakt Ulf Wallin, Leg familjeterapeut, dr med vet, överläkare Kompetens Centrum Ätstörningar - SYD i Lund, Psykiatri Skåne 070-220 25 40 Ulf.Wallin@skane.se För intresseanmälan Emma Tullberg, Lund University Commissioned Education 073-063-0327 emma.tullberg@fsi.lu.se
Lund University Commissioned Education (LUCE) är Lunds universitets avdelning för uppdragsutbildning och kompetensutveckling av yrkesverksamma. Med den senaste forskningen som grund utvecklar vi och säljer kurser, program och seminarier i nära samarbete med organisationer, företag och myndigheter, regionalt, nationellt och internationellt. Våra svensk familjeterapi 13 universitet – en garant för ämnesmässig bredd, vetenskapligt djup utbildningar genomförs av lärare och forskare vid Lunds och modern pedagogik. Välkommen att kontakta oss för mer information! Tfn 046-222 0707 eller info@education.lu.se Lund University Commissioned Education, Box 117, 221 00 Lund.
Läsv Mentaliseringsbaserat arbete med familjer, familjebehandling och reflekterande föräldraskap, av Maria Wiwe När jag möter världen utanför familjeterapisvängen som denna tidning är en del av, uppstår ibland spännande möten. Boken
”Mentaliseringsbaserat arbete med familjer” är väl en perfekt
bok att recenseras i SFT? Så tänkte i alla fall förläggaren på Studentlitteratur och skickade en bok till redaktionen. Det är
jag glad för. Det är en bok som är skriven i en annan tradition än den klassiskt familjeterapeutiska, som arbetar med hela
familjen, som arbetar med samspel och reflekterande förmågor.
Som förutom att författaren och metoden använder lite andra ord, är så lik många av de familjeterapeutiska skolbildningar
jag stött på. Som i sin form liknar det centrala arvet jag blivit fostrad i, men som bygger på psykodynamisk grund. Visst är det ett spännande möte? Tänk om det inte är så stor skillnad
som många tror. Tänk om alla metoder utvecklas och är idag mer lika än olika?
Boken är grundläggande och tydligt illustrerad med exempel från arbete med familjer. Det finns gott om hänvisning till for-
svensk familjeterapi 14
värt skning. Först finns en del som beskriver teoribasen och centra-
I en bilaga finns en checklista över följsamheten till me-
och när familjer kör fast. Andra delen är en klinisk del som
familjeterapeuts arbete. Några av er skulle vilja byta ut vissa
la begrepp och kunskap om föräldrars reflekterande förmåga beskriver hur arbetet går till. Föredömligt pedagogiskt och rikt illustrerat med exempel på frågor och samtal. När jag stud-
toden. Den skulle kunna vara en checklista för nästintill varje begrepp men innehållet menar jag är så likt.
erade familjeterapi samtalade vi kursare ofta om att arbetet
Jag rekommenderar boken för er som är nyfikna på familjeter-
men endast med få undantag beskrevs arbetet i klinisk kon-
och bredda förståelsen av det ni redan känner till och arbetar
innehåller ju praktiska övningar för detta, men vi saknade att
trats i en annan tradition.
slut. Denna bok är ett föredöme för författare av litteratur om
av Marcus Westergren
beskrevs teoretiskt, att det var enkelt att förstå det teoretiska
api som sker runt oss, för er som utvecklas genom att jämföra
text. I ord om hur man nu gör terapin. Många utbildningar
med, för er som söker bryggor till terapeutkollegor som fos-
ha det skrivet så att det fanns med även när föreläsningen var familjeterapin, på även det planet.
När jag läser kopplar min hjärna ideligen ihop begrepp som ”mentalisera ögonblicket” med att ”metakommunicera” det som just händer. Det är tacksamt att läsa dialogerna och då
se likheterna i hur jag själv skulle ha sagt, fast jag är van att benämna det jag gör med andra termer och begrepp. Ett ex-
empel på likhet är att även denna metod använder sig av t ex
icke-vetande attityd, omformulering och att vara transparent.
Jag möter i boken, för mig grundläggande axiom, om att vi människor inte kan icke-kommunicera.
svensk familjeterapi 15
Läsv kort efter han lämnat in sin andra skiss till förlaget. Hans kol-
lega Birgitta Elmquist tog då över arbetet och slutförde boken.
Boken utgör sig inte för att beskriva en ny integrativ metod i psykoterapi utan Havnesköld och Elmquist försöker med hjälp av sina långa erfarenheter och kopplat till vetenskap hitta ge-
mensamma kompetenser en psykoterapeut bör förhålla sig till.
Ett metateoretiskt perspektiv på psykoterapi. Det är enkelt som läsare att leta upp ett specifikt område om man bara vill fördjupa sig i en speciell del.
