Skip to main content

SFT_nr2_2026

Page 1

svensk familjeterapi nr 2 • 2026

Integrativ terapi Låt lyssnandet bära det orden inte når

Love’s role in psychotherapy


Ledare Efter en vårtermin som till stor del har präglats

av arbetet med en magisteruppsats i teologi har

jag under sommaren fått återvända till barn- och

upptäcka handlingsutrymme där det tidigare mest hade funnits maktlöshet.

ungdomspsykiatrin. Det har gått en tid sedan jag

Det slog mig att detta inte bara gäller terapirummet.

åt ett annat håll och därefter väntade en period

Efter att ha läst USA:s självständighetsförklaring

korridorer ännu en gång.

ville förklara oss självständiga från. Jag valde mina

Det är något särskilt med sommaren på en arbetsplats.

mig, för erfarenheterna vi delat, och bad dem sedan

senast arbetade på BUP – först tog studierna mig

Jag kom att tänka på en uppgift jag fick på gymnasiet.

av föräldraledighet. Men nu får jag vandra dessa

fick vi skriva våra egna. Vi skulle välja något vi

Tempot är annorlunda och samtalen i korridorerna

fylls av semesterplaner. Någon ska resa långt bort,

prestationer. Jag tackade dem för allt de hade gett att låta mig vara.

någon annan ser fram emot att stanna hemma. Någon

Jag minns fortfarande känslan när jag skrev den

hela våren. Planerna ser olika ut, men de tycks bära

därför att jag för en stund kunde ana vem jag var utan

Sommaren påminner oss om att livet ibland får ta lite

längre bara var sina Tankar fick också jag möjlighet

längtar efter havet, någon efter böckerna som väntat

texten. Inte därför att prestationskraven försvann, utan

på samma förväntan: känslan av att något öppnar sig.

dem. På samma sätt som barnet i familjesamtalet inte

större plats än kalendern.

att se mig själv som något större än det som dittills

Den känslan följde mig in i ett familjesamtal tidigare

hade definierat mig.

idag. Vi pratade om jobbiga Tankar som ville bli bästa

Kanske är det just detta kreativitet gör. Den tar inte

familjens vardag. Tillsammans ritade vi Tankarna,

till dem. Det som tidigare känts självklart och

svaga punkter. Samtalet var lekfullt och samtidigt

ibland till och med skratta åt tillsammans med andra.

att problemen försvann, utan hur familjen började

växer ofta hoppet fram.

en plats utanför barnet blev det möjligt att se dem

När jag läser innehållet i detta nummer av SFT slås

vän med ett barn och som gång på gång tog sig in i

bort våra problem, men den förändrar vår relation

undersökte deras strategier och funderade över deras

ofrånkomligt blir något vi kan betrakta, utforska och

djupt allvarligt. Det som berörde mig mest var inte

Där, i mötet mellan fantasi, relation och gemenskap,

förhålla sig annorlunda till dem. När Tankarna fick

tillsammans. Kreativiteten gjorde det möjligt att

jag av att samma tema återkommer i olika former. Åsa Samuelsson skriver om vikten av att integrera

svensk familjeterapi 2


människors erfarenheter till en sammanhängande berättelse. Bill Petitt påminner oss om betydelsen av

den verkliga relationen – den relation där förändring

I hit rock bottom, it felt like a brand new start I’m not the problem, sometimes things fall apart And I continued to believe

kan bli möjlig. Tomas Carlsson utmanar att skapa

The best people are free

utrymme för verkligt lyssnande även i en tid när

And it took some time, but I’m finally fine

boktips, poddar, filmer och vetenskapliga artiklar som

‘Cause we’re adventurers and heartbreak’s our map

inför höstens kongress i Malmö den 22-23 oktober.

We stopped asking directions

Oavsett om du läser detta på arbetet, i hängmattan,

And to be loved, we need to be known.

tendensen att tala och berätta är stark. Därtill finns

A final destination we lack

bjuder in till fortsatt reflektion, liksom programmet

To places they’ve never been

på en strand eller hemma vid köksbordet hoppas jag

att du får en sommar där kreativiteten får ta plats. En sommar där du får vila, inspireras och kanske

We’ll finally find our way back home And through the joy and pain, that our lives bring We can do hard things”

upptäcka att du är större än de problem som ibland vill definiera dig. Fri att säga ja. Fri att säga nej. Fri att fortsätta skriva din egen berättelse.

Slutligen vill jag önskar dig en trevlig sommar med orden av Tish Melton i låten ”We can do hard things”.

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Amber Forsberg Layout: Magnus Olers piattodesign.se

Annonsera i SFT!

helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Eva Dahlgren eva.a.dahlgren@gmail.com

/Amber Forsberg

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Eva Dahlgren Sekreterare: Helena Prahne Vetenskaplig sekreterare: Kristina Edman Informationssekreterare: Susan Hanshoff Ledamöter: Ann-Catrine Andersson Amber Forsberg Bibbi Gundersen Maria Åhman Mats Höjing

svensk familjeterapi 3

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 30 augusti 2026 sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se ISSN 3035-7411


Integrati

ett referat från vårens sista syste

En av vårens första (någorlunda) ljumma kvällar gästades vi av Leena Källqvist och Daniel Cremonini. Båda är privatpraktiserande psykoterapeuter med varsin mottagning. De berättade hur de för cirka fem år sedan fördes samman i ett gemensamt arbete med en familj, när Leena bad Daniel om hjälp i ett svårt arbete. Sedan dess har de utvecklat ett nära co-terapiskap och har tillsammans skapat en modell som de gärna vill dela med oss. De är tydliga med att de inte uppfunnit

något nytt, men att deras gemensamma nyfikenhet och intresse för forskning har

lett till att de satt samman sin modell utifrån erfarenheter och kunskaper från både

biologi och psykologi. Vi hör kända namn

och metoder nämnas under kvällen och som

inspirerat Leena och Daniel: Seikulas Open

dialogues, Porges polyvagala teori, ABFT,

Schematerapi, Andersens Reflekterande processer, sokratiska dialoger och många fler.

Målet med deras behandling är att hjälpa

familjer i kris, och båda har gedigen

erfarenhet av att arbeta med trauma, PTSD och komplex PTSD. Det innebär att modellen har inslag av bland annat traumaundervisning

och

-bearbetning,

men har också ett anknytningsfokus och

(inte minst) en mängd systemteoretiska interventioner.

Strukturen för modellen är att ses fyra

timmar per gång, alltid hemma hos familjen och att föräldrar alltid fixar fika. Första

svensk familjeterapi 4


iv terapi

emcafé i FFST den 23 april 2026

tillfället har fyra inslag; samtal med hela

Mot slutet av dagens café berör samtalet

separata föräldrasamtal och därefter hela

efterhand känna sig trygga i detta. Också

familjen tillsammans, separata barnsamtal, familjen tillsammans igen. Till gång

nummer två har Leena och Daniel med en

plan för behandlingen som de presenterar för familjen. De ses därefter cirka en gång i månaden, också fyra timmar per tillfälle.

Leena och Daniel bjuder dagens gäster på flera av deras återkommande interventioner.

co-terapiskap, om att få tycka olika och

om att hjälpas åt när det blir svårt i en del familjer. En gäst, som känner dem sedan

tidigare, berättar att hon kallar dem för

Modesty Blaise och Willie Garvin. För oss som vuxit upp med intensiv läsning av

serietidningen Agent X9 blir det mycket tydligt hur deras samarbete ser ut.

Vi får höra om gosedjursteater, som hjälper

Jag får också med mig ett nytt begrepp:

i mentaliseringsprocesser. De berättar

så användbart, tack ska ni ha för det!

till att få ett språk för känslor och stöttar om reflektioner de gör tillsammans inför

”Familjens gemensamma nervsystem”. Oj

familjen i syfte att skapa dialog och

Stort tack Leena och Daniel, och också

annat inre och yttre dialoger. De rollspelar

Forsell som gjorde en föredömligt nyfiken

transparens, att de ritar en hel del, bland

varmt tack till Annica Frank och Anna

också, och extra roligt är det när barnen får

intervju!

spela terapeuterna.

/Åsa Samuelsson

svensk familjeterapi 5


Fokus på V I detta avsnitt av Fokus på Vetenskap är det

person from their anorexic thoughts and

redaktören Amber Forsberg som lyfter fram

behaviours using language and metaphor.

två vetenskapliga artiklar. Den första handlar

As previous research highlighted some

om användningen av FBT och externalisering

potential barriers to implementing FBT, this

vid behandling av anorexi hos unga. Den

study explores the experience of FBT with

andra handlar om motståndskraft (resiliens)

young people themselves. Semi-structured

och huruvida det finns ett samband mellan

interviews were carried out with young people

resiliens, livskvalitet och psykisk hälsa i

attending FBT for AN enquiring about their

relation till familjefaktorer. Abstrakt till

overall experience of FBT and externalisation.

artiklarna samt länkar till de fullständiga

Interpretative Phenomenological Analysis

artiklarna finns nedan.

(IPA) was used to analyse the data. Four

Tennyson, A., C. Ryan, and E. Costello. 2026. “Young People’s Experiences of Attending Family Based Treatment (FBT) for Anorexia Nervosa: Perspectives on Externalisation.”

Journal

of

Family

Therapy 48, no. 3: e70036. https://doi. org/10.1111/1467-6427.70036.

main group experiential themes emerged: the insidious and deceptive development of eating disorders; grappling with the truth and surrendering control to treatment; reclaiming the self: the role of expert guidance and externalised narratives in recovery; and new perspectives from cognitive recovery. Externalisation was generally experienced as

Abstract: “Family-Based Treatment (FBT) is an evidence-based treatment for young people with anorexia nervosa (AN). It utilizes principles of family therapy, such as externalisation, to help separate the young

providing hope and agency in recovery and reduced feelings of guilt and blame among participants.” Länk till artikeln: https://onlinelibrary.wiley. com/doi/epdf/10.1111/1467-6427.70036

svensk familjeterapi 6


Vetenskapen Peleg, O., Peleg, M. Is Resilience the Bridge Connecting Social and Family Factors to Mental Well-Being and Life Satisfaction?. Contemp Fam Ther 47, 87–101 (2025). https://doi.org/10.1007/s10591-024-09707-x Abstract: ”Family and social support can enhance our perception of our ability to cope with stressful life events, as well as our psychological flexibility and mental wellbeing. The main goal of this unique study was to explore how a complex interplay of family, social, and personal factors contribute to mental well-being and life satisfaction. We hypothesized that differentiation of self (DoS) and social support (from family,

and the current study, we analyzed the model separately for women and men. The findings revealed a mediation model, indicating that resilience mediated the relationship between two dimensions of DoS (emotional reactivity and I-position) and mental well-being for males, while DoS and social support contributed to women’s mental well-being without the mediation of resilience. Two factors emerged as contributors to improved mental well-being and life satisfaction: DoS and social support. Specifically, DoS was deemed important for both men and women, while social support emerged as a crucial dimension mainly for women.”

friends, and significant others) would be

Länk till artikeln: https://link.springer.com/

positively associated with mental well-being

content/pdf/10.1007/s10591-024-09707-x.

and life satisfaction through the mediation

pdf

of resilience. The sample included 460 participants (mean age 45.2; 236 males), who filled out questionnaires examining DoS, social support, resilience, mental well-

/Amber Forsberg

being, and life satisfaction. In light of gender disparities evident in both existing literature

svensk familjeterapi 7


Låt lyssnandet bära de Det har egentligen fascinerat mig hela livet att så många anser att dom är nära en relationsmässigt trots att de bara talat själva. Kanske är det därför Adelmann (2009) menar att lyssnandet är den mest förbisedda av alla våra språkfärdigheter. För mig är detta inte

bara en akademisk iakttagelse, utan ett livslångt tema – något jag burit med mig sedan barn- och ungdomsåren. Länge nöjde jag mig med att konstatera att människor tycks fungera så. Men

på senare tid har frågan om varför åter börjat

söka sig till mig. Kanske därför att jag upplever att fenomenet blivit allt tydligare. Eller därför att jag undrar om det trots allt rymmer en djupare

sanning. Jag vet naturligtvis inte. Men jag anar

att människans längtan efter att få berätta, få bli sedd och få bli lyssnad till har vuxit sig allt

starkare. Det gamla talesättet ”tala är silver tiga är guld” ter sig som bortblåst, de sociala

medierna har äntrat det mänskliga podiet där man behöver göra sig en plattform för att höras och synas. Denna digitala plattform verkar mer

och mer berättiga att man existerar. Således inget användarkonto, ingen identitet. Bortglömt lösenord går stick i stäv med att man är en

reducerad livsform. Likes och kommentarer blir små kvitton på att man finns. Men de djupaste mänskliga mötena följer en helt annan logik. De

upphäver tid och rum. Ibland sker de bara en

enda gång och lämnar ändå spår som bär genom ett helt liv. Ett enda verkligt lyssnande kan ibland

hjälpa mer än hundra välformulerade råd. Ändå

har vi aldrig riktigt skyddat mänskligheten som

den kanske mest värdefulla formen av biologisk och kulturell mångfald. Vi har behandlat den

som om den vore en bottenlös brunn, övertygade om att den alltid kommer att ge. Men också en

källa kan sina. Talandet och lyssnandet behöver

växla, som årstidernas långsamma rytm. När

bara den ena rörelsen återstår torkar marken mellan människor ut. Därför tror jag att vår tids

kanske största uppgift är att bli medvetna om den

obalans som vuxit fram. Dalai Lama uttrycker något som jag ofta återkommer till: “När du talar upprepar du bara det du redan vet. När du

lyssnar finns möjligheten att du lär dig något

nytt.” Kanske är det just där nästa mänskliga utmaning börjar – i arbetet med att återerövra lyssnandets estetik.

För egen del har jag burit på en stark integritet genom hela livet. Jag är varsam med vilka

människor jag släpper nära och försöker skapa

svensk familjeterapi 8


et orden inte når rum kastar jag mig fram till ungefär tjugo

femårsåldern. Då började jag, nästan omedvetet,

göra ett litet experiment. Efter en helg frågade jag mina arbetskollegor hur de hade haft det. De

berättade, och nästan alltid följde den självklara motfrågan: – Hur har du själv haft det? Jag

svarade medvetet kort och neutralt. Några få ord.

Sedan riktade jag åter uppmärksamheten mot den andre. I mina egna små studier av lyssnandets

villkor slutade nästan samtliga samtal där. Mina arbetskollegor fortsatte sedan att berätta om familjen, barnbarnen, festen, vardagen och

livet. De flesta av dem skulle sannolikt också ha

beskrivit att de kände sig ganska nära mig. För

mig blev dessa möten däremot ett sätt att urskilja ömsesidighet med. Monologerna jag mött, både professionellt och privat, har oftast utmattat mig. Varje långvarig hämning förändrar människan.

Något i oss tystnar, och något annat tvingas växa fram i dess ställe. Min egen ersättning blev att jag utvecklade en förmåga att skapa dialog i

mitt professionella liv. Privat har jag med åren blivit allt mer benägen att välja bort människor som aldrig lämnar plats för den andre. När jag

ser tillbaka förstår jag att denna utveckling började långt tidigare än jag först trodde. Men

för att inte uppta alltför mycket av läsarens

vilka människor jag ville bära vidare i mitt liv. Vilka som verkligen var nyfikna på den andre

och vilka som bara följde samtalets invanda

ritual. Visst kan det framstå som beräknande.

Kanske till och med lite fult samt undanglidande. Men min fascination har aldrig handlat om att

avslöja människor. Den har handlat om att förstå

den nästan omättliga törst som många bär på, behovet av att få tala utan att egentligen bli avbrutna av den andres verklighet. Ibland har

jag tänkt att vissa människor knappast skulle märka om de talade med en människa eller med

ett skåp. Orden fortsätter ändå att strömma.

svensk familjeterapi 9


Strofen ”ord, ord men inget språk” är hämtad

stannat hos mig. Kanske är det just där vår tids

torget”. När något blir smärtsamt är det som

ord, utan i bristen på stillhet där orden kan slå

från Tomas Tranströmers diktsamling ”Det vilda

orden behöver komma ifrån någon annan, för

min del var det Tranströmer som påminde mig om hur vårt språk ibland blivit halvt – fullt av ord men fattig på verklig närvaro.

Under våren hade jag också förmånen att delta i

handledning med Anne-Hedvig Vedeler utifrån en dialogisk praktik. Det som först slog mig var inte vad hon sa, utan hur hon väntade. Hon

lät tystnaden få arbeta. Länge. Frågorna kom

aldrig för tidigt. Aldrig för sent. De kom när samtalet självt hade blivit moget att bära dem.

största fattigdom visar sig – inte i bristen på

rot. Allt detta är större än vad jag ännu förmår omfatta. Jag har bara låtit handen stryka över ytan, ana djupet under den. Ändå kan jag inte

låta bli att undra om den talande människan, Homo sapiens, håller på att tala sig själv rakt in

i fördärvet. Inte av ondska. Inte ens medvetet. Utan därför att samhällen alltid rör sig, ofta

snabbare än människans eftertanke. Kanske är det först när vi sätter ord på världen som vi

verkligen kan se den. Och först när vi ser den kan vi välja att leva annorlunda.

Då förde hon varsamt in några nya ord, några

Så låt oss tala lite mindre. Lyssna lite mer. Låta

arbete. När handledningen var slut hände något

längre förmår. Det räcker så nu. Resten måste

nya perspektiv, och åter fick tystnaden göra sitt märkligt. Det fanns inget kvar att säga. Inte

därför att allt blivit sagt, utan därför att allt hade fått landa. Det var första gången jag upplevde ett

lyssnande som inte bara tog emot ord utan också

tystnaden få bära en del av det som orden inte

levas. Jag är nyfiken på hur en sådan verklighet tar form. Är ni?

Tomas Carlsson

skapade rum för dem. Ett lyssnande som gjorde

Socialarbetare och psykoterapeut på Familjevårdsstiftelsen i Göteborg.

än vad jag ännu har förstånd till.

”Som vanligt genljuder mina ord via kollegor och

klart för mig att det finns betydligt mer att förstå

andra viktiga människor i mitt liv”

Vår tid är fylld av brus. Mobilernas ständiga påkallande, trafikens dån och ett oavbrutet sorl

konkurrerar om människans uppmärksamhet.

Det krävs nästan ett aktivt motstånd för att komma i kontakt med sig själv. Sjödin (2015)

skriver att han ibland föreställer sig att själen har ett eget rotsystem och att det måste få bli stilla omkring oss för att dessa tunna rottrådar

ska kunna söka sig ned mot de djup där de tysta

Referenser

Adelmann, K. (2009). Konsten att lyssna: didaktiskt lyssnande i skola och utbildning (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Sjödin, T. (2015). Det händer när du vilar ([Ny utg.]). Libris.

källorna finns. Om marken ständigt skakas hinner rötterna aldrig få fäste. Den bilden har

svensk familjeterapi 10


creating hope in challenging times

THE 14th NORDIC FAMILY THERAPY CONGRESS UPPSALA AUGUST 17th–20th 2027

SAVE THE DATE


XIV NORDIC FAMILY THERAPY CONGRESS The Art and Science of Family Therapy: Creating Hope in Challenging Times

Save the Date: August 17th–20th 2027 Welcome to the XIV Nordic Family Therapy Congress “The Art and Science of Family Therapy: Creating Hope in Challenging Times” Uppsala University Within the realm of Family Therapy, there is room for creativity, improvisation, and play, as well as treatment manuals, effect sizes, and process research – all of which can make a difference. The possibility of making a difference that makes a difference – for our clients, for ourselves, and maybe for the world – might be called hope. In challenging times, hope needs to be created over and over again. Preferably together with others, not excluding anyone. We invite you to come and celebrate the broad variety of Family Therapy and Systemic Practice with the 40th Anniversary of Nordic Family Therapy Congresses, in Uppsala August 17th–20th 2027! sfft.se/nordic2027 nordic2027@sfft.se

Svenska föreningen för familjeterapi

Swedish Association for Family Therapy

SAVE THE DATE


What I think about when Does love have a place in thinking about psychotherapy? Just walk a mile in his moccasins Before you abuse, criticize and accuse. If just for one hour, you could find a way To see through his eyes, instead of your own muse. Mary T. Lathrap, 1895 Throughout the history of the treatment of emotional distress, it is possible to discern two distinct, sometimes intertwined, approaches. The first is to use power as a way of controlling the patient, and then subjecting her to whatever treatment methods are selected. The other can be thought of as persuasion, which involves therapist and client seeking to establish and maintain a relationship that is experienced as mutually beneficial, and where together they explore ideas that might prove to be helpful. In the exercise of power, little or no consideration need be paid to the desires or experience of the patient, whereas when persuasion is preferred, respect for the integrity of the patient is central. In the exercise of power, the patient is neither accepted nor loved as she is. In using persuasion, I would suggest that love is the unspoken bond, and the current, parallel experiences of both client and therapist together are allowed to lead the process of therapy. Among written reflections about the significance of love in human relationships, one well-known example is Paul’s first letter to the Corinthians, Chapter 13. The first two verses read: “Though I speak with the tongues of men and of angels, but have not love, I have become sounding brass or a clanging cymbal. And though I have the gift of prophecy, and understand all mysteries and all knowledge, and though I have all faith, so that I could remove mountains, but have not love, I am nothing.” And the last verse: “And now abideth faith, hope, love, these three; but the greatest of these is love.” (New King James Version) If, instead of being a letter to the church in Corinth, Paul’s words were to be transposed into being part of a lecture he was giving to a convention of psychotherapists, he would be saying something like: “Even if you have learned a lot of theories and techniques, and have great faith and belief in them, and really are convinced that you have a deep understandings of the mysteries of human nature – none of that will mean very much, if you don’t have love and respect for your patients.” And Paul is quite explicit about what he believes love to be: “Love suffers long and is kind; love does not envy; love does not parade itself, is not puffed up; does

not behave rudely, does not seek its own, is not provoked, thinks no evil; does not rejoice in iniquity, but rejoices in the truth; bears all things, believes all things, hopes all things, endures all things. Love never fails.” (ibid v. 4-8) Interestingly, in the same chapter, Paul connects the importance of love to an epistemological position. “For now we see through a glass, darkly; but then face to face: now I know in part; but then shall I know even as also I am known.” (ibid v. 12) For Paul, the “now” he refers to is our earthly existence, and the “then” refers to the time after we enter The Kingdom of Heaven. He is saying that as mortals, our experience and knowledge of ourselves and the world is necessarily limited, indirect and imperfect, and this state of affairs will change only if and when we get to Heaven. “... But whether there are prophecies, they will fail; whether there are tongues, they will cease; whether there is knowledge, it will vanish away. For we know in part and we prophesy in part. But when that which is perfect has come, then that which is in part will be done away.” (ibid v. 8-10): In other words, we should always be aware that what we think we know may be quite wrong, and acceptance of this uncertainty makes love more important as a bearing element in our relationships. It is possible that Paul pointed to the fallible nature of human perception and knowing to help promote the attribute of humility to the Corinthian congregation, which was experiencing a number of problems at the time. Such an epistemic position can help guard against hubris, and is just as relevant today for us psychotherapists as Paul thought it was for the Corinthians. In its striving to become a profession that has an academic and scientific identity, psychotherapy often appears to forget about its foundation, and without which it is nothing – and that foundation is the establishment and maintainance of a relationship in which both therapist and client feel seen and heard, experience that they are understood and affirmed, and that they both possess a repertoire of skills which they are able to call upon if things go wrong in that relationship. The core of the therapeutic relationship is a meeting of two people – not therapist and client, but two people, and research suggests the experienced quality of this core relationship has a significant influence on the outcome of the therapy. It has become known as “the real relationship”, and emerged as a concept within psychoanalytic practice, where there exist important theoretical and practical needs

svensk familjeterapi 14


I think about therapy to distinguish between the “transference relationship” and the “real relationship”. In this connection Gelso et al. quote Anna Freud: “With all due respect for the necessarily strictest handling and interpretation of the transference, I still feel that somewhere we should leave room for the realization that patient and analyst are two real people, of equal status, in a real relationship with each other. I wonder whether our at times complete neglect of this side of the matter is not responsible for some of the hostile reactions we get from our patients and which we are apt to ascribe to ‘true transferences’ only.” (Gelso et al., 2019, p. 351) In other words, some of the problems perceived by the therapist may be a consequence of the way she is applying her methods. According to Gelso, the formal definition of the real relationship is: “…the personal relationship between therapist and patient marked by the extent to which each is genuine with the other and perceives/experiences the other in ways that befit the other.” (ibid, p. 352) It has two dimensions or elements: genuineness and realism, both of which can be perceived in terms of magnitude (how much) and valence (placed on a continuum between positive and negative). Gelso again: “The additive combination of realism and genuineness, including their valence and magnitude, yields the strength of the real relationship. This construct of strength has been its main measure in research studies.” (ibid, p. 352) Every individual participating in the therapy process will contribute to the strength of the real relationship, based on how he or she experiences the behaviour of the others. It is what Gelso calls a “bipersonal phenomenon” (ibid p. 353), which also means that no one personal can control it. It may also vary in its strength during a session, and even over a longer time period of many sessions. Earlier, Gelso (2014) theorized that three factors would probably have special significance for the strength of the real relationship: the working alliance, transference, and attachment styles. Their meta-research (Gelso et al., 2019) suggests that the strength of the real relationship and quality of the working alliance have a moderate to strong correlation. The correlation between the real relationship and transference was small. Unfortunately, there was little data available for examining the impact of attachment styles, but what there is suggests that therapists who have

more secure attachment styles tend to have stronger real relationships. Summing up the information gleamed from the meta-analysis Gelso concludes, “…between-therapist differences in early real relationship, between-therapist differences in the growth of the real relationship, and between-therapist differences in the dyadic relationship are better predictors of treatment outcome than betweenclient differences…the individual therapist makes more difference than the individual client when it comes to the real relationship.” (Gelso et al., 2019, p. 369) The conclusion is that some therapists are better than others at creating strong real relationships, no matter who their client is, and this in turn correlates with more positive outcomes. Why this is so, is still uncertain. But it is possible to speculate, and perhaps it is as Poul Bjerre, the Swedish therapist who founded psychosynthesis, says: “Envar vet vilken oerhörd verkan det har, att man finner sig vara förstådd av en annan i det som ligger en mest om hjärtat… Ju djupare en människa förstår en, desto känsligare blir man för hennes ord och omdömen;” (p. 231) “…För att nå denna förståelsens makt över en människa måste man möta henne med förtroende. Man måste acceptera hennes synpunkter och handlingar; man måste leva sig in i dessa, att det förefaller en självklart att hon ej kunnat se och handla annorlunda.” (p. 194) (P. Bjerre, Studier i Själsläkekonst, 1914: both quotations taken from Riving, 2024) What better way is there of describing the love of one’s fellow human beings? Gelso, C. J. (2014) A tripartite model of the therapeutic relationship: Theory, Research and Practice. Psychotherapy Research, 24(2), 117-131. Gelso, C. J., Kivlighan, D. M. & Markin, R. D. The Real Relationship. I: J. Norcross & M. J.Lambert (Eds.) (2019) Psychotherapy Relationships that Work. Vol. 1. Evidence-Based Therapist Contributions. Oxford University Press. Riving, C. (2024) Hela Människor. Patientmötet I behandling av psykisk ohälsa från sent 1700-talet till 1924. Makadam, Göteborg.

svensk familjeterapi 15


Kongress 2026 i Malmö PROGRAMÖVERSIKT med reservation för ändringar

Torsdag 22 oktober 08:30

Registrering, ka6e

09:30 Välkommen!

Representant för Malmö stad, Lotta Beskow, ordf. SFFT och Sara Winter, ordf. Södra Sveriges familjeterapiförening

09:50 Talare

Madeleine Cocozza, Familjeterapi i tiden – var finns vi och vad krävs för att vi ska finnas kvar?

11:20 Bensträckare 11:30 Talare

Jaakko Seikkula, Dialogen botar – varför?

12:30 LUNCH 13:30 Talare

Jan Frode Snellingen och Pål Erik Carlin, Trygga familjesystem? Par- og familieterapeuters arbeid med vold i en førstelinjetjeneste

14:30 FIKA 15:00 Workshops 1

A) Trauma i familjen. B) Familj i kris eller individuell kollaps? Systemteoretiska perspektiv i ett individualiserat behandlingsklimat. C) Systemteoretisk handledning. D) Vi köpte aldrig laminofåtöljen – vi lämnade bara byrån. E) ”Vi skulle ha talat om allt” – Om själens plats i systemisk terapi. F) Korttidsfamiljebehandling – fysisk modell och digital modell.

16:00 Workshops 2 – 16:45

G) Anknytningsbaserad familjeterapi med perspektiv på bonusfamiljen.


H) Hur kan systemteorin behöva utvecklas för att möta familjer där det förekommit våld? I) Relational Mind – Hur synkroniseras vi i familjeterapeutiska dialoger. En syn på embodiment. J) Inspirationsworkshop om att starta en ny gruppverksamhet för par. K) Andlighet och tro: ett viktigt tema i familjeterapi. L) Theraplay – en samspelsbehandling med leken som förändringsfaktor. 16:55 ÅRSMÖTE SFFT – 18:10 18:30 Välkomstmingel 19:00 Middag med underhållning

Fredag 23 oktober 09:00 Workshops 3

M) Samhällsvården i ljuset av systemteorin. N) Familjebehandling vid sexuella beteendeproblem hos barn och ungdomar, behov-bemötande-behandling. O) En samordnad och systemisk insats som faktiskt hjälper. P) Att arbeta med våld i första linjen: dilemman, bedömningar och möjligheter.

09:45 FIKA 10:15 Workshops 4

Q) Vilka färdigheter behöver morgondagens familjeterapeuter? Ett utvecklingsarbete kring undervisning och utbildningshandledning för psykoterapeuter. R) ”Det blir något annat när vi kommer till er”. Nätverk mellan skola och familj.


Kongress 2026 i Malmö

S) Se blomman i asfalten - Samlade erfarenheter om hopp. T) NeuroaUektiva och systemteoretiska perspektiv i relation till ledarskap. 11:15 Seminarier 1 & 1) Malin Selberg och Kristina Carlsson, Relationsfokus i 2 familjeterapi för ungdomar med beteendeproblem. 2) Anna Sylvén Natt och Dag, Upptäck kraften i mentaliseringsbaserad familjeterapi – när relationer blir nyckeln till förändring och vägen till trygghet. 12:30 LUNCH 13:30 Talare

14:30 Avslutning 15:00 Avslutningsfika

Åse Holmberg, Sjelefred, åndelig lengsel eller eksistensiell uro? Hvordan skape rom i systemisk familieterapi?


SÖ DRA

SV ERI GE S

F A M IL J E T E R A PIF ÖR E N IN G

P R E S E N T ER A R

MAL M Ö

M A D ELEI NE CO CO ZZA

22-23

OKTOBER

ENDAST ETT FÅTAL PLATSER KVAR! Å S E

A N N A S Y LVÉN NA T T O C H DAG

J A N F R O DE SNE L L ING EN & P Å L E R IK C ARLI N

20 26

H OL MBE R G

J A A K K O S EIK K U L A

MAL IN

S EL BERG

KONGRESSENS HUVUDTALARE OCH SEMINARIETALARE

ÄL ANiM h g d är

K RIS TIN A C A RL S S ON


ÅRSMÖTE 2026 Årsmötet hålls i samband med kongressen i Malmö. Zoomlänk kommer att publiceras på webbsidan innan mötet. Anmälan till familjeterapisverige@gmail.com senast 25 september. Meddela om du deltar digitalt eller på plats.

22 OKTOBER KL. 16.55-18.10 QUALITY HOTEL VIEW, MALMÖ


å p s u k o F n e i l i Fam

Ett nytt nummer av

finns nu tillgänglig!

Volume 54, issue 2, 2026 I detta nummer hittar du följande artiklar: FAGARTIKKEL Berit Edvarda Nonskar Utvikling av tverrfaglig kommunal praksis – erfaringer fra et aksjonsforskningsprosjekt i oppvekstfeltet Sten Jørgensen Mentaliseringsbaseret mægling: at skabe positiv forandring i fastlåste konflikter gennem etablering af epistemisk tillid VITENSKAPELIG PUBLIKASJON Shilpa Eline Løyning, Mari Dalen Herland og Birgit Hegge Tabuer og kompleksiteter: Seksuelle overgrep i søskenrelasjoner i et holistisk perspektiv Nina Kilkku, Suvi Saarinen og Silja Lampinen Strengthening Family Participation in Mental Health Services – An Example from a Regional Project in Finland BOKANMELDELSE Hilde Sundvor Brendalsmo og Morten Anker Vidar M.S. Husby: Avslutning av terapiforløp. Med eksempler fra familievernet Kjersti Draugedalen Mari Dalen Herland: Når ordene mangler – En fagbok om seksuelle overgrep Ingeborg Huglen Inge Nordhaug, Thor Aage Egeland & Lennart Lorås: Barn i konfliktsonen Johan Sundelin Jacob B. Priest & Lennart Lorås: Familiesystemteori: Teori, evidens og praksis

Som medlem i någon av sfft:s lokala föreningar får du gratis digitalt tillgång till Fokus på Familien. Kolla med din lokala förening för lösenordet.


Läst

uppväxtvillkor när de placeras. Minderåriga som begår brott får inte den hjälp och det stöd de behöver för att bryta den kriminella

utvecklingen. Den nya socialtjänstlagen som infördes i juli 2025 ändrar inte på detta.

Boken beskriver och kritiserar det rådande systemet men är främst en idégivare och innehåller 24 konkreta förslag till förändring.

Ett av förslagen är lyfta barnskyddssystemet ur

socialtjänsten

barnskyddsmyndigheter.

Socialtjänsten och barnen: ett omöjligt uppdrag? (2026)

och

införa

21

Författaren anlägger också i boken generell

systemteori på samhällsvårdssystemet och visar

att det har samma fundament som andra system

vilket gör det till en innovativ framställning.

Författare: Madeleine Cocozza

I sista kapitlet reflekterar författaren över

”Det rådande systemet för hur barn och unga

placeras i samhällsvård och stävjandets av minderårigas kriminella utveckling har för länge

de erfarenheter som utgör grunden i hennes professionella plattform och ger på så sätt även legitimitet åt bokens innehåll.”

sedan havererat. Barn och unga som placeras i samhällsvård kan idag inte räkna med att få bättre

svensk familjeterapi 22


tips

I en tid där psykoterapi riskerar att reduceras till

metod, diagnos och mätbarhet, erbjuder denna

bok en annan väg. Författarna, med mångårig erfarenhet från både vuxen- och barnpsykiatri, trauma- och familjeterapi bjuder in till en praktik

där det levande livet får stå i centrum. Här blir dialogen inte ett verktyg, utan ett sätt att vara: närvarande, lyssnande, lyhörd för den Andres röst, och för sin egen.

Med stöd i dialogiskt tänkande, praxisfilosofi Då dimman Lättar: psykoterapi som dialogisk praxis (2025)

”Då dimman lättar, Psykoterapi med dialogisk praktik, vänder sig till dig som arbetar inom

människovårdande och närliggande områden, bara

förstås som ett samspel mellan röster, kroppar,

berättelser och samhälleliga villkor. Författarna

Författare: Monica Hartzell & Siamak Noroozy

inte

och ansvarsetik visar boken hur psykoterapi kan

psykoterapi,

handledning

och

utbildning, vilket författarna ägnat sig mest åt.

Kanske stannar du upp ibland och frågar dig:

Vad är det egentligen vi gör när vi samtalar? Vad

förmedlar på ett tillgängligt och engagerande sätt hur teori och praktik inte kan och inte bör skiljas åt.

Då dimman lättar är inte en manual. Det är en följeslagare för dig som vill fördjupa din

förståelse för det relationella arbetet, som söker språk för det du redan anar och som vill låta dig påverkas av det som ännu inte är sagt.”

är det som händer mellan oss?

svensk familjeterapi 23


Läst som själv inte har någon legitimation? Hur

stor kan en grupp vara? Vilken sekretess gäller gentemot uppdragsgivaren?

Handledarens hemligheter visar hur man kan påverka innehåll och utfall i handledning och göra den så verksam som möjligt. Den visar

också vad som inte brukar fungera. Författaren utforskar handledningens värld genom kliniska

iakttagelser, den forskning som finns och inte minst genom intervjuer med handledare. Fjorton

psykologer och psykoterapeuter med lång och

gedigen erfarenhet av handledning har bidragit med sina perspektiv, arbetssätt, lärdomar och Handledarens

hemligheter:

funktionell handledning (2025)

att

skapa

misstag. Tillsammans visar de en palett av

handledarbeteenden, med guldkorn såväl som felsteg. Det är en bok fylld av igenkänning och praktiska tips!

Författare: Elin Wesslander ”Hur skapar jag ett tryggt klimat i gruppen? Hur

gör jag om handledningen står och stampar? Eller om det uppstår konflikter? Vad ska jag

tänka på vid uppstarten? Hur skapar jag en bra struktur? Och hur vet jag om handledningen är till hjälp? Vad gäller om jag handleder någon

Handledarens

hemligheter

är

skriven

till

Fokus

ligger

på

alla psykologer och psykoterapeuter som handleder

behandlare.

verksamhetshandledning. Även handledda kan

ha behållning av den, för att få ut mer av sin handledning.”

svensk familjeterapi 24


tips

parents request trauma-focused therapy, (2) the child with trauma history refuses treatment, (3) a parent is impaired by their own trauma history

but does not want to receive treatment, (4) a child has experienced trauma but the parent wants

to focus on a behavioral issue and symptoms rather than the trauma. Family Therapy for

Treating Trauma offers a stand-alone family therapy approach for trauma survivors and Family Therapy for Treating Trauma (2020) Författare: David Grove, Gilbert Greene & Mo Yee Lee

provides a cross-culturally competent family

treatment framework for working with trauma. It outlines both how to assess family patterns that reinforce or exacerbate effects of trauma

and how to mobilize the healing power of family

“Trauma can result in a variety of symptoms and

relationships to moderate or resolve effects of

dysregulation, sleep disturbances, recurring

offers flexible ways to adapt to client choices

academic challenges. Children and adolescents

families. It serves as a resource for professional

usually presented to therapists in one of four

on both family therapy and trauma treatment.”

problems such as behavioral disorders, emotional

trauma. Via an integrative approach, the book

nightmares, intrusive thoughts, and learning and

so as to enhance difficult to engage clients and

who have posttraumatic stress disorder are

audiences and can be offered as a text for courses

clinical situations: (1) the traumatized child and

svensk familjeterapi 25


Läst suggests that the natural world promotes mental and physical well-being, including stress relief, improved mood, and neurological benefits. Ecotherapy, a steadily developing but lesser-

known construct in mental health, explores the reciprocal relationship humans have with nature

and its capacity to build strength and provide healing.

Nature Is Nurture provides an overview of

the theoretical concepts and empirical bases of ecotherapy via historical considerations

and recent research within the discipline.

Chapters share practical ways to incorporate

ecotherapy with children, adults, and veteran populations; within schools; and in group

work. Descriptions of modalities such as Nature is Nurture (2020)

animal-assisted, equine-assisted, horticultural,

Författare: Megan E Delaney

based therapy are also included alongside case

“From foraging and hunting for food to (more

considerations. In examining the impact of

forest-bathing, green-exercise, and adventure-

recently) finding solace and peace in a beautiful

vista, humans have long interacted with the natural world. Though a connection to nature runs deep in our DNA, however, people of

the modern age are indoors almost 93% of the

day. With that said, there is a growing evidence

examples, techniques, and practical and ethical improved physical and mental wellness for all clients, this book provides counselors, therapists,

social workers, and psychologists with the

knowledge and techniques to infuse ecotherapy into everyday practice.”

svensk familjeterapi 26


tips Med fokus på kulturell mångfald och migration belyser Föräldraskap i kontext hur föräldraskap både är universellt mänskligt och kulturellt specifikt. Boken ger en solid teoretisk grund och

konkreta verktyg för att möta föräldrar och arbeta på ett mer kultursensitivt och inkluderande sätt.

Boken är indelad i två delar. I den första delen

utforskar författarna föräldraskap som en relationell och kulturell praktik. De presenterar centrala teorier och modeller samt hur synen på föräldrar och barn

har förändrats över tid. Genom jämförelser mellan olika kulturella sammanhang synliggör de både

skillnader och likheter i uppfostran, relationer och familjeliv.

I den andra delen fokuserar författarna på

föräldraskap och migration och hur erfarenheter av flykt och integration påverkar familjelivet. De

Föräldraskap i kontext (2026)

beskriver hur föräldrar förhandlar mellan olika

Redaktörer: Terese Glatz, Fatumo Osman & Emma Sorbring

normer och förväntningar, och hur samhälleliga strukturer, välfärdssystem och socioekonomiska

villkor påverkar deras valmöjligheter. Författarna

”Föräldraskap formas i samspelet mellan individ,

familj och samhälle. Det påverkas av kulturella normer, traditioner och livsvillkor och ser därför

olika ut i olika delar av världen. Men vad händer

när de här världarna möts? I ett mångkulturellt land som Sverige? Och vad innebär det för dig

som arbetar med föräldrar och familjer inom

behandlar även föräldraskapsstöd och hur det kan

kulturanpassas för att stärka både föräldrar och barn.

Föräldraskap

i

kontext

vänder

sig

till

högskolestuderande och yrkesverksamma inom socialtjänsten, skolan, vården och civilsamhället.”

socialtjänsten, skolan, vården eller civilsamhället?

svensk familjeterapi 27


Mediabruset Den goda stämningen När Evas hemliga affär och Mads missbruk riskerar att slita familjen isär tvingas syskonen konfrontera både sina egna demoner och varandras. Mörkt samtidsdrama om familjeband, övergrepp och medberoende. https://www.svtplay.se/sok?q=den%20goda%20 st%C3%A4mningen

Podcast Family Therapy, The Podcast “Family Therapy Podcast is a display of exploration of self through the means of conversation, while constructing a nourishing space for individuals looking to heal. By revealing anxieties and

exploring deeply rooted problems, Family Therapy will document a family’s journey as they work through trauma in conversation with psychotherapist Elliott Connie. Over the course of sixteen

weeks participants will examine their life, relationships, hardships,

successes, short-comings, and personal growth as they seek

progress. Therapy sessions will consist of individual and groups conversations in an effort to restore old wounds.” https://poddtoppen.se/podcast/1740516064/ family-therapy-the-podcast

svensk familjeterapi 28


Filmserie ”Att orka hålla ihop: Om att försöka vårda en relation i en npf-vardag” ”Hur gör man för att orka hålla ihop som par när man lever i en npf-vardag? Den

frågan hänger över Milou och Henric när vi möter dem första gången. De lever med sin sexåriga son Sickan med autismdiagnos där sömnbristen är konstant och kärleken

ibland känns avlägsen. I tre delar följer vi dem genom parterapi, från de första svåra samtalen om rädsla och skuld, genom konflikter och utmattning, till de stunder när något börjar lossna. En serie från UR.”

https://www.svtplay.se/att-orka-halla-ihop

Podcast Family Therapy Express with Kathryn De Bruin and Ronda Evans “Welcome to the the Family Family Express! We are glad you are joining us as we traverse the vast landscape of Emotionally Focused Family Therapy (EFFT) landscape including cultural attunement, lessons learned, shared fears, and the passion and curiosity that bonds our EFFT community. In addition, your hosts and guest speakers will share

how lived experience have shaped and influenced their professional trajectories while

keeping our conversations centered around attachment theory. Kathryn and Ronda are grateful to Sue Johnson and other mentors for the development of EFFT.”

https://podcasts.apple.com/us/podcast/family-therapy-express/id1726663409

Podcast Learning and Teaching Systemic Therapy with Dr. Sofia Georgiadou Welcome to Learning and Teaching Systemic Therapy Podcast, the official Society for the Teaching of Marriage and Family Therapy (STMFT in short) podcast. I’m your host, Dr. Sofia Georgiadou.

Welcome to the Society for the Teaching of Marriage and Family Therapy (STMFT) podcast hosted by Dr. Sofia Georgiadou. Dr. Sofia facilitates dialogues between seasoned Marriage and Family Therapy educators and PhD students. The experienced

MFT Educator(s) respond to questions PhD students in CFT/MFT have about becoming effective CFT/MFT educators. Sofia created STMFT and this podcast as an antidote to

the isolation she experienced as an early-career academic. Sofia also created STMFT and this podcast as a space to allow herself and her colleagues to share resources and bridge the way we do systemic therapy with the way we teach systemic therapy in our classrooms.

https://georgiadou.podbean.com

svensk familjeterapi 29


Bli i m e l med

S

! T FF

Svenska föreningen för familjeterapi Svenska föreningen för familjeterapi, förkortat sfft, är en ideell förening vars syfte är att

Föreningen bildades 1987. Föreningen har cirka 700 medlemmar. Föreningen ger ut en tidskrift, numera nättidning, Svensk FamiljeTerapi (SFT). Som

representera familjeterapins utveckling i Sverige genom att: •

medlem i sfft får du även tillgång

genom din lokalförening. För att hitta

•

din närmast lokalförening se www.sfft.se. Ingen lokalförening i närhet? Du kan starta en egen lokalförening tillsammans med andra i ditt område.

representera familjeterapins intressen i

offentliga sammanhang och aktivt driva frågar som rör familjeterapin

•

verka för spridning av information om

•

främja kontakterna mellan

Hör av dig till någon i riksstyrelsen så

familjeterapi som behandlingsmetod

familjeterapeutiskt verksamma inom och utom Sverige

pratar vi vidare.

Nästa nummer av SFT utges i september 2026. Håll utkik!

metodutveckling samt forskning inom

familjeterapin och dess gränsområden

till den nordiska tidsskrfit Fokus på Familien digitalt. Medlem blir du

främja och bidra till teori- och

•

verka för att Svenska och Nordiska

•

stödja lokala familjeterapiföreningar

•

verka för att lokala familjeterapiföreningar

kongresser kommer till stånd

bildas i områden där sådana saknas

AI-genererad bild Magnus Olers


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
SFT_nr2_2026 by Svensk Familjeterapi - Issuu