När jag läser blir det tydligt hur författarna verkligen belyser
och försöker överkomma de bekymmer som psykoterapins historia med metodernas inbördes kamp lett till. Fokus ligger här på relationens betydelse för utfallet i psykoterapi oavsett inriktning. Och att teknik och relation inte går särskilja.
Boken är mycket pedagogiskt upplagd och referenser till forskning duggar tätt. Författarna har ju också varit lärare i området med erfarenhet av att ha följt över 1000-talet psykoterapistudenter genom åren.
Psykoterapi De sex grundläggande kompetenserna,
av Leif Havnesköld och Birgitta Elmquist I min hand har jag en bok med en så tydlig och sammanfattande titel om psykoterapi att man bara måste bli intresse-
rad av den. Boken är skriven av Leif Havnesköld som dog
Jag tänker mig att den här boken kan vara ett steg i öka förståelsen mellan terapeuter inom de olika inriktningarna i psykoterapi och då ge möjlighet för mer samverkan för utvecklandet av god psykoterapi. Som familjeterapeut ser jag den tanken som mycket tilltalade. av Patrik Nilsson
svensk familjeterapi 16
värt är väl förtrogen med, inte visade sig ge läkning för de personer hon mötte som hade traumaerfarenheter. De reagerade på terapin som andra, kunde se nya mönster och valmöjligheter.
De fick en tjockare berättelse, men ändå bröt traumaminnets smala och begränsande story igenom när de var hemma mel-
lan sessionerna. Jag läser Anette som att pratterapin inte nådde kroppens minnen, inte nådde de primära delarna av hjärnan el-
ler självet. Anette skriver en hel del om både självet och jaget och vår medvetenhet.
Jag uppskattar verkligen att Anette i boken och i sin tera-
peutiska vardag ger sig ut efter nya frågor och svar. Att hon
presenterar hur narrativ metod blir för smal för dessa klienter.
Vi måste koppla ihop fler punkter och skapa ett annat samtal,
byggt på en djupare förståelse av utvecklingspsykologi och kunskap om vad trauma gör med en människa. Att det finns
minnen i kroppen som inte är tillgängliga för jaget/självet. Två begrepp som dyker upp för mig när jag läser, är att tera-
pier kan beskrivas utifrån top-down och bottom-up (där högre funktioner är t ex exekutiva funktioner, språk, och lägre funk-
Komplexe traumaers psykologi,
tioner är t ex emotioner och kroppsliga sensationer). Jag läser Anettes text som ett exempel på att top-down-terapier är hjälp-
av Anette Holmgren
samma så länge inte kroppen, emotioner och hjärnans centrala
Många terapitraditioner har behövt söka nya vägar när det kommer ny och fördjupad kunskap eller när det man gör inte hjälper de man samtalar med i terapin. Anette Holmgren börjar sin bok med att narrativ terapi, som hon använder sig av och
delar aktiveras starkt. Att strategier som härleder från hjärnans yttre regioner inte är så behjälpliga när det väl gäller och de
djupare och mer centrala delarna av vår hjärna aktiveras av t ex traumatiska minnen och dess narrativ.
svensk familjeterapi 17
Läsv Är du en terapeut som känner dig hemma i narrativ metod, är
rad i tidigare nummer av SFT. Läs gärna om social base-line
och dess effekter. Boken är inte ämnad att vara en forsknings-
Handbook of Interpersonal Neurobiology. De för ihop dessa
denna bok en inbjudan till ny kunskap om komplexa trauman baserad text utan har en mer resonerande och berättande ambi-
tion. Ändå saknar jag hänvisningar och integrering till denna ocean av forskningsbaserad kunskap, som ju säger samma sak
som Anette gör i boken. Jag saknar länkar till interpersonell neurovetenskap och även anknytningsteori som ju är den re-
lationella/systemiska tradition som har det mest omfattande forskningsstödet. Många terapitraditioner har gjort denna
resa som Anette på ett personligt sätt beskriver i boken. Att
terapitraditioner behövt revidera sig i relation till de villkor som komplexa trauman sätter för människors inlåsning i sitt lidande.
Bokens exempel är uteslutande hämtade från individuella tera-
pier och jag saknar exempel på när Anette använder narrativ traumaterapi med flera i rummet.
Är du redan bekant med traumateori är denna bok troligen för grundläggande. Jag skulle då varmt rekommendera boken
Neuro-Narrative Therapy av den narrativa terapeuten Jeffrey Zimmerman (med förord av Karl Tomm) som finns recense-
theory, av bl a Jim Coan eller böcker av Daniel J. Siegel, t ex två världar, som Anette Holmgren gör i boken, men på ett mer ingående och forskningsbaserat vis. En överväldigande mängd
forskning om vår sociala och relationella hjärna som ibland väcker misstro inom den terapitradition som har störst fokus
på relationer, samspel och system. Anette skriver om att vårt medvetande inte ska begränsas till vår hjärna och skriver då nästan ordagrant vad bl a Siegel skriver. Anette citerar Allan
Holmgren, som säger ”Att kroppen minns”, och det har Allan helt rätt i och ett stort forskningsstöd för att hävda. Han sällar
sig till en allt större skara som menar detta, bl a den narrativa kollegan Zimmerman jag nämnde tidigare, men även kollegor i en rad olika terapiinriktningar och metoder.
Komplexa trauman som en ung människa är med om, ställer
nya frågor och oberoende om vilken kunskapssyn terapeuten har så lever dessa trauman i kroppen och hjärnans mer cen-
trala delar. Ju tidigare dessa trauman inträffar i ett barns liv,
desto större neurala effekter och negativ effekt på hela livet
ger det. Pratandet med de många frågorna och svaren, verkar inte nå den kropp som minns det outhärdliga och det ibland
svensk familjeterapi 18
värt omöjliga att klä i ord. Kanske dags att låta kroppen ta mer
Jag slås också av hennes mod att i text bearbeta världen och
har ett ”överaktivt limbiskt system”? Att bjuda in t ex Satirs
ägde. Att hon söker nya berättelser om människor, införlivar
plats i psykoterapin igen för de som bär trauman i kroppen och metoder som nu visar sig vara väldigt aktuella igen eller ta till
sig nya. Tänk att ett ökat fokus på hjärnan och forskning om densamma, skulle ge kunskapen om att pratterapi, frontal-lob till frontal-lob inte räckte till! Att t o m våra hjärnor kanske är
den begränsade kunskap som hon beskriver att hon hittills utvecklingspsykologi och kunskap om hjärnans funktioner, beskriver människors lidande av komplexa trauman och deras väg mot ett friare och helare liv. Tack för det Anette!
mer relationella än självet eller jaget?
Boken är skriven på relativt enkel danska, men för er som inte
Jag uppskattar modet att tänka nytt, att se var och när man
ni även kan fotografera hela stycken och få det direktöver-
inte riktigt har tillräckliga svar och att man då ger sig av på en upptäcktsresa. Anette har skrivit en gedigen bok och jag är många gånger djupt berörd av de delar där hon återger samtal,
brevväxling, sms-konversationer eller berättelser från person-
er hon mött i terapier. De avsnitt i boken där Anette delar med
är så hemma i detta vackra språk, finns ju Google translate där
satt, dvs. språket bör inte vara ett hinder även om det kanske tar något längre tid. Är ni mer hemma i engelska kan ni med fördel söka original-litteraturen som Anette hänvisar till. av Marcus Westergren
sig av sina och sin ursprungsfamiljs trauman griper tag i mig
extra djupt. Det skapar samhörighet, att vi är en annan du, att
vi delar livets förutsättningar tillsammans. Vi tar olika roller, några som terapeut och andra som hjälpsökande. En del av oss
vandrar mellan dessa roller. Tack Anette för att du berättar så modigt!
svensk familjeterapi 19
Nästa nummer - Porträttet Carina Håkansson - Läsvärt - Kommer i december
Kalendern
5 november
Niklas Waitong, systemcafé i Södra Sveriges familjeterapiförening för att prata om Feedback Informed Treatment (FIT). Caféet sker såväl fysiskt som online. Begränsat antal platser, info och anmälan simonw.bloomfield@gmail.com
12 november
Ulrika Ernvik, systemcafé via Zoom. Ulrika Ernvik, leg. Psykoterapeut och socionom leder oss i tankar kring vad familjeterapi kan vara och bli, när vi för in glädje, lek och kreativitet som bjuder in både barn och vuxna till ett aktivt deltagande i den terapeutiska processen Det blir en interaktiv zoomföreläsning, där vi alla får vara med och pröva kreativa interventioner, och också samtala om och tillsammans utforska - både i smågrupper och i storgrupp - betydelsen av kreativitet och hur vi kan använda den i familjeterapin. Se till att ha papper, pennor, och vanliga köksstolar till hands. (Önskvärt är att alla sitter framför var sin skärm.) Mer info på https://www.facebook.com/events/662077937835951/
12 november
Systemcafé i Stockholm Teori och praktik i en italiensk systemisk kontext – ett samtal om förhållningssätt och syn på förändringsarbete. Magelungens lokal, Bondegatan 35 i Stockholm. Ni kan delta digitalt om ni vill. Våra inbjudna gäster är Giusi de Santi och Alessandra Greco. De är verksamma som psykologer och familjeterapeuter. Mer info på https://www.facebook.com/groups/ffststockholm
13 november
Webinarium på Zoom, om föräldrastöd. SFFTs vetenskapliga sekreterare presenterar sin avhandling om hur föräldrar önskar stöd. Se sfft:s Facebooksida eller www.sfft.